Befinner sig medborgarskapet i en pandemi? : En kvalitativ studie om hur covid-19 pandemins råd och rekommendationer påverkat marginaliserade gruppers medborgarskap i Västmanland

BEFINNER SIG MEDBORGARSKAPET I

EN PANDEMI?

En kvalitativ studie om hur covid-19 pandemins råd och rekommendationer

påverkat marginaliserade gruppers medborgarskap i Västmanland

SAMMANFATTNING

Uppsatsen tar avstamp i att olika rapporter och forskning talar om att marginaliserade grupper lidit och drabbats negativt under pandemin. Det framkommer dock en avsaknad av forskning kring hur marginaliserade gruppers medborgarskap påverkats av pandemins råd och rekommendationer i Västmanland, vilket uppsatsen syftar till att besvara. För att samla in empiri genomförs intervjuer med marginaliserade personer, samt personer som är engagerade i verksamheter vilka jobbar med marginaliserade. Uppsatsens resultat pekar på att marginaliserade gruppers medborgarskap har påverkats negativt av pandemins råd och rekommendationer. Det finns flertalet gemensamma nämnare som framkommer från de genomförda intervjuerna. Indragna insatser, avsaknad av hänsyn till bakgrund, avsaknad av solidaritet, mindre egenmakt och orättvisor visar sig vara faktorer som upplevts öka under pandemin. Slutsatserna av studien är att marginaliserade människor i samhället inte får uppleva samma typ av inkluderande medborgarskap som andra. Även fast medborgarskapet ser likadant ut rent teoretiskt är det i praktiken stor skillnad beroende på vem du är och de möjligheterna som finns för dig.

Nyckelord: Covid-19, Pandemi, Marginaliserad, Medborgarskap, Erkännande,

INNEHÅLL

1 INLEDNING ...1

1.1 Bakgrund... 2

1.2 Syfte och frågeställning ... 3

2 TEORI ...4

2.1 Marginalisering ... 4

2.2 Medborgarskap ... 4

2.3 Rättviseteorin ... 5

2.3.1 Rättviseprinciperna och differensprincipen ... 5

2.4 Medborgarskapsteorin ... 6

2.4.1 Medborgarskapets fyra olika värden ... 6

3 METOD OCH MATERIAL ...7

3.1 Forskningsdesign ... 7

3.1.1 Kvalitativa intervjuer ... 8

3.2 Datainsamling och material ... 9

3.2.1 Urval ...10

3.2.2 Om respondenter & informanter ...11

3.3 Intervjuguide ...11

3.3.1 Transkribering och citat ...12

3.4 Databearbetning och analys ...13

3.4.1 Bortfall ...16

3.5 Forskningsetiska överväganden ...16

4.2 Självbestämmande ...22 4.2.1 Negativt självbestämmande ...23 4.2.2 Positivt självbestämmande ...23 4.3 Solidaritet ...24 4.3.1 Negativ solidaritet ...24 4.3.2 Positiv solidaritet ...26 4.4 Rättvisa ...26 4.4.1 Negativ rättvisa ...26 4.4.2 Positiv rättvisa ...27 5 DISKUSSION... 28 5.1 Resultatdiskussion ...28 5.1.1 Erkännande ...28 5.1.2 Självbestämmande ...29 5.1.3 Solidaritet ...29 5.1.4 Rättvisa ...30 5.1.5 Sammanfattad resultatdiskussion ...30 5.2 Metoddiskussion ...31 5.3 Fortsatt forskning ...32 6 SLUTSATSER ... 34 REFERENSER ... 35 BILAGA 1: MISSIBREV ... 39 BILAGA 2: INTERVJUGUIDER ... 41

TABELL- OCH FIGURFÖRTECKNING

Tabell 2 Kodning ... 15

1

INLEDNING

”En kvinna utan jacka och strumpor ringer på dörren till ett akutboende. Benet är skadat men hon minns inte vad som hänt. Hon ber om en sovplats, men personalen informerar henne om att det just nu är fullt på grund av pandemin. Kvinnan gråter, är märkbart drogpåverkad. Hon får kläder och tillåts låna toaletten i fem minuter innan hon måste ut igen. Men hon kommer inte ut. En polispatrull måste hämta henne (Sadikovic, 2021).”

På det här sättet beskriver Dagens Nyheter livssituationen under coronapandemin för en av alla de marginaliserade personerna i Sverige. I början av år 2020 förklarades covid-19 som en pandemi, vilken lamslog hela världen (Folkhälsomyndigheten, 2020). Åtskilliga

tidningsartiklar, nyhetsprogram och annat utrymme i media har dagligen ägnats åt att diskutera och analysera pandemin. Det är knappats något som undkommit någon och som alla i samhället blivit berörda av.

Även fast pandemin drabbar alla, oavsett bakgrund och egenskaper, så finns det anledning att undersöka vissa gruppers påverkan närmare. Grupper som på olika sätt är drabbade av marginalisering hörs och syns inte lika ofta i medier på ett öppet sätt som exempelvis medelklassen och mer priviligierade grupper (Sveriges Radio, 2017). Avsaknaden av synlighet och representativitet gör att marginaliserade grupper oftast inte är de som ställer krav och åberopar sina rättigheter högst. Ändå är marginaliserade grupper en del av samhället och medborgare precis som alla andra.

Medborgarskap innebär i teorin lika rättigheter och skyldigheter för alla oavsett samhällsskikt och klasstillhörighet. En del menar att medborgarskapet i praktiken inte uppvisar samma jämlikhet som i teorin (Gilbert & Phillips, 2003, s.314). Att undersöka vad covid-19 pandemins råd och rekommendationer inneburit för diverse marginaliserade gruppers medborgarskap kan bidra till forskningen med kunskap kring just marginaliserade gruppers medborgarskap, och hur det hanteras. Forskningen kan i sin tur vara en möjlig grund för ett jämlikt medborgarskap. Redan nu finns det larmrapporter från olika

myndigheter och organisationer som ytligt pekar på olika konsekvenser som uppkommit för marginaliserade grupper på grund av pandemin och dess hantering. Exempelvis menar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att de enligt undersökningar kan se att utsatta grupper har drabbats hårdare än andra grupper i samhället (Myndigheten för

samhällsskydd och beredskap [MSB], 2021). En annan rapport från Länsstyrelsen Stockholm visar att personer med sämre socioekonomiska förutsättningar både dör i större utsträckning av covid-19 och drabbas hårdare av smittskyddsåtgärderna (Länsstyrelsen Stockholm, 2021). Då rapporterna inte undersöker saken på djupet finns det anledning att mer ingående

undersöka frågorna i närhet till de som drabbas av konsekvenserna, och vad det innebär för medborgarskapet.

1.1

Bakgrund

Det finns olika aspekter av tidigare forskning som talar om konsekvenserna marginaliserade grupper drabbats av på grund av covid-19 pandemin med dess råd och rekommendationer. Till att börja med finns det berättelser kring hur pandemin haft en ojämlik inverkan på olika grupper av människor i samhället. Den ojämlika påverkan beror bland annat på hur policys och regler utformats. Fenomenet social distansering, vilket är viktigt ur ett

smittskyddsperspektiv, är exempelvis något som mer priviligierade människor som har stora bostäder och tillgång till digitaliserade verktyg i hemmet har lättare att anpassa sig till. Mindre priviligierade människor har ofta inte möjlighet till social distansering, och är även trångbodda i större utsträckning. Även hemlösa och andra med osäkra anställningar ses som särskilt utsatta under pandemin (Baum et al, 2020, s.137).

Ytterligare forskning undersöker och beskriver hur policys kring covid-19 i olika länder ofta inte är anpassade särskilt väl till invandrargrupper. Marginaliserade grupper har också ofta lidit mer både ur ett ekonomiskt perspektiv och hälsoperspektiv. Sett ur ett historiskt perspektiv är inte det något nytt, då invandrargrupper ofta varit mest utsatta under pandemier och kriser (Cross & Gonzalez Benson, 2021, s.113-114).

