Byggmaterialens livscykel : En analys om hur miljön påverkas under ett byggprojekt

BYGGMATERIALENS LIVSCYKEL

SELMAN JOHAR HEDI TOFIK

Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Kurs: Examensarbete i byggnadsteknik Kurskod: BTA205

Ämne: Byggnadsteknik Högskolepoäng: 15 hp

Program: Högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik

Handledare: Maher Azaza Examinator: Amir Vadiee

Uppdragsgivare: [Förnamn Efternamn, Organisation]

Datum: 2020-12-16 E-post:

Sjr15001@student.mdh.se Htk17001@student.mdh.se

ABSTRACT

Problem background: During a construction project, the environment is negatively affected due to all construction waste that occurs. Even during the manufacture of building materials, the environment is affected. Construction waste in Sweden is about 31 percent, it is quite high, but they are constantly trying to reduce construction waste and the environmental impact that the construction sector is responsible for. The construction waste that takes place has a direct connection to building materials, which also has a direct connection to the carbon dioxide emission in the production of these building materials. Therefore, in this work we have addressed these three points that focus on the environmental impact that the construction industry has in a construction project. The purpose of the work is to investigate how the construction industry affects the environment. Because it is a complicated industry where a lot happens. For example, there are several different types of transport both from and to the construction site that leads to increased carbon dioxide emissions. To reduce

construction waste, you must have the knowledge as to know why construction waste occurs and be able to apply the waste hierarchy during a construction project for reduced

environmental impact. The methodology for completing this work was due to various

scientific articles and literature studies used, via Mälardalens University's library database. In addition, some interviews were conducted that helped strengthen and complete the work. The interviews provided different views and perspectives and explained in detail how construction waste is handled during a construction project. The survey provided a better insight into how this is done, handled and what solutions are available to reduce the construction sector's environmental impact during a construction project. The end results of the work showed that there are some methods you can use to reduce the environmental impact that the construction industry has today. With these methods, it is not only the environment that has a positive effect but also the construction company because it leads to lower costs and more efficient construction methods. The results also showed that the construction industry is a complicated industry where a lot affects each other and that they always try to reduce their environmental impact by constantly striving for their environmental goals. The Conclusions of the work is that the environment affects the construction industry in different ways. Everyone involved is trying to reduce their influence, but there are some challenges that exists and should be addressed. The work highlights the problem and alternative solutions that the construction industry can use to reduce their environmental impact.

Keywords: Construction project, construction waste, building materials, environment, environmental impact, carbon dioxide, construction industry, transport

FÖRORD

Detta examensarbete omfattar 15 högskolepoäng inom högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik på Mälardalens Högskola och representerar ett avslutningsmoment som genomfördes under höstperioden 2020. Examensarbetet slutfördes med akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) vid Mälardalens Högskola.

Vi vill börja med att tacka vår handledare Maher Azaza som bidrog med värdefulla idéer och handledning för att kunna slutföra arbetet. Dessutom vill vi även tacka både vår kursansvarig Bozena Guziana och examinator Amir Vadiee. Vidare vill vi tacka miljöavdelningen på Peab AB, NCC AB, Skanska AB samt Ragnsells för deras svar och tid för att kunna utföra våra intervjuer.

Slutligen vill vi tacka Mälardalens Högskola Campus Västerås för alla dessa underbara år.

Västerås, januari 2020

SAMMANFATTNING

Problembakgrund: Under ett byggprojekt påverkas miljön negativt på grund av allt

byggavfall som sker. Även under tillverkning av byggnadsmaterial så påverkas miljön. Byggavfallet i Sverige ligger på cirka 31 procent, det är ganska högt men man försöker ständigt sänka på byggavfallet och den miljöpåverkan som byggsektorn står för. Byggavfallet som sker har en direkt koppling till byggnadsmaterial vilket också har en direkt koppling till koldioxidutsläppet vid tillverkningen av dessa byggmaterial. Därför har vi i detta arbete tagit upp dessa tre punkter som fokuserar på miljöpåverkan som byggbranschen har vid ett byggprojekt.

Syftet med arbetet är att undersöka hur byggbranschen påverkar miljön. Eftersom det är en

komplicerad bransch där mycket händer. Det sker exempelvis flera olika typer av transporter både från och till byggarbetsplatsen som leder till ökat utsläpp av koldioxid. Byggavfall vill man minska och för att minska måste man ha kunskapen till att veta varför byggavfall sker samt förstå och kunna tillämpa avfallshierarkin under ett byggprojekt för minskad

miljöpåverkan.

Metodiken för att slutföra detta arbete så användes olika vetenskapliga

artiklar och litteraturstudier via Mälardalens Högskolas biblioteksdatabas. Dessutom så genomfördes en del intervjuer som hjälpte stärka och avsluta arbetet. Intervjuerna gav olika synpunkter och perspektiv samt förklarade detaljerat hur byggavfall hanteras under ett byggprojekt. Undersökningen gav en bättre inblick över hur det sker, hanteras och vad för lösningar som finns för att sänka byggsektorns miljöpåverkan under ett byggprojekt.

Slutresultatet av arbetet visade att det finns en del metoder man kan använda sig av för att

minska miljöpåverkan som byggbranschen har idag. Med dessa metoder är det inte bara miljön som får en positiv effekt utan också byggföretaget eftersom det leder till mindre kostnader och effektivare byggmetoder. Resultatet visade även att byggbranschen är en komplicerad bransch där mycket påverkar varandra och att

de alltid försöker minska deras miljöpåverkan genom att ständigt sträva efter sina uppsatta miljömål.

Slutsatserna av arbetet är att miljön påverkas på olika sätt av byggbranschen. Alla inblandade

försöker minska deras påverkan men det finns en del utmaningar som existerar och bör hanteras. Arbetet upplyser de problem och alternativa lösningar som byggbranschen kan använda sig av för att minska deras miljöpåverkan.

Nyckelord: Byggprojekt, byggavfall, byggnadsmaterial, miljön,

INNEHÅLL

3.2.2 Typer av spill som uppkommer under bygget ... 9

3.2.2.1. Fel och kontroller ...9

3.2.2.2. Hälsa och säkerhet ...9

3.2.2.3. Resursanvändning (maskiner, arbetstid & inbyggnadsmaterial) ... 10

3.2.2.4. System och strukturer ... 11

3.2.3 Byggmetod som påverkar materialspillet ...11

3.2.4 Prefabricerat och platsgjutet...11

3.2.4.1. Prefabricerat ... 11

3.2.4.2. Platsgjutet ... 12

3.3 Avfallshierarkins påverkan på miljön ...14

3.3.1 Förebygga eller minimera avfall ...16

3.3.2 Återanvända material ...17

3.3.3 Återvinna material ...17

3.3.4 Energiutvinning ...19

3.3.5 Deponering av material ...19

3.4 Koldioxidpåverkan på miljön ...20

3.4.1 Vid tillverkning av material inför ett byggprojekt...20

3.4.1.1. Stål ... 21

3.4.1.2. Betong ... 22

3.4.2 Koldioxidutsläppet på grund av transport av material och byggavfall ...24 3.4.3 Avfallstransporter ...25 4 RESULTAT ... 26 4.1 Livscykelanalys ...26 4.2 Materialspill ...27 4.3 Byggavfall ...28 4.4 Koldioxidutsläpp ...28 5 DISKUSSION... 31 5.1 Resultatdiskussion ...31

5.1.1 Förslag på effektivisering av byggmaterialens livscykel ...31

5.1.2 Sätt att minska materialspill under en produktion ...31

5.1.3 Metoder till att minska byggavfall och öka återvinningen ...32

5.1.4 Byggmaterialens koldioxidpåverkan ...32

6 SLUTSATSER ... 33

7 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE... 34

REFERENSER ... 35 BILAGA 1: INTERVJUFRÅGOR ... 41 BILAGA 2: INTERVJUPERSON 1 ... 42 BILAGA 3: INTERVJUPERSON 2 ... 43 BILAGA 4: INTERVJUPERSON 3 ... 45 BILAGA 5: INTERVJUPERSON 4 ... 46

