Trafiksäkerhetsläget i Blekinge

notat Nr 75-94 Titel: Författare: Resursgrupp: Projektnummer: Projektnamn: Uppdragsgivare: Distribution: Utgivningsår: 1994 Trafiksäkerhetsläget i Blekinge

Ulf Bräde och Jörgen Larsson Trafiksäkerhetsanalys

20265

Beskrivning av trafiksäkerhetsläget i Blekinge Vägverket Region Sydöst

fri/nyförvärv/begränsad/

Väg- och transport-forskningsinstitutet ä

FÖRORD

Ulf Brüde har varit projektledare och har tillsammans med Jörgen Larsson genomfört denna studie.

Kontaktpersoner för Vägverket Region Sydöst har varit Birgitta Sjöberg och Stefan Bertilsson.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING SI1d

1. BAKGRUND OCH SYFTE l

2. RESULTAT 2

2.1 Polisrapporterade personskadeolyckor hela vägnätet (SCB-data) 2 2.2 Pclisrapporterade Olyckor statliga vägnätet (VDB-data) 8 2.3 Patientstatistik, sjukhusrapporterade personskador (Socialstyrelsen, Landstinget) 13

3.

NÅGRA KOMMENTARER

14

Bilaga Personskador i trafiken i Blekinge 1989-1993, Per Fredlund, Blekinge läns landsting

SAMMANFATTNING

Syftet med föreliggande studie har varit att ge en Översiktlig beskrivning av trañksäkerhetsläget i Blekinge jämfört med för hela landet. Kompletteringar kan senare visa sig nödvändiga.

Data har erhållits från Statistiska Centralbyrån - SCB (polisrapporterade personskadeolyckor på hela väg- och gatunätet, invånarantal och bilantal), Vägverkets vägdatabank - VDB (samtliga polisrapporterade olyckor och trañkarbete på det statliga vägnätet) samt

Socialstyrelsen och Blekinge läns landsting (patientstatistik och sjukhusrapporterade

personskador).

Blekinge tillhör de län som har minst antal Olyckor i landet, naturligtvis beroende på att

detsamma gäller även för antal invånare och trafikarbete. Årligen inträffar ca 13 dödsolyckor,

67 svåra och 222 lindriga personskadeolyckor - med ca 15 dödade, 83 svårt och 298 lindrigt

skadade - d.v.s. totalt ca 400 skadade eller dödade, varav ca 100 svårt skadade eller dödade.

Antalet dödade resp. skadade per invånare eller bilar ligger nära genomsnittetför hela landet. 73 % av de dödade och 56 % av de skadade återfinns inom ej tättbebyggt område, vilket är mer än för övriga landet.

Blekinge har något större andel dödade eller skadade i åldrarna under 25 år.

Skadekvoten (antal skadade inklusive dödade per trafikarbete) är hög för statliga vägnätet i Blekinge, ca 20 % större än för landet. Detta beror sannolikt, åtminstone delvis, på hög polisrapportering. Dessutom finns viss misstanke om att trañkarbetet i Blekinge underskattas. Blekinge har ingen motorväg utan i stället motortrañkled. Detta utgör dock ingen avgörande förklaring till Blekinges höga skadekvot.

Särskilt sommartid är Blekinges skadekvot hög jämfört med för hela landet.

Liksom i övriga landet utgör korsningsolyckoma en stor andel, ca 40 %. 4-vägskorsningar har störst skadeföljd.

Mörker/gryning/skymning och issnöväglag medför, som för övriga landet, ökat antal olyckor. Viltolycksandelen är ungefär densamma som för hela landet, ca 60 %. Älgolyckorna utgör en något mindre andel än för övriga landet.

Enligt Socialstyrelsen har Blekinge ca 215 vårdfall per år förorsakade av trafikolyckor (intagna på slutenvårdsmottagning, exkl. fotgängare-singel). Vårdfallen visar en helt annorlunda fördelning efter trafikantkategori jämfört med de polisrapporterade olyckorna. Enligt Blekinge läns landsting inträffar ca 800 trafikskador per år (akutintagna, inkl. fotgängare-singel). Barn och ungdom utpekas som ett trafiksäkerhetsproblem.

Vid uppföljning av en trafiksäkerhetsaktion är det nödvändigt att följa upp, inte bara olyckor och skadade - utan även indirekta mått som beteenden samt exponering.

1.

BAKGRUND OCH SYFTE

Syftet har varit att översiktligt beskriva trafiksäkerheten i Blekinge jämfört med övriga landet.

Data har erhållits från följande källor:

- Statistiska Centralbyrån (SCB) - polisrapporterade personskadeolyckor på hela vägnätet, invånarantal, bilantal.

- Vägverkets vägdatabank (VDB) - polisrapporterade olyckor och trañkarbete på statliga vägnätet.

- Socialstyrelsen och Blekinge läns landsting, patientstatistik och sjukhusrapporterade personskador i trafiken.

Olycksmått:

- Antal olyckor och antal skadade med uppdelning efter svårighetsgrad.

- Olyckskvot (olyckor per trafikarbete), skadeföljd (skadade inkl. dödade per olycka), skadekvot (skadade inkl. dödade per trañkarbete).

