RST-mätningar på grusväg, uppföljning av vägytans kvalitet : presenterat på VTI och KFBs transportdagar 13-14 januari 1998

VI'I notat

Nr 9-1998 Utgivningsår: 1998

Titel:

RST-mätningar på grusväg,

uppföljning av vägytans kvalitet

Presenterat på VTI och KFBs transportdagar

13-14 januari 1998

Författare: Leif Sjögren, VTI

Programområde:

Drift och Underhåll

Projektnummer: -Projektnamn: -Uppdragsgivare: VTI Distribution: Fri

_{Väg- och}

transport-_ forskningsinstitutet

1.1

Förord

Föreliggande material presenterades på VTI och KFBs transportdagar 13-14 januari 1998 under Session 10, GRUSVÄGAR, Ordförande : Johan Hansen , Vägverket. Materialet visar på exempel från mätningar med Laser RST på grusvägar. Mätdata är hämtad från två projekt. Det första projektet innebar en mycket begränsad pilotstudie att mäta och få erfarenhet med Laser RST på grusvägar , som bekostats av RST Sweden AB . Det andra projektet innebar tillståndsmätning av en testräcka som ingår i projektet

Grusväg Bärförmåga krav och verifikationsmetoder , som bekostats av Vägverket. Analyser och grafer har tagits fram endast för att användas för denna presentation. Linköping januari 1998

1.] Förord

1.2 Presentationens syfte

1.3 Befintliga regler för bedömning av grusvägar 1.4 Traditionella storheter för bedömningen 1.5 Laser RST mätningar och provvägar 1.6 Laser RST-mätteknik

1.7 Krav på mätning

1.8 Förslag på utvärdering från den inmätta Laser RST-datan. 1.9 Resultat

1.10 Observationer från figurerna 1.11 Slutsats

1.12 Bilder och grafer

b

1.2 Presentationens syfte Subjektiv- kontra objektiv mätning

Huvudsyftet var att presentera objektiv mätdata inmätt med Laser RST på grusväg till skillnad mot subjektiv data från visuell bedömning och visa på möjliga sätt att utvärdera automatiskt inmätt data. Främst visar materialet relationen hos mätdata mellan belagd väg, flygfält och grusväg samt variationen hos jämnheten vid upprepad mätning på samma plats men olika tidpunkter. Flera storheter finns medtagna såsom ojämnheter utryckt i IRI men också makrotextur och tvärfall, backighet samt olika rms-mått. (rms=root mean square, ett variationsmått)

1.3 Befintliga regler för bedömning av grusvägar

Befintliga regler innebär i huvudsak subjektiv bedömning av grusvägens tillstånd. De regler som finns beskrivs i nedanstående publikationer:

Vägverkets metodbeskrivning 106: 1990 Bedömning av grusväg

Genom jämförelse med fotografier ska grusvägen bedömas att tillhöra en viss tillståndsklass med avseende påjämnhet och bundenhet.

Det finns tre klasser, god- , godtagbar- samt

låg--Jämnheten bedöms i princip av antal och storlek av gropar och korrugeringar. -Bundenheten bedöms i mängden löst grus samt förekomsten av dammoln. Bedömningen utförs för 100 meters sektioner.

Vägverkets Regler för Underhåll och Drift, VV publ 1990: 14

Här finns rekommendationer som säger att tvärfall inte bör understiga 2,0 0/0 och skevningsövergångar inte ska överstiga 5,5%. Hur tvärfallet defineras och ska mätas beskrivs inte.

Vägverket Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktioner, VÄG-94

Här ställs krav på jämnheten i längsled vid trafikpåsläpp av kontrollobjekt som är 300 meter vägsträcka eller 600 meter körfält.

Här skall mätförfarandet ske med hjälp av rätskiva (rätskena)enligt

Vägverkets metodbeskrivning 107: 1995 Bestämning av ojämnheter och tvärfall med rätskiva

1.4

Traditionella storheter för bedömningen

Som ingående parametrar i bedömning av grusvägytans tillstånd har traditionellt använts storheterna:

0 jämnhet i längsled

0 bundenhet inklusive dammighet 0 samt tvärfall

För underhåll och drift av grusvägytan verkar vattenavrinningen (tvärfallet) vara en av de viktigaste funktionerna att uppfylla. Detta förutsätter förstås att vattnet har

någonstans att ta vägen t.ex. diken. Om vattenavrinningen är dålig stannar vattnet på vägen och luckrar upp den med följden att slaghål och andra skador, ojämnheter uppkommer.

