3.4 Koldioxidpåverkan på miljön
5.1.4 Byggmaterialens koldioxidpåverkan
Koldioxidutsläppet på grund av byggmaterial sker i olika delar i byggmaterialens livscykel. Det kan ske vid tillverkning av koldioxid då mycket energi används
under tillverkningsprocessen. Det sker även under transporterna som sker under ett byggprojekt från leverantörerna och återvinningsföretagen som tar hand om
återvinningsprocessen. För att minska koldioxidutsläppet under tillverkningen kan
man använda sig av miljövänligare metoder som att minska användningen av olja och istället utnyttja naturgas och el. Att även minska användningen av vissa ämnen som till exempel kol i stål och cement i betong medför att koldioxidutsläppet minskar. När byggmaterial eller avfall transporteras då bildas det en del koldioxidutsläpp och för att minska antal transporter som sker gäller det att utnyttja lastbilarnas yta till fullt. Att man exempelvis fyller lastbilarna så gott det går och använda miljövänligare bränslen som HVO diesel istället för vanlig
fossildiesel som släpper ut mycket mer koldioxid. Man ska heller inte göra onödiga inköp eller fel som leder till at mer transporter sker utan man ska planera och kalkylera noggrant innan man gör en beställning så att miljöpåverkan sänks.
6
SLUTSATSER
Byggmaterialens livscykel påverkar miljön i många olika punkter under sin livscykel. Det påverkar miljön i form av:
1. Koldioxidutsläpp från tillverkning- och transport av byggmaterial
2. Byggmaterialens innehåll, om miljöfarliga ämnen finns i de byggmaterial som används
3. Byggavfall som sker i en byggarbetsplats.
Byggbranschen har en stor påverkan på miljön och miljöpåverkan har gradvis blivit mindre på grund av att miljöfokuset blir allvarligare och större med tiden. Denna studie har tagit fram olika miljövänliga metoder som byggbranschen bör uppmärksamma och ta del av under ett byggprojekt. Den belyser hur leverantörer kan sänka deras koldioxidutsläpp under
tillverkning och transport. Den lyfter även fram vad man bör tänka på för att undvika onödiga kostnader, skador och byggavfall samt några förslag på hur man kan effektivisera hela
byggprocessen. En av utmaningarna som existerar är att se till att varje byggföretag får sina beställningar i rätt tid och plats eftersom konflikterna mellan alla byggföretag är hög. En ytterligare utmaning är att öka kommunikationen mellan parterna så att man får den mängden och mått man önskar sig i den tid man önskar sig för då undviker man att avfall och onödiga transporter sker vilket belastar miljön. Vad respondenterna belyser är vikten att kunna hitta nya metoder att kunna använda materialen på. Grön betong och trä lyfts upp som alterantiv till hur det blir möjligt att kunna ur ett livscykelperspektiv ha ett mer klimatvänligt byggande. Utifrån arbetet kan man dra slutsatsen att utöver ökad kunskap på vilka material som går att användas för ett mer miljövänligt byggande är även planering, mål och kommunikation är viktigt för att hela tiden kunna utveckla och effektivisera byggbranschen så att det leder till en grönare och trevligare miljö.
7
FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE
Några förslag till fortsatt arbete redogörs nedan:
• En studie där man undersöker varje byggmaterials livscykel. • En studie om informationsmodulerna i en livscykelanalys.
• En studie där man undersöker kostnaden för hantering av varje byggmaterial. • En studie om energiförbrukningen som sker under byggmaterials livscykel.
