Trafikverkets beräkningsmodell för ersättning av vinterväghållningsåtgärder, version VädErs-Kombination, Underlag Väderindex och VädErs 2016 : beskrivning med exempel och kommentarer

Staffan Möller

Trafi kverkets beräkningsmodell för

ersättning av vinterväghållningsåtgärder,

version VädErsKombination,

Underlag Väderindex och VädErs 2016

Beskrivning med exempel och kommentarer

VTI notat 26-2015 | T rafi kv erk ets ber

äkningsmodell för ersättning av vinterväghållningsåtgär

www.vti.se/publikationer

VTI notat 26-2015

Utgivningsår 2015

VTI notat 26-2015

Trafikverkets beräkningsmodell för

ersättning av vinterväghållningsåtgärder,

version VädErsKombination,

Underlag Väderindex och VädErs 2016

Beskrivning med exempel och kommentarer

Diarienummer: 2014/0099-9.1

Omslagsbild: Katja Kircher, VTI, Hejdlösa Bilder AB Tryck: LiU-Tryck, Linköping 2015

Förord

Bakgrunden till denna dokumentation är att Trafikverket har beslutat att vidareutveckla den beräkningsmodell som används för att reglera kostnader för vinterväghållningsåtgärder mellan beställare och utförare.

I samband med utvecklingsarbetet av den nya versionen av beräkningsmodellen, VädErs 2016, har också ett nytt datorprogram gjorts.

För att göra programmet och kontrollera att det räknar som avsett, bildades en arbetsgrupp bestående av Andreas Andersson, projektledare vid Trafikverket, Roger A. Larsson, datakonsult vid Trafikverket och Staffan Möller, VTI.

Utöver arbetsgruppen har även en projektgrupp med Björn Ahnlund, Dan Eriksson, Johan Högström och Björn Svensson, alla Trafikverket, bidragit med utveckling av VädErs 2016 och granskning av dokumentationen.

Jag vill rikta ett stort tack till Andreas och Roger och till projektgruppen för ett sällsynt gott sam-arbete.

Linköping oktober 2015

Staffan Möller Projektledare

Kvalitetsgranskning

Extern peer review har genomförts löpande under projektets gång av Andreas Andersson, Roger A. Larsson, Björn Ahnlund, Dan Eriksson, Johan Högström och Björn Svensson, alla

Trafikverket. Staffan Möller har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Forskningschef Anita Ihs har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 22 oktober 2015. De slutsatser och rekommendationer som uttrycks är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis myndigheten VTI:s uppfattning.

Quality review

External peer review was performed during the project by Andreas Andersson, Roger A. Larsson, Björn Ahnlund, Dan Eriksson, Johan Högström and Björn Svensson at the Swedish Transport

Administration. Staffan Möller has made alterations to the final manuscript of the report. The research director Anita Ihs examined and approved the report for publication on 22October 2015. The

conclusions and recommendations expressed are the author’s and do not necessarily reflect VTI’s opinion as an authority.

Innehållsförteckning

2.3. Beräkningsperiod och tidsangivelser ...12

2.4. Mätdata från VViS och MESAN ...13

2.4.1. Mätdata från VViS ...13

2.4.2. Bortfall av mätdata från VViS ...14

2.4.3. Mätdata från MESAN ...14

2.4.4. Bortfall av mätdata från MESAN ...17

2.4.5. Kombination av VViS- data och MESAN- data på halvtimmesnivå ...17

2.5. Bestämning av mätdata på halvtimmesnivå ...18

3. VädErsKombination ...19

3.1. Analys av vädersituationer på halvtimmesnivå ...19

3.1.1. Definitioner på olika vädersituationer...19

3.2. Beräkning av vädersituationer på timnivå ...26

3.2.1. Huvudregel ...27

3.2.2. Tilläggsregel ...30

3.3. Beräkning av ersättningsunderlag ...31

3.3.1. Beräkningsordning ...32

3.3.2. Avgränsning av vädertillfällen ...32

3.3.3. Beräkning av väderutfall Särskilt väder 1 (SV1) ...33

3.3.4. Beräkning av väderutfall Särskilt väder 2 (SV2) ...34

3.3.5. Beräkning av väderutfall Snödrev (D) ...36

3.3.6. Beräkning av väderutfall Snöfall (S) kombinerat med halka ...38

3.3.7. Beräkning av fristående väderutfall halka (HN, HT, HR2, HS och HR1) ...42

3.3.8. Exempel på till synes motsägelsefulla väderutfall och olika antal väderutfall ...43

4. Underlag Väderindex ...45

4.1. Definitioner och förklaringar ...45

4.2. Beräkning av ersättningsunderlag ...45

4.3. Resultatredovisning ...50

5. VädErs 2016 ...51

5.1. Analys av vädersituationer på halvtimmesnivå ...51

5.1.1. Halka på grund av att fuktiga/våta vägbanor fryser till (HT) ...51

5.1.2. Drevbenägen snö ...55

5.1.3. Särskilt väder 1 (SV1) ...56

5.1.4. Snödrev (D) ...56

5.2. Beräkning av ersättningsunderlag ...58

5.2.1. Långvariga snödrev (SV1Drev) ...58

5.2.2. Beräkning av väderutfall Snödrev (D) ...60

5.2.3. Beräkning av väderutfall Snöfall (S) ...60

5.2.4. Resultatredovisning...64

5.4. Bortfall av mätdata ...65 Referenser ...66 Bilaga 1 ...67

Sammanfattning

Trafikverkets beräkningsmodell för ersättning av vinterväghållningsåtgärder, version VädErs-Kombination, Underlag Väderindex och VädErs 2016. Beskrivning med exempel och

kommentarer

av Staffan Möller (VTI)

Bakgrunden till denna dokumentation är att Trafikverket har beslutat att vidareutveckla den beräkningsmodell som används för att reglera kostnader för vinterväghållningsåtgärder mellan beställare och utförare.

I samband med utvecklingsarbetet av den nya versionen av beräkningsmodellen, VädErs 2016, har också ett nytt datorprogram gjorts.

I detta notat dokumenteras de regler och metoder som används i VädErs 2016.

Även de regler och metoder som används i beräkningsmodellens två tidigare versioner, VädErsKombination och Underlag Väderindex dokumenteras i notatet.

Skälet till detta är framför allt att den version av beräkningsmodellen som beskrivs i VTI notat 38-2003 ”Beräkningsmodell i VädersKombination, version 1.00. Detaljerad beskrivning med kommentarer” har utvecklats under årens lopp och dokumentationen har då bara gjorts i form av separata promemorior, i några fall endast som programkod.

En bra beräkningsmodell för att, utifrån vinterns karaktär, reglera kostnader för vinterväghållning mel-lan beställare och utförare kräver två väl fungerande delmodeller.

1. En delmodell som beskriver vädret under vintersäsongen

2. En delmodell som kopplar väderbeskrivningar till åtgärdsbehov/resursinsatser, dock inte nödvändigtvis i ett 1–1-förhållande.

Notatet redovisar i detalj hur de tre versionerna av Trafikverkets beräkningsmodell fungerar från utgångspunkten, mätdata från VViS och MESAN, till slutfasen ersättningsunderlag i form av väderut-fall. Följande händelsekedja visar beräkningsgången i stort.

Mätdata från VViS och MESAN  vädersituationer på halvtimmesnivå  vädersituationer på timnivå  vädertillfällen  väderutfall

Första delen av händelsekedjan, fram till och med vädersituationer på timnivå, bildar väderbeskriv-ningsmodellen. Därefter vidtar kopplingen mellan väder och åtgärdsbehov.

Grunden för en väderbeskrivning är mätdata från enskilda stationer i Trafikverkets system för vägvä-derinformation, VViS och från MESAN-analyser som utförs av SMHI. VViS-stationerna genererar punktvärden, medan MESAN anger värden som medeltal över ytor som är 22 x 22 kilometer stora. Följande mätdata från VViS respektive MESAN används i beräkningsmodellen:

 VViS: Lufttemperatur, vägytans temperatur och daggpunktstemperatur.  MESAN: Nederbördstyp, nederbördsmängd och vindhastighet.

Summary

The Swedish Transport Administration's calculation model for compensation of winter road maintenance measures, version VädErsKombination, Underlag Väderindex and VädErs 2016. Description with examples and comments

by Staffan Möller (VTI)

The background to this documentation is that the Swedish Transport Administration has decided to further develop the calculation model used to regulate the costs of winter road maintenance measures between clients and contractor.

In connection with the development of the new version of the calculation model, VädErs 2016, a new computer program was made.

In this report the rules and procedures used in VädErs 2016 are documented.

Also the rules and procedures used in the two earlier versions of the calculation model, VädErsKombination and Underlag Väderindex, are documented in the report.

The reason for this is, above all, that the version of the calculation model described in VTI notat 38-2003 “Beräkningsmodell i VädErsKombination, version 1.00. Detaljerad beskrivning med kommentarer” (Calculation model in VädErsKombination, version 1.00. Detailed description with comments) has been further developed over the years and the documentation has then only been made in the form of separate memoranda, in some cases just as computer program code.

A good calculation model, based on this winter's character, for regulating costs for winter road maintenance measures between client and contractor requires two well-functioning sub models.

1. A sub model describing the weather during the winter season.

2. A sub model that links the weather descriptions to the needs to take measures, not necessarily in a 1–1 ratio.

The report shows in detail how the three versions of the Swedish Transport Administration’s calculation model work from the start, weather raw data, to the final phase, so called weather outcomes, the basis for compensation. The following chain of events displays the calculation in general.