Ur användarens synvinkel är jämnheten (säkerheten, åkkomforten, godsskador, fordonsskador och miljöpåverkan) viktigast. Det är främst jämnheten samt rullgruset som direkt påverkar detta.

1.5 Laser RST mätningar och provvägar

Ett mindre antal mätningar har utförts med den mätteknik som används på belagda vägar för bestämning av tillståndet, Laser RST.

Två vägar i Jämtland, LV 669 och 671 har mätts vid ett tillfälle (juni-95) samt en

sommarstugeväg vid Gatekulla söder om Linköping som blivit inmätt vid tre tillfällen, hösten-93, våren-94 och sommar-94. LV 669 är klassad som en ganska bra och Lv67l som en dålig grusväg.

1. 6 Laser RS T-mätteknik

Laser RST mäter bland annat vägens längsprofll i två spår med ca 150 cm mellan spåren.

Samtidigt beräknas från längsprofllen olika jämnhetsmått:

IRI (International Roughness Index)

RMSl (Root Mean Square) 0.5 till 1.0 meter

RSMZ -° - 1.0 till 3.0 meter

RMS3 - - 3.0 till 10.0 meter

RMS4 -' - 10.0 till 30.0 meter

RMSS 3"- 0.5 till 30.0 meter

RMSÖ - - 0.5 till 100.0 meter

Texturen mäts också i två spår, höger spår och mellan höger och vänster spår Fin makrotextur 0.005 till 0.01 meter

Grov makrotextur 0.01 till 0.1 meter

Megatextur 0.1 till 0.5 meter

1.7 Krav på mätning

För att detektera/'ämnhet i form av bland annat korrugering och slaghål samt skilja dessa åt måste man mäta både tvärs- och längs vägen. För att bestämma tvärfallet måste man beroende på definitionen mäta över en viss bredd tvärs vägen. För att detektera bundenhet i form av lösgrus måste man mäta friktion och/eller mycket korta oj ämnheter. För att detektera dammighet måste man mäta på och ovan hela vägen.

1.8 Förslag på utvärdering från den inmätta Laser RST-datan. Med hjälp av längsprofilen i de båda spåren och den därifrån bestämda ojämnheten samt skillnaden mellan oj ämnheten i spåren kan man ge ett mått på korrugering och slaghål. Det återstår att avgöra vilken ojämnhet (våglängdsband) som skall användas.

Med hjälp av den grova makrotexturen 0.01 till 0.1 meter kan man ge ett mått på lösgrus .

Tvärfallet mäts med ytlinjemetoden enligt Vägverkets metodbeskrivning 10921994, Mätning av tvärfall med mätbil.

1.9 Resultat

Lv 671 är bedömd som en grusväg i mycket dålig kondition och Lv 669 som en ganska bra. Oj ämnheten är ca 3-4 gånger högre än på en belagd väg. I graferna presenteras ojämnheten i höger spår samt skillnaden hos ojämnheten i höger och vänster spår. Detta betyder att ett positivt värde för skillnaden pekar på att det är ojämnare i höger spår än vänster och kan kanske tolkas som att det existerar slaghål i höger hjulspår. Då

skillnaden är kring noll men ojämnheten i höger spår är stor kan detta tolkas som att vägen är korrugerad. På samma sätt kan man resonera för makrotexturen och dess skillnad mellan höger spåret och makrotexturen mellan spåren. Man kan se att på vissa avsnitt på grusvägen är makrotexturen låg jämfört med en belagd väg. Dvs ytan är slät och inget lösgrus finns.

Som referens finns data från en bra motorväg och ett flygfälts samt

Sommarstugevägens data visar främst på jämnheten och dess storlek och variationen vid olika tidpunkter. Figur 28 visar en amerikansk klassning av lRl för olika vägtyper. Bilden är hämtad från , MW Sayers och SM Karamihas, The little book ofprofiling, UMTRI 1997.

1. 10 Observationer från figurerna

Nedan följ er några kommentarer som är gjorda från några av figurerna som följer. Figur 7.' Ungefär lika jämnhet i båda spåren med undantag för fem avsnitt med stora

ojämnheter i höger spår (100, 800, 1300, 1800 och 2100 meter). Dessa beror troligen på

bekymmer med fogar.