FIGURFÖRTECKNING

Figur 2 Avfallspyramid (Persson & Sjelin, 2014) ... 9

Figur 3 Illustrear en prefabricerad byggmetod (Svenska Cement, u.å.) ...12

Figur 4 Visar en platsgjuten byggmetod (Svensk Betong, u.å.) ... 13

Figur 5 Avfallshierarkin (Recyctec, u.å.) ...16

Figur 6 Visar koldioxidutsläppet från industrin (Wärmark, 2019) ... 22

Figur 7 Visar träprodukters kretslopp (TräGuiden, 2015) ... 24

TABELLFÖRTECKNING

BETECKNINGAR

Beteckning Beskrivning Enhet

CO2 Koldioxid Ton

- Cement kgC02/ton

FÖRKORTNINGAR

LCA Livscykelanalys – En metod som ger en

helhetsbedömning och som används för att kalkylera miljöpåverkan under hela livscykeln

DEFINITIONER

Definition Beskrivning

Materialspill Det är material som inte går att användas och istället blir till avfall på grund av olika faktorer som till exempel fel mått och skada under transporten Avfallshierarkin Det visar avfallsbehandlingen, i vilken ordning och

1

INLEDNING

I en byggarbetsplats enligt Miliute-Plepiene, Almasi & Hwargård (2020) används det mycket byggnadsmaterial av olika sorter och storlekar vilket genererar mycket byggavfall. I Sverige så produceras det cirka 9 miljoner ton avfall från både från bygg- och rivningsanläggningar. Detta motsvarar cirka en tredjedel av Sveriges totala avfall. Blickar man på hur mycket byggavfall som genereras vid en bygg- eller anläggningsproduktion dyker några miljöfrågor upp, det vill säga hur mycket skada som orsakar alla dessa byggavfall på miljön och vilka byggnadsmaterial påverkar miljön mest. Dessutom så tillkommer det mycket materialspill vid en nyproduktion och det måste man kunna hantera på ett miljövänligt sätt. Därför har man tagit fram en del lagar och regler som bör följas för att bevara eller förbättra miljön under ett byggprojekt. Miliute-Plepiene et al. (2020) nämner även att vid tillverkning och transport av byggmaterial produceras det mycket koldioxid som skadar miljön. För den anledningen så har man börjat sänka koldioxidhalten som produceras vid tillverkningen genom att använda olika metoder och även försökt använda sig av miljövänligare sätt att transportera.

LCA som också kallas för livscykelanalys används för att visa hur byggbranschen påverkar miljön genom hela livscykeln. Användningen av LCA har en fördel då den inkluderar tillverkningsprocessen, avfallshanteringen, transporter och användning av byggmaterial. Livscykelanalysen har som syfte att minska byggsektorns miljöpåverkan och försöka effektivisera branschen så mycket som det är möjligt (Häggström, 2018).

1.1

Bakgrund

Enligt boverket (2020) produceras det cirka 9 miljoner ton byggavfall i Sverige. Under år 2016 så lyckades man återvinna cirka 50 procent av avfall från både bygg- och rivningsavfall. Som mål hade Naturvårdsverket siktat på 70 procent för år 2020. Sverige gör en kontinuerlig utveckling med hänsyn till en förbättrad miljö där man ständigt vill sänka avfallet från byggbranschen genom att följa de nationella miljökvalitetsmålen som kallas för både ”God bebyggd miljö och Giftfri miljö”. Det vill säga att avfallet måste sänkas samtidigt som återvinningen måste vara stadig eller ökas. Av den orsaken krävs ett samarbete mellan byggherrar och boverket för att åstadkomma de etappmålen som Sverige försöker uppnå vilket då leder till en bättre och grönare miljö.

Johansson (2019) påpekar att det produceras stor kvantitet koldioxid vid tillverkning av byggnadsmaterial och även vid transport av dessa material till bygget. Gasen har en negativ påverkan på miljön och koldioxid är en växthusgas som kraftigt orsakar både eko- och

klimatförändringar. Mängden utsläppet av växthusgasen koldioxid i Sverige under år 2016 var 12,8 miljoner ton och det mesta av utsläppet kom ifrån nyproducerade byggnader som visade sig vara 5 miljoner ton. Då var inte transporten med i beräkningen, annars hade siffran visat 8,4 miljoner ton som är en höjning på 3,4 miljoner ton. De två byggnadsmaterial som släpper ut mycket koldioxid är stål och betong och dessa två material används mycket i

byggbranschen.

Utsel och Brolinsson (2020) upplyser att under år 2019 så lyckades Skanska föra fram ett alternativ till betong så kallad Grön betong. Det är en typ av betong som har en mindre koldioxidpåverkan än den vanliga betongen. Så detta är en av lösningarna till att minska utsläppen av växthusgaser och påverka miljön positivt.

1.2

Tidigare arbeten

Några tidigare examensarbeten som handlade om materialens livscykel upplyste att

byggmaterial har en lång livscykel där den går igenom flera olika steg i byggbranschen. en del utmaningar också finns som är svåra att lösa och påverkar miljön negativt. De

utmaningarna som finns i de tidigare arbeten är koldioxidutsläppet under tillverkning och transport, materialspill och byggavfall. Med hjälp av dem tidigare arbeten så kunde man hitta olika sätt att öka effektiviteten i byggbranschen samt minska miljöpåverkan som branschen har idag.

Ett av de tidigare examensarbeten som undersöktes är Utsläpp och lagring av koldioxid (Johansson, 2019). I detta arbete skriver författaren att koldioxidutsläppet som produceras av byggbranschen måste minimeras genom att komma med olika miljövänliga lösningar då det står för cirka en femtedel av Sveriges totala koldioxidustläpp. I arbetet undersöktes 2 olika typer av stommar (betong & trä) för ett lägenhetshus med 12 lägenheter. Där en

livscykelanalys användes och fokuserades på utläppet som producerades under

produktionsskedet (A1-A3) som består av råvaruförsörjning, transport och tillverkning. Resultatet av arbetet visade att trästommen hade en mindre miljöpåverkan jämfört med betong eftersom den släpper ut mindre koldioxid. Detta visade också att genom att använda specifika och genomtänkta material och även bättre tillverkningsmetoder då är det möjligt att minska koldioxidutsläppet samt minska den negativa miljöpåverkan som byggbranschen har i nuläget.

Ett annat examensarbete som undersökts är Materialspill i byggnadsproduktionen (Backman & Junkers, 2012). I arbetet uppmärksammas uppkomsten av materialspill som inträffar i byggproduktionen. Syftet med undersökningen är att ta fram olika åtgärder samt metoder som

de medverkande aktörerna inom byggproduktionen i framtiden kan ta användning utav, för att minska materialspill innan det sker. Undersökningen genomfördes med hjälp utav

litteraturstudier, fyra fallstudier samt intervjuer. Arbetet resulterade i att den främsta faktorn till varför materialspill inträffar beror på att byggföretagen inte anser att materialspill inte är ett kostsamt problem för dem. En annan stor faktor är att kunden inte oftast är medveten om kostnaderna materialspill och byggavfall medför de, därför måste kunderna upplysas om kostnaderna vilket leder till att företagen förblir motiverade med att minimera avfallen.

1.3

Syfte

Syftet med detta arbete är att genomföra en övergripande analys på hur miljön påverkas av byggbranschen genom att ha ett perspektiv som fokuserar på byggnadsmaterialens hela livscykel för att kunna utarbeta rekommendationer. Vidare blir syftet att utarbeta hur det är möjligt att arbeta med minimering av byggavfall. Arbetets underlag är baserad på en

detaljerad undersökning kring hur byggnadsmaterial påverkar miljön under sin livscykel och hur dessa återvinns idag.

1.4

Frågeställningar

• Hur påverkar materialens livscykel miljön under byggskedet?

• Arbetar de medverkande aktörerna i ett byggprojekt för att undvika materialspill och byggavfall, då det påverkar miljön?

• Hur påverkar byggandet koldioxidutsläppen sett över materialens livscykel?

1.5

Avgränsning

Arbetet är avgränsad till att undersöka byggmaterialens livscykelanalys för att ta reda på hur byggsektorn påverkar miljön under ett byggprojekt med fokus på materialspill, byggavfall, avfallshantering och koldioxidutsläpp som sker på grund av tillverkning och transport av material och avfall. Denna studie avgränsas även till att fokusera på att intervjua byggherrar, byggentreprenör samt avfallsentreprenörer som är aktiva inom bygg- och fastighetsbranschen i hela landet för att öka kunskapen inom ämnet.

