Livskvalitet efter gastric bypass
- En litteraturstudie
Quality of life after a gastric bypass.
- A literature review
Carlsson, Markus Samuelsson, Christoffer
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskaper Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå/15 hp
Handledare: Anders Johansson
Examinerande lärare: Anna Josse Eklund Datum: 2015-03-12
Sammanfattning
Titel: Livskvalitet efter gastric bypass Quality of life after gastric bypass
Fakultet: Fakulteten för hälsa-, natur- och teknikvetenskaper Institution: Institution för hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Markus Carlsson och Christoffer Samuelsson Handledare: Anders Johansson
Sidor: 25
Nyckelord: Gastric bypass, livskvalitet, sjuksköterskans roll
Antalet personer som klassificeras som överviktiga ökar i stadig takt och antalet personer som lider av fetma har fördubblats sedan 1980. Kraftig övervikt och fetma medför komplikationer som påverkar livskvaliteten hos personer negativt. Då individer har svårigheter med att gå ned i vikt på naturlig väg övervägs genomförandet av en gastric bypass. Livskvalitet är något varje människa upplever subjektivt och innefattar psykisk och fysisk hälsa, sociala relationer och känsla av självständighet. Syftet med studien är att beskriva livskvaliteten hos patienter som genomgått en gastric bypass.
Metoden som valdes var litteraturstudie studien och utfördes enligt Polit & Becks (2012) niostegsmodell. Artiklarna söktes fram i PubMed och CINAHL och data ifrån 16 sammanställdes. Resultatet delades in i livskvalitet med underrubrikerna fysisk livskvalitet och psykisk livskvalitet. Resultatet visar att gastric bypass är ett effektivt sätt för att gå ner i vikt, förebygga överviktsrelaterade symtom samt att höja livskvaliteten. Mentala besvär förekommer hos många patienter och det är viktigt att belysa det efter ingreppet. Slutsats livskvaliteten höjs i samband med att patienter går ned i vikt.
Innehållsförteckning
1. Inledning...5
2. Introduktion...5
2.1 Övervikt...5
2.2 Gastric bypass...6
2.3 Bieffekter ifrån gastric bypass...7
2.4 Livskvalitet, Quality of life...8
2.5 Mätinstrument för livskvalitet...8
2.5.1 SF-36...8
2.5.2 BAROS...9
2.6 Sjuksköterskans roll...9
2.7 Problemformulering...10
2.8 Syfte...10
3. Metod...10
3.1 Litteratursökning...11
3.2 Inklusions/exklusionskriterier...12
3.3 Tabell...13
3.4 Databearbetning...14
3.5 Etiska ställningstagande...14
4. Resultat...16
4.1 Livskvalitet...16
4.1.1 Fysisk livskvalitet ...17
4.1.1.1 Förändringar i överviktsrelaterade sjukdomar...17
4.1.1.2 Upplevda förändringar i överviktsrelaterade symtom...18
4.1.2 Psykisk livskvalitet ...19
4.1.2.1 Självkänsla...19
4.1.3. Övriga faktorer som påverkar livskvalitet...20
4.1.3.2 Ätstörningar...20
4.1.3.3 Bieffekter ifrån operationen...21
5. Diskussion...21
5.1 Resultatdiskussion...22
5.2 Metoddiskussion...25
5.3 Klinisk betydelse...26
5.4 Förslag till fortsatt forskning...26
5.5 Slutsats ...26
1. Inledning
I dagens samhälle blir allt fler personer klassificerade som överviktiga och sedan 1980 har antalet vuxna som lider av fetma fördubblats i Sverige. Nästan hälften av alla vuxna människor i Sverige är idag överviktiga (Socialstyrelsen 2014). Detta är en bidragande orsak till att fler bariatriska (överviktskirurgiska) ingrepp utförs och sedan 2003 har antal operationer ökat ifrån cirka 1000/år till cirka 8000/år. I Sverige är genomsnittsåldern hos personer som genomgått operationen 41 år (Scandinavian Obesity Surgery Registry 2013). Antalet personer som genomgått en gastric bypass är en växande grupp i populationen och möjligheten att träffa den här typen av patient inom vården blir allt större. Sjuksköterskan bör ha insikt i vilka förändringar ingreppet innebär för patienten både på kort och lång sikt.
2. Introduktion 2.1 Övervikt
World Health Organisation (WHO) definierar övervikt/fetma som onormal och överdriven ansamling av fett som kan orsaka ohälsa. Ett instrument som används för att uppskatta övervikt är BMI, (Body mass index). BMI räknas ut med hjälp av ekvationen:
kroppsvikten i kilogram dividerat med längden i kvadrat (kg/m2). WHO definierar övervikt som BMI >25kg/m2 samt fetma som BMI >30kg/m2. Under 2008 uppskattade WHO att cirka 1,4 miljarder vuxna människor hade ett BMI på över 25 kg/m2 och cirka 500 miljoner vuxna människor hade BMI över 30 kg/m2. Ideal BMI för majoriteten av människor ligger mellan 20-25 kg/m2 och den vikt som en person bär på utöver sin idealvikt definieras som excess weight, ”överflödig vikt” och om en individ förlorar en del av den vikten definieras det som excess weight loss (World Health Organisation 2014). Övervikt och fetma ökar risken för att drabbas av diabetes samt hjärt- kärlsjukdomar. Andra följdsjukdomar är gallsten, vissa cancersjukdomar samt infertilitet (SBU 2002). Runt 3,4 miljoner människor dör varje år i överviktsrelaterade sjukdomar och övervikt är kopplat till fler dödsfall i världen än undervikt (WHO 2014).
Enligt Mannucci et al. (1999) har övervikt många negativa fysiologiska komplikationer samt att individen påverkas emotionellt, socialt och psykiskt. Mannucci beskriver vidare att de negativa effekterna övervikt har på en individens välmående är väldokumenterade. Personer som är överviktiga har ofta försämrat självförtroende och självkänsla. Samhällets normer dikterar hur en person bör se ut och de som är annorlunda får många gånger utstå stigmatisering, diskriminering och andra individers fördomar (Mannucci et al. 1999). Det finns fördomar mot personer som lider av fetma angående att de själva har orsakat sitt lidande men de är väldigt få människor som önskar befinna sig i den situationen. Fetma orsakas oftast av ekonomiska, sociala och kulturella faktorer som kan vara svåra att värja sig mot i ung ålder. Det finns också belägg för att viss genetisk betingning kan ligga som orsak till att vissa individer lättare drabbas av övervikt (SBU 2002).
2.2 Gastric bypass
Gastric bypass klassificeras som överviktskirurgi. Detta ingrepp används då vikten börjar påverka hälsan samt att denne inte klarat av att gå ner i vikt med hjälp av kost- och motionsförändringar. Patienterna brukar kategoriseras som klass I (BMI 30.0 kg/m2 till 34.9 kg/m2 ), klass II (BMI 35.0 kg/m2 till 39.9 kg/m2) och klass III (BMI >40 kg/m2). Majoriteten av patienterna som genomgår gastric bypass kategoriseras som
klass II eller högre (Carucci & Turner 2009) och i Sverige har patienterna ett genomsnitt på cirka 42 kg/m2 då de genomgår operationen (SOReg 2013). För att undvika komplikationer under operationen bör patienterna gå ned i vikt inför ingreppet och i Sverige går genomsnittspatienten ned cirka sju kilo innan operationen (SOReg 2013).
Gastric bypass är den vanligaste typen av de överviktskirurgiska ingreppen som utförs och innebär att stora delar av ventrikeln (magsäcken) samt duodenum (tolvfingertarm) förbipasseras (Carucci & Turner 2009). Metoden går ut på magsäcken förminskas genom att den sys ihop och en liten ficka lämnas kvar som sedan ansluts till jejunum (tomtarmen), tolvfingertarmen ansluts sedan till tomtarmen och den nya matkanalen går ifrån den lilla fickan till tomtarmen (Se figur 1). Ingreppet gör att patienten endast kan inta mindre måltider och majoriteten genomgår en drastisk viktförlust. Målet med behandlingen är att viktminskningen också är varaktig, att patienten på grund av ventrikelförminskningen är oförmögen till att äta större mängder mat även efter den första tidens viktminskning (Carucci & Turner 2009).
Figur 1: Beskrivning av ingreppet gastric bypass.
2.3 Bieffekter ifrån gastric bypass
Enligt Shuster & Vázquez (2005) är gastric bypass ett omfattande kirurgisk ingrepp och innebär inte bara positiva förändringar för patienten utan många upplever också biverkningar. Dumping syndrome innefattar ett antal olika symtom som uppvisar sig när magen snabbt och utan förvarning släpper igenom icke bearbetad föda ner i tunntarmen.
