Akademin för hälsa, vård och välfärd
ATT VÅRDA ÄLDRE PERSONER PÅ
AKUTMOTTAGNING
En litteraturöversikt över sjuksköterskors erfarenhet
FERESHTA GHULLAMI
TANJA NYMAN
Huvudområde: Vårdvetenskap med
inriktning mot omvårdnad
Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15
Program: Sjuksköterskeprogrammet Kursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap
med inriktning omvårdnad
Kurskod: VAE209
Handledare: Agneta Breitholtz och Jana
Stenås
Examinator: [Sofia Skogevall] Seminariedatum: [2021-04-16] Betygsdatum: [2021-05-05]
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Äldre personer lever alltmer längre och utgör en stor andel av patienter som
besöker akutmottagningar. Äldre personers erfarenhet från tidigare sjukdom påverkar vart äldre personer söker vård. Äldre personer erfar att akutmottagning är ett ställe med
kompletta vårdmöjligheter som diagnostik, medicinska och tvärvetenskapliga tjänster tillgängliga på en plats. Att vårda äldre personer på akutmottagning kan vara utmanande för sjuksköterskor eftersom äldre personer ofta har kroniska sjukdomar eller multisjuklighet.
Syfte: Att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenhet av att vårda äldre personer på
akutmottagning. Metod: Litteraturöversikt med 10 artiklar som består av tre blandad metod, tre kvantitativa artiklar och fyra kvalitativa artiklar. Resultat: I analysen framkom fyra kategorier. Första kategorin handlar om att tidsbrist är ett hinder för att vårda, andra kategorin handlar om att akutmottagning inte motsvarar äldre personers vårdbehov, tredje kategorin handlar om förståelse för äldre personer bidrar till bättre vård och fjärde kategorin handlar om anhöriga som resurs eller hinder.
Slutsats: Sjuksköterskors erfarenhet var att det inte finns tillräckligt med tid att vårda äldre
personer. Miljön på akutmottagning var inte anpassad för att vårda äldre personer och det behövs kunskap om äldre personers komplexa vårdbehov för att kunna ge optimal vård.
ABSTRACT
Background: Elderly people are living longer and longer and make up a large proportion of
patients who visit the emergency department. Older people's experience from previous illness affects where older people seek care. Elderly people believe that the emergency department is a place with complete care options such as diagnostics, medical and interdisciplinary services available in one place. Caring for elderly people in the emergency department can be
challenging for nurses because older people often have chronic illnesses or multiple illnesses.
Purpose: To create an overview of nurses' experience of caring for elderly people in the
emergency department. Method: Literature overview with 10 articles consisting of three mixed methods, three quantitative articles and four qualitative articles. Results: In the analysis, four categories emerged. The first category is about lack of time being an obstacle to care, the second category is about the emergency department not corresponding to elderly people's care needs, the third category is about understanding older people contributes to better care and the fourth category is about relatives as a resource or obstacle. Conclusion: Nurses' experience was that there is not enough time to care for the elderly. The environment in the emergency department was not adapted to care for the elderly and knowledge of the elderly's complex care needs is needed to be able to provide optimal care.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING ...1
2 BAKGRUND ...1
2.1 Definition av centrala begrepp ... 1
2.1.1 Äldre ... 1
2.1.2 Akutmottagning ... 2
2.2 Vård på akutmottagning ... 2
2.2.1 Sjuksköterskors roll på akutmottagning ... 2
2.3 Åldrande ... 3
2.4 Lagar och styrdokument ... 3
2.5 Tidigare forskning ... 4
2.5.1 Äldre personers erfarenhet av att vårdas på akutmottagning ... 4
2.5.2 Anhörigas erfarenhet av att följa med till akutmottagning ... 5
2.6 Vårdvetenskaplig teori ... 6
2.6.1 Vårdkultur ... 6
2.7 Problemformulering ... 8
3 SYFTE ...8
4 METOD ...8
4.1 Datainsamling och urval ... 9
4.2 Genomförande och analys ...10
4.3 Etiska överväganden ...11
5 RESULTAT ... 11
5.1 Artiklarnas syfte ...11
5.2 Artiklarnas metod ...12
5.3 Artiklarnas resultat ...14
5.3.1 Tidsbrist är ett hinder för att vårda...14
5.3.2 Akutmottagning motsvarar inte äldre personers vårdbehov ...15
5.3.4 Anhöriga som resurs eller hinder ...17
6 DISKUSSION... 18
6.1 Resultatdiskussion ...18
6.1.1 Artiklarnas syfte och metod ...18
6.1.2 Artiklarnas resultat ...19
6.2 Metoddiskussion ...23
6.3 Etiskdiskussion ...24
7 SLUTSATS ... 25
7.1 Förslag på vidare forskning ...25
REFERENSLISTA ... 26
BILAGA A - SÖKMATRIS
BILAGA B - KVALITETSGRANSKNINGSTABELL BILAGA C – ARTIKELMATRIS
1
INLEDNING
Äldre personer ökar i livslängd och utgör en stor del av patienterna som sjuksköterskor möter och vårdar kliniskt. Åldrande gör att äldre personer ofta drabbas av många sjukdomar
samtidigt vilket medför att äldre personer har stort vårdbehov. I samband med
verksamhetsförlagd utbildning uppmärksammades det att äldre personer är sköra och att det krävs mycket kunskap och tid för att bemöta och vårda äldre personer. Eftersom äldre
personer lever allt längre utgör de även en stor andel av patienter som besöker
akutmottagning. Vårdkultur påverkar hur sjuksköterskor arbetar i en organisation och vilka rutiner som utförs. Akutmottagningens vårdkultur innebär att sjuksköterskor behöver arbeta i högt tempo och ta snabba beslut. Det är en arbetsplats med varierande patienter med olika åldrar och med olika akuta behov. Det finns en önskan om att arbeta på akutmottagning i framtiden som skapade ett intresse för hur sjuksköterskor möter och vårdar äldre personer på akutmottagning, och då få bättre förståelse om vård på akutmottagning. Intresseområde - betydelsefulla möten på akutmottagning valdes utifrån intresseområde som Mälardalens Högskola presenterade. Intresseområdet formades till ett eget syfte med fokus på
sjuksköterskors erfarenhet av att vårda äldre personer.
2
BAKGRUND
I bakgrunden definieras centrala begrepp, därefter beskrivs vård på akutmottagning och åldrande. Vidare presenteras lagar och styrdokument, tidigare forskning, vårdvetenskaplig teori samt problemformulering.
2.1 Definition av centrala begrepp
Nedanför definieras orden äldre och akutmottagning, som är återkommande centrala begrepp i examensarbetet.
2.1.1 Äldre
I Sverige definieras människor som äldre när det har passerat 65 års ålder (Nygren & Lundman, 2014). Antal människor över 60 år ökar snabbt i världen. År 2019 var 1 miljard människor över 60 år, år 2030 räknas antal människor över 60 år vara 1,4 miljarder och år 2050 2,1 miljarder (WHO, 2018). Detta examensarbete kommer att utgå från definitionen ovanför.
2.1.2 Akutmottagning
Enligt 1177 vårdguiden (2019) finns ingen enhetlig definition på akutmottagning. Vidare beskrivs det att vid allvarlig olycka eller sjukdomsfall ska man vända sig till akutmottagning, som alltid är öppen. Socialstyrelsen (2016) definierar akutvård som ”Med akut sjukdom eller skada avses plötsligt inträdande, hastigt förlöpande sjukdom eller plötsligt åsamkad skada”.
2.2 Vård på akutmottagning
Äldre personer besöker akutmottagning oftare än yngre. Vart tionde besök på
akutmottagning för patienter 80 år och äldre varade i 8,5 timme eller längre (Socialstyrelsen, 2020). Att få vård vid akuta tillstånd innebär att omhändertagande sker på kort tid samt att det kan bli korta möten med olika professioner. Eftersom patienter behöver snabbt
omhändertagande i akuta tillstånd ligger fokus mest på medicinsk vård och det riskerar att människans subjektiva upplevelse blir nedprioriterad. Sjuksköterskor behöver ta hänsyn till patienters subjektiva behov, det vill säga närhet, bekräftelse, beröring, empati, stöd och tillit (Österberg, 2014). Individuell omvårdnad innebär att sjuksköterskor utför omvårdnad utifrån personers unika hälsosituation. Sjuksköterskor behöver ta hänsyn till patienters upplevelse av hälsa, sjukdom och behov och visa intresse för dem (Florin, 2014). Enligt Wikström (2018) avser akut omhändertagande patienter som kräver omedelbar behandling i öppenvård eller inskrivning i sluten vård. Akut sjukvård omfattar i enlighet härmed åtgärder som inte bör vänta mer än timmar eller högst upp till ett dygn.
Akutmottagning är sjukhusets centrala punkt, människor med akut skada eller sjukdom som söker vård behandlas här. Detta medför att personalen aldrig kan förutse hur deras arbetsdag kommer att se ut. Akutmottagning består ofta av olika avdelningar som ortopedi, medicin och kirurgi. Muntlin och Kurland (2009) beskriver att arbetsteamet på akutmottagning består av individer med olika kompetenser som läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Gemensamt har de som mål att tillfredsställa patientens behov. Inspektionen för vård och omsorg (IVO, 2015) skriver att akutmottagning prioriterar patienter som söker vård utifrån deras medicinska angelägenhetsgrad, detta kallas triage. Ibland söker patienter
akutmottagning med enklare åkommor som inte behöver akutvård. Akutmottagning har ett varierat flöde av patienter vilket innebär att det måste finnas rätt mängd personal på plats hela dygnet.
