Naturvetenskap och Bilderböcker

(1)

Karlstads Universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Fakulteten för teknik och naturvetenskap

Avdelningen för fysik och elektronik

Maria Skanse

Naturvetenskap och Bilderböcker

Naturvetenskaplig Begreppsbildning och Grundläggande Naturvetenskapliga Metoder

Science and Picture Books

Science Concepts and Basic Science Skills

Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarprogrammet

Datum: 2010-07-03 Handledare: Margareta Enghag Examinator: Gunnar Jonsson

(2)

1 Abstract

Preschool has a long tradition of using picture books, both as entertainment and as a resource for educational activities. In science there are two main application areas. The first one is science concepts and the second is to teach basic science process skills. These skills, observing, communicating, inferring, classifying, measuring and predicting reflects the methods used by scientists. Picture books potential to put science concepts and activities that promote the use of science process skills in a meaningful context, recommends using picture books for this purpose.

However there is an issue about finding an appropriate selection of books, mainly when used for science concept formation. This study focuses on fictional picture books and discusses potentials and limitations of using them as a resource for preschool science.

Keywords: Science concepts, basic science process skills, picture books, preschool

Sammanfattning

I förskolan finns en lång tradition av att använda bilderböcker, både som underhållning och underlag för pedagogiska aktiviteter. Inom det naturvetenskapliga området finns två huvudsakliga

användningsområden. Det första är naturvetenskaplig begreppsbildning och det andra är att använda bilderboken som utgångspunkt för att lära ut grundläggande naturvetenskapliga förmågor. Dessa förmågor, att observera, kommunicera, dra slutsats, klassificera, mäta och att förutspå, reflekterar det arbetssätt som används av forskare. Bilderbokens möjlighet att sätta naturvetenskapliga begrepp respektive aktiviteter som uppmuntrar barnen att använda naturvetenskapliga metoder i ett för barnen meningsfullt sammanhang, talar för att bilderboken används som utgångspunkt för detta. Ett problem som finns är att det är svårt att ta fram ett lämpligt urval. Detta gäller framförallt när bilderboken används som utgångspunkt för begreppsbildning. Denna studie är fokuserad på ett skönlitterärt urval, och diskuterar de möjligheter och begränsningar som finns med att använda skönlitterära bilderböcker som utgångspunkt för naturvetenskap i förskolan.

Nyckelord: Naturvetenskaplig begreppsbildning, grundläggande naturvetenskapliga metoder, bilderböcker, förskola

(3)

2

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 3

1.1 Kunskapsbakgrund ... 4

1.1.1 Kunskapsbegreppet och naturvetenskaplig forskning ... 4

1.1.2 Det naturvetenskapliga arbetssättet i förskola och skola ... 4

1.1.3 Naturvetenskapligt innehåll i bilderböcker ... 5

1.1.4 Analys av bilderböcker ... 6

1.2 Syfte ... 7

1.3 Frågeställning ... 7

2. Metod ... 8

2.1 Urval ... 9

2.2 Datainsamlingsmetod ... 9

2.3 Procedur ... 10

2.4 Databearbetning ... 10

3. Resultat ... 11

4. Diskussion ... 13

4.1 Bilderboken som utgångspunkt för begreppsbildning ... 13

4.2 Bilderboken som utgångspunkt för grundläggande naturvetenskapliga metoder ... 14

4.3 Diskussion av metod ... 15

5. Slutsats ... 15

5.1 Fortsatt forskning ... 16

5.2 Implikation för förskolan ... 16

Källförteckning ... 17

Förteckning över analyserade bilderböcker ... 18

Bilaga 1 ... 19

(4)

3

1. Inledning

I förskolans läroplan LpFö 98 betonas "grunden för ett livslångt lärande" (Skolverket, 2009, s. 4) med strävandemål som innefattar redskap för lärande, såsom förmågan att lyssna, berätta, reflektera, se samband och upptäcka nya sätt att se på omvärlden. Barn "söker och erövrar kunskap" genom bland annat utforskande (Skolverket, 2009, s. 6). Ett utforskande arbetssätt tillsammans med barnen kan jämföras med naturvetenskaplig forskning. Det finns många olika utgångspunkter för ett utforskande arbetssätt. Ett av dem är att använda bilderböcker som utgångspunkt för naturvetenskapliga projekt (Elfstöm, Nilsson, Sterner, & Wehner-Godée, 2008). Men att använda bilderboken som utgångspunkt för ett projekt är inte den enda funktion bilderboken kan ha. Även läsandet i sig kan bidra till att uppmuntra ett naturvetenskapligt arbetssätt. I en artikel i Early Childhood Education Journal

presenteras sex grundläggande naturvetenskapliga förmågor (Science process skills) som på olika sätt kan "tränas upp" med hjälp av bilderböcker. Dessa är att observera, kommunicera, dra slutsats, klassificera, mäta och formulera en hypotes. I USA har dessa förmågor lärts ut inom skolans naturvetenskap i mer än 30 år, och det finns mycket forskning som stödjer denna undervisning (Monhardt & Monhardt, 2006, s. 69).

Bilderboken kan även användas som utgångspunkt för att lära ut naturvetenskapliga begrepp.

Bilderbokens berättande form har en fördel genom att den är lättare för barn att förstå än faktaböcker. Dock finns en risk att denna typ av böcker innehåller missförstånd, bilder som inte stämmer överens med verkligheten och antropomorfism, d v s personifieras/framställs med

mänskliga drag (Sackes, Trundle, & Fleaves, 2009). Att ta fram ett lämpligt urval av bilderböcker för att lära ut naturvetenskapliga begrepp är svårt av flera orsaker. En orsak är att de flesta bilderböcker helt enkelt inte genomgår någon vetenskaplig granskning. Det finns heller inga garantier för att de böcker som utger sig för att presentera fakta återger denna på ett korrekt sätt. Ett exempel på detta är en granskning av barnböckers representation av månen. En av de böcker som undersökts

presenteras som pedagogisk men innehåller felaktiga bilder, såsom en urklippt "crescent moon"

(månskära), där stjärnor syns i den mörka delen av månen (Trundle, Troland, & Pritchard, 2008, s.

23). En annan orsak till att det kan vara svårt att ta fram ett lämpligt urval är att förekomsten av korrekt presenterad fakta i sig inte är någon garanti för att barnen lär sig denna. Ett exempel som beskriver detta återfinns i en artikel i tidskriften The Reading Teacher (Rice, 2002). I boken Dear Mr.

Blueberry skiljs fakta och pseudofakta åt genom att Mr. Blueberry skriver brev till en liten flicka, där han reder ut några missförstånd hon har om valar. Men istället för att barnen som deltog i studien lärt sig nya fakta kring valar, visade det sig att flera barn lärt sig flickans felaktiga uppfattning snarare än den som presenteras av Mr. Blueberry. Dock menar artikelns författare att även felaktigt

presenterad fakta kan vara värdefull, då den kan användas för att utveckla barns kritiska tänkande kring vad de läser.

Fokuset i denna studie ligger inte på att hitta ett "lämpligt urval", utan att se vilka möjligheter och svårigheter som finns utifrån skönlitterära bilderböcker, där berättelsens tyngdpunkt ligger på att vara just en berättelse, med ett egenvärde, snarare än att ha för avsikt att lära ut ett specifikt tema, begrepp eller fenomen.

(5)

4

1.1 Kunskapsbakgrund

1.1.1 Kunskapsbegreppet och naturvetenskaplig forskning

Stephen Hwang, professor i teoretisk fysik, menar att kunskap är ett vitt begrepp. Kunskap kan, beroende av sammanhang, vara allt från påståendet "Tomater är röda" till "Gustav Vasa dog 29/9 1560". Strikt vetenskapligt är inte kunskap detsamma som sanning. Kunskap kan bevisas, vilket innebär att det går att "visa utom allt rimligt tvivel", men all kunskap kan också ifrågasättas (Är alla tomater röda? Vilken källa bekräftar att Gustav Vasa dog 29/9?). Däremot kan kunskaper värderas utifrån en slags sannolikhetsskala. Det är en flytande gräns mellan "sann", "sannolik" och "nonsens".

En lärares uppgift är inte bara att förmedla kunskap, utan även att lära barn skilja på "bra" och

"dålig" kunskap. Med "dålig" kunskap menas kunskap som inte vilar på vetenskaplig grund. Dagens kunskapssamhälle innehåller kunskaper med varierande kvalitet. Detta gäller även inom

vetenskapsområdet (Hwang, 2007).

