Livet efter en gastric bypass-operation : En litteraturöversikt

Livet efter en

gastric bypass-operation;

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Malin Fransson, Olivia Westerlund HANDLEDARE: Ingalill Gimbler Berglund

JÖNKÖPING 2017 januari

en litteraturöversikt

Sammanfattning

Bakgrund: Fetma är ett av världens största folkhälsoproblem. En gastric bypass-operation har visat sig vara en framgångsrik metod mot svår fetma. Personer som motsvarar kriterierna för att få genomgå ett sådant kirurgiskt ingrepp har ofta höga förväntningar på att resultatet ska påverka deras hälsa positivt. Syfte: Att beskriva upplevelsen av livet efter en gastric bypass-operation. Metod: Litteraturöversikten inkluderade 13 vetenskapliga artiklar. Dessa analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Individer kunde efter operationen utföra fysiska aktiviteter som ett resultat av viktminskningen. Att anpassa sig till magsäckens nya toleransnivå kunde vara problematiskt och dumpningssymtom blev en oanad komplikation. Överflödig hud och känslan av att vara oattraktiv var bidragande faktorer till avsaknad av identitet. Slutsats: Gastric bypass-operationen hade god effekt på viktminskningen hos dessa individer vilket bidrog till en mer aktiv livsstil. Psykiska besvär uppstod hos en stor grupp, och där var socialt stöd från likasinnade personer av betydelse. Som sjuksköterska är det viktigt att stötta dessa individer genom att föreslå adekvata postoperativa åtgärder.

Summary

Main title: The life after a gastric bypass-surgery. Subtitle: A literature review.

Background: Obesity is one of the world's largest public health problem. A gastric

bypass surgery has proved to be a successful method for severe obesity. People who have criteria in order to undergo such surgery often have high expectations of the

result to affect their health positively. Aim: To describe the experience of life after a

gastric bypass surgery. Method: The literature review included 13 scientific articles.

These were analyzed based on a qualitative content analysis. Results: Individuals

could after surgery perform physical activities due to weight loss. To adapt to new gastric tolerance could be problematic and dumping symptoms became an unexpected complication. Excess skin and the feeling of being unattractive were

contributing factors to the lack of identity. Conclusion: Gastric bypass surgery had

a good weight loss effect to these individuals, which contributed to a more active lifestyle. Mental problems occurred in a large group, where social support of like-minded people was important. As a nurse, it is important to support these individuals by proposing adequate post-operative measures.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Fetma ... 1

Risker med övervikt ... 1

Riktlinjer för att få genomgå en gastric bypass- operation ... 1

Postoperativt ... 2

Resultat av operationen ... 2

Komplikationer efter en gastric bypass- operation ... 3

Hälsa ... 3

Hälsa och övervikt ... 4

Syfte ... 4

Material och metod ... 4

Design ... 4

Urval och datainsamling ... 4

Dataanalys ... 5

Etiska överväganden ... 5

Resultat ... 7

Förändrad matupplevelse ... 7

Svårighet med matintag ... 7

Känslor av saknad efter mat ... 7

Förändrad kroppsuppfattning ... 7 Förlorad identitet ... 7 En upplevelse av befrielse ... 8 Vikten av socialt stöd ... 8 Omgivningens påverkan ... 8 Förändrade familjeförhållanden ... 9

Stöd av andra i samma situation ... 9

Diskussion ... 9

Slutsatser ... 13

Vidare forskning ... 13

Referenser ... 14

Bilagor ...

1

Inledning

Idag är fetma ett av världens största folkhälsoproblem. I Sverige är cirka 55 % av alla män och 40 % av alla kvinnor överviktiga i åldrarna 16-84 år. Tolv procent av befolkningen lider av fetma. De senaste åren har fetma blivit allt vanligare i Sverige (Chaparro et al. 2015). Magsäckskirurgi i form av en gastric bypass-operation, har visat sig vara den mest framgångsrika metoden mot svår fetma. En sådan operation minskar risken för fetmarelaterade dödsfall med 30 %. En lyckad gastric bypass-operation förhindrar också utvecklingen av fetmarelaterade sjukdomstillstånd i ett senare skede (Sjöström et al. 2007). Kirurgi är aldrig helt riskfritt. Det är inte ovanligt att en gastric bypass-operation medför postoperativa komplikationer men antalet dödsfall samt livshotande biverkningar är få (Chaparro et al. 2015; Wuhl, 2004). I samband med att befolkningen ökar i vikt, väljer allt fler människor att behandla sin fetma med hjälp av kirurgiska ingrepp. Vid övervikt är fysiska begränsningar vanligt förekommande vilket kan leda till att personers hälsa påverkas (Döring, de Munter & Rasmussen, 2015). Att genomgå en gastric bypass-operation är en stor förändring både fysiskt och emotionellt. Som sjuksköterska är det viktigt att ha förståelse för att ingreppet kan påverka hälsan hos dessa individer på olika sätt.

Bakgrund

Fetma

Fetma definieras utifrån Body Mass Index (BMI) (Muo, Sacajiu, Kunins & Deluca, 2013). En normalviktig persons BMI skall ligga mellan 20 och 25. Ett BMI-värde som överstiger 30 definieras som fetma och kallas obesitas. Ett BMI-värde som överstiger 40, räknas som sjuklig fetma och utgör en allvarlig hälsorisk (Muo et al. 2013). Orsaker som ligger till grund för att en person lider av fetma kan vara genetiska faktorer, miljöfaktorer, psykologiska faktorer samt fysiska faktorer. Personer som lider av fetma kan ha svårt att leva ett aktivt liv (Ogden, Clementi, Aylwin & Patel, 2005).

Risker med övervikt

Följdsjukdomar som är vanliga i samband med fetma är diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar, depression och sömnapné (Sjöström et al. 2007). Fetma associeras också med hyperkolesterolemi, högt blodtryck och osteoartrit. Kraftig övervikt har också visat sig öka risken för att utveckla vissa typer av cancer (Soriano, Ponce de León Rosales, García, García-García & Méndez, 2012).

Riktlinjer för att få genomgå en gastric bypass- operation

För att få genomgå en gastric bypass-operation (GBP) krävs att den vårdsökande personen ha ett BMI-värde över 35 (Chen et al. 2014). Över 90 % genomgår preoperativ viktminskning inför operationen i syfte att minska komplikationerna och för att underlätta ingreppet (Scandinavian Obesity Surgery Registry, SOREG, 2015).

2

Personer som lider av fetma och som har misslyckats med att gå ned i vikt genom viktminskningsprogram, kan vara kandidater till en GBP-operation (Wuhl, 2004). En medicinsk hälsoundersökning måste genomföras för att ta reda på om sjukdomar finns samt om genomförandet av en operation är för riskfyllt eller inte (Soreg, 2015). Om en operation behövs av medicinska skäl betalas den med offentliga medel och utförs vanligtvis av landstinget. I vissa landsting kan köerna för att få en operationstid vara långa, ca 1 år, och vill personen inte vänta på en operation kan denne vända sig till en privat klinik. Där är väntetiden oftast kortare. De som vänder sig till en privat klinik måste betala kostanden för operationen själva och den kostar cirka 90 000 kr (Scandinavian Obesity Surgery Registry, SOREG, 2011).