- Dödade och skadade per invånare alternativt bilar.

Bakgrundsvariabler:

- Län, vägtyp, vägkategori, bebyggelsetyp, kommun, hastighetsgräns, olyckstyp, årstid, väglag och ljusförhållande.

Tidsperiod:

- 1989-1993, sammantaget.

- 1977-1993, årsvisa utvecklingen.

Det är på olika sätt besvärligt och tidskrävande att utifrån statistiska olycks- och skadedata göra en heltäckande beskrivning av trañksäkerhetsläget.

SCB-statistiken avser visserligen hela väg- och gatunätet men avser endast polisrapporterade personskadeolyckor. För att på länsnivå kunna erhålla uppgifter om hur olyckorna fördelar sig efter olika bakgrundsvariabler fordras separata beställningar från Statistiska Centralbyrån. VDB ger möjlighet till godtyckliga datauttag för samtliga polisrapporterade olyckor, även egendomsskadeolyckor och har noggranna uppgifter om när, var och hur olyckorna inträffat, men täcker å andra sidan endast det statliga vägnätet. Fr.o.m. år 1994 kommer dock VDB, att om än lite grovt, omfatta hela väg- och gatunätet.

Polisrapporteringen av olyckor är ofullständig p.g.a. bortfall. Detta gäller även för personskadeolyckor och inte minst olyckor med oskyddade trafikanter. Polisen rapporterar endast olyckor med fordon inblandade, vilket innebär att även olyckor typ cykel-singel i vägtrafikmiljö skall rapporteras men däremot inte olyckstypen fotgängare-singel (vanligtvis halkolyckor).

Socialstyrelsens patientstatistik täcker hela landet men saknar viktiga bakgrundsdata om när, var och hur olyckorna inträffat. Blekinge läns landstings egna skadestatistik förefaller mycket intressant, inte minst för att den även innehåller uppgifter om olyckstypen fotgängare-singel. Möjligheterna till jämförelser med övriga landet blir dock begränsade.

2.

RESULTAT

Nedan redovisas ett axplock bland de resultat - tabeller eller figurer - som tagits fram. Det kan framledes bli aktuellt att göra kompletterande bearbetningar.

2.1 Polisrapporterade personskadeolyckor hela vägnätet (SCB-data)

Figur 1 och 2 visar utvecklingen (i indexform) för antal personskadeolyckor resp. dödsolyckor i Blekinge jämfört med för hela landet. Aren 1977-1983 utgör basperiod (index = 100) och för

övriga år har således antalet olyckor relaterats till medelvärdet för perioden 1977-1983.

Blekinge har haft förhållandevis många personskadeolyckor under senare år, vilket helt förklaras av ökat antal lindriga personskadeolyckor. Antalet svåra personskadeolyckor har

däremot varit förhållandevis få under senare år. Antalet dödsolyckor i Blekinge uppvisar ett

mera slumpmässigt variationsmönster men synes annars ha haft ungefär samma utveckling som hela landet.

INDEX FÖR PERSONSKADEOLYCKOR 140 T 120 + 100 J; 2 G G '3 5 x 80 *" LU

.9.

_ 60.1.. 40 _ 20 -0 a 7 4' 1_ N 0 O* O 0- N 0 Q ID O N O 0 N V) 'N N N C) O O O O O O 0 0 0

:assesseeaaaagååê

ÅR +BLEK|NGE --D- 'HELALANDET

Figur 1 Utvecklingen för antal personskadeolyckor (SCB)

INDEX FÖR oöosowcxon 120 -* 100 E]---D---D-_-G Q.: x 80 *" J

2

_ 60 . 40 20 -0 1 N O O O '- N M Q ID O N O 0 O '- 04 F)

aaaäêêêêêêêêêêêêê

ÅR +BLEKINGE - -D- - HELALANDET

Figur2 Utvecklingen för antal dödsolyckor (SCB)

Av tabell 1 framgår att fördelningen efter lindriga och svåra personskadeolyckor samt dödsolyckor (för perioden 1989-1993) väl överensstämmer med fördelningen för övriga landet.

Tabell 1 Ärligt antal (%) personskadeolyckor 1989-1993 (SCB)

|

Lindriga

Svåra

Döds

Totalt

Blekinge

222 (73)

67 (22)

13 (4)

303 (100)

Hela landet

11641 (71)

3980 (24)

680 (4)

16301 (100)

Näst efter Gotlands län har Blekinge, tillsammans med Jämtlands och Kronobergs län, minst antal personskadeolyckor och dödsolyckor i landet. Detta beror naturligtvis på att

Blekinge tillhör landets minsta län både vad gäller invånarantal och trañkarbete. Under

perioden 1989-1993 har Blekinge årligen haft i genomsnitt ca 13 dödsolyckor, 67 svåra personskadeolyckor och 222 lindriga personskadeolyckor. Motsvarande värden för dödade, svårt och lindrigt skadade är 15, 83 resp. 298.

Figurerna 3-6 visar att för Blekinge (län K) har såväl antal dödade resp. skadade (svårt

eller lindrigt) per invånare som per bilar för åren 1989-1993 legat nära genomsnittet för hela landet.