Ordet science (vetenskap) kommer från latinets scire som betyder "att veta" (Cunningham &

Cunningham, 2008, s. 4). Naturvetenskap bygger på antagandet att det går att "veta" hur världen fungerar genom att noggrant observera och att logiskt resonera kring observationerna. William P och Mary Ann Cunningham (2008) menar de att två viktiga egenskaper hos forskare är att vara skeptiska och noggranna. Med skeptiska menar de att forskare bör vara försiktiga med att acceptera en förklaring, framförallt innan den kan presentera konkreta/betydande bevis. Noggrannheten är viktig för att små fel i mätningar kan göra att forskaren drar fel slutsatser.

1.1.2 Det naturvetenskapliga arbetssättet i förskola och skola

Författarna till Barn och naturkunskap - upptäcka, utforska, lära, Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godée, menar att barns utforskande av naturvetenskapliga fenomen har likheter med naturvetenskaplig forskning. Ett utforskande arbetssätt kan också uppmuntras av pedagoger, genom bland annat naturvetenskapliga projekt och frågor som uppmuntrar en viss förmåga, t ex att

observera: "Hur skiljer sig löven åt?" (Elfstöm, Nilsson, Sterner, & Wehner-Godée, 2008, s. 73) Leigh och Rebecca Monhardt tar i en artikel upp sex grundläggande naturvetenskapliga metoder som kan läras ut till barn (Monhardt & Monhardt, 2006). En kritik som funnits mot aktiviteter som tränar upp dessa förmågor är att de många gånger saknar verklighetsanknytning. Genom att använda bilderböcker menar Monhardt och Monhardt att det går att skapa en meningsfull kontext. I artikeln presenteras förslag på aktiviteter utifrån följande kategorier:

• "observing" - grundläggande färdighet. Observationer behöver inte vara visuella utan innefattar alla sinnen som kan användas för att samla in information.

• "communicating" - handlar om att dela med sig av sina observationer till andra. Exempelvis att återberätta, beskriva eller imitera.

• "inferring" - innebär att grunda antagande på någon form av bevis. Ett exempel på detta är när barn observerar ledtrådar i bilderna i en bok och använder dessa för att dra en slutsats kring hur boken kommer att sluta.

• "classifying" - låter barnen gruppera föremål utifrån olika aspekter. Exempel på detta är sorteringsövningar från minst till störst, eller gruppering utifrån olika karaktärsdrag. Här är det grupperingen som sådan och förmågan att förklara/motivera varför olika föremål klassificeras som lika som är intressant, inte nödvändigtvis att grupperna är indelade efter vetenskapligt etablerade modeller.

(6)

5

• "measuring" - innefattar mätning och att överväga vilka metoder och instrument som är lämpliga att använda i sammanhanget. Exempel på övning är att studera hur olika bollar studsar. Vilken studsar högst? Vilken studsar flest gånger?

• "predicting" - är att låta barnen förutspå en händelse baserat på de kunskaper de har.

Exempelvis vad som kommer att hända när olika färger blandas, eller omvänt vilka färger barnen tror behövs för att blanda en speciell färg.

Dessa sex kategorier representerar grundläggande naturvetenskapligt tänkande. Det finns även material för att arbeta med ytterligare tankeförmågor (thinking skills). Nancy Polette, f d professor i utbildningsvetenskap (Professor of Education), har tagit fram ett arbetsmaterial för att arbeta med 30 olika tankeförmågor utifrån bland annat sagor och fantasy (Polette, 2005).

1.1.3 Naturvetenskapligt innehåll i bilderböcker

Kathy Cabe Trundle har i flera olika studier undersökt och diskuterat fakta och fiktion i barnböcker.

Tillsammans med Measut Sackes och Lucia M Fleavers har hon undersökt bilderböcker med avsikten att identifiera vilka böcker som är "lämpliga" att använda som utgångspunkt för naturvetenskap i förskolan (Sackes, Trundle, & Fleaves, 2009). I denna studie fokuserar författarna på konkreta teman (såsom ljus, väder och klassificering av djur och växter), som valts ut utifrån s k "state standards"

(staternas individuella mål för naturvetenskap i förskolan. Tolv stater hade denna typ av mål). I undersökningen användes böcker som innehöll både realistiska och skönlitterära berättelser, med motiveringen att de skönlitterära böckerna var mer lättillgängliga och att de realistiska i många fall var för avancerade för förskolan. 73 böcker undersöktes, och majoriteten av böckerna sorterades bort, ofta med motiveringen att språket var för avancerat för förskolebarn. Men även av orsaker som att bild och text är missvisande, såsom att skuggor avbildas fel i förhållande till ljuskällan eller att djur ges mänskliga egenskaper. Sackes, Trundle och Fleavers menar att lärare bör vara försiktiga i valet av bilderböcker med naturvetenskapligt innehåll. Men de skriver också att bilderböcker som innehåller missförstånd och bilder som inte stämmer överens med verkligheten kan användas som lärtillfälle (Sackes, Trundle, & Fleaves, 2009). Detta kan ske genom att boken kopplas till exempelvis

observationer eller används tillsammans med en vetenskapligt korrekt bok (Trundle, Troland, &

Pritchard, 2008, s. 24).

Under högläsning av bilderböcker kan barn ta hjälp av både bilder och textens innehåll för att få en förståelse för de nya begrepp som introduceras. Forskning visar att det är upprepad högläsning som har bäst effekt för begreppsbildningen (Leung, 2008). En förklaring till detta är att barn lär sig nya ord genom s k "fast mapping". När de först möter ett nytt ord lagras den information/mening barnet har av ordet. Ordet kan sedan förstås när det sätts i en meningsfull kontext. Vid läsning av bilderböcker har forskning visat att en interaktiv "dialogisk" läsning, där exempelvis pedagoger eller föräldrar ställer frågor (vad, vem, när o s v), ger feedback (förklarar och rättar) samt gradvis höjer

förväntningarna på barnet ökar barns ordförråd. Cynthia B. Leung har i en studie (Leung, 2008) med 3-4-åringar undersökt om barn i denna ålder med hjälp av högläsning kan lära sig naturvetenskapliga begrepp. I tre informativa bilderböcker på temat "ljus" har begrepp som "elektromagnetiskt

spektrum", "prisma" och "ultraviolett strålning" introducerats genom högläsning tillsammans med olika aktiviteter kopplade till temat. I studien separeras dessa för att det ska gå att utläsa om

läsningen i sig har någon effekt för det naturvetenskapliga ordförrådet, men Leung menar att läsning och praktiska experiment/försök tillsammans har bäst effekt för barnens förståelse av begreppen. I den bok som var mest lik en traditionell skönlitterär bilderbok framkommer ett problem med att

(7)

6

använda fantasifullt tecknade bilder istället för mer konkreta fotografier. Vid återberättande av boken, använder barnen ord som "trä" och "is" för att benämna "prisma", eftersom bilderna i boken varit otydliga.

1.1.4 Analys av bilderböcker

Bilderboksforskaren Ulla Rhedin menar att det som är specifikt för bilderboken är relationen mellan text och bild, och att båda är viktiga för berättelsen (Rhedin, 2001). Maria Nikolajeva är professor i litteraturvetenskap och har under många år forskat i barnlitteratur. I Bilderbokens pusselbitar (Nikolajeva, 2008) diskuterar hon bland annat förhållandet mellan text (konventionella tecken) och bild (ikonska tecken) och den s.k. ikanotexten, den text- och bildenhet som tillsammans förmedlar bokens budskap. Förhållandet mellan ord och bild varierar från ytterligheterna berättande text, där texten kan läsas eller återberättas utan bilder (ex klassiska sagor), till rena bilderböcker, där text helt saknas eller används sparsamt för att beskriva bilderna (ex pekböcker). Nikolajeva delar in

förhållandet mellan text och bild i följande kategorier (Nikolajeva, 2008, s. 22):

• Symmetrisk bilderbok: Text och bild säger i princip samma sak.

• Kompletterande bilderbok: Texten förklarar luckor i bilden, och bilden luckor i texten.

• Expanderande/förstärkande bilderbok: Texten förstärks av bilderna eller tvärt om.

• Kontrapunktisk bilderbok: Text och bild ifrågasätter varandra. Varken bild eller ord kan förstås utan varandra.

• Motstridig/ambivalent bilderbok: Kontrapunkten övergår i konflikt. Text och bild stämmer inte överens.

Om bilden i bilderboken finns olika uppfattningar. En är att bilden hämmar fantasin, och läsarens

"inre bild" av berättelsen. Men bilden ses också som ett stöd åt texten eller en möjlighet att berätta saker som inte texten berättar (Lindgren-Fridell, 1977). Det finns också en uppfattning om att bilder skulle vara lättare för barnen att ta till sig och förstå jämfört med skriftspråket. Men liksom tolkning av text kräver tolkning av bilder minnen, erfarenheter och kunskaper. Att tolka bilder är något barn behöver lära sig (Simonsson, 2004).