Weather raw data  weather situations on the half hour level - weather situations on the hourly

level  weather occasions  weather outcomes

The first part of the event chain, until weather situations on the hourly level, is forming the weather description model. Then starts the connection between weather and the needs to take measures. The following weather raw data is used in the calculation model:

Air temperature, road surface temperature, dew point temperature, type of precipitation, amount of precipitation and wind speed.

1.

Bakgrund

Bakgrunden till denna dokumentation är att Trafikverket har beslutat att vidareutveckla den beräkningsmodell som används för att reglera kostnader för vinterväghållningsåtgärder mellan beställare och utförare.

I samband med utvecklingsarbetet av den nya versionen av beräkningsmodellen, VädErs 2016, har också ett nytt datorprogram gjorts.

För att kunna kvalitetssäkra det nya programmet skapades ett stort antal testexempel vid olika vädersi-tuationer för att kontrollera att programmet räknar som avsett.

I detta notat dokumenteras de regler och metoder som används i VädErs 2016.

För att få en komplett historik av den utveckling som skett under åren dokumenteras också de regler och metoder som används i beräkningsmodellens två tidigare versioner, VädErsKombination och Underlag Väderindex.

Skälet till detta är framför allt att den version av beräkningsmodellen som beskrivs i VTI notat 38-2003 ”Beräkningsmodell i VädErsKombi, version 1.00. Detaljerad beskrivning med

kommentarer”, har utvecklats under årens lopp och dokumentationen har då bara gjorts i form av separata promemorior, i några fall endast som programkod.

2.

Allmänt

2.1.

Beräkningsmodell

En bra beräkningsmodell kräver, utifrån vinterns karaktär, två väl fungerande delmodeller för att reglera kostnader för vinterväghållningsåtgärder mellan beställare och utförare.

 En delmodell som beskriver vädret under vintersäsongen

 En delmodell som kopplar väderbeskrivningar till åtgärdsbehov/resursinsatser, dock inte nödvändigtvis i ett 1-1- förhållande.

Detta notat redovisar i detalj hur de tre versionerna av Trafikverkets beräkningsmodell,

VädErsKombination, Underlag Väderindex och VädErs 2016, fungerar från utgångspunkten, mätdata från VViS och MESAN, till slutfasen ersättningsunderlag i form av väderutfall. Följande

händelsekedja visar beräkningsgången i stort.

Mätdata från VViS och MESAN  vädersituationer på halvtimmesnivå 

vädersituationer på timnivå  vädertillfällen  väderutfall

Första delen av händelsekedjan, fram till och med vädersituationer på timnivå, bildar väderbeskriv-ningsmodellen. Därefter vidtar kopplingen mellan väder och åtgärdsbehov.

2.2.

Mätdata

Grunden för en väderbeskrivning är mätdata från enskilda stationer i Trafikverkets system för vägvä-derinformation, VViS och från MESAN-analyser som utförs av SMHI. VViS-stationerna genererar punktvärden, medan MESAN anger värden som medeltal över ytor som är 22 x 22 km stora. Följande mätdata från VViS respektive MESAN används i beräkningsmodellen.

VViS  lufttemperatur  vägytans temperatur  daggpunktstemperatur. MESAN  nederbördstyp  nederbördsmängd  vindhastighet.

2.3.

Beräkningsperiod och tidsangivelser

Innan beräkningar av vädersituationer och ersättningsunderlag påbörjas läser programmet in väderdata under 14 dagar före beställd starttid. Skälet är att kunna kontrollera om drevbenägen snö finns. Tidsangivelser i beräkningsmodellen anges enligt följande exempel. Timmarna under ett dygn numre-ras från 0 till 23. Timme 0 omfattar tidsperioden kl. 0.01–1.00 och delas upp i två halvtimmar, kallade 0.30 för perioden 0.01–0.30 och 1.00 för perioden 0.31–1.00. Med minuten 0.01 avses första minuten efter tidpunkten 0.00. Klockslaget anger en tidpunkt medan timmar och halvtimmar avser tidsperioder. Sambandet mellan tidpunkter och tidsperioder visas nedan.

Klockslag 0.00 1.00 2.00 3.00 4.00 5.00 Timme │ 0 │ 1 │ 2 │ 3 │ 4 │ Halvtimme │0.30│1.00│1.30│2.00│2.30│3.00│3.30│4.00│4.30│5.00│

2.4.

Mätdata från VViS och MESAN

2.4.1. Mätdata från VViS

Trafikverkets vädersystem VViS samlar in mätdata från ca 775 mätstationer som är utplacerade längs vägnätet.

VViS används dels som beslutsstöd för vinterberedskapshavare som ska besluta om åtgärder för vinterväghållning, dels som dataleverantör till Trafikverkets ersättningssystem för vinterväghållning. Det finns en insamlingsfunktion som hämtar mätdata och bilder från VViS mätstationer, antingen var 10:e minut eller varje halvtimme. Vid 10-minutersinsamling sker hämtningen av mätvärden på bestämda klockslag X.00, X.10, X.20 osv. Mätvärden är sedan tillgängliga inom två minuter. En VViS mätstation består av en mast, som är ca 6 meter hög, med givare för olika väderparametrar samt en kamera som levererar bilder av vägbanan. På varje mätstation finns också en mätstationsdator som samlar in, bearbetar och sparar mätvärden. Vidare finns kommunikationsutrustning som kan leverera mätvärden och kamerabilder till den centrala insamlingsfunktionen.

Flertalet av VViS mätstationer är bestyckade med:

 lufttemperaturgivare, placerad på ca 2 meters höjd över marken  luftfuktighetsgivare, placerad på ca 2 meters höjd över marken  yttemperaturgivare, placerad ca 2-3 millimeter under vägytan  vindhastighetsgivare, placerad på ca 6 meters höjd över marken  vindriktningsgivare, placerad på ca 6 meters höjd över marken  optisk nederbördsgivare, placerad på ca 6 meters höjd över marken.

En del av VViS mätstationer är också utrustade med optiska givare som levererar vägytestatus. Några VViS mätstationer har också optiska yttemperaturgivare som mäter yttemperaturen beröringsfritt samt lufttemperaturen och den relativa luftfuktigheten.

Följande VViS-data för varje halvtimme lagras i en historikdatabas:  yttemperatur

 lufttemperatur  relativ luftfuktighet

 daggpunktstemperatur (beräknad)

 vindhastighet, maxvärde under 3 sekunder  vindhastighet, medelvärde under 30 minuter  nederbördstyp under 30 minuter

De VViS- data för lufttemperatur, vägytetemperatur och daggpunktstemperatur som används i beräkningsmodellen avser ett momentanvärde under 30 sekunder före insamlingstidpunkterna varje halvtimme. Huvudparten av datainsamlingen görs under första kvarten efter hel- eller halvtimmes-klockslagen.

I beräkningsmodellen hänförs insamlade temperaturdata till halvtimmar, t.ex. 2.00 för temperaturer insamlade strax efter kl. 2.00 och 2.30 för temperaturer som samlats in strax efter kl. 2.30.

Mätdata för nederbördsmängd och nederbördstyp som samlas in i VViS ingår i underlaget för MESAN- analyserna.

2.4.2. Bortfall av mätdata från VViS

Bortfall innebär att mätdata saknas för en eller flera av variablerna lufttemperatur, vägtemperatur, relativ luftfuktighet och daggpunktstemperatur.

I samband med beställning av en väderberäkning bör man, förutom att ange redovisningstyperna Vädersituation eller Vädersituation (utökad) och Ersättningsunderlag, även bocka för Bortfall. Det finns tre typer av bortfall.

1. Den första typen är kortvarig och innebär att en VViS-station har bortfall under högst 4 halvtimmar i följd. Då kopieras den saknade informationen från det sista giltiga mätvärdet. Att sådan kopiering gjorts redovisas inte

2. Den andra typen av bortfall är längre än 2 timmar i följd. Då ersätts bortfallet med information från reservstationer från första bortfallshalvtimmen. Ersättningsdata kan t.ex. vara

lufttemperatur. Att denna typ av ersättningsdata har använts redovisas på flikarna

Vädersituation och Vädersituation (utökad) genom att berörda timmar markeras med röd, understruken fetstil. På fliken Bortfall preciseras användning av ersättningsdata ytterligare genom att man tillsammans med första och sista tidpunkt för ersättningsdata anger vilken ordinarie VViS-station som ersatts av vilken reserv. Dessutom anges vilken typ av data som har ersatts

3. Vid den tredje typen av bortfall har även reservstationerna fallit bort, dvs. någon typ av väderdata saknas helt och hållet. Då redovisas bortfallet som x-markering på flikarna Vädersituation och Vädersituation (utökad).

Följande koder används i VädErsKombination och Underlag Väderindex:

 xT vid bortfall i lufttemperatur, vägtemperatur eller daggpunktstemperatur  X vid bortfall i alla typer av väderdata.

Av fliken Bortfall framgår första och sista tidpunkt för perioder med totalt bortfall tillsammans med en angivelse av att temperaturdata saknas.

Kommentar

För timmar med totalt bortfall av någon variabel är regeln att inga väderutfall beräknas. Ett undantag finns dock. Om endast vägytans temperatur har bortfall beräknas väderutfall även om ingen av de vädersituationer som är kopplade till halka kommer med i ersättningsunderlaget.

2.4.3. Mätdata från MESAN

MESAN står för MESoskalig ANalys, vilket i korthet innebär numerisk analys av olika

meteorologiska parametrar på en nivå som gör att väderfenomen med en rumslig upplösning på ungefär 5–50 km kan beskrivas (SMHI, 1997). Analysen sker på ett rutnät som är utlagt över det

Sverige som utgörs av land täcks av knappt 4 000 sådana rutor. Av historiska skäl så använder Trafikverket en rutstorlek på 22 km, vilket innebär att det sker en omberäkning av data från 11 till 22 kilometers upplösning. Rutnätet som täcker Sveriges gränser över land utgörs således av knappt 1 000 s.k. MESAN-rutor som är 22 gånger 22 km stora.