2.2.1 Sjuksköterskors roll på akutmottagning
På akutmottagning är det sjuksköterskor som möter patienter först och bedömer deras tillstånd, detta sker via triage. Det innebär att patientens skada eller sjukdom bedöms efter behov av vård. Patienter med akuta tillstånd får vård först och sjuksköterskor tillsammans med andra vårdpersonal arbetar med att få de mest akuta löst för att sedan ta patienten vidare till vårdavdelning eller skrivas ut (Wikström, 2018). Arbetet på akutmottagning är mer medicinskt inriktad och består av mer praktiskt arbete som kontroll av parametrar och
provtagning på patienter inför mötet med läkare, patienters omvårdnadsbehov står inte i fokus (Nyström, 2003). Sjuksköterskor behöver ha bred kunskap och erfarenhet både
praktiskt och teoretiskt för att kunna arbeta självständigt. Det är en fördel om sjuksköterskor har tidigare erfarenhet, detta kan ge trygghet i sin roll. Under tiden bygger sjuksköterskor på sin kunskap genom att vara med om olika händelser och möta patienter med olika behov (Wikström, 2018).
2.3 Åldrande
Biologiskt åldrande är något som alla människor går igenom. Det innebär att efter människor passerat 20-30 års åldern börjar kroppens organ långsamt att minska i funktion. Detta gör kroppen svagare och ger större risk till att drabbas av sjukdom och ohälsa (Nygren & Lundman, 2014). Vanliga tillstånd som kan drabba äldre människor är hörselnedsättning, diabetes, artros, kol, gråstarr och brytningsfel, rygg och nacksmärtor, depression och
demens. Det är även vanligt att flera av dessa tillstånd finns samtidigt. Äldre människor kan även drabbas av geriatriska syndrom som svaghet, fall, urininkontinens, delirium och trycksår (WHO, 2018). Medellivslängden hos människor ökar i takt med nya
behandlingsmetoder och förändrade levnadsvanor. Vilket gör att hälso- och
sjukvårdsbehovet ökar när människor kan leva längre med sjukdomar. Det är även vanligt att äldre människor har flera sjukdomar samtidigt, även kroniska sjukdomar (Socialstyrelsen, 2020). Åldrande människor har ofta behov av omvårdnad och medicinsk behandling då sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck och urinvägsinfektioner är vanliga (Nygren & Lundman, 2014).
2.4 Lagar och styrdokument
Svensk sjuksköterskeförening (2016) förklarar värdegrund för omvårdnad som att alla sjuksköterskor ska utgå ifrån att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande och omvårdnad ska ges med respekt oavsett olikheter, ålder, hudfärg, tro, kön, kultur och social bakgrund. Vilket även Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) tar upp i 1 § målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Samt ska 2 § Hälso- och sjukvården arbeta för att förebygga ohälsa. Svensk sjuksköterskeförening (2017) skriver att sjuksköterskors specifika kompetens är omvårdnad och att den är grundad i humanistisk människosyn. Sjuksköterskor ska utgå ifrån vetenskap och beprövad
erfarenhet och har ansvar över att teamet har den kunskap som behövs och att personalen i teamet kompletterar varandras kunskaper. Sjuksköterskor ansvarar även för att den
omvårdnad som genomförs i partnerskap med patient och närstående utförs så att värdighet och integritet bevaras. Sjuksköterskor ska kunna upprätthålla en kommunikation som visar på respekt, lyhördhet och empati till både patienter, anhöriga och andra medarbetare. För att förhindra att patienten drabbas av vårdrelaterade skador ska sjuksköterskor ha en
handlingsberedskap som gör att hon arbetar patientsäkert. Även Patientsäkerhetslag (2010:659) beskriver att vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att
patienter inte drabbas av vårdskador. För åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska en tidsplan upprättas. Patientlag (2014:821) tar upp att patienten ska få sakkunnig och
omsorgsfull hälso- och sjukvård som är av god kvalitet och som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vidare tar 6 § i patientlag upp att företräde ska ges till den patienten som har störts behov av hälso- och sjukvård och att alla ska få en god vård på lika villkor.
2.5 Tidigare forskning
Nedan presenteras tidigare forskning som utgår ifrån äldre personers erfarenhet av att vårdas på akutmottagning. Därefter presenteras anhörigas erfarenhet av att följa med till akutmottagning.
2.5.1 Äldre personers erfarenhet av att vårdas på akutmottagning
Tidigare forskning visar att när äldre personer blir patienter erfar de att deras integritet förloras och de blir sårbara vid sjukdom (Dahlen m. fl., 2012). Tidigare erfarenheter av sjukdom är avgörande för vart äldre personer söker vård. Även oro över sitt tillstånd påverkar vart äldre personer söker vård, särskilt vid kroniska eller multipla sjukdomar samtidigt. Äldre personer erfar att det ofta är deras vårdcentral som hänvisar till
akutmottagning när symtom dem sökt för inte förbättras (Stein m.fl., 2015). Trots det drar sig äldre personer från att söka vård på akutmottagning, även fast att det är akut. Rädsla över att inte vara tillräckligt sjuk eller skadad och vara till en belastning gör att dem inte åker till akutmottagning förens det inte finns något annat alternativ (Considine m.fl., 2010). Väl på akutmottagning har äldre personer förväntningar på att få en ordentlig genomgång och utvärdering av sitt tillstånd och bli diagnostiserad (Stein m.fl., 2015). Men äldre personer erfar att vården inte blir som förväntad, ofta blir inte tillståndet löst eller åtgärdad. Under triagebedömning förstår äldre personer att de är viktigt att förklara orsaken till besöket på akutmottagning på ett tydligt sätt även om de har svårt att uttrycka sig, för att sjuksköterskor ska få en korrekt redogörelse. Om äldre personer får möjlighet att tala fritt om symtomen erfar dem att de tas på allvar (Dahlen m. fl., 2012). Äldre personers erfar triage som väldigt positiv (Olofsson m.fl., 2012). Men under triage erfar äldre personer att deras integritet inte bevaras (Shankar m.fl., 2014). Äldre personer erfar triage positiv när sjuksköterskor får dem att känna sig sedda, värderade och viktiga. Frågor som ställs inger förtroende och äldre personer erfar att sjuksköterskor förklarar syftet med triage på ett förståeligt sätt. Hela bedömningen utförs skickligt och effektivt trots den stressiga situationen på akutmottagning. Äldre personer beskriver det som att vara i centrum för uppmärksamhet och tror att hela upplevelsen på akutmottagning ska vara likadan. Erfarenhet efter triage beskriver äldre personer som en känsla av att vara utestängd, frustration och besvikelse (Olofsson m.fl., 2012). Äldre personer som bedöms till låg prioritet erfar sig som övergivna när de inte tillhör den viktigaste patientgruppen på akutmottagning (Dahlen m. fl., (2012).
Äldre personer erfar att sjuksköterskors attityd ändras till mer likgiltig och att sjuksköterskor inte visar lika mycket intresse till dem. Detta ger en känsla av att vara till en börda (Olofsson m.fl., 2012). När äldre personer erfar att vara en börda försöker de hålla sig ur vägen och vara en bra patient som inte stör (Stein m.fl., 2015). Äldre personer erfar att sjuksköterskors negativa attityd påverkar deras övergripande uppfattning om besöket och skapar en ihållande negativ accociation till akutmottagning (Olofsson m.fl., 2012). Vid brist på kommunikation under behandling erfar äldre personer att deras delaktighet i vården uteblir. Dem erfar att det blir mer som en rutinmässig procedur när sjuksköterskor utför sina uppgifter utan att förklara vad som görs. Vilket dem erfar är obehagligt och skapar ångest och oro. Däremot erfar äldre personer sjuksköterskors arbetssätt som vårdande när sjuksköterskor är
tillgängliga, uppmärksamma och ser deras behov. Äldre personer erfar även att det är viktigt att sjuksköterskor upprätthåller kontakten som skapats och håller sina löften för att
förtroendet inte ska gås förlorat (Dahlen m. fl., 2012).