REFERENSER
Altun, T. & Utriainen, T. (2013). Prefabricerad eller platsbyggd stomme. En jämförelse ur ett
ekonomiskt perspektiv. Hämtad 2020-09-28. Från:
http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:608491/FULLTEXT01.pdf
Ajneståhl, M. (2009). Miljöbalkens framtid: Tema Avfall. En miljörättslig förstudie om
utvecklingsbehov hos avfallslagstiftningen. Hämtad 2020-09-28. Från:
http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:395235/FULLTEXT01
Backman, A. & Junkers, L. (2012). Materialspill i byggnadsproduktionen. Hämtad 2020-11- 01. Från:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:616449/FULLTEXT01.pdf
Boverket (2019). Introduktion till Livscykelanalys (LCA). Hämtad 2020-10-01. Från:
https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och- forvaltning/livscykelanalys/introduktion-till-livscykelanalys-lca/
Boverket. (2020). Bygg- och fastighetssektorns uppkomna mängder av avfall. Hämtad 2020- 09-30. Från:
https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/miljoindikatorer--- aktuell-status/avfall/
Bülow, C. (u.å.). Ekobyggportalen. Rivning/återanvändning. Hämtad 2020-09-28. Från:
Håkansson, J. (2019). Naturvårdsverket. Deponering av avfall. Hämtad 2020-09-28. Från:
https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Deponering-av- avfall-/
Häggström, R. (2018). Livscykelanalys inom byggbranschen. Kartläggning av kompetens-
och intresse skillnader inom offentlig och provat sektor, samt verktygets framtid. Hämtad
2020-10-15. Från:
https://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1223047/FULLTEXT01.pdf
Insanic, H. A. (2006). Bygg och- rivningsavfall. Hämtad 2020-10-20. Från:
https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1322047&fileOId=13220 48
Jernkontoret. (2019). Processernas miljöpåverkan. Hämtad 2020-10-08. Från:
https://www.jernkontoret.se/sv/stalindustrin/tillverkning-anvandning- atervinning/processernas-miljopaverkan
Jernkontoret. (2019). Klimatfrågor och handelssystem för växthusgaser. Hämtad 2020-10-08. Från:
https://www.jernkontoret.se/sv/energi--miljo/klimatfragor-och-handelssystem-for- vaxthusgaser/
Johansson, E. (2019). Utsläpp och lagring av koldioxid. En jämförelse mellan två
byggnadsstommar. Hämtad 2020-09-10. Från:
https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1348229/FULLTEXT01.pdf
Josephson, P. & Saukkoriipi, L. (2005). Slöseri i byggprojekt. Behov av förändrat synsätt. Hämtad 2020-09-10. Från:
Lindhe, N. (1996). Effektivare materialanvändning på byggarbetsplatsen. En studie av
materialspill. Hämtad 2020-09-15. Från:
https://vpp.sbuf.se/Public/Documents/ProjectDocuments/40c1803d-df47-4d00-affd-
699f4a2a9718/FinalReport/SBUF%2003106%20Slutrapport%20Effektivare%20materialanv %C3%A4ndning%20p%C3%A5%20byggarbetsplatsen.pdf
Lindqvist, H. (2020). Naturvårdsverket. När avfall upphör att vara avfall. Hämtad 2020-09-28. Från:
https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Nar-avfall-upphor- att-vara-avfall/
Lindqvist, H. (2020). Naturvårdsverket. Avfallstransporter inom Sverige. Hämtad 2020-10- 20. Från:
https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Avfallstransporter- inom-Sverige/
Miliute-Plepiene, J. Almasi, M. A., & Hwargård, L. (2020). Återanvändning av bygg- och rivningsmaterial och produkter i kommuner. Hämtad 2020-09-15. Från:
https://www.ivl.se/download/18.4447c37f16fa0999d192b8/1579509354172/B2370.pdf
Naturskyddsföreningen. (2015). Faktablad: Avfallstrappan. Hämtad 2020-09-26. Från:
https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-avfallstrappan