Figur 8: Små ojämnheter och lika i båda spåren.

Figur 9: Man kan notera att det oberoende av varandra förekommer stora ojämnheter i båda spåren vilket tyder på slaghål i hjulspåren. I övrigt en ganska bra grusväg.

Figur 10: Stora ojämnheter lika fördelade mellan de båda spåren. I övrigt en ganska dålig grusväg.

Figur 11: Ganska liten variation hos makrotexturen och lika mellan spåren förutom efter 1500 meter där det blir en förhöjning i höger spår.

Figur 12: Något högre makrotextur än flygfältet (figur 11) . En liten variation totalt men med en förhöjning i höger spår fram till ca 1500 meter.

Figur 13 : En låg makrotextur i stort dvs en mycket slät yta med några toppar främst i vänster spår vilket pekar på att det finns lösgrus här.

Figur 1 4:Låg makrotextur med förhöjning i höger spår dvs en slät väg med lösgrus i vägnitten.

Figur 15: Här är det intressant att se hur oj ämnheten är stadigt hög i det avsnitt där

tvärfallet är nära 0%, mellan 2700-4500 meter.

Figur 15 till 18 visar tvärfallet och kopplingen till ojämnheter utryckta som IRI, mnegatextur och RMS-värdet för ojämnheter 1 till 3 meter.

Figur 19: Figuren visar variatinerna hos en grusväg under året. Man ser tydligt på tj ällyftningrna på våren och hur den är jämnast på hösten.

Figur 20 och 21: Figurerna visar backighetsprofilen för grusvägarna. Om man jämför de lokala min-punkterna med olika jämnhetsmått så finner man att förhöj ningar i

jämnhetsmåtten har en hög korrelation med dessa punkter.

Figur 22-2 7: Figurerna visar makrotextur och IRI för sommarstugevägen höst, vår och sommar.

1.1 1 Slutsats

Det är möjligt att i forskningssammanhang mäta med VTls Laser RST på grusväg. Det behövs dock göras flera mätningar och upprepade mätningar för att fastställa lämpliga redovisningar samt noggrannhet hos dessa. Att det är viktigt att mäta hela ytan

(vägbredden) syns dock klart. Grusvägen har en mer varierad jämnhet tvärs vägen än en belagd. Grusvägens ojämnheter varierar också mer under kort tid vilket borde vara möjligt att studera genom att göra tidstäta mätningar av backigheten med hjälp av Laser RST. Att använda Laser RST som en produktinsmåtmetod på grusvägar är dock inte att

rekommendera bland annat på grund av risken att skada mätutrustningen men också på grund av besvärliga mätförhållanden med damm och vatten på ytan som kan orsaka felavläsningar i laserkameran. Risken för skador går att åtgärda men det senare är svårare att undvika.

1.12 Bilder och grafer Figurnr:

Mätning av grusvägytans kondition med Laser RST

Tillståndsklasser Jämnhet , från VV 106: 1990 Tillståndsklasser Bundenhet, från VV 10621990

Regelverk

VTI Laser RST

Jämnhetsmätning med Laser RST Jämnhet IRI Flygfält

Jämnhet IRI E18 9. Jämnhet IRI 669 10.Jämnhet IRI 671 1 l.Makrotextur Flygfält 12.Makrotextur E18 13.Makrotextur 671 14.Makrotextur 669

15.Väg 669 tvärfall,IRI och RMS 1.0 till 30 meter 16.Väg 671 tvärfall,IRI och RMS 1.0 till 3.0 meter 17.Väg 671 tvärfall, IRI och megatextur

18.Väg 669 tvärfall, IRI och megatextur

19.Makrotextur Gatekulla höst, vår, sommar

20.Backighet väg 671 21.Backighet väg 669

22.Jämnhet IRI Gatekulla höst 23 .Makrotextur Gatekulla höst 24.Jämnhet IRI Gatekulla vår 25 .Makrotextur Gatekulla vår 26.Jämnhet IRI Gatekulla sommar 27.Makrotextur Gatekulla sommar

28.Amerikansk gradering av IRI-måttet i olika vägklasser.

?