Att behöva utstå långa väntetider erfar äldre personer orsaka obehag, nervositet, misstro och förvirring (Stein m.fl., 2015). Väntetiden kan vara allt från någon timme till flera timmar beroende på hur allvarlig situationen är (Furquim Gonçalves m.fl., 2015). Äldre personer erfar att väntetiden ofta beror på andra patienter som är i akut behov av vård, överbelastning eller personalbrist (Considine m.fl., 2010). Äldre personer är ofta svaga och i behov av hjälp med både omvårdnad och grundläggande behov som mat, dryck och smärtlindring, men under väntetiden på akutmottagning erfar dem brist i att få hjälp med detta (Furquim Gonçalves m.fl., 2015; Dahlen m. fl., 2012; Shankar m.fl., 2014). Smärta ökar hos äldre personer i takt med ålderdom och upplevs intensivare vid flera sjukdomar samtidigt, som är vanligt hos äldre personer. Dem erfar att det är viktigt att sjuksköterskor stämmer av om det behövs någon smärtlindring (Furquim Gonçalves m.fl., 2015). Äldre personer erfar att sjuksköterskor har svårt att bedöma smärta och obehag på dem och att smärtan inte tas på allvar (Dahlen m. fl., 2012). Miljön på akutmottagning anser äldre personer är obekväm och dem erfar en allmän brist på integritet under undersökning, vid toalettbesök och vid
sängliggande i korridoren. Vid utskrivning erfar äldre personer ångest på grund av oro över att sjuksköterskor inte uppmärksammar att de eventuellt behöver hjälp i hemmet när de väl kommer hem igen, eller att de behöver kontinuitet i vården (Shankar m.fl.,2014). Utskrivning från akutmottagning erfar inte äldre personer som problematiskt. Däremot är
utskrivningspapprena som följer med svåra att förstå. Att äldre personer kommer tillbaka till akutmottagning efter att nyligen kommit hem beror oftast på rädsla och osäkerhet över sitt tillstånd. Känslan över att tillståndet försämrats eller inte förbättrats får dem antingen på eget bevåg eller efter rådgivning med anhöriga att söka sig tillbaka till akutmottagning (Rising m.fl., 2015).
2.5.2 Anhörigas erfarenhet av att följa med till akutmottagning
Anhöriga till äldre personer vill följa med till akutmottagning och vara delaktiga i vården. Det är ofta anhöriga som tar hand om närstående i hemmet och anhöriga som har information om närståendes tillstånd. På akutmottagning vill anhöriga hjälpa till med närståendes omvårdnad och annat som kan behövas. Anhöriga blir engagerade när sjuksköterskor visar intresse och vill ha anhörigas hjälp. När sjuksköterskor gör anhöriga delaktiga i vården och
talar till både dem och närstående erfar anhöriga att de är nöjda. Även när sjuksköterskor är vänliga, ger råd och inte verkar stressad har betydelse. När anhöriga inte får vara delaktig i vården eller inte får stöd av sjuksköterskor erfar de sig osynliga (Nikki m.fl., 2012).
Sjuksköterskor som inte presenterar sig och visar likgiltighet för närstående erfar anhöriga är ointresserade av att vårda närstående (Morphet m.fl., 2015). Under högarbetsbelastning kan anhöriga märka att sjuksköterskor är överansträngda och upptagna, men erfar ändå en tacksamhet mot sjuksköterskor för vården närstående får (Stein m.fl., 2015). Om
sjuksköterskor är upptagna och inte tittar till närstående och frågar hur det är, erfar anhöriga missnöje med vården på akutmottagning (Nikki m.fl., 2012).
Anhöriga erfar att kommunikation är viktigt, anhöriga vill veta vad som händer och vad som planeras att göras (Morphet m.fl., 2015). Vid genomgång, bedömning och
behandlingsalternativ erfar anhöriga ibland att de inte får samma information som närstående får (Stein m.fl.,2015; Palonen m.fl., 2016). Anhöriga blir ofta oroliga över att närstående inte undersökts ordentligt eftersom kommunikation är otillräcklig mellan sjuksköterskor och anhöriga. Vidare erfar anhöriga att sjuksköterskor ibland tar för givet att anhöriga ska ta hand om närståendes grundläggande behov helt själva eftersom de följt med till akutmottagning, vilket inte är anhörigas avsikt. Väntetiden på akutmottagning kan vara lång och anhörigas erfarenhet är att de blir placerade i trånga utrymmen utan att få någon information om hur länge de ska vänta eller vad som ska ske här näst. Information om vart anhöriga kan få något att äta eller dricka ges inte heller. Anhöriga erfar även att
akutmottagnings miljö är stressig och bullrig och vill hellre vänta i ett lugnare utrymme (Nikki m.fl., 2012). Anhöriga erfar även att akutmottagning inte har tillräckligt med resurser för att vårda äldre personer. Tid och förmåga att vårda äldre personer är några saker
anhöriga erfar är viktiga och som anhöriga anser att akutmottagning saknar. Anhöriga erfar att det behövs personal som är specialiserad på äldre personer eller som har möjlighet att anpassa sig efter äldre personers behov (Morphet m.fl., 2015).
2.6 Vårdvetenskaplig teori
Detta examensarbetes vårdvetenskapliga teori utgår ifrån vårdkultur enligt Rytterström (2011), (2015). Det kan vara av betydelse att klargöra vårdkulturens existens för att kunna identifiera vårdkulturen på akutmottagning, då det möjliggör för förståelse över
sjuksköterskors arbetssätt och hur det kan påverkas av den rådande kulturen på akutmottagning.
2.6.1 Vårdkultur
Vård utgörs alltid från patienten och vårdarens perspektiv och upplevelse. Det finns olika saker som påverkar om vården blir positiv eller negativ, men mötet mellan patient och vårdare sker alltid i ett sammanhang. Detta sammanhang påverkar mötet mellan patient och vårdare. Ett sammanhang kan förstås som miljö, kultur, atmosfär, rum, organisation eller samhälle. De olika benämningarna speglar olika perspektiv och synsätt på omgivningen. För att förstå hur vård kan upplevas positiv eller negativ behövs det förståelse för hur vård kan
påverkas utifrån dess kultur. Kultur kan innebära många saker och förstås på olika sätt av människor. I vanligt tal tänker människor på musik, konst, litteratur eller ett annat land när ordet kultur nämns. I vården används begreppet organisationskultur när man pratar om kultur. En organisation består av olika människor som alla arbetar mot ett gemensamt mål. En organisationskultur utvecklas genom sättet människorna tänker och agerar, detta påverkar hur väl organisationen fungera och utvecklas. Kulturen i organisationen är en variabel som kan påverkas och förändras av människor. Begreppet vårdkultur används för att beskriva organisationskulturperspektiv men där vårdandet utgår från ett teoretiskt
perspektiv hämtat från hermeneutiken. Genom att utgå från hermeneutiken får vårdkultur en meningsskapande process med patientnära vården som grund och ett tydligt teoretiskt perspektiv. Vårdkultur kan tydliggöra och förklara hur god vård kan främjas eller motverkas (Rytterström, 2015)
Vårdkultur kan relateras till begreppen tradition och horisont. Beroende på sammanhanget som människan har vuxit upp i och lever i förstår människan sin omvärld och sig själv, detta blir då människans egen tradition (Rytterström ,2015). Inom en vårdkultur finns även en gemensam tradition som förstås och utgör en länk mellan människor genom historia och språket (Rytterström, 2011). Detta utgör den underliggande strukturen i vårdkulturen och kan påverka hur vården utförs och uppfattas av vårdpersonal. Det finns olika traditioner närvarande samtidigt i en vårdkultur, gemensamt för dem alla är att det går att förändra (Rytterström, 2015). Horisont är som en begränsning för förståelsen. Det som inte förstås, inte ses eller är främmande ligger utanför horisonten. Horisont har ofta förklarats som att det kan liknas vid de glasögon som människan använder i mötet med sin omvärld.
Organisationen har en horisont och varje människa har en egen horisont. Det uttrycker människans egen erfarenhet av traditionen. Detta påverkar vården på det sätt att det kan skapa begränsningar i vården eftersom vårdaren inte ser utanför sin horisont, horisonten blir vårdarens verklighet. Men även horisonten kan påverkas och ändras. Genom reflektion vid möte av andra traditioner och horisonter kan det utvidgas (Rytterström, 2011; Rytterström, 2015).
Det finns olika nivåer på tradition och horisont inom vårdkultur. Det kan ses som symboler, kulturbärare, rutiner och ethos. Symboler är de ord, gester och handlingar som finns inom vårdkulturen som har en innebörd för just den kulturen, men som förstås och eventuellt har en annan innebörd i andra kulturer. Kulturbärare är en betydelsefull person inom
vårdkulturen som ofta har arbetat inom organisationen länge. Kulturbärare påverkar kulturen genom sitt sätt att arbeta och bemöta patienter och sätter standard för vårdkulturen, antingen till de positiva eller negativa. Rutinen är de vårdarbeten och
vårdaktiviteter som vårdpersonalen utför inom vårdkulturen. Dessa rutiner utförs till stor del oreflekterat dagligen utan att vårdpersonalen egentligen vet varför. Rutiner finns där som en del av vårdkulturen. Ny personal som kommer till organisationen vill ofta var en del av sammanhanget som finns inom organisationen och anpassar sig därför efter rutinerna. Genom att reflektera över rutinen om den är vårdande eller inte utvärderar vårdpersonalen samtidigt vårdkulturen, eftersom rutinerna är en del av vårdkulturen. Ethos är själva kärnan i vårdkulturen. Det är vårdpersonalens värderingar och ett borde som finns där. Detta påverkar vårdkulturen och hur vårdpersonalen utför vårdandet. Ethos kan antingen vara positiv eller negativ. En vårdkultur som har ett ethos där vårdpersonalen känner sig som
hemma och att det finns utrymme att arbeta med kärlek är ett ethos som gynnar
vårdkulturen. Även när vårdpersonalen gör det lilla extra eller känner att de kan gå utanför sin professionella roll och möta patienter som människor är ett tecken på ett bra ethos Rytterström (2015).