Romson, Å. (2016). Lagrådsremiss. Avfallshierarkin. Hämtad 2020-09-27. Från:
https://www.regeringen.se/491261/contentassets/d238173831d64c369e2f80b764191d8d/lagra dsremiss-avfallshierarkin.pdf
Recyctec. (u.å.). om oss. Hämtad 2020-11-09. Från:
Persson, A. & Sjelin, M. (2014). Uppkomst av materialspill vid nyproduktion av flerbostadshus. Hämtad 2020-11-02. Från:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:753008/FULLTEXT01.pdf
Sandström, H. (2019). Naturvårdsverket. Materialinventering och sortering av bygg- och
rivningsavfall. Hämtad 2020-09-28. Från:
https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Bygg--och- rivningsavfall/Materialinventering-och-sortering-av-bygg--och-rivningsavfall/
Sandström, H. (2020). Naturvårdsverket. Nya regler för sortering av bygg- och rivningsavfall börjar gälla den 1 augusti 2020. Hämtad 2020-09-28. Från:
https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Bygg--och- rivningsavfall/Nya-regler-for-sortering-av-bygg--och-rivningsavfall/
Selfene, E. (2020). Sveriges lantbruksuniversitet. Vad är livscykelanalys?. Hämtad 2020-10- 02. Från:
https://www.slu.se/institutioner/energi-teknik/forskning/lca/vadar/
Stålbyggnadsinstitutet. (2017). Hållbart byggande. Hämtad 2020-10-15. Från:
https://www.sbi.se/hallbart-byggande/
Svensk Betong. (u.å.). Bygga med betong. Bygga med platsgjutet. Hämtad 2020-10-19. Från:
https://www.svenskbetong.se/bygga-med-betong/bygga-med-platsgjutet
Svensk Betong. (u.å.). Koldioxidutsläpp. Hämtad 2020-10-15. Från:
https://www.svenskbetong.se/bygga-med-betong/bygga-med-prefab/miljo-och- hallbarhet/koldioxidutslapp
Svensk Betong. (u.å.). Hållbarhet. Återvinning. Hämtad 2020-10-15. Från:
https://www.svenskbetong.se/hallbarhet/a-tervinning
Svensk Betong. (u.å.). Hållbart byggande. Återvinning. Hämtad 2020-10-15. Från:
https://www.svenskbetong.se/bygga-med-betong/bygga-med-platsgjutet/hallbart- byggande/bestandighet-och-livslangd-2
Svenska Cement. (u.å.). Fastighet. Bostäder, kontor och industri. Hämtad 2020-11-09. Från:
http://www.svenskacement.se/fastighet/
Sveriges riksdag. (2020). Miljöbalk (1998:808). Hämtad 2020-09-27. Från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808
Sveriges Byggindustrier. (2010). Effektiva byggtransporter. Hämtad 2020-10-18. Från:
https://vpp.sbuf.se/Public/Documents/ProjectDocuments/4872cf5c-b4e9-494f-b83d-
80f5febf80ad/FinalReport/SBUF%2012235%20Slutrapport%20Effektiva%20Byggtransporter .pdf
TräGuiden. (u.å.). Träets egenskaper och kvalitet. Hämtad 2020-10-17. Från:
https://www.traguiden.se/om-tra/materialet-tra/traets-egenskaper-och-kvalitet/
TräGuiden. (2015). Träprodukter lagrar kol. Hämtad 2020-10-17. Från:
https://www.traguiden.se/om-tra/miljo/miljoeffekter/miljoeffekter/traprodukter-lagrar-kol/
TräGuiden. (2015). Träprodukters kretslopp. Hämtad 2020-10-17. Från:
Utsel, C. H., & Brolinsson, S. F. (2020). En jämförelse mellan samverkansbjälklag och bjälklag av Grön betong med avseende på klimatpåverkan. Hämtad 2020-09-10. Från:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1464353/FULLTEXT01.pdf
Wärmark, K. (2019). Naturvårdsverket. Utsläpp av växthusgaser från industrin. Hämtad 2020-10-17. Från:
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran- industrin/?visuallyDisabledSeries=9aaa604b33d87547
BILAGA 1: INTERVJUFRÅGOR
Vad är en livscykelanalys?• Vilka metoder använder ni er utav för att minska miljöpåverkan? Hur definieras materialspill?
• Hur arbetar ni för att undvika materialspill? • På vilket sätt påverkar materialspill miljön? Hur hanteras byggavfall idag?