2

METOD

2.1

Litteraturstudie

Det som slutförde litteraturstudien och hjälpte författarna att skriva den ämnesmässiga referensramen var med hjälp av vetenskapliga artiklar och rapporter via Mälardalens Högskolas biblioteksdatabas Primo samt DiVA-Portal. Med sökord som livscykelanalys,

byggavfall, materialspill, avfallshantering och koldioxidpåverkan har använts. Dessutom

användes databasen Google Scholar samt några myndighets rapporter som berör ämnet.

2.2

Semi-strukturerade Intervjuer

För att kunna genomföra semi-strukturerade intervjuer är det av vikt för skribenterna att ha djupgående kunskap i det avsatta ämnet. För att kunna ha den nödvändiga kunskapen, låg litteraturstudien till bakgrund för att intervjuerna skulle gå bra. Ett par intervjuer valdes att genomföras för att bidra med en inblick i byggbranschen. Respondenter som valdes var insatta i miljöområdet och har mycket erfarenhet i arbetslivet. Anledningen till att flera intervjuades var på grund av att arbetet ska kunna visa en tydlig jämförelse mellan olika svar och se hur mycket dom kan skilja sig ifrån varandra. Frågorna var tydliga och samma för respondenterna och dessutom ställdes följdfrågor beroende på vilket svar som sades.

2.2.1 Insamling av data

Respondenterna var från olika byggföretag som Peab, NCC, Skanska och dessutom genomfördes en intervju med Ragn-Sells AB angående avfallsprocessen. Frågorna som ställdes till respondenterna skiljdes åt med tanke på deras yrke samt roll de har i

byggbranschen.

Tabell 1 Redogörelse av respondenter

Intervjupersoner Avdelning Datum för intervju Arbetsplats

Intervjuperson 1 Miljö 2020-11-02 Skanska AB

Intervjuperson 2 Miljö 2020-11-02 Peab AB

Intervjuperson 3 Miljö 2020-11-02 NCC AB Intervjuperson 4 Säljare 2020-11-02 Ragn-Sells AB

3

ÄMNESMÄSSIG REFERENSRAM

I detta avsnitt redogörs en analys om ämnet där frågeställningarna besvaras utförligt för att uppfylla arbetets syfte samt att tidigare forskningsarbeten är underlaget för arbetet.

3.1

Livscykelanalys (LCA)

Enligt Boverket (2019) är livscykelanalys (LCA) en metod som ger en helhetsbedömning och som används för att kalkylera miljöpåverkan under hela livscykeln och med resultatet man får kan man effektivisera och försöka minska byggbranschens miljöpåverkan. Vid användning av LCA vid tidig fas kan man effektivisera byggskedet. Eftersom man vid projekteringsskedet kan proponera miljöförbättringar genom miljövänligare byggmaterial samt jämföra olika konstruktionsmetod.

För att förenkla tolkandet av LCA så delas byggnadens livscykel till tre delar: 1. Byggskedet

2. Användningsskedet 3. Slutskedet

Dessa skeden delas ytterligare till det som kallas för informationsmoduler som redogör livscykelns processer.

Figur 1 Byggnadens livscykel (Boverket, 2019)

Med informationsmodulerna kan man lättare effektivisera byggbranschen och det är

fördelarna med livscykelanalys. Enligt LCA-beräkningar så är materialanvändningen den som näst störst påverkar miljön negativt i byggsektorn med tanke på att byggnadsmaterial omfattar samtliga skeden från utvinning till avfallshierarkin (Häggström, 2018).

Selfene (2020) tar upp att det existerar två typer av LCA och de är: 1. Bokförings-LCA:

Denna typ av LCA besvarar frågor om hur stor påverkan på miljön något har i dagsläget och då används en genomsnittlig data som beskriver miljöpåverkan vid användning av exempelvis ett specifikt byggmaterial.

2. Förändrings-LCA:

Denna typ av LCA besvarar istället frågor som vad för resultat som uppstår vid en förändring exempelvis om man använder sig av ett annat byggmaterial istället för det ursprungliga materialet, hur kommer miljön att påverkas av ändringen. Om miljöpåverkan ökas då används materialet inte och man återgår till det ursprungliga materialet istället. Detta visar att en LCA är en bra början och leder till en mindre miljöpåverkan under ett byggprojekt.

3.2

Materialspill

3.2.1 Materialspill

Materialspill kan beskrivas som material som är ofullständiga till projektet, med det menas att de materialen som gått igenom skadegörelser eller förändringar under tillverkningsprocessen övergår till att vara obrukbara och slutligen blir till avfall. När materialspill sker resulterar det till onödiga kostnader och slöseri med tid vilket orsakar att bostadsproduktionen blir dyrare än planerat samt att man belastar miljön på grund av att mer byggmaterial används. Det finns forskning som tydligt visar att materialspill är ett problem för det orsakar cirka 4–12 procent av den totala kostnader under ett byggprojekt och cirka 1–3 procent av

produktionskostnaderna. I byggbranschen försöker man minska materialspill men det är mer komplicerat än vad det verkar eftersom finns en del orsaker till att materialspill inte minskar. Det kan vara att olika byggföretag inte har koll på hur mycket materialspill kostar dem vilket exempelvis kan vara avfallskostnaderna på grund av allt materialspill som sker. Att

måttanpassa byggmaterial är också viktigt för företag vilket kan minska materialspillet. Dessutom är konflikterna i byggbranschen höga mellan hantering och beställning av material, vilket innebär att det är möjligt att lösa konflikterna som existerar och fokusera bättre på planeringen och kommunikationen som kan leda till att materialspill inte förekommer i samma grad (Backman & Junkers, 2012).

Figur 2 Avfallspyramid (Persson & Sjelin, 2014)

3.2.2 Typer av spill som uppkommer under bygget

Enligt en djup undersökning som gjorts av Backman & Junkers (2012) har det kommit fram till att det som berör spill i byggprojekt, kan komma att delas upp under fyra kategorier vilket är följande; Fel & kontroller, hälsa & säkerhet, resursanvändning och slutligen system & strukturer.

3.2.2.1. Fel och kontroller

De fel som uppstår under en produktion är antingen synliga eller dolda fel. De synliga fel kan man hitta antingen okulärt eller med hjälp av mätinstrument medan dolda fel är de som inte går att hitta med dagens teknik. Dessa fel upptäcks alltid vid ett senare tillfälle och som leder till högre kostnader jämfört med synliga fel som är lägre. Felkostnaderna under en produktion sägs ligga mellan 6–11 % av byggkostnaden cirka 6,5 % av projektets produktionsexpenser.

3.2.2.2. Hälsa och säkerhet

Med hälsa och säkerhet menas att under ett byggprojekt kan det ske arbetsrelaterade olyckor eller sjukdomar som gör att produktionen exempelvis inte går lika effektivt som det hade gått om inget sådant skedde. Därför är det viktigt med säkerhet och planering för att undvika olyckor och effektivisera arbetsplatsen.

3.2.2.3. Resursanvändning (maskiner, arbetstid & inbyggnadsmaterial)

Spillet som uppstår här är materialspill, att en viss arbetskraft inte används såsom det ska och stillastående maskiner vilket kostar företaget mycket samt att det förlänger

produktionsprocessen som också leder till extra miljöbelastning.

• Maskiner

Det visar sig att allt material, utrustning, containers och bodar står för tio procent utav hela produktionskostnaden som går åt för projektet.En examinering utfördes utav Josephson & Saukkorripi (2005) under en arbetsvecka där undersökningen gick ut på att följa en prognos för några maskiner (grävlastare, hjullastare och en grävmaskin) vid ett rörläggning- och schaktningsarbete för att ta reda på hur mycket tid respektive maskiner används under veckan och om det leder till slöseri för produktionskostnaden. Även de utrustningar som snickaren tar användning utav i arbetsplatsen undersöktes noggrant under cirka elva timmar under en dag för att även kunna inkludera dessa utrustningar i själva examineringen som pågick under arbetsveckan.