VTI NOTAT 75-94

Figur 4 Skadad 0

e per invanare (SCB)

VEmt/J .I-ozs Division vag & nam

Genomsnitt för hela landet

ABCDEFGH I KLMNOPRSTU'XYZACBD

400

Skadade per 100 000 invånare. Genomsnitt för åren 1909-1993

(är Vä erker

1994-06

Figur 3

Dödade per invånare (SCB)

VEmt/.I .I-ozs Division Väg a: Troflt

Genomsnitt för hela landet

ABCDEFGH I KLMNOPRSTUIXYZACBD

20

Dödade per 100 000 invånare. Genomsnitt för åren 1989-1993

Få' Vägverket 1994-06 a Dödade per 100 000 bilar. Genomsnitt för åren 1989-1993

50

03.:._{. .} .-

a. .. . .

-ABCDEFGHIKLMNOPRSTUIXYZACBD Genomsnitt för hela landet

Event/.I .I-ozs üvision vag a Trofk :4

Figur 5 Dödade per bilar (SCB)

Få Vägverket 1994-06 N_J

Skadade per 100 000 bilar. Genomsnitt för åren 1989-1993 1000 900 4 000 . 700 000 500 -400 . 300 . 200 -100 d 0 _ »13:13 1123:1. .235. AB C D E F

: '5:111 \.'\'4'. GHIKLMNOPRSTUIXYZACBD Genomsnitt för hela landet

E VEmt/.l .0-025 Division vag 0: mm :4

Figur 6 _{Skadade per bilar (SCB)} VTI NOTAT 75-94

Enligt tabell 2 gäller för dödade ochskadade att i Blekinge återfinns en större andel utanför

tättbebyggt område jämfört med för hela landet. 73 % av de dödade i Blekinge återfinns

inom ej tättbebyggt område (landsbygd). Motsvarande för enbart skadade är 56 %. Tabell 2 Antal skadade inkl. dödade (%) 1989-1993 (SCB)

Tättbebyggt Ej tättbebyggt Totalt

Blekinge 856 (43) 1122 (57) 1978 (100)

Hela landet 59166 (53) 52199 (47) 111365 (100)

För såväl Blekinge som hela landet utgör män större andel (ca 60 %) än kvinnor (ca 40 %) bland totalt antal dödade och skadade.

Tabell 3 visar antal skadade plus dödade 1989-1993 med uppdelning efter olika trafikantkategorier för Blekinge respektive hela landet. Tabell 4 visar motsvarande för olika åldersklasser. Det föreligger inga större skillnader i fördelning efter trañkantkategori.

Däremot kan man se att för Blekinge svarar åldrarna under 25 år för en något större

andel av de skadade eller dödade.

Tabell 3 Antal skadade inkl. dödade (%) 1989-1993 (SCB)

Blekinge Hela landet

Bilförare 945 (48) 51726 (46) Bilpassagerare 403 (20) 26688 (24) MC-förare/passagerare 123 (6) 5085 (5) Mopedist 129 (7) 4173 (4) Cyklist 237 (12) 14214 (13) Gående 130 (7) 8846 (8) Övriga 14 (1) 740 (1) Totalt 1981 (100) 111472 (100)

Tabell 4 Antal skadade inkl. dödade (%) 1989-1993 (SCB)

Blekinge Hela landet

0-6 år 40 (2) 2352 (2) 7-14 år 136 (7) 6038 (5) 15-17 år 184 (9) 7968 (7) 18-24 år 509 (26) 25680 (23) 25-64 år 891 (45) 55868 (50) 65-år 214 (11) 12934 (12) Okänt 7 (0) 632 (1) Totalt 1981 (100) 111472 (100) VTI NOTAT 75-94

Tabell 5 visar hur antalet dödade i Blekinge 1989-1993 har fördelat sig efter kommun och bebyggelseslag. Det framgår tydligt att de årliga antalen blir små.

Tabell 5 Antal dödade 1989-1993 (SCB)

Tättbebyggt Ej tättbebyggt Totalt

Olofström 1 4 5 Karlskrona 12 13 25 Ronneby 2 12 14 Karlshamn 2 1 3 1 5 Sölvesborg 3 1 1 14 Totalt 20 53 73

I tabell 6 redovisas fördelningen för dödade plus skadade efter kommun och bebyggelsetyp. I tabell 7 har de årliga genomsnittsvärdena relaterats till invånarantal. Ronneby kommun har flest antal dödade plus skadade per 100000 invånare och Karlskrona kommun minst.