Gastric bypass-operation

Det överlägset vanligaste ingreppet inom obesitaskirurgi är GBP-operation, (97 %) (Soreg, 2011). Den vanligaste metoden kallas Roux-en-y och innebär att den övre delen av magsäcken sparas och formas till en ficka, strax efter matstrupen.

Magsäcksfickan rymmer cirka 30 ml och skapas för att göra matintaget begränsat (Wuhl, 2004). Denna del kopplas samman med den övre delen av tunntarmen. Genom detta ingrepp har 80 % av magsäcken samt hela tolvfingertarmen förbikopplats. I de flesta fall utförs operationen med hjälp av titthålskirurgi, laparoskopi, men val av metod kan variera beroende på vårdsökande persons

kroppsstorlek. Ingreppet minskar mängden kalorier och näringsämnen som kroppen kan absorbera (Wuhl, 2004).

Postoperativt

De närmsta dagarna efter operationen tolererar de flesta vårdsökande personer endast små mängder klara vätskor (Wuhl, 2004). De får råd av en dietist, som att äta och dricka långsamt samt instruktioner gällande vikten av att tugga maten noggrant för att vänja sig vid den nya magsäckens toleransnivå. Hur mycket en person kan äta efter en GBP-operation varierar. Studier visar att det efter cirka 6 månader är vanligt att kunna äta sallad och en halv smörgås eller en till tre tuggor mat. Undernäring är ett vanligt förekommande problem om personen äter för fort eller för mycket och kräks (Wuhl, 2004). För individer som genomgår en laparoskopisk GBP-operation som har ett fysiskt lätt arbete är två till fyra veckors sjukskrivning vanligt. För individer med ett fysiskt krävande arbete är en längre sjukskrivning lämpligt (Socialstyrelsen, 2015).

Resultat av operationen

En uppföljning genomfördes efter 12-25 år på närmare 2000 svenska personer som genomfört en GBP-operation. Resultatet av studien visade att risken för att drabbas av stroke, hjärtinfarkt och tidigt dödsfall minskade med 30-40%. Personer som opererats löpte även mindre risk för att insjukna i diabetes typ 2 i jämförelse med de som behandlat sig själva med kost- och motion. För att behålla sin vikt under ett långsiktigt perspektiv är GBP-operation en överlägsen metod upp till 15 år efter ingreppet (Sjöström et al. 2007). Graden av viktnedgång är kopplad till hur mycket livskvalitén ökar (Karlsson, Taft, Rydén, Sjöström & Sullivan, 2007). I en studie som pågick i 10 år, granskades viktkurvan hos personer som genomgått en GBP-operation. Det visade sig att efter ett till två år efter operationen hade de vårdsökande personerna uppnått maximal viktminskning. En bestående viktminskning ger en mindre risk för följdsjukdomar samt hämmar risken för att nya fetmarelaterade hälsotillstånd ska uppstå (Sjöström et al. 2007).

3

Komplikationer efter en gastric bypass- operation

De vanligaste komplikationerna efter en GBP-operation är intestinala problem som kan påverka den vårdsökande personens livskvalité negativt (Bult, van Dalen & Muller, 2008). Fortsätter personerna att inta stora mängder föda som tidigare, uppstår dessa intestinala problem, också kallade dumpningssymtom. Dumpningstymtom innebär kraftlöshet, värk, illamående, yrsel, diarré, knäsvaghet och hjärtklappning. Dumpningssymtomen är som mest påtagliga 2-8 veckor efter operationen och börjar avta i samband med att personen gradvis anpassar sig till de nya förutsättningarna. Dumpningssymtom kan sträcka sig upp till 4 månader efter operationen (Socialstyrelsen, 2015). Överflödig hud, hudveck och hudslapphet är också oönskade komplikationer under de första åren efter ingreppet (Biörserud, Olbers & Fagevik Olsen, 2011). Huden är inte bara ett kosmetiskt problem för den vårdsökande personen, utan kan ge komplikationer som rörelseproblem och hygieniska problem (Kitzinger et al. 2012). Personer som genomgår en GBP-operation har en signifikant ökning för att hamna i riskzonen för missbruk av droger, rökning och alkohol (Conason et al. 2013). Anledningen till detta kan vara att personen ersätter sitt matmissbruk med ett nytt missbruk. En förklaring till att många hamnar i alkoholmissbruk efter operationen har att göra med den minskade volymen på magsäcken. Det innebär att personer som intar alkohol blir berusade fortare på en mindre mängd alkohol, jämfört med vad de kunnat dricka tidigare (Steffen, Engel, Wonderlich, Pollert & Sondag, 2013).

Hälsa

Person/människa, omgivning/miljö, hälsa och omvårdnad är konsensusbegrepp (Bergbom, 2013). Dessa begrepp har utvecklats, bestämts och definierats utifrån olika omvårdandsteoriers innehåll (Bergbom, 2013). Hälsa är ett av konsensusbegreppen och används som en teoretisk referensram genom litteraturöversikten. Hälsa delas in i två inriktningar, den biomedicinska och den humanistiska (Medin & Alexanderson, 2000). Inom det biomedicinska synsättet ses hälsa och sjukdom som motsatser till varandra och hälsa innebär endast frånvaro av sjukdom. Fokus ligger på människans kropp och exkluderar människans inre, så som upplevelser av att vara god, ond eller fri. Teoretiskt sett handlar hälsa om att kroppens alla delar fungerar utifrån vad som anses vara normalt (Medin & Alexanderson, 2000). Den humanistiska inriktningen handlar om något annat än frånvaro av sjukdom. Inom denna inriktning inkluderas andra faktorer än kroppen, så som ekonomiska, sociala samt kulturella. Hälsa är kopplad till människans förmåga att kunna göra realistiska bedömningar av egna förmågor, så som att sätta upp realistiska mål. Människan ses som en helhet och kan trots sjukdom eller handikapp uppleva hälsa (Medin & Alexanderson, 2000).

WHO:s definition av hälsa formulerades år 1946 och definieras som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och handikapp (World Health Organisation, 2005).

Hälsa är ett begrepp som ofta används inom hälso- och sjukvården. Till en början sågs hälsa utifrån ett biomedicinskt synsätt, då syftet var att bota sjukdom. Arbetet kring begreppet har ständigt utvecklats. Idag strävar hälso- och sjukvården alltmer efter ett humanistiskt synsätt, där syftet är att främja hälsa (Medin & Alexanderson, 2000).

4 Hälsa och övervikt

Begränsad rörelseförmåga, problem vid egenvård samt svårigheter att utföra vardagliga aktiviteter på grund av övervikt, är faktorer som kan påverka den upplevda hälsan hos dessa individer (Döring et al. 2015). Det är vanligt att de fysiska begränsningarna leder till att den psykiska hälsan påverkas. Många lider av depression och ångest (Döring et al. 2015). Överviktskirurgi med hjälp av en GBP-operation kan ha en positiv effekt på överviktiga personers hälsa jämfört med personer som inte genomgår kirurgi (Kolotkin, Crosby, Gress, Hunt & Adams, 2009). Att vara fysiskt begränsad på grund av övervikt behöver inte betyda att personer inte kan uppleva hälsa (Döring et al. 2015).