2.7 Problemformulering
Tidigare forskning visar att äldre personer söker vård på akutmottagning på grund av oro över sitt tillstånd, särskilt vid kroniska eller flera sjukdomar samtidigt. Att söka vård på akutmottagning kan innebära att behöva utstå långa väntetider vilket äldre personer erfar orsaka obehag, nervositet, misstro och förvirring. Att bli patient erfar äldre personer
påverkar deras integritet och gör dem sårbara. Det framkommer även att äldre personer är i behov av mycket omvårdnad, tid och tillsyn samt ofta har behov av hjälp med grundläggande behov som mat och smärtlindring. Under väntetid på akutmottagning erfar äldre personer brist i att få hjälp med detta. På akutmottagning bedöms patienter genom triage, vid icke akuta situationer bedöms patienter till lägre prioritet. Tidigare forskning visar att äldre personer som bedöms till låg prioritet erfar sig övergivna när de inte tillhör den viktigaste patientgruppen på akutmottagning. Äldre personer erfar även att miljön på akutmottagning är obekväm och att sjuksköterskor inte har tillräcklig med kunskap om äldre personer. Utifrån vårdvetenskapligt perspektiv kan vårdkulturen påverka äldre personers erfarenhet av att vårdas av sjuksköterskor på akutmottagning. Att vårda äldre personer på akutmottagning kan vara utmanande för sjuksköterskor eftersom äldre personer är i behov av mer stöd. Med detta examensarbete är tanken att lyfta fram vad det finns för forskning om hur det är för sjuksköterskor att vårda äldre personer på akutmottagning.
3
SYFTE
Syftet är att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenhet av att vårda äldre personer på akutmottagning.
4
METOD
Metoden som var relevant för detta examensarbete var litteraturöversikt enligt Friberg (2017). En litteraturöversikt används när man ska skapa en övergripande bild av befintlig forskning inom ett specifikt omvårdnadsrelaterat område. Tidigare forskning som finns inom området studeras vilket gör att både kvantitativa och kvalitativa artiklar ingår. Likheter och
skillnader i artiklarnas syfte, metod och resultat identifieras och sedan analyseras
resultatdelar och sammanställs i olika kategorier (Friberg, 2017). Metoden valdes eftersom examensarbetet fokuserar på att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenhet av att vårda äldre på en akutmottagning. Nedan presenteras datainsamling och urval, analysmetod och etiska överväganden.
4.1 Datainsamling och urval
Första steget som gjordes var enligt Friberg (2017) att söka artiklar till examensarbetet. Dessa söktes fram via databaserna Cinahl plus och Pubmed. Databaserna valdes eftersom de innehåller vårdvetenskapliga artiklar som kunde besvara på syftet. Begränsning i båda databaserna var att artiklarna skulle vara Peer Review, då bland annat om det utgått från IMRaD strukturen. Polit och Beck (2017) förklarar att IMRaD består av introduktion, metod, resultat och diskussion. Vid de första sökningarna användes ett fåtal sökord som Nurses experience and emergency department, det resulterade i många träffar som inte var möjliga att läsa igenom. Det bestämdes att flera sökord skulle användas. Dessa var older patients och caring older, det gav mindre träffar och mer relevanta artiklar för detta examensarbete. Akutmottagning översattes i SvenskMesh till emergency department. För att hitta artiklar om sjuksköterskors erfarenhet användes sökorden nurses attitudes, dessa hittades i Cinahl subject headnings
Sökningarna i Cinahl plus begränsades med Peer Review, årtal 2016-2021. Sökningen utökades till 2011-2021 för att första sökningen inte gav så mycket träffar. Sökord som användes var Nurses attitudes AND older patient OR elderly patients AND emergency
department. Artiklarna söktes fram genom användande av Boolesk sökteknik, AND användes mellan sökorden för att koppla ihop två söktermer och OR användes för att få träff på någon av söktermerna (Östlund, 2017). Fulltext exkluderades för att få tillgång till fler artiklar. Begränsningar i Pubmed var 2016-2021 och fulltext, exkluderade begränsningar var no books and documents och Systematic Review. Sökord som användes var Nurses attitudes older emergency department samt Nurses experience caring older emergency department. Mer detaljerad redovisning av datainsamling redovisas i sökmatrisen bilaga A.
Ullrichs web användes för att säkerhetsställa att artikeln var Peer Reviewed.
Artiklar som inkluderades var ur sjuksköterskors perspektiv och vård av äldre personer på akutmottagning. Artiklar som exkluderades var de som handlade om
specialistsjuksköterskor. Friberg (2017) skriver att inklusion och exklusionkrierier hjälper författaren att avgränsa artiklarna i sökningen så att alla artiklar handlar om samma sak. Urvalet av de 10 artiklarna gjordes först med att titeln på artikeln lästes, om de var relevant för syftet lästes sammanfattning. Att läsa sammanfattning menar Friberg (2017) är att få ett helikopterperspektiv och på så sätt få ett helhetsgrepp på området, det behövs en öppenhet och en kreativitet för att inte bli låst till en viss aspekt. Artiklarna till examensarbetet valdes med ett kritiskt förhållningssätt för att få en översiktsbild, det innebar att alla artiklar som var relevanta valdes ut, ingen artikel valdes efter eget tycke. Friberg (2017) skriver att med en
litteraturöversikt finns det risk för ett selektivt urval görs. Det innebär att författaren eller forskaren väljer artiklar som gynnar ens egna arbete. Hela artikeln lästes om
sammanfattningen var relevant för syftet. Totalt valdes 13 artiklar och kvalitetsgranskades med inspiration av Fribergs granskningsmall, vilket innebär att utifrån olika frågor om artikelns innehåll kan kvalitén på artikeln visas (Friberg, 2017). Granskningen bestod av nio frågor som handlade om problemformulering, syfte, metod, datainsamling, diskussion och etiska resonemang som var relevanta för att få fram kvaliteten på artiklarna.
Svarsalternativen bestod av JA eller NEJ. Frågorna som valdes ut var lika för både kvalitativa och kvantitativa artiklar och gav en jämlik granskning. Varje fråga som besvarades med ett JA fick en poäng, NEJ fick noll poäng. Poängfördelningen var följande 1–4 låg kvalitet, 5–7 medel kvalitet, 8–9 hög kvalitet. Artiklar som var av låg kvalitet valdes bort. Av de artiklar som var av hög kvalitet valdes 10 artiklar, varav fyra kvalitativa, tre kvantitativa och tre med blandad metod, för att analyseras. Kvalitetsgranskningen presenteras i Bilaga B.
4.2 Genomförande och analys
Enligt Friberg, (2017) måste analysen ske i följande fyra steg. Första steget är att läsa sammanfattningar på artiklar för att få ett helhetsgrepp på området. Andra steget är att artiklarna ska läsas flera gånger för att få förståelse och se ett sammanhang. Tredje steget är att sammanställa syfte, metod och resultat i en tabell (se bilaga C). Fjärde steget är att hitta likheter och skillnader i artiklarnas syfte, metod och resultat för att presentera dessa i examensarbetets resultat.
För att hitta likheter och skillnader i syfte och metod urskildes dessa och sammanställdes i ett varsitt dokument för att göra det överskådligt. Dokumentet som innehöll syften granskades och likheter färgmarkerades med samma färg, det som inte färgades visade sig som skillnad. På så sätt framkom likheter och skillnader på syfte som presenteras under rubriken
artiklarnas syfte. För att få fram likheter och skillnader i metod delades de tio artiklarna upp i kvalitativ, kvantitativ och blandad metod. Från artiklarna som var av samma metod urskildes datainsamlingen, inklusion och exklusionkriterier, antal deltagare samt landet som artikeln kom ifrån. Även dessa färgmarkerades för att få fram likheter och skillnader. Uppdelningen av artiklarna kvarstod under identifiering av likheter och skillnader på analys. På samma sätt som syfte och metod, färgmarkerades analyssätt med samma färg om det fanns likheter. Dessa presenteras under rubriken artiklarnas metod.
De tio artiklarna som valdes ut till examensarbetet lästes igenom flera gånger för att få förståelse och se ett sammanhang av vad artiklarna kom fram till och hur det svarade på examensarbetets syfte. Artiklarna lästes sedan igenom igen och dess innehåll på kvalitativa, kvantitativa och blandade artiklar som uppkommit i resultat plockades ut. Sedan lades innehållet i ett dokument som benämndes resultat. Från dokumentet resultat plockades innehållet till en tabell som färgkodades och numrerades med artikelnummer. Tabellen användes som ett stöd för att få översikt över de olika resultaten. Sedan skrevs dokumentet ut och varje kolumn i tabellen klipptes ut och numrerades med artikelnummer. Dessa
sorterades i högar utifrån de innehåll som handlade om samma sak och på så sätt bildades fyra kategorier.