Gustaf Cavallius har en modell för tolkning av bilderböcker där bilderna studeras fristående från texten i tre huvuddelar (Cavallius, 1977), sidan, uppslaget och sidorna (bildsekvenser, bildens möjlighet att gestalta ett händelseförlopp). Cavallius skiljer på komposition, som objektivt beskriver hur bilden ser ut, och association, som beskriver vad bilden föreställer. En bilds komposition och association stämmer inte alltid överens, utan kan antyda olika saker. För att en analys ska bli så objektiv som möjligt menar Cavallius att det är viktigt att börja med bilders kompositionella egenskaper för att ge en ram åt det associativa.

(8)

7

1.2 Syfte

Syftet med denna studie är att lyfta fram den skönlitterära bilderboken som utgångspunkt för naturvetenskap i förskolan. Genom en dialogisk läsning (se Naturvetenskapligt innehåll i bilderböcker s 5) går det både att stimulera barns naturvetenskapliga begreppsbildning och ett naturvetenskapligt tänkande. Denna studie presenterar ett urval böcker som diskuteras utifrån möjligheter och

begränsningar med att användas som utgångspunkt för detta.

1.3 Frågeställning

1. I vilken utsträckning och på vilket sätt presenteras och förklaras naturvetenskapliga begrepp och fenomen inom biologi, kemi och fysik i skönlitterära bilderböcker?

2. På vilket sätt kan naturvetenskapliga metoder kopplas till högläsning av bilderböcker i förskolan?

(9)

8

2. Metod

Det finns många olika aspekter att fokusera på i studier av bilderböcker. Inledningsvis ges en allmän beskrivning av böckerna, därefter studeras aspekterna begrepp och fenomen, respektive

utgångspunkter för ett naturvetenskapligt arbetssätt. När det gäller förekomst av Nikolajevas kategorier i bokens allmänna beskrivning finns ingen självklar mall för hur böcker ska tolkas.

Nikolajeva själv tolkar Historien om någon (Löfgren & Möller-Nielsen, 1951) som en symmetrisk berättelse där bilderna inte berättar något utöver texten. I denna studie betraktas dock boken som en framförallt visuell historia, som klarar sig utmärkt utan texten. Ur denna synvinkel fungerar texten förstärkande, genom att den hela tiden uppmanar läsaren att söka svaret på vem som varit framme, och beskriver mer i detalj vad som har hänt på bilderna.

1. Begrepp och fenomen i text och bild

Här presenteras ett urval begrepp eller fenomen som förekommer i boken och kommentarer kring i vilken utsträckning de förklaras i text och/eller bild. Detta område delas sedan upp i ämnena biologi, kemi och fysik.

2. Kategorier för utgångspunkter för ett naturvetenskapligt arbetssätt Utifrån Monhardt och Monhardts kategorier

• Observera - beskriva, jämföra, och karaktärisera (ex skillnader och likheter mellan två objekt)

• Kommunicera - förmedla kunskapen till andra (ex beskriva och gestalta ett djur)

• Dra slutsats - grunda antaganden på någon form av "bevis" (ex utifrån ledtrådar i berättelsen besvara frågor som "vem har varit här?")

• Klassificera - gruppera efter karaktärsdrag och motivera indelningen (ex snabbast till långsammast, utifrån form/storlek/färg etc)

• Mäta - mätning och övervägning av lämplig mätmetod (ex mäta temperatur med en termometer)

• Förutspå - hypoteser (ex vilken färg det blir när man blandar gul och röd eller vilka färger som behövs för att göra orange?)

Dessa kategorier är valda för att de beskrivs som grundläggande naturvetenskapliga förmågor. De presenteras uppdelade i respektive förmåga för att se om enskilda kategorier är svårare respektive lättare att arbeta med.

(10)

9

2.1 Urval

För definition av begreppet bilderbok har tidigare bilderboksforskning använts (Rhedin och Nikolajeva). De böcker som valts bort är fotoböcker, pekböcker, serier och faktaböcker, för att fokusera på de skönlitterära bilderböcker där både text och bild berättar en historia. Utgångspunkten är att alla böcker är lika "bra" eller "dåliga". Vid valet av böcker inleddes sökandet genom att med hjälp av bibliotekets sökmotor söka på olika naturvetenskapliga teman, såsom "regnbåge" och

"rymden". Detta visade sig dock ge många träffar som inte hade någon koppling till naturvetenskap.

Två av dessa böcker, Bok 1 och Bok 3 behölls för studien. Böcker med naturvetenskapligt innehåll kompletterades med Bok 2. Böcker med ett liknande tema, Bok 4,5 och 6, valdes för att undersöka betydelsen av hur boken framställer temat. Övriga böcker uppmuntrar läsaren att söka och svara på frågor, och valdes för att denna typ av böcker tagits upp i Monhardt och Monhardts artikel. Följande böcker och motiv har använts:

Naturvetenskapligt tema/innehåll/fenomen:

• Bok 1 - Boris glasögon (Cohen & Landström, 2002) - Optik

• Bok 2 - Jag gör dig frisk, sa lilla Björn (Janosch, 2002) - Röntgen

• Bok 3 - Nällson och King Edward i blåsväder (Ekström & Suneson, 1994) - Väder Liknande tema - skuggor/föremål i mörkret som skrämmer:

• Bok 4 - Tummen tittar på natten (Sandberg, 2008)

• Bok 5 - Spökfångaren (Ferner, Ferner, & Wennerfalk, 2009)

• Bok 6 - Bamse åker till månen (Andrèasson, 2005)

Böcker som uppmuntrar läsaren att studera detaljer och svara på frågan "var är?" eller "vem har?":

• Bok 7 - Historien om någon (Löfgren & Möller-Nielsen, 1951)

• Bok 8 - Disneys Nalle Puh - Den stora skattjakten (Disney, 2001)

• Bok 9 - Var är min syster? (Nordqvist, 2007)

• Bok 10 - Britten och prins Benny (Lindenbaum, 1996)

2.2 Datainsamlingsmetod

Denna studie presenterar en bilderboksanalys, som är en variant av textanalys (Johansson & Svedner, 2006) som tar hänsyn till såväl det visuella (bilden) som det verbala (texten) samt ikanotexten, vad bild och text säger tillsammans (Nikolajeva, 2008). Insamlingen av data har varit kvalitativ. Inspirerat av Cavallius analys av bilder i bilderböcker utgår analyserna först och främst ifrån det kompositionella (vad som finns nedtecknat). Det associativa finns med i viss mån, men lämnar även öppet för läsaren att utifrån egen erfarenhet hitta andra utgångspunkter. Liksom Cavallius tar analysen hänsyn till både enskilda sidor/uppslag och boken som helhet men till skillnad från Cavallius analys av bilder tar denna analys hänsyn till både text och bild, främst fokuserat på ikanotexten, där bild och text tillsammans berättar något.

(11)

10

2.3 Procedur

Varje bok har under datainsamlingen studerats enskilt, utifrån egna förutsättningar. Ambitionen med den inledande beskrivningen av boken har varit att beskriva bokens innehåll kortfattat och i möjlig mån objektivt. Urvalet begrepp och fenomen har valts utifrån deras koppling till berättelsen.

Fenomen som syns i bild men saknar tydlig koppling till berättelsen har valts bort. Det bör även betonas att det är ett urval av begrepp och fenomen som redovisas. Exempelvis skulle Nordqvists bok (2007) kunna behandlas i ett eget arbete om hänsyn tagits till alla märkliga, tvetydiga fenomen som förekommer. Den sista kategorin är associativ i den meningen att den föreslår aktiviteter associerat till boken, men begränsat till bokens innehåll . Under tema väder redovisas alltså

aktiviteter utifrån de väder och fenomen som boken tar upp. Ytterligare aktiviteter kopplade till ett bredare vädertema lämnas fritt åt läsaren. Förslag på aktiviteter har inte tagit hänsyn till ålder och sammansättning på barngruppen. Vid förslag på mätningar är det upp till varje pedagog att avgöra i vilken utsträckning traditionella och alternativa enheter används. En tanke kring krångliga och avancerade traditionella enheter är att de kan användas och göras meningsfulla även för små barn.

Jämför med när ett barn frågar vilken tid det blir hämtat och svaret är "klockan halv fyra, en stund efter mellanmålet". Vid mätning av temperatur skulle detta kunna innebära att minus 10°C är "kallt, idag passar overall, varma vantar och mössa bra när vi går ut".