• Hur hanterar ni byggavfall?
Hur påverkar byggandet koldioxidutsläppen sett över materialens livscykel?
• Under ett byggprojekt transporteras det mycket material fram och tillbaka, på vilket sätt minskar ni antalet transporter, från och till bygget för att minska
koldioxidutsläppet?
• Stål, betong och trä är material som används ofta i byggbranschen. Vilka metoder använder ni er utav för att minska deras koldioxidpåverkan på miljön?
42
BILAGA 2: INTERVJUPERSON 1
Miljöavdelningen, SKANSKA ABVad är en livscykelanalys?
• Vilka metoder använder ni er utav för att minska miljöpåverkan? Vi använder oss utav bland annat Grön betong där det är möjligt att sänka
koldioxidutsläppet. Flyg aska som ersätter en mycket stor del av cement används för att minska klimatutsläppet. Det finns jättemånga olika material och metoder vi använder för att minska klimatpåverkan så som att fokusera mer på att det ska vara mer hållbart och samarbeta bättre med andra företag, använda miljövänligare produkter och alltid sätta miljömål som vi ska försöka nå.
Hur definieras materialspill?
• Hur arbetar ni för att undvika materialspill?
Vi gör massa olika saker, vi försöker se till att rätt inköp görs i rätt tid, vissa leverantörer kan ju tillhandahålla mer precis till rätt storlek och se till att ingen skada sker så att materialen går att användas.
• På vilket sätt påverkar materialspill miljön?
Det har faktiskt en jättestor påverkan på miljön, det är onödigt att förbruka naturresurser för att de senare ska kastas iväg. Det kostar pengar också, det är bra när ekonomin och miljön går hand i hand.
Hur hanteras byggavfall idag? • Hur hanterar ni byggavfall
Häromdagen kom det en ny lagstiftning kring lagavfall, att man måste sortera i många fler fraktioner, det går även och läsa mer om detta i naturvårdsverkets hemsida. Så vi ska börja sortera i fler fraktioner, och sen så är det även nya lagar kring farligt avfall som måste registreras i en portal. Sedan har vi avtal med olika avfallsleverantörer och även projekt där vi försöker jobba med cirkulatitet så att material inte behöver bli ”end of ways” som man säger.
Hur påverkar byggandet koldioxidutsläppen sett över materialens livscykel?
• Under ett byggprojekt transporteras det mycket material fram och tillbaka, på vilket sätt minskar ni antalet transporter, från och till bygget för att minska koldioxidutsläppet?
Jag vet att många använder sig av diesel som är gjort av slaktavfall och tallolja och en del palmolja, men det ska helst inte vara i det för palmolja är inte bra för miljön. Det sänker
koldioxidutsläppet med 80 procent om man kör på HVO diesel istället för vanlig fossildiesel. Man försöker heller inte göra onödiga inköp så att bilarna går fulla, så att man inte beställer bara något litet utan att man planerar och beställer mycket åt gången. Sedan vet jag när man kör mycket grus o schaktmassor så försöker man inte gå tomma tillbaka, utan man har kört i en deponi så man försöker ju ta med sig något tillbaka.
• Stål, betong och trä är material som används ofta i byggbranschen. Vilka metoder använder ni er utav för att minska deras koldioxidpåverkan på miljön?
Det beror på hur lång livscykel du ser på. Betong kan stå i flera hundra år. Ifall det är grön betong så är det inte mycket cement i. Trähus är byggt av något som växer upp igen och är förnybart, men det beror helt på vad man ska bygga, hur det tillverkas och vad målet är. Det finns ju fossilfritt stål också, tex Celsa en armering som är tillverkat på skrot och sen är det bara vattenkraft som behövs för att tillverka, det är också ganska låga koldioxidutsläpp på den. Det är svårt att besvara på frågan skulle jag nog säga. Många vill nog kanske säga trä och så kan det nog vara i många fall.
• Hur förbereder ni er för avfallstransporter?