Symtomen kan komma så tidigt som 15-30 minuter efter intagen föda men kan även dröja upp till två timmar. Symtom som uppstår kan vara svettningar, takykardi och yrsel. Även gastrointestinala symtom som illamående, kräkningar och diarré förekommer (Shuster & Vázquez 2005). Plugging innebär att intagen föda har svårigheter att passera vidare från den lilla fickan och fastnar. Det skapar ett bakåttryck i
matstrupen och patienter upplever tryck, spasmer och/eller smärta i bröstet. Tillståndet kan förekomma efter att ha konsumerat vissa typer av föda så som torkat kött, fiberrika grönsaker, bröd eller pasta. Vissa gånger lyckas födan passera men de gånger då passagen är fortsatt blockerad måste patienten kräkas för att få upp matbiten som orsakat stoppet. För att förhindra att föda fastnar får patienten lära sig att tugga maten längre än normalt samt undvika föda som de vet kan orsaka stopp (Mitchell et al. 2001).
På grund av att duodenum förbipasseras drabbas gastric bypass patienter av ett försämrat näringsupptag. Patienterna lider ofta av brist på järn, folsyra samt vitamin B12 och upp till häften av dem drabbas av anemi. Patienter får även svårigheter med upptag av zink, kalcium och magnesium. För att förebygga denna vitaminbrist så får patienterna kosttillskott samt vitamininjektioner. Patienterna blir också känsligare för dehydrering och måste vara uppmärksamma så att de dricker ordentligt (Griffith et al.
2012).
2.4 Livskvalitet, Quality of life
Livskvalitet definieras som ett tillstånd av fullständig mentalt, fysiskt och socialt välmående, dock behöver inte sjukdom göra att patienter klassas lägre i sin livskvalitet.
Livskvalitet definieras även av hur individen upplever sig själv i vardagen och sina värderingar i jämförelse med deras mål, förväntningar och intressen och därför blir bedömningen högst individuell (Skevington et al 2003.)
Bowling (2005) beskriver att en individs upplevda livskvalitet påverkas i stor grad av deras psykiska, fysiska samt sociala funktion. Bowling beskriver vidare att enligt forskning definierar de flesta människor livskvalitet utifrån att vara psykologiskt, emotionellt och fysiskt välmående, att ha så pass god fysisk förmåga att de kan göra de saker som de vill göra, att ha goda relationer till familj och vänner samt att ha förmåga att medverka i olika sociala aktiviteter.
Enligt Banegas et al. (2007) så associeras övervikt, diabetes och hypertoni eller kombination av dessa tre med försämrad livskvalitet. Tydligast försämring i livskvalitet sågs hos deltagare som påverkades av alla tre faktorer. Enligt Jia & Lubetkin (2005) påverkas många individer negativt av övervikt, både fysiskt och psykiskt. Fysiskt har många problem med rygg- och knäledsmärta, sömnapné, sömnproblem etc. Psykiskt lider många av depression, okontrollerbart ätande och negativ påverkan på det sociala samlivet (Wang et al. 2013). Forskningsresultat visar att personer som lider av svår fetma i många fall har sämre livskvalitet än människor med andra kroniska, allvarliga sjukdomar (SBU 2002).
2.5 Mätinstrument för livskvalitet 2.5.1 SF-36
Ett verktyg som används vid bedömning av livskvalitet är medical outcomes study 36- Item short form (SF-36). SF-36 används för att bedöma upplevd hälsa, fysisk kapacitet, smärtupplevelse, sociala aspekter, emotionella aspekter, mental hälsa och poängskalan är från 0-100 där 100 är det högsta poäng som kan uppnås. Instrumentet utvecklades för att ge en generell bild av en individs självskattade livskvalitet. Det möjliggör att individens upplevelser vägs in då beslut fattas angående medicinska åtgärder (Duarte et al. 2014).
2.5.2 BAROS
Bariatric and Reporting Outcome System (BAROS) är ett mätverktyg som specifikt utvecklats för att mäta livskvalitet, viktförlust och förändringar i sjukdomar associerade med övervikt hos patienter som genomgått bariatriska ingrepp. BAROS utvärderar självkänsla, fysisk aktivitet, social aktivitet, arbetsförmåga, sexuell aktivitet och relation till föda. I BAROS finns en gradering som innebär att ett visst poäng ger ett visst resultat. Skalan går ifrån ”Failure”, ”Fair”, ”Good”, ”Very good” till ”Excellent”
upplevelse av livskvalitet (Duarte et al. 2014).
2.6 Sjuksköterskans roll
I Socialstyrelsen kompetensbeskrivning (2005) för legitimerad sjuksköterska klargörs vilka områden den legitimerade sjuksköterskan ansvarar över. Under omvårdnadsvetenskap och medicinsk vetenskap står det att sjuksköterskan skall
”tillgodose patientens basala och specifika omvårdnadsbehov såväl fysiska, psykiska som sociala, kulturella och andliga” och detta innebär att sjuksköterskan måste ta hänsyn till att ingen patient är den andra lik och därför måste kritiskt tänkande användas när planering av omvårdnad samt medicinska åtgärder genomförs. Sjuksköterskan ansvarar också för att patienten och anhöriga skall besitta tillräckligt med kunskap för att kunna fatta beslut angående de vårdhandlingar som bör utföras.
Gastric bypass är ett ingrepp som innebär att anatomin hos patienterna blir förändrad och de kräver därför speciell omvårdnad. De har exempelvis problem med vissa typer av föda då det kan orsaka dumping eller plugging, de är känsligare än andra människor för dehydrering och de är känsliga för näringsbrist. Det är också av vikt att sjuksköterskor är väl insatta i att dessa patienter kan få livshotande komplikationer utav operationen så som läckage, bråck och anemi (Stevens 2009). Rutinerna för omvårdnad och uppföljning ser olika ut över landet. T.ex. i Östra Götalandsregionen ansvarar den kirurgiska avdelningen för uppföljning av patienten upp till och med ett år efter operationen där provtagning sker vid 6 och 12 månader postoperatitvt och därefter tar primärvården över ansvaret. Provtagningarna innefattar olika blodprover för att kontrollera njurarnas funktion, hormonpåverkan och eventuella vitaminbrister.
Kroppsvikt och bukomfång följs också upp (Grehn et al. 2014).
Eftersom antalet personer som genomgår gastric bypass blir allt fler ökar chansen för att allmän sjuksköterskan kommer att träffa på individer som är intresserade av att genomgå ingreppet. Ingreppet är omfattande och irreversibelt, det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur det postoperativa förloppet ser ut samt vad som kan förväntas så att patienten kan fatta ett beslut angående ingreppet.
2.7 Problemformulering
Fetma är den vanligaste orsaken till hälsoproblem i dagens samhälle och antalet individer som placeras i kategorin fetma växer varje år. Fetma har inte bara fysiologiska komplikationer utan påverkar också individens livskvalitet. Det enda som kan förebygga de problem som fetma innebär är viktnedgång. De individer som har svårt att gå ned i vikt med hjälp av livsstilsförändringar kan få möjlighet att genomgå en gastric bypass. Ingreppet är dock omfattande och patienten upplever i många fall biverkningar.
Den legitimerade sjuksköterskan ansvarar för att patienter får den specifika vård de är i behov av, de skall också kunna anpassa åtgärder utifrån olika individer. Gastric bypass genomförs på allt fler personer varje år och de är därför en växande patientgrupp. Det är
viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om det postoperativa förloppet för dessa patienter på både kort och lång sikt då det kan hjälpa individer att fatta beslut angående genomförande av ingreppet.
2.8 Syfte
Syftet med studien var att beskriva den upplevda livskvaliteten hos patienter som genomgått en gastric bypass.
3. Metod
Studien är utformad som en litteraturstudie och innebär att ingen ny forskning tas fram utan en sammanställning av redan existerande forskning genomförs. För att svara på syftet genomfördes insamling av relevanta vetenskapliga artiklar. Studien utfördes enligt Polit och Becks (2012) nio olika steg.
Steg 1: Identifierade ett problemområde samt formulerade ett syfte samt eventuella frågeställningar.
Steg 2: Planerade vilka databaser, samt sökord som skulle användas.
Steg 3: Databassökning genomfördes och antalet träffar redovisades.
Steg 4: Urval ett, utifrån titel och abstrakt utfördes en översiktlig granskning och ej relevanta artiklar sorterades bort.
Steg 5: I urval två utvärderades hela materialet i utvalda artiklar och i det här steget sorterades ytterligare artiklar som inte svarade mot syftet bort.
Steg 6: Urval tre, informationen i valda artiklar granskades och kategoriserades.