Syftet med analysen är att ta tillvara och foga samman alla tänkbara meteorologiska observationer i en konsistent databas. Varje slag av information får en vikt som är beroende av dess kvalitet. Analysen ger även värden på olika väderparametrar i områden där traditionella observationer saknas.

De observationssystem som används är följande:

 Manuella synoptiska observationer från 3 platser. Frekvens: Var tredje timme.

 Observationer på alla flygplatser, ca 40 st.

Frekvens: En gång i timmen när flygplatsen är öppen.  Automatiska stationer, ca 170 st.

Frekvens: En gång i timmen.  VViS-stationer, ca 775 st.

Frekvens: En gång i timmen.  Klimatstationer, 50–60 st.

Frekvens: Två gånger per dygn, kl. 07 och 19 svensk lokaltid när klockan visar vintertid.  Väderradarinformation från alla nordiska radarstationer, 24 st.

Frekvens: En gång i timmen.

 Satellitbilder från två olika satellitsystem.

MESAN-analysen körs en gång per timme dygnet runt. Enbart observationer som är gjorda i anslut-ning till analystidpunkten kommer med. Eftersom observationer från flygplatser och i viss mån manu-ella synoptiska observationer varierar i antal under dygnet ̶ det är fler observationer dagtid än på nat-ten ̶ finns också mer data bakom MESAN-analyserna under dagen än på natnat-ten.

Ett 15-tal parametrar analyseras och de som används för väderbeskrivningar i beräkningsmodellen finns i listan nedan.. Även lufttemperatur och daggpunktstemperatur finns i MESAN-analysen men används inte i beräkningsmodellen. Alla värden avser ett medelvärde för en MESAN-ruta på nivån

heltimme. Med analystidpunkt menas samma klockslag som anges för MESAN-datafilen.

 Nederbördsmängd summerad under en timme fram till analystidpunkten. För snö anges mängden i fast form, dvs. som snödjup och för regn i flytande form

 Nederbördstyp under en timme fram till analystidpunkten. Det finns tre typer av nederbörd: regn, snö samt snöblandat regn, det vill säga både snö och regn

 Vindhastighet som medelvärde under 10 minuter i anslutning till analystidpunkten, analyserad på 10 meters höjd.

Nederbördstypen både snö och regn anges på ett sådant sätt att 1 timme med både snö och regn kan ersättas av ½ timme med snö och ½ timme med regn. Se nedan.

Vid beräkning av snömängder görs en särskild vindkorrektion. Kraftig vind medför nämligen att snön blåser förbi nederbördsmätaren. Denna vindkorrektion ökar snömängderna med i genomsnitt 30 %. Som beskrivits ovan anger MESAN nederbördsmängd, nederbördstyp och vindhastighet på timnivå. Den väderbeskrivning som ligger till grund för beräkning av väderutfall startar dock på halvtimmes-nivå för att sedan omvandlas till timhalvtimmes-nivå.

Nederbörd anges i fyra typer: Ingen nederbörd (kod 1), regn (kod 2), snö (kod 4) samt både snö och regn (kod 6).

För varje timme anges två nederbördsmängder:

 Ned_maengd som betyder summerad snömängd i fast form, dvs. mätt som snödjup  Ned_maengd_smaelt som betyder summerad nederbörd i smält form, dvs. alla typer av

nederbörd mäts som om de vore vatten.

För timmar med nederbördstyp regn (kod 2) eller snö (kod 4) beräknas nederbördsmängden på halv-timmesnivå genom att mängden på timnivå fördelas med halva mängden på var och en av halvtim-marna. Nederbördstypen för timme gäller båda halvtimhalvtim-marna.

Timmar med nederbördstyp både snö och regn (kod 6) räknas om till en halvtimme med snö följt av en halvtimme med regn. Då används en schablon för översättning mellan snö och vatten genom faktorn 10, det vill säga att 1 mm regn motsvarar 10 mm snö. Schablonen ger i allmänhet en tillräckligt bra beskrivning av mängden snö och regn under de båda halvtimmarna men i vissa fall avviker schablonen för mycket från verkligheten och då måste en korrigering göras. Detta inträffar om regnmängden beräkningsmässigt blir negativ och då korrigeras regnmängden till 0,0 mm.

Se följande redovisning.

För en 5-timmarsperiod kan MESAN-data se ut så här.

Klockslag Ned_typ Ned_maengd Ned_maengd

smaelt (kod) (mm) (mm) 10 4 6,0 0,7 11 6 9,0 1,5 12 6 6,0 0,4 13 2 0,0 1,0 14 1 0,0 0,0

Dessa fem timangivelser ska tolkas på följande sätt.

Timme 10

Det har fallit 3,0 mm snö både under första och andra halvtimmen.

Timme 11

Under denna timme har både regn och snö fallit. Snömängden är 9,0 mm. Schablonen för översättning mellan snö och vatten anger då att snömängden 9,0 mm motsvarar 0,9 mm regn.

Totala nederbördsmängden, dvs. regn + snö, är 1,5 mm i smält form. Då blir regnmängden: 1,5 - 0,9 = 0,6 mm.

Sammanfattningsvis: Det har fallit 9,0 mm snö under första halvtimmen och 0,6 mm regn under andra halvtimmen.

Timme 12

Under denna timme har både regn och snö fallit. Snömängden är 6,0 mm. Enligt schablonen motsvarar denna snömängd 0,6 mm regn.

Totala nederbördsmängden, dvs. regn + snö, är 0,4 mm i smält form. Då blir regnmängden 0,4 - 0,6 = - 0,2 mm. Att regnmängden blir negativ visar att schablonen i detta fall inte fungerar tillfredsställande. Därför korrigeras regnmängden till 0,0 mm.

Sammanfattningsvis: Det har fallit 6,0 mm snö under första halvtimmen och 0,0 mm regn under andra halvtimmen.

Timme 13

Det har fallit 0,5 mm regn både under första och andra halvtimmen.

Timme 14

Det har varit uppehållsväder både under första och andra halvtimmen.

2.4.4. Bortfall av mätdata från MESAN

Bortfall innebär att mätdata saknas för en eller flera av variablerna nederbördstyp, nederbördsmängd och vindhastighet.

I samband med beställning av en väderberäkning bör man, förutom att ange redovisningstyperna Vädersituation eller Vädersituation (utökad) och Ersättningsunderlag, även bocka för Bortfall. Det finns två typer av bortfall.

1. Den första typen är kortvarig och innebär att en MESAN-ruta har bortfall under 1 timme eller 2 timmar i följd. Då kopieras den saknade informationen från det sista giltiga mätvärdet. Att sådan kopiering gjorts redovisas inte

2. Den andra typen av bortfall är längre än 2 timmar i följd. Då redovisas bortfallet som x- markering på flikarna Vädersituation och Vädersituation (utökad).

Följande koder används:

 xN vid bortfall i mängd eller typ av nederbörd  xV vid bortfall i vindhastighet

 X vid bortfall i alla typer av väderdata.

Av fliken Bortfall framgår första och sista tidpunkt för perioder med bortfall tillsammans med en angivelse av att nederbördsdata eller vinddata saknas.

Denna typ av bortfallskomplettering används i VädErsKombination och Underlag Väderindex.

Kommentar

Bortfall av MESAN-data förekommer ytterst sällan, men om en MESAN-ruta saknar data, så saknas oftast data för alla MESAN-rutor. Att välja andra MESAN-rutor som reserver tjänar normalt ingenting till.

2.4.5. Kombination av VViS- data och MESAN- data på halvtimmesnivå

Eftersom vindhastigheten i MESAN har mätts under 10 minuter i anslutning till varje timme beräknas värdet för halvtimme som medelvärdet av omgivande timvärden.

Temperatur i vägytan och luften och daggpunktstemperatur hämtas från VViS-stationer och anges på halvtimmesnivå. Alltså behöver ingen omräkning göras.

Följande beskrivning visar hur mätdata från VViS och MESAN kombineras på halvtimmesnivå.

Halvtimme 7.00 7.30 8.00 8.30 9.00

Temperatur -1,2 °C -1,3 °C -1,8 °C -2,1 °C -2,3 °C

Nederbördstyp uppehåll --- snö --- snö

Nederbördsmängd (mm) 0,0 --- 12,0 --- 9,0

Vindhastighet (m/s) 3,5 --- 3,8 --- 4,2

Kombinerade VViS- och MESAN-data på halvtimmesnivå

Halvtimme 7.00 7.30 8.00 8.30 9.00

Temperatur -1,2 °C -1,3 °C -1,8 °C -2,1 °C -2,3 °C

Nederbördstyp uppehåll snö snö snö snö

Nederbördsmängd (mm) 0,0 6,0 6,0 4,5 4,5

Vindhastighet (m/s) 3,5 3,65 3,8 4,0 4,2

2.5.

Bestämning av mätdata på halvtimmesnivå

Ibland ska data av momentankaraktär kombineras med summerade data. Vid exempelvis vädersitua-tionen HS (halka på grund av litet snöfall) kombineras temperatur och nederbörd.

Metoden som används innebär att temperaturen i slutet av den period då nederbörden faller är avgörande för utfall.

Enligt figuren nedan kombineras temperaturen halvtimme 8.00 med nederbördsmängden halvtimme 8.00.

Halvtimme │ 7.30 │ 8.00 │ 8.30 │ 9.00 │ Temperatur x x x x x (momentan) (momentan) (momentan) (momentan) (momentan) Nederbördsmängd ׀--->׀--->׀--->׀--->׀ (summerad) (summerad) (summerad) summerad)

I beräkningsmodellen väljs som regel att kombinera mätdata för samma halvtimme, dvs. enligt meto-den ovan. Undantag från regeln anges särskilt.