En grupp som påverkats hårt under pandemin är hemlösa. Social distansering och isolering i det egna hemmet blir svårt att följa för en person som saknar ett hem. Inte bara råden och rekommendationerna om social distansering är något som påverkat hemlösa under pandemin, utan även andra förändringar och policys. Exempelvis att vård i större utsträckning bedrivs online, att härbärgen begränsas eller stängs, samt det faktum att hemlösa är ännu mer utsatta då de ofta är nära andra personer och saknar möjlighet att isolera sig. Inte sällan är många dessutom gamla och lider av andra sjukdomar, vilket ökar deras sårbarhet. En undersökning gjord i Polen visar att platser som hemlösa bor på inte är förberedda för de råd och rekommendationer som funnits under pandemin. De saknar möjlighet att kunna isolera sig och har inte heller tillgång till olika typer av skyddsutrustning. En konsekvens är att en del hemlösa lämnat härbärgen och i stället sovit på stadens gator. Ytterligare en aspekt är att hemlösa ofta inte har tillgång till tidningar och TV. Avsaknaden av tillgång till information gör att gruppen inte får kunskap om de råd och restriktioner som finns i samhället. Slutligen har det också skett en stigmatisering av de som lider av

hemlöshet, där andra gruppers fördomar kring hemlösa ökat och det alltså resulterat i större sociala klyftor (Wasilewska-Ostrowska, 2020, s.833-835).

Ytterligare en aspekt som lyfts i tidigare forskning är att språkets roll och kommunikation har en väsentlig roll när det gäller spridningen av information under en pandemi. En studie har undersökt hur kommunikation och mottagandet av kommunikation påverkat i Kanada, när de ansvariga begränsat det kommunicerade språket till endast engelska (Chouinard & Normand, 2020, s.259). Den första aspekten som påverkat möjligheten till information är

I Sverige fungerar allmänna råd som rådgivande kring hur människor ska agera i samhället. Syftet med råd är att vara vägledande för hur människor kan uppnå lagar, förordningar och föreskrifter. Skillnaden på en rekommendation jämfört med råd är att rekommendationen inte har ett syfte att hjälpa människor att nå en regel, men den är alltid utformad efter nuvarande kunskap (Folkhälsomyndigheten). De olika råd och rekommendationer som funnits i Sverige har förändrats mycket under pandemins gång. Bland annat har de utökats desto längre tid som gått. Ett exempel som tydliggör rådens föränderliga karaktär är hur Sverige länge avrådde mot att använda munskydd, för att under 2021 införa

rekommendationer om att använda munskydd i kollektivtrafiken. Samtidigt har regionerna möjlighet att använda sig av lokala råd, vilket visat sig gällande munskydden då vissa regioner valt att införa ännu mer omfattande råd kring användning av munskydd (Rogvall, 2021).

Den tidigare forskningen pekar tydligt på att det finns flera olika typer av konsekvenser i skuggan av pandemin med dess råd och rekommendationer, vilket berör marginaliserade grupper på flertalet sätt. De rapporter som framkommer i inledningsavsnittet presenterar värdefull och intressanta siffror och statistik, men gräver dock inte på djupet. Vad som saknas i den tidigare forskningen är studier som nära undersöker de marginaliserade

grupperna som drabbats av pandemins råd och rekommendationer, från de marginaliserades synvinkel och perspektiv. Det saknas även forskning som undersöker hur pandemin påverkar marginaliserade gruppers medborgarskap och hur deras medborgarskap i praktiken värderas och hanteras. Slutligen finns det även en avsaknad av forskning som fokuserar på

Västmanland. Att undersöka medborgarskapet är viktigt då det finns ett löfte i samhället om att medborgarskapet ska vara jämlikt, vilket exempelvis syns i Regeringsformen (SFS

1974:152). Det finns en samhällsnytta i att undersöka påverkan på marginaliserade grupper, då det skulle kunna bilda en grund för samhällsförändring som ämnar förbättra

marginaliserade gruppers situation och medborgerliga rättigheter i praktiken.

Undersökningen ämnar fördjupa och bredda den befintliga forskningen genom att få svar på hur marginaliserade grupper i Västmanland har påverkats och applicera ett

medborgarskapsperspektiv.

1.2

Syfte och frågeställning

Syftet med föreliggande uppsats är att få kunskap om hur förhållandet med covid-19

pandemins råd och rekommendationer påverkat marginaliserade gruppers medborgarskap i Västmanland.

Målet med studien är att resultatet ska kunna ligga till grund för samhällsförbättring. Syftet uppfylls genom att besvara följande frågeställning:

Hur har marginaliserade gruppers medborgarskap i Västmanland påverkats av pandemins råd och rekommendationer?

2

TEORI

Kapitlet inleds med teoretiska definitioner som beskriver begreppen marginalisering och medborgarskap. Sedan presenteras uppsatsens teoretiska ramverk. Teorierna som

används i uppsatsen är John Rawls rättviseteori samt Ruth Listers medborgarskapsteori. Teorierna är valda utifrån ett kriterium där målet med teorierna är att de ska ha en relevant koppling till studiens problemformulering och syfte.

2.1

Marginalisering

Marginalisering kan definieras som en situation där människor lider av diskriminering och social ojämlikhet, beroende på olika faktorer så som bland annat etnicitet och arbetslöshet. Marginalisering leder till maktlöshet och sämre möjligheter i samhället för de

marginaliserade grupperna och individerna (Musterd, 2008, s.107). I andra sammanhang beskrivs marginalisering i termer av att människor besitter en lägre socioekonomisk status och att stereotyperna kring deras grupptillhörighet ofta är negativa och fördomsfulla (Matheson et al, 2019, s.2). Marginalisering kan även jämställas med en form av social exkludering, där sambandet med medborgarskapet ligger i att marginaliserade exkluderas från sina medborgerliga rättigheter (Lister, 2002, s.37-38).

I uppsatsen ligger tyngdpunkten i tolkningen av begreppet marginalisering på tillståndet av diskriminering och ojämlikhet vilket resulterar i maktlöshet i samband med lägre

socioekonomisk status, vilket anses påverka medborgarskapet.

2.2

Medborgarskap

Medborgarskapet kan indelas i två kategorier. Det formella medborgarskapet reglerar rättigheter och skyldigheter för människor. Det informella medborgarskapet utmanar det formella genom att det avslöjar medborgarskapets ojämlika innebörd mellan olika

medborgare i praktiken (Gilbert & Phillips, 2003, s.314). Medborgarskapet kan ur ytterligare en synvinkel beskrivas som något som aktivt hanteras genom styret i ett samhälle. När styret utförs på ett ojämlikt sätt blir medborgarskapet påverkat, då marginaliserade grupper ofta behandlas sämre och annorlunda (Burke Wood, 2017, s.9). En klassisk definition av medborgarskapet är att det består av tre olika delar. Den första delen är det civila

medborgarskapet vilket reglerar friheter som yttrandefrihet, den andra delen det politiska medborgarskapet vilket innebär att få rösta och slutligen den tredje delen vilket är det sociala medborgarskapet vilket innebär tillräcklig ekonomi och säkerhet för att kunna leva ett

2.3

Rättviseteorin

John Rawls rättviseteori formulerar en metod för människor att samsas om vad som är en rättvis fördelning av resurser och skyldigheter i samhället. Argumentationen för

rättviseprincipen utgår från att en agent ska föreställa sig en position bakom osynlighetens slöja. Osynlighetens slöja är en metafor för en situation där agenten inte har någon kunskap om sin position och möjligheter i samhället. Det enda agenten har kunskap om är att

samhället är utformat som så att det finns resurser, men också basala behov hos befolkningen vilka behöver täckas (Hoffman & Graham, 2015, s.78-79).

Resurser definieras i relativt breda termer och kan definieras som allt från rättigheter och friheter till rikedom, makt och möjligheter (Hoffman & Graham, 2015, s.80).

2.3.1

Rättviseprinciperna och differensprincipen

Utifrån den påhittade situationen med osynlighetens slöja har principer uppkommit. Principerna kallas för rättviseprinciperna samt differensprincipen har utformats enligt följande:

”1. Equal liberty: each person is guaranteed a set of basic liberties.

2.a Equal opportunity: there must be equal acess to jobs and services under fair equality of opportunity.

2b. Difference principle: inequalities are only justified if they benefit the least advantaged members of society (Hoffman & Graham, 2015, s.82).”

Antagandet bygger på att utifrån den påhittade situationen skulle alla människor gå med på att principerna gäller i samhället, med störst vikt på principerna utifrån den ordningen de är listade i. Det innebär att modellen fungerar som ett ideal för fördelningen av resurser i samhället. Motiveringen till varför differensprincipen (2b) är ett rationellt val anknyter till den hypotetiska situationen bakom osynlighetens slöja. Bakom osynlighetens slöja har inte personer någon kunskap kring sin samhällsposition eller kring sina egenskaper så som kön, klasstillhörighet eller ålder. Utifrån situationen anses det mest rationellt att säkerställa att de som har det sämst ställt i samhället har det så bra som möjligt, då risken finns att en själv kan hamna i den positionen. Individen vill inte riskera att hamna i en ofördelaktig situation, och ämnar därför se till att den sämsta möjliga situationen blir så bra som möjligt.