Steg 7: Materialet kvalitégranskades samt utvärderades för att se vilka styrkor och svagheter som studierna hade.
Steg 8: Databearbetning och analys av material. Teman skapades för att få en enklare sammanställning av allt material..
Steg 9: Studierna sammanställs och resultatet redovisas (Polit & Beck 2012).
3.1 Litteratursökning
Enligt Polit & Beck (2012) steg ett identifierades ett problemområde samt ett syfte formulerades. Problemområdet som valdes var vilken livskvalitet patienter upplever efter en gastric bypass. I steg två valdes vilka databaser som var lämpliga samt vilka sökord som skulle användas. Databaserna som valdes för att svara på syftet var CINAHL samt PubMed. Databasen CINAHL är främst inriktad på omvårdnadsforskning och databasen PubMed är främst inriktad på medicinsk forskning (Polit & Beck 2012).
Sökstrategin som användes i denna studie innebar att relevanta sökord som kunde svara mot syftet identifierades. Livskvalitet samt Gastric bypass var de två termer som identifierades svara mot syftet i studien. Efter att val av sökord genomförts utfördes sökningar för att hitta MeSH-termerna eller Major headingstermerna till valda sökord.
Termerna hittades i de databaser som valdes att söka i, då de innehåller funktioner som möjliggör att hitta headingstermer till olika sökord. MeSH-termerna blev "Quality of Life"[Mesh] och "Gastric Bypass"[Mesh] i PubMed. Major-headingstermerna blev (MH
"Quality of Life") och (MM "Gastric Bypass") i CINAHL. Dessa söktermer kombinerades och i enlighet med steg tre utfördes själva sökningen.
3.2 Inklusions/exklusionskriterier
Inklusionskriterier: Artiklarna skulle vara peer reviewed för att säkerställa att de var vetenskapligt grundade. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska. Deltagande skulle ha genomgått ingreppet gastric bypass. Artiklar från 2005-01-01 till 2015-01-10. Patienterna skulle vara över 18 år.
Exklusionskriterier: Artiklar som klassificerades som reviews.
3.3 Tabell.
Tabell 1. Resultat av litteratursökning. Funna dubbletter redovisas inom parentes.
Databas Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
Cinahl (MH "Quality of Life") 2015-01-10 42385 Cinahl (MM "Gastric Bypass") 2015-01-10 782 Cinahl (MM "Gastric Bypass") AND (MH
"Quality of Life") 2015-01-10
14 5 2 2
Pubmed "Gastric Bypass"[Mesh] 2015-01-10 5379 Pubmed "Quality of Life"[Mesh] 2015-01-10 119959 Pubmed "Gastric Bypass"[Mesh] AND
"Quality of Life"[Mesh] 2015-01-10 135 38 (2) 14 14
Urval ett.
Enligt Polit och Beck steg fyra (2012) lästes 149 titlar samt abstract. I första urvalet svarade 43 artiklar mot studiens syfte. (5) av dessa var ifrån CINAHL och (38) var ifrån PubMed. Två artiklar var dubbletter.
Urval två.
För fortsatt urval av artiklar som svarade mot syftet genomfördes steg fem och sex enligt Polit och Beck (2012). Utvärdering samt genomläsning av artiklar genomfördes enskilt och sedan fördes diskussion för att avgöra vilka artiklar som bäst svarade mot syftet. (2) artiklar ifrån CINAHL samt (14) artiklar ifrån PubMed svarade mot syftet.
Urval tre.
Enligt Polit & Becks (2012) steg sju skall en granskning samt kategorisering utav artiklarna utföras. I detta urval ligger fokus på att kvalitetssäkra de artiklar som inkluderats ifrån urval två. För att utvärdera studierna användes granskningsmallar som Polit och Beck (2012) tagit fram. Mallarna användes för att försäkra att studien behandlat sina deltagare med god etik i åtanke, att syftet och studien var relevant för omvårdnadsforskning. Varje artikel granskades med mallen och resulterade i att ingen artikel exkluderades.
3.4 Databearbetning
Enligt Polit & Becks (2012) steg åtta ska artiklar granskas och analyseras för att kunna hitta gemensamma kategorier som kan ligga till grund för studiens resultat. Det är bra att utveckla ett system som underlättar processen. Det finns många exempel på hur ett sådant system kan utformas och det är upp till författarna att själva hitta det tillvägagångssättet som bäst passar dem (Polit & Beck 2012).
De 17 artiklarnas resultat granskades och de data som svarade mot syftet lyftes ut för att hitta relevanta teman genom alla artiklar. Artiklarna lästes igenom ytterligare en gång och de teman som skapats användes som en mall för att ytterligare hitta resultat som svarade mot syftet. Nyckelfraser skrevs ner och sedan sorteras in i de teman som skapats och dessa nyckelfraser bildade sedan studiens resultat enligt Polit & Becks (2012) steg nio.
3.5 Etiska ställningstagande
Tolkning samt översättning av sammanställd data skulle vara så korrekt och objektiv som möjligt, eventuella citat blev ej översatta utan återgavs på engelska. Författarnas åsikter skulle ej spegla sig i resultatet eller i valet av artiklar. De studier som inkluderas i denna litteraturstudie var godkända av en etisk kommitté eller så fanns ett tydligt etiskt resonemang redovisat, forskaren skulle redovisa hur de har gått tillväga för att respektera deltagarna i studien (Polit & Beck 2012). För att säkerställa de etiska ställningstagandena så lästes artiklarna igenom enskilt av författarna och sen diskuterades innehållet för att säkerställa att inga egna åsikter vägdes in i valet av artiklar. Goda kunskaper i det engelska språket har underlättat i arbetet men vid osäkerhet har lexikon använts för att säkerställa att innehållet har tolkats på rätt sätt. I resultatet har endast primärkällor använts för att inte andras tolkningar skulle påverka resultatet (Forsberg & Wengström 2013).
4. Resultat
Tolv artiklar var kvantitativa, två kvalitativa samt två artiklar använde sig av mix methods (Polit & Beck 2012). Resultatet består av huvudtemat livskvalitet som delats in i grupperna; fysisk livskvalitet, psykisk livskvalitet och övriga faktorer som påverkar livskvalitet. I huvudtemat livskvalitet redovisas viktminskningens generella påverkan på patienternas upplevda livskvalitet. I temat fysisk livskvalitet redovisas upplevda fysiska förbättringar som påverkar patienternas livskvalitet och i temat psykisk livskvalitet redovisas de psykiska förändringar patienterna upplever och dess påverkan på livskvalitet. I sista temat övriga faktorer som påverkar livskvalitet redovisas tre olika faktorer; matvanor, ätstörningar samt bieffekter ifrån operationen vilka är speciella för dessa patienter och hur de påverkar den upplevda livskvaliteten.
4.1 Livskvalitet
Ett gemensamt resultat för majoriteten av studierna är att när BMI sjunker hos deltagarna stiger livskvaliteten (Julia et al. 2013; Karlsen et al. 2013; Kolotkin et al.
2012; Myers et al. 2012; Suter et al. 2011; Chang et al. 2010; Kofman et al. 2010;
Sanchez-Santos et al. 2006). Två till tre år efter operation tenderar ett stort antal individer gå upp i vikt igen och en viss försämring i livskvaliteten kan mätas men dock är det nästan ingen individ som återgår till sin preoperativa livskvalitet (Adams et al.
2012; Himpens et al. 2012; Suter et al. 2011; Kofman et al. 2010; Kruseman et al.
2010). Mer än 8 år efter operationen är förbättringarna i livskvaliteten fortsatt tydliga (Himpens et al. 2012; Higa et al. 2011; Kruseman et al. 2010). I studier där BAROS använts som mätverktyg kategoriseras majoriteten av deltagande sin livskvalitet som
”Good” och ”Excellent” (Garcia Diaz et al. 2011; Higa et al. 2011; Suter et al. 2011;
Sanchez-Santos et al. 2006) men i Himpens et al. (2012) studie var medelvärdet hos patienterna ”Fair”.
4.1.1 Fysisk livskvalitet
Flera studier använde sig utav formuläret SF-36 och förbättringar i livskvalitet kunde synas redan ett år efter operationen. Tydligast förbättringar sågs i patienternas upplevda fysiska förmåga. I figur 2 redovisas skillnaden i upplevd fysisk förmåga ifrån innan operation till ett år efter operation.
Figur 2: Medelpoäng på upplevd fysisk förmåga 0-100 poäng.