3.

VädErsKombination

Nedan beskrivs definitioner av vädersituationer, vädertillfällen och väderutfall i VädErsKombination. Denna version finns för närvarande (september 2015) på länken http://vaders.vvi.vv.se under rubriken VädErsKombination.

Med en vädersituation menas varje enskild halvtimmes klassificering med hänsyn till väder-förhållandena, t.ex. särskilt väder 1, snöfall, snödrev eller olika typer av halka.

Med ett vädertillfälle avses en avgränsad del av beräkningsperioden med i princip samma vädersitua-tion, t.ex. ett snöfall med start kl. 08 och slut kl. 23 eller snödrev som pågår under 8 timmar en mor-gon.

Med ett väderutfall menas den slutprodukt som används som underlag vid ersättning av vinterväghåll-ningsåtgärder.

3.1.

Analys av vädersituationer på halvtimmesnivå

När vädersituationer ska analyseras på halvtimmesnivå kontrolleras väderdata varje halvtimme mot definitionerna på var och en av nedanstående nio vädersituationer. En halvtimme kan klassas som mer än en vädersituation, t.ex. som både SV1, D och S eller HN, HR1 och R.

 Särskilt väder 1, dvs. snödrev med hög vindhastighet (SV1)  snödrev (D)

 snöfall (S)

 halka på grund av litet snöfall (HS)

 halka på grund av regn på kall vägbana (HN)

 halka på grund av att fuktiga/våta vägbanor fryser till (HT)  halka på grund av kraftig rimfrostutfällning (HR2)

 halka på grund av måttlig rimfrostutfällning (HR1)  regn (R).

3.1.1. Definitioner på olika vädersituationer

Särskilt väder 1 (SV1)

SV1 definieras som att vindhastigheten ska uppgå till minst VSV1 m/s samtidigt som drevbenägen snö

förekommer. Värdet på VSV1 är valbart och bestäms utifrån respektive områdes karaktär, vanligen till

mellan 8 och 15 m/s i steg om 1 m/s.

Drevbenägen snö förekommer om alla nedanstående villkor är uppfyllda.

1. Snöfall har förekommit under de senaste 14 dygnen räknat från den halvtimme då

vindhastigheten uppgår till minst VSV1 m/s. Snömängden ska uppgå till minst 2,0 cm i fast form

räknat under en 24-timmarsperiod.

2. Under sista snöfall med minst 2,0 cm snömängd har lufttemperaturen, räknat som halvtimmesvärden, varit högre än +0,5°C högst 6 gånger (3 timmar sammanlagt, inte nödvändigtvis i följd).

3. Efter sista snöfall med minst 2,0 cm snömängd har regn, räknat som halvtimmesangivelser, förekommit högst 3 gånger (1½ timme sammanlagt, inte nödvändigtvis i följd).

4. Efter sista snöfall med minst 2,0 cm snömängd har lufttemperaturen, räknat som halvtimmesvärden, varit högre än +0,5°C högst 12 gånger (6 timmar sammanlagt, inte nödvändigtvis i följd).

Kommentar 1

Avsikten med formuleringen ”SV1 definieras som att vindhastigheten ska uppgå till minst VSV1 m/s

samtidigt som drevbenägen snö förekommer” är att drevbenägen snö ska finnas i tillräcklig mängd innan vindgränsen testas.

Detta innebär att om mängden drevbenägen snö uppgår till minst 2,0 cm t.ex. under halvtimme X.00 så ska test av vindhastigheten göras under halvtimmarna X.30, (X+1).00, (X+1).30 osv. Förfarandet inne-bär ett undantag från regeln i avsnitt 2.5, där det sägs att mätdata för samma halvtimme kombineras.

Kommentar 2

I villkor 3 anges att regn har förekommit högst 3 gånger. Formuleringen innebär att ingen hänsyn tas till hur mycket nederbörd som kommit. Mängderna får vara hur små som helst, även 0,0 mm, vilket betyder att mängden inte är mätbar.

Kommentar 3

Den detaljerade beräkningsmodellen för att testa om drevbenägen snö förekommer är relativt omfat-tande och redovisas i bilaga 1.

Snödrev (D)

Snödrev definieras som att vindhastigheten ska uppgå till minst VD m/s samtidigt som drevbenägen snö

förekommer. Värdet på VD är valbart och bestäms utifrån respektive områdes karaktär, vanligen till

mellan 6 och 10 m/s i steg om 1 m/s.

Drevbenägen snö definieras på samma sätt som för SV1. Snöfall (S)

Vädersituation snöfall innebär att nederbördstyp snö förekommer. Halka på grund av litet snöfall (HS)

Denna vädersituation uppstår om följande villkor är uppfyllda.

1. Halvtimmen har en snömängd som är större än 0 mm och är en del av timme X som ingår i

någon period om 4 heltimmar i följd med en snömängd på högst 0,30 cm.

2. Vägytans temperatur under halvtimmen X.30 ligger mellan +0,9°C och -9,9°C. HS avgränsas enligt exempel 1 på nästa sida.

I d e b lå h alv ti m m e sr u to rn a a n g es s n ö m än g d en s u m m er ad u n d er 4 ti m m ar f ra m t.o .m . h al v ti m m en . F ö rkla rin g a r till vä d ers itu a tio n er p å h a lvtimmesn ivå . Väg te m p er at u ren i e x e m p let li g g er allt id m ella n +0 ,9 o ch -9 ,0 °C . Där fö r av g ö r en b ar t sn ö m än g d en u n d er 4 -ti m m ar sp er io d en o m v äd er sit u atio n e n b lir S e ller b åd e S o ch HS. Sn ö m än g d en u n d er 4 ti m m ar t .o .m . h alv ti m m e 4 .0 0 , 5 .0 0 , 6 .0 0 o ch 7 .0 0 u p p g år till m er än 3 ,0 m m . Allts å b lir v äd er sit u a tio n en S fö r alla h al v ti m m ar m ed s n ö fall. Sn ö m än g d en u n d er 4 ti m m ar t .o .m . h alv ti m m e 8 .0 0 u p p g år till 1 ,8 m m . A llt så b lir v äd er sit u atio n e n b åd e S o ch HS f ö r h a lv ti m m ar n a 4 .3 0 o ch 5 .3 0 . Sn ö m än g d en u n d er 4 ti m m ar t .o .m . h alv ti m m e 9 .0 0 u p p g år till 0 ,7 m m . A llt så b lir v äd er sit u atio n e n b åd e S o ch HS f ö r h a lv ti m m e 5 .3 0 en g ån g till . Sn ö m än g d en u n d er 4 ti m m ar t .o .m . h alv ti m m e 1 0 .0 0 u p p g år till 1 ,8 m m . A llt så b lir v äd er situ atio n en b åd e S o ch HS fö r h alv ti m m e 9 .3 0 . Sn ö m än g d en u n d er 4 ti m m ar t .o .m . h alv ti m m e 1 1 .0 0 , 1 2 .0 0 , 1 3 .0 0 o ch 1 4 .0 0 u p p g år till m er än 3 ,0 m m . A llts å b lir v äd er situ a tio n e n S f ö r h a lv ti m m ar m ed s n ö fall . Sn ö m än g d en u n d er 4 ti m m ar t .o .m . h alv ti m m e 1 5 .0 0 u p p g år till 2 ,4 m m . A llt så b lir v äd er situ atio n en b åd e S o ch HS fö r h alv ti m m e 1 1 .3 0 . Sn ö m än g d en u n d er 4 ti m m ar t .o .m . h alv ti m m e 1 6 .0 0 u p p g år till 0 ,0 m m . A llt så b lir d et in g a v äd er situ at io n er av t y p S e ll er HS . Där u tö v er f år 1 6 h al v ti m m ar v äd er situ atio n e n b åd e HN o ch R . Se d ef in itio n er p å d ess a n e d an . F ö rkla rin g a r till vä d ers itu a tio n er p å timn ivå . P rio ritets o rd n in g en p å ti m n iv å m ella n d e v äd er situ a tio n er s o m in g år i e x e m p let är HS, S, H N o ch R . Exe m p e l 1 V ä d e rb e s k ri v n in g p å h a lv ti m m e s n iv å H a lv ti m m e 0 .3 0 1 .0 0 1 .3 0 2 .0 0 2 .3 0 3 .0 0 3 .3 0 4 .0 0 4 .3 0 5 .0 0 5 .3 0 6 .0 0 6 .3 0 7 .0 0 7 .3 0 8 .0 0 8 .3 0 9 .0 0 9 .3 0 1 0 .0 0 1 0 .3 0 1 1 .0 0 1 1 .3 0 1 2 .0 0 1 2 .3 0 1 3 .0 0 1 3 .3 0 1 4 .0 0 1 4 .3 0 1 5 .0 0 1 5 .3 0 1 6 .0 0 M ä n g d (m m ) N e d e rb ö rd s ty p 4 4 4 2 4 4 4 4 4 2 4 2 2 2 1 1 2 2 4 2 4 2 4 2 2 2 2 2 2 2 1 1 Sn ö m ä n g d (m m ) 1 ,2 5 1 ,2 5 2 ,1 0 0 ,0 0 ,9 0 0 ,9 0 1 ,3 0 1 ,3 0 1 ,1 0 0 ,0 0 ,7 0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 1 ,8 0 0 ,0 4 ,8 0 0 ,0 2 ,4 0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 1 9 ,8 R e g n m ä n g d (m m ) 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,2 0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,3 0 0 ,0 0 ,2 0 0 ,0 5 0 ,0 5 0 ,0 0 ,0 0 ,0 5 0 ,0 5 0 ,0 0 ,4 0 0 ,0 1 ,1 0 0 ,0 0 ,9 0 0 ,1 0 0 ,1 0 0 ,1 0 0 ,1 0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,0 3 ,7 L u ft te m p e ra tu r (°C ) -0 ,1 -0 ,2 -0 ,1 -0 ,1 -0 ,1 -0 ,1 -0 ,1 -0 ,1 -0 ,1 -0 ,1 -0 ,1 -0 ,1 -0 ,1 -0 ,1 -0 ,1 0 ,1 0 ,1 0 ,1 0 ,1 0 ,1 0 ,1 0 ,0 -0 ,1 -0 ,1 0 ,0 0 ,2 0 ,4 0 ,4 0 ,4 0 ,5 0 ,5 0 ,6 V ä g te m p e ra tu r (°C ) 0 ,8 0 ,8 0 ,8 0 ,8 0 ,8 0 ,8 0 ,8 0 ,8 0 ,8 0 ,8 0 ,8 0 ,8 0 ,8 0 ,8 0 ,8 0 ,8 0 ,8 0 ,8 0 ,7 0 ,8 0 ,8 0 ,8 0 ,8 0 ,8 0 ,8 0 ,8 0 ,8 0 ,7 0 ,8 0 ,7 0 ,7 0 ,7 D a g g p u n k t (°C ) -0 ,6 -0 ,7 -0 ,6 -0 ,6 -0 ,6 -0 ,6 -0 ,6 -0 ,6 -0 ,6 -0 ,6 -0 ,6 -0 ,6 -0 ,6 -0 ,6 -0 ,6 -0 ,4 -0 ,3 -0 ,3 -0 ,3 -0 ,3 -0 ,3 -0 ,4 -0 ,5 -0 ,5 -0 ,4 -0 ,2 0 ,0 0 ,0 0 ,0 0 ,1 0 ,1 0 ,2 V in d h a s ti g h e t (m /s ) 2 ,6 0 2 ,6 0 2 ,6 0 2 ,6 0 2 ,6 5 2 ,7 0 2 ,8 5 3 ,0 0 2 ,9 0 2 ,8 0 3 ,0 0 3 ,2 0 3 ,4 0 3 ,6 0 3 ,6 0 3 ,6 0 3 ,4 0 3 ,2 0 3 ,3 5 3 ,5 0 3 ,6 0 3 ,7 0 3 ,8 5 4 ,0 0 3 ,8 5 3 ,7 0 3 ,9 5 4 ,2 0 4 ,0 5 3 ,9 0 3 ,9 5 4 ,0 0 Sn ö m ä n g d u n d e r 4 t im m a r 9 ,0 7 ,6 6 ,2 4 ,4 1 ,8 0 ,7 1 ,8 6 ,6 9 ,0 9 ,0 7 ,2 2 ,4 0 ,0 V ä d e rs itu a ti o n e r p å h a lv ti m m e s n iv å V ä d Er s K o m b i V ä d e rs it u a ti o n S S S HN S S S S S HN S HN HN HN HN HN S HN S HN S HN HN HN HN HN HN HN V ä d e rs it u a ti o n R HS R HS R R R R R HS R R HS R R R R R R R V ä d e rs itu a ti o n e r p å ti m n iv å V ä d Er s K o m b i T im m e M ä n g d (m m ) V ä d e rs it u a ti o n Sn ö m ä n g d (m m ) 1 9 ,8 0 ,0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 S S S S HS HS HN HN HS S HS 2 ,5 2 ,1 1 ,8 2 ,6 1 ,1 0 ,7 0 ,0 0 ,0 0 ,0 1 ,8 4 ,8 2 ,4 15 0 ,0 0 ,0 0 ,0 HN HN HN 12 13 14

