Koldioxidutsläppet på grund av transport av material och byggavfall

Sveriges Byggindustrier (2010) genomförde en rapport som beskrev att under ett byggprojekt så sker det en del transporter både från fabriken där alla byggnadsmaterial kommer ifrån och från byggarbetsplatsen till exempelvis återvinningsbehandlingen på grund av alla byggavfall som sker under ett byggprojekt. Cirka 1/3 av växthusgasutsläppet är från vägtransporterna. Att effektivisera transporterna leder enbart inte till en bättre miljö men det är också bättre ekonomiskt. Transporter leder till koldioxidutsläpp så därför har man försökt effektivisera transporterna från och till byggarbetsplatsen. Att effektivisera transporter har många fördelar som:

• Inköpskostnader och antal leveranser minskar • Utsläppet har minskat med 70–80 procent

• Mindre felleveranser, bättre leveransservice och flexibilitet • Ökad produktivitet och mindre oplanerade leveranser

Men det är lite komplicerat att effektivisera transporterna inom byggbranschen och det beror på:

1. Byggflödets variation och olika aktörer

Eftersom byggsektorn är dimensionerade efter behovet vilket leder till överdimensionering. Dessutom så vill varje byggföretag ha snabba leveranser och lösningar och detta gör att det blir svårt att effektivisera. I en byggarbetsplats så finns det flera olika aktörer och varorna levereras från olika leverantörer så därför kommer detta ta tid tills man har hittat bra lösningar.

2. Planering och långa transporter

Inom byggsektorn så är transporterna dåligt planerade eftersom det är en splittrad bransch där transporterna sker via olika leverantörer och transporterna är oftast långa på grund av fåtal aktörer på den svenska marknaden och att man oftast brukar beställa från den aktören som är störst och bäst.

Därför för att minska koldioxidutsläppet som sker från och till en byggarbetsplats så har man minskat bränsleförbrukningen på motorerna, försökt öka på sparsamkörning, ha rätt lufttryck på däcken och göra en regelbunden fordonsservice.

3.4.3 Avfallstransporter

För att kunna transportera avfall då måste man ha kunskap över vad som behöver anmälas och inte anmälas. Det avfall man får transportera utan tillstånd är icke-farligt avfall och farligt avfall som inte har uppstått i en yrkesmässig verksamhet, alltså från sin egen verksamhet. Gränsen för icke-farligt avfall är 10 ton eller 50 kubikmeter i en yrkesmässig verksamhet. Men det avfall som måste anmälas innan transport är avfall som innehåller kvicksilver, cyanid, PCB produkt eller kadmium och det avfall som uppkommit i en yrkesmässig verksamhet (Lindqvist, 2020).

Därför måste den producentansvarige ha kunskap över vad som behöver anmälas och inte anmälas och måste dessutom se till att avfall samlas på rätt sätt, transporteras bort från platsen och följa avfallshierarkin för en miljövänlig miljö (Insanic, 2006).

4

RESULTAT

I detta kapitel presenteras resultatet från intervjuerna som är experter

inom deras området. Intervjuerna tydliggjorde och kopplade studien till erfarenheten de hade samt utmaningarna som finns i byggbranschen.

4.1

Livscykelanalys

• Vilka metoder använder ni er utav för att minska miljöpåverkan?

Intervjuperson 1: Vi använder oss utav bland annat Grön betong där det är möjligt att sänka koldioxidutsläppet. Flygaska som ersätter en mycket stor del av cement används för att minska klimatutsläppet. Det finns jättemånga olika material och metoder vi använder för att minska klimatpåverkan så som att fokusera mer på att det ska vara mer hållbart och

samarbeta bättre med andra företag, använda miljövänligare produkter och alltid sätta miljömål som vi ska försöka nå.

Intervjuperson 2: Vi har ett långsiktigt mål som vi har planerat att uppkomma under de kommande 25 åren där vi fokuserar på att arbeta så hållbart som möjligt, gällande klimatmål och även miljömål. Vi vill t.ex. öka användningen av miljövänligare material och produkter som inte innehåller farliga ämnen och vi vill även minska koldioxidutsläppen genom att effektivisera transporterna. Dessutom vill Peab verkligen öka spårbarheten av produkterna som används då det underlättar för framtida upptäckter samt gör oss mer flexibla.

Intervjuperson 3: Vi arbetar för att skapa en fossilfri värdekedja där vårt största prioritering är att kunna återvinna och återanvända material. En annan viktig aspekt vi strävar efter är att effektivisera och utveckla mer energieffektiva produkter som också skall vara

klimatanpassade under hela livscykeln. Vi strävar även för att minska byggavfall i våra byggprocesser.