Tabell 6 Antal dödade och skadade 1989-1993 (SCB)

Tättbebyggt Ej tättbebyggt Totalt

Olofström 78 1 16 194 Karlskrona 298 342 640 Ronneby 201 272 473 Karlshamn 182 279 461 Sölvesborg 99 1 14 213 Totalt 858 1123 1981

Tabell 7 Ärligt antal dödade eller skadade per 100000 invånare 1989-1993 (SCB)

Olofström 260 Karlskrona 2 14 Ronneby 324 Karlshamn 293 Sölvesborg 259 Totalt 261 VTI NOTAT 75-94

2.2 Polisrapporterade olyckor statliga vägnätet (VDB-data)

Under många år har man uppmärksammat att Blekinge har en hög skadekvot (skadade inkl. dödade per trañkarbete) för det statliga vägnätet. För 1977-1988 har nämnda skadekvot varit i genomsnitt ca 17 % större än för hela landet. 1989-1993 har skadekvoten i genomsnitt varit ytterligare något större för Blekinge än för hela landet, ca 20 %. Denna Ökning överensstämmer (se sid 2) med att antalet personskadeolyckor på hela vägnätet har varit jämförelsevis stort i Blekinge under de senaste åren. Man kan även konstatera att, för statliga vägnätet, har andelen egendomsskadeolyckor varit större för Blekinge än för övriga landet under perioden 1977- 1993.

Stor del av föreliggande arbete har ägnats åt att försöka förklara varför Blekinge har hög

skadekvot för det statliga vägnätet.

Tabell 8 visar för det statliga vägnätet olyckskvot (olyckor per miljon axelparkm), skadeföljd (skadade inkl. dödade per olycka) och skadekvot (skadade inkl. dödade per miljon axelparkm) för resp. län. Viltolyckor har exkluderats.

Tabell 8 1989-1993 (VDB)

Lan Olyckskvot Skadeföljd Skadekvot (I tabell 8-12 inkluderas antal dödade

B

0,46

0,52

0,24

i antal skadade.)

C 0,37 0,65 0,24 D 0,39 0,59 0,23 E 0,36 0,58 0,21 F 0,35 0,54 0,19 G 0,36 0,53 0,19 H 0,46 0,50 0,23 I 0,39 0,68 0,27 K 0,60 0,48 0,29 L 0,53 0,50 0,27 M 0,63 0,49 0,31 N 0,42 0,57 0,24 0 0,45 0,59 0,27 P 0,48 0,53 0,26 R 0,42 0,58 0,24 S 0,37 0,66 0,24 T 0,39 0,58 0,23 U 0,39 0,58 0,22 W 0,43 0,63 0,27 X 0,31 0,74 0,23 Y 0,44 0,62 0,27 Z 0,28 0,75 0,21 AC 0,34 0,63 0,21 BD 0,28 0,62 0,17 Hela landet 0,42 0,57 0,24

Det framgår tydligt att län (som t.ex. Blekinge) med hög olyckskvot vanligtvis har låg

skadeföljd men ändock något hög skadekvot. Det framgår också att län (t.ex. i Norrland) med

låg olyckskvot vanligtvis har hög skadeföljd men ändock något låg skadekvot. Detta har

uppmärksammats sedan många år tillbakaoch torde sannolikt till stor del bero på olikheter i polisens rapportering.

För Blekinge gäller att skadekvoten är ca 20 % större än för hela landet. Motsvarande för olyckskvoten är ca 40 %.

Enligt jämförelser mellan antal vårdfall (enligt Socialstyrelsens patientstatistik) och antalet

svårt skadade (enligt SCB) kan polisrapporteringsgraden för Blekinge vara uppemot ca

20 % större än för övriga landet.

En ytterligare tänkbar förklaring till varför Blekinge under så många år har haft hög

skadekvot skulle kunna vara att trafikarbetet systematiskt underskattas p.g.a. att trañkens

årsvariationer i Blekinge inte skattas korrekt.

I tabell 9 görs uppdelning efter vägtyp - vanlig väg, motorväg (MV), motortrafikled (ML) och fyrfältsväg (4F). Det kan konstateras att Blekinge inte har någon motorväg utan i stället en lika stor andel (trafikarbetsmässigt) motortrañkled.

"Vanlig väg" i Blekinge har högre olyckskvot, lägre Skadeföljd och högre skadekvot än vanlig väg i hela landet. Motortrafikled i Blekinge har högre olyckskvot och lägre Skadeföljd - men lägre skadekvot än motortrañkled i hela landet och dessutom inte mycket högre skadekvot än för motorväg i hela landet.

Tabell 9 Uppdelning efter vägtyp, 1989-1993 (VDB)

Vanlig väg MV ML 4F Totalt

Blekinge

Trañkarbete (%) 2892 (81) 0(0) 607 (17) 50 (1) 3549 (100)

Antal olyckor (ej W) 1917 0 202 21 2140

Antal skadade 925 0 92 4 1021 Olyckskvot 0,66 - 0,33 - 0,60 Skadeföljd 0,48 - 0,46 - 0,48 Skadekvot 0,32 - 0,15 - 0,29 Hela landet Trañkarbete (%) 177278 (78) 35795 (16) 8873 (4) 4532 (2) 226478 (100)

Antal olyckor (ej W) 80371 9744 2365 3634 96114

Antal skadade 46343 4855 1593 1896 54687

Olyckskvot 0,45 0,27 0,27 0,80 0,42

Skadeföljd 0,58 0,50 0,67 0,52 0,57

Skadekvot 0,26 0,14 0,18 0,42 0,24

Enligt tidigare VTI-studier (Notat 49-1994 och 34-1994, S-O Lundkvist) erhölls att ML i Blekinge hade förhållandevis många olyckor vintertid jämfört med andra ML i landet. Dessutom fann man att den västra delen av E22-an har högre skadekvot än den östra. För den östra delen av E22-an uppmättes ca 5 km/h högre hastigheter än för annan jämförbar ML. Tabell 10 innehåller ytterligare uppdelning efter vägkategori och hastighetsgräns för vägtypen vanlig väg. De typiska skillnaderna mellan Blekinge och hela landet för olyckskvot, Skadeföljd och skadekvot gäller genomgående.