Rea et al. 2007 Karlsen et al. 2013 Julia et al. 2013 0
10 20 30 40 50 60
Baseline År ett
Kolotkin et al. (2012) lät 323 deltagare svara på SF-36 enkäten tre gånger; innan operation, två år- samt fem år efter operationen. Förbättringarna som deltagarna upplever fram till år två är likvärdiga med liknande studier (se figur 2). Ifrån år två till sex syns en liten försämring hos deltagarna som kan bero på att det förekom viktuppgång hos flera medverkande. Rea et al. (2007) rapporterar också att ifrån år ett till år två sker en liten försämring i den upplevda fysiska förmågan. Aftab et al. (2014) genomförde två mätningar med hjälp av SF-36 på 184 patienter, första mätningen genomfördes innan operationen och nästa fem år efter operationen och resultatet visade på att deltagande påverkats positivt och upplevde signifikant ökad fysisk förmåga.
4.1.1.1 Förändringar i överviktsrelaterade sjukdomar
Enligt Kruseman et al. (2010) ansåg 94 % av de deltagande i studien att förbättringar i överviktrelaterade sjukdomar ökade deras livskvalitet och detta upptäcktes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Enligt Aftab et al. (2014) kan kopplingar dras mellan avslutad läkemedelsbehandling och förbättrad livskvalitet. Aftab et al. (2014) beskriver vidare att 49 stycken (30 %) deltagare led av diabetes mellitus typ II innan operationen och fem år efter ingreppet så hade 67 % av dessa en regression i sin diabetes och 20 % hade ett mindre behov av diabetesmedicin. Enligt Garcia Diaz et al. (2011) hade 36 % av 50 deltagare diabetes mellitus typ II innan ingreppet och 37 veckor efter ingreppet så hade drygt 70 % uppvisade förbättringar i sin sjukdom. Ungefär 80 % av de deltagande led också av hypertoni och cirka 40 % visade tydliga förbättringar efter ingreppet. Aftab et al. (2014) beskrev att 70 % av deltagarna led av hypertoni men att fem år efter operationen så var drygt 60 % nere på ett normalt tryck och 7 % hade ett mindre behov av blodtryckssänkande men att 32 % fortfarande hade en oförändrad status i sin hypertoni. Himpens et al. (2012) visade i sitt resultat att 8 av 76 patienter led av diabetes mellitus typ II innan operationen. En avled i cancer men de sju återstående patienterna kunde avsluta eller minska mängden läkemedel i sin diabetesbehandling.
4.1.1.2 Upplevda förändringar i överviktsrelaterade symtom
Förbättringar i sömnvanor och minskad kroppssmärta ledde till att patienterna upplevde en ökad livskvalitet (Karlsen 2013; Kruseman et al. 2010). Kroppssmärta minskade i takt med viktminskningen (Julia et al. 2013; Karlsen et al. 2013; Kolotkin et al. 2012;
Chang et al. 2010; Rea et al. 2007) och Julia et al. (2013) rapporterade att förändringar kunde mätas tre månader efter operationen då deltagarna visade en tydlig förbättring i upplevd kroppssmärta. Juila et al. (2013) och Kolotkin et al. (2012) visade också att kroppssmärtan hade minskat upp till och med sex år efter operationen. Majoriteten av patienterna upplevde minskad smärta i rygg och knäleder vid viktnedgång (Karlsen et al. 2013) och deltagare upplevde att de fått mindre sömnproblem och rapporterade också att de snarkade mindre (Karlsen et al. 2013; Kruseman et al. 2010). I samband med viktnedgång rapporterade flera deltagare att de inte längre besvärades av sömnapné (Aftab et al. 2014; Julia et al. 2013; Higa et al. 2011).
4.1.2 Psykisk livskvalitet
Efter operationen syntes förbättringar i den upplevda mentala hälsan dock var skillnaden ej lika stor som förbättringar inom den upplevda fysiska förmågan. I figur 3 redovisas skillnaden i upplevd mental hälsa ifrån innan operation till ett år efter operation.
Figur 3: Medelpoäng på upplevd mental hälsa 0-100 poäng.
Kolotkin et al. (2012) rapporterade att förbättringar i självuppskattad mental hälsa var signifikant mindre än förbättringar i fysisk förmåga och även här syntes en försämring mellan år två samt år sex. Enligt Rea et al. (2007) studie visade deltagare försämring mellan år ett till år två och medelpoäng sjönk ifrån cirka 55 till cirka 50 poäng.
Fortfarande en förbättring ifrån baseline cirka 44 poäng men också en tydlig försämring.
Även Aftab et al. (2014) påvisade att mental hälsa är den dimension av livskvalitet där förbättringar var som lägst. Enligt Kruseman et al (2010) sågs en 30 % förbättring i upplevd livskvalitet hos patienter som aktivt deltog i psykologiska konsultationer jämfört med de som ej deltog.
4.1.2.1 Självkänsla
Självförtroendet hos de medverkande ökade vid viktnedgång (Kolotkin et al 2012;
Chang et al. 2010; Kruseman et al. 2010; Sanchez-Santos et al. 2006; Ogden et al. 2005) och Myers et al. (2012) beskriver vidare att nästan 78 % av deltagarna kände sig säkrare i sitt eget utseende efter viktnedgång. Kolotkin et al. (2012) & Chang et al. (2010) beskrev att många deltagare kände sig mer bekväma med att vistas ute offentligt och att de umgicks mer med familj och vänner än tidigare. En kvinna i Kruseman et al. (2010) studie beskrev en känsla av ”pånyttfödelse” och att hon fått en ny chans i livet.
Everything about me is a lot better and it's just healthier and i just feel normal as opposed to a freak... I've grown completely in confidence... I know I'm a different person now and and it’s because my confidence has grown and that has affected every area of my life (Ogden et al. 2005, s. 271).
Många deltagare ökade i vikt mer än ett år efter operationen (Julia et al. 2013; Kolotkin et al. 2012; Rea et al. 2007). Deltagare som intervjuats i Kruseman et al. (2010) studie beskrev att de kände en stor skam efter att de gått upp i vikt efter viktnedgång och deras självförtroende påverkades negativt då de ansåg att de misslyckats. Viktuppgång efter att patienten lyckats gå ner i vikt är något som påverkade livskvaliteten negativt (Kofman et al. 2010; Kruseman et al. 2010).
Rea et al. 2007 Karlsen et al. 2013 Julia et al. 2013 0
10 20 30 40 50 60
Baseline År ett
4.1.3. Övriga faktorer som påverkar livskvalitet
4.1.3.1 Kostvanor
I en studie genomförd av Ogden et al. (2005) uppgav samtliga av de femton intervjuade att de upplevde en förändring i vilken mat de föredrog efter operationen. Fjorton upplevde ökad livskvalitet då deras liv kretsade mindre kring föda samt att de kände ett större kontroll över sitt födointag. Åtta stycken sa dock att den ökade kontrollen var på grund av den minskade matsäcken medan sex upplevde en genuin känsla av kontroll.
Även 42% av deltagarna i Kruseman et al. (2010) studie uppgav att det var enklare att äta mindre samt att de hade ökad kontroll över sitt småätande. Ungefär 60 % av deltagarna i Myers et al. (2012) studie uppgav att de var" mycket nöjda" eller "nöjda"
med sina nuvarande matvanor.
Många upplevde positiva förändringar i sina matvanor men det fanns individer som upplevde svårigheter med att bryta gamla matvanor. Enligt Myers et al. (2012) hade patienter ett medelintaget av 4,4 mål per dag med högt kalorie- samt högt fettinnehåll vilket är drygt tre mål mer än det rekommenderade dagliga intaget. Drygt en tredjedel av deltagarna var missnöjda med sina matvanor fyra år efter ingreppet och ansåg att det påverkade deras livskvalitet negativt (Myers et al. 2012).
4.1.3.2 Ätstörningar
Drygt hälften av patienterna som genomgått gastric bypass hade perioder då de genomled episoder av ”Binge eating”, ”Loss of control”, ”Emotional eating”, ”Night meals” och/eller ”Greasing” efter operation (Myers et al. 2012; de Zwaan et al. 2010;
Kofman et al. 2010; Kruseman et al. 2010). ”Binge eating” och ”Loss of control” är ätstörningar då individen inte klarar av att begränsa sitt födointag. ”Emotional eating”
innebär att individen engagerar i ett så kallat känslomässigt ätande, att deras matvanor påverkas av hur de mår. ”Night meals” och ”Greasing” involverar problem med konstant småätande i vissa fall så allvarliga att individen måste upp och äta på natten.
Antalet individer med ätstörningsproblematik sjönk efter operation men drygt hälften av de deltagande upplevde fortfarande problem i olika grad (de Zwaan et al. 2010; Kofman et al. 2010; Kruseman et al. 2010). de Zwaan et al. (2010) rapporterade att deltagare som hade svårigheter med ätstörningar hade problem med ängslan samt avstannad viktnedgång. Kofman et al. (2010) upptäckte att de som hade ätstörningar hade en signifikant sämre livskvalitet jämfört med de som ej mötte kriterierna för ätstörningar.