C

a

s

a

s

/

1

%

r

i

Fi

gur

DSKLASSER

JÄMNHET

Våga-2:113 yta har nödvändigt.

tvär-fali Och är jän'm och ast Engla»

ka gro-par kan :förekomma

.Kiass 2, godtagbar

Vägen yta har .i. stort' nödvän*

digt tvärfall och

till .största

delen jämn och fast.. Gmpar och

Ojärnnhcter ifölfâlçmnmer på vissa

avsnitt.

.Kiass 3, låg

Vägbzman har dålig: I'vâiz'*f' a.l.l *1:1*

162 är __Cle'fon'neraci .i 'Ex/åirled. 3120.27: delar av ytan är ojämn p g a gm

par 00h korrigeringar.

5.2.

BUNDENHET

«-,

Klass .1, god

11. *51' §er pa vägbzumn i 'åmkcn'nmeg'

im. 211.15 15:3: i :m32:1;4'5215 .ri nga omw

Lfâiltilllin Kan :â'vêtsrmiâl.It ^fzê§fe.k.02:n»

:sin

vkaxrztszv;frza. In '115317'

(3136:.tydil._.igt' :23'de marina: rört; upp.

.Klass .2, godtagbar

iigöst grus; ?iii.sra'kçoz'r'z13:13: .i mindre

:7: \

cmjxlfátIn;in. 'p.21. v:igbzztfzan och_ i

t:^.1f1i171<:§1.:27a:,. v:1.1.1231.1* län

L'iiifii'â-fffnéi..

:Mindre: (i21111113013:1. L1{;: _ç§ :ia-tår' o1271:223, é'âftåâf.

xx' a13.

Kiass 3,1åg

f

1....i'35 graf; ii'örcâiáommer i 32:02' memfzk'

" Ett»

ITIÃLET (fw-:2::r 336.123. vamzm och :i 1123:1? 9--

_a..M

'i ade: v21.113! längta. vä. .iffi'li'-*.Bfi"121. i

prägf :sade: dmrnåitii(3123 '2,,1.p*;)$1 . ?iir utmed.

större: detlen. av Vägen

Vägverkets metodbeskrivning 106:

1990 Bedömning av grusväg

Vägverkets Regler för underhåll och Drift,

VV publ 1990:14

Vägverket Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktioner,

VÄG-94

Vägverkets metodbeskrivning 107:

1995 Bestämning av oiämnheter och tvärfall med rätskiva

VTI LASER RST

.r0:: * V! 2.. ;, 5:4' '2:' .-är: 1. »1x ' :EE-:3:a till?? 'ÖP_.1, 2.'-.. ' mg.. .I; V . .4= . vJaaa. ,7. »Q ês . ;.- \..'\-_{va. 5'} 3.. 'ha 4343725' ' -lx-n. .9. .iA-'A . må; Wai;a; :i t »'15 .55. ;gam ut »W -' k., n -\.. A . MH_ k JP M_ -, A -4,_ _ A " I I M A A n u. . -ø) -\ X a n áåm M M . 4 . 4 4 7 A N\ v-øn -. -w vu. .. 6 5 www-.5 i . 4_ . 1 N . .m m-w. ' 'omr

f

och makrotextur

fi

angspro

:F ré' -H om mm .. .. mM E M M M F W E

arpro

L

Mega-0 TV

13

14

Figur 6

2

m

m

;

10

m

m

:

10

0

₅₀

0

mm

55

' ' 'Vågl ängd

För

st

är

kn

in

gs

fa

kt

or

>

35 30 25 20 15 10 w/ww -1 0 -1 5 Fi gur 7 lR l hög er sp år 50 0 10 00 Jäm nh et lR l Fl yg fäl t IR I sk il ln ad me ll an hög er oc h vän st er sp år 15 00 M e t e r 2000 25 00 T 30 00 15

Jäm nh et Mo to rväg E1 8 35 30 25 20 15 lR I hög er sp år 1O / w/ww

IR I sk il ln ad me li an hög er oc h vän st er sp år -1 0 -1 5 0 50 0 10 00 15 00 20 00 25 00 30 00 Me te r Fi gur 8

35 -30 25 20 15 10 LU/LULU -1 0 -1 5 Fi gur 9 50 0 J äm nh e t lR I L V 66 9 Ga ns ka br a gr us väg lR l hög er sp år 10 00

lR I skil ln ad me ll an hög eroc h vän st er sp år 15 00 20 00 M e ter 25 00 30 00 17