10.

Tabell 10 Uppdelning för vanlig väg efter vägkategori och tillåten hastighet, 1989-1993

(VDB) '

Övrig vägkategori

EV

Totalt

50 km/h 70 km/h 90-110 km/h Blekinge ' Trañkarbete 247 877 826 941 289 1 Antal olyckor 279 726 456 428 1889 Antal skadade 1 16 336 225 236 913 Olyckskvot 1,13 0,83 0,55 0,45 0,65 Skadeföljd 0,42 0,46 0,49 0,55 0,48 Skadekvot 0,47 0,38 0,27 0,25 0,32 Hela landet Trañkarbete 15536 46075 80332 351 17 177060 Antal olyckor 13779 25683 27330 12789 79581 Antal skadade 6300 13740 17927 8003 45970 Olyckskvot 0,89 0,56 0,34 0,36 0,45 Skadeföljd 0,46 0,53 0,66 0,63 0,58 Skadekvot 0,41 0,30 0,22 0,23 0,26

Även olyckor och skadade på det statliga vägnätet i Blekinge (jämför sid 6) har i större utsträckning inträffat inom ej tättbebyggt område än inom tättbebyggt, jämfört med Övriga landet.

Vid uppdelning efter sommar (april-september) och vinter (oktober-mars) framgår enligt tabell 1] att skillnaden i Skadekvot mellan Blekinge och hela landet är som störst under sommaren. Vid beräkningarna har antagits att för både Blekinge och övriga landet uträttas 42 % av trafikarbetet under vintermånaderna. Detta torde vara en viss överskattning vad gäller Blekinge.

Tabell 1] Uppdelning efter sommar och vinter, 1989-1993 (VDB)

Sommar Vinter Totalt

Blekinge Trañkarbete (%) 2058 (58) 1491 (42) 3549 (100) Antal olyckor, ej W (%) 970 (45) 1170 (55) 2140 (100) Antal skadade (%) 548 (54) 473 (46) 1021 (100) Olyckskvot 0,47 0,78 0,60 Skadeföljd 0,56 0,40 0,48 Skadekvot 0,27 0,31 0,29 Hela landet Trañkarbete (%) 131357 (58) 95121 (42) 226478 (100) Antal olyckor, ej W (%) 45435 (47) 50679 (53) 96114 ( 100) Antal skadade (%) 28342 (52) 26345 (48) 54687 (100) Olyckskvot 0,35 0,53 0,42 Skadeföljd 0,62 0,52 0,57 Skadekvot 0,22 0,28 0,24 VTI NOTAT 75-94

11

Olyckomas fördelning efter korsning/sträcka är ungefär densamma i Blekinge som i hela landet - ca 40 % korsningsolyckor (inkl. olyckor i planskilda korsningar) och ca 60 % sträckolyckor. 4-vägskorsningar har den största skadeföljden.

För Blekinge liksom Övriga landet medför mörker/gryning/skymning och issnöväglag ökat antal olyckor. I Blekinge inträffar drygt 35 % resp. knappt 20 % av olyckorna vid dessa omständigheter.

Tabell 12 visar fördelningen för antal olyckor och skadade samt dessutom skadeföljd efter

olyckstyp. Blekinge har mestadels låg skadeföljd, inte minst vad gäller singelolyckor, vilket

som tidigare indikerar hög polisrapportering.

Tabell 12 Uppdelning efter olyckstyper, 1989-1993 (VDB) (viltolyckorna har exkluderats vid procentberäkningarna)

S A U 0 M K C F W V Totalt Blekinge Olyckor 857 214 105 93 179 258 92 30 2940 312 5080

(%)

(40)

(10)

(5)

(4)

(8)

(12)

(4)

(1)

-

(15)

(100)

Skadade 320 134 49 42 113 137 86 29 94 111 1115

(%)

(31)

(13)

(5)

(4)

(11)

(13)

(8)

(3)

-

(10)

(100)

Skadeföljd 0,37 0,63 0,47 0,45 0,63 0,53 0,93 0,97 0,03 0,36 0,48* Hela landet Olyckor 37723 8542 7523 6358 8729 10785 3212 1604 137557 11638 233671

(%)

(39)

(9)

(8)

(7)

(9)

(11)

(3)

(2)

-

(12)

(100)

Skadade 19207 5691 4554 2657 7301 7097 2892 1603 4229 3685 58916

(%)

(35)

(10)

(8)

(5)

(13)

(13)

(5)

(3)

-

(7)

(100)

Skadeföljd 0,51 0,67 0,61 0,42 0,84 0,66 0,90 1,00 0,03 0,32 0,57*

* _{Skadeföljd exkl. viltolyckor.}

Viltolycksandelen är ungefär densamma i Blekinge som i hela landet (ca 60 %). Bland de skadade svarar viltolyckorna dock bara för ca 8 %. Algolyckorna utgör en mindre andel i Blekinge (ca 10 %) än i hela landet (ca 16 %) av samtliga viltolyckor.