4.3 Etiska överväganden
Codex (2021) skriver att forskarna själv har ansvar för att examensarbetet är etiskt, håller god kvalitet och är moraliskt acceptabel. Oredlighet inom forskning innebär att forskaren använder en annan forskares ord och resultat och presenterar det som sitt eget. Forskning som involverar människor ställer krav på forskaren att denne skyddar informationen som samlas in samt tar hänsyn till människans välbefinnande under hela forskningen. Artiklarna som valdes hade genomgått Peer Review för att säkerhetsställa att innehållet var
vetenskapligt. Etiska övervägande som fanns med under examensarbetet var att det skulle vara av god kvalitet och inte innehålla något plagiat. Examensarbetet skrevs med referenser enligt Apa 7-lathund (Kjellin & Petterson, 2020). En studie behöver ha informerat samtycke från deltagarna för att värna om deras rätt till självbestämmande (Kjellström, 2017). I alla artiklar finns det ett samtycke från deltagarna.
5
RESULTAT
Av de tio artiklar som användes i detta examensarbete var tre artiklar kvantitativa, tre blandad metod och fyra kvalitativa. Alla artiklar hade akutmottagning som kontext
gemensamt. Under bearbetningen i analysen framkom fyra kategorier. Tidsbrist är ett hinder för att vårda, Akutmottagning motsvarar inte äldre personers vårdbehov, Förståelse för äldre personer bidrar till bättre vård samt Anhöriga som resurs eller hinder. Nedan presenteras artiklarnas likheter och skillnader i syfte, metod och dataanalys. Därefter presenteras de olika kategorierna från resultatet.
5.1 Artiklarnas syfte
Två av artiklarna, varav en var blandad metod och en kvantitativ metod, hade gemensamt syfte, de undersökte sjuksköterskors syn och attityd till äldre personer. Skillnaden mellan dessa två artiklars syfte var att ena artikeln inriktade sig på akuta och kroniska besvär medan andra artikeln inriktade sig på att bestämma skillnader mellan geografiska områden (Bulut m.fl., 2015; Deasey m.fl., 2016a). Fyra artiklar, varav tre var kvalitativ metod och en var blandad metod, hade gemensamt syfte att de undersökte när sjuksköterskor tog hand om äldre personer. Två av dem inriktade sig på sjuksköterskors erfarenhet och de andra två inriktade sig på sjuksköterskors uppfattning. En skillnad mellan dessa fyra artiklar var att en av de inriktade sig mot äldre personer med kognitiva funktionsnedsättning och benfraktur medan de andra inriktade sig mot enbart äldre personer (Fry m.fl., 2015; Gallagher m.fl.,
2014; Taylor m.fl., 2015; Wolf m.fl., 2019). Två artiklar, varav båda var kvantitativ metod, hade gemensamt syfte, de undersökte sjuksköterskors praktiskt vårdande. En av de inriktade sig mot sjuksköterskors kunskap och självbedömning (Deasey m.fl., 2016b; Rawson m.fl., 2017). En kvalitativ artikel som urskiljer sig från alla de andra artiklarna handlade om sjuksköterskors förväntningar av familj och vårdgivare till den äldre personen (Fry m.fl., 2014). Artikeln som Gallagher m.fl., (2015) gjorde var blandad metod och fokuserade på vilka äldre patienter som var mest tids och resurskrävande för sjuksköterskor.
5.2 Artiklarnas metod
Av de tio artiklarna var tre kvantitativa (Deasey m.fl.,2016a; Deasey m.fl.,2016b; Rawson m.fl., 2017), tre var blandad metod (Bulut m.fl., 2015; Gallagher m.fl., 2015; Wolf m.fl., 2019 och fyra var kvalitativa (Fry m.fl., 2014; Fry m.fl., 2015; Gallagher m.fl., 2014; Taylor m.fl., 2015).
Två artiklars inklusionkriterie var att deltagarna skulle ha minst ett års erfarenhet (Bulut m.fl., 2015; Fry m.fl., 2015). Tre artiklars inklusionkriterie var att sjuksköterskor skulle ha arbetat på akutmottagning i minst tre månader (Fry m.fl., 2014; Gallagher m.fl., 2014; Gallagher m.fl., 2015). Likhet mellan Wolf m.fl., (2019) och Taylor m.fl., (2015) var att deltagarna skulle vara engelsktalande. Skillnader i inklusionskriterier för deltagarna i Wolf m.fl., (2019) var att de skulle vara över 18 år och i Taylor m.fl., (2015) var att registrerade sjuksköterskor som skulle ha arbetat på akutmottagning i minst tre år och ha vårdat äldre personer minst sex månader innan intervjun. I artikeln som Rawson m.fl., (2017) gjorde skulle sjuksköterskorna vara fastanställda. Inklusionkriterie i Deasey m.fl., (2016a), Deasey m.fl., (2016b) var att alla sjuksköterskor skulle vara medlemmar i College of Emergency Nursing Australasia.
Tre artiklar hade 27 sjuksköterskor som deltog (Fry m.fl., 2014; Gallagher m.fl., 2014); Gallagher m.fl., 2015). Två artiklar hade 371 sjuksköterskor som deltog (Deasey m.fl.,2016a; Deasey m.fl.,2016b). En av artiklarna skiljde sig från de andra genom att undersökningen genomfördes med både läkare och sjuksköterskor, antal sjuksköterskor var 17 och det var tydligt att urskilja deras svar (Bulut m.fl., 2015). Skillnaden mellan de artiklar som hade blandad metod var att en av de hade olika antal deltagare i sin studie som bestod av 1610 sjuksköterskor i kvantitativa delen och 23 sjuksköterskor i kvalitativa delen (Wolf m.fl., 2019). Tre artiklar visade ingen likhet i antal deltagare. Antal deltagare var 101
sjuksköterskor i Rawson m.fl., (2017), 87 sjuksköterskor i Fry m.fl., (2015) och sju sjuksköterskor i Taylor m.fl., (2015).
Artiklarna med blandad metod (Bulut m.fl., 2015; Gallagher m.fl., 2015; Wolf m.fl., 2019) hade likhet att kvalitativ datainsamling utgjordes av fokusgrupper, varav en var
fokusgruppsintervjuer som var semistrukturerad (Gallagher m.fl., 2015), en var fokusgruppintervju (Bulut m.fl., 2015) och en var fokusgrupps data (Wolf m.fl., 2019). Kvantitativa delen skiljde sig åt mellan artiklarna. I Bulut m.fl., (2015) användes semi strukturerat frågeformulär, Gallagher m.fl., (2015) använde sig utav 13 patientjournaler som representerade ålder, kön, problem, diagnoser, datum och tid för besök samt vistelsens längd
på akutmottagning och Wolf m.fl., (2019) använde sig utav undersökningsdata som utgick från 26 frågor som handlade om demografi, akutmottagnings egenskaper och tillgång till resurser.
Artiklarna med kvantitativ metod hade likhet att de använde sig utav frågeformulär och att det skickades via post i pappersform (Deasey m.fl.,2016a; Deasey m.fl.,2016b; Rawson m.fl., 2017). Två av de använde sig utav samma datainsamling, The older Persons in Acute care Survey (OPACS), som var ett självrapporterat frågeformulär som mätte sjuksköterskor kunskap, attityd och praxis vid vård av äldre personer (Deasey m.fl.,2016a; Deasey
m.fl.,2016b) och artikeln från Rawson m.fl., (2017) använde sig av ett annat självrapporterat frågeformulär baserade på 59 frågor som mätte sjuksköterskor kunskap om äldre människor och åldrande, geriatriska hälso relaterande faktorer och själv bedömning av utövande. En skillnad var att Rawson m.fl., (2017) utförde en tvärsnittsdesign medan de andra två artiklarna utförde en nationell tvärsnittsundersökning (Deasey m.fl.,2016a; Deasey m.fl.,2016b).
Artiklar med kvalitativ metod hade likheter mellan alla fyra. Dessa fyra använde sig utav semistrukturerad intervju (Fry m.fl., 2014; Fry m.fl., 2015; Gallagher m.fl., 2014; Taylor m.fl., 2015). Skillnad var att en artikel använde sig utav etnografiskt tillvägagångsätt och icke-deltagande observation, som innebar att en observator under totalt 12 timmar var på plats på akutmottagning i två till fyra timmar åt gången och observerade vad som hände utan att delta i arbetet (Taylor m.fl., 2015).
Sju artiklar hade likhet i att de genomfördes i Australien (Fry m.fl., 2014; Fry m.fl., 2015; Gallagher m.fl., 2014; Gallagher m.fl., 2015; Deasey m.fl.,2016a; Deasey m.fl.,2016b; Rawson m.fl., 2017). De andra artiklarna genomfördes i Turkiet (Bulut m.fl., 2015), Kanada (Taylor m.fl., 2015) och Amerika, Kanada och Hongkong (Wolf m.fl., 2019).
Av de artiklar som hade blandad metod användes tematisk analys på två artiklar i den kvalitativa delen (Bulut m.fl., 2015; Gallagher m.fl., 2015). Den tredje artikeln använde innehållsanalys i kvalitativa delen (Wolf m.fl., 2019). Kvantitativa delen på de artiklarna med blandad metod hade ingen likhet i analys. De bestod av statistik analys (Bulut m.fl., 2015), beskrivande statistik (Gallagher m.fl., 2015) och beskrivande analys (Wolf m.fl., 2019). Statistisk analys använde frekvens och procentsats (Bulut m.fl., 2015). Beskrivande statistik gav med siffror en överblick över de personer som deltagit i studien (Billgult, 2017).