Argumentet beskrivs genom begreppet ”maximin”, vilket innebär att maximera välståndet för de som har minst i samhället (Hoffman & Graham, 2015, s.83).

Rawls argumentation för rättviseteorin i allmänhet och differensprincipen i synnerhet har en stark koppling till Listers princip om rättvisa för ett inkluderande medborgarskap (Lister, 2007, s.50-51). Rawls argumentation om differensprincipen skapar en legitim grund för hur människor kan se det som legitimt och acceptera situationsanpassning. Argumentationen för differensprincipen skapar en konsensus om att det är just de sämst ställda som ska kunna uppleva situationsanpassad behandling, för att stärka deras ställning i samhället. Detta är en viktig princip i Listers teori, vilken presenteras i nästa del.

2.4

Medborgarskapsteorin

I dagens samhälle finns det en konfliktfylld syn på begreppet medborgarskap.

Medborgarskapet kan ses som ett aktivt tillstånd vilket behöver omvärderas och arbetas fram till något mer jämlikt. Det beror på att medborgarskapets inkluderande karaktär leder till att det också innehar en exkluderande karaktär. Exkluderingen bidrar till att det finns en kamp för ett mer jämlikt medborgarskap (Lister, 2007, s.49).

Historiskt har medborgarskapet visat sig vara exkluderande bland annat genom kvinnors marginalisering, då medborgarskapet varit mer anpassat för män. En annan grupp som upplevt exkludering från medborgarskapet är fattiga, som önskar att bli sedda och respekterade och därmed vara en medborgare och inte bara någon som är fattig (Lister, 2007, s.52-53). Även den kulturella delen av medborgarskapet behöver vara inkluderande, där det anses att en medborgare ska ha rätten att vara annorlunda utan att stigmatiseras. Det rör sig inte om identitetspolitik, utan snarare att generella principer ska gå hand i hand med erkännandet av olikheter (Lister, 2007, s.51-52).

2.4.1

Medborgarskapets fyra olika värden

Medborgarskapet har analyserats utifrån de marginaliserade och exkluderades perspektiv. Utifrån deras perspektiv framkommer det olika värden vilka anses vara viktiga värden för ett medborgarskap som inte är exkluderande, utan inkluderar även marginaliserade grupper.

• Den första av principerna som ses som viktig för medborgarskapet är rättvisa. Det karaktäriseras genom att likabehandlingsprincipen inte alltid ska vara rådande, utan att situationsanpassning kan behövas när det finns skäl för olika behandling.

• Det andra värdet handlar om erkännande för människor, oavsett vilken bakgrund och vilka skillnader som finns sinsemellan, i egenskap av att de är människor.

• Det tredje värdet är självbestämmande, vilket innebär att människor bör ha makt över sina liv och deltagande i samhället.

• Det fjärde och sista värdet är solidaritet, vilket innebär att trots olikheter mellan människor så behöver det finnas en samhörighet med andra som kämpar för rättvisa och att få bli erkända i samhället (Lister, 2007, s.50-51).

De fyra värdena anses vara lika viktiga för ett medborgarskap som de formella rättigheterna som hör till. De fyra värdena är ett resultat av att fokus på formella rättigheter minskat, medan fokus på normer och tillhörighet i stället har ökat (Lister, 2007, s.51). De fyra värdena visar att människors identitet och rätten till sin egna kulturella tillhörighet och

normaliseringen av den kulturella tillhörigheten är viktigt. Dock så är inte de fyra värdena fullständiga. Det innebär att det är möjligt att det kan finnas fler värden från de exkluderades perspektiv som inte innefattas av dessa värden (Lister, 2007, s.51)

3

METOD OCH MATERIAL

Under metodkapitlet beskrivs metoden ingående på ett sätt som möjliggör för andra forskare att steg för steg kunna testa tillvägagångssättet för studien. Målet är att det ska leda till god intersubjektivitet.

3.1

Forskningsdesign

Uppsatsen utformas på ett sätt som optimerar chansen att få svar på frågeställningen och uppfylla syftet. Vidare utformas uppsatsen på ett sätt som ämnar att nå så god validitet och reliabilitet som möjligt (Esaiasson et al, 2017, s.58). Forskningsprocessen tar sin början i att genomsöka tidigare forskning samt teorier, för att inhämta kunskap om ämnet för

undersökningen. I och med att det finns ett intresse av att prova befintliga teorier med hjälp av empirin samt att fördjupa tidigare forskning innebär det att studien är kumulativ och teoriprövande (Esaiasson et al, 2017, s.20). Huvudsaklig metod för undersökningen är intervjuer, där informanter och respondenter intervjuas individuellt för att ta del av deras erfarenheter och perspektiv (Esaiasson et al, 2017, s.261-263). Undersökningen begränsas till tre olika verksamheter som alla hanterar olika grupper av marginaliserade. Urvalet av

intervjupersoner sker genom kontakt med personer som anses vara centrala för verksamheterna i sin roll som informanter. Samtidigt används snöbollsurvalet genom kontakt med informanterna, för att nå personer som kan identifieras som marginaliserade tillika respondenter (Esaiasson et al, 2017, s.267). Gällande informationsbrevets (bilaga 1) utformning utgår metoden från att främja öppenhet, tydlighet och ett enkelt språkbruk. Både etik, validitet samt reliabilitet finns i åtanke bakom brevets utformande.

En viktig del av uppsatsen är redogörelsen för teoretiska definitioner för begreppen marginaliserad och medborgarskap, då det är viktigt att läsare har samma förståelse som författare för vilken innebörd ett begrepp har i studiens kontext. Definitionerna har tagits fram genom att gå igenom tidigare forskning och litteratur kring begreppen marginalisering och medborgarskap och valt ut det som verkar representera begreppen på ett etablerat sätt och stämmer överens med fokus för denna studie. Ett annat syfte med att definiera teoretiska begrepp är att intervjufrågorna ska mäta det de syftar till att mäta, vilket innebär att

validiteten säkerställs (Esaiasson et al, 2017, s.56-57). Därför utformas och indelas intervjufrågorna utifrån de fyra olika värdena i medborgarskapet, vilka definieras i teorikapitlet.

3.1.1

Kvalitativa intervjuer

Den huvudsakliga forskningsmetoden för uppsatsen består av kvalitativa

forskningsintervjuer. Motiveringen till den valda metoden grundas i att metoden är lämplig för att nå kunskap om personers erfarenheter och upplevelser (Esaiasson et al, 2017, s.262), vilket inte hade uppnåtts med textanalys eller kvantitativ metod. Som tidigare nämnts saknar den tidigare forskningen djupare undersökningar kring marginaliserades erfarenheter och medborgarskap, vilket kan nås genom att använda intervjuer som metod. Valet av kvalitativa intervjuer som metod kommer att gynna validiteten i studien, då det är det bästa sättet för att mäta personers upplevelser (Esaiasson et al, 2017, s.58).

Genomförandet av intervjuerna sker genom att det först utformas en intervjuguide med frågor, där frågorna kompletteras av följdfrågor vilka utformas under intervjuerna.

Intervjufrågorna är utformade på ett sätt som gör att intervjupersonerna kan dela med sig av sina upplevelser och erfarenheter i ämnet (Kvale & Brinkmann, 2014, s.43). Anledningen till fokus på upplevelser är att kunskap kring upplevelser är relevant för att kunna besvara frågeställningen och uppfylla syftet med studien. Intervjufrågorna är även utformade på ett sätt som möjliggör att empirin kan testas mot teorierna, vilket även resulterar i att

frågeställningen kan besvaras och syftet med uppsatsen uppnås. Metoden för utformning av frågorna har ambition att nå så god validitet och reliabilitet som möjligt (Kvale & Brinkmann, 2014, s.297-298). Intervjufrågorna utformas även på ett så enkelt språk som möjligt för att möjliggöra att intervjupersonen förstår frågorna, så att så lite missförstånd som möjligt uppstår. Anledningen till den enkla utformningen är att misstolkningar skulle kunna påverka validitet och reliabilitet negativt och alltså bidra till ett missvisande resultat (Kvale &

Brinkmann, 2014, s.176). Följdfrågornas karaktär beror på vad intervjupersonen berättar under intervjun.