Undersökningen visade sig resultera i att respektive maskiner och utrustning tillsammans tog 88,9 procent utav arbetstiden under den veckan, vilket slutligen resulterade i att ungefär två till fem procent av dessa maskiner och utrustningar för detta projekt som bearbetades leder till slöseri för produktionskostnaden.

• Arbetstid

En undersökning har möjliggjorts av Josephson & Saukkorripi (2005) som framför vad arbetarna håller på med under arbetstiden, där målet med examineringen var att framhäva ett redovisande resultat som visar hur arbetstiden används, men framförallt även tiden som slösats under arbetsdagen. Spill som förekommer i förhållande med arbetstiden är bland annat tidsspill från maskiner som blir kvar stillastående, spill från material och arbetskraft som lämnas kvar outnyttjad.

• Material

Enligt Josephson & Saukkorripi (2005) är spill från material evident då allt material som köps in och levererats fram inte används in i byggprojektet. För att upptäcka hur mycket spill som kan förekomma i arbetsplatsen har en undersökning som rör sig bland fjorton arbetsplatser genomförts (Lindhe, 1996). Spill från material förekommer givetvis inte bara vid

arbetsplatsen där projektet utförs utan det kan även uppstå vid alla tillfällen materialen befinner sig innan leveransen når beställaren och arbetsplatsen. Skador på material leder

också till materialspill då materialet inte går att användas längre och blir till avfall. Skadorna kan ske under transport, hantering eller i lagret.

Spill kan förekomma som tidigare nämnt även under alla tillfällen materialen befinner sig i som till exempel vid tillverkningen alltså i form av fel mått, men det förekommer även under flera delar av produktionsskedet. Några faktorer som också har en påverkan för

förekommande materialspill under produktionsskedet är enligt Lindhe (1996) följande:

1. Dålig arbetsmiljö

2. Dålig kommunikation mellan aktörer 3. Dålig projektering

4. Dåligt med yta för att förvara materialen inomhus

5. Att planering för inköp och leveranser inte förekommer innan byggstart

3.2.2.4. System och strukturer

Den här kategorin är fokuserad på företagets, myndigheters och projektets system och

strukturer. Alltså hur dem fungerar och planerar inför ett byggprojekt. I denna kategori gäller det att kommunicera och förbereda så mycket som möjligt för att effektivisera och kunna vara flexibla ifall något oförväntat händer. Då gäller det att se till att detaljplanen är bra bearbetad samt att effektivisera anbudsskedet (Backman & Junkers, 2012).

3.2.3 Byggmetod som påverkar materialspillet

3.2.4 Prefabricerat och platsgjutet

Inom byggbranschen så finns det två olika metoder att arbeta med som berör materialspill direkt, vilket är antingen prefabricerat eller platsgjutet. I detta avsnitt kommer dessa två metoder redovisas (Altun & Utriainen, 2013).

3.2.4.1. Prefabricerat

Denna byggmetod innebär att arbeta med förtillverkade byggdelar, med det menas att arbetet byggdelarna kräver, som i vanliga fall genomförs på arbetsplatsen istället verkställs i fabriken. Fördelar med att använda prefabricerade moduler är att:

• Tillverkningen sker i en skyddad miljö, och därefter är byggdelarna redo för att

transporteras och monteras på arbetsplatsen

• Risk för materialspill minskar då arbetet inte behöver behandlas på arbetsplatsen • Byggtider på arbetsplatsen minskar då det enda som kräver tid är själva monteringen

Nackdelar:

• Höga krav på installationer och tolerans

• Inte lika energieffektivt som att arbeta med den platsgjutna byggmetoden

Figur 3 Illustrear en prefabricerad byggmetod (Svenska Cement, u.å.)

3.2.4.2. Platsgjutet

Att använda sig utav den platsgjutna byggmetoden är mer vanligt i jämförelse med den prefabricerade metoden, främst i förhållande till flerbostadshus i ett byggprojekt.

Byggmetoden implicerar att byggnadsdelarna inte förtillverkas i en fabrik utan att de byggs upp mer sedvanligt fram till gjutformar på arbetsplatsen från grunden.

Svensk Betong (u.å.) nämnde några fördelar med att arbeta med platsgjutna material vilket är följande:

• Stor flexibilitet

• Energieffektivt, då risk för läckage av värme och kyla minskar • Väldigt bra ljudegenskaper

Figur 4 Visar en platsgjuten byggmetod (Svensk Betong, u.å.)

Altun & Utrianen (2013) tog upp nackdelar som förekommer med att arbeta med denna byggmetod vilket är följande:

• Kräver mer byggtid, vilket resulterar till större omkostnader

• Mer materialspill uppkommer eftersom byggdelarna behandlas på arbetsplatsen • Förseningar kan uppkomma beroende på väderförhållanden

Backman & Junkers (2012) visar att det finns en del lösningar på hur man kan minska materialspillet och de är:

1. Man kan öka användningen av prefabricerade element

2. Bättre planering och kommunikation som gör att man får sina material och delar i tid och i rätt mått

3. Använda sig av standardmått och dessutom måttbeställa

4. Just-in-time-leveranser som innebär att man får sina beställningar i den tid man önskar sig

3.3

Avfallshierarkins påverkan på miljön

Avfallshierarkin är en strategi om hur avfall bör hanteras som både Sverige och EU använder sig av för att uppnå EU:s miljömål. Vid hantering av avfall minskar materialspillet och det blir möjligt att ha bättre kontroll över det som inte används i bygget vilket också skapar en miljövänligare miljö och bättre hälsa. Avfallshierarkin måste vara tydlig och lätt att följa så att alla som handskas med material ska försöka förebygga och återvinna avfall.

Avfallshierarkin infördes eftersom mer och mer byggs hela tiden på grund av att befolkningen ökas vilket leder till att mängden avfall också ökas – alltså behövs ett avfallssystem som människorna kan följa lätt och tydligt. Grunden till hur avfallshanteringen fungerar är att man ska både insamla och transportera avfallet samt behandla avfallet beroende på vad för slags material det är. Eftersom varje material återvinns på olika sätt (Romson, 2016).

Enligt Sandström (2020) började nya regler införas under år 2020 om hur man ska sortera bygg- och rivningsavfall och som ska gälla från och med 1 augusti. I 3 kap. 10§

avfallsförordningen så står det att:

“Den som producerar bygg- och rivningsavfall ska, utöver vad som gäller enligt

andra bestämmelser i detta kapitel, sortera ut åtminstone följande avfallsslag och förvara dem skilda från varandra och från annat avfall:

1. Trä

2. Mineral som består av betong, tegel, klinker, keramik eller sten 3. Metall

4. Glas 5. Plast, och

6. Gips”

Dessutom finns det vägledning till de nya bestämmelserna som hjälper en att enkelt kunna hantera avfall. Till exempel så finns det krav på utsortering som säger att personen som skapar avfall ska sortera ut avfallet (bygg- och rivningsavfall) vid källan så att man reducerar miljöpåverkan. Det gäller att man följer avfallshierarkin som avfallsproducent

I 15 kap. 10§ Miljöbalken under kategorin avfallshierarkin så sägs det att “Den som

behandlar avfall eller är ansvarig för att avfall blir behandlat ska se till att det 1. återvinns genom att det förbereds för återanvändning,

2. materialåtervinns, om det är lämpligare än 1,

3. återvinns på annat sätt, om det är lämpligare än 1 och 2, eller 4. bortskaffas, om det är lämpligare än 1–3.

Den behandling av avfallet som bäst skyddar människors hälsa och miljön som helhet ska anses som lämpligast, om behandlingen inte är orimlig. Lag (2016:782).” (Sveriges riksdag,

Så avfallshierarkins funktion som också kallas för avfallstrappan är att skydda människors hälsa och miljö och består av 5 steg som är:

1. Förebygg avfall 2. Återanvända material 3. Återvinna material 4. Energiutvinning

5. Deponering av material

I undersökningen som genomfördes av Ajneståhl (2009) nämns det att avfallshierarkin är en strategi för hållbar avfallshantering som leder till en minskning av resursförbrukning och skapar ett effektivt kretslopp av näringsämnen och material. Det som gäller först i

avfallstrappan är förbyggande av avfall men tyvärr saknar svensk avfallslagstiftning regler om hur man explicit förebygger avfall. Nästa steg är återanvändning av material. Om det är möjligt att återanvända materialet då bör man göra det. Därefter kommer återvinning av material, följt av energiutvinning och sedan deponering av material som är den sämsta steget i avfallshierarkin eftersom det är avfall som inte kan återvinnas så det läggs på soptipp.