Halka på grund av regn på kall vägbana (HN)

Denna vädersituation uppstår om följande villkor är uppfyllda. 1. Regn faller

2. Vägytans temperatur är lägre än +1,0°C.

Kommentar

I första villkoret anges att regn faller. Formuleringen innebär att ingen hänsyn tas till vilken mängd nederbörd som kommit. Se även kommentar 2 till SV1.

Halka på grund av att fuktiga/våta vägbanor fryser till (HT) Denna vädersituation uppstår om följande villkor är uppfyllda.

Huvudregel

1. Vägytans temperatur sjunker under +1,0°C. Detta innebär att under halvtimmen före är temperaturen  +1,0°C och under aktuell halvtimme < +1,0°C

2. Under de 12 halvtimmar som föregår den halvtimme då vägytans temperatur sjunker under +1,0°C har det förekommit regn minst en gång (1 halvtimme) eller kondensering minst två gånger (2 halvtimmar) eller litet snöfall minst en gång under en tidsperiod på 4 timmar. Se definition av litet snöfall ovan.

Tilläggsregel

1. Om inget väderutfall fås enligt huvudregeln samtidigt som upptorkning inte skett under alla 12 halvtimmarna, utvidgas undersökningsperioden till 24 halvtimmar

2. För denna period kontrolleras om det förekommit regn minst en gång (1 halvtimme) eller kondensering minst två gånger (2 halvtimmar) eller litet snöfall minst en gång under en tidsperiod på 4 timmar

3. Om detta inträffat – innan upptorkning skett under sammanlagt 12 halvtimmar, räknat fram till den halvtimme då vägytans temperatur sjunker under +1,0°C – fås utfall av vädersituationen HT.

Ingen hänsyn tas till vilken mängd regn som kommit.

Med kondensering avses att daggpunktstemperaturen ska vara minst 0,5ºC högre än vägytans tempera-tur.

Med upptorkning avses att daggpunktstemperaturen ska vara minst 0,5ºC lägre än vägytans tempera-tur.

Att upptorkning inte skett betyder att skillnaden mellan daggpunktstemperatur och vägytans tempera-tur ska vara högst 0,4ºC.

Kopplat till test av denna halktyp finns en särskild procedur som skapar en andra halvtimme med utfall omedelbart efter den första, dvs. två halvtimmar i följd. I verkligheten kan utfallet, tillfrysningen, bara förekomma under en halvtimme, eftersom vägytans temperatur inte kan sjunka under +1,0°C under två på varandra följande halvtimmar. Förutsättningen för att den särskilda proceduren ska initieras är att vägytans temperatur ligger under +1,0°C även under andra halvtimmen.

Exempel 2

Tabellen nedan visar temperaturer för vägyta, daggpunkt och luft samt nederbördstyp. I den högra ko-lumnen anges om kondensering, upptorkning eller ej upptorkning skett under respektive halvtimme.

Halv-timme Temperatur (°C) Neder- börds-typ Kondensering (K)

Vägyta Daggpunkt Luft

Upptorkning (U) Ej Upptorkning (Ej U) 11.30 1,9 1,6 4,2 1 Ej U 12.00 1,9 1,6 4,2 1 Ej U 12.30 2,0 1,6 4,3 1 Ej U 13.00 2,2 1,6 4,3 1 U 13.30 2,1 1,6 4,4 1 U 14.00 2,1 1,5 4,3 1 U 14.30 1,9 1,5 4,2 1 Ej U 15.00 0,9 1,4 4,2 1 U 15.30 1,4 1,4 3,7 1 Ej U 16.00 1,6 1,4 3,9 1 Ej U 16.30 1,2 1,3 3,1 1 Ej U 17.00 1,4 1,2 2,7 1 Ej U 17.30 1,0 1,3 2,0 2 Ej U 18.00 1,0 1,3 1,8 2 Ej U 18.30 1,4 1,2 1,9 1 Ej U 19.00 1,3 1,3 2,8 1 Ej U 19.30 1,1 1,4 3,4 1 Ej U 20.00 1,2 1,4 3,7 1 Ej U 20.30 1,0 1,2 3,7 1 Ej U 21.00 1,0 1,3 3,6 1 Ej U 21.30 1,5 1,3 4,0 1 Ej U 22.00 1,7 1,7 3,8 1 Ej U 22.30 1,6 1,8 3,7 1 Ej U 23.00 1,6 1,8 3,7 1 Ej U 23.30 0,7 1,6 3,2 1 Beskrivning av HT-test

Test görs enligt huvudregeln med följande resultat:

1. Vägytans temperatur sjunker under +1,0°C under halvtimme 23.30.

2. Regn har förekommit två gånger under de 12 halvtimmarna 23.00 t.o.m. 17.30. Utfall: Utfall av HT fås enligt huvudregeln för halvtimme 23.30.