Både tjänstepersoner och brukare med koppling till tre verksamheter deltar i intervjuer. Att ha med tjänstepersoner och brukare bidrar till triangulering, vilket innebär att perspektiven från de två målgrupperna resulterar i ökad validitet i studien (Kvale & Brinkmann, 2014, s.299). Med tjänstepersoner avses personer som är organiserade inom verksamheterna, och med brukare avses personer som befinner sig i en marginaliserad situation och därför har kontakt med verksamheterna. Begreppen tjänstepersoner och brukare används för att

harmonisera benämningarna för de olika intervjupersonerna, med det konfidentiella skyddet i åtanke (Kvale & Brinkmann, 2014, s.109). Intervjuerna genomförs individuellt.

På grund av rådande pandemi och lämpligheten att förhålla sig till social distansering bedrivs majoriteten av intervjuerna online. Det positiva med internetbaserade intervjuer är att det gjort det lättare för både forskare och intervjupersoner att vara flexibla med genomförandet av intervju. En av intervjuerna har skett i fysisk form, då det inte gick att genomföra på något annat sätt. Under intervjun satt forskare och intervjuperson på lämpligt avstånd och

3.2

Datainsamling och material

Utformandet av uppsatsen tar avstamp i tidigare forskning, för att undersöka vad befintlig forskning inom området har resulterat i och vad som saknas (Esaiasson et al, 2017, s.20). Till att börja med analyseras tidigare forskning för att bidra med en bild av situationen kring ämnet för undersökningen. Sökningarna av tidigare forskning utförs genom att använda databasen Primo, vilken söker igenom ett flertal vetenskapliga källor. Sökorden som använts redovisas i tabell 1 nedanför. Anledningen till att en stor mängd sökord används är för att få en så god bild av möjligt av den tidigare forskningen. Sökningarna begränsas även till artiklar vilka är vetenskapligt granskade. Artiklar vilka saknar vetenskaplig grund har inte relevans gällande just tidigare forskning.

Sökord Covid-19 effects Covid-19 effects on marginalized groups Pandemic effects Pandemic effects on marginalized groups Covid-19 effects on homelessness Covid-19 effects on immigrants Covid-19 effects on lgbtq-groups Covid-19 effects on citizenship

Covid-19 effects on citizens

Tabell 1 Lista över sökord

Navigeringen i tidigare forskning tydliggör vad som redan har undersökts, samtidigt som det tydligt visar att det specifika området för undersökningen inte tidigare blivit undersökt. Det tyder alltså på att det finns en kunskapslucka i den tidigare forskningen (Esaiasson et al, 2017, s.20-21). Genomgången av tidigare forskning bidrar till utformandet av syfte och frågeställning i undersökningen, genom att syftet och frågeställningen bygger på

kunskapsluckan som upptäckts i tidigare forskning. Då det saknas forskning om effekterna på marginaliserade gruppers medborgarskap väljs det därefter ut passande vetenskapliga teorier vilka relaterar till ämnet medborgarskap, vilka testas mot empirin i

resultatdiskussionen.

Listers medborgarskapsteori visar att värden så som erkännande, självständighet, solidaritet och rättvisa behöver uppfyllas för ett jämlikt medborgarskap (Lister, 2007, s.50-51). Listers medborgarskapsteori är viktig för uppsatsen för att kunna mäta och analysera

intervjupersonernas medborgarskap. Teorin har relevans då den undersöker

Rawls rättviseteori är relevant för undersökningen då den behandlar frågan om hur

människor ska behandlas och hur resurser fördelas i ett samhälle (Hoffman & Graham, 2015, s.79). En rättvis resursfördelning är ett kriterium för att kunna leva ett gott liv och det har dessutom en stark koppling till medborgarskapets principer. Teorin är relevant för att kunna analysera marginaliserade gruppers påverkan, då hanteringen av en pandemi berör resurser så som rättigheter, möjligheter och friheter. Rawls principer kan användas som en måttstock för medborgarskapet. Rättvisebegreppet förekommer visserligen även i Listers teori. Dock så är Rawls teori ändå relevant att ha med då den har ett större djup gällande rättvisa och en normativ infallsvinkel på resursfördelning.

3.2.1

Urval

I första hand kontaktas personer knutna till verksamheter vilka arbetar nära marginaliserade grupper. Verksamheterna som valts ut är en verksamhet som möter människor i bland annat hemlöshet och beroendeproblematik, ett integrationsprojekt för kvinnor som står långt från arbetsmarknaden samt en verksamhet för HBTQI-asylsökande. Verksamheterna är

verksamma inom olika orter i Västmanland. Urvalet är alltså strategiskt, då verksamheterna väljs ut medvetet då de är relevanta för ämnet som undersöks. Chansen är stor att personer som är centrala för verksamheterna innehar kunskap och erfarenhet om ämnet. Ett

strategiskt urval är viktigt för undersökningen, då den typen av urval krävs för att uppnå validitet, besvara frågeställningarna och uppfylla syftet med undersökningen (Esaiasson et al, 2017, s.189). För att hitta och nå ut till de tre verksamheterna har Torbjörn Messing i sin roll som särskilt sakkunnig i jämställdhet och mänskliga rättigheter hos Länsstyrelsen

Västmanland varit till stor hjälp. Messing har bred kunskap kring olika verksamheter i Västmanland som arbetar med marginaliserade grupper, och har utifrån sin kunskap och samverkan identifierat verksamheter som är relevanta för det strategiska urvalet samt även hjälpt till att etablera kontakt med verksamheterna.

Det strategiska urvalet kompletteras med ett efterföljande snöbollsurval. Det innebär att personer som befinner sig i marginaliserade positioner kommer att få en förfrågan att ställa upp på intervju. Förfrågan sker via tjänstepersonerna från verksamheterna. Snöbollsurvalet är rätt metod att använda i urvalet, då det på annat sätt kan vara svårt att hitta en metod för att få tag i intervjupersoner från marginaliserade grupper (Esiasson et al, 2017, s.236). Sett ur perspektivet att maktbalansen med stor sannolikhet är ojämn är snöbollsurvalet en bra lösning, då metoden kan öka marginaliserades vilja att medverka ifall kontakten går genom någon de har tillit till. Ifall forskaren tar direkt kontakt utan att gå via någon trygg punkt kan det påverka viljan att medverka negativ, då forskare och brukare som intervjupersoner innehar helt olika maktpositioner och bakgrunder (Kvale & Brinkmann, 2014, s.130). Det finns också nackdelar med valet av metod. Ett strategiskt urval kan påverka

För att motverka homogenitet i studien sker intervjuer med personer från verksamheter vilka har skilda målgrupper. Målgrupperna besitter olika egenskaper och bakgrunder. Dock

innehar de en gemensam nämnare i att de alla hör till grupper som på olika sätt är

marginaliserade i samhället (Esaiasson et al, 2017, s.190-191). Urvalet möjliggör analys av samband, mönster och likheter, vilket innebär att det går att uttala sig kring

generaliserbarhet (Esaiasson et al, 2017, s.28).

Att intervjua både tjänstepersoner och brukare är även en strategi för att öka validiteten i studien, då frågorna besvaras från olika perspektiv med hjälp av triangulering (Kvale & Brinkmann, 2014, s.299). Att intervjua personer från tre specifika verksamheter är även ett sätt att avgränsa studien. Då syftet är att undersöka marginaliserade gruppers

medborgarskap i Västmanland, behövs en avgränsning göras. Det finns en stor mängd marginaliserade grupper men inte utrymme att undersöka alla genom intervjuer i en och samma uppsats, vilket är anledningen till avgränsningen (Esaiasson et al, 2017, s.156-157).

3.2.2

Om respondenter & informanter

Tjänstepersonerna ses som informanter i ämnet, då de själva inte nödvändigtvis befinner sig i marginaliserade situationer själva. De anses ha stor kunskap och insikt i de marginaliserades situation i och med deras arbete med marginaliserade grupper (Kvale & Brinkmann, 2014, s.129). Snöbollseffekten leder dessutom till att personer som har kunskap hänvisar vidare till marginaliserade personer, vilka kan dela med sig av kunskap och erfarenhet som eftersöks i studien. Således är de marginaliserade respondenter (Esiasson et al, 2017, s.236). Det strategiska urvalet ökar även undersökningens chanser att uppnå god validitet, i och med att intervjupersonernas kunskap i ämnet kan ses som stor och tillförlitlig (Kvale & Brinkmann, 2014, s.298). Att ha med både respondenter och informanter innebär triangulering, vilket främjar källkritik och tillförlitligheten i studien (Kvale & Brinkmann, 2014, s.299).