Intervjuperson 4: Vår största faktor är ju att återanvända material. Vi tar avfall och skapar nya resurser utav det och samt föra bort farliga ämnen från materialet, detta är ett av våra sätt som vi arbetar med för att minska miljöpåverkan, mer info finns på vår hemsida.

4.2

Materialspill

• Hur arbetar ni för att undvika materialspill?

Intervjuperson 1: Vi gör massa olika saker, vi försöker se till att rätt inköp görs i rätt tid, vissa leverantörer kan ju tillhandahålla mer precis till rätt storlek och se till att ingen skada sker så att materialen går att användas.

Intervjuperson 2: Om jag skulle kunna svara på denna fråga så kort och tydlig som möjligt skulle jag nog nämligen säga att det är viktigt med planering så att rätt inköp sker i rätt tid och så att man även hinner dubbelkolla så att alla mått stämmer ihop.

Intervjuperson 3: Vi fokuserar mycket på planering och kommunicering för att slippa slösa på arbetstid och även en del kostnader, vi ser även till att det är rätt mått på materialen som levereras till oss.

Intervjuperson 4: (Frågan ställdes inte till Ragn-Sells då det är byggrelaterat)

• På vilket sätt påverkar materialspill miljön?

Intervjuperson 1: Det har faktiskt en jättestor påverkan på miljön, det är onödigt att förbruka naturresurser för att de senare ska kastas iväg. Det kostar pengar också, det är bra när ekonomin och miljön går hand i hand.

Intervjuperson 2: Att det redan förekommer spill påverkar ju miljön jättemycket, då nya byggmaterial behöver användas samtidigt som det även kostar, vilket ingen tycker är kul. Intervjuperson 3: Det påverkar miljön på olika sätt, ett sätt kan vara att det går åt mer resursanvändning vilket inte är en positiv faktor för miljön.

Intervjuperson 4: De material som byggföretagen inte har en användning för hanterar vi som avfall då de har sorterat de i avfallscontainerna. Byggavfall påverkar miljön negativt då det finns material med farliga ämnen som bör hanteras på ett speciellt sätt.

4.3

Byggavfall

• Hur hanterar ni byggavfall?

Intervjuperson 1: Häromdagen kom det en ny lagstiftning kring lagavfall, att man måste sortera i många fler fraktioner, det går även och läsa mer om detta i naturvårdsverkets hemsida. Så vi ska börja sortera i fler fraktioner, och sen så är det även nya lagar kring farligt avfall som måste registreras i en portal. Sedan har vi avtal med olika

avfallsleverantörer och även projekt där vi försöker jobba med cirkulatitet så att material inte behöver bli ”end of ways” som man säger.

Intervjuperson 2: Ja, det är ju så att vi nämligen har ett avtal med ett par avfallsleverantörer, och beroende på vad för typ av avfall det är så sorteras dessa avfall på ett speciellt sätt. Vi vill även försöka återanvända avfall så mycket som möjligt då avfallshantering kräver mycket energi och ökar miljöpåverkan.

Intervjuperson 3: Vi på NCC försöker alltid att återvinna och göra materialet som kommer in bättre genom att bearbeta det så gott det går. Om materialet inte är lämpligt för att återvinna har NCC olika förvaringsplatser för avfall där man tar hand om materialet. Här på NCC kan vi hantera olika typer av avfall dem kan tas hand om i NCC:s lokala anläggningar eller tillsammans med någon av dem olika samarbetspartnerna NCC har.

Intervjuperson 4: Vi försöker få byggavfallet sorterade i många fraktioner. Tex metall återvinns ju förstås. Trä återvinns på så sätt att det flisas och blir energiåtervinning. Betong brukar man använda till täckmaterial på tex vägar. Ragn-Sells försöker alltid att vara innovativa och effektivisera avfallet från byggbranschen.

4.4

Koldioxidutsläpp

• Under ett byggprojekt transporteras det mycket material fram och tillbaka, på vilket sätt minskar ni antalet transporter, från och till bygget för att minska koldioxidutsläppet?