4.1.3.3 Bieffekter ifrån operationen
Plugging var ett frekvent symtom hos deltagarna enligt de Zwaan et al. (2010) . De skriver att 76 % hade upplevt symtomet under de sex månader innan intervjun och att 33 % rapporterade att de upplevt plugging minst en gång i veckan. de Zwaan et al.
(2010) beskrev också att deltagarna oftast drabbades när de inte var uppmärksamma nog under sin måltid. Strax över hälften upplevde en eller fler episoder av dumping under de sex månader innan intervjun. Kruseman et al. (2010) beskrev i sin studie att 78 av 80 patienter har upplevt magont, diarré, kräkningar, förstoppning och/eller dumping under åtta år efter operationen. Bieffekterna ifrån operationen påverkade många patienters vardag men det är få som upplevde någon större negativ påverkan på den upplevda livskvaliteten. Även om patienterna upplevde bieffekter ansåg cirka 92 % att ingreppet positivt förändrat deras livskvalitet och cirka 92 % höll starkt med om att de skulle göra
om ingreppet (Myer et al. 2010). Enligt Himpens et al. (2012) var 85 % av patienterna nöjda eller väldigt nöjda med ingreppet och skulle rekommendera andra att genomföra det.
5. Diskussion
Syftet med studien var att beskriva den upplevda livskvaliteten hos patienter som genomgått en gastric bypass. I denna litteraturstudie framkom det att livskvalitet förbättrades då patienternas BMI sjönk. När patienterna uppskattade sin fysiska förmåga syntes tydliga förbättringar ifrån innan operation till ett år efter ingreppet. Livskvaliteten påverkades också positivt av att patienterna upplevde förbättringar i sina överviktrelaterade sjukdomar samt symtom. Det syntes förbättringar i den mentala hälsan, många upplevde ett ökat självförtroende och kände sig bekvämare med att vistas ute med familj och vänner. Vid viktuppgång påverkades dock självförtroendet negativt då deltagarna upplevde att de misslyckats.
Deltagare kände att de fått en ökad kontroll över sina kostvanor och att detta påverkade deras livskvalitet positivt. Dock var det även många som fortfarande hade problem med att undvika mat med högt kaloriinnehåll och upplevde att detta påverkade deras livskvalitet negativt. Det framkom också i litteraturstudien att patienter som led av ätstörningar preoperativt bar med sig dessa efter ingreppet. De som fortfarande besvärades av ätstörningar uppvisade också tydligt sämre livskvalitet än de som ej led av ätstörningar. Denna litteraturstudie visade också att majoriten av människor upplevde någon form av bieffekt ifrån ingreppet men att detta inte besvärade dem tillräckligt för att påverka deras livskvalitet negativt och att om de fick välja skulle de genomföra ingreppet igen.
5.1 Resultatdiskussion
Litteraturstudien visade att ingreppet är mycket effektivt då majoriteten av patienterna går ner cirka 50 % av ”excess weight” och håller sig kring det värdet även en längre tid efter ingreppet. Livskvaliteten hos de individer som genomfört ingreppet förbättras i takt med deras viktnedgång och majoriteten uppnår normvärden eller bättre vilket överensstämmer med andra studier (Risstad et al. 2015 & Karlsson et al. 2007).
Karlsson et al. (2007) gjorde uppföljning av patienter under tio år och upptäckte att 10
% excess weight loss är tillräckligt för att patienterna skall ha långvarig positiv effekt på livskvaliteten.
Kolotkin et al. (2012) genomförde en jämförelse mellan gastric bypass patienter och en kontrollgrupp av människor som stod på väntelistan för operation. Gastric bypass patienterna ökade markant i sin upplevda livskvalitet medan kontrollgruppen höll sig på fortsatt låg oförändrad nivå.
Karlsen et al. (2013) utförde en studie där patienter som genomgått en gastric bypass jämfördes med personer som fått hjälp att lägga om sin livsstil. För att få hjälp med att lägga om livsstilen så skrevs 63 patienterna in på en klinik som var specialiserad på sjukligt feta och programmet var utformat så att patienterna kom på besök fyra gånger under ett år. Besöken utfördes vecka 1, 26 och 51 då varje besök varade fem dagar samt ett längre besök under fyra veckor mellan veckorna 13-17. Fysiska aktiviteter under tre- fyra timmar, motiverande samtal och andra psykosociala övningar planerades in. Den gruppen som genomgick en livsstilsförändrande intervention såg positiva förändringar i BMI samt livskvalitet, dock var dessa mindre än gastric bypass gruppens framsteg (Karlsen et al. 2013). Karlsson et al. (2007) ser liknande problematik i sin studie där jämförelse mellan gastric bypass patienter samt en grupp som genomgick
Patienterna upplevde förbättringar i den fysiska aspekten av livskvaliteten (Karlsen et al. 2013; Julia et al. 2013; Rea et al. 2007) och detta beror sannolikt på viktnedgångens påverkan på överviktsrelaterade sjukdomar samt dess symtom. Patienter beskriver en ökad vitalitet som gjorde att de enklare klarade av sin vardag samt att de sov bättre och upplevde minskad smärta orsakad av sin övervikt. Enligt Garcia Diaz et al. (2011) &
Aftab et al. (2014) innebar förbättringarna i överviktsrelaterade sjukdomar att många patienter kunde minska sitt läkemedelsintag och i vissa fall sluta med läkemedelsbehandling helt och hållet. Enligt Ericson & Ericson (2012) är minskad eller avslutad läkemedelsbehandling mycket positivt då de flesta läkemedel har flera biverkningar. Läkemedel mot hypertoni samt diabetes mellitus typ II har fler biverkningar exempelvis; yrsel, huvudvärk, njurpåverkan m.m. (Ericson & Ericson 2012).
Gastric bypass ingreppet gör att individer äter mindre men bakomliggande orsaker till övervikten belyses och bearbetas sällan i tillräckligt stor utsträckning. Det höga antalet individer som beskriver ett missnöje angående sitt kroppsutseende tyder på att fetma inte bara påverkar en människa fysiskt utan också psykiskt (Kruseman et al 2010).
Deltagare berättar under intervjuerna att de hade uppskattat bättre uppföljning, speciellt gällande psykologisk hjälp samt erbjudanden om matlagningskonsultationer och gruppsessioner där de skulle kunna prata och byta erfarenheter med andra i liknande situation (Kruseman et al 2010). Att förbättringar i den mentala hälsan är sämre än andra områden visar på att övervikt inte bara påverkar en individ fysiskt utan också psykiskt (Karlsen et al. 2013; Julia et al. 2013; Rea et al. 2007). Enligt Rea et al. (2007) syns också en tydlig försämring mellan år ett och två vilket sannolikt beror på att de psykiska problem dessa individer upplevde ej bearbetats tillräckligt.
Det framkom i denna studie att ett relativt stort antal individer som ökar i vikt >ett år efter operation vilket kan bero på att det finns brister uppföljningen som genomförs samt patienters förmåga att förändra sin livsstil. Drygt hälften av deltagarna har problem med ätstörningar samt svårigheter med att bryta gamla matvanor. Ingreppet kräver att patienter äter mindre och det visar sig vara effektivt för att hälften av individerna skall påbörja livsstilsförändringar medan andra hälften fortfarande upplever problem med sina matvanor. Människor med kvarvarande problem är också de som har problem med viktuppgång samt försämrad livskvalitet en längre tid efter operationen (de Zwaan et al.
2010Kofman et al. 2010; Kruseman et al. 2010). Benson-Davis et al. (2013) genomförde intervjuer där liknande resultat upptäcktes, att deltagarnas val av mat inte hade förändrats men mängden deltagarna åt hade minskat.
Individer som lider av sjuklig fetma beskriver att de bearbetar sina känslor och problem med hjälp av att äta mat. ”Binge eating” samt ”Loss of control” är ofta i respons till negativa känslor (Barbee & Timmerman 2015). Ett fortsatt missnöje med sin kropp finns fortfarande hos deltagarna när uppföljning genomförs efter åtta år (Kruseman et al.
2010). Att ~12% av deltagarna i de Zwaan et al. (2010) studie utvecklade ett behov av självförvållad kräkning indikerar att självbilden hos dessa individer är fortsatt negativ.
Många upplever svårigheter med sina matvanor, olika ätstörningar och majoriteten får bieffekter av ingreppet men tillfredställelse hos patientera är hög. Majoriteten skulle genomgå ingreppet en gång till om de fick välja och skulle rekommendera andra personer att genomgå ingreppet (Himpens et al. 2012; Myer et al. 2010).