3.3

Intervjuguide

Intervjuerna genomförs på ett halvstrukturerat sätt. Halvstrukturerad innebär att det utformas färdiga intervjufrågor, med möjlighet att frångå frågorna och ställa följdfrågor utifrån vad intervjupersonen svarar (Kvale & Brinkmann, 2014, s.172). Möjligheten till följdfrågor är viktig för undersökningen, då frågorna behöver anpassas utifrån responsen för att möjliggöra att de leder till svaret på forskningsfrågan och således uppfyller syftet med undersökningen. Forskaren använder sig av öppna frågor för att ge intervjupersonen möjlighet att ge en utförlig berättelse om dennes situation och upplevelser (Kvale &

Brinkmann, 2014, s.176). Intervjufrågorna utformas med syfte att formuleringen är så enkel som möjligt att förstå, med avsaknad av akademiskt språk. Det enkla språkbruket är viktigt för att uppnå bästa möjliga validitet, då ett lättförståeligt språk krävs för att

intervjupersonerna inte ska missförstå frågorna och bli påverkade av ett komplicerat språkbruk (Kvale & Brinkmann, 2014, s.176).

Slutligen formuleras frågorna något olika utifrån att de ställs till tjänstepersoner eller brukare. Då både tjänstepersoner och brukare intervjuas resulterar det i att två

intervjuguider utformas. Intervjuguiderna kan studeras närmare i bilaga 2, där de finns bifogade.

Intervjufrågorna är inspirerade av Steinar Kvale och Svend Brinkmann (2014, s.176-178) från deras bok Den Kvalitativa Forskningsintervjun. Exempelvis så kommer intervjuerna börja med en inledande fråga, tillämpa uppföljningsfrågor och vänta med direkta frågor till senare skeden av intervjun för att optimera en öppenhet gentemot vad intervjupersonerna har att berätta. För att uppnå så god validitet och reliabilitet som möjligt utarbetas intervjuguiden på ett sätt som gör att de överensstämmer väl med teorierna, då frågorna fungerar som

operationella indikatorer till teorierna i teorikapitlet (Esaiasson et al, 2017, s.57). Frågor som relaterar till teorierna är viktigt då rätt fenomen behöver mätas för att kunna koppla teori till empiri och undersöka dess efterlevnad (Ekengren & Hinnfors, 2012, s.75). Frågorna är kategoriserade utifrån olika kategorier vilka hämtas från teorierna (Kvale & Brinkmann, 2014, s.174). Kopplingen till teorin syftar att leda till hög validitet.

3.3.1

Transkribering och citat

Efter att intervjuerna spelas in till lösenordskyddad dator och mobil skrivs de över till lösenordskyddad dator. Alla transkriberingar genomförs enligt följande metod för att följa samma konsekventa mönster.

• Utfyllnadsord och ljud som exempelvis ”mm”, ”ju”, ”typ”, ”liksom”, ”eh”, ”så” och ”alltså” tas bort för att få en mer enhetlig transkribering. Att ta bort de nämnda orden anses inte ändra på innebörden.

• Hon/han byts ut till hen och kvinnorna/männen byts ut till

brukarna/personerna/tjänstepersonerna för att skydda intervjupersoner mot identifiering.

• Specifika platser eller verksamheter ändras för att ge intervjupersonerna ett konfidentiellt skydd.

• Till viss del ändras talspråk till fördel av mer formellt språk. Exempelvis ändras ”dom” till ”de” eller ”dem”, samt ”nä” till ”nej”.

• En intervju genomförs på engelska. Intervjun översätts till svenska under transkriberingen.

• För att fånga kärnan i intervjupersonernas uttalanden används ibland endast delar av citaten. För att visa att ett citat är taget ur ett längre citat infogas […], vilket visar att mer har sagts antigen innan eller efter.

Självklart finns det vissa risker med metoden för transkribering. Att ord som refererar till vissa personer eller grupper som han/hon och kvinnor/män byts ut kan ha en inverkan på studiens intersubjektivitet (Esaiasson et al, 2017, s.25). I studiens fall anses

intersubjektiviteten inte påverkas i särskilt stor utsträckning, då könstillhörighet inte haft någon betydelse gällande urvalet av intervjupersoner. Att namn på specifika platser eller verksamheter har ändrats eller utelämnats med respekt för det konfidentiella skyddet kan påverka intersubjektivitet. För att det ska bidra med så liten påverkan som möjligt görs noggranna avvägningar hur vissa delar ska transkriberas för att tillräckligt mycket information ska framkomma för att kunna reproducera undersökningen, samtidigt som information som inte är essentiell för ändamålet byts ut. Den mest nödvändiga

informationen om de olika verksamheterna som undersökts i uppsatsen har lämnats ut. Det finns också en viss risk för att intervjun på engelska påverkar resultatet i

transkriberingen. Exempelvis kan en slumpartad missuppfattning av författaren leda till ett reliabilitetsfel (Esaiasson et al, 2017, s.64). För att motverka felaktig transkribering har intervjun transkriberats extra varsamt, där intervjun har spelats om under

transkriberingsprocessen för att översätta innebörden så sanningsenligt som möjligt.

3.4

Databearbetning och analys

Analysen i undersökningen utgår från ett meningsfokuserat perspektiv. Anledningen är att fokus ligger på att undersöka intervjupersonernas berättelser och upplevelser av samhället de lever i (Kvale & Brinkmann, 2014, s.238). Metoden för analysen är kodning, vilket innebär att utskrifterna av intervjuerna bearbetas i olika steg för att placeras i olika kategorier.

Kategoriseringen av texten är en väl genomtänkt och övervägd metod, då den bidrar med en tydlig överblick över de stora mängden material som uppkommit (Kvale & Brinkmann, 2014, s.241).

• Processen för kodning går till så att författaren till en början skapar en tabell.

Tabellen består av delarna meningsbärande enhet, kondenserad meningsenhet, kod, underkategori och kategori. Kategori och underkategori specificeras direkt. Meningen är att långa uttalanden i slutändan ska sammanfattas ned till någon av kategorierna. Kategorierna och underkategorierna är framtagna med inspiration från teorierna, då inspirationen möjliggör att empirin går att koppla till teorierna (Kvale & Brinkmann, 2014, s.243). Kategorierna är direkt tagna från teorierna, medan underkategorierna tydliggör i vilken utsträckning citaten visar att de fyra olika värdena antigen uppfylls eller inte uppfylls. Ifall exempelvis negativt värde i underkategorin ofta uppkommer utifrån kodningen är det en indikator på att värdet i huvudkategorin inte uppfylls. Kopplingen till teorierna möjliggör i sin tur att frågeställningen besvaras och syftet uppfylls, då teorin kopplar till frågeställning och syfte. Sedan läser författaren igenom texterna.

• Efter genomläsningen markerar författaren de delar av texterna som har relevant koppling till kategorierna. Författaren analyserar ifall citaten tyder på att

• Härnäst skriver författaren kommentarer kopplat till de markerade textdelarna som talar om vilken av kategorierna de relaterar till. Samtidigt noterar författaren på sidan om vilka likheter och olikheter som framkommit i intervjumaterialet mellan de olika intervjupersonerna.

• Sedan går författaren tillbaka till tabellen och börjar klistra in markerade citat i tabellen, under meningsbärande enhet. Sedan sammanfattar författaren citaten till en mening, under kondenserad meningsenhet.

• Efter det omvandlas meningen till en passande kod. Koden intill passande

underkategori och kategori. Nedan finns tabellen infogad med exempel tagna från texterna.

Meningsbärande enhet Kondenserad _meningsenhet Kod Underkategori Kategori Man kan inte svenska så

bra. Vad som också bidrar är att man är analfabet på sitt eget språk. Så man kan ju inte läsa och skriva på sitt modersmål. Vi i Sverige är väldigt

duktiga på att informera på svenska och på andra språk. Men vi gör det gärna i skrift. Och det här blir ju ett problem när man inte kan läsa och skriva, man får svårt att ta till sig.