Beskrivande analys innebär att få fram centralmått som medelvärde, tyngdpunkt, median, variationsbredd och spridning av utfallet (Polit & Beck, 2016).
Av de artiklar som hade kvantitativ metod använde två artiklar, beskrivande analys inklusive proportioner (%), medel och standardavvikelser (Deasey m.fl., 2016a; Deasey m.fl., 2016b). En artikel hade beskrivande statistik (Rawson m.fl., 2017). Av de artiklar som hade kvalitativ metod var likhet för alla att det analyserades tematiskt (Fry m.fl., 2014; Fry m.fl., 2015; Gallagher m.fl., 2014; Taylor m.fl., 2015). Skillnad i en artikel var att den analyserades och organiserades manuellt (Taylor m.fl., 2015).
5.3 Artiklarnas resultat
Ur artiklarnas resultat framkom fyra kategorier som svarade på syftet till examensarbetet. Dessa var; Tidsbrist är ett hinder för att vårda, Akutmottagning motsvarar inte äldre
personers vårdbehov, Förståelse för äldre personer bidrar till bättre vård och Anhöriga som resurs eller hinder, som presenteras nedanför.
5.3.1 Tidsbrist är ett hinder för att vårda
Sjuksköterskor erfor att det inte fanns tillräckligt med tid för att vårda äldre personer på akutmottagning (Bulut m.fl., 2015; Fry m.fl., 2014; Gallagher m.fl., 2015¸Deasey m.fl., 2016b; Taylor m.fl., 2015; Wolf m.fl., 2019). På akutmottagning behövde sjuksköterskor bedöma patienter snabbt, effektivt och korrekt för att antingen få patienter utskriva eller inlagda på en avdelning (Wolf m.fl., 2019). Sjuksköterskor kämpade med att få tiden att räcka till men erfor att äldre personer ofta inte fick tillräckligt med vård eller att vården inte mötte äldres vårdbehov (Taylor m.fl., 2015). På grund av kroniska sjukdomar som äldre personer ofta uppvisade erfor sjuksköterskor att det krävdes mer tid att vårda (Bulut m.fl., 2015; Fry m.fl., 2014; Gallagher m.fl., 2015; Wolf m.fl., 2019). Sjuksköterskor erfor att det behövdes mer tid för hinna lära känna äldre personer och ta del av deras historia när dem var multisjuka (Fry m.fl., 2014; Bulut m.fl., 2015). Sjuksköterskor diskuterade även att vård av äldre personer tog längre tid och var fysiskt tröttande när flera kroniska sjukdomar inträffade vid sidan av funktionsnedsättningar som dålig hörsel, syn eller begränsad rörlighet
(Gallagher m.fl., 2015). Även Deasey m.fl., (2016b) tog upp att 55% sjuksköterskor rapporterade att äldre personer var mer tidskrävande jämfört med yngre personer. Äldre personer återkom ofta tillbaka till akutmottagning och sjuksköterskor var alla överens om att anledning till återbesök ofta var att äldre personer hade kronisk sjukdom (Gallagher m.fl., 2015; Wolf m.fl., 2019).
Bedömning, förberedande vård och provtagning på äldre personer orsakade högre
arbetsbelastning då äldre personer även ofta hade nedsatt kognitiva funktioner och nedsatt rörlighet (Wolf m.fl., 2019). Vid inläggning av äldre personer var det svårt att hitta en lämplig avdelning som motsvarade äldres behov, detta erfor sjuksköterskor var resurs och
tidskrävande (Gallagher m.fl., 2015; Wolf m.fl., 2019). När äldre personer skulle skrivas ut behövdes andra sjukvårdsinsatser involveras för att säkerställa säker hemgång och undvika återbesök (Wolf m.fl., 2019). En studie visade att 57% av sjuksköterskor lade ner mer tid på att förbereda äldre personer inför utskrivning jämfört med yngre personer och 48% av sjuksköterskor började tidigare med utskrivning av äldre personer jämfört med yngre personer (Deasey m.fl., 2016b). En studie där man jämförde sjuksköterskors attityder till äldre personer mellan ett Regionalt sjukhus och ett Metropolitan sjukhus i Australien. Det framkom att sjuksköterskor som arbetade på Regional sjukhus erfor att äldre personer var mer problematisk att skriva ut (p-värde 0.01) än sjuksköterskor som arbetade på
Metropolitan sjukhus. Sjuksköterskor i Regional erfor att äldre personer var mer beroende av sin utskrivning än yngre patienter (p-värde 0.03) än sjuksköterskor i Metropolitan (Deasey m.fl., 2016a).
5.3.2 Akutmottagning motsvarar inte äldre personers vårdbehov
Sjuksköterskor erfor att akutmottagning inte motsvarade äldre personer vårdbehov då brist på personal, utrustning och utbildning samt kulturen kunde påverka äldre personers behandling och vård (Bulut m.fl.,2015; Gallagher m.fl., 2014; Taylor m.fl., 2015; Rawson m.fl., 2017; Wolf m.fl., 2019). Det framkom att 73,3% av sjuksköterskor erfor att
akutmottagnings miljö inte var lämplig för att ta hand om äldres vårdbehov och 89,1% var överens om att arbetsnivån och akutmottagningsmiljö gjorde det svårt att ta hand om äldre personer (Rawson m.fl., 2017). Sjuksköterskor erfor att brist på personal var ett hinder för att kunna vårda äldre personer eftersom sjuksköterskor behövde utvärdera nya händelser och prioritera utefter den rådande situation som redan fanns. Detta prioriterande innebar att grundläggande vård och aktivitet i det dagliga livet hamnade sist på prioriteringslistan eller inte hann utföras alls. Sjuksköterskor erfor att det fanns behov av extra personal som kunde hjälpa till med detta (Gallagher m.fl., 2014; Taylor m.fl., 2015; Wolf m.fl., 2019). Vilket Rawson m.fl., (2017) styrker att 80,8% av sjuksköterskor var överens om att hjälpa äldre personer med aktivitet i det dagliga livet var ett omvårdnadsansvar. En studie som Wolf m.fl., (2019) gjorde framkom det att, för att optimera vården behövdes utrustning som var
anpassad för äldre personer. Sjuksköterskor erfor att det väldigt ofta saknades utrustning som ambulerade hjälpmedel, sänglarm, tryckreducerande madrasser och räcken på väggar. Även speciella mattor för att underlätta djupuppfattning hos äldre personer för att förebygga fallrisk saknades. Sjuksköterskor i studien av Taylor m.fl., (2015) erfor att vid högt tryckt på akutmottagning uppstod ofta platsbrist på slutenvård och patienter blev liggandes på bårar i korridorer på akutmottagning i väntan på att få plats på slutenvård. Sjuksköterskor erfor att det inte var lämpligt plats för äldre personer att ligga på.
Sjuksköterskor erfor att det behövdes en akutmottagning som var anpassade efter äldre personer och deras behov (Bulut m.fl., 2015; Deasey m.fl., 2016a). Det framkom att 88% av sjuksköterskor svarade att det var en bra idé att alla sjukhus hade en akut gerontologisk avdelning (Deasey m.fl., 2016a). Vidare erfor sjuksköterskor att det behövdes ett
tvärvetenskapligt team för att vårda äldre personer (Bulut m.fl., 2015). Äldre personers rörelser, tal och tankeprocess var inte alltid i synk med det snabba tempot som
sjuksköterskor hade, tempot behövde vara snabbt i samband med bedömning, behandling och utskrivning för att sjuksköterskor sedan skulle hinna vidare till nästa patient.
Sjuksköterskor erfor att vid vård av äldre personer behövde tempot saktas ner för att anpassa sig till äldre personer vilket sjuksköterskor tyckte var svårt (Taylor m.fl., 2015). Det framkom att sjuksköterskor hade positiva inställningar till att vårda äldre personer på akutmottagning (Rawson m.fl., 2017; Deasey m.fl., 2016a). Sjuksköterskors svar visade att 83,2% tyckte att det var deras ansvar att vårda äldre patienter på akutmottagning (Rawson m.fl., 2017) Även 53% av sjuksköterskor erfor att äldre personer inte tog onödig plats och att akutmottagning var rätt ställe för äldre att få vård på (Deasey m.fl., 2016a).
5.3.3 Förståelse för äldre personer bidrar till bättre vård
Sjuksköterskor erfor att det behövdes förståelse om äldre personers komplexa vårdbehov för att kunna vårda och upprätthålla patientsäkerhet, administrera läkemedel på ett säkert sätt och skapa en god kommunikation (Bulut m.fl., 2015: Wolf m.fl., 2019). Äldre personer var
ofta mer socialt, fysiskt och emotionellt beroende av personal, uppvisade ofta psykisk ohälsa och hade svårt att anpassa sig (Bulut m.fl., 2015). Sjuksköterskor erfor genom att behandla äldre personer med respekt, värdighet och förståelse för både de fysiska begränsningarna och de psykologiska följderna av dessa begränsningar kunde en förtroendefull relation skapas och förbättra kvalitén på vården till äldre personer (Bulut m.fl., 2015; Wolf m.fl., 2019; Deasey m.fl., 2016a).