Innan rivningsprocessen börjar ska man göra en materialinventering som innebär att

rivningsavfallet tas hand om på rätt och säkert sätt. Farliga ämnen, material och komponenter identifieras vid materialinventering. Sedan kan sorteringsprocessen av avfallmaterial påbörja som leder till en ökning av både återanvändningen och återvinningen samt minska mängder avfall som deponeras och samla in farliga ämnen på ett säkert sätt. Farligt avfall ska separeras och inte blandas med varandra, detta gör att det behövs många fraktioner och genom att sortera avfall från både bygg och rivning enligt reglerna då uppfyller man kraven som finns i plan- och bygglagen och miljöbalken (Sandström, 2019).

Inför en rivning måste man också göra en rivningsanmälan samt ett rivningsprojekt till kommunens byggnadsnämnd. Det som ska finnas med i rivningsplanen är:

1. Hur avfall och farliga material ska identifieras

2. På vilket sätt farligt material ska hanteras och vilka skyddsåtgärder man ska ta 3. Hur allt rivningsmaterial ska hanteras från sorteringen tills de lämnas till

behandlingsanläggningen eller deponeringen 4. Rivningsmetoder enligt avfallshierarkin

5. Skyddsåtgärder vid till exempel röta eller virkesförstörande insekter

Anledningen till att man gör en rivningsplan är för att underlätta hanteringen av byggavfall vilket förminskar skadan på både hälsan och miljön. Det finns en del farliga material som man bör vara försiktiga med för de är antingen hälsofarliga och/eller miljöfarliga. Exempel på dessa material är Asbest, PCB och bly. Därför ska man under ett byggprojekt veta hur varje byggnadsmaterial avfall hanteras säkert ur miljövänlig synpunkt (Bülow, u.å.).

Figur 5 Avfallshierarkin (Recyctec, u.å.)

3.3.1 Förebygga eller minimera avfall

Att förebygga eller minimera avfall är första steget i avfallshierarkin och det första man bör tänka på som avfallsproducent. Det krävs ett samarbete mellan kommunen och medborgarna där kommunen måste upplysa medborgarna hur de ska förebygga avfall (Romson, 2016). I detta steg så samlas och transporteras avfallet med lastbilar vilket medför att man orsakar en miljöpåverkan vid transport det vill säga koldioxidutsläpp samt buller och försurning så det gäller att man åker till närmaste och rätt behandlingsanläggning så att man kan hantera avfallet och minska miljöpåverkan (Ajneståhl, 2009).

Dessutom ska man försöka använda sig av allt material man har tillgång till så mycket som möjligt så att man kan minimera byggavfallet och undvika extra kostnader som tillkommer vid avfallshantering.

I 15 Kap. 2§ Miljöbalken så nämns det “Med avfallsförebyggande åtgärder avses i detta

kapitel åtgärder som vidtas innan ett ämne eller föremål har blivit avfall och som syftar till en minskning av mängden avfall, en minskning av mängden skadliga ämnen i material och produkter eller en minskning av de negativa effekter på människors hälsa och miljön som avfall ger upphov till. Lag (2016:782).” (Sveriges riksdag, 2020)

3.3.2 Återanvända material

Naturskyddsföreningen (2015) förklarar att återanvända material är andra steget i

avfallstrappan som tyder att material bör återvinnas om vi inte har en användning för det, istället för att bara slänga och påverka miljön negativt. När material görs om till något annat då kallas det för återbruk. I 15 kap. 2§ Miljöbalken sägs det att “återanvändning: att en

produkt eller en komponent som inte är avfall används igen för att fylla samma funktion som den ursprungliga var avsedd för. Lag (2020:601).” (Sveriges riksdag, 2020)

Detta visar att så länge man kan återanvända ett material då bör man göra det eftersom det är miljövänligt men ibland så kan det vara ett dåligt alternativ att återanvända ett material och detta kan bero på att materialet kanske är ett gammalt material och återanvändningen av ett sånt material leder bara till sämre prestationsförmåga och miljöprestanda än till exempel nya material som har bättre prestanda samt mycket mer hållbart. Därför försöker man tillverka material med bättre kvalité så att livslängden ökas vilket då också leder till en större chans att kunna återanvända materialet eller för andrahandsmarknaden (Ajneståhl, 2009).

Bülow (u.å.) påpekar att inte alla byggnadsmaterial kan återanvändas, de återvinns istället vilket är steget efter återanvändningen. Men några exempel på byggmaterial som kan återanvändas är:

1. Betong (återanvänds som ballastmaterial) 2. Fönster (glas)

3. Gips

4. Kakel/klinker (återanvänds precis som de är eller som utfyllnadsmaterial) 5. Lättbetong (återanvänds helt eller som ballastmaterial)

6. Mineralull/glasull (återanvänds bara i fabrik)

7. Sten (kan återanvändas och användas som ballastmaterial) 8. Trä

3.3.3 Återvinna material

Återvinning av material är tredjesteget i avfallshierarkin och man återvinner ett material när återanvändningen inte kan ske. Regeringens förslag på att återvinna är att hantera avfall med syfte att antingen kunna återanvändas eller ersätta ett material efter att ha gått igenom återvinningsprocessen. Anledningen till deras förslag är på grund av att varje material som kan bidra med nytta ska kunna återvinnas och ersätta annat material istället för att bara slängas och inte bidra till någon nytta alls (Romson, 2016).

Detta betyder också när ett material har återvunnits så upphör det att vara avfall eftersom den blir till nytta. Det finns flera återvinningssteg, vissa är enkla och andra komplicerade.

Provtagning är en enkel process som visar om materialet fortfarande har nytta och kan återvinnas eller inte. Man bör veta när ett avfall upphör att vara avfall av den orsaken att veta

vad för lagstiftning som ska tillämpas om det är produkt- eller avfalls-/kemikalielagstiftningen (Lindqvist, 2020).

I 15 kap. 9a§ Miljöbalken säger att “Avfall som har genomgått ett återvinningsförfarande

upphör att vara avfall om

1. ämnet eller föremålet ska användas för ett visst ändamål,

2. det finns en marknad för eller efterfrågan på sådana ämnen eller föremål, 3. ämnet eller föremålet uppfyller tillämpliga krav i lag och annan författning, och 4. användningen av ämnet eller föremålet inte leder till allmänt negativa följder för människors hälsa eller miljön.

Lag (2020:601).” (Sveriges riksdag, 2020)

I 15 kap. 6§ Miljöbalken så nämns det att “återvinna avfall: att vidta en åtgärd som innebär

att avfall kommer till nytta som ersättning för något annat material eller förbereder det för en sådan nytta eller en åtgärd som innebär att avfall förbereds för återanvändning,

förbereda avfall för återanvändning: kontrollera, rengöra eller reparera något som är avfall så att det kan återanvändas utan ytterligare behandling,

materialåtervinna avfall: upparbeta avfall till nya ämnen eller föremål som inte ska användas som bränsle eller fyllnadsmaterial. Lag (2019:1263).” (Sveriges riksdag, 2020)

Detta visar att man ska försöka återvinna materialet så mycket det går så att man bidrar till en bättre miljö samtidigt som man undviker att använda materialet som till exempel bränsle vid produktion av både el och fjärrvärme. Eftersom förbränningen av avfall producerar

avfallsaskor som metall- och kemikaliehaltiga askor som påverkar miljön. Men i praktiken är det inte så simpelt att veta vad som verkligen är bäst för miljön mellan återvinning och energiutvinning. Materialåtervinner man då behöver man inte producera lika mycket och om man förbränner material som ger fjärrvärme då kan man ersätta till exempel

fjärrvärmeproduktionen så det är inte så simpelt att veta vad exakt är bäst för miljön mellan dessa två processer. En utvärdering genomfördes av producentansvaret som påstod att miljövinsten beror på vilket material eller bränsle som ersätts samt vad för energi som

förbrukas i återvinnings- och produktionsprocesserna vid ersättning av material. Därför är det lite komplicerat att veta vilken process bidrar till miljön bäst (Ajneståhl, 2009).