Avsaknad av språklig erfarenhet blir ett hinder, där ansvariga inte ser gruppens problematik Ingen kunskap om bakgrund Negativt erkännande Erkännande […] det är fler människor som står närmre arbetsmarknaden men är arbetslösa, den gruppen har ökat. Det gör att de som står långt ifrån har hamnat ännu längre ifrån.

Råd och

rekommendationer leder till distans från

arbetsmarknaden

Inskränkning

av egenmakt Negativt självbestämmande Självbestämmande

Normalt sett kanske någon släkt, vän eller liknande öppnar upp för att du kan få sova en natt eller två. Men det har varit i princip helt omöjligt. Råd och rekommendationer leder till utanförskap Avsaknad av

stöd och hjälp Negativ solidaritet Solidaritet

[…] Jag tycker inte det var rättvist. Och att man inte snabbt kan ta fram någon form av lösning när folk inte ens kan köpa mat. Det är inte schyst någonstans. Så det är en orättvisa. Upplever orättvisa i hur gruppen behandlats Avsaknad av situations-anpassning

Negativ rättvisa Rättvisa

Tabell 2 Kodning

3.4.1

Bortfall

Studien är från ett första stadium planerad utifrån att intervjua sex intervjupersoner, med jämn fördelning över tre olika verksamheter. Under studiens gång har komplikationer uppstått som gjort att det varit omöjligt att planera in en intervju med en brukare från en av verksamheterna. Även fast det i de flesta fallen har gått att lösa intervjuer på bra sätt enligt pandemins svåra situation, har det i just den här situationen resulterat i att pandemin till slut inte gjort det möjligt att få till intervjun. Bortfallet resulterar i att empirin i stället består av fem intervjuer, där en verksamhet alltså endast representeras av en tjänsteperson och inte av en brukare. Självklart kan bortfallet påverka studiens validitet. Den finns en möjlighet att vissa erfarenheter och perspektiv inte framkommer helt, vilket hade framkommit ifall en intervju med en brukare ur verksamheten också hade genomförts.

Validiteten anses dock fortfarande vara tillräckligt hög, då en intervju med en tjänsteperson ur verksamheten gjorts. Från intervjun har en bred mängd erfarenheter och perspektiv framkommit, som anses representera verksamheten med dess målgrupp på ett bra sätt. Intervjun med tjänstepersonen anses inte ersätta en potentiell brukare, men utifrån situationen som uppstått anses materialet vara tillräckligt. Tillräckligt mycket material är insamlat från intervjuerna för att för att kunna analysera samband och likheter samt testa resultatet mot teorier (Esaiasson et al, 2017, s.270). Bortfallet ersätts inte heller med en intervju från någon ytterligare verksamhet, då en sådan intervju skulle vara irrelevant med hänsyn till den valda avgränsningen för studien och inte bidra med det perspektivet det handlar om, vilket inte skulle öka undersökningens validitet.

3.5

Forskningsetiska överväganden

Den finns en del etiska aspekter värda att reflektera kring gällande undersökningen. Själva syftet med uppsatsen är att undersöka hur marginaliserade gruppers medborgarskap i Västmanland på olika sätt har påverkats av den rådande covid-19 pandemins råd och

rekommendationer, vilket är högst aktuellt och viktigt för hela samhället. Undersökningen är viktig då det finns ett stort värde i att under en ny och ovanlig situation i samhället utvärdera hur olika grupper, som redan har det svårt, möjligen påverkas ännu mer. Som tidigare påpekats finns det en avsaknad i tidigare forskning gällande den typen av undersökning. Samtidigt kan ämnet vara känslig att undersöka, både för personer som är marginaliserade, samt för andra i samhället. Syftet med undersökningen är tillräckligt starkt och värdefullt för att det ska väga upp, vilket gör det legitimt att bedriva undersökningen (Kvale & Brinkmann, 2014, s.99). Dessutom kan begreppet marginaliserad verka förminskande. Uppsatsen ämnar dock att genom att söka förbi begreppet synliggöra människan bakom och belysa dennes medborgarskap. Undersökningen skulle i bästa fall kunna leda till uppmärksamhet och

Vid kontakt med intervjupersonerna är det viktigt i första hand med tydlighet kring bakgrunden till undersökningen, syftet med undersökningen och hur uppsatsen ska användas. Det innebär att det utformas ett informerat samtycke mellan forskare och

intervjupersoner, vilket möjliggör så hög grad trygghet och samförstånd som möjligt (Kvale & Brinkmann, 2014, s.107). Ett informationsbrev utformas, vilket bifogas som en bilaga i uppsatsen (bilaga 1). Brevet informerar om detaljer som hur uppgifter behandlas

konfidentiellt och undersökningens syfte för intervjupersonerna. Då det rör sig om personer som befinner sig i utsatta situationer så anses det direkt olämpligt att inte vara öppen med syftet (Kvale & Brinkmann, 2014, s.108). Det innebär att tydlighet och öppenhet kring syftet är viktigt, då ämnets känsliga karaktär kräver det. I undersökningen finns det också ett starkt behov av att behandla intervjupersonernas uppgifter konfidentiellt, i synnerhet brukarnas uppgifter. Ett konfidentiellt skydd är viktigt då det rör sig om individer som redan befinner sig i utsatta situationer, och undersökningen ska inte riskera förvärra deras utsatthet (Kvale & Brinkmann, 2014, s.109-110). En ytterligare viktig aspekt är en tydlig teoretisk definition av begreppet marginaliserad. Det kan också kan leda till ett enklare och mer förståeligt språkbruk, då kanske alla inte vet vad marginaliserad som begrepp innebär (Esaiasson, 2017, s.56).

Användandet av snöbollseffekten i metoden för att hitta personer ur marginaliserade grupper att intervjua är också ett övervägande som tagits med etiken i åtanke. Metoden möjliggör en tryggare situation för de berörda. Det är möjligt att brukare vill att någon tjänsteperson de känner från verksamheten sitter med under intervjun, ifall det kan bidra till ytterligare trygghet. Om det finns som önskemål godkänns det. Ifall personen känner sig trygg ökar det möjligheten att personen kan besvara frågorna på ett öppet sätt (Kvale & Brinkmann, 2014, s.207). För att ytterligare öka tryggheten meddelas intervjupersoner som kan befinna sig i en utsatt position att de inte behöver ha kamera på under intervju som sker online. Däremot har forskaren kameran på, för att öka tryggheten hos intervjupersonerna. Det är även av värde att reflektera över forskarrollen. Viktigt är att behålla en opartiskhet. Valet av ämne att studera innebär att forskaren lätt kan känna stor empati och att det kan riskera leda till en partiskhet. Därför är det viktigt att forskaren kontinuerligt under studien kontrollerar sitt arbete och agerande för att påminna sig själv om objektivitet och säkerställa syfte, validitet och reliabilitet (Kvale & Brinkmann, 2014, s.111-112). Empatin får inte leda till att resultatet vinklas.

I rollen som forskare finns det också en överhängande risk att kontexten leder till en skev maktfördelning. Det skulle kunna bero på att forskaren, vilken kommer från högskolan, har en väldigt annorlunda roll och inflytande än vissa intervjupersoner. Maktfördelningen behöver finnas i åtanke under intervjuerna, vilket gäller öppenheten gentemot

intervjupersonernas berättelser och det aktiva lyssnandet till deras svar och formulerandet av följdfrågor (Kvale & Brinkmann, 2014, s.130).

Slutligen finns det vissa faktorer som kan komma att påverka studiens intersubjektivitet. Att intervjupersoners uppgifter behandlas konfidentiellt är en sådan. Det konfidentiella skyddet kan komma att försvåra möjligheten för andra att prova studiens tillvägagångssätt. Av den anledningen kommer det finnas en noggrann avvägning av vilken information om

intervjupersonerna som är nödvändig att lämna ut för att metoden ska kunna granskas, samtidigt som information vilken anses irrelevant och inte nödvändig för intersubjektiviteten eller är etiskt viktig att skydda kommer att bytas ut eller utelämnas. Genom att göra en noggrann avvägning kring utlämning av information anses inte validitet och reliabilitet påverkas avsevärt (Esaiason et al, 2017, s.25-26).

4

RESULTAT

I resultatkapitlet presenteras resultatet. Resultatet redovisas genom att dela upp resultatet efter vad som framkommit utifrån de fyra huvudkategorierna som använts i analysen, vilket intervjufrågorna utformats utifrån. För att tydliggöra resultatet delas det ytterligare upp enligt befintliga underkategorier. Uppdelningen syns enligt tabellen nedan. I varje kategori redovisas citat, vilka är hämtade från intervjuerna. Citaten kommer både från intervjuer med informanter och respondenter. Mer om vilka som utgör informanter och respondenter finnes i metodkapitlet.