Tabell 13 visar hur viltolyckorna i Blekinge 1989-1993 fördelar sig års- och vägnummervis. Vägar med högre vägnummer än 500 och med färre än 30 viltolyckor under S-årsperioden har hänförts till "övriga". Som synes svarar E22-an för en stor andel. Det framkommer också att antalet viltolyckor i Blekinge ökat kraftigt år för år. Ökningen är större än för landet i sin helhet och förklaras av ökat antal olyckor med rådj ur/hj ort.

12

Tabell 13 Antal viltclyckor fördelade efter vägnummer (VDB)

Totalt

Vägnummer

1989

1990

1991

1992

1993

1989- 1993

22

127

123

118

149

177

694

28

23

24

36 A

42

50

175

29

8

11

20

10

34

83

30

29

39

46

45

67

226

116

11

14

10

11

18

64

1 19

1

2

3

0

1

7

121

26

32

22

30

33

143

122

17

22

28

28

35

130

123

6

3

3

4

8

24

126

11

13

12

10

15

61

538

2

7

7

9

6

31

575

2

9

4

9

15

39

620

18

18

17

27

28

108

638

4

7

6

13

7

37

642

10

8

14

11

18

61

653

11

13

17

18

28

87

657

2

9

6

8

16

41

663

2

5

9

14

12

42

669

7

6

12

27

27

79

673

7

9

15

14

11

56

725

13

1 1

7

5

10

46

729

5

5

6

7

7

30

738

6

9

6

4

5

30

"övriga"

99

1 10

128

148

161

646

Totalt

447

509

552

643

789

2940

VTI NOTAT 75-94

13

2.3 Patientstatistik, sjukhusrapporterade personskador (Socialstyrelsen, Landstinget)

Enligt Socialstyrelsens patientstatistik hade Blekinge ca 215 vårdfall per år förorsakade av trafikolyckor (intagna på slutenvårdsmottagning, exklusive singelolyckor för fotgängare)

under åren 1987-1991. Detta motsvarar årligen ca 140 vårdfall per 100000 invånare. Under

samma period hade hela landet ca 180 vårdfall per 100000 invånare. Vårdfallen har i

möjligaste mån deñnierats så att de ungefärligen motsvarar enskilda personer på

slutenvårdsmottagningarna.

I tabell 14 redovisas hur vårdfallen i Blekinge 1987-1991 fördelar sig efter trafikantkategori och åldersklass enligt Socialstyrelsens patientstatistik. De oskyddade, särskilt cyklisterna, svarar för stor andel av vårdfallen - jämför med tabell 3 sidan 6.

Tabell 16 Antal vårdfall 1987-1991 enligt Socialstyrelsen

0-6 år 7-14 år 15-17 år 18-24 år 25-64 år 65- år Totalt (%) Bilförare 1 2 2 72 118 26 221 (20) Bilpassagerare 2 12 17 34 51 19 135 (13) MC 1 11 19 45 24 2 102 (9) Mopedister 0 2 44 5 7 8 66 (6) Cyklister 37 92 34 16 113 62 354 (33) Gående 9 12 6 7 20 42 96 (9)

Övriga

4

22

11

22

29

18

106 (10)

Totalt 54 153 133 201 362 177 1080 (100)

Tabell 15 har framtagits med hjälp av landstingets statistik i Blekinge (Per Fredlund) och visar hur antalet inskrivna trañkskadade personer vid akutmottagningama i Karlskrona och Karlshamn fördelar sig efter trafikantkategori och ålder. Observera att denna statistik även omfattar singelolyckor med fotgängare. Totalt omfattar statistiken ca 800 skadade per år, d.v.s. grovt ca fyra gånger så många som enligt Socialstyrelsens patientstatistik.

Tabell 15 Antal skadade 1989-1993 enligt Blekinge läns landsting

0-6 år 7-14 år 15-17 år 18-24 år 25-64 år 65- år Totalt (%) Bilförare 0 0 3 355 567 90 1015 (26) Bilpassagerare 46 41 54 176 165 64 546 (14) MC 0 11 24 85 71 1 192 (5) Mopedister 0 37 192 20 30 5 284 (7) Cyklister 154 541 142 103 462 146 1548 (40) Gående 18 31 9 17 67 83 225 (6) Övriga 3 12 4 6 8 5 38 (1) Totalt 221 673 428 762 1370 394 3848 ( 100)

En ytterligare redovisning av Per Fredlunds landstingsstatistik för Blekinge 1989-1993 återfinns i bilagan. Där redovisas också en finare uppdelning för de skadade cyklisterna och fotgängarna efter typ av kolliderande motpart. Bl.a. framgår att ca 25 % av de skadade fotgängarna har skadats i singelolyckor. Detta motsvaras av ca 60 skadade under 5-årsperioden, vilket kanske är mindre än väntat. För Övrigt framgår tydligt att barn-och ungdomsgrupperna i flera fall utgör ett trafiksäkerhetsproblem.