Det framkom i denna studie att även om det finns kvarstående problem hos många deltagare så hade majoriteten förbättrat sin livskvalitet signifikant. Individer som klassats som sjukligt feta har uppmätts uppleva lika låg livskvalitet som andra kroniskt allvarligt sjuka men efter att ha genomgått gastric bypass upplevde patienterna en livskvalitet som var likvärdig med resterande del av befolkningen eller högre.
Viktnedgången innebar också att risken för att drabbas av överviktsrelaterade sjukdomar och symtom minskade. Patienter som genomgått gastric bypass lever cirka 10 år längre än de som ej genomgått ingreppet Sanchez-Santos et al. (2013).
Ingreppet innebär en vinst för samhället i stort. Människor som klassades som överviktiga hade en högre medicinsk kostnad, drygt 42 %, än den normalviktiga populationen (Finkelstein et al 2009) och enligt Sanchez-Santos et al. (2013) så hade individer i Europa med ett BMI på >35 kg/m2 fem gånger högre medicinska konstander än de som låg på sin idealvikt. Enligt Cawley & Meyerhoefer (2012) ökar samhällskostnaderna för varje heltal en individ ökar i BMI. Wang et al. (2011) rapporterade att de som klassas som lider av fetma besöker primärvården i cirka 30 % högre utsträckning och enligt Sanchez-Santos et al. (2013) konsumerar dessa individer cirka 70 % mer läkemedel än resten av populationen i samma ålderspann. Denna litteraturstudie visade att människor som genomgått en gastric bypass minskade i BMI samt förbättrades i överviktsrelaterade sjukdomar och symtom. Detta innebär att flera vårdplatser blir tillgängliga och att de medicinska kostnaderna minskar då många inte längre behöver vård för exempelvis ledsmärta, diabetes, hypertoni, sömnproblem etc.
Gastric bypass ansågs av Sanchez-Santos et al. (2013) vara det mest kostnadseffektiva ingrepp som utförs inom dagens sjukvård.
5.2 Metoddiskussion
För att få god struktur i litteraturstudien användes Polit & Becks (2012) niostegsmetod.
Metoden ses som en styrka då den är systematisk, anpassad för litteraturstudier samt är en väl vedertagen metod.
En svaghet i genomförd litteraturstudie är att den ej är systematisk, all forskning inom valt område har ej granskats. Studien ger en översiktsbild över den livskvalitet som gastric bypass patienter upplever men ytterligare forskning krävs för att ställa definitiva slutsatser. En styrka med studien är att valda sökord gav bra sökresultat och artiklarna som hittades hade liknande syften vilket innebar att flera resultat i studien har relativt stark evidens (Polit & Becks 2012).
Det upptäcktes att det blev färre träffar i CINAHL än i PubMed. Detta beror sannolikt på att CINAHL är en mindre databas samt att området studien täcker involverar ett kirurgiskt ingrepp. Eftersom CINAHL främst är inriktad på omvårdnadsforskning behandlas inte specifika kirurgiska ingrepp i lika stor utsträckning som i PubMed.
Gastric Bypass som sökning i CINAHL ger endast 782 träffar medan i PubMed ger sökningen 5379 träffar. Skillnad i databasstorlek blir tydligt när Quality of life används som sökord. 42385 träffar i CINAHL samt 119959 träffar i PubMed. Att flest artiklar kom ifrån PubMed anses inte vara en svaghet då artiklarna svarade mot syftet samt var inriktade på patienternas perspektiv.
Att inkludera studier tio år tillbaka i tiden ansågs vara relevant för sökningen skulle resultera i flera longitudinella studier. Ingreppet gastric bypass har genomförts sedan
1993 (Cabrera et al. 2006) vilket innebar att 2005 var metoden väl vedertagen och ansågs därför styrka valet av tidspann. Att endast personer över 18 inkluderades motiverades med att majoriteten av människor som genomgår ingreppet är över 18 och att majoriteten av studierna är utförda på vuxna människor.
5.3 Klinisk betydelse
Antalet personer som genomgår gastric bypass ökar i dagens samhälle. Det är då viktigt att som sjuksköterska har kunskap om hur personer blir påverkade efter ingreppet för att kunna anpassa vården på bästa sätt. Denna litteraturstudie ger sjuksköterskan kunskap om vilka förändringar patienten förväntas uppleva efter ingreppet samt fördelar och nackdelar med att genomföra ingreppet. Med hjälp av denna information får sjuksköterskan förståelse för vilken omvårdnad dessa patienter är i behov av efter ingreppet samt kan hjälpa patienten vid beslutstagande angående genomförande av gastric bypass.
5.4 Förslag till fortsatt forskning
Fetma beror inte bara på att människor har en ovilja att förändra sin livsstil utan hela situationen är mycket komplex. De flesta studier som utförs på människor som lider av fetma är kvantitativa och det finns en vinst i att öka mängden kvalitativa då bakomliggande orsaker inte är tillräckligt utrett. Ytterligare forskning krävs för att definiera problemen samt upptäcka verktyg för att åtgärda dem.
Ytterligare förslag på fortsatt forskning är att kartlägga de patienter som genomgår gastric bypass för att se vilka som når framgång och vilka som inte gör det. Att det i studier systematiskt beskrivs bland annat ålder, kön, bakgrund, motivation, kultur och förekomst av depression det för att kunna hitta faktorer som innebär framgång efter ingreppet. Om faktorerna är kartlagda så kan den postoperativa uppföljningen skräddarsys utefter vilka resurser patienten besitter.
5.5 Slutsats
Gastric bypass är ett mycket effektivt ingrepp för att få individer som lider av fetma att gå ned i vikt och vinsterna är många. Viktnedgången förbyggde överviktsrelaterade symtom och sjukdomar, ökade deras upplevda livskvalitet samt gjorde att de förväntades leva längre än om de ej genomgått operationen. De som genomgått ingreppet var också mycket nöjda med operationen och skulle genomfört det ännu en gång om valet fick göras igen. Ingreppet påverkade inte endast den enskilde individen positivt utan också samhället i stort. Efter ingreppet ökade patienternas hälsa och deras behov av sjukvård minskar. Gastric bypass anses vara det mest kostnadseffektiva som kan erbjudas inom dagens sjukvård.
För drygt hälften av patienterna var ingreppet en möjlighet till en varaktig livsstilsförändring men för den andra hälften återstod de preoperativa problem med matvanor och ätstörningar. Mentala besvär förkom hos många patienter och det ter sig så att uppföljningen efter operationen bör förändras så att dessa människor får den hjälp de är i behov av.
4 Referenser
Artiklar som använts i resultatet markerats med *.
*Aftab, H., Risstad, H., Søvik, T., Bernklev, T., Hewitt S., Kristinsson J. & Mala T.
(2014). Five-year outcome after gastric bypass for morbid obesity in a Norwegian cohort. Surgery for Obesity and Related Diseases, 10 (1), 71-8.
Barbee, K. & Timmerman, G. (2015). Emotional Eating, Nonpurge Binge Eating, and Self-Efficacy in Healthy Perimenopausal Women. Journal of Holistic Nursing, 2015 Feb 11. [Epub ahead of print].
Banegas, J., López-García, E., Graciani, A., Guallar-Castillón, P., Gutierrez-Fisac, J., Alonso, J. & Rodríguez-Artalejo, F. (2007). Relationship between obesity, hypertension and diabetes, and health-related quality of life among the elderly. European Journal of Preventive Cardiology, 14 (3), 456-62.
Benson-Davies, S., Davies, M. & Kattelmann, K. (2013). Understanding Eating and Exercise Behaviors in Post Roux-en-Y Gastric Bypass Patients: A Quantitative and Qualitative Study. Bariatric Surgical Practice and Patient Care, 8 (2), 61-68.
Bowling, A. (2005). Measuring Health : A Review of Quality of Life Measurement Scales. Maidenhead, Berkshire, England: McGraw-Hill Education.
Cabrera, M., Maristany, C., Coma, A., Ballesta-López C. (2006). Gastrointestinal quality of life after laparoscopic Roux-en-Y gastric bypass. Obesity Surgery. 16 (1), 19- 23.
Carucci, L. & Turner, M.A. (2009). Imaging After Bariatric Surgery for Morbid Obesity: Roux-en-Y Gastric Bypass and Laparoscopic Adjustable Gastric Banding.
Seminars in roentgenology, 44 (4), 283-296.
*Chang, C., Huang, C., Chang, Y., Tai, C., Lin, J. & Wang, JD. (2010). Prospective study of health-related quality of life after Roux-en-Y bypass surgery for morbid obesity. British Journal of Surgery, 97 (10), 1541-6.