Vi har ett avtal med Ragn-Sells som är våra avfallsmottagare. Vi får container som vi ställer ut i olika storlekar beroende på hur stor plats man har på bygget. Sen kommer de och hämtar upp dessa avfall när vi ringer över till Ragn-Sells när tex containern med metall är fylld.
BILAGA 3: INTERVJUPERSON 2
Miljöavdelningen, PEAB ABVad är en livscykelanalys?
• Vilka metoder använder ni er utav för att minska miljöpåverkan?
Vi har ett långsiktigt mål som vi har planerat att uppkomma under de kommande 25 åren där vi fokuserar på att arbeta så hållbart som möjligt, gällande klimatmål och även miljömål. Vi vill t.ex. öka användningen av miljövänligare material och produkter som inte innehåller farliga ämnen och vi vill även minska koldioxidutsläppen genom att effektivisera
transporterna. Dessutom vill Peab verkligen öka spårbarheten av produkterna som används då det underlättar för framtida upptäckter samt gör oss mer flexibla.
Hur definieras materialspill?
• Hur arbetar ni för att undvika materialspill?
Om jag skulle kunna svara på denna fråga så kort och tydlig som möjligt skulle jag nog nämligen säga att det är viktigt med planering så att rätt inköp sker i rätt tid och så att man även hinner dubbelkolla så att alla mått stämmer ihop.
44 • På vilket sätt påverkar materialspill miljön?
Att det redan förekommer spill påverkar ju miljön jättemycket, då nya byggmaterial behöver användas samtidigt som det även kostar, vilket ingen tycker är kul.
Hur hanteras byggavfall idag? • Hur hanterar ni byggavfall?
Ja, det är ju så att vi nämligen har ett avtal med ett par avfallsleverantörer, och beroende på vad för typ av avfall det är så sorteras dessa avfall på ett speciellt sätt. Vi vill även försöka återanvända avfall så mycket som möjligt då avfallshantering kräver mycket energi och ökar miljöpåverkan.
Hur påverkar byggandet koldioxidutsläppen sett över materialens livscykel?
• Under ett byggprojekt transporteras det mycket material fram och tillbaka, på vilket sätt minskar ni antalet transporter, från och till bygget för att minska koldioxidutsläppet?
Jo, för att kunna minska på utsläppet då försöker vi alltid planera med inköp så att vi maxar inköpet så att bilen är fylld och det smarta man kan göra är att köra med ett bilbränsle som inte släpper ut mycket koldioxid. Peab har även som mål att minska både koldioxidutsläppen och energiförbrukningen, detta driver oss och förhoppningsvis ska vi också nå målet.
• Stål, betong och trä är material som används ofta i byggbranschen. Vilka metoder använder ni er utav för att minska deras koldioxidpåverkan på miljön?
Det är nog annorlunda för de flesta beroende på hur du ser på saken. Materialen används på olika sätt och har sina fördelar och nackdelar. Stål har lätt för att återvinnas och tillsammans med betong så har materialet en långlivslängd. Trä är ett miljövänligt material men har också sina nackdelar. Men att hålla oss till våra miljömål så kommer vi ständigt minska vår miljöpåverkan.
• Hur förbereder ni er för avfallstransporter?
Vi placeras de container som får plats i arbetsplatsen och hanterar avfallet noggrant och sedan är det så att vi ringer upp våra avfallsmottagare som då åker ner till arbetsplatsen för att plocka upp dessa containers.
BILAGA 4: INTERVJUPERSON 3
Miljöavdelningen, NCC ABVad är en livscykelanalys?
• Vilka metoder använder ni er utav för att minska miljöpåverkan?
Vi arbetar för att skapa en fossilfri värdekedja där vårt största prioritering är att kunna återvinna och återanvända material. En annan viktig aspekt vi strävar efter är att effektivisera och utveckla mer energieffektiva produkter som också skall vara
klimatanpassade under hela livscykeln. Vi strävar även för att minska byggavfall i våra byggprocesser.
Hur definieras materialspill?
• Hur arbetar ni för att undvika materialspill?