Sjuksköterskor erfor att förståelse av äldre personer relaterade till erfarenhet och kunskap (Bulut m.fl., 2015; Fry m.fl., 2015). Kunskap för att vårda äldre personer beskrevs på olika sätt. Sjuksköterskor erfor att det behövdes kunskap om äldre personers komplexa vårdbehov (Bulut m.fl., 2015). Att få kunskap genom utbildning i geriatrisk vård var av betydelse för att förbättra vård av äldre personer. Sjuksköterskor erfor att nya sjuksköterskor som inte hade utbildning i geriatrisk vård ofta fick klagomål från äldre personer som helst inte ville bli vårdade av nya sjuksköterskor. Medan sjuksköterskor som hade utbildning var mer bekväma och säkrare på att ta hand om äldre personer (Wolf m.fl., 2019). Enligt Rawson m.fl., (2017) behövde sjuksköterskor ha kunskap om äldre personer och det fick sjuksköterskor genom utbildning, inte genom erfarenhet. Wolf m.fl., (2019) tog upp att sjuksköterskor rapporterade att 56,5% av deras kollegor inte hade tillräckligt med utbildning för att ta hand om äldre personer. I en studie som Fry m.fl., (2015) gjorde erfor sjuksköterskor att de fick erfarenhet genom att arbeta på akutmottagning under många år. Erfarenhet gjorde att själveffektivitet och självförtroendet ökade och bidrog till att sjuksköterskor kunde vårda och bedöma smärta hos äldre personer med kognitiv funktionsnedsättning, något som nyanställda sjuksköterskor ofta inte kunde göra.
Sjuksköterskors erfarenhet var att äldre personer var svåra att bedöma (Bulut m.fl., 2015; Deasey m.fl., 2016; Taylor m.fl., 2015; Wolf m.fl., 2019). Sjuksköterskor erfor äldre personer som komplexa, ofta i behov av vård och att deras fysiska, psykologiska och sociala kompetens var begränsad (Bulut m.fl., 2015). Sjuksköterskor erfor att det var svårt att få en omfattande hälsohistoria från äldre personer och det var som ett pussel som behövdes lösas då äldre personer ibland inte kunde förklara vad problemet var eller var för svaga för att redogöra sin hälsohistoria (Taylor m.fl., 2015; Deasey m.fl., 2016b). Äldre personer använde flera olika läkemedel, svarade inte på behandling, hade kommunikationssvårigheter och uppvisade ofta tecken och symtom på olika sjukdomar, vilket komplicerade diagnos och behandling (Bulut m.fl., 2015). Under bedömning upptäcktes ibland ett mycket allvarligare problem än vad äldre personer sökte för (Taylor m.fl., 2015). Medan i studien som Wolf m.fl., (2019) gjorde framkom det att vid bedömning av äldre personer misstogs ofta deras vaga klagomål för depression, ångest eller ensamhet och detta gjorde att deras symtom inte togs på allvar och sköts åt sidan.
Enligt Deasey m.fl., (2016a) erfor 75% av sjuksköterskor att äldre personer inte var förvirrade och 66% erfor att det inte var besvärligt om äldre personer var inkontinenta, studien visade även att 75% av sjuksköterskor inte hade något emot att ta hand om äldre personer. Men i studien av Deasey m.fl., (2016b) framkom det att sjuksköterskor som arbetade på
Metropolitan sjukhus erfor att det ibland var svårt att ta hand om äldre personer jämfört med sjuksköterskor som arbetade på Regionala sjukhus (p-värde 0.01). Sjuksköterskor erfor att omvårdnad som de behövde utföra när de tog hand om äldre personer inte stämde överens
med deras vanliga omvårdnad som de utförde på akutmottagning i (Taylor m.fl., 2015). Sjuksköterskor erfor att i samband med vård ändrade de sitt sätt att tala, bland annat talade de långsammare, använde en högre röst och ett enklare språk (Deasey m.fl., 2016b). Vid längre vårdbehov erfor sjuksköterskor att det blev högre arbetsbelastning, som kunde leda till en frustration och brist på respekt för äldre personer (Wolf m.fl., 2019). Sjuksköterskor kände sig besvikna och frustrerade när deras egna förväntningar på vården inte uppfylldes (Gallagher m.fl., 2014). Sjuksköterskor kom fram till att de ibland var nöjda med vården äldre personer fick medan ibland kände de hopplöshet, medlidande och obehag när vården var otillräcklig. Detta kunde orsaka stress hos sjuksköterskor och även påverka relationen till äldre personer (Bulut m.fl., 2015).
5.3.4 Anhöriga som resurs eller hinder
Sjuksköterskor erfor att anhöriga som var närvarande till äldre personer var till hjälp och en resurs (Gallagher m.fl., 2014; Fry m.fl., 2014). När det var hög arbetsbelastning på
akutmottagning gav anhöriga ett sorts skyddsnät till äldre personer. Eftersom anhöriga var bra på att märka av om det uppstod förändringar hos äldre personer kunde de meddela sjuksköterskor om det uppstod försämring eller förbättring och på så sätt bidra till sjuksköterskors bedömning. Det var speciellt uppskattat om äldre personer inte kunde kommunicera själva (Gallagher m.fl., 2014). Sjuksköterskor erfor att anhöriga kunde hjälpa genom att ge information om äldre personers medicinska historia och behandlingar, då det resulterade i att lämplig vård kunde sättas in snabbare (Fry m.fl., 2014). I de fall äldre personer var förvirrade eller desorienterade erfor sjuksköterskor att det var bra om anhöriga var med och distraherade så de inte orsakade skada till sig själv (Gallagher m.fl., 2014). Om anhöriga inte var närvarande erfor sjuksköterskor att det var negativt, speciellt om äldre personer inte kunde kommunicera för sig själva och sjuksköterskor behövde få någon
information validerad. När anhöriga kom in och ställde frågor för att stilla sin oro och ville ha uppmärksamhet skapade det en känsla av frustration och irritation hos sjuksköterskor, detta för att anhöriga tog av sjuksköterskors tid som var tillägnad att läggas på patientvård (Fry m.fl., 2014). Det framkom att 74% sjuksköterskor uppgav att anhöriga till äldre personer ofta involverades i vården (Deasey m.fl., 2016b) och 81% sjuksköterskor uppgav att anhöriga borde involveras i vården (Deasey m.fl., 2016a).
Sjuksköterskor erfor att anhöriga ofta uttryckte besvikelse över vården till äldre personer. Anhöriga som inte förstod att sjuksköterskor behövde prioritera akut sjuka patienter först blev besvikna när sjuksköterskor inte prioriterade äldre personer. De missförstods och dömdes hårt av anhöriga speciellt när det var hög arbetsbelastning på akutmottagning och sjuksköterskor inte kunde närvara hos äldre personer. Sjuksköterskor erfor ofta att de misslyckat med att uppfylla både sina egna förväntningar på vården och anhörigas
förväntningar (Gallagher m.fl., 2014). Äldre personer som hade förmåga att kommunicera och redogöra för sig själv erfor sjuksköterskor var den bästa informationskällan.
Sjuksköterskor erfor dock att anhöriga hade förmåga att ofta gå in och tala för äldre personer eller avbryta när de talade. Sjuksköterskor tyckte att anhöriga skulle vara involverade i
vården men erfor att anhöriga var i vägen när det inte respekterade patientens rätt att tala för sig själv (Fry m.fl., 2014).
6
DISKUSSION
Nedanför presenteras examensarbetets resultatdiskussion utifrån artiklarnas syfte och metod. Sedan följer resultatdiskussion som diskuteras mot tidigare forskning samt mot den valda vårdvetenskapliga perspektivet och utifrån lagar och styrdokument. Därefter kommer metoddiskussion och avslutas med etikdiskussion.
6.1 Resultatdiskussion
Nedan diskuteras likheter och skillnader utifrån artiklarnas syfte, metod och resultat.
6.1.1 Artiklarnas syfte och metod
Av de 10 artiklar som användes i resultatet skilde sig syftet bland några. En artikel hade syfte att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om rollen som självförtroende, själveffektivitet och reflexivet vid hantering av kognitivt nedsatt äldre person med smärta (Fry m.fl., 2015). Artikeln fokuserade mest på sjuksköterskans själveffektivitet och gav inte så många svar till examensarbetet syfte. En annan artikel hade som syfte att undersöka sjuksköterskors erfarenheter och förväntningar hos familj och vårdgivare av äldre patienter på
akutavdelningen (Fry m.fl., 2014). Detta gav överblick över sjuksköterskors syn på anhöriga. En artikel hade som syfte att undersöka sjuksköterskor kunskap och själv bedömning om hur de tar hand om äldre personer (Rawson m.fl., 2017). Detta gav inblick i sjuksköterskors förståelse om äldre personer. Vidare undersökte artiklarna sjuksköterskor attityder, erfarenhet och praktiskt vårdade av att vårda äldre personer. Genom att fokusera på
sjuksköterskors erfarenhet och attityder gav det en bredare bild av hur det var att vårda äldre personer. Alla artiklarnas syfte var relevanta och resultatet på artiklarna svarade på sina syftet.