Syfte

Att beskriva upplevelsen av livet efter en gastric bypass-operation.

Material och metod

Design

En litteraturöversikt av kvalitativa artiklar har genomförts (Rosén, 2012). Vetenskapliga artiklar, där tidigare deltagare beskrivit sina subjektiva upplevelser efter en GBP-operation, har studerats. En induktiv ansats har tillämpats, vilket innebär att redan befintliga erfarenheter analyserats och nya slutsatser har arbetats fram (Henricsson & Billhult, 2012).

Urval och datainsamling

Med utgångspunkt från syftet utformades relevanta sökord för att samla in de data som behövdes till litteraturöversikten enligt Östlundh (2012). Det är viktigt att inleda arbetet med en bred och övergripande informationssökning för att få en överblick av redan befintlig forskning (Östlundh, 2012). Sökningen av artiklarna gjordes med hjälp av databaserna CINAHL, Medline och Psycinfo. I dessa databaser är artiklarna riktade mot omvårdnad, medicin och psykologi (Forsberg & Wengström, 2013). I de olika databaserna gjordes avgränsningar vilket enligt Östlundh (2012) underlättar urvalet, då irrelevant data sorteras bort. I samtliga databaser gjordes avgränsningarna ”human” och ”english language” för att tidigt sortera bort artiklar på andra språk än engelska. ”Peer review” gjordes i de databaser där det var möjligt (Bilaga 2). Sökningar utan publicerings år gjordes, då valt publicerings år gav ett begränsat antal träffar. Sökord som användes till datainsamlingen var: gastric bypass surgery, after gastric bypass, the life after, everyday life, experience* och interview* (Bilaga 2). Boolesk sökteknik användes för att kombinera sökorden, AND, OR och NOT, som avgör vilken koppling de utvalda sökorden får till varandra (Östlundh, 2012).

För att tidigt i processen minska ned antalet artiklar lästes först titlarna. I de artiklar där titlarna svarade mot syftet lästes även abstrakt, varpå det kvarvarande antalet artiklar lästes mer noggrant. Det, samt en gemensam diskussion om varje artikel, gjorde enligt Friberg (2012) att endast vetenskapliga artiklar som ansågs vara relevanta var kvar. Dessa kvalitetsgranskades sedan enligt Hälsohögskolans

5

kvalitetsprotokoll (Bilaga 1). En inklusionskriterie var att alla fyra frågor på del I i protokollet besvarades med ”Ja” för att granskningen skulle fortsätta på del II, där sex av åtta frågor skulle uppfyllas med ett ”Ja”. Exklusionskriterier var artiklar som inte uppfyllde kvalitetsgranskningen (Bilaga 1). Inklusionskriterier för artiklarna var kvalitativ ansats där män och kvinnor över 18 år genomgått en GBP-operation. Artiklar skrivna på engelska och som svarade på översiktens syfte var också inklusionskriterier, samt att i de databaser där peer reviewed var tillgängligt skulle denna funktion användas (Östlundh, 2012). Sekundärsökningar gjordes utifrån funna artiklars referenslistor samt tidigare publicerade examensarbeten. Artiklar vars innehåll svarade mot syftet samt uppfyllde kvalitetskriterierna valdes att ha med. Tre artiklar gjorda med sekundärsökning inkluderades (Bilaga 2). Detta är enligt Östlundh (2012) en tidseffektiv metod.

Dataanalys

Resultatartiklarna har analyserats med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Denna modell används vid bearbetning av kvalitativa analyser (Friberg, 2012). Litteraturöversikten har ständigt varit i rörelse och helheten har brutits ned till delar för att sedan kunna göras till en ny helhet. Detta har inneburit att resultatet i utvalda artiklar har lästs kontinuerligt, så att insamlad data svarat mot litteraturöversiktens syfte (Friberg, 2012).

Steg ett i analysmodellen handlar om att bearbeta de artiklars resultat som arbetats fram under sökprocessen (Friberg, 2012). Det gjordes enskilt för att få en känsla för vad resultatet handlade om. Identifiera nyckelfynd i funna artiklar är steg två i analysmodellen (Friberg, 2012). I kvalitativa artiklar är citat vanligt förekommande där personer beskriver sina egna upplevelser som kan innehålla värdefull information. I steg tre gjordes en sammanställning av varje artikels resultat genom att markera deltagarnas upplevelser med olika överstrykningspennor. Det redan utskrivna materialet placerades på ett bord i olika högar för att enklare få en överblick över materialet som skulle sammanställas. I steg fyra identifierades likheter och skillnader mellan artiklarnas resultat. Likheter i upplevelserna skapade övergripande kategorier samt underkategorier (Friberg, 2012). I det femte och sista steget har slutligen de nya kategorierna som har formulerats under analysprocessen presenterats i resultatet.

Under hela analysprocessen fanns syftet utskrivet i pappersformat för att innehållet alltid skulle svara till detta (Friberg, 2012).

Etiska överväganden

När en litteraturöversikt genomförs behövs inget etiskt godkännande, men den etiska frågan skall ändå beaktas och syftet till att den genomförs ska motiveras (Kjellström, 2012). De tre grundläggande etiska principerna, respekt för personer, göra gott samt rättviseprincipen (Kjellström, 2012) har beaktats. I omvårdnadsbaserade studier är det viktigt att respektera deltagarnas, i detta fall vårdsökande personers, autonomi samt att se till att välbefinnande skyddas och tillgodoses (Kjellström, 2012; Polit & Beck, 2012). Deltagarnas upplevelser har beaktats utifrån rättviseprincipen i samtliga artiklar (Kjellström, 2012). Innehåll som inte svarat på syftet har utelämnats. Artiklar som fått tillstånd av en etisk kommitté eller genomgått etiska överväganden är artiklar som har uppfyllt kraven för att ingå i resultatet (Forsberg & Wengström,

6

2013). Valet av artiklar i resultatet har inte påverkats av egna värderingar. Förkunskap inom det valda ämnet saknades innan påbörjad litteraturöversikt.

7

Resultat

Det framkom tre huvudkategorier med olika underkategorier. Under förändrad matupplevelse skapades svårigheter med matintag och känslor av saknad efter mat. Under huvudkategorin förändrad kroppsuppfattning skapades förlorad identitet och en upplevelse av befrielse. Den tredje och sista huvudkategorin som skapades var vikten av socialt stöd, med underkategorierna omgivningens påverkan, förändrade familjeförhållanden samt stöd av andra i samma situation.