2.4 Databearbetning

För att sammanställa den data som insamlats har kategorierna jämförts i två tabeller. Den första tabellen tar upp förekomsten av naturvetenskapliga begrepp och fenomen. Dessa delas upp i ämnena biologi, kemi och fysik. Uppdelningen tar inte hänsyn till hur stor andel av boken som presenterar begrepp och fenomen inom respektive ämne. Teknik har medvetet uteslutits från studien, då det fokuserar på ett nyttoperspektiv. Den andra tabellen tar upp Monhardt och Monhardts kategorier för utgångspunkter för ett naturvetenskapligt arbetssätt. Dessa redovisas utifrån respektive utgångspunkt för att studera i vilken utsträckning de är aktuella att använda.

(12)

11

3. Resultat

Utgångspunkten för analysen har främst varit baserad på ikanotexten, där bild och text samspelar för att berätta något. Enskilda begrepp och fenomen i enbart text och bild har dock tagits upp om de haft en framträdande roll i den konventionella (texten) eller ikoniska (bilden) berättelsen. Analyserna ligger som bilaga. Detta är en sammanfattning av resultaten. Analyserna i sin helhet finns bifogade i Bilaga 1.

Tabell 1 - Naturvetenskapliga begrepp och fenomen

Biologi Kemi Fysik

Bok 1 (Boris glasögon) Ögat, synen Optik, elektricitet

Bok 2 (Jag gör dig frisk sa lilla Björn)

Kroppen, medicin, djurarter

Röntgen, stetoskop, telefon

Bok 3 (Nällson & King Edvard i blåsväder)

Väder Väder, ljus, värme

Bok 4 (Tummen tittar på natten)

Ljud, ljus

Bok 5 (Spökfångaren) Artbenämning Ljus

Bok 6 (Bamse åker till månen)

Djurarter Gravitation, ljud, ljus,

rymden/månen Bok 7 (Historien om

någon)

Katt, kattens ögon (kan även kopplas till fysik - reflexer)

Bok 8 (Disneys Nalle Puh - Den stora skattjakten) Bok 9 (Var är min syster?)

Artbenämning, flygförmåga

Flygförmåga, ballongflygning Bok 10 (Britten och

prins Benny)

Begrepp och fenomen inom biologi och fysik är relativt vanligt förekommande. Kemi förekommer delvis, men har ingen framträdande roll i böckerna, med undantag för den tredje bokens vädertema.

Det finns i exempelvis Jag gör dig frisk, sa lilla Björn (Janosch, 2002) ett avsnitt där texten omnämner att lilla Björn kokar soppa. På bilden illustreras en kastrull med ett moln av vatten över, vilket skulle kunna representera en del av vattnets kretslopp. Men händelsen är inte central i handlingen, och på bilden syns heller inte vattnet i grytan utan enbart molnet (molnet är vattendroppar som

kondenseras när vattenångan kommer i kontakt med den kalla luften, vattenångan är osynlig), vilket gör att det inte blir någon tydlig utgångspunkt för vidare observationer av fenomenet. I två av böckerna har de naturvetenskapliga ämnena ingen framträdande roll alls. Det finns utgångspunkter för att studera biologi och fysik i böckerna, men det är ovanligt med förklaringar av fenomenen. I Boris glasögon (Cohen & Landström, 2002) presenteras begreppet astigmatiker snarare som en titel, något eftersträvansvärt. Bamse åker till månen (Andrèasson, 2005) beskriver flera olika fenomen i såväl text som bild. Det är dock ingen självklarhet att koppla dem till verksamheten. De fenomen och begrepp som tas upp berör bland annat jordens inre och att ljud behöver luft för att transporteras vilket kräver en del association för att kunna arbeta med konkret på förskolan. Det finns exempelvis flera försök som visar hur ljud transporteras genom material som passar bra för förskolan, medan en

(13)

12

demonstration av vad som händer med ljud i vakuum kräver material som förskolan inte har tillgång till. I de allra flesta fall presenteras begrepp och fenomen enbart som en del av miljöskildringen och uppmuntrar inte till fortsatt utforskande utanför boken. När det gäller artbenämning handlar det oftast om antropomorfa djur. Mänskliga egenskaper överväger egenskaperna som det djur som gestaltas har. Här används också en slags stereotyp av djuren. Ex har en räv i Jag gör dig frisk, sa lilla Björn (Janosch, 2002) brutit tassen då han försökt stjäla höns.

Tabell 2 - Utgångspunkter för ett naturvetenskapligt arbetssätt Observera Kommunicera Härleda och

dra slutsatser

Klassificera Mäta Förutspå

Bok 1 x x x x x

Bok 2 x x x x x x

Bok 3 x x x x x x

Bok 4 x x x x

Bok 5 x x x

Bok 6 x x x x x x

Bok 7 x x x

Bok 8 x x

Bok 9 x x x x

Bok 10 x x x

Samtliga böcker går att koppla till observationer i och utanför boken. Detsamma gäller för kopplingen att dra slutsatser utifrån bokens innehåll. Kommunicera, klassificera, mäta och förutspå är beroende av association. Eftersom kommunicera är en bred kategori med många utgångspunkter är det relativt lätt att koppla till bokens innehåll, men på ganska olika sätt beroende på bokens tema eller

berättelse. Det kan handla om allt från att återberätta delar av berättelsen till att använda boken som utgångspunkt för en aktivitet. Att klassificera är delvis möjligt i direkt anslutning till bokens innehåll, men kan också användas direkt kopplat till boken. Mäta och förutspå är mer associativa och oftast kopplade till aktiviteter utanför boken. Dessa utgångspunkter är beroende av om boken läses främst som en berättelse, eller om detaljer i boken lyfts fram och studeras.

(14)

13

4. Diskussion

En analys av bilderböcker kan aldrig bli helt objektiv då även bokens komposition tolkas baserat på associationer. Syftet med att analysera bilderböcker har därför inte varit att presentera fakta, utan att lyfta fram aspekter kring hur boken kan användas som utgångspunkt för arbete med

naturvetenskaplig begreppsbildning och ett naturvetenskapligt arbetssätt.

4.1 Bilderboken som utgångspunkt för begreppsbildning

Analysens mest framträdande mönster, som kan vara intressant för vidare studier, är avsaknaden av begrepp och fenomen inom ämnet kemi. Med undantag för temat väder (Ekström & Suneson, 1994), som delvis berör både fysik och kemi är inte kemi framträdande i någon av böckerna. Huruvida detta beror på att kemi är underrepresenterat, eller om det beror på att analysen varit bristfällig inom detta område är obesvarat. Det finns böcker som inte tagits med i urvalet som i högsta grad

behandlar ämnet kemi i teman som handlar om exempelvis vattnets och kolets kretslopp. I detta fall kan alltså den tydliga avsaknaden av kemi bero på att urvalet böcker fokuserar på andra ämnen. Sex av böckerna är valda utifrån att de presenterar ett visst fenomen, eller en viss händelse, och samtliga av dessa är kopplade till ämnet fysik. Därför är det är inte konstigt att det därför är i denna kategori som flest kopplingar mellan ämnet och bokens innehåll återfinns. Här är det dock intressant att se att även ämnet biologi är relativt framträdande i böckerna.

Dock är det inte självklart att det naturvetenskapliga innehållet i böckerna har en central roll i bokens berättelse. Det är bara fyra av böckerna som har en tydlig koppling till ett naturvetenskapligt

område. Nällson och King Edward i blåsväder (Ekström & Suneson, 1994) tar upp ett vädertema.

Historien om någon (Löfgren & Möller-Nielsen, 1951) kretsar kring kattens äventyr innan den

slutligen hittas. Även om berättelsen i sig är relativt enkel och känns ganska "mättad" i den meningen att den besvarar sina egna frågor, uppmuntrar boken till att lära sig mer om katter: "Kissemissen heter Nisse. Men vill du veta något mera, så får du fråga honom själv" (Löfgren & Möller-Nielsen, 1951). Jag gör dig frisk, sa lilla Björn (Janosch, 2002) har ett sjukhustema som dels berör frågor om kroppen (andning och skelett), och som även visar och delvis förklarar ett fysiskt fenomen, röntgen.

Bamse åker till månen (Andrèasson, 2005) kretsar kring begreppet gravitation och tar även upp en rad andra naturvetenskapliga begrepp och fenomen.

Analysens tre första böcker, som valts för att de presenterar naturvetenskapliga fenomen/begrepp eller teman har gemensamt att ingen av dessa böcker gör det ur ett perspektiv där det primära är att

"lära ut" fenomenet. Istället blandas realism och fantasi på ett kreativt sätt. Nällson och King Edward börjar med att samla regn i en burk, något som mycket väl kan utföras i verkligheten. Burkens

innehåll förändras dock från flytande vatten på den inledande bilden, till en burk som det regnar i när den står lagrad i källaren. Med hjälp av fantasin går det mycket väl att samla såväl vind som solljus.

Bokens handling beskriver teorier som Nällson och King Edward har om att samla in väder och som i fantasins värld fungerar. Detta är en av bokens starka sidor, då den lämnar läsaren med obesvarade frågor. Går det verkligen att fånga vinden med en håv? Vad händer om man samlar solljus i en burk?