Exempel 3 Halv-timme Temperatur (°C) Neder- börds-typ Kondensering (K)

Vägyta Daggpunkt Luft

Upptorkning (U) Ej Upptorkning (Ej U) 15.00 0,0 1,6 3,1 1 K 15.30 0,3 1,7 3,2 1 K 16.00 1,0 1,7 3,4 1 K 16.30 1,6 1,9 3,7 1 Ej U 17.00 1,9 2,1 3,9 1 Ej U 17.30 2,3 2,3 4,3 1 Ej U 18.00 2,6 2,3 4,6 1 Ej U 18.30 2,5 2,1 4,9 1 Ej U 19.00 2,5 2,0 5,1 1 U 19.30 2,4 1,7 4,8 1 U 20.00 2,7 1,6 4,8 1 U 20.30 2,8 1,6 4,8 1 U 21.00 2,4 1,8 4,6 1 U 21.30 1,9 1,6 4,2 1 Ej U 22.00 1,9 1,6 4,2 1 Ej U 22.30 2,0 1,6 4,3 1 Ej U 23.00 2,2 1,6 4,3 1 U 23.30 2,1 1,6 4,4 1 U 24.00 2,1 1,5 4,3 1 U 0.30 1,9 1,5 4,2 1 Ej U 1.00 1,9 1,4 4,2 1 U 1.30 1,4 1,4 3,7 1 Ej U 2.00 1,6 1,4 3,9 1 Ej U 2.30 1,2 1,3 3,7 1 Ej U 3.00 0,8 1,3 3,5 1 Beskrivning av HT-test

Test görs enligt huvudregeln med följande resultat:

1. Vägytans temperatur sjunker under +1,0°C under halvtimme 3.00.

2. Varken regn, litet snöfall eller kondensering har förekommit under någon av de 12 halvtimmarna 2.30 t.o.m. 21.00.

Utfall: Inget utfall av HT fås enligt huvudregeln. Då testas tilläggsregeln med följande resultat:

2. Kondensering har förekommit under halvtimmarna 16.00, 15.30 och 15.00.

3. Upptorkning har bara skett under 9 halvtimmar räknat fr.o.m. halvtimme 2.30 t.o.m. halvtimme 16.30.

Utfall: Utfall av HT fås enligt tilläggsregeln för halvtimme 3.00. Exempel 4 Halv-timme Temperatur (°C) Neder- börds-typ Kondensering (K)

Vägyta Daggpunkt Luft

Upptorkning (U) Ej Upptorkning (Ej U) 13.00 5,5 6,6 6,5 1 K 13.30 5,5 6,5 6,5 1 K 14.00 5,6 6,5 6,5 1 K 14.30 5,8 6,7 6,7 1 K 15.00 5,9 6,8 7,1 2 K 15.30 6,0 6,8 7,2 2 K 16.00 6,0 6,6 7,8 2 K 16.30 5,8 5,8 7,5 1 Ej U 17.00 5,0 2,5 6,2 1 U 17.30 4,6 2,5 5,5 1 U 18.00 4,2 1,0 5,0 1 U 18.30 3,9 0,8 4,7 1 U 19.00 3,6 0,5 4,1 1 U 19.30 3,4 0,4 4,2 1 U 20.00 3,3 0,4 4,0 1 U 20.40 2,8 0,5 3,7 1 U 21.00 2,2 0,6 3,6 1 U 21.30 1,9 0,9 3,4 1 U 22.00 1,8 1,1 3,3 1 U 22.30 1,8 1,2 3,3 1 U 23.00 1,9 1,4 3,3 1 U 23.30 1,6 1,4 3,1 1 Ej U 24.00 1,3 1,4 3,1 1 Ej U 0.30 1,0 1,2 2,6 1 Ej U 1.00 0,7 1,1 2,4 1 Beskrivning av HT-test

Test görs enligt huvudregeln med följande resultat:

1. Vägytans temperatur sjunker under +1,0°C under halvtimme 1.00.

2. Varken regn, litet snöfall eller kondensering har förekommit under någon av de 12 halvtimmarna 0.30 t.o.m. 19.00.

Utfall: Inget utfall av HT fås enligt huvudregeln. Då testas tilläggsregeln med följande resultat:

1. Upptorkning har bara skett under 9 av de 12 halvtimmarna 0.30 t.o.m. 19.00. Då förlängs undersökningsperioden t.o.m. halvtimme 13.00.

2. Regn har förekommit under halvtimmarna 16.00, 15.30 och 15.00.

3. Upptorkning har skett under 13 halvtimmar räknat fr.o.m. halvtimme 0.30 t.o.m. halvtimme 16.30.

Utfall: Inget utfall av HT fås enligt tilläggsregeln. Halka på grund av kraftig rimfrostutfällning (HR2) Denna vädersituation uppstår om följande villkor är uppfyllda.

1. Vägytans temperatur är minst 2,0°C lägre än daggpunktstemperaturen. 2. Vägytans temperatur är lägre än +1,0°C.

Halka på grund av måttlig rimfrostutfällning (HR1) Denna vädersituation uppstår om följande villkor är uppfyllda.

1. Vägytans temperatur är minst 0,5°C lägre än daggpunktstemperaturen. 2. Vägytans temperatur är lägre än +1,0°C.

Kommentar 1

Om villkoren för HR2 är uppfyllda, så är givetvis även villkoren för HR1 uppfyllda.

Kommentar 2

Gemensamt för definitionerna på halktyperna HS, HN, HT, HR2 och HR1 är att de försöker spegla den situation som en beredskapshavare befinner sig i när ett beslut ska fattas om saltningsåtgärd ska vidtas eller inte. Om beredskapshavaren väntar tills vägytans temperatur är lägre än 0,0°C innan order om åtgärd ges är sannolikheten stor att förebyggande saltning inte hinner utföras på det aktuella vägnätet. Gränsen för vägytans temperatur har därför satts till +1,0°C eftersom det är ungefär då som beslutet om saltning måste fattas.

Regn (R)

Vädersituation regn innebär att nederbördstyp regn förekommer oberoende av intensitet.

3.2.

Beräkning av vädersituationer på timnivå

Om mer än en vädersituation faller ut på timnivå används följande prioritetsordning mellan vädersitu-ationerna.

1. Särskilt väder 1, dvs. snödrev med hög vindhastighet (SV1) 2. Snödrev (D)

3. Halka på grund av litet snöfall (HS) 4. Snöfall (S)

7. Halka på grund av kraftig rimfrostutfällning (HR2) 8. Halka på grund av måttlig rimfrostutfällning (HR1) 9. Regn (R).

Kommentar 1

Som komplement till utfall av D, S och HS på timnivå anges den snömängd som registrerats under de båda halvtimmarna.

Kommentar 2

Vädersituationen R på timnivå används inte för att beräkna ersättningsunderlag utan tas enbart med för att man ska få en fullständig bild av vädret. Som framgått ovan används däremot förekomst av regn i flera av definitionerna på övriga vädersituationer på halvtimmesnivå.

3.2.1. Huvudregel

Huvudregeln är att en viss vädersituation på timnivå faller ut om denna vädersituation förekommer under två på varandra följande halvtimmar. Huvudregeln gäller för vädersituationerna särskilt väder 1, snödrev, halka på grund av att fuktiga/våta vägbanor fryser till, halka på grund av kraftig rimfrostut-fällning och halka på grund av måttlig rimfrostutrimfrostut-fällning.

Som starthalvtimme väljs X.30, dvs. halvtimmarna 0.30, 1.30, 2.30 och så vidare.

För utfall på timnivå krävs att halvtimme X.30 har utfall och att minst en av halvtimmarna (X-1).00 eller (X+1).00 också har utfall. Till exempel utfall på halvtimme 2.00 + 2.30 eller 2.30 + 3.00 eller 2.00 + 2.30 + 3.00. Se exempel 5 och 6 med förklaringar och kommentarer nedan.

Exempel 5 Halvtimme 19.30 20.00 20.30 21.00 21.30 22.00 22.30 23.00 23.30 24.00 Vädersituation på halvtimmesnivå D D D HR1 D D D HR2 D Snömängd (mm) 0 0 1,3 0 0 0 1,4 2,1 0 0,6 Timme 19 20 21 22 23 Vädersituation på timnivå D D D Snömängd (mm) 0 1,3 0 3,5 0 Timme 19 Starthalvtimme: 19.30. Vädersituation: D.

Omgivande halvtimmar: 19.00 och 20.00.

Omgivande vädersituationer: Okänt respektive D. Resulterande vädersituation för timme 19: D.

Förklaring: Vädersituation D förekommer under starthalvtimmen och under en av de omgivande halv-timmarna.

Timme 20

Starthalvtimme: 20.30. Vädersituation: D.

Omgivande halvtimmar: 20.00 och 21.00. Omgivande vädersituationer: D respektive HR1. Resulterande vädersituation för timme 20: D.

Förklaring: Vädersituation D förekommer under starthalvtimmen och under en av de omgivande halv-timmarna.

Timme 21

Starthalvtimme: 21.30. Vädersituation: Ingen.

Omgivande halvtimmar: 21.00 och 22.00. Omgivande vädersituationer: HR1 respektive D. Resulterande vädersituation för timme 21: Ingen.

Förklaring: Om ingen vädersituation anges under starthalvtimmen kan aldrig två på varandra följande halvtimmar med samma vädersituation förekomma.

Timme 22

Starthalvtimme: 22.30. Vädersituation: D.

Omgivande halvtimmar: 22.00 och 23.00. Omgivande vädersituationer: D respektive D. Resulterande vädersituation för timme 22: D.

Förklaring: Vädersituation D förekommer under starthalvtimmen och under de bägge omgivande halv-timmarna.

Timme 23

Starthalvtimme: 23.30. Vädersituation: HR2.

Omgivande halvtimmar: 23.00 och 24.00. Omgivande vädersituationer: D respektive D. Resulterande vädersituation för timme 23: Ingen.

Kommentar

Som framgår av exemplet så resulterar tre på varandra följande halvtimmar med samma vädersituation ibland i två timmars utfall (D under timme 19 och 20) och ibland i en timmes utfall (D under timme 22). Skillnaden beror på hur vädersituationerna ligger i förhållande till starthalvtimmen och omgi-vande halvtimmar. I genomsnitt resulterar de 2 x 3 = 6 halvtimmarna i 3 timmars utfall, vilket är precis vad som förväntas.

Exempel 6

Beträffande HT, dvs. att fuktiga/våta vägbanor fryser till, förekommer i verkligheten bara utfall under en enda halvtimme. Skälet till detta är, som påpekats i avsnitt 3.1.1, att vägytans temperatur inte kan sjunka under +1,0°C under två halvtimmar i följd. För att HT trots detta ska passa in i huvudregeln används en särskild procedur som innebär att påföljande halvtimme tilldelas vädersituationen HT.