Förändrad matupplevelse

Svårighet med matintag

Förhållandet till mat förändrades efter GBP-operationen (Forsberg, Engström & Söderberg, 2014; Groven, 2014a; Heidmann & Grønkjær, 2015; Lier, Aastrom & Rørtveit, 2016; Lynch & Bisogni, 2014; Lynch, 2016; Ogden, Clementi & Aylwin, 2006; Stewart, Olbrisch & Bean, 2010). Individer beskrev upplevelsen av dumpningsymtom eller rädsla för dumpningssymtom som problematiskt (Forsberg et al. 2014; Groven, 2014a; Groven, Råheim & Engelsrud, 2013; Lier et al. 2016; Lynch & Bisogni, 2014; Ogden et al. 2006; Stewart et al. 2010). Dumpningssymtom var en oanad komplikation (Groven, 2014a; Lier et al. 2016; Lynch & Bisogni, 2014; Ogden et al. 2006; Stewart et al. 2010). Om en för stor mängd föda intogs för fort, eller om personerna intog råvaror som kroppen hade svårt att bryta ner, upplevdes en känsla som kunde liknas med en antabus-effekt (Forsberg et al. 2014). Det enda sättet att bli av med symtomen var att lägga sig ned och vänta ut anfallet (Groven, 2014a; Lynch & Bisogni, 2014; Ogden et al. 2006). Individer beskrev dessa smärtsamma episoder på offentliga platser som problematiska (Groven, 2014a). Skyldighet, självförakt och ilska uppstod efter upplevda dumpningsymtom (Groven, 2014a). Efter ett antal upplevda dumpningsymtom valde individerna att helt avstå från vissa råvaror såsom socker och fett (Forsberg et al. 2014; Groven, 2014a; Lynch & Bisogni, 2014; Ogden et al. 2006). Den första tiden efter operationen beskrevs som en fas där individerna försökte lära sig att äta på nytt igen samt att få förståelse för nya matvanor (Lier et al. 2016; Lynch, 2016).

Känslor av saknad efter mat

Känslomässigt ätande var något som tog stor del av individernas liv innan samt efter operationen (Groven, 2014a; Heidmann & Grønkjær, 2015; Stewart et al. 2010). Efter en GBP-operation förekom, hos somliga, en saknad av att kunna njuta av mat. Andra fann sig i situationen och lärde sig att uppskatta de små portionerna (Ogden et al. 2006). För många var det en chock och en besvikelse att suget efter mat och sötsaker inte försvann i samband med operationen och trots en mättnadskänsla upplevdes ett starkt begär efter mer mat (Ogden et al. 2006; Stewart et al. 2010). För att undvika förlust av kontroll ersattes matbegäret med bland annat shopping, fysisk aktivitet, alkohol och cigaretter (Groven, 2014a; Lynch & Bisogni, 2014).

Förändrad kroppsuppfattning

Förlorad identitet

I samband med en drastisk viktnedgång upplevde personerna överflödig hud (Groven, Råheim & Engelsrud, 2010; Groven et al. 2013; Heidmann & Grønkjær, 2015; Lier et al. 2016). Efter operationen och en stor viktnedgång var det svårt att

8

acceptera sitt nya utseende (Forsberg et al. 2014; Lier et al. 2016; Ogden et al. 2006). Kvinnor upplevde sig obekväma med sina nya kroppar både fysiskt och emotionellt (Groven et al. 2010; Heidmann & Grønkjær, 2015 ). Hudvecken som bildades av den slappa huden skapade irritation och en upplevelse av att lukta svett (Groven et al. 2013). Huden skapade, särskilt för kvinnor, upplevelsen av att inte vilja visa sig naken i samband med intima situationer (Lier et al. 2016). Många kvinnor upplevde sig oattraktiva, vilket påverkade självkänslan negativt (Heidmann & Grønkjær, 2015 ). Upplevd förlorad identitet på grund av hudslapphet var inte ovanligt och beskrevs som hemskt (Groven et al. 2013). En känsla av skam uppstod hos individer i samband med påklädning, då det tog flera minuter extra att pressa ned den överflödiga huden i byxorna (Lier et al. 2016). Personer såg i spegeln att de blev fysiskt mindre samt att kläderna blev för stora (Forsberg et al. 2014; Ogden et al. 2006). Trots detta gick de in i samma klädaffärer som tidigare. Spegelbilden stämde inte överens med hur individer såg sig själva (Ogden et al. 2006). Lägre självkänsla och en försämrad självbild var återkommande upplevelser bland individerna (Lier et al. 2016; Ogden et al. 2006).

En upplevelse av befrielse

För många hade en mindre och fysiskt säkrare kropp, lett till att de kunde utöva nya aktiviteter (Heidmann & Grønkjær, 2015; Lier et al. 2016) som att kunna promenera, springa, åka skidor och paddla (Forsberg et al. 2014; Lier et al. 2016). Upplevelsen av att känna sig fri beskrevs som underbart (Forsberg et al. 2014). Operationen och resultatet av viktnedgången innebar för många en känsla av att känna sig normal och passa in i samhällets normer (Lier et al. 2016; Ogden et al. 2006). Det första till andra året efter operation beskrevs som en "honeymoon", där det var enkelt att anpassa sig till små portioner mat och ett kontrollerat ätande (Lynch, 2016). Livet kretsade inte längre endast kring mat (Lynch, 2016; Ogden et al. 2006). Att få möjligheten till att genomgå en GBP-operation förändrade hela livet och för många var detta det bästa som hänt dem (Forsberg et al. 2014; Ogden et al. 2006). En kvinna beskrev att hon nu vågade gå till gymmet och träna i grupp med ”vanliga kvinnor” utan att känna sig klumpig (Groven, 2014b). Upplevelsen av att orka utföra vardagliga sysslor i hemmet samt att kunna gå till lekparken och leka med sina barn var för många betydelsefullt (Heidmann & Grønkjær, 2015; Ogden et al. 2006). I samband med en GBP-operation upplevde individer att en ny värld av möjligheter hade öppnats för dem (Lier et al. 2016).

Vikten av socialt stöd

Omgivningens påverkan

Omgivningens positiva kommentarer om den nya kroppen var en viktig faktor för att känna stöd (Forsberg et al. 2014; Groven et al. 2013; Groven et al. 2015; Groven, Råheim & Engelsrud, 2015). Support och stöd var viktigt för att individer skulle lyckas med att ändra sin livsstil (Groven et al. 2015). Upplyftande kommentarer från personer i omgivningen angående individernas nya utseenden kändes bra för dem (Forsberg et al. 2014). Att vara nöjd över sig själv, (Groven, 2014b; Ogden et al. 2006) känna sig attraktiv (Groven, 2014b; Groven et al. 2010; Ogden et al. 2006) samt att känna sig bekväm med sig själv (Heidmann & Grønkjær, 2015) var känslor som upplevdes efter omgivningens kommentarer (Groven, 2014b; Groven et al. 2010; Heidmann & Grønkjær, 2015; Ogden et al. 2006). Många fick även utstå kommentarer från omgivningen, så som att de var fuskare och hade valt den enkla vägen för att gå ned i vikt (Forsberg et al. 2014; Groven et al. 2015). Detta ledde till

9

att dessa individer kände skam och drog vita lögner istället för att berätta sanningen om operationen (Groven et al. 2013; Groven et al. 2015).