Vi fokuserar mycket på planering och kommunicering för att slippa slösa på arbetstid och även en del kostnader, vi ser även till att det är rätt mått på materialen som levereras till oss.
• På vilket sätt påverkar materialspill miljön?
Det påverkar miljön på olika sätt, ett sätt kan vara att det går åt mer resursanvändning vilket inte är en positiv faktor för miljön.
Hur hanteras byggavfall idag? • Hur hanterar ni byggavfall?
Vi på NCC försöker alltid att återvinna och göra materialet som kommer in bättre genom att bearbeta det så gott det går. Om materialet inte är lämpligt för att återvinna har NCC olika förvaringsplatser för avfall där man tar hand om materialet. Här på NCC kan vi hantera olika typer av avfall dem kan tas hand om i NCC:s lokala anläggningar eller tillsammans med någon av dem olika samarbetspartnerna NCC har.
Hur påverkar byggandet koldioxidutsläppen sett över materialens livscykel?
• Under ett byggprojekt transporteras det mycket material fram och tillbaka, på vilket sätt minskar ni antalet transporter, från och till bygget för att minska koldioxidutsläppet?
Det kan ju vara bra att byta bränsle och köra med något mer miljövänligt så att säga, så kan även parterna emellan informera varandra.
• Stål, betong och trä är material som används ofta i byggbranschen. Vilka metoder använder ni er utav för att minska deras koldioxidpåverkan på miljön?
NCC försöker alltid att minska miljöpåverkan genom att prioritera hållbara material och effektivisera våra resurser. Vi samarbetar med andra företag och leverantörer så att vi jobbar med miljöförbättrande åtgärder hela tiden. Därför sänks koldioxidhalten sakta och stadigt med tiden.
46 • Hur förbereder ni er för avfallstransporter?
Som företag använder vi oss mycket av prefab produkter och standardlösningar som leder till att vi får rätt material och mängd till byggarbetsplatser. Rätt mängd och mått minskar
mängden avfall avsevärt. Därefter sorterar vi dem i olika containers och när de väl blir fyllda kommer återvinningsföretagen, hanterar avfallet åt oss och ger oss en tom container
samtidigt.
BILAGA 5: INTERVJUPERSON 4
Säljare, Ragn-Sells AB
Vad är en livscykelanalys?
• Vilka metoder använder ni er utav för att minska miljöpåverkan?
Vår största faktor är ju att återanvända material. Vi tar avfall och skapar nya resurser utav det och samt föra bort farliga ämnen från materialet, detta är ett av våra sätt som vi arbetar med för att minska miljöpåverkan, mer info finns på vår hemsida.
Hur definieras materialspill?
(Frågan ställdes inte till Ragn-Sells då det är byggrelaterat)
• På vilket sätt påverkar materialspill miljön?
De material som byggföretagen inte har en användning för hanterar vi som avfall då de har sorterat de i avfallscontainerna. Byggavfall påverkar miljön negativt då det finns material med farliga ämnen som bör hanteras på ett speciellt sätt.
Hur hanteras byggavfall idag? • Hur hanterar ni byggavfall?
Vi försöker få byggavfallet sorterade i många fraktioner. Tex metall återvinns ju förstås. Trä återvinns på så sätt att det flisas och blir energiåtervinning. Betong brukar man använda till täckmaterial på tex vägar. Ragn-Sells försöker alltid att vara innovativa och effektivisera avfallet från byggbranschen.
Hur påverkar byggandet koldioxidutsläppen sett över materialens livscykel?
• Under ett byggprojekt transporteras det mycket material fram och tillbaka, på vilket sätt minskar ni antalet transporter, från och till bygget för att minska koldioxidutsläppet?
Vi jobbar ständigt med att minska miljöpåverkan där vi exempelvis försöker minska användningen av diesel som bränsle och istället använda eldrivna fordon.
• Stål, betong och trä är material som används ofta i byggbranschen. Vilka metoder använder ni er utav för att minska deras koldioxidpåverkan på miljön?