Halvtimme 9.30 10.00 10.30 11.00 11.30 12.00 12.30 13.00 13.30 14.00 Vädersituation på halvtimmesnivå HT HT HR1 HR1 HR1 HR2 HT HT Timme 09 10 11 12 13 Vädersituation på timnivå HT HR1 HR1 HT Timme 9 Starthalvtimme: 9.30.

Vädersituation: HT. Detta HT har inträffat i verkligheten. Omgivande halvtimmar: 9.00 och 10.00.

Omgivande vädersituationer: Okänt respektive HT. Detta HT är tillagt i den särskilda proceduren. Resulterande vädersituation för timme 9: HT.

Förklaring: Vädersituation HT förekommer vid starthalvtimmen och vid en av de omgivande halvtim-marna.

Timme 10

Starthalvtimme: 10.30. Vädersituation: HR1.

Omgivande halvtimmar: 10.00 och 11.00.

Omgivande vädersituationer: HT (tillagt) respektive HR1. Resulterande vädersituation för timme 10: HR1.

Förklaring: Vädersituation HR1 förekommer vid starthalvtimmen och vid en av de omgivande halv-timmarna.

Timme 11

Starthalvtimme: 11.30. Vädersituation: Ingen.

Omgivande halvtimmar: 11.00 och 12.00.

Omgivande vädersituationer: HR1 respektive HR1. Resulterande vädersituation för timme 11: Ingen.

Förklaring: Om ingen vädersituation anges vid starthalvtimmen kan aldrig två på varandra följande halvtimmar med samma vädersituation förekomma.

Timme 12

Starthalvtimme: 12.30. Vädersituation: HR2.

Omgivande halvtimmar: 12.00 och 13.00.

Omgivande vädersituationer: HR1 respektive HT. Resulterande vädersituation för timme 12: HR1.

Förklaring: Vädersituation HR1 förekommer både vid starthalvtimmen och vid en av de omgivande heltimmarna. Visserligen anges HR2 för halvtimme 12.30, men denna halvtimme har dubbla utfall. Om utfallet är HR2 är det också HR1. Se avsnitt 3.1.1, kommentar 1 till HR1 och HR2.

Timme 13

Starthalvtimme: 13.30. Vädersituation: HT (tillagt).

Omgivande halvtimmar: 13.00 och 14.00.

Omgivande vädersituationer: HT (verkligt) respektive ingen. Resulterande vädersituation för timme 13: HT.

Förklaring: Vädersituation HT förekommer både vid starthalvtimmen och vid en av de omgivande halvtimmarna.

3.2.2. Tilläggsregel

För att vädersituationerna snöfall och regn ska falla ut på timnivå krävs bara att nederbörd förekom-mer under den ena av timmens två halvtimmar. Även för halka på grund av litet snöfall och halka på grund av regn på kall vägbana räcker det med nederbörd under en av timmens halvtimmar under förut-sättning att temperaturkraven är uppfyllda.

Skälet till dessa undantag från huvudregeln är dels att snömängd och varaktighet inte ska reduceras vid snöfall, dels att regn ska behandlas på samma sätt som snö. Beträffande halka på grund av regn på kall vägbana bedöms en halvtimme med nederbörd som tillräckligt för att motivera ett utfall på timnivå. Se tidigare exempel 1, raderna under Vädersituationer på timnivå VädErsKombination.

3.3.

Beräkning av ersättningsunderlag

Utgångspunkten för beräkningar av väderutfall – grunden för ersättning av vinterväghållningsåtgärder – är de väderbeskrivningar på timnivå som tas fram inom ett driftområde för varje kombination av VViS-station och MESAN-ruta.

Beräkningar av väderutfall görs för en kombination i taget och sammanfattas sedan för hela driftområdet. I detta steg görs den konkreta kopplingen mellan väder och behovet av åtgärder. Ett exempel på en väderbeskrivning på timnivå visas i figur 1 nedan.

Denna typ av väderbeskrivning, en utökad väderbeskrivning, redovisar vädersituation, snömängd, regnmängd, lufttemperatur, vägytans temperatur, daggpunktstemperatur och vindhastighet. Väderbeskrivningen gäller det fiktiva driftområdet Österköping där två MESAN-rutor, M163 och M182, har valts ut som representativa. Från MESAN-rutorna hämtas i detta fall nederbörds- och vinduppgifter. Temperaturerna kommer från fyra VViS-stationer, 903−906, av vilka två är ordinarie stationer och två reservstationer. Följande kombinationer är gjorda mellan MESAN-rutor och VViS-stationer.

Kombination Nederbörd Temperatur Vind

Ordinarie Reserv Ordinarie Reserv Ordinarie Reserv

1 M163 − 905 906 M163 −

2 M182 − 904 903 M182 −

Figur 1. Väderbeskrivning under ett dygn för två kombinationer i driftområde Österköping.

Av väderbeskrivningen kan utläsas att den 25 december inleddes med 7 timmar kraftig rimfrosthalka (HR2) för kombination 1. Timmen efter kom det lite regn som gav vädersituationen regn på kall vägbana (HN). Därefter började det snöa och snöfallet var ganska kraftigt då det under 6 timmar kom drygt 4 cm snö. Framåt kvällen började snön driva när vindhastigheten var minst 5,0 m/s som angetts som vindgräns för snödrev. Snödrevet fortsatte dygnet ut samtidigt som det föll ytterligare någon cm snö.

Dygnet den 25 december började för kombination 2 med 7 timmars måttlig rimfrosthalka (HR1) eftersom skillnaden mellan vägytans temperatur och daggpunktstemperaturen var lägre än för

Driftområde Österköping Utskriven 2002-12-16 kl 15.18 VädErsKomb version 1.00

Datum Kombi- Väder Mängd

nation 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 (mm) 2001-12-25 1 Vädersituation HR2 HR2 HR2 HR2 HR2 HR2 HR2 HN S S S S S S D D D D D D Snömängd (mm) 0 0 0 0 0 0 0 0 6,7 11,4 12,7 5,3 4,7 1,3 0 0 0 0 1,3 0,7 0,7 2,7 4,0 2,0 53,5 Regnmängd (mm) 0 0 0 0 0 0 0 0,1 0 0 0 0 0,1 0,1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0,3 Lufttemperatur (°C) 0,0 0,6 1,0 0,3 0,9 1,1 1,3 1,5 0,7 0,5 0,4 0,5 0,5 0,5 0,3 0,3 0,2 0,0 -0,2 0,0 0,0 0,0 -0,2 -0,7 Vägtemperatur (°C) -2,8 -2,4 -2,0 -2,7 -2,0 -1,7 -1,2 -0,6 -0,3 -0,3 -0,4 -0,2 -0,1 -0,1 -0,2 -0,2 -0,3 -0,3 -0,4 -0,4 -0,5 -0,7 -0,8 -0,9 Daggpunkt (°C) -0,1 0,5 0,9 0,2 0,8 0,6 0,8 0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 -0,1 -0,7 -1,2 -1,4 -1,7 -1,7 -1,4 -2,0 Vindhastighet (m/s) 3,2 3,1 3,0 2,7 2,5 2,9 3,6 5,0 5,5 5,5 5,8 4,8 4,3 4,7 3,9 2,6 2,6 4,9 6,7 7,4 7,4 6,9 6,3 6,0 2001-12-25 2 Vädersituation HR1 HR1 HR1 HR1 HR1 HR1 HR1 S S S S D D D D D S S S S S S Snömängd (mm) 0 0 0 0 0 0 0 2,0 5,3 7,4 9,4 4,7 7,4 4,7 0 0 2,0 3,3 4,7 0 0 4,7 3,3 3,3 62,2 Regnmängd (mm) 0 0 0 0 0 0 0 0,2 0,2 0 0 0 0 0,4 0 0 0,1 0 0 0 0 0 0 0 0,9 Lufttemperatur (°C) 1,5 1,9 1,9 1,5 1,8 2,1 2,1 0,7 0,5 0,5 0,4 0,9 1,6 2,7 2,8 2,0 1,5 0,6 0,3 0,4 0,4 0,2 0,3 0,1 Vägtemperatur (°C) -0,2 -0,2 -0,1 -0,1 0,0 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Daggpunkt (°C) 0,9 0,9 0,8 0,7 1,1 1,4 1,1 -0,1 -0,2 0,0 -0,1 0,4 1,0 2,2 2,3 1,4 0,9 0,1 -0,8 -1,2 -1,0 -0,8 -0,7 -0,7 Vindhastighet (m/s) 3,6 3,4 3,3 2,9 2,8 3,6 5,0 6,6 7,7 8,0 7,9 6,7 6,3 6,7 5,7 5,1 4,5 2,3 4,9 4,8 4,6 4,5 4,3 4,5 Timme

kombination 1. Timme 7 började det snöa och efter 4 timmar uppgick snömängden till mer än 2,0 cm. Det innebar att drevbenägen snö fanns i tillräcklig mängd. Eftersom vindhastigheten under timmarna 11−15 översteg vindgränsen 5,0 m/s blir vädersituationen för dessa 5 timmar snödrev, D, samtidigt som mera snö faller. Därefter avtog vinden och snödrevet slutade. Snöfallet fortsatte under resten av dygnet och gav ytterligare ett par cm snö.

Första steget i beräkningen av ersättningsunderlag är att sammanföra vädersituationerna på timnivå till

längre vädertillfällen. Ett vädertillfälle är exempelvis ett snöfall som pågår nästan varje timme mellan kl. 04 och 18. Ett annat exempel på vädertillfälle är en rimfrosthalka som uppträder från kl. 10 och 6 timmar framåt.