Kanske finns det där, även om det inte syns? Känns det varmt inuti burken? Även boken om lilla Björn och lilla Tiger blandar verklighet och fantasi. Gemensamt för dessa två böcker är att det relativt realistiskt framställda händelseförloppet kan läsas och tolkas som att huvudpersonerna leker.

Fantasin i dessa böcker har alltså som funktion att konkretisera. Medan en röntgenapparat på ett sjukhus för de flesta barn är något okänt, är en låda och en lampa vardagliga ting som gör att ett fenomen som kan anses krångligt och för avancerat får en chans att "lekas in" i en tidig ålder. I Boris

(15)

14

Glasögon är berättelsen mer realistisk, men trots att den tar upp begreppet astigmatiker och visar en synundersökning, så presenteras detta relativt ytligt. Varken bild eller text förklarar begreppet astigmatiker eller hur glasögon fungerar. En bild visar att Boris kisar utan glasögon, men detta är i stort sett den information läsaren får om Boris synfel. Det är svårt att sätta sig in i hur stor skillnad det är för Boris med och utan glasögon. Perspektivet är fokuserat på tredje person och den enkla vardagsberättelsen ger inga tydliga utgångspunkter för att "leka in" begrepp inom temat syn/optik.

De böcker som tar upp fenomenet skugga/föremål i mörkret som ser ut som ett monster/spöke gör det på väldigt olika sätt. I Bamse reser till månen (Andrèasson, 2005) tas det upp som en detalj i berättelsen, medan det i böckerna om Tiffel-Toffel och Tummen är mer integrerat i handlingen. Dock är boken om Bamse den enda som riktigt knyter an till och försöker förklara fenomenet genom att på samma bild visa ljuskällan, Husmusen och skuggan. De båda andra böckerna fokuserar inte på

skuggan som fenomen, utan på hur ett föremål upplevs i mörkret/dunkelt ljus.

4.2 Bilderboken som utgångspunkt för grundläggande naturvetenskapliga metoder

När det gäller utgångspunkter för ett naturvetenskapligt arbetssätt pekar analyserna på att det med förhållandevis små associationer går att knyta an skönlitterära bilderböcker till detta. Boken kan dels användas som en tematisk utgångspunkt, vilket redan är vanligt förekommande i förskolan. Men själva läsningen har också ett värde, då bilderboken i sig uppmuntrar den mest grundläggande naturvetenskapliga färdigheten, observation. En dialogisk läsning, där barnen uppmuntras att aktivt studera boken, går det även att hitta utgångspunkter för att dra slutsatser genom observationer av bilderna. I några fall kan detta även knytas till aktiviteter utanför boken. Under läsningen finns även i viss mån utgångspunkter för klassificering och mätning. Det kan handla om att barnen

uppmärksammar mössen i fabriken i Boris glasögon (Cohen & Landström, 2002), och med denna utgångspunkt får i uppgift att räkna hur många möss de ser. Att räkna möss i sig kräver förmågan att skilja ut möss från andra djur, men att räkna möss på en specifik bild ger även en ny dimension där barnen får fundera på om det räcker med att mössens öron syns för att de ska räknas. Hur vet man med säkerhet att det är en mus och inte ett grått föremål som sticker fram? Den enda kategori som är svår att koppla direkt till läsningen är kategorin "förutspå", vilken lämpar sig bäst som en aktivitet kopplad till bokens tema.

Kategorin böcker som är uppbyggda kring att läsaren söker svaret på en fråga är intressanta genom att de med hjälp av text och bild uppmanar läsaren att aktivt observera detaljer, och använda dessa för att besvara frågor som "vem har?" eller "var är?". Bokens tema behöver inte vara

naturvetenskapligt för att naturvetenskapliga metoder ska kunna användas. I Britten och prins Benny (Lindenbaum, 1996) får barnen fyra kriterier för hur slottet ser ut presenterat och ska utifrån det avgöra om byggnaden de kommer till är slottet eller inte. Boken uppmuntrar observationer av detaljer i boken och att dra slutsatser kring detta. Detsamma gäller för Nalle Puh, Den stora skattjakten, som inte tar upp något specifikt naturvetenskapligt tema, men som kan stimulera ett vetenskapligt tänkande hos barnen. Anledningen till att utgångspunkterna är relativt få för dessa böcker är att de faller under det associativa. En av dessa böcker utmärker sig, genom att spänningen inte avtar efter första läsningen av boken. I Var är min syster? (Nordqvist, 2007) återförenas

visserligen lillebror och storasyster på slutet, men det tog många läsningar av boken och mycket granskande av detaljer för att hitta systern som döljer sig på varje uppslag . Dock är det inte enbart denna typ av böcker som erbjuder utgångspunkter för att dra slutsatser utifrån ledtrådar i boken.

(16)

15

Varken Jag gör dig frisk, sa lilla Björn (Janosch, 2002) eller Boris glasögon (Cohen & Landström, 2002) har denna uppbyggnad, men genom att bilderna berättar saker som inte texten nämner finns

möjligheten att ställa frågor som uppmanar barnen att studera detaljer och komma med förklaringar utifrån vad de ser.

4.3 Diskussion av metod

Det är svårt att på ett helt objektivt sätt välja ut vad som ska ingå i en analys av bilderböcker. Detta gäller även för det kompositionella, som står för bokens mer objektiva del, vilket finns tydliga

exempel på i Var är min syster? (Nordqvist, 2007). Här flätas bilderna samman och skapar fantasifulla världar som inte har någon enkel beskrivning. Noggrannheten vid mätningen, reliabiliteten, är ändå relativt hög. Även om böckerna gett olika förutsättningar för analys (vissa innehåller fler bilder eller bilder som är svårare att tolka o s v) så har samma kriterier använts för vad som väljs och väljs bort.

Kategorierna som används för grundläggande naturvetenskapliga metoder/färdigheter är etablerade i andra studier (Monhardt & Monhardt, 2006). Validiteten däremot (den bild analysen ger av

böckerna) är baserad på personlig upplevelse, vilket innebär att såväl innehållsvaliditeten (hur stor del av böckerna som täcks upp av analysen) och begreppsvaliditeten (utrymmet för feltolkning av begrepp som används i analysen) ger ett visst utrymme för bristfällig analys och feltolkning av de resultat som presenteras. Urvalet (10 böcker) är för litet för att resultatet ska vara generaliserbart, men tillräckligt för att föreslå utgångspunkter för fortsatt forskning i området, och för att fungera som inspirationskälla för på vilka sätt naturvetenskap och naturvetenskapliga metoder kan kopplas till högläsning av bilderböcker.

5. Slutsats

Boken som kunskapskälla för inlärning av begrepp är begränsad i denna studie, då de flesta böckerna inte använder eller förklarar naturvetenskapliga begrepp såsom böckerna i Leungs studie (2008).

Undantaget för detta är Bamse åker till månen (Andrèasson, 2005), som tar upp och förklarar begreppet gravitation. Detta användningsområde verkar alltså kräva ett urval böcker som är

"lämpliga" för ändamålet. Detta är extra viktigt för att den upprepade läsning som Leung föreslår ska ha någon effekt, då användandet av begrepp i anknytning till läsningen inte är lika konsekvent som när begreppen presenteras i bokens text. Fantasifull framställning av verkligheten behöver inte vara ett hinder, utan kan fungera konkretiserande. Det fantasifulla innebär ofta att verkligheten inte framställs korrekt, men som tidigare studie tagit upp kan felaktigt presenterad fakta även fungera som ett lärtillfälle om den uppmärksammas (Sackes, Trundle, & Fleaves, 2009) (Trundle, Troland, &

Pritchard, 2008).

När det gäller utgångspunkter för ett naturvetenskapligt arbetssätt finns goda möjligheter att

uppmuntra barnen att observera, klassificera och dra slutsatser utifrån främst bilderna i boken. Detta kan göras oavsett vilket tema boken har. Här är det viktiga på vilket sätt läsningen sker. Liksom Leung tog upp i sin studie är dialogisk läsning viktig. Alla grundläggande naturvetenskapliga metoder går dock inte att koppla till själva läsningen. Det kan vara svårt att lyfta fram detaljer i böckerna som kan vara intressanta att utforska närmre med barnen. Därför kan ett urval böcker där enskilda teman framtagna för att knytas till olika naturvetenskapliga arbetssätt, vilket Monhardt och Monhardt presenterar i sin artikel, vara önskvärt. Även om det går att använda naturvetenskapliga metoder i teman som inte är kopplade till naturvetenskap, så kan ett naturvetenskapligt innehåll vara att

(17)

16

föredra, då det finns ett stort urval naturvetenskapliga experiment och försök som lämpar sig för förskolan och som lätt går att knyta an till grundläggande naturvetenskapliga metoder.