Förändrade familjeförhållanden

Familjeförhållandena förändrades (Benson- Davies, Davies & Kattelmann, 2013; Lier et al. 2016; Ogden et al. 2006). Många upplevde att de fick bättre relation till familj och vänner då de kände respekt och acceptans (Ogden et al. 2006). Familjemedlemmar var under den första tiden efter operationen stöttande (Benson- Davies et al. 2013) men de hade svårt att förstå den emotionella utmaningen individerna gick igenom (Stewart et al. 2010). Efter en period började familjemedlemmar kontinuerligt minska sitt stöd till individerna. Detta i samband med att viktuppgång kunde ses (Benson- Davies et al. 2013; Stewart et al. 2010). Individer möttes också av kommentarer om att de var mer livfulla och optimistiska när de var överviktiga (Groven et al. 2010). Relationen till partnern förändrades på grund av en mer aktiv livsstil och ledde i några fall till skilsmässa (Lier et al. 2016). Stöd av andra i samma situation

För att finna samhörighet och stöd, sökte sig kvinnor till grupper eller forum med andra kvinnor som genomgått en GBP-operation (Groven, 2014b; Groven et al. 2010; Groven et al. 2013). Gruppmedlemmarna kunde prata med varandra och fann ett stöd som ingen annan kunde ge dem (Groven et al. 2013). Kvinnorna uttryckte positiva känslor som att de tillhörde något (Groven, 2014b), att de blev accepterade för dem de var samt att de kunde känna trygghet (Groven et al. 2015).

Diskussion

Metoddiskussion

Litteraturöversikten innehåller 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Det är viktigt att litteraturöversikten håller en god kvalitet för att den ska kunna återskapas av en annan person, därför har bland annat primärkällor vid sökningar av artiklar eftersträvats (Polit & Beck, 2012). Litteraturöversiktens hela process har baserats på ett kritiskt förhållningssätt, då brister respektive fördelar i litteraturöversikten har beaktats (Friberg, 2012). Tidigt i processen korrigerades litteraturöversiktens syfte, då tidigare meningsuppbyggnad gjorde syftet svårt att besvara. Ifall syftet korrigerats längre in i processen hade Henricson (2012) sett detta som en svaghet då fokus hade kunnat ledas bort från syftet.

Sökprocessen gjordes i databaserna Cinahl, Medline och PsycINFO. Att söka artiklar i mer än en databas ökar trovärdigheten att hitta relevanta artiklar med god kvalitet (Henricson 2012). Sökorden bestämdes utifrån litteraturöversiktens syfte och översattes till engelska. Ordet experience har använts i alla sökningar. Ordet kan ha olika innebörder beroende på i vilket sammanhang det används. Vid val av artiklar fanns detta i åtanke. Tidigt i sökprocessen användes ett fåtal sökord för att få en överblick av databasernas utbud av artiklar. I detta tidiga skede upptäcktes till största del kvantitativa artiklar och antalet träffar var begränsade. Samma sökningar i olika databaser gav många dubbletter. Istället för att göra sökningarna med ett ord i taget, skrevs de samman och boolesk sökteknik användes, vilket inkluderar orden AND, OR och NOT (Östlundh, 2012). Denna metod gav ett mindre antal dubbletter och en

10 tydligare matrix.

I databaser där det var möjligt, gjordes avgränsningarna ”peer-reviewed”, ”english language” samt ”human”. ”Peer-review” innebär att utomstående forskare har granskat artiklarna, vilket enligt Wallengren & Henricson (2012) stärker pålitligheten. För att hitta ord med varierande ändelser och för att öka antalet träffar, användes trunkering (*) (Östlundh, 2012). Då antalet träffar var begränsat, valdes ingen tidsram. Artiklar mellan 2004 och 2016 användes. Både män och kvinnor inkluderades i resultatet. Antalet män och kvinnor som deltog i studierna var ojämnt fördelade. Sex av 13 artiklar inkluderade män. Den ojämna fördelningen av genus ses varken som en styrka eller svaghet då litteraturöversiktens syfte var inriktat på upplevelser. Den yngsta deltagaren var 18 år och den äldsta 67 år. Den breda spridningen på åldrar har påverkat resultatet med mångsidiga upplevelser och ökar enligt Wallengren & Henricson (2012) trovärdigheten. De använda studierna är gjorda i länderna Sverige, Norge, Danmark, Storbritannien och USA. Wallengren & Henricson (2012) belyser också att trovärdigheten ökar vid spridning av världsdelar och ger ett bredare perspektiv på litteraturöversikten. Artiklar från andra världsdelar, såsom Afrika och Asien, har inte ingått i resultatet då träffar på artiklar från dessa världsdelar saknats. Detta kan bero på att behandling mot fetma inte är särskilt utvecklat. Deltagare från enbart ett begränsat geografiskt område i världen kan ses som en svaghet, då människor lever i olika kulturer. Det påverkar hur de upplever sina liv (Dahlberg & Segesten, 2010).

Bias, metodfel, är något som kan påverka resultatet i en litteraturöversikt och det är viktigt att ha en objektiv syn på arbetet för att kunna undvika att eventuella metodfel uppstår (Polit & Beck, 2012). Granskningsprotokollet som tagits fram av Hälsohögskolans avdelning för Omvårdnad, användes. Ett krav var att alla fyra frågor på del I besvarades med ”Ja” för att granskningen skulle fortsätta på del II. Sex av åtta frågor skulle uppfyllas med ett ”Ja” för att få ingå i resultatet. Enligt Wallgren och Henricson (2012) stärks trovärdigheten om artiklarna innehåller ett etiskt godkännande, vilket utvalda resultatartiklar gör. En vetenskaplig artikel kan godkännas i granskningsprotokollet och hålla god kvalitet, men om litteraturöversikten har bearbetats av två personer, som i detta fall, eller färre, kan eventuella personliga åsikter vara svåra att exkludera. En grupp bestående av fler än två medlemmar kan därför vara att föredra (Polit & Beck, 2012). Wallengren & Henricson (2012) menar att eventuell förkunskap inom ämnet ses som en svaghet då egna åsikter riskerar att inkluderas. Eventuell förkunskap skall skrivas ned innan påbörjat arbete. Detta har ej gjorts då förkunskap saknats. Avsaknad av förkunskap ses därför som en styrka.

Samtliga vetenskapliga artiklar är skrivna på engelska. Eftersom det inte är författarnas modersmål har olika typer av översättningsprogram använts. Detta för att minimera risken för feltolkning enligt Östlundh (2012). Att skriva en litteraturöversikt utan att ha någon tidigare erfarenhet om detta kan ses som en svaghet. Något som ökar trovärdigheten och bekräftelsebarheten är att litteraturöversiktens material har diskuterats i grupp ett flertal gånger samt att den har lästs av utomstående (Wallengren & Henricson, 2012). En kontinuerlig diskussion har pågått och detta ökar, enligt Wallengren & Henricson (2012) trovärdigheten. I fem av artiklarna som ingår i resultatet är Groven delaktig som författare. Lynch är författare till två av resultatartiklarna. Detta behöver inte ha påverkat resultatet negativt då författarna gjort mycket forskning kring ämnet.