Tre av artiklarna var av blandad metod. Borglin (2017) menar att blandad metod kan
användas när forskarna behöver förstärka ett kvantitativt resultat med ett kvalitativt resultat eller när det kan behövas en kvalitativ förklaring till ett kvantitativt resultat för att förtydliga. På den kvantitativa delen använde sig Bulut m.fl., (2015) utav semistrukturerad
frågeformulär. Gallagher m.fl., (2015) använde sig utav 13 patientjournaler. Wolf m.fl., (2019) använde sig utav undersökningsdata. Kvalitativ datainsamling i de blandade metoderna utgjordes av fokusgrupper (Bulut m.fl., 2015; Gallagher m.fl., 2015; Wolf m.fl., 2019). Även tre kvalitativa artiklar använde sig utav fokusgrupper (Fry m.fl., 2014; Fry m.fl., 2015; Gallagher m.fl., 2014). Wibeck (2017) skriver att en fördel med fokusgrupper är interaktionen som uppstår mellan deltagarna, det kan hjälpa att skapa en förståelse för ett komplicerat ämne som är svårt att förstå. Metoden kan användas för att få förståelse för människors erfarenhet, motiv, argument och värderingar. Vidare menar Wibeck (2017) att fokusgrupper kan vara bra för att se om deltagarnas upplevsele och erfarenhet av ett visst ämne är liknande eller om det skiljer sig åt mellan deltagarna. Eliasson (2017) tar upp att fokusgrupper kan vara mer informationsrika än enskilda intervjuer eftersom i en fokusgrupp kan information om hur människor resonerar i en grupp framkomma.
Kvantitativa artiklar använde sig av frågeformulär vid datainsamling. Eliasson, (2018) menar att en fördel med kvantitativ metod är att undersökningen kan nå ut till fler människor. En nackdel är att frågorna kan misstolkas av deltagarna och generera felaktiga svar. Frågorna i ett frågeformulär utgår från de variabler som framkom vid operationaliseringen. Vid
användande av frågeformulär är det viktigt att så många deltagare som möjligt svarar för att få ett rättvist resultat. I artiklarna Deasey m.fl., (2016a) och Deasey m.fl., (2016b) skickades 973 frågeformulär ut och 371 svar kom tillbaka. I Rawson m.fl., (2017) skickades 250
frågeformulär ut och 101 svar kom tillbaka. Detta kan ha påverkat undersökningen genom att det inte blev ett rättvist resultat. Billhult (2017) menar att det behövs en hög svarsfrekvens för att resultatet ska bli tillförlitlig, mellan 70-75% anses vara acceptabelt. Fyra artiklar var av kvalitativa metoder. Metoden är lämplig att använda när ett sammanhang ska studeras för att få förståelse. Fyra kvalitativa artiklar och en artikel med blandad metod använde sig utav semistrukturerad intervju (Fry m.fl., 2014; Fry m.fl., 2015; Gallagher m.fl., 2014; Gallagher m.fl., 2015; Taylor m.fl., 2015). Med semistrukturerad intervju menar Eliasson (2018) att intervjuaren förbereder en intervjuguide med omfattande frågor för att täcka fler områden och kan gå på djupet med följdfrågor.
6.1.2 Artiklarnas resultat
I resultatet framkom det att sjuksköterskor erfor att många faktorer påverkade att de inte hann med att vårda äldre personer på akutmottagning. Kroniska sjukdomar och flera
sjukdomar samtidigt som Social styrelsen (2020) skriver är vanligt hos äldre personer var en faktor som påverkade. En annan faktor var nedsatt rörlighet och nedsatt kognitiva funktioner hos äldre personer då detta orsakade högre arbetsbelastning hos sjuksköterskor som tog tid. I resultat framkom det också att sjuksköterskor erfor att på akutmottagning behövde patienter bedömas snabbt, effektivt och korrekt för att antingen få patienter utskriva eller inlagda på en avdelning. Detta kan förstås genom Rytterströms (2015) förklaring av en vårdkultur som består av olika människor som alla arbetar mot ett gemensamt mål. En vårdkultur utvecklas genom sättet människorna tänker och agerar och detta kan påverka vårdandet. Tidigare forskning visade att äldre personer hade förväntningar på att få en ordentlig genomgång och diagnos vid besöket på akutmottagning (Stein m.fl., 2015). Äldre personer erfor dock att vården inte blev som förväntat, tillståendet blev ofta varken löst eller åtgärdat (Dahlen m. fl., 2012). Resultatet visade att sjuksköterskor erfor att de ibland var nöjda med vården äldre personer fick medan ibland kände de hopplöshet, medlidande och obehag när vården var otillräcklig. Detta orsakade stress hos sjuksköterskor och påverkade relationen till äldre personer. I tidigare forskning framkom det att äldre personer erfor sjuksköterskors arbetssätt som vårdande när sjuksköterskor var tillgängliga, uppmärksammande och såg äldre
personers behov. Äldre personer erfor även att det var viktigt att sjuksköterskor upprätthöll kontakten som skapats och höll sina löften för att förtroendet inte skulle gå förlorat (Dahlen m. fl., 2012). Sjuksköterskor som håller vad de lovar och upprätthåller relationen med sina patienter visar till resten av medarbetarna att detta är viktigt för patientrelationen och kan då inspirera andra att uppträda likadant och på så sätt vara en kulturbärare som bidrar till att efterlevs. Rytterström (2015) skriver att kulturbärare är en viktig person inom vårdkulturen,
personen påverkar kulturen genom sitt sätt att arbeta och bemöta patienter, anhöriga och medarbetare och sätter standard för vårdkulturen, antingen till de positiva eller negativa. Genom att akutmottagning har en positiv kulturbärare kan vårdandet på akutmottagning förbättras.
Resultatet visade att sjuksköterskor erfor att det var svårt att bedöma och få en omfattande hälsohistoria från äldre personer. Sjuksköterskor erfor att äldre personer var som ett pussel som behövdes lösas då de ibland inte kunde förklara vad problemet var eller var för svaga för att redogöra sin hälsohistoria. Tidigare forskning visade att äldre personer förstod att det var viktigt att förklara orsaken till besöket på akutmottagning på ett tydligt sätt även om de var svårt att uttrycka sig. Att få tala fritt om symtomen bidrog till att äldre personer erfor att de togs på allvar (Dahlen m. fl., 2012). Äldre personer erfor att bedömning utfördes skickligt och effektivt trots stressig situation på akutmottagning. Äldre personer erfor även att de var i centrum och fick uppmärksamhet under bedömning. Men erfarenheterna efter bedömning beskrev äldre personer som en känsla av att vara utestängd, frustrerande och besvikelse (Olofsson m.fl., 2012). Äldre personer erfor sig som en börda när sjuksköterskors attityd blev mer likgiltigt och inte visade lika mycket intresse (Stein m.fl., 2015). Detta behöver
sjuksköterskor ta i beaktande och kan kopplas till svensk sjuksköterskeförening förening (2017) som tog upp att sjuksköterskor ska kunna upprätthålla en kommunikation som visar på respekt, lyhördhet och empati till både patienter, anhöriga och andra medarbetare. Tidigare forskning visade att kommunikation under behandling var avgörande för att äldre personer skulle erfara att de var delaktiga i vården. Äldre personer erfor att det blev mer som en rutinmässig procedur när sjuksköterskor utförde sina uppgifter utan kommunikation. Vilket skapade obehag, ångest och oro (Dahlen m. fl., 2012). I resultatet framkom det att sjuksköterskor erfor att vid vård av äldre personer behövde tempot saktas ner för att
anpassas till äldre personer vilket sjuksköterskor erfor var svårt. Tempot på akutmottagning är vanligvist snabb och något som sjuksköterskor är vana att arbeta i. Det skulle kunna förstås som rutin som finns på akutmottagning. Rytterström (2015) förklarar att rutin är en del av vårdkulturen och består av vårdarbeten och vårdaktiviteter. Rutiner utförs till stor del oreflekterat dagligen. Genom att sjuksköterskor anpassar tempot efter äldre personer visar det att de har reflekterat över rutinen och på så sätt bidragit till ett bättre vårdande för äldre personer, även om de erfar att det är svårt att ändra rutinen.
I resultatet framkom det även att sjuksköterskor erfor att de behövde mer tid för att vårda äldre personer med kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar som dålig hörsel, syn eller begränsad rörlighet. Vilket WHO (2018) förklarar är vanliga tillstånd som äldre personer kan drabbas av, det är även vanligt att flera av dessa tillstånd finns samtidigt. Resultatet visade att sjuksköterskor erfor även att behandling av kroniska sjukdomar utgjorde att äldre personer ofta återkom till akutmottagning. Detta kunde dock inte styrkas av äldre personer då deras erfarenhet till återbesöken bestod av rädsla och osäkerhet över sitt tillstånd och känslan över att tillståndet inte hade förbättrats som gjorde att äldre personer kom tillbaka till akutmottagning (Rising m.fl., 2015). Oavsett anledning till återbesök menar svensk sjuksköterskeförening (2016) att värdegrunden för omvårdnad är att alla