5.1 Fortsatt forskning

Att använda bilderboken som utgångspunkt för att arbeta med naturvetenskap, både

begreppsbildning och för att lära ut naturvetenskapliga metoder, är inget nytt, utan det finns en hel del skrivet om detta. Framförallt i USA verkar detta haft ett fäste sedan lång tid tillbaka. Detta innebär att de studier som finns i ämnet tar upp litteratur som inte alltid finns tillgänglig i svenska bibliotek, och därför är studier kring just detta angelägna. Denna studie innehåller heller ingen del där analyserna jämförts med vilka utgångspunkter som i praktiken är aktuella i förskola. Praktiska studier kring såväl naturvetenskaplig begreppsbildning som naturvetenskapliga metoder kopplat till högläsning av bilderböcker i den svenska förskolan är därför också angeläget.

5.2 Implikation för förskolan

Denna studie visar att det på ett kompositionellt plan inte finns så många utgångspunkter för att använda skönlitterära bilderböcker som utgångspunkt för naturvetenskaplig begreppsbildning. Detta hindrar dock inte att läraren vid högläsningen använder fler begrepp i diskussion med barnen kring bokens innehåll. Studien visar också att flera grundläggande naturvetenskapliga färdigheter tränas upp genom själva läsningen, men detta kräver att läraren aktivt uppmärksammar vad barnen intresserar sig för och ställer frågor som uppmuntrar barnen att använda dessa förmågor. För att boken ska kunna fungera som kontext, vilket Monhardt och Monhardt beskriver, krävs det att kopplingen inte blir för associativ. Böcker som på förhand har ett tydligt tema är därför lättare att koppla till aktiviteter som uppmuntrar olika naturvetenskapliga metoder. Slutligen är analyserna i denna studie tänkta att användas som inspirationskälla för hur högläsning av skönlitterära

bilderböcker kan kopplas till naturvetenskap i förskolan. Vilka associationer och kopplingar som görs av lärare och barn påverkar vilka utgångspunkter som passar för respektive förskola. Då dessa analyser inte testats är möjligheter och begränsningar baserade på spekulationer. Egen dokumentation av vilka böcker som fungerar och vad som spelar in för detta är viktigt.

(18)

17

Källförteckning

Cavallius, G. (1977). Bilderbok och bildanalys. i L. Fridell (red), Bilden i Barnboken (ss. 31-60).

Göteborg: Stegelands.

Cunningham, W. P., & Cunningham, M. A. (2008). Principles of Environmental Science - Inquiry &

Applications - Fourth Edition. New York: The McGraw-Hill Companies, Inc.

Elfstöm, I., Nilsson, B., Sterner, L., & Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.

Hwang, S. (den 11 September 2007). Vetenskap och tro. Karlstads Universitet - Föreläsning.

Johansson, B., & Svedner, P. O. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB.

Leung, C. B. (Mars 2008). Preschoolers' Acquisition of Scientific Vocabulary through Repeated Read- Aloud Events, Retellings, and Hands-on Science Activities. Reading Psychology, V. 29, No. 2 , ss. 165- 193.

Lindgren-Fridell, M. (1977). Barns reaktioner inför bild, särskilt barnboksbild. i L. Fridell (red), Bilden i barnboken - Skrifter utgivna av Svenska Barnboksinstitutet (ss. 9-30). Göteborg: Stegelands.

Monhardt, L., & Monhardt, R. (Augusti 2006). Creating a Context for the Learning of Science Process Skills Through Picture Books. Early Childhood Education Journal, Vol. 34, No 1 , ss. 67-71.

Nikolajeva, M. (2008). Bilderbokens Pusselbitar. Studentlitteratur.

Parker, S. (1990). Kul att kunna om väder. Solna: Teknografiska Institutet.

Polette, N. (2005). Teaching Thinking Skills with Fairy Tales and Fantasy. Teacher Ideas Press/Libraries Unlimited.

Rhedin, U. (2001). Bilderboken. På väg mot en teori. Stockholm: Alfabeta.

Rice, D. C. (Mars 2002). Using Trade Books in Teaching Elenentary Science: Facts and Fallacies. The Reading Teacher, Vol. 55, No. 6 , ss. 552-565.

Sackes, M., Trundle, K. C., & Fleaves, L. M. (April 2009). Using Children's Literature to Teach Standard- Based Science Concepts in Early Years. Early Childhood Education Journal, Vol. 36, No. 5 , ss. 415-422.

Simonsson, M. (2004). Bilderboken i Förskolan - en utgångspunkt för samspel. Linköping.

Skolverket. (2009). LpFö 98. Läroplanen för förskolan . Skolverket.

Trundle, C. C., Troland, T. H., & Pritchard, T. G. (2008). Representations of the Moon in Children's Literature: An Analysis of Written and Visual Text. Journal of Elementary Science Education, Vol. 20, No. 1 , ss. 17-28.

(19)

18

Förteckning över analyserade bilderböcker

Andrèasson, R. (2005). Bamse åker till månen. i R. Andrèasson, Jag Bamse. Malmö: Egmont Kärnan AB.

Cohen, P., & Landström, O. (2002). Boris glasögon. Stockholm: Rabén & Sjögren.

Disney. (2001). Disneys Nalle Puh - Den stora skattjakten. Malmö: Egmont Richter AB.

Ekström, B., & Suneson, A. (1994). Nällson & King Edvard i blåsväder. Stockholm: Rabén & Sjögren.

Ferner, P., Ferner, E., & Wennerfalk, M. (2009). Spökfångaren. Falun: Ruta ett DVD AB.

Janosch. (2002). Jag gör dig frisk sa lilla Björn. Stockholm: Berghs Förlag AB.

Lindenbaum, P. (1996). Britten och prins Benny. Stockholm: Alfabeta Bokförlag AB.

Löfgren, Å., & Möller-Nielsen, E. (1951). Historien om någon. Rabén & Sjögren.

Nordqvist, S. (2007). Var är min syster? Opal AB.

Sandberg, I. o. (2008). Tummen tittar på natten. Karlstad: Tre Sandberg AB.

(20)

19

Bilaga 1

Bok 1 - Boris glasögon (Cohen & Landström, 2002)

Boris tror att TV:n gått sönder för att bilden är suddig, men det visar sig att Boris är astigmatiker och behöver glasögon. Astigmatiker låter som ett arbete, tycker Boris och bestämmer sig för att skaffa ett. Han får jobb på stickproppsavdelningen på en fabrik som tillverkar radioapparater. Boris

upptäcker både för- och nackdelar med att ha glasögon. Berättelsen är både realistisk och fantasifull och innehåller detaljer som kan tolkas olika av vuxna läsare och barn.

Begrepp och fenomen i text och bild

• Texten omnämner begrepp som kontakt och sladd och berättar att de är viktiga för att en radio ska fungera. Sladdar och även vägguttag visas också på flera bilder i boken utöver detta.

• Detaljerad bild på ögat hos optikern

• Begreppet astigmatiker nämns, men förklaras inte. Det associeras till att det skulle kunna vara ett yrke, eller en medfödd talang.

Utgångspunkter för ett naturvetenskapligt arbetssätt

Observera Observera detaljer i boken. Hur ser ögat på bilden i boken ut? Vad gör mössen i fabriken?

Kommunicera Beskriv/rita ett öga.

Härleda och dra slutsats

Vilket hus bor Boris i? Titta på första bilden och se efter ledtrådar (takfönster, syns bara på ett hus), ev. bilden där Boris går och lägger sig vilket tydligare visar att det är snedtak i rummet. Vilka radioapparater på fabriken fungerar? Hur mäter mössen sladdarna så att de blir lika långa?

Klassificera Räkna möss på fabriken i boken, vilka individer på bilden är möss? Hur skiljer man ett grått musöra från andra grå föremål?

Mäta Räkna möss på fabriken i boken, hur många möss jobbar där?

Förutspå Inte aktuellt

(21)

20 Bok 2 - Jag gör dig frisk, sa lilla Björn (Janosch, 2002)

Lilla Björn och lilla Tiger bor tillsammans i ett hus. En dag haltar lilla Tiger och lilla Björn ger honom bandage och tar honom till ett sjukhus, där han röntgas och opereras. Realism och fantasi blandas.

Boken tar upp fenomen som ånga, ljus och ljud (telefonen) men har inget tydligt tema kring detta.