11

Resultatdiskussion

I litteraturöversiktens resultat framkom det flera olika former av upplevelser hos personer som genomgått en GBP-operation. De kategorier som arbetades fram var; förändrad matupplevelse, förändrad kroppsuppfattning samt vikten av socialt stöd. Dessa har använts som utgångspunkt i resultatdiskussionen.

Under kategorin Förändrad matupplevelse framkom det att förhållandet till mat förändrades efter en GBP-operation. Dumpningsymtom var en oanad konsekvens för många och ett starkt begär efter mat fanns kvar även efter operationen. Detta styrks av tidigare forskning där det beskrivs att dumpningssymtom är vanligt förekommande och påverkar hälsan negativt hos dessa individer. Vikten av dietist-rådgivning postoperativt poängterades därför (Wuhl, 2004). Fortsatte personer att hetsäta, inte tugga maten noggrant eller sakta vande den nya magsäckens toleransnivå, kunde smärtsamma konsekvenser i form av dumpningssymtom uppstå (Socialstyrelsen, 2015). Personer som genomgår operationen är i behov av en inställnings period postoperativt då behovet av att anpassa sig till de nya förutsättningarna är högst aktuellt (Socialstyrelsen, 2015). Då dumpningssymtom verkade vara en oanad komplikation för många individer, finns funderingar kring om alla blivit rekommenderade dietistrådgivning. Som sjuksköterska och annan inblandad vårdpersonal är det viktigt att förbereda dessa personer preoperativt. Eventuella postoperativa konsekvenser, såsom dumpningssymtom samt ett förändrat näringsintaget bör belysas för att ge personerna adekvat information om att en livsstilsförändring kommer att krävas.

Resultatet visade att matbegäret kunde leda till förlust av kontroll och detta berodde ofta på känslomässigt ätande. Ett oväntat fynd var att individer valde att ersätta begäret med till exempel alkohol, cigaretter, shopping och fysisk aktivitet. Tidigare forskning visade att droger, alkoholanvändning och cigarrettrökning ökade efter en GBP-operation (Conason et al. 2013). En kombination av användandet var inte ovanligt. Detta för att kompensera det minskade födointaget. Det visade sig även att en ökning av missbruk, framförallt av alkohol, förekom efter 24 månader (Conason et al. 2013). Ytterligare forskning visade att personer som genomgått en GBP-operation löper ökad risk för att hamna i ett alkoholmissbruk. Självrapporterade alkoholproblem var mer vanligt förekommande hos dessa individer till skillnad från personer som ej genomgått en operation (Spadola et al. 2015). Att gå från ett missbruk till ett annat kostar både individen och samhället pengar och resurser. Oavsett vilket missbruk en person har, påverkas hälsan negativt (Conason et al. 2013). Som sjuksköterska kan det vara av vikt att tidigt informera om att ett samband mellan en GBP-operation och missbruk kan ses. Kognitiv beteendeterapi har visat sig hjälpa personer med känslomässigt ätande (Courbasson, Nishikawa & Shipira, 2011) och kan vara av värde att föreslå.

Under kategorin Förändrad kroppsuppfattning framkom det att överflödig hud efter drastisk viktnedgång gav många en upplevelse av att känna sig obekväma, både fysiskt och emotionellt. Känslan av att inte vilja visa sig naken i samband med intima situationer var framförallt vanligt bland kvinnor. Den överflödiga huden påverkade självkänslan negativt och många kände sig oattraktiva. Detta styrks av en artikel där 84 %, till största del kvinnor, rapporterade problem med överskottshud efter GBP-operation (Biörserud et al. 2011). Den överflödiga huden orsakade problematik med

12

klåda, obehag och gjorde fysisk aktivitet mer komplicerad. Biörserud et al. (2011) rapporterade även i sin artikel att 31 % upplevde psykiska problem relaterat till överskotts hud. Personer var generade, upprörda och kände skam över sina kroppar. Den överflödiga huden var något som personerna inte hade räknat med att uppleva efter operationen (Biörserud et al. 2011). Detta var besvär som påverkade hälsan både fysiskt och psykiskt. Som sjuksköterska är det viktigt att redogöra för personen att överflödig hud är en vanligt förekommande komplikation i samband med en drastisk viktnedgång (Biörserud et al. 2011). Det är även viktigt att identifiera eventuella förväntningar och diskutera om dessa är rimliga i hopp om att inte ge personen falska förhoppningar om ett resultat som är omöjligt att uppnå.

För många var det svårt att acceptera sitt nya utseende då spegelbilden inte stämde överens med hur individen såg på sig själv. Detta styrks av tidigare forskning där det nya utseendet gjorde personerna obekväma samt att det påverkade deras kroppsuppfattning trots tillfredsställelse av lyckad viktminskning (Natvik, Gjengedal & Råheim, 2013). Det framkom också i artikeln att dessa personer hade svårt att anpassa sig och acceptera sin nya kropp och att de fortsatte bete sig som tidigare då de var överviktiga (Natvik et al. 2013). Att inte acceptera sitt nya utseende och ha en förvrängd kroppsuppfattning kan påverka en persons psykiska hälsa. Därför kan sjuksköterskan rekommendera stödgrupper där personer kan utbyta erfarenheter och finna samhörighet hos varandra.

Innan operationen var utförandet av vardagssysslor i hemmet samt fysisk aktivitet en omöjlighet för många. Upplevelsen av en mindre och fysiskt säkrare kropp gjorde att det för många blev möjligt att leva aktivt. För att kunna upprätthålla en fortsatt aktiv vardag är personers nya vikt och kroppsstorlek något som bör ses över med kost och motion för att inte återfå övervikt igen. Forskning visar att stödgrupper är effektiva för att upprätthålla viktminskning under det första året efter operationen. Särskilt 6 månader efter operationen, då graden av viktminskning naturligt börjar sjunka (Song, Reinhardt, Buzdon & Liao, 2008). Uppföljning och regelbundna träffar i stödgrupper postoperativt, kan enligt Song et al. (2008) ge personer goda chanser att uppnå maximal viktminskning samt bibehålla vikt. Sjuksköterskan kan göra en betydelsefull insats genom att rekommendera socialt stöd i form av stödgrupper. Under kategorin Vikten av socialt stöd belyste personerna just hur viktigt det var för dem att finna samhörighet och stöd i forum med likasinnade kvinnor.