Cawley, J., & Meyerhofer, C. (2012). The medical care costs of obesity: An instrumental variables approach. Journal of Health Economics, 31 (1), 219-230.
*de Zwaan, M., Hilbert, A., Swan-Kremeier, L., Simonich, H., Lancaster, K., Howell, L., Monson, T., Crosby, R. & Mitchell J. (2010). Comprehensive interview assessment of eating behavior 18-35 months after gastric bypass surgery for morbid obesity.
Surgery for Obesity and Related Diseases, 6 (1), 79-85.
Duarte, M., Bassitt, D., Azevedo, O., Waisberg, J., Yamaguchi, N. & Pinto, P. (2014) IMPACT ON QUALITY OF LIFE, WEIGHT LOSS AND COMORBIDITIES: a study comparing the biliopancreatic diversion with duodenal switch and the banded Roux-en- Y gastric bypass. Arquivos de Gastroenterologia, 51 (4), 320-7.
Ericson, E. & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur AB.
Finkelstein, E., Trogdon, J., Cohen, J. & Dietz, W. (2009) Annual medical spending attributable to obesity: payer and service-specific estimates. Health Affairs, 28 (5), 822- 831.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys, och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och kultur.
*García, Díaz E. & Martín Folgueras, T. (2011). Preoperative determinants of outcomes of laparoscopic gastric bypass in the treatment of morbid obesity. Nutrición Hospitalaria, 26 (4), 851-5.
Grehn, S., Villaume, A. & Lagerqvist, J. (2014) Gastric bypass vid fetma. Linköping:
Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård, Landstinget i Östergötland. Tillgänglig:
http://www2.lio.se/Startsida/Vardprogram-vardprocessprogram/Kirurgiska-kliniken-i-
Norrkoping/Gastric-bypass-vid-fetma/ [2015-03-25]
Griffith, P., Birch, D., Sharma, A. & Karmali, S. (2012). Managing complications associated with laparoscopic Roux-en-Y gastric bypass for morbid obesity. Canadian Journal of Surgery 55 (5), 329-336.
*Higa, K, Ho, T, Tercero, F, Yunus, T, Boone, KB. (2011). Laparoscopic Roux-en-Y gastric bypass: 10-year follow-up. Surgery for Obesity and Related Diseases, (4), 516- 25.
*Himpens, J., Verbrugghe, A., Cadière, G., Everaerts, W. & Greve, JW. (2012). Long- term results of laparoscopic Roux-en-Y Gastric bypass: evaluation after 9 years.
Obesity Surgery, 22 (10), 1586-93.
Jia, H. & Lubetkin, E. (2005). The impact of obesity on health-related quality-of-life in the general adult US population. Journal of Public Health, 27 (2), 156-64.
*Julia, C., Ciangura, C., Capuron, L., Bouillot, J., Basdevant, A., Poitou, C. & Oppert, J.
(2013). Quality of life after Roux-en-Y gastric bypass and changes in body mass index and obesity-related comorbidities. Diabetes & Metabolism, 39 (2), 148-54.
*Karlsen, T., Lund, R., Røislien, J., Tonstad, S., Natvig, G., Sandbu, R. & Hjelmesæth, J. (2013). Health related quality of life after gastric bypass or intensive lifestyle intervention: a controlled clinical study. Health and Quality of Life Outcomes, 11 (17).
Karlsson, J., Taft, C., Rydén, A., Sjöström, L. & Sullivan, M. (2007). Ten-year trends in health-related quality of life after surgical and conventional treatment for severe obesity: the SOS intervention study. International Journal of Obesity, 31(8), 1248-61.
*Kofman, M., Lent, M. & Swencionis, C. ( 2010). Maladaptive eating patterns, quality of life, and weight outcomes following gastric bypass: results of an Internet survey.
Obesity A research journal, 18 (10), 1938-43.
*Kolotkin, R., Davidson, L., Crosby, RD., Hunt, S. & Adams, T. (2012). Six-year changes in health-related quality of life in gastric bypass patients versus obese comparison groups. Surgery for Obesity and Related Diseases, 8 (5), 625-33.
*Kruseman, M., Leimgruber, A., Zumbach, F. & Golay, A. (2010). Dietary, Weight, and Psychological Changes among Patients with Obesity, 8 Years after Gastric Bypass.
Journal of the American Dietetic Association, 110 (4), 527–534.
Mannucci, E1., Ricca, V., Barciulli, E., Di Bernardo, M., Travaglini, R., Cabras, PL. &
Rotella, CM. (1999). Quality of life and overweight: the obesity related well-being (Orwell 97) questionnaire. Addictive Behaviors, 24 (3), 345-57.
Mitchell, J., Lancaster, K., Burgard, M., Howell, L., Krahn, D., Crosby, R., Wonderlich, S. & Gosnell, BA. (2001). Long-term follow-up of patients' status after gastric bypass.
Obesity Surgery, 11 (4), 464-8.
*Myers, V., Adams, C., Barbera, B. & Brantley, P. (2012). Medical and psychosocial outcomes of laparoscopic Roux-en-Y gastric bypass: cross-sectional findings at 4-year follow-up. Obesity Surgery, 22 (2), 230-9.
*Ogden, J., Clementi, C., Aylwin, S. & Patel, A. (2005). Exploring the Impact of Obesity Surgery on Patients' Health Status: a Quantitative and Qualitative Study.
Obesity Surgery, 15 (2), 266-272.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research – Generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
*Rea, J., Yarbrough, D., Leeth, R., Leath, T. & Clements, RH. (2007). Influence of complications and extent of weight loss on quality of life after laparoscopic Roux-en-Y gastric bypass. Surgical Endoscopy, 21 (7), 1095-100.
Risstad, H., Søvik, T., Engström, M., Aasheim, E., Fagerland, M., Olsén, M., Kristinsson, J., le Roux, C., Bøhmer, T., Birkeland, K., Mala, T. & Olbers, T. (2015).
Five-Year Outcomes After Laparoscopic Gastric Bypass and Laparoscopic Duodenal Switch in Patients With Body Mass Index of 50 to 60: A Randomized Clinical Trial.
JAMA Surgery, Feb 4, [Epub ahead of print]
*Sanchez-Santos, R., Del Barrio, M., Gonzalez, C., Madico, C., Terrado, I., Gordillo, M., Pujol, J., Moreno, P. & Masdevall, C. (2006). Long-term health-related quality of life following gastric bypass: influence of depression. Obesity Surgery, 16 (5), 580-585.
Sánchez-Santos, R., Sabench Pereferrer, F., Estévez Fernandez, S., del Castillo Dejardin, D., Vilarrasa, N., Frutos Bernal, D., Ruiz de Adana, J., Masdevall Noguera, C.
& Torres García, A. (2013). Is the morbid obesity surgery profitable in times of crisis?
A cost-benefit analysis of bariatric surgery. Cirgía Española, 91 (8), 476-84.
Scandinavian Obesity Surgery Registry, SOReg (2013). Årsrapport SOReg 2012 Del 1 – operationsstatistik, case mix. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.ucr.uu.se/soreg/
[2015-02-19]
Shuster, M. & Vázquez, J. (2005). Nutritional concerns related to Roux-en-Y gastric bypass: what every clinician needs to know. Critcal Care Nursing, 28 (3), 227-260.
Skevington, S.M., Lofty, M. & O'Connel, (2004). The World Health Organizations WHOQOL-BREF quality of life assessment: Psychometric properties and results of the international field trial. A report from the WHOQOL Group. Quality of Life Research, 13, 299-310.
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska
[Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105- 1_20051052.pdf [2015-02-19].
Socialstyrelsen. (2014). Öppna jämförelser 2014, Folkhälsa. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19549/2014-12-3.pdf [2014-12-16].
Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. (2002). Fetma - problem och
åtgärder. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/fetma_2002/sammanfattning.pdf [2015-02-19]
Stevens, N. (2009) Special Considerations in Working With Gastric Bypass Patients for the Emergency Nurse. Journal of Emergency Nursing 35 (5), 434–436.
*Suter, M., Donadini, A., Romy, S., Demartines, N. & Giusti, V. (2011). Laparoscopic Roux-en-Y gastric bypass: significant long-term weight loss, improvement of obesity- related comorbidities and quality of life. Annals of Surgery, 254 (2), 267-73.
Wang, C., McPherson, K., Marsh, T., Gortmaker, S. & Brown, M (2011). Health and economic burden of the projected obesity trends in the USA and the UK. The Lancet, 378 (9793), 815–825.
Wang, J., Sereika, S.M., Styn, M. A., & Burke, L.E. (2013). Factors associated with health-related quality of life among overweight or obese adults. Journal Of Clinical Nursing, 22, 2172-2182.