Intervjuperson 1: Jag vet att många använder sig av diesel som är gjort av slaktavfall och tallolja och en del palmolja, men det ska helst inte vara i det för palmolja är inte bra för miljön. Det sänker koldioxidutsläppet med 80 procent om man kör på HVO diesel istället för vanlig fossildiesel. Man försöker heller inte göra onödiga inköp så att bilarna går fulla, så att man inte beställer bara något litet utan att man planerar och beställer mycket åt gången. Sedan vet jag när man kör mycket grus o schaktmassor så försöker man inte gå tomma tillbaka, utan man har kört i en deponi så man försöker ju ta med sig något tillbaka. Intervjuperson 2: Jo, för att kunna minska på utsläppet då försöker vi alltid planera med inköp så att vi maxar inköpet så att bilen är fylld och det smarta man kan göra är att köra

med ett bilbränsle som inte släpper ut mycket koldioxid. Peab har även som mål att minska både koldioxidutsläppen och energiförbrukningen, detta driver oss och förhoppningsvis ska vi också nå målet.

Intervjuperson 3: Det kan ju vara bra att byta bränsle och köra med något mer miljövänligt så att säga, så kan även parterna emellan informera varandra.

Intervjuperson 4: Vi jobbar ständigt med att minska miljöpåverkan där vi exempelvis försöker minska användningen av diesel som bränsle och istället använda eldrivna fordon.

• Stål, betong och trä är material som används ofta i byggbranschen. Vilka metoder använder ni er utav för att minska deras koldioxidpåverkan på miljön?

Intervjuperson 1: Det beror på hur lång livscykel du ser på. Betong kan stå i flera hundra år. Ifall det är grön betong så är det inte mycket cement i. Trähus är byggt av något som växer upp igen och är förnybart, men det beror helt på vad man ska bygga, hur det tillverkas och vad målet är. Det finns ju fossilfritt stål också, tex Celsa en armering som är tillverkat på skrot och sen är det bara vattenkraft som behövs för att tillverka, det är också ganska låga koldioxidutsläpp på den. Det är svårt att besvara på frågan skulle jag nog säga. Många vill nog kanske säga trä och så kan det nog vara i många fall.

Intervjuperson 2: Det är nog annorlunda för de flesta beroende på hur du ser på saken. Materialen används på olika sätt och har sina fördelar och nackdelar. Stål har lätt för att återvinnas och tillsammans med betong så har materialet en långlivslängd. Trä är ett miljövänligt material men har också sina nackdelar. Men att hålla oss till våra miljömål så kommer vi ständigt minska vår miljöpåverkan.

Intervjuperson 3: NCC försöker alltid att minska miljöpåverkan genom att prioritera hållbara material och effektivisera våra resurser. Vi samarbetar med andra företag och leverantörer så att vi jobbar med miljöförbättrande åtgärder hela tiden. Därför sänks koldioxidhalten sakta och stadigt med tiden.

• Hur förbereder ni er för avfallstransporter?

Intervjuperson 1: Vi har ett avtal med Ragn-Sells som är våra avfallsmottagare. Vi får

container som vi ställer ut i olika storlekar beroende på hur stor plats man har på bygget. Sen kommer de och hämtar upp dessa avfall när vi ringer över till Ragn-Sells när tex containern med metall är fylld.

Intervjuperson 2: Vi placeras de container som får plats i arbetsplatsen och hanterar avfallet noggrant och sedan är det så att vi ringer upp våra avfallsmottagare som då åker ner till arbetsplatsen för att plocka upp dessa containers.

Intervjuperson 3: Som företag använder vi oss mycket av prefab produkter och

standardlösningar som leder till att vi får rätt material och mängd till byggarbetsplatser. Rätt mängd och mått minskar mängden avfall avsevärt. Därefter sorterar vi dem i olika containers och när de väl blir fyllda kommer återvinningsföretagen, hanterar avfallet åt oss och ger oss en tom container samtidigt.

Intervjuperson 4: Om det är en vanlig transport med ett vanligt material som vi hanterar som tex trä, betong eller metall så kör vi med utbytescontainer om det är en möjlighet, så att man inte kör tom i ena sträckan. Gällande farligt avfall behöver man ha en helt annat tillstånd till skillnad från tex betong eller trä beroende på att det är helt andra restriktioner till hur man behöver köra de till destinationen.

5

DISKUSSION

Studiens analyser samt resultatet kommer att diskuteras i detta kapitel. Kapitlet kommer att innehålla jämförelser mellan respondenternas svar samt studiens egna resultat. Då olika metoder och perspektiv framkom och kan diskuteras utförligt. Diskussions kapitlet kommer att vara uppdelade till frågeställningens uppbyggnad så att man lätt kan följa och förstå innehållet.

5.1

Resultatdiskussion