14

3.

NÅGRA KOMMENTARER

Som framgått är antalet polisrapporterade personskadeolyckor i Blekinge relativt litet. Vid en uppföljning av en trafiksäkerhetsaktion skulle det grovt fordras en ca 30 %-ig minskning av antalet dödsolyckor och en ca 15 %-ig minskning av antalet svåra personskadeolyckor under en 5-årig efterperiod, jämfört med en dito föreperiod, för att statistiskt säkerställa en förändring jämfört med för hela landet.

Trots det ovan sagda är det naturligtvis ändock angeläget att följa upp olycksutvecklingen. Dessutom bör man man starkt överväga att följa upp sjukhusstatistiken. Dels Socialstyrelsens vanliga patientstatistik dels Bleking läns landstings egna statistik.

Det är väl bekant att det finns ett stort bortfall i polisens olycksrapportering. Detta gäller även för svåra personskadeolyckor. Olyckor typ fotgängare-singel (vanligtvis halkolyckor) rapporteras överhuvudtaget inte av polisen.

Särskilt intressant synes det vara att försöka utnyttja den sjukhusstatistik som utvecklats vid landstinget i Blekinge och som även omfattar singelolyckor med fotgängare i trafikmiljö. Det är därvid önskvärt att data kan lagras och bearbetas i PC-miljö. Socialstyrelsens patientstatistik uppvisar ungefär dubbelt så många vårdfall som svårt skadade eller dödade enligt polisen. Landstingets statistik i Blekinge har ca dubbelt så många trafikskadade som lindrigt skadade, svårt skadade eller dödade enligt polisens rapportering. Det är också nödvändigt att följa upp indirekta mått som förändringar i attityder och framför allt beteenden uttryckt i t.ex. hastigheter, bilbältesanvändning, cykelhjälmsanvändning, regelefterlevnad o.s.v. För att kunna göra detta är det nödvändigt att redan innan en trañksäkerhetsaktion låta genomföra ett tillräckligt antal föremätningar. Under själva trafiksäkerhetsaktionen bör man sedan kontinuerligt följa upp och mäta beteendet.

Vidare är det angeläget att ha tillräckliga kunskaper om exponeringen i trafiken för bilister och oskyddade trafikanter. Som nämnts har man sedan många år tillbaka ansett att Blekinge har en hög skadekvot för det statliga vägnätet jämfört med det övriga landet. Det har också framkommit att detta, åtminstone delvis, torde bero på en högre polisrapportering i Blekinge. En annan förklaring skulle kunna vara att trañkarbetet i Blekinge systematiskt underskattas p.g.a. felaktigt utnyttjade årsvariationer. Detta skulle kunna avhjälpas med hjälp av kompletterande helårsräknade punkter i Blekinge, vilka då även skulle ge uppgifter om hastigheter och antal tunga fordon.

Bilaga Sid 1_ (12)

Personskador i trafiken i Blekinge 1989-1993, Per Fredlund, Blekinge läns landsting

(Se även särskild publikation Personskader i trafiken, Blekinge 1985-1992, Per Fredlund, Landstinget Blekinge.)

Bilaga Sid 2 (12)

C] intagen avd ...

VAR vANuG LÄMNA DENNA JOURNAL

pmm

TILL AKUTMOTTAGNINGEN,

LASARETTET Namn

KARLSKRONA

Behandlad på klinik/er Införd av: Cl ambulans Gatuadress

U kirurgi C3 polis

ü OITOpCdl E] annan transp Postadress Cl annan klinik : vilken: ...

Vårdtid: ... ..dgg Telnr Cl Man U Kvinna Införd till: Akutmottagmingen, Karlskrona

Olycksdatum: - - klockslag: Inkomstdat: - - klockslag:

Polis informerad: Cl ja Cl nej Cl okänt Olyckan inträffade: under resa

Cl iarbetet C] under fritid 0 på väg till el från arbetet D till eller från skolan OLYCKSPLATS (anges så noga som möjligt. t ex gatuadress,

korsande gator, vägnr, närhet till känd plats, affär el d):

1. 2

Markera med x var olyckan har inträffat i korsningen el. på sträckan

_J __

Ange färdriktnlng med en pll. Namnen på gatan/oma anges med Tätort: C] ja Cl nej Ange vilket/vilka alternath som gäller för olycksplatsen Cl allmän väg Cl privat väg

Cl trottoar, gångbana U Övergångsställe med refug Cl cykelbana/väg Cl övergångssrälle utan refug Cl korsning gata/ gång-Cl allmän plats, t ex P-plats, torg

Cl annan plats, ange vad

siffrorna ovan. och cykelbana S=sar K=kontuslon (blåmärke, ömhet) L:- ledskada F: fraktur l= inre

organ-skada A: annan s ada -ange vad!