Att genomgå en GBP-operation var krävande både fysiskt och psykiskt (Döring et al. 2015). Att inte kunna acceptera sitt nya utseende samt ha en förvrängd kroppsuppfattning kan påverka en persons psykiska hälsa negativt (Natvik et al. 2013). Trots att flertalet av de hälsorisker som är kopplade till övervikt försvinner i samband med viktnedgång, kvarstår den psykiska ohälsan ofta som ett problem för många. Personer som genomgår en GBP-operation, med en radikal viktminskning som följd, uppnås inte automatiskt ett tillstånd av hälsa. Missvisande förväntningar på att livet ska bli lättare efter en operation kan göra det svårt att identifiera sig själv och påverka personens livskvalitet negativt (Natvik et al. 2013). Trots att en GBP-operation hjälpt många till ett bättre liv än någonsin (Forsberg et al. 2014) är det enligt Canetti, Bachar & Bonne (2016) viktigt att inte förbise den många gånger påverkade psykiska hälsan hos personer som genomgått en GBP-operation. De menar att uppföljning i form av samtalsstöd bör erbjudas.

13

Slutsatser

Socialt stöd och fysisk aktivitet tycks ha en god effekt på individens hälsa. Trots lyckad viktminskning ses ofta frånvaro av hälsa hos denna grupp. Att genomgå en GBP-operation är för många istället början till ett liv med förlorad identitet, komplikationer samt missbruksproblematik. Det är viktigt att som sjuksköterska vara uppmärksam på personernas individuella behov samt att kunna erbjuda och informera om lämpliga åtgärder såsom samtalsstöd.

Kliniska implikationer

Sjuksköterskan har det primära ansvaret för omvårdnad inom sjukvården och förväntas ge ärlig information och stötta vårdtagaren och dess anhöriga (Meleis et al. 2000). En GBP-operation medför en förändrad anatomi i buken vilket leder till att sjuksköterskan bör tillämpa förståelse och kunskap om nutrition. I det kommande yrket som sjuksköterska är det utifrån detta viktigt att förbereda individerna inför processen som sker efter operationen, samt ha kunskap om att kroppsuppfattningen kan påverkas. Det är viktigt att som sjuksköterska uppmärksamma att personer upplever följderna av en GBP-operation olika. På grund av att dessa operationer ökar i samhället är detta förutsättningar som bör beaktas som sjuksköterska.

Vidare forskning

Det valda ämnet och litteraturöversiktens resultat har väckt intresse för att vilja fortsätta forska inom ämnet. Frågeställningar som har väckts under genomförandet av litteraturöversikten har varit om vissa av kriterierna för att få genomgå en GBP-operation har förbisetts. Till exempel om den psykiska hälsan hos individen har uppmärksammats eller inte. Eventuell tillbakahållen information gällande postoperativa komplikationer har också belysts. Att ersätta ett missbruk, i det här fallet ett matmissbruk, med ett alkoholmissbruk hos en snabbt växande patientgrupp kostar både individen och samhället pengar och resurser. Ny forskning borde inriktas på personers upplevda hälsa i förhållandet till mat och ätbeteende.

14

Referenser

Benson- Davies, S., Davies, M.L,. & Kattelmann, K. (2013). Understanding Eating and Exercise Behaviors in Post Roux-en-Y Gastric Bypass Patients: A Quantitative and Qualitative Study. Bariatric Surgical Practice and Patient care, 8(2): 61-68. doi:10.1089/bari.2013.9989.

Bergbom, I. (2013). Konsensusbegrepp som epistemologiska begrepp. I L. Wiklund Gustin., & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s. 47-63). Studentlitteratur AB.

Biörserud, C., Olbers, T., & Fagevik Olsén, M. (2011). Patients' experience of surplus skin after laparoscopic gastric bypass. Obesity Surgery, 21(3), 273-277. doi:10.1007/s11695-009-9849-z.

Bult, M. F., van Dalen, T., & Muller, A. F. (2008). Surgical treatment of obesity. European Journal Of Endocrinology/European Federation Of Endocrine Societies, 158(2), 135-145. doi:10.1530/EJE-07-0145.

Canetti, L., Bachar, E., & Bonne, O. (2016). Deterioration of mental health in bariatric surgery after 10 years despite successful weight loss. European Journal of Clinical Nutrition, 70, 17-22. doi:10.1038/ejcn.2015.112.

Chaparro, M. P., Ivarsson, A., Koupil, I., Nilsson, K., Häggström, J., de Luna, X., & Lindgren, U. (2015). Regional inequalities in pre-pregnancy overweight and obesity in Sweden, 1992, 2000, and 2010. Scandinavian Journal Of Public Health, 43(5), 534-539. doi:10.1177/1403494815579478.

Chen, Y., Zeng, G., Tan, J., Tang, J., Ma, J., & Rao, B. (2014). Impact of roux-en Y gastric bypass surgery on prognostic factors of type 2 diabetes mellitus: meta-analysis and systematic review. Diabetes/Metabolism Research & Reviews, 31(7), 653-662. doi:10.1002/dmrr.2622.

Conason, A., Teixeira, J., Hsu, C., Puma, L., Knafo, D., & Geliebter, A. (2013). Substance use following bariatric weight loss surgery. Journal of the American Medical Association Surgery, 148(2), 145-150.

Courbasson, C. M., Nishikawa, Y., & Shapira, L. B. (2011). Mindfulness-action based cognitive behavioral therapy for concurrent binge eating disorder and substance use disorders. Eating Disorders, 19(1), 17-33. doi:10.1080/10640266.2011.533603.

15

Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Patientperspektiv och livsvärld. I Dahlberg, K., & Segesten, K. (Red.), Hälsa och vårdande – i teori och praxis (s. 103-154). Stockholm: Natur & Kultur.

Döring, N., de Munter, J., & Rasmussen, F. (2015). The associations between overweight, weight change and health related quality of life: Longitudinal data from the Stockholm Public Health Cohort 2002-2010. Preventive Medicine, 7512-17. doi:10.1016/j.ypmed.2015.03.007.

Forsberg, A., Engström, Å., & Söderberg, S. (2014). From reaching the end of the road to a new lighter life - people's experiences of undergoing gastric bypass surgery. Intensive & Critical Care Nursing, 30(2), 93-100. doi:10.1016/j.iccn.2013.08.006. Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.

Friberg, F. (2012). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg. (Red.), Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2. Uppl.). (s. 121-132). Lund: Studentlitteratur AB.

Groven, K.S. (2014a). Then I Can Become Very Ill ”: Women's Experiences of Living With Irreversible Changes in Their Viscera. Health Care for Women International, 37, 599-619. doi:10.1080/07399332.2014.942906.

Groven, K. S. (2014b). They think surgery is just a quick fix. International Journal Of Qualitative Studies On Health And Well-Being, 924378. doi:10.3402/qhw.v9.24378. Groven, K. S., Råheim, M., & Engelsrud, G. (2010). "My quality of life is worse compared to my earlier life": Living with chronic problems after weight loss surgery. International Journal Of Qualitative Studies On Health And Well-Being, 5(4), doi:10.3402/qhw.v5i4.5553.

Groven, K. S., Råheim, M., & Engelsrud, G. (2013). Dis-appearance and dys-appearance anew: living with excess skin and intestinal changes following weight loss surgery. Medicine, Health Care, And Philosophy, 16(3), 507-523. doi:10.1007/s11019-012-9397-5.