Boken är främst expanderande/förstärkt. Både text och bild är detaljerade och texten beskriver detaljer som inte syns i bilden och tvärt om. Bilderna förstärker även sig själva. En groda och en

"tigeranka" (dragleksak) finns med på många av bilderna. Grodan återspeglar dock inte alltid lilla Björn och lilla Tigers handlingar och känslor, utan berättar ett eget låtet äventyr som inte finns med i texten. Det finns även viss kontrapunkt, ibland motstridigt/ambivalent. Berättelsen är både realistisk och fantasifull. Besöket på sjukhuset speglar realism samtidigt som anledningen till operationen är

"nerhalkad rand". Det finns även en osäkerhet kring vilka huvudpersonerna är, där lilla Björn framställs som den mer vuxne, omhändertagande, samtidigt som också han framställs lite som ett barn (han är bland annat liten i förhållande till möbler).

• När lilla Björn ringer Tant Gås pratar de genom en trädgårdsslang med en tratt i ena änden (hur denna telefon fungerar beskrivs mer ingående i en annan bok av Janosch, som heter Post till lilla Tiger).

• Doktor Lövgroda använder ett stetoskop när han undersöker lilla Tiger (Janosch, 2002, s. 33).

• Flera bilder visar en glödlampa och/eller fönster. Bilderna är ljusa men varken fönster eller glödlampa framställs som tydliga ljuskällor. Den enda ljuskälla som avtecknas tydligt är en bordslampa riktad mot en kartong där lilla Tiger undersöks av röntgenläkaren Doktor Grodkvist, som har på sig solglasögon. Begreppet röntgen beskrivs som "genomlysning"

(Janosch, 2002, s. 34).

Observera Händelseförlopp utanför berättelsen att uppmärksamma i bildsekvenserna.

Observera vad som händer i boken. Bandage, undersökning av lungorna, röntgen.

Vilka djur omnämns i berättelsen? Djuren som omnämns är främst antropomorfa (med mänskliga drag, ex går upprätt).

Kommunicera Har barnen någon erfarenhet av att vara på sjukhus/undersökas av läkare?

Diskutera vad barnen har för kunskaper om stetoskop och röntgen. Vad vet de om människokroppen och skelettet? Går det att rita eller gestalta?

Vilket djur föreställer skelettet (Janosch, 2002, s. 35)?

Klassificera Skilj ut de antropomorfa djuren. Vilka djur ser ut att kunna prata som en människa?

Mäta Hur stora lungor har barnen? Ta ett stort andetag som Lilla Tiger och blås ut i ett sugrör fasttejpat i en fryspåse. Mät volymen genom att stoppa ner påsen i en hink full med vattnet. Mängden vatten som rinner över = volymen på

utandningsluften. Alternativt jämför påsarnas storlek med varandra som de är.

Förutspå Går det att "genomlysa" en människa med en vanlig lampa?

(22)

21

Bok 3 - Nällson & King Edvard i blåsväder (Ekström & Suneson, 1994)

Nällson och King Edvard samlar olika väder i glasburkar. Olika väder samlas in på olika sätt. Till slut blir det väderkaos och de släpper ut vädren igen. Boken har ingen övergång mellan verklighet och fantasi eller några antydanden till att huvudpersonerna fantiserar, utan allt framställs realistiskt, fakta och fantasi blandas. Även om text och bild till stor del följer och kompletterar varandra finns det luckor i både ord och bild, för läsaren/barnet att fylla i. Här finns också utrymme för barn och vuxna att tolka berättelsen olika (realistiskt eller fantasifullt).

• Ljusets reflektion mot en spegel (s.13). Ljuset avbildas som avsmalnande mot spegeln, vilket gör att bilden nästan ger ett intryck av att ljuset kommer från burkens mitt, och den

insamlade ljusstrålen är en strålkastare.

• Texten tar upp att Benjamin Franklin fångat åskväder. Nällson och King Edvard går till biblioteket och läser på i ämnet och försöker sedan själva med hjälp av en drake och ett snöre som leder ner till en råttfälla i en burk (s.14-17).

• Nällson och King Edvard blandar väder med varandra. Text och bild antyder tillsammans att regn och sol resulterar i en regnbåge (s.18-19). Bild och text lämnar också obesvarade frågor, ex vad som händer när blixt och snö blandas eller hur man blandar en snögubbe?

• Nällson och King Edvard använder solburkar för att värma upp huset (solen som värmekälla), vilket resulterar i väderkaos med bl.a. ovanligt lång vinter (s.20-21). På samma uppslag visar bilderna olika symboler från väderleksrapporten på TV, lågtryck, regn o s v

• Växter framställs onaturligt stora (ex en morot är tecknad i förhållande till Nällson som kanin, men då Nällson är antropomorf (framställs med mänskliga drag) blir morötterna stora i förhållande till omgivningen)

Observera Vad visar bilderna? Bilderna i boken kan fungera som utgångspunkt för att observera och diskutera verkliga och fantasifulla fenomen. Bokens tema, väder, kan användas som utgångspunkt för att observera väder med barnen.

Kommunicera Dokumentera dagens väder, ex med pärlor på en tråd. Trådarna kan jämföras för att se vilket väder som varit vanligast under en period. Här finns möjlighet att introducera de symboler som används av meteorologer på TV.

Varför rapporteras det om "sträng kyla och snöstormar" (Ekström & Suneson, 1994, s. 21)? Vänstra sidan på samma uppslag beskriver hur Nällson och King Edvard använder solsken för att värma upp huset.

Klassificera Vilka olika typer av regn finns det? Finns det bra och dåliga väder? Roliga/tråkiga?

Hur känns vädret? Kallt, varmt, blött o s v. Motivera.

Mäta Temperatur och nederbörd. Kan redovisas i diagram. Möjlighet att prata om

"rättvisa" (Elfstöm, Nilsson, Sterner, & Wehner-Godée, 2008, s. 75) mätvärden. Ex genom att först mäta temperaturen varje timme under en dag och bestämma en tidpunkt med barnen då mätningen sker .

Förutspå Låt barnen komma med hypoteser kring vad som kommer att hända i experiment och försök kopplade till temat. Ex att skapa egna regnbågar eller blixtar (Parker, 1990). Hur kan man visa att det blåser? (jämför med lövet som blåser bort i boken)

(23)

22 Bok 4 - Tummen tittar på natten (Sandberg, 2008)

Tummen vaknar mitt i natten och går ut. Ute möter Tummen ett spöke, ett troll och en häxa som visar sig vara en handduk på tork, en snarkande man i en bil och en enbuske. Berättelsen är realistisk men bilderna delvis fantasifulla. Tummens mamma visar dock ingen oro över att tummen är ute själv på natten vilket är orealistiskt. Berättelsen är skriven så att den skulle kunna berättas muntligt, utan bilder. Även bilderna berättar en historia utan texten. Men bilderna förstärker och kompletterar också berättelsen genom att Tummens föreställningar avbildas.

• Fenomenen i boken avbildas både som de verkligen är och som de ser ut i tummens fantasi.

Ex en enbuske som ser ut som en häxa.

Observera Boken behandlar både ljud och ljus, men kärnan i berättelsen är att saker inte alltid är vad de först verkar vara. Titta på olika buskar. Vad ser de ut som?

Observera detaljer och använd fantasin för att associera.

Kommunicera Imitera "morrtrollet". Hur kan det tänkas låta? Dokumentera barnens

observationer och associationer av buskar i en bok eller på en plansch med foton som de kan visa. Låt barnen rita föremålen och undersöka vilka "karaktärsdrag"

som är viktiga.

Varje del i boken bygger upp en förväntning kring vad det är för fenomen. Är det ett spöke mellan träden? Är det ett troll som morrar? Dock är det inte många ledtrådar som barnen kan använda för att dra slutsatser om vad det är.

Klassificera Hur ser buskarna ut? Vilka är lika/olika och på vilka sätt? Färg, form, storlek.

Mäta Inte aktuellt Förutspå Inte aktuellt

(24)

23

Bok 5 - Spökfångaren (Ferner, Ferner, & Wennerfalk, 2009)

Spökfångaren är en typ av böcker som säljs ihop med en målarbok och en DVD-skiva med bilder och berättarröst. Den handlar om Tiffel-Toffel som är en snigel och hans vänner Syrsa och Skalbagge, som en dag bjuds in till spökberättarkväll hos Tiffel-Toffel. När spökhistorien är slut ser de ett spöke utanför fönstret och ett monster i trädgården och Tiffel-Toffel bestämmer sig för att bygga en spökfångare. Spökfångaren fångar inga spöken men avslöjar vad spöket och monstret egentligen är, genom att en lampa tänds och visar vad som finns i mörkret. Text och bild är till största delen

symmetrisk, men även kompletterande. Bilderna förklarar mer utförligt vad som menas med begrepp som uppfinnarmaskin (dammsugare med hamsterhjul?). Huvudpersoner och miljö är fantasifulla, liksom sättet att tillverka uppfinningen. Dock är fenomenet att lampan avslöjar vad som döljer sig i mörkret framställt realistiskt. Bilderna visar inte alla ljuskällor som används.