Patienten var själv In blandad i

El fotgängare Cl singelolycka Cl cyklist m fotbroms Cl kollision Cl cyklist utan fotbroms Kolliderat med: Cl mopedist Cl fotgängare CJ mc-förare CJ cykel Cl mc-pass Cl moped CJ bilförare Cl mc Cl bilpass, fram Cl personbil Cl bilpass, bak Cl lastbü Cl annat, ange vad Cl lätt lastbil

C] buss

Cl djur, ange vad Cl annat, ange vad

Beskriv hur olyckan gick till: Skyddsutrustning Påverkan

U ingen C] inget onormalt Cl bilbälte Cl alkohol Cl hjälm D annan påverkan Vägförhållande: Cl grus CJasfalt Cl gatsten Cl bamstol D fysiskt handikapp, ange Väglag: U tom C] vatt/fuktigt Cl is eller snö Cl mc-utrustning CJ psykiskt handikapp Ljusförhållandenzü ljust Cl gryning/skymning Cl mörkt Annat, ange:

Väderlek: Cl klart

U mulet C] dimma Cl regn

Cl snö

Cl underkylt regn

[fyllt av:

'

FORSKNINGSPROJEKTET: Patienten tillfrågad Cl ja Dnej Deltar i projektet: CJ ja C] nej

AIS: ISS: Dnr:

VTI NOTAT 75-94

VTI NOTAT 75-94

Tr

af

ik

sk

ad

ad

e

iB

le

ki

ng

e

19

85

-9

3.

To

ta

lt

55

45

re

gi

st

re

ra

de

60

0

1"

50

0

1*

40

0

9»

I

Ka

rl

sk

ro

na

3 0 0 .

D

Ka

rl

sh

am

n

Bilaga Sid 3 (12)

20

0

10

0

-1-

--

_-+

19

85

19

86

19

87

19

88

19

89

19

90

19

91

19

92

19

93

VTI NOTAT 75-94 14 00 12 00 10 00 ₈00 ₆₀0 ₄00 ₂00

To

ta

lt

,

19

89

-9

3,

N

=

3

8

4

8

13 70 76 2 67 3 4 2 8 3 9 4 22 1

O -6 ár 7 -1 4ár 1 5 -1 7 ár 18 -2 4år 25 -64 år >6 5 Bilaga Sid 4 (12)

VTI N OTAT 75-94

GM

)

SM

)

40

0

am

)

ZM

J

10

0

O -B år

7-14

ár

Bi

lf

ör

ar

e,

19

89

-9

3,

N=

10

15

56

7

Säi

Bilaga Sid 5 (12)

15

-1

7

år

18

-2

4

år

25

-6

4

år

>6

5

VTI NOTAT 75-94

18

0

16

0

140

12

0

10

0

80

60

40

20

Bi

lp

as

sa

ge

ra

re

,

19

89

-9

3,

N=

54

6

_,

17

6

16

5

O -6 år 7 -1 4 år

15

-1

7år

1 8 -2 4 år

25

-6

4

år

>6

5

Bilaga Sid 6 (12)

VTLNOTAT7594

90

80

70

60

50

40

30

20

10

O -G år 7 -1 4 år

15

-1

7år

Mo

to

rc

yk

li

st

er

,

19

89

-9

3,

N=

19

2

85

1 8 -2 4 år 25 -6 4år > 6 5

Bilaga Sid 7 (12)

VTI NOTAT 75-94

Mo

pe

di

st

er

,

19

89

-9

3,

N:

28

4

20

0

W'

19

2

18

0

»-16

0

4-14

0

m-12

0

m-10

0

»-80

a_

60

-40

-20

O-

Går

7-

14

år

15

-1

7ár

18

-2

4år

25

-6

4ár

>6

5

Bilaga Sid 8 (12)

VTI NOTAT 75-94

60

0

50

0

40

0

30

0

20

0

10

0

15

4

O -G år

54

1

7-14

år

Cyk

li

st

er

,

19

89

-9

3

N:

15

48

14

2

10

3

15

-1

7ár

18

-2

4ár

46

2

25 -64 år

14

6

> 65 Bilaga Sid 9 (12)

VTI NOTAT 75-94

Sk

ad

ad

e

cyk

li

st

er

iB

le

ki

ng

e

19

89

-9

3.

Ko

ll

is

io

n

me

d

3

%

ti

ll

s

9

%

N=

15

48

I

Si

ng

el

[3

cyk

el

I

la

st

bi

l,

bus

s

ä

fo

tg

än

ga

re

,

dj

ur

m

MC

,

mo

pe

d

å

övr

ig

t

Bilaga Sid 10 (12)

VTI NOTAT 75-94

90

80

70

60

50

40

30

20

10

Fo

tg

än

ga

re

,

Bl

ek

in

ge

19

89

-9

3

N=

22

5

O -6 år 7 -1 4 ár

15

-1

7

år

18

-2

4

år

25

-6

4

år

>6

5

Bilaga Sid 11 (12)

VTI NOTAT 75-94

Bl

ek

in

ge

19

89

-9

3.

Sk

ad

ad

e

fo

tg

än

ga

re

-k

ol

li

si

on

me

d

N=

22

5

1 % 3 %

I

Övr

ig

t

Cl

bus

s

:äéc yküs t I la st bil

ä

mc

ä

mo

pe

d

ä

pe

rs

on

bi

l

[HJ

si

ng

el

ol

yf

âk

Or

5

5

%

Bilaga Sid 12 (12)