För att vissa vädertillfällen ska resultera i väderutfall krävs det att vädret pågår under ett antal timmar, dvs. har en viss minsta varaktighet. En enstaka timme med snödrev räcker inte för att det ska klassas som utfall av snödrev. Kravet kan i stället vara att snödrevet ska pågå under minst 4 timmar inom det avgränsade vädertillfället.

Andra steget i beräkningen av ersättningsunderlag blir därför att testa varaktigheten. Detta är aktuellt

för vädersituationerna Särskilt väder 1 (SV1), Särskilt väder 2 (SV2) och snödrev (D).

Vädersituationen SV2, som inte är nämnd tidigare, definieras och kommenteras i avsnitt 3.3.4.

Det tredje steget för att beräkna ersättningsunderlag är att sönderdela vädertillfällena i väderutfall som

är det mått som anges i ersättningsunderlaget. Sönderdelning gäller alla vädersituationer utom SV1 och SV2.

Följande metod används när beräkning av ersättningsunderlag genomförs.

3.3.1. Beräkningsordning

Ersättningsunderlaget beräknas i följande prioritetsordning. 1. Särskilt väder 1 (SV1)

2. Särskilt väder 2 (SV2) 3. Snödrev (D)

4. Snöfall (S) kombinerat med halka

5. Halkor av alla typer (HN, HT, HR2 HS och HR1) som inte kombineras med snöfall.

Kommentar

Prioritetsordningen innebär att om man under en viss period får utfall av en vädersituation, t.ex. snödrev, så undersöks inte något utfall av de efterföljande vädersituationerna, dvs. snöfall och halkor under denna period.

3.3.2. Avgränsning av vädertillfällen

Följande metod för avgränsning av vädertillfällen används för alla vädersituationer utom SV2. Den första timmen under beräkningsperioden med den aktuella vädersituationen, generellt kallad V, identifieras. Den sista timmen under detta första tillfälle med V identifieras. Denna är funnen när det finns ett uppehåll till nästa timme med V på minst 6 timmar. På samma sätt avgränsas de följande vädertillfällena med V under beräkningsperioden. Se figur 2 nedan.

V  5 tim. V  6 tim. V

<---> <---> <--->

första tillfälle med V andra tillfälle med V

<---> <--->

Figur 2.Avgränsning av vädertillfällen med vädersituation V.

Se nedanstående väderbeskrivning med exempel på avgränsning av ett snöfall som registrerats i tre olika kombinationer i driftområde Östhammar.

Figur 3. Väderbeskrivning för tre kombinationer under tre dygn i driftområde Östhammar.

I kombination 1 delas snöfallet upp i två vädertillfällen. Det första börjar dygn 1, timme 12 och slutar dygn 2, timme 06. Det andra börjar dygn 2, timme 13 och slutar dygn 3, timme 14. Anledningen till uppdelningen är att det finns uppehåll i snöfallet på 6 timmar under dygn 2.

I kombination 2 delas snöfallet upp i precis samma vädertillfällen som i kombination 2. Anledningen är densamma.

I kombination 3 blir snöfallet ett enda vädertillfälle som börjar dygn 1, timme 13 och slutar dygn 3, timme 15. Anledningen till att ingen uppdelning görs är att det längsta uppehållet i det snöfall som registreras i kombination 3 är 5 timmar.

3.3.3. Beräkning av väderutfall Särskilt väder 1 (SV1)

1. Alla timmar med vädersituation SV1 under den aktuella beräkningsperioden avgränsas till vädertillfällen, SV1-tillfällen, enligt metoden i figur 2, avsnitt 3.3.2

2. Varaktigheten hos varje avgränsat SV1-tillfälle testas på följande sätt. Om vindhastigheten uppgår till minst VSV1 m/s i genomsnitt under minst 6 timmar i följd någon gång under det

avgränsade vädertillfället så klassas detta vädertillfälle som SV1. I annat fall betraktas vädertillfället bara som enstaka timmar med SV1

3. De SV1-tillfällen som uppfyller varaktighetskravet redovisas under rubriken ”Särskilt väder” på flik Ersättningsunderlag i resultatredovisningen. Där anges start- och sluttidpunkt, varaktighet och typ för varje sådant vädertillfälle.

Driftområde Östhammar

Datum Kombi- Väder Mängd

nation 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 (mm) 1998-11-28 1 Vädersituation S S S S S S S S S S S 1 Snömängd (mm) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0,5 0,2 0 3,5 4,8 5,8 8,5 5,8 8,8 9,9 8,2 5,8 61,8 2 Vädersituation S S S S S S S S S S 2 Snömängd (mm) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0,2 0 0 0,2 1,0 1,6 4,8 4,8 9,0 7,1 5,9 6,6 41,2 3 Vädersituation S S S S S S S S S S 3 Snömängd (mm) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2,1 0 1,3 4,0 5,6 7,1 5,1 2,4 3,5 9,8 9,7 50,6 1998-11-29 1 Vädersituation S S S S S S S S S S S S S S S 1 Snömängd (mm) 5,0 4,6 5,5 5,9 6,0 3,8 0,6 0 0 0 0 0 0 0,3 0,8 1,6 0,2 0,2 1,5 0 0 0 1,4 2,4 39,8 2 Vädersituation S S S S S S S S S S S S S S S S S 2 Snömängd (mm) 5,0 3,1 3,4 4,2 2,3 6,1 2,3 0 0 0 0 0 0 0,2 0,6 1,1 0,8 0,5 0,3 0,8 0,2 0 0,4 1,0 32,3 3 Vädersituation S S S S S S S S S S S S S S S S S 3 Snömängd (mm) 6,6 9,5 5,8 7,8 9,8 5,6 1,5 0 0 0 0 0 0,5 0,5 1,2 0,5 1,7 0,5 1,4 2,8 0 0 0,3 2,4 58,4 1998-11-30 1 Vädersituation S S S S S S S 1 Snömängd (mm) 1,1 0 0 0 0 0 0,4 1,5 2,1 0 0 0 0,7 0,3 0,2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 6,3 2 Vädersituation S S S S S S S 2 Snömängd (mm) 1,0 0,3 0 0 0 0 1,0 0,8 1,6 0,3 0 0 0 0 0,2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 5,2 3 Vädersituation S S S S S S S S S 3 Snömängd (mm) 1,0 0 0 0,5 0 0,2 0,8 1,1 2,1 0,2 0 0 0 0 1,0 0,8 0 0 0 0 0 0 0 0 7,7 Timme

Kommentar

I punkt 2 ovan står att varaktigheten ska vara uppfylld någon gång under vädertillfället. Det finns alltså inga krav på att varaktigheten ska vara uppfylld t.ex. i början av vädertillfället. Detta innebär att ett SV1-tillfälle, i ett extremfall, kan inledas med en lång period där SV1 förekommer var sjätte timme.

3.3.4. Beräkning av väderutfall Särskilt väder 2 (SV2)

Särskilt väder 2 innebär ett kraftigt snöfall och definieras som att snöintensiteten minst ska uppgå till ett visst antal cm/timme i genomsnitt under minst en viss tidsperiod.

Avgränsning görs så att snöintensiteten uppgår till minst I SV2 cm/tim i genomsnitt under minst 15

timmar i följd. SV2-tillfällena redovisas under rubriken ”Särskilt väder” på flik Ersättningsunderlag i resultatredovisningen. Där anges start- och sluttidpunkt, varaktighet och typ för varje sådant

vädertillfälle. Värdet på I SV2 väljs vanligen till mellan 0,8 och 2,0 cm/tim i steg om 0,2 cm/tim.

Kommentar 1

Det bör påpekas att vädersituation SV2 inte redovisas i beskrivningarna av vädersituationer på

timnivå. Skälet är att avgränsning och test av varaktighet för SV2 inte görs förrän i nästa steg, dvs. när ersättningsunderlaget ska beräknas. Förekomst av SV2 redovisas endast på flik ”Ersättningsunderlag” i resultatredovisningen.

Kommentar 2

Definitionen på SV2 är att snöintensiteten minst ska uppgå till ett visst antal cm per timme i

genomsnitt under en viss period. Några ytterligare krav finns inte, t.ex. att denna snöintensitet ska vara uppfylld i början av vädertillfället. Detta innebär att avgränsningen av SV2 ibland kan bli annorlunda än vad man intuitivt föreställer sig. Olika avgränsningar vid olika variation i snöintensiteten illustreras nedan genom några exempel. För att exemplen inte ska bli för utrymmeskrävande gäller här

förutsättningen att snöintensiteten ska uppgå till minst 2,0 cm/tim i genomsnitt under minst 6 timmar för att Särskilt väder 2 ska förekomma. Se exempel 7‒10 nedan.

Exempel 7

Timme 4 5 6 7 8 9 10 11

Vädersituation S S S S S S

Snömängd (mm) 0,0 31,9 17,4 19,4 19,3 21,8 14,8 0,0 Förklaring till avgränsning

Snömängden under 6-timmarsperioden, timme 5–10, uppgår till 124,6 mm. Snöintensiteten blir då i genomsnitt 124,6/6 = 20,8 mm/tim, vilket överstiger gränsen 2,0 cm/tim under 6 timmar. Särskilt väder 2 förekommer alltså under 6 timmar.

Vad händer då om man lägger till en liten snömängd, säg 2,0 mm, under timme 04? Svaret är att avgränsningen av SV2 inte påverkas, eftersom det inte går att hitta något annat intervall än timme 5– 10 som uppfyller kravet på minst 2,0 cm/tim i genomsnitt under 6 timmar. Till exempel får då intervallet timme 4–9 en genomsnittlig intensitet på 18,6 mm/tim.

Vad händer om man i stället lägger till en stor snömängd, säg 20,0 mm, under timme 4? Snömängden under 7-timmarsperioden, timme 4–10, uppgår då till 144,6 mm. Det ger en snöintensitet på i