Medborgarskap Erkännande

Negativt erkännande Positivt erkännande

Självbestämmande

Negativt självbestämmande Positivt självbestämmande

Solidaritet

Negativ solidaritet Positiv solidaritet

Rättvisa

Negativ rättvisa Positiv rättvisa

Tabell 3 Översikt över resultatredovisning

4.1

Erkännande

Gällande hur resultatet förhåller sig till kategorin erkännande finns det en rätt tydlig

korrelation mellan intervjupersonernas svar. Enligt kodningen som gjorts är de flesta citaten som kunde utläsas ur intervjuerna kopplade till underkategorin negativt erkännande, vilken relaterar till att grupper inte givits tillräcklig uppmärksamhet och att det inte finns någon tillräcklig hänsyn till olika gruppers bakgrunder.

En viss respons finns även kopplad till positivt erkännande, men det är i en låg utsträckning. Sammantaget visar resultatet att de olika grupperna inte kan anses erhålla erkännande.

4.1.1

Negativt erkännande

Det förekommer flertalet exempel under intervjuerna på att det finns flera faktorer som gör att marginaliserade inte kan ta till sig information på samma sätt som andra personer i samhället. Både en sådan sak som tillgång till internet, vilket kan tyckas självklart, samt avsaknad av språklig förmåga anses här vara något som försvårar omständigheterna för personer med marginaliserad bakgrund.

Just problematiken kring digitalisering och svårigheterna med tillgång till information om den rådande situationen var något som framkom från flertalet intervjuer. Det visar att kommunikation är viktigt och att det blir problematiskt när information inte når fram. Resultatet kan även tolkas som att olika grupper har en kulturell olikhet gentemot den

rådande kulturen i Sverige, och att hur vissa grupper av människor hanterar information inte beaktats när det bestämts hur information ska spridas och kommuniceras.

Man kan inte svenska så bra. Vad som också bidrar är att man är analfabet på sitt eget språk. Så man kan inte läsa och skriva på sitt modersmål. Vi i Sverige är väldigt duktiga på att informera på svenska och på andra språk. Men vi gör det gärna i skrift. Och det här blir ett problem när man inte kan läsa och skriva, man får svårt att ta till sig.

Ibland kan det vara svårt att ens ha en internetuppkoppling. Det är inte möjligt att läsa nyheter på svenska under asylprocessen. Det var svårt. Det var väldigt svårt. […] nej, utan då måste du ha en tv, och allting är så jävla krångligt. […] och ha ett abonnemang. Det är bara för mycket. Står du redan utanför, då är du ute direkt. Och det spelar ingen roll, du har inte de medlen, orken eller lusten. Sedan tycker jag att alla borde få rätt att ta del av nyheter på något sätt.

[…] och det tog otroligt lång tid innan det kom ett beslut som sa att vi översätter den här ersättningen till att omfatta en ersättning för att du ska vara uppkopplad på nätet i stället. Och dessutom så är den ersättningen 35 kronor i månaden. Det kändes ju sådär. Lite svårt att köpa någon uppkoppling för 35 kronor i månaden.

Det finns även faktorer i intervjuerna som visar att grupper med olika bakgrund ser på begrepp och definitioner på olika sätt. Bland annat när det gäller vad ett symtom är och vad som räknas in i en familj. Skillnaderna kring synen på begrepp från människor med olika typer av bakgrund är något som framkommer från flera intervjuer. Det framträder en känsla av att samhället visar ett slags konsensus kring förståelse av begrepp, där intervjupersonerna visar på att begreppen kan vara med omstridda än vad det framstår. Som resultat kan en uppvisad konsensus kring begrepp leda till negativa konsekvenser för de som inte är en del av rådande konsensus.

[…] att tänka på att inte träffa personer utanför familjen, det kan vi alla göra. Men sedan är också frågan hur vi definierar familj? I min värld är det de jag bor med, men pratar man med en brukare från en annan del av världen så kan det vara ett nätverk på kanske 200 personer.

En annan tydlig faktor som framkommer från flertalet intervjuer är hur råd och

rekommendationer begränsar och försvårar för människor med olika bakgrund på olika sätt. Intervjuerna visar även att det inte verkar finnas någon hänsyn till marginaliserade gruppers

När pandemin kom hade vi landat väldigt klart och tydligt i att det som fungerade bra för den här målgruppen var en kontinuitet, att träffa oss ofta, att vara här under långa perioder. Under samma dag då. Och helst alla dagar i veckan. Det blev väldigt mycket mer problematiskt utifrån restriktionerna som kom. I och med att man inte skulle träffas speciellt ofta, man skulle inte vara i stora grupper och så vidare. Vi följer de här restriktionerna noga, och det har gjort att vi behöver minska

grupperna, vi träffas inte lika ofta. Då får man också en lägre progression för de här brukarna.

Till exempel har vi haft språk-cafén som de stängt, och de ersatte dem inte med alternativ online i stället. Vi måste fortsätta med att lära oss språket på egen hand från böcker och videor. Inget stöd via internet eller finansiellt när det gäller det. Det har varit väldigt svårt när det gäller den saken.

[…] de ska göra vissa hembesök. Men det har dragits in på grund av att de jobbar mer hemifrån, och så länge det är lugnt och jag inte flaggar på så litar de på mig. Men det kan också vara väldigt förödande för sådana som är slipade och vill hålla på och jiddra, att de inte kommer. Och då kan det vara för sent. Att det hinner hända något.

[…] så du får en risk för en ökad segregering för att du åker till de du känner sedan tidigare, och också en ökad risk då du inte kommer in i HBTQ-communityt vilket man behöver i stor utsträckning ifall man får stanna kvar. Så det är också en isolering. Vi har också, ser ju också, att den här isoleringen leder ju till en ökad psykisk instabilitet. Vi har dels haft det här självmordet […] egenskadebeteenden som ökar också. Det blir värre på värre, värre på värst eller vad man ska säga […]

Ovanstående citat visar att när olika människor och grupper av människor begränsas, utan att hänsyn tas till deras bakgrund, leder det till tuffa konsekvenser som bland annat kan innebära risk för enskilda.

Det förekommer ett exempel där en person till och med har avslutat sitt liv. I den berörda intervjun där personens livsöde framkommer förtydligar intervjupersonen att råden och rekommendationerna inte är huvudorsaken till utfallet. Däremot har situationen med rådande rekommendationer och råd, vilket inneburit isolering och diverse inskränkningar, påverkat den redan nedsatta psykiska hälsan i sådan stor utsträckning att det resulterat i ett självmord. Det verkar inte ha funnits någon hänsyn från samhället för hur inskränkningar i olika gruppers liv kan ge stora konsekvenser, och att begränsningar kan påverka vissa grupper i större utsträckning än andra.

4.1.2

Positivt erkännande

Det förekommer även några tillfällen i de olika intervjuerna där intervjupersonerna berättar om tillfällen när de olika marginaliserade grupperna har blivit sedda av andra aktörer i samhället för vilka de är med deras bakgrund, och att hänsyn och beaktande har tagits till just deras bakgrund. Exemplen har kommit från tjänstepersoner som jobbar med grupperna i sin helhet.

Det är svårt att inte vara snorig om man lever utomhus hela tiden. Det gör att, vad gör vi då om någon visar på tydliga förkylningssymtom? Vart isolerar man någon som är akut hemlös? Det hade man inte tänkt på då i [ort]. Men när vi ställde frågan var man väldigt snabb på att ställa i ordning en lägenhet för att kunna isolera personer som har haft symtom då.

Jag skulle vilja säga att man i Västmanland ändå är hyfsat bra i och med att vi har asylhälsan. Problemet är att de ska få reda på att asylhälsan finns och att man faktiskt kan gå dit för att få prata med en kurator.

Tjänstepersonerna ger intryck av att de egna verksamheterna tagit hänsyn till brukarnas bakgrund och olikheter gentemot normen i samhället. De ger exempel på hur

verksamheterna haft marginaliserades bakgrund i åtanke när de utformat sin verksamhet. Intervjuerna med brukarna förstärker intrycket, då de har berömt den egna verksamheten och deras bemötande som varit under pandemin.

Den erfarenheten jag har är att vi från vår sida verkligen har försökt att bemöta orolighet, frustration, okunskap på ett sätt för att försöka lugna och fylla på med kunskap. Men också att försöka inspirera och motivera att försöka följa de rekommendationer och restriktioner som finns.