35 30 25 20 15 10 w/wLu -1 0 -1 5 Fi gur 10 50 0 lt hög er sp åI 10 00 J äm n h e t IR I L V 67 1

Täm

li

ge

n

dål

ig

gr

us

väg

15 00 Me te r Hål sk il ln ad me ll an hög er oc h vän st er sp år 20 00 25 00 30 00 18

SLUJ UJLU Fi gur 11 50 0

Ma

kr

ot

ext

ur

Fl

yg

fäl

t

Ma kr ot ext ur hög er sp år 10 00

V

Ma kr ot ext ursk il ln ad me ll an hög er spår oc h me ll an sp år en 15 00 2 0 0 0 2 5 0 0 3 0 0 0 M e t e r 19

Ma kr ot ext ur E 1 8 3 Ma kr ot ext ur hög er sp år SLUJ UJLU Ma kr ot ext ur sk il ln ad me ll an hög er oc h me ll an sp år 0 50 0 10 00 15 00 20 00 25 00 Me te r Fi gur 12 30 00 20

Ma

kr

ot

ext

ur

V

ÄG

67

1

2 Ma kr ot ext ur hög ersp år

SLUJ LULU \ \ \ Ma kr ot ext ur sk il ln ad mell an hög er och me ll an sp år 0 500 10 00 15 00 20 00 25 00 30 00 M e t e r Fi gur 13 21

Ma

kr

ot

ext

ur

V

ÄG

66

9

2 Ma kr ot ext ur hög er sp år \ mumsan "

SLL LULU

Ma

kr

ot

ext

ur

sk

il

ln

ad

me

li

an

hög

er

oc

h

me

na

:

0 50 0 10 00 15 00 2 0 0 0 2 5 0 0 3 0 0 0 M e t e r Fi gur 14 22

Län sväg 66 9 jun i-95 20 4*

JÄM

NH

ET

IRI

"

15

me

de

l.

:

5.

6

m

m

/

m

TV

AR

FA

LL

i%

10 0/0 qoo LU/LULU \ \

Di

ff

er

en

s\

me

ll

an

hög

er

oc

h

vän

st

er

sp

år

för

10

till

3.

0

me

te

r

R

M

S

för

1.

0

till

3.

0

me

te

r

R

M

S

-5

Me

de

l

av

vän

st

er

Oc

h

hög

er

-1 0 A 0 50 0 1000 15 00 20 00 25 00 30 00 35 00 40 00 45 00 M e t e r 50 00 Fi gur 15 23

Län sväg 67 1 jun i-95 20

å

J

ÄM

N

H

E

T

IR

l

15

me

de

l.

=

6.

6

m

m

/

m

LO

O/0 HSO w/Luw

\

-5 -. 0 _

Me

dêå

av

Vän

st

er

oc

h

hög

er

T

V

A

R

F

A

L

L

'

A3

Di

ff

er

en

_s

me

ll

an

hög

er

oc

h

vän

st

er

sp

år

för

1.0

till

3.0

me

ie

rR

MS

för

1-0

till

3.0

me

te

rR

MS

-1 0 0 50 0 10 00 15 00 20 00 25 00 30 00 35 00 40 00 45 00 50 00 M e t e r Fi gur 16 24

20 15 10 LO %,q00Lunuu1 -1 0

Fi

gur

*17

'

50 0 10 00 1500 Län sväg 67 1 jun i-95

J

ÄM

N

H

E

T

êR

ê

me

de

å.

:

6.

6

\

TV

ÄR

FA

LL

i%

20 00 25 00 30 00 M e m r

Me ga te xt w dif f.me iåa n mi tt en och hög er sp år 35 00 40 00 45 00 50 00 25

Län sväg 66 9 jun i-95 2 0 i Tvär fa ll i0 /o J a m n h e t IR I me de |. =5 .6 m m / m 15 10 0/0 mm wlww Me at exi ur hö er 3 år \ _ o -5 g 9 p Me ga te xt ur sk il ln ad me ll an hög er sp ar oc h mi tt en -1 0 0 50 0 10 00 15 00 2 0 0 0 2 5 0 0 3 0 0 0 3 5 0 0 4 0 0 0 4 5 0 0 5 0 0 0 M e t e r Fi gur 18 26

Ga te kul la 93-9 4

IR

I

me

de

l

fr

ån

båd

a

sp

år

en

20

15

VÄR

|R

|=

7.