Bülow (u.å.) tar upp några exempel på byggmaterial som kan återvinnas och de är: 1. Cellplast (kan materialåtervinnas men är miljöfarlig)

2. Gipsavfall (återvinns i gipsfabrikerna som till exempel utfyllnadsmaterial eller som gödsel)

3. Koppar

3.3.4 Energiutvinning

Energiutvinning är när ett material inte kan återvinnas och då måste användas som förbränningsmaterial i ett kraftverk för att användas som el och fjärrvärme

(Naturskyddsföreningen, 2015).

Resterna som inte kan användas som förbränningsmaterial måste deponeras. En del utvecklingar har skett sedan 1980-talet som till exempel rökgasreningsutrustningen som kraftigt reducerade utsläppen av dioxiner. Kvicksilverutsläppen från år 1985 och 2006 har också minskat kraftigt, från 3 ton till bara 40 kg och det lyckades man göra på grund av att man minskade de giftiga ämnen i bränslet och även på grund av bättre utsortering av batterier. Avfallsförbränning sker i olika anläggningar som cementugnar,

avfallsförbränningsanläggningar och fastbränsleanläggningar. Dessa anläggningar fungerar på olika sätt med olika förutsättningar, även reningsutrustningen skiljer sig mellan varandra. I biobränsleanläggningen så bör inte bränslet ha höga halter av föroreningar eftersom en del förorenat utsläpp bildas och detta vill man minska så mycket det är möjligt samt att askorna som bildas ska kunna returnera som näring till skogen. Man vill kunna uppnå miljömålet Giftfri miljö (Ajneståhl, 2009).

3.3.5 Deponering av material

Deponering av material kallas också för bortskaffande av material och är sista steget i avfallshierarkin. Deponering innebär slänga avfallet på en soptipp och är den sämsta valmöjligheten som ska försöka undvikas (Naturskyddsföreningen, 2015).

Det finns hundratals soptippar som också kallas för avfallsdeponier som är igång samtidigt finns det tusentals deponier som är nedlagda. Dessa soptippar kan innehålla all slags avfall som är skadliga för både miljön och hälsan. De hamnar i deponierna eftersom det är avfall som är väldigt förorenade och inte kan återvinnas och med tiden kan dessa föroreningar läcka ut i miljön. Organiskt material kan släppa ut metangas som påverkar miljön negativt. Man ska även vara försiktig med bränder som bildas i deponierna för de släpper ut farliga ämnen som till exempel dioxiner. Varje deponi påverkar miljön olika och det beror på dess

skyddsåtgärder, läge och på avfallets egenskaper. Sverige har två huvudsakliga typer av strategier för att minska miljöpåverkan. Minska utsläppet från deponierna är första strategin och den andra är att minska mängden farliga avfall. Strategierna gör att Sverige uppnår miljömålen Giftfri miljö och God bebyggd miljö. Vilket innebär att den totala mängden avfall inte ökar samt att påverkan på både hälsan och miljön reduceras (Håkansson, 2019).

3.4

Koldioxidpåverkan på miljön

Ett ämne som är väldigt aktuellt och varit det mycket de senaste åren är koldioxiden och påverkan den har på miljön. Koldioxiden är en miljöbov med tanke på de stora utsläppen ämnet har idag och som tillsammans med växthuseffekten ligger till grund för den nutida klimatkrisen. Koldioxid är en luktfri och osynlig gas med sin kemiska beteckning C02. År 2016 samlade Sverige in allt koldioxidutsläpp från byggsektorn som utgjorde 12,8 miljoner ton koldioxid (C02), vilket motsvarar 21% av landets sammanlagda utsläpp av

växthusgaserna. Av 12,8 miljoner ton står nyproduktionen för 5 miljoner ton koldioxid. Med de inräknade importerade byggvarorna i beräkningen av utsläppen för nyproduktionens utsläpp ökar siffran upp till 8,4 miljoner ton.

Exempel på byggmaterial som används i byggbranschen och som har en ganska hög

koldioxidutsläpp i sin tillverkningsform är stål och betong. Trä är en annan vanlig beståndsdel i byggproduktionen som inte har likvärdig klimatpåverkan i produktionen. Träet är ett

material som kan förnyas, detta då det planteras och växer nya träd efter avverkning vilket gör att hus byggda i trä kan ses som en form av koldioxidlagring.

Sveriges byggindustri och kungliga ingenjörsakademin gjorde en rapport som visar att 50% av byggandets klimatutsläpp sker vid produktionsprocessen medan övriga 50% kommer från driften. Fokuset under de senaste 30 åren har legat på byggnaders energianvändning, detta har lett till att byggprocessens klimatpåverkan halkat efter. Detta har i sin tur lett till mycket lägre energiförbrukning i driften. I kombination med utvecklingen av förnyelsebar energi kommer det antagligen leda till en ökad procentsats i klimatpåverkan i byggprocessen (Johansson, 2019).

3.4.1 Vid tillverkning av material inför ett byggprojekt

Vid tillverkning av material så bildas det koldioxidutsläpp och varje byggmaterial medför olika mängder utsläpp som påverkar miljön negativt. En del av dessa byggmaterial leder till byggavfall i slutändan så en del byggnadsmaterial bör tas upp och undersökas så att man vet hur mycket tillverkningsprocessen påverkar miljön. De byggnadsmaterial som kommer att tas upp är tre mycket använda byggmaterial; stål, betong och trä.

3.4.1.1. Stål

Jernkontoret (2019) nämner att vid tillverkning av stål så genereras det koldioxid och majoriteten är på grund av användningen av kol under reduktionen av malm. Malm kallas också för järnoxid och vid reduktionen av malm producerar man järn. Sedan produceras koldioxid också vid användningen av fossila bränslen i ugnarna där värmning,

värmebehandling och smältning ägs rum. För att minska koldioxidutsläppen vid tillverkning av stål finns det en del lösningar. Man har effektiviserat kolanvändningen i

masugnsprocessen. Man har även minskat användningen av olja och man vill använda sig mer av naturgas och el istället. Användningen av naturgas medför en reduktion av

koldioxidutsläpp och andra miljöfarliga ämnen. På det sättet kan man minska första steget på miljöpåverkan innan materialet används i ett byggprojekt.

Det finns en del samarbete inom stålindustrin för att minska koldioxiden under tillverkningen och de är:

• HYBRIT (koldioxidfri stålproduktion): Det är LKAB, Vattenfall och SSAB som samarbetar tillsammans där dem försöker få vatten som slutresultat istället för koldioxid

• ULCOS: Är ett forskningsprogram med stöd från EU som startade år 2004. Målet som dem har är att minska koldioxidutsläppen med 50 procent. Därför undersökte man fyra komponenter och de är:

1. Ny masugnsprocess

2. Utvecklad direktreduktionsprocess 3. Utvecklad elektrolys

4. Ny smältreduktionsprocess

• CCS som står för Carbon capture and storage som betyder insamling och lagring av koldioxid och & Iron-Arc som försöker förbättra en ny tillverkningsmetod baserad på plasmateknologi.

Enligt Stålbyggnadsinstitutet (2017) har svensk stålindustri lyckats minska utsläppen av koldioxid (C02) och andra förorenade ämnen med mellan 25–90 procent på de senaste 15 åren vilket gör att stål är ett mycket energieffektivt material med låga utsläpp.

Figur 6 Visar koldioxidutsläppet från industrin (Wärmark, 2019)

Jernkontoret (2019) förklarar att materialet stål ett bra material, den är hållbar och kan återvinnas till hundra procent. De har samma kretslopp hela tiden som är tillverkning, användning och återvinning. Så det stålindustrin försöker att utveckla ständigt är tillverkningsprocessen där miljöföroreningar produceras och uppkomsten av avfall.