[…] de är bra på det mesta här. De är guld, de är bäst.

4.2

Självbestämmande

Den genomgående trenden i intervjuerna när det rör sig om samtal kopplade till

självbestämmande är att makten över det egna livet är något som har påverkats i negativ riktning för de marginaliserade grupperna. Den negativa påverkan på egenmakten är något som framkommer i samtliga intervjuer. Det pekar på en negativ trend gällande möjligheten att ha makt över sitt eget liv och deltagandet i samhället.

4.2.1

Negativt självbestämmande

Flera exempel handlar om hur råd och rekommendationer påverkat och omställt

verksamheter på ett negativt sätt, vilket i sin tur begränsat gruppers personliga utveckling. Det rör sig exempelvis om att människor som vill komma vidare i livet och närmare

arbetsmarknaden fått det svårare på grund av digitaliseringen, vilken varit en naturlig omställning i samhället under pandemin med tanke på de råd och rekommendationer som funnits. Just digitaliseringen är alltså en faktor som känns igen från föregående avsnitt. Konsekvenserna av digitaliseringen rör inte bara människors egenmakt och försörjning, utan leder i förlängningen till ett utanförskap i samhället.

Om man tittar i ett lite längre perspektiv så är det inte bara stöd för dagen de

behöver, utan de behöver ta sig framåt. Och här har det blivit mycket svårare utifrån att fysiska möten i princip har upphört. De kan komma till vår verksamhet, den har varit öppen, och träffa medarbetare fysiskt. Men att komma till socialtjänsten eller arbetsförmedlingen, om man kommit lite längre och vill försöka ta sig ur, så är det digitala möten vilket inte alls fungerar lika bra för den här målgruppen.

[…] det är fler människor som står närmre arbetsmarknaden men är arbetslösa, den gruppen har ökat. Det gör att de som står långt ifrån har hamnat ännu längre ifrån.

Det finns även exempel som visar en dramatisk påverkan på gruppers möjlighet till makt över sina liv. Följande exempel visar att vissa råd och rekommendationer grupper varit tvungna att förhålla sig till skapat en komplex situation, där det inte verkar finnas någon lösning för personerna i fråga, och där det innebär en stor personlig påverkan på

marginaliserades livssituation. Här är det tydligt att råd och rekommendationer påverkar de flesta på något sätt, men att vissa grupper blir mycket hårt drabbade då det som i exemplen i slutändan handlar om möjligheten att stanna i ett land där du får rättigheten att leva.

[…] och det är att om du har en så skruttig advokat, och du inte ens får träffa advokaten för att den kör per telefon eller digitalt, då missar du lite till utav den lilla makten du kanske eventuellt hade, eller viss påverkan i alla fall. För det är mycket enklare att ignorera någon som inte är i samma rum.

[…] också det här förbudet mot att åka kollektivt. Om du då helt plötsligt, som en utav våra asylsökande, helt plötsligt inser att advokaten inte talat om ifall de kommer lägga in den här överklagan innan utsatt tid och det enda svaret hen får är -Sorry men jag är på semester. Och det är två dagar kvar och hen vet att det här är kört, jag blir utvisad på störten om det inte händer något […]

4.2.2

Positivt självbestämmande

Ur analysen går det endast att urskilja ett enda intervjusvar där självbestämmandet inte anses ha påverkats i en negativ riktning. Intervjupersonen i fråga visar en positiv syn kring hur råden och rekommendationerna i samhället har påverkat den egna makten, och ser det i stället som ett slags hjälpande verktyg i det vardagliga livet.

Nej men det är bra att bli påmind om att man ska tänka på vissa saker.

4.3

Solidaritet

Under pandemin har solidariteten i samhället gentemot marginaliserade grupper minskat, enligt intervjupersonernas uttalanden. Det rör sig inte bara om situationer där

medmänniskors riktat fördomar och rasism mot de marginaliserade grupperna, utan även situationer som visar på att civilsamhället och medmänniskor ofrivilligt fått ta ett steg

tillbaka på grund av rådande restriktioner. I några fall har även andra aktörer visat solidaritet för grupperna.

4.3.1

Negativ solidaritet

Gällande solidaritet framkommer det flertalet exempel från intervjupersonerna kring hur solidariteten i samhället upplevs ha minskat under pandemin. Exemplen pekar på olika saker, bland annat att råd och rekommendationer begränsat medmänniskor och andra aktörers möjlighet att visa solidaritet och inkludering av marginaliserade grupper. Det tyder alltså inte på en ovilja gentemot att ställa upp för marginaliserade grupper, utan en ofrivillig begränsning på grund av att människor behöver sätta råd och rekommendationer före det solidariska agerandet för de som behöver det.

[…] så du har inte möjlighet att delta i grupper och aktiviteter, det påverkar integration och att komma in i samhället. Det tar mycket längre tid än vad det vanligtvis tar.

[…] normalt sett kanske någon släkt, vän eller liknande öppnar upp för att du kan få sova en natt eller två. Men det har varit i princip helt omöjligt.

[…] och då har det tidigare innan pandemin varit så att civilsamhället ställt upp med att skjutsa, de har gjort det utan att få ersättning. Men alla de här frivilliga, eller väldigt många, har också varit äldre personer. Eftersom det är de som är lediga på dagtid. Och de försvann ju i ett kick, eftersom det vart Corona.

En informant ger exempel på hur samhället under pandemin uppmanat att ställa upp för gamla och riskgrupper. Samtidigt upplevs det inte att den här uppmaningen till solidaritet funnits gentemot andra utsatta grupper. Det tyder på att vissa marginaliserade grupper varit bortglömda av gemene man under pandemin. Exemplet kommer från en situation där gruppen inte kunde ta sig till någon ort med matbutik.

[…] och där är det också så att det här med att handla mat, det vart väldigt mycket facebook-grupper omkring det för alla andra. Men det baseras på att du på något sätt är medlem i det svenska sociala nätverket. För att någon skulle åka och handla. Du var gammal och skröplig eller tillhörde någon riskgrupp. Och då är det någon annan svensk som åker och handlar åt dig. De grupperna kommer de här aldrig i kontakt med, och det är ingen som skulle åkt heller för de är fullt friska […]

Det finns även berättelser som vittnar om hur marginaliserade grupper fått utstå rasism och fördomar under pandemin. I vissa fall har en negativ attityd hörts från andras

konversationer, i vissa fall riktats direkt mot marginaliserade personer och i vissa fall upplevs det vara något som andra människor utför medan de kan använda de rådande

rekommendationerna och råden som ett medel för att legitimera bemötandet med.

Det jag har hört är att vissa tycker att ifall du är från den här utsatta gruppen har du större sannolikhet att bära på covid än någon annan. Det är nästan så att vissa har trott att det finns en större genetisk eller biologisk faktor att få covid om man har en viss härkomst eller är på ett visst sätt.

I följande stycke beskriver informanten hur det under pandemin tagits beslut som resulterat i att personer från en marginaliserad grupp inte har kunnat köpa bussbiljett på bussen som tidigare. I stället har de varit tvungna att köpa biljetten på annan ort. Paradoxen har då blivit att de har varit tvungna att försöka ta sig till den andra orten utan biljett, för att köpa en biljett där. Det här resulterade i att de marginaliserade blev utskällda och avkastade. Situationen kan tolkas som att chauffören försöker förhålla sig till de riktlinjer som finns, men att bemötandet gentemot de marginaliserade pekat på en rasistisk attityd.

Ja, ihop med de här incidenterna med biljetterna så framkom det en klar rasism. Ifrån busschaufförerna. Jag var lite misstänksam ifall det också var så att det här berodde på att de var HBTQI-personer, eftersom de kom från ett boende, ett ställe där det bara bodde sådana då. Att det var en kombinerad rasism och HBTQI-fientlighet som då fick utlopp i den konkreta händelsen att du försöker minsann fuska.

En respondent upplever att attityden i samhället blivit hårdare och sämre. Respondenten ger bland annat ett exempel från mataffären när en person skrikit åt respondenten för att

personen inte upplevt att respondenten följt råd och rekommendationer.

Det var en kvinna på affären som bara skällde ut mig för att det var, ”ja du ska minsann tänka på. Oj! Sa jag. Så det är bara upp till mig alltså? Det var inte du som närmade dig mig och kom för nära?” Och så får jag ta skiten.