4

mm

/m

SO

MM

AR

IR

I=

5.

1

mm

/m

1O LO LU/LUUJ

HÖS

T

IR

I=

3.

4

mm

/m

-1 0 0 10 0 20 0 30 0 4 0 0 50 0 6 0 0 70 0 80 0 90 0 10 00 M ete r Fi gur 19 27

Ba ck ig he ts pr of il väg 67 1 48 0 47 0 46 0 45 0 44 0 v (unrüçH 43 0 42 0 41 0 40 0

39

0

HW

.

1

.g

1»

..

.e

mw+

u-w_

«n

1

;m

ap

-M

mm

m+

«

-1

-4

60

00

70

00

80

00

90

00

10

00

0

11

00

0

12

00

0

13

00

0

Fi gur 20

Ba ck ighe ts pr of il lv 66 9 39 0 38 0 37 0 36 0 35 0 (w) pIQH 34 0 33 0 32 0 31 0 3 0 0 * i i å ä % % 0 50 0 10 00 15 00 2 0 0 0 2 5 0 0 3 0 0 0 3 5 0 0 M e t e r Fi gur 21

35 30 25 20 15 10 'www lf) -1 0 -1 5 Fi gur 22 J äm n h e t IR I Hös t Ga te kul la lR l hög er sp år / lR l sk il ln ad en me ll an hög er oc h vän st er sp år 50 0 10 00 15 00 M e t e r 20 00 25 00 30 00 30

Ma kr ot ext ur Ga te kul la Hös t-93 Ma kr ot ext ur hög er sp år

SLUJ LULU * x\ \*\ Ma kr ot ext ur sk iH na de n me ll an hög er sp år oc h mi tt en 0 50 0 10 00 15 00 2 0 0 0 2 5 0 0 M e t e r Fi gur 23 30 00 31

35 _{30 25 20} w/Luw -1 0 -15 Figur 24 500

₁₀00

Jäm

nh

et

lR

l

Vår

ga

te

kul

la

lR lhög ersp år -. se -. _4_ ._40 _ _ MN K äi ä _4-_ A_ _. m r40 _ * _ H * W WF* -_ -_ ä .M __ _A.. i. _ ñv . _ -4 _ \ _\ 1 L _* _ _. _ . _w V 4. ..__ 0_ 5___ .-_. . lR lsk il lnad en me llan hög er och vän ster spår 1500 2000 2500 Mete r -\. _ \ \ 30 00 32

Ma kr otext ur Ga te kul la Vår en -9 4 Ma kr otext ur hög er sp år SLUJ LULU Ma kr ot ext ur sk il ln ad en me ll an hög er sp år oc h mi tten O 50 0 10 00 15 00 2 0 0 0 M e t e r Figur 25 Fel! Og il ti gt in bäd da t ob je kt . Fi gur 26 25 00 30 00 33

Makr otext ur Gate kul la S o m ma r en -94 Ma kr otext urhög er spår , / / SLUJ lULU Il _ . _ _ .A N ]L .4 YA .. .. _ . * -* _ _ . x+ _ áä_ _ _ M . -. , -_ _ < _. _ e __ + ä. _. _ _ * ää5 * % __ e -_ -ä_ __ -. + __ 5 -._ m m ää-_ g 4 _1 Ma kr otext ur sk illn aden mell an mi tt enoc hhög er sp år 0 500 1000 15 00 20 00 25 00 30 00 Mete r Fi gur 27 34

speed of

IRI

( ) (in/mi) normal use

20 :F- 30lcm/h(l9 mph)

_4- 1200

18 5- 1 100

16 :: 1000 erosion gulleys and

14 2_ 900 deep depressxons 50 m (31 mm) 2- 800 12 :: 700 frequent shallow "' depressions, some 10 :_ 600 deep rough 60 km/h (37 mph) j_ unpavcd __ roads 8 __m 500 frequent minor 6 :_ 400 depressrons _{30 km (50 mph)} ___. rf damang "'... 5" acc avements 4 :F 300 impcrfections p 2-- 200 maintained 100 km (62 mm

2 :e- unpaved roads --- 100

_L_ older pavemcnts

0 4 new pavemcms

0 = absolute_perfccüon airport mnways_{and superhighways}

Figur 28 Amerikansk gradering av [RI-måttet i olika vägklasser.