Williamson, D., Rejeski, J., Lang, W., Van Dorsten, B., Fabricatore, A. & Toledo, K.
(2009). Impact of a weight management program on health-related quality of life in overweight adults with type 2 diabetes. Archives Internal Medicines, 169 (2), 163-71.
World health oraganistion. (2014). Obesity and owerweight. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs311/en/ [2014-12-16].
Bilaga 1: Artikelmatris
Författare Årtal Syfte Metod Huvudresultat
Aftab, H., Risstad, H., Søvik T., Bernklev, T., Hewitt, S., Kristinsson, J. &
Mala, T.
2014 Att utvärdera långsiktig viktminskning,
komplikationer och hälsorelaterad
livskvalité hos patienter som genomgått gastric bypass.
Prospektiv kvantitativ metod. Datainsamling mellan juni 2004-
december 2006. Skriftlig medgivelse från alla medverkande utfördes.
Alla patienter som genomgått gastric bypass vid universitetsjukhuset i Oslo togs med i studien. I studien deltog 184. Ett bortfall på 19 personer (8
%).
Minskade risker för hjärt-
kärlsjukdomar, minskad vikt och bättre livskvalité efter gastric bypass.
Chang, C., Huang, C., Chang, Y., Tai, C., Lin, J. &
Wang, JD.
2010 Att utvärdera effekterna av bariatriska ingrepp i livskvalité, förlust av överflödig vikt och effekt på
överviktsrelaterade sjukdomar.
Kvantitativ metod.
Patienter som genomgått operationen mellan januari 2007 och juni 2008 tillfrågades att delta.
Formuläret WHOQOL- BREF delades ut en månad före samt en, tre, sex och tolv månader efter operationen. 102 patienter deltog.
Livskvalitén ökade drastiskt efter ingreppet, den gick dock ner något mellan tre och sex månader, relaterat till komplikationer, för att sedan förbättras till slutet av året.
de Zwaan, M., Hilbert, A., Swan- Kremeier, L., Simonich, H., Lancaster, K., Howell, L., Monson, T., Crosby, R. &
Mitchell, J.
2010 Att tillföra en detaljerad beskrivning av
matvanorna hos postoperativa patienter som genomgått gastric bypass och bestämma vilka vanor som kan vara onormala och problematiska. Även att försöka se ett samband mellan pre- och
postoperativa matvanor och viktresultat.
Kvalitativ metod. 119 patienter gick med på att medverka i studien och intervjuas. 59 patienter genomförde studien.
Samtycke togs 3-6 månader innan operation och intervjun tog plats 1,9 år efter operation.
En postoperativ ätstörning var en tydlig indikator på att patienterna skulle besväras av en ätstörning också efter operation.
Patienter som upplevde hetsätning efter gick ner mindre i vikt.
Författare Årtal Syfte Metod Huvudresultat García Díaz, E. &
Martín Folgueras, T.
2011 Att utvärdera resultaten av patienter som
genomgått gastric bypass med BAROS- instrumentet samt att se hur resultaten påverkas beronde på vilken ålder, deras BMI, kön och tidigare depression.
Kvantitativ metod med 50 patienter. Formuläret BAROS används för att samla in data. Patienter fick återvända var tredje månad under första året, var sjätte månad under andra året sen årligen efter det. Inget bortfall.
När man fokuserar på livskvalité och viktminskning, komplikationer så sågs bästa resultat hos yngre
patienter efter operation.
Higa, K, Ho, T, Tercero, F, Yunus, T, Boone, KB.
Laparoscopic Roux-en-Y gastric
2011 Att få till en studie som fokuserar på långsiktiga uppföljningar efter gastric bypass.
Retrospektiv kvantitativ metod. Datainsamling skedde från patienter som genomgått operationen mellan februari 1998 och april 1999 ifrån en prospektiv databas. 242 patienter utförde
operationen och deltog i studien. Antal patienter som var kvar vid
uppföljningen vid år 2 var 33 % och 7 % vid år 10.
Efter tio år så uppvisades goda förbättringar i viktminskning och förbättring i överviktsrelaterad e symtom.
Näringsbrist var något som visade sig under studiens gång.
Himpens, J., Verbrugghe, A., Cadière, G., Everaerts, W. &
Greve, JW.
2012 Att utvärdera
långsiktiga resultat efter gastric bypass.
Retrospektiv kvantitativ metod.
126 patienter som
genomgått gastric bypass mellan januari 2001 och december 2002
analyserades i augusti 2011. Fullständig data erhölls från 77 stycken.
Ett bortfall på 38,9%.
God effekt gällande
viktminskning. 9
% krävde en ytterligare
operation till följd av bråck. En andel patienter
utvecklade diabetes efter operation.
Livskvalitén var god överlag.
Författare Årtal Syfte Metod Huvudresultat Julia, C.,
Ciangura, C., Capuron, L., Bouillot, J., Basdevant, A., Poitou, C. &
Oppert, J.
2013 Utforska livskvalitén tre, sex och tolv månader efter gastric bypass och se skillnader i BMI och
överviktsrelaterade symtom till följd av gastric bypass.
Kvantitativ metod. SF-36 användes som
undersökningsverktyg.
Patientdata samlades in hos patienter som
genomgått gastric bypass mellan mars 2007 och oktober 2009. Baseline data från 124 patienter samlades in och i studiens slut fanns fullständig data från 71 stycken.
Förbättring i livskvalitén kan ses redan tre månader efter ingrepp.
Förbättring i överviktsrelaterad e symtom till följd av viktnedgång.
Karlsen, T., Lund, R., Røislien, J., Tonstad, S., Natvig, G., Sandbu, R. &
Hjelmesæth, J.
2013 Beskriva och jämföra förändringar i fem kategorier i livskvalité hos gastric bypass- patienter
Kvantitativ metod. 228 patienter deltog i studiens start. Två grupper
skapades. En som
genomgått gastric bypass och en som genomgått livsstilsförändringar.
Efter ett år var antalet deltagare 62 i gastric bypass-gruppen och 38 i livsstilsgruppen.
Efter ett år hade båda grupperna fått en förbättring i livskvalité men gastric bypass- gruppen hade något högre än den som fick
livsstilsförändring ar. Det kan kopplas till viktminskningen.
Kofman, M., Lent, M. &
Swencionis, C.
2010 Att studera viktförändring, matvanor och
livskvalité tre till tio år efter en gastric bypass- operation
Kvantitativ metod. 695 personer som genomgått gastric bypass mellan 3 och 10 år innan studiens start deltog. Studien genomfördes på internet och deltagarna fick fylla i ett formulär. 198 personer föll bort eftersom de inte mötte kriterierna för studien. Kvar var 497 deltagare.
Stor viktnedgång hos patienter men många hade även upplevt
viktuppgång under en tid efter
operation. Dåliga matvanor var en stark koppling till större
viktuppgång.
Författare Årtal Syfte Metod Huvudresultat Kolotkin, R.,
Davidson, L., Crosby, RD., Hunt, S. &
Adams, T.
2012 Studiens syfte är att jämföra förändringar i livskvalité efter sex år hos patienter som genomgått gastric bypass med överviktiga personer som inte har fått operation.
Kvantitativ metod.
Patienter rekryterades för studien mellan maj 2004 och mars 2011. SF-36 användes i studien. 323 patienter genomgick gastric bypass. 257 personer i den grupp som sökt operation men ej fått och 272 överviktiga personer ur den generella populationen.
Deltagarna som genomgick operationen uppvisade större förbättring i livskvalité än de andra två
grupperna. Även om livskvalitén sjönk något så låg den ändå stabilt
Kruseman, M., Leimgruber, A., Zumbach, F. &
Golay, A.
2010 Att dokumentera skillnader i matvanor och rörelseförmåga mer än fem år efter gastric bypass. Delmål var att dokumentera psykisk status och livskvalité
Mixed methods. Formulär används samt
semistrukturerade intervjuer.135 stycken patienter deltog från start, efter åtta år var det 80 stycken som fullföljde studien.
Över hälften hade lyckad
viktnedgång.
Majoriteten hade svårigheter att förändra sina matvanor. 86% var nöjd med
operationen.
Myers, V., Adams, C., Barbera, B. &
Brantley, P.
2012 Utvärdera medicinska och psykologiska förändringar hos gastric bypass-patienter efter fyra år.
Kvantitativ metod. Data samlades in via enkäter som fylldes i över telefon.
40 personer valde att utföra operationen. 39 patienter valde att fullfölja studien.
Höga värden på både de
medicinska och psykiska
kategorierna. Ett behov av att få stöd och förändring i matvanor efter operation.