Groven, K. S., Råheim, M., & Engelsrud, G. (2015). Changing bodies, changing habits: women's experiences of interval training following gastric bypass surgery. Health

Care For Women International, 36(3), 276-302.

doi:10.1080/07399332.2013.794465.

Heidmann, J., & Grønkjær, M. (2015). Health-related quality of life six years after gastric bypass: A mixed methods study. Bariatric Surgical Practice and Patient Care, 10(2), 56-61. doi:10.1089/bari.2014.0052.

16

Henricsson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricsson. (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 131-137). Lund: Studentlitteratur AB.

Karlsson, J., Taft, C., Rydén, A., Sjöström, L., & Sullivan, M. (2007). Ten-year trends in health-related quality of life after surgical and conventional treatment for severe obesity: the SOS intervention study. International Journal Of Obesity (2005), 31(8), 1248-1261.

Kitzinger, H. B., Abayev, S., Pittermann, A., Karle, B., Bohdjalian, A., Langer, F. B., & ... Frey, M. (2012). After massive weight loss: patients' expectations of body contouring surgery. Obesity Surgery, 22(4), 544-548. doi:10.1007/s11695-011-0551-6.

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson. (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (s. 69-92). Lund: Studentlitteratur AB.

Kolotkin, R.L., Crosby, R.D., Gress, R.E., Hunt, S.C., & Adams. T.D. (2009). Two-year changes in health-related quality of life in gastric bypass patients compared with severely obese controls. Surgery for Obesity and Related Diseases 5 (2009) 250– 256.

Lier, H. Ø., Aastrom, S., & Rørtveit, K. (2016). Patients' daily life experiences five years after gastric bypass surgery--a qualitative study. Journal Of Clinical Nursing, 25(3-4), 322-331. doi:10.1111/jocn.13049.

Lynch, A. (2016). "When the honeymoon is over, the real work begins:" Gastric bypass patients' weight loss trajectories and dietary change experiences. Social Science & Medicine (1982), 151241-249. doi:10.1016/j.socscimed.2015.12.024.

Lynch, A., & Bisogni, CA. (2014). Gastric bypass patients' goal-strategy-monitoring networks for long-term dietary management. Appetite, 81138-151. doi:10.1016/j.appet.2014.06.009.

Medin, J., & Alexanderson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande – en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur AB.

Muo, I. M., Sacajiu, G., Kunins, H., & Deluca, J. (2013). Effect of the availability of weight and height data on the frequency of primary care physicians' documented BMI, diagnoses and management of overweight and obesity. Quality In Primary Care, 21(4), 221-228.

Natvik, E., Gjengedal, E., & Råheim, M. (2013). Totally Changed, Yet Still the Same: Patients´Lived Experiences 5 Years Beyond Bariatric Surgery. Qualitative Health Research, 23(9), 1202-1214. doi:10.1177/1049732313501888.

Ogden, J., Clementi, C., & Aylwin, S. (2006). The impact of obesity surgery and the paradox of control: a qualitative study. Psychology & Health, 21(2), 273-293.

17

obesity surgery on patients' health status: a quantitative and qualitative study. Obesity Surgery, 15(2), 266-272.

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.

Rosén, M. (2012). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricsson. (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 429-444). Lund: Studentlitteratur AB.

Sjöström, L., Narbro, K., Sjöström, C., Karason, K., Larsson, B., Wedel, H., & ... Stenlöf, K. (2007). Effects of bariatric surgery on mortality in Swedish obese subjects. New England Journal Of Medicine, 357(8), 741-752.

Soriano, R., Ponce de León Rosales, S., García, R., García-García, E., & Méndez, J. (2012). High Knowledge About Obesity and its Health Risks, with the Exception of Cancer, Among Mexican Individuals. Journal Of Cancer Education, 27(2), 306-311. doi:10.1007/s13187-011-0298-8.

Spadola, C. E., Wagner, E. F., Dillon, F. R., Trepka, M. J., De La Cruz-Munoz, N., & Messiah, S. E. (2015). Alcohol and Drug Use Among Postoperative Bariatric Patients: A Systematic Review of the Emerging Research and Its Implications. Alcoholism: Clinical & Experimental Research, 39(9), 1582-1601. doi:10.1111/acer.12805.

Steffen, K.J., Engel, S.G., Wonderlich, J.A., Pollert, G.A. & Sondag, C. (2013). Alcohol and Other Addictive Disorders Following Bariatric Surgery: Prevalence, Risk Factors and Possible Etiologies. European Eating Disorders Review. doi: 10.1002/erv.2399. Song, Z., Reinhardt, K., Buzdon, M., & Liao, P. (2008). Association between support group attendance and weight loss after Roux-en-Y gastric bypass. Surgery For Obesity And Related Diseases: Official Journal Of The American Society For Bariatric Surgery, 4(2), 100-103. doi:10.1016/j.soard.2007.02.010.

SOREG. (2011). Scandinavian Obesity Surgery Registry. Årsrapport 2011. Hämtad 19 sep, 2016, från: http://www.ucr.uu.se/soreg/index.php/arsrapporter.

SOREG. (2015). Scandinavian Obesity Surgery Registry. Årsrapport 2015 del 1. Hämtad 19 sep, 2016, från: http://www.ucr.uu.se/soreg/index.php/arsrapporter. Socialstyrelsen. (2015). Obesitaskirurgi vid fetma- E66. Hämtad 12 jan, 2017, från: /react-text

http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod/obesitask irurgi-e66.

Stewart, K. E., Olbrisch, M. E., & Bean, M. K. (2010). Back on track: Confronting post-surgical weight gain. Bariatric Nursing and Surgical Patient Care, 5(2), 179-185. doi:10.1089/bar.2010.9920.

Svensk sjuksköterskeförening. (2010). Personcentrerad vård. Hämtad 31 aug, 2016, från:

http://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-18

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.personcentrerad.vard_web.pdf.

Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M, Henricson. (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 481-496). Lund: Studentlitteratur AB.

World Health Organization. (2005). Constitution of the World Health Organization. The International Health Conference, New York. Hämtad 12 oktober, 2016, från: apps.who.int/gb/bd/PDF/bd47/EN/constitution-en.pdf.

Wuhl, L. (2004). Gastic bypass surgery: a case study. Topics In Clinical Nutrition, 19(4), 297-302.

Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I Friberg, F. (Red.), Dags för uppsats – vägleding för litteraturbaserade examensarbeten. (2. Uppl.). (s. 57-79). Lund: Studentlitteratur AB.

Bilagor

Bilaga 1: Kvalitetsprotokoll

Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med

kvalitativ metod

Del I.

Beskrivning av studien

Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej Kunskapsläget inom det aktuella området Ja Nej beskrivet?

Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej Är urvalet beskrivet? Ja Nej

Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.

Del II

Kvalitetsfrågor

Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej (Kvalitativt syfte – kvalitativt metod)

Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej Beskrivs dataanalysen? Ja Nej Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej

ställningstagande?

Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och

trovärdighet) i diskussionen? Ja Nej

Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?

Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i

diskussionen? Ja Nej

Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:

……… ……… ………

Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:

……… ……… ………

Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory) ………. ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign:……….