3.4.1.2. Betong

Betong består av cement, ballast och vatten. Vid tillverkning av cement så produceras det mycket koldioxid ungefär 3–4 procent av världens totala utsläpp. Koldioxidutsläppen sker vid förbränning av de bränslen som används vid tillverkning av cement och från

kalcineringsprocessen vilket innebär att koldioxiden som är bunden i kalkstenen frigörs vid uppvärmning. Det är cirka 60–65 procent av koldioxiden som produceras vid

kalcineringsprocessen och resten som genereras är från förbränning av bränslen. Den svenska cementindustrin har ständigt jobbat med att minska koldioxidutsläppen och det har gett goda resultat. Till exempel mellan år 1990–2013 så har man lyckats minska utsläppen från 809 till 709 kgC02/ton cement som är en reduktion på 12 procent.

Men betong har sina miljöfördelar, den kan återvinnas till 100 procent på grund av att materialet är ett naturmaterial. Den har en långlivslängd och kan återvinnas som fyllnadsmaterial (ballast) även som tillsatsmaterial till i ny betong.

Man ska undvika att lägga krossad betong i deponin så mycket som möjligt och istället

försöka att återvinna materialet. Men till exempel restbetong kan också ha en negativpåverkan trots att det är bra ur miljösynpunkt. Hållfastheten blir sämre vilket orsakar sprickor på

betongen därför kan man heller inte använda sig av hur mycket restbetong som helst det finns alltså betongstandarder som tyder på hur mycket som får användas i i olika

exponeringsklasser (Svensk Betong, u.å.).

Man har även lyckats tillverka en miljövänligare betong som kallas för grön betong. Grön betong introducerades av Skanska år 2019 och det är en betong med upp till 50 procent mindre klimatpåverkan än den vanliga traditionella betongen. Grön betongens fördelar är inte bara mindre miljöpåverkan men även ekonomiska och tekniska. De tekniska fördelarna som tryckhållfastheten och en minskning på porositeten. Anledningen till att grön betong har en sådan effekt på miljön är på grund av att cementet i betongen har minskats med mellan 30–65 procent och istället blivit ersatt med slagg (Utsel & Brolinsson, 2020).

3.4.1.3. Trä

Trä är ett miljövänligt material som används mer och mer inom byggbranschen. Trä är det äldsta och det enda förnybara byggmaterialet. Varje typ av träd har olika egenskaper och det är på grund av att varje träd växer under olika förhållanden och förutsättningar. Några exempel på egenskaper som materialet har är styvhet, beständighet och

värmeledningsförmåga (TräGuiden, u.å.).

Materialet trä är bra ur koldioxidsynpunkt eftersom trä lagrar kol. Det finns mycket koldioxid i luften som kommer ifrån exempelvis transporter och industrin och trä har egenskapen att lagra koldioxid från luften. Varje träprodukt lagrar cirka 0,9 ton atmosfärisk C02/m^3 träprodukt som motsvarar cirka 1,8 ton/träprodukter. Därför ger det bara fördelar till att öka användningen av träprodukter (TräGuiden, 2015).

Kolet som har tagits upp av materialet förblir bundet tills att trämaterialet förbränns och då frigörs koldioxiden men åter fångas igen av de växande träd och koldioxidens kretslopp fortsätter på det viset. Därför är förbränningen av trämaterial lika miljömässigt som att återvinna och återanvända materialet för att ingen ändring på koldioxidkoncentrationen sker. Men ekonomimässigt så är det bättre att återvinna eller återanvända byggmaterialet. Man kan återanvända högkvalitetsprodukter som dörrar och bjälklag och återvinna trämaterialet som exempelvis spånskiva (TräGuiden, 2015).

Figur 7 Visar träprodukters kretslopp (TräGuiden, 2015)

3.4.2 Koldioxidutsläppet på grund av transport av material och byggavfall

Sveriges Byggindustrier (2010) genomförde en rapport som beskrev att under ett byggprojekt så sker det en del transporter både från fabriken där alla byggnadsmaterial kommer ifrån och från byggarbetsplatsen till exempelvis återvinningsbehandlingen på grund av alla byggavfall som sker under ett byggprojekt. Cirka 1/3 av växthusgasutsläppet är från vägtransporterna. Att effektivisera transporterna leder enbart inte till en bättre miljö men det är också bättre ekonomiskt. Transporter leder till koldioxidutsläpp så därför har man försökt effektivisera transporterna från och till byggarbetsplatsen. Att effektivisera transporter har många fördelar som:

• Inköpskostnader och antal leveranser minskar • Utsläppet har minskat med 70–80 procent

• Mindre felleveranser, bättre leveransservice och flexibilitet • Ökad produktivitet och mindre oplanerade leveranser

Men det är lite komplicerat att effektivisera transporterna inom byggbranschen och det beror på:

1. Byggflödets variation och olika aktörer

Eftersom byggsektorn är dimensionerade efter behovet vilket leder till överdimensionering. Dessutom så vill varje byggföretag ha snabba leveranser och lösningar och detta gör att det blir svårt att effektivisera. I en byggarbetsplats så finns det flera olika aktörer och varorna levereras från olika leverantörer så därför kommer detta ta tid tills man har hittat bra lösningar.

2. Planering och långa transporter

Inom byggsektorn så är transporterna dåligt planerade eftersom det är en splittrad bransch där transporterna sker via olika leverantörer och transporterna är oftast långa på grund av fåtal aktörer på den svenska marknaden och att man oftast brukar beställa från den aktören som är störst och bäst.

Därför för att minska koldioxidutsläppet som sker från och till en byggarbetsplats så har man minskat bränsleförbrukningen på motorerna, försökt öka på sparsamkörning, ha rätt lufttryck på däcken och göra en regelbunden fordonsservice.

3.4.3 Avfallstransporter

För att kunna transportera avfall då måste man ha kunskap över vad som behöver anmälas och inte anmälas. Det avfall man får transportera utan tillstånd är icke-farligt avfall och farligt avfall som inte har uppstått i en yrkesmässig verksamhet, alltså från sin egen verksamhet. Gränsen för icke-farligt avfall är 10 ton eller 50 kubikmeter i en yrkesmässig verksamhet. Men det avfall som måste anmälas innan transport är avfall som innehåller kvicksilver, cyanid, PCB produkt eller kadmium och det avfall som uppkommit i en yrkesmässig verksamhet (Lindqvist, 2020).

Därför måste den producentansvarige ha kunskap över vad som behöver anmälas och inte anmälas och måste dessutom se till att avfall samlas på rätt sätt, transporteras bort från platsen och följa avfallshierarkin för en miljövänlig miljö (Insanic, 2006).

4

RESULTAT

I detta kapitel presenteras resultatet från intervjuerna som är experter

inom deras området. Intervjuerna tydliggjorde och kopplade studien till erfarenheten de hade samt utmaningarna som finns i byggbranschen.

4.1

Livscykelanalys

• Vilka metoder använder ni er utav för att minska miljöpåverkan?

Intervjuperson 1: Vi använder oss utav bland annat Grön betong där det är möjligt att sänka koldioxidutsläppet. Flygaska som ersätter en mycket stor del av cement används för att minska klimatutsläppet. Det finns jättemånga olika material och metoder vi använder för att minska klimatpåverkan så som att fokusera mer på att det ska vara mer hållbart och

samarbeta bättre med andra företag, använda miljövänligare produkter och alltid sätta miljömål som vi ska försöka nå.

Intervjuperson 2: Vi har ett långsiktigt mål som vi har planerat att uppkomma under de kommande 25 åren där vi fokuserar på att arbeta så hållbart som möjligt, gällande klimatmål och även miljömål. Vi vill t.ex. öka användningen av miljövänligare material och produkter som inte innehåller farliga ämnen och vi vill även minska koldioxidutsläppen genom att effektivisera transporterna. Dessutom vill Peab verkligen öka spårbarheten av produkterna som används då det underlättar för framtida upptäckter samt gör oss mer flexibla.

Intervjuperson 3: Vi arbetar för att skapa en fossilfri värdekedja där vårt största prioritering är att kunna återvinna och återanvända material. En annan viktig aspekt vi strävar efter är att effektivisera och utveckla mer energieffektiva produkter som också skall vara

klimatanpassade under hela livscykeln. Vi strävar även för att minska byggavfall i våra byggprocesser.