• Uppfinningsmaskinen drivs av ett hjul "som man springer i för att starta". Trots detta lyser lampor och instrumentpanel utan att någon springer i hjulet när maskinen visas upp första gången.

• Vid flera tillfällen avbildas reflektioner i olika material.

• Vinbärens klasar i vinbärsbusken som utgör Tiffel-Toffels hem avbildas mer likt rönnbär eller oxelbär än vinbär. De avbildas dock mer likt vinbär på omslaget.

Observera Boken tar upp temat mörkrädd, fokuserat på ljus/mörker. Den tar även upp att Tiffel-Toffel bor vid en vinbärsbuske vilket kan fungera som utgångspunkt för att observera "livet runt en vinbärsbuske". Försättsbladets inledande karta skulle kunna fungera som utgångspunkt för att observera förskolans gård och göra en egen karta. Material som metall och trä är detaljerade i boken. Observera material, i boken och/eller som aktivitet.

Kommunicera Låt barnen återberätta historien. Vad händer och varför?

Varför syns det inte att monstret är en skottkärra trots att en stor fullmåne lyser upp trädgården? Utforska: lys med en ficklampa på ett föremål och se vart det är ljust och mörkt.

Klassificera Inte aktuellt Mäta Inte aktuellt Förutspå Inte aktuellt

(25)

24 Bok 6 - Bamse åker till månen (Andrèasson, 2005)

Skalman har uppfunnit en Konvertabel Anti-Gravitator-Grej, KAGG. Lille Skutt, Katten Jansson och Husmusen råkar starta KAGG och åker ner i jordens inre när gravitationen ökar. Skalman och Bamse hoppar fallskärm ner i hålet ner till dem. Efter ett äventyr i jordens inre reser Bamse och hans vänner ut i rymden där de besöker månen. Både text och bild är detaljerade och förstärker och kompletterar varandra, men lämnar samtidigt luckor som inte besvaras. Vad hade hänt om KAGG borrat sig in i jordens medelpunkt? Vilken funktion har vimplarna på KAGGs tak?

• Begreppet gravitation beskrivs som "den lag som säger att varje partikel drar varje annan partikel till sig med en kraft som är direkt proportionell mot produkten av partiklarnas massor och omvänt proportionell mot det ömsesidiga avståndet" (Andrèasson, 2005, s. nr saknas). Detta följs av en förklaring att om det inte fanns dragningskraft skulle ett äpple som faller till marken fara ut i rymden. Gravitationen följer hela berättelsen.

• Jordens medelpunkt omnämns utan att förklaras.

• Flera exempel på ljus/skugga i bild. Ex illustreras hur Husmusen nära en ficklampa får en stor otäck skugga.

• Det påpekas att rymddräkterna har radiotelefoner, för att det på månen inte finns någon luft som kan leda ljudet.

• Spår och skelett efter en dinosaurie

• Bilder visar hur solen lyser på jorden och månen Utgångspunkter för ett naturvetenskapligt arbetssätt

Observera Testa gravitationen, släpp föremål mot marken. Gör en egen fallskärm och observera hur den fungerar (botten av en liten påse utspänd med piprensare räcker för att demonstrera hur en flörtkula faller med fallskärm jämfört med utan). Vilka djur är Bamse och hans vänner?

Kommunicera Föll alla föremål lika snabbt och på samma sätt? Hur fungerar en fallskärm? Hur förklarar barnen detta? Dokumentera.

Det byggs upp spänning kring monstren i underjorden. Husmusens skugga och dinosauriefotspåren. Dock ges inga ledtrådar som hjälper barnen att dra slutsatser kring vad det kan vara.

Klassificera Jämför Bamse och hans vänner. Sortera från minst till störst. Vem kan tänkas hoppa högst? Vem är starkast? o s v

Mäta Inte aktuellt

Förutspå Testa: Vilket föremål faller snabbast, ett med eller utan fallskärm? För mer avancerat försök kan man försöka få flörtkulorna att nå marken samtidigt. Detta kräver viss höjd. Viktigt att de släpps samtidigt för att få ett rättvist försök.

(26)

25

Bok 7 - Historien om någon (Löfgren & Möller-Nielsen, 1951)

Boken börjar med en blöt fläck i hallen. Vem har varit framme? I nästa rum hittar läsaren en röd garntråd som passerar rum som ger ledtrådar om vem som varit framme. Både text och bild berättar en historia, men det är främst bilderna som bär berättelsen. Texten fungerar förstärkande och uppmanar läsaren att studera detaljer i boken.

• Kattens ögon avbildas genom ett nyckelhål, både i boken och på omslaget. Bakgrunden är mörk men ögonen "lyser".

Observera Låt barnen observera detaljer i boken och berätta vad de ser på sidorna. Vad berättar boken om katten (utseende, vad äter den o s v). Diskutera kattens ögon (gestaltas i boken, genom ett nyckelhål).

Kommunicera Låt barnen imitera katter. Har några barn har katt hemma? Vad äter de katterna?

Vilka "bus" hittar de på?

Högst aktuellt i denna bok. Här finns rester av en uppäten fisk, och urdrucken mjölk, som ger ledtrådar barnen kan grunda sina antaganden på.

(27)

26

Bok 8 - Disneys Nalle Puh. Den stora skattjakten (Disney, 2001)

Det är Kristoffer Robins födelsedag och han ordnar en skattjakt. Alla vännerna hittar ett varsitt gult/gyllene föremål som de tror är skatten. Men den som egentligen hittat Kristoffer Robins skatt är den som inte letade efter den, I-or. Texten beskriver ganska utförligt detaljer i berättelsen, så bilderna fungerar främst som illustrationer, som är symmetriska med texten. Bilden, däremot är mer beroende av texten för att förstås.

• Gunga, studsa och ballonger på marken och i luften är några begrepp och fenomen som förekommer, men inget begrepp eller fenomen är centralt för händelseförloppet i boken.

Observera Leta efter något gult i boken. Vad är det som karaktäriserar något gult? Finns det fler gula saker än de skatter som hittas? Leta efter egna gula skatter

Kommunicera Inte aktuellt Härleda och dra

slutsats

Vem har hittat skatten? Vem har ännu inte kommit tillbaka med ett föremål som inte är skatten?

(28)

27 Bok 9 - Var är min syster? (Nordqvist, 2007)

Lillebror letar efter Storasyster. Boken inleds med "- Du måste hjälpa mig att leta!" och sedan följer en resa genom fantasilandskap på jakt efter storasysters gula kalufs. Boken innehöll från början bara bilder och det är i bilderna bokens tyngdpunkt ligger.

• Många fenomen som visas i bild, men de har med undantag för flygförmågan, ingen koppling till texten.

Observera Leta efter en gul kalufs. Kan det vara systern? Ser figuren med den gula kalufsen ut att vara syster till lillebror? Observera olika frisyrer och karaktärsdrag i boken.

Långt, kort, krulligt hår... Boken är oerhört detaljrik. Det finns mycket att observera på sidorna. Många arter som är detaljerat tecknade.

Kommunicera Hur ser barnen ut? Hur många barn har kort/långt hår? Brunt/blont/rött/svart?

Krulligt/Rakt? Redovisa i ett diagram.

Bokens centrala tema är sökandet efter systern, vilket läsaren uppmanas bli delaktig i. Var kan hon vara? Finns hon kanske med på varje uppslag?

Klassificera Se kommunicera. Sortera fotografier. Färg, längd på håret, lockigt/rakt.

Pojke/flicka o.s.v.

Mäta Inte aktuellt Förutspå Inte aktuellt

(29)

28 Bok 10 - Britten och Prins Benny (Lindenbaum, 1996)

Britten och Benny går ut på äventyr för att leta efter slottet där de tror att det ska bli bal. Slottet är det största huset, som glänser, har torn och som har vakter framför dörren. De hittar flera hus som stämmer in delvis på beskrivningen, men inget av dem är slottet. När de väl hittar slottet ångrar de sig och åker hem. Berättelsen i sig är ganska osannolik, en liten flicka och en liten pojke tar själva bussen till stan och letar efter slottet. Berättelsen är medvetet skriven till en dubbel publik, där skattemyndigheten, stereotyper/karikatyrer och enstaka uttryck vänder sig till den vuxne läsaren.

• Inga naturvetenskapliga begrepp eller fenomen som är framträdande.

Observera Vad letar Britten och Benny efter? Blänk, torn, vakter och stor byggnad. Vilka material ser byggnaderna ut att vara gjorda av?

Kommunicera Gör ett eget slott som blänker, är stort, har torn och vakter. Vilka material använder barnen och varför?

Vad är det för hus de kommer till och hur ser man det?