Intervjuperson 4: Vår största faktor är ju att återanvända material. Vi tar avfall och skapar nya resurser utav det och samt föra bort farliga ämnen från materialet, detta är ett av våra sätt som vi arbetar med för att minska miljöpåverkan, mer info finns på vår hemsida.

4.2

Materialspill

• Hur arbetar ni för att undvika materialspill?

Intervjuperson 1: Vi gör massa olika saker, vi försöker se till att rätt inköp görs i rätt tid, vissa leverantörer kan ju tillhandahålla mer precis till rätt storlek och se till att ingen skada sker så att materialen går att användas.

Intervjuperson 2: Om jag skulle kunna svara på denna fråga så kort och tydlig som möjligt skulle jag nog nämligen säga att det är viktigt med planering så att rätt inköp sker i rätt tid och så att man även hinner dubbelkolla så att alla mått stämmer ihop.

Intervjuperson 3: Vi fokuserar mycket på planering och kommunicering för att slippa slösa på arbetstid och även en del kostnader, vi ser även till att det är rätt mått på materialen som levereras till oss.

Intervjuperson 4: (Frågan ställdes inte till Ragn-Sells då det är byggrelaterat)

• På vilket sätt påverkar materialspill miljön?

Intervjuperson 1: Det har faktiskt en jättestor påverkan på miljön, det är onödigt att förbruka naturresurser för att de senare ska kastas iväg. Det kostar pengar också, det är bra när ekonomin och miljön går hand i hand.

Intervjuperson 2: Att det redan förekommer spill påverkar ju miljön jättemycket, då nya byggmaterial behöver användas samtidigt som det även kostar, vilket ingen tycker är kul. Intervjuperson 3: Det påverkar miljön på olika sätt, ett sätt kan vara att det går åt mer resursanvändning vilket inte är en positiv faktor för miljön.

Intervjuperson 4: De material som byggföretagen inte har en användning för hanterar vi som avfall då de har sorterat de i avfallscontainerna. Byggavfall påverkar miljön negativt då det finns material med farliga ämnen som bör hanteras på ett speciellt sätt.

4.3

Byggavfall

• Hur hanterar ni byggavfall?

Intervjuperson 1: Häromdagen kom det en ny lagstiftning kring lagavfall, att man måste sortera i många fler fraktioner, det går även och läsa mer om detta i naturvårdsverkets hemsida. Så vi ska börja sortera i fler fraktioner, och sen så är det även nya lagar kring farligt avfall som måste registreras i en portal. Sedan har vi avtal med olika

avfallsleverantörer och även projekt där vi försöker jobba med cirkulatitet så att material inte behöver bli ”end of ways” som man säger.

Intervjuperson 2: Ja, det är ju så att vi nämligen har ett avtal med ett par avfallsleverantörer, och beroende på vad för typ av avfall det är så sorteras dessa avfall på ett speciellt sätt. Vi vill även försöka återanvända avfall så mycket som möjligt då avfallshantering kräver mycket energi och ökar miljöpåverkan.

Intervjuperson 3: Vi på NCC försöker alltid att återvinna och göra materialet som kommer in bättre genom att bearbeta det så gott det går. Om materialet inte är lämpligt för att återvinna har NCC olika förvaringsplatser för avfall där man tar hand om materialet. Här på NCC kan vi hantera olika typer av avfall dem kan tas hand om i NCC:s lokala anläggningar eller tillsammans med någon av dem olika samarbetspartnerna NCC har.

Intervjuperson 4: Vi försöker få byggavfallet sorterade i många fraktioner. Tex metall återvinns ju förstås. Trä återvinns på så sätt att det flisas och blir energiåtervinning. Betong brukar man använda till täckmaterial på tex vägar. Ragn-Sells försöker alltid att vara innovativa och effektivisera avfallet från byggbranschen.

4.4

Koldioxidutsläpp

• Under ett byggprojekt transporteras det mycket material fram och tillbaka, på vilket sätt minskar ni antalet transporter, från och till bygget för att minska koldioxidutsläppet?

Intervjuperson 1: Jag vet att många använder sig av diesel som är gjort av slaktavfall och tallolja och en del palmolja, men det ska helst inte vara i det för palmolja är inte bra för miljön. Det sänker koldioxidutsläppet med 80 procent om man kör på HVO diesel istället för vanlig fossildiesel. Man försöker heller inte göra onödiga inköp så att bilarna går fulla, så att man inte beställer bara något litet utan att man planerar och beställer mycket åt gången. Sedan vet jag när man kör mycket grus o schaktmassor så försöker man inte gå tomma tillbaka, utan man har kört i en deponi så man försöker ju ta med sig något tillbaka. Intervjuperson 2: Jo, för att kunna minska på utsläppet då försöker vi alltid planera med inköp så att vi maxar inköpet så att bilen är fylld och det smarta man kan göra är att köra

med ett bilbränsle som inte släpper ut mycket koldioxid. Peab har även som mål att minska både koldioxidutsläppen och energiförbrukningen, detta driver oss och förhoppningsvis ska vi också nå målet.

Intervjuperson 3: Det kan ju vara bra att byta bränsle och köra med något mer miljövänligt så att säga, så kan även parterna emellan informera varandra.

Intervjuperson 4: Vi jobbar ständigt med att minska miljöpåverkan där vi exempelvis försöker minska användningen av diesel som bränsle och istället använda eldrivna fordon.

• Stål, betong och trä är material som används ofta i byggbranschen. Vilka metoder använder ni er utav för att minska deras koldioxidpåverkan på miljön?

Intervjuperson 1: Det beror på hur lång livscykel du ser på. Betong kan stå i flera hundra år. Ifall det är grön betong så är det inte mycket cement i. Trähus är byggt av något som växer upp igen och är förnybart, men det beror helt på vad man ska bygga, hur det tillverkas och vad målet är. Det finns ju fossilfritt stål också, tex Celsa en armering som är tillverkat på skrot och sen är det bara vattenkraft som behövs för att tillverka, det är också ganska låga koldioxidutsläpp på den. Det är svårt att besvara på frågan skulle jag nog säga. Många vill nog kanske säga trä och så kan det nog vara i många fall.

Intervjuperson 2: Det är nog annorlunda för de flesta beroende på hur du ser på saken. Materialen används på olika sätt och har sina fördelar och nackdelar. Stål har lätt för att återvinnas och tillsammans med betong så har materialet en långlivslängd. Trä är ett miljövänligt material men har också sina nackdelar. Men att hålla oss till våra miljömål så kommer vi ständigt minska vår miljöpåverkan.

Intervjuperson 3: NCC försöker alltid att minska miljöpåverkan genom att prioritera hållbara material och effektivisera våra resurser. Vi samarbetar med andra företag och leverantörer så att vi jobbar med miljöförbättrande åtgärder hela tiden. Därför sänks koldioxidhalten sakta och stadigt med tiden.

• Hur förbereder ni er för avfallstransporter?

Intervjuperson 1: Vi har ett avtal med Ragn-Sells som är våra avfallsmottagare. Vi får

container som vi ställer ut i olika storlekar beroende på hur stor plats man har på bygget. Sen kommer de och hämtar upp dessa avfall när vi ringer över till Ragn-Sells när tex containern med metall är fylld.

Intervjuperson 2: Vi placeras de container som får plats i arbetsplatsen och hanterar avfallet noggrant och sedan är det så att vi ringer upp våra avfallsmottagare som då åker ner till arbetsplatsen för att plocka upp dessa containers.

Intervjuperson 3: Som företag använder vi oss mycket av prefab produkter och

standardlösningar som leder till att vi får rätt material och mängd till byggarbetsplatser. Rätt mängd och mått minskar mängden avfall avsevärt. Därefter sorterar vi dem i olika containers och när de väl blir fyllda kommer återvinningsföretagen, hanterar avfallet åt oss och ger oss en tom container samtidigt.

Intervjuperson 4: Om det är en vanlig transport med ett vanligt material som vi hanterar som tex trä, betong eller metall så kör vi med utbytescontainer om det är en möjlighet, så att man inte kör tom i ena sträckan. Gällande farligt avfall behöver man ha en helt annat tillstånd till skillnad från tex betong eller trä beroende på att det är helt andra restriktioner till hur man behöver köra de till destinationen.