En dold handling: En kvantitativ studie om förhållandet mellan budgettransparens och petty- och grand corruption

En dold handling

En kvantitativ studie om förhållandet mellan budgettransparens och

petty- och grand corruption

Emma Andersson & Jonna Henricson

Kandidatuppsats i statsvetenskap, 15hp, VT21

Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala Universitet

Handledare: Marcus Österman

Abstract

The main purpose of this essay is to examine the effect of budget transparency on petty and grand corruption. To highlight the differences between the two measurements of corruption, and their relationship with budget transparency, the study will also make a comparison to a broader measurement of corruption. The research question for this essay is: Does budget transparency affect grand and petty corruption differently? Regression analysis is used to examine the relationship between budget transparency and corruption. The regressions are based on cross-section data from close to a hundred countries from all regions of the world. It is widely recognised that corruption is a difficult concept to measure. However, the study does find some interesting results. The initial bivariate regressions indicate that budget transparency is associated with lower levels of both petty and grand corruption, these are however not statistically significant. When controlling for democracy the coefficient for budget transparency is statistically significant for grand corruption, but not for petty corruption. The results also indicate that budget transparency generally has a stronger negative effect on grand corruption compared to petty corruption.

Innehållsförteckning

1. Inledning 5

1.1 Syfte och frågeställning 6

2. Teoretiskt ramverk 6 2.1 Tidigare forskning 6 2.2 Teoretiskt resonemang 12 3. Forskningsdesign 14 3.1 Metod 14 3.2 Datamaterial 15 3.3 Beroende variabler 16 3.4 Oberoende variabel 20 3.5 Kontrollvariabler 22 3.6 Metodens begränsningar 25

4. Resultat och analys 26

4.1 Deskriptiv statistik 27

4.2 Regressionsanalys 28

5. Slutsats 40

Figur- och tabellförteckning

Tabell 1. Deskriptiv statistik 27

Tabell 2. Budgettransparens och petty corruption 29

Tabell 3. Budgettransparens och grand corruption 31

Tabell 4. Budgettransparens och CPI 34

Figur 1. Spridningsdiagram av budgettransparens och petty corruption 28 Figur 2. Spridningsdiagram av budgettransparens och grand corruption 30

Figur 3. Spridningsdiagram av budgettransparens och CPI 33

Figur 4. Spridningsdiagram av CPI och petty corruption 37

Figur 5. Spridningsdiagram av CPI och grand corruption 38

1. Inledning

Korruption försvagar förtroendet, undergräver demokratin, hämmar ekonomisk utveckling och förvärrar ojämlikhet, fattigdom, social splittring och klimatkrisen. För att exponera korruption och hålla de korrupta ansvariga måste vi förstå hur korruption och det system som möjliggör det fungerar (Transparency International, 2021b). År 2018, i ett tal till FN:s säkerhetsråd, hänvisade FN:s generaldirektör António Guterres till The World Economic Forum's uppskattning att kostnaderna för korruption är minst 2,6 biljoner dollar, eller 5 procent av den globala bruttonationalprodukten och tillade att företag och privatpersoner enligt Världsbanken betalar mer än 1 biljon dollar i mutor varje år (UN, 2018).

På grund av kostnaderna för korruption samt de skadliga effekter det har på samhället i avseende på tillväxt och utveckling har flera studier försökt identifiera orsakerna till korruption samt mekanismerna för att reducera det (Montes & Luna, 2020). Den här studien undersöker petty corruption samt grand corruption i förhållande till budgettransparens. Korruption som förekommer på lokal nivå och ofta omfattas av småskaliga mutor benämns i denna studie som petty corruption. Korruption på hög statlig nivå som bland annat omfattas av förskingring av statliga medel kommer benämnas som grand corruption.

Studier som undersökt budgettransparens har funnit att det både ökar statsapparatens effektivitet samt minskar graden av korruption (Montes & Luna, 2020). Andra studier finner att budgettransparens har en positiv effekt på både finanspolitiska resultat, den statliga styrningens kvalitet samt övergripande utvecklingsmål (Chen & Neshkova, 2019). Därför har internationella organisationer sedan början av 90-talet förespråkat ökad finanspolitisk öppenhet som ett medel för att främja budgetdisciplin, förbättra den offentliga sektorns funktion, främja större ansvarsutkrävande samt bekämpa korruptionens globala hot (Chen & Neshkova, 2019). Däremot talar litteraturen även för att endast göra information tillgänglig inte kommer reducera korruption, det krävs också institutioner för publicitet och ansvarsutkrävande som utbildning, fri media och effektiva demokratiska institutioner (Lindstedt & Naurin, 2010).

I tidigare forskning som ämnar förklara vilka politiska och ekonomiska åtgärder som bidrar till att reducera korruption används övervägande aggregerade mått på korruption. Detta gäller

även för studier av förhållandet mellan budgettransparens och korruption. Det är vanligt att använda en bred teoretisk definition av korruption som inkluderar många aspekter av begreppet, allt från småskaliga mutor till förskingring av statliga medel. De som väljer att disaggregera den teoretiska definitionen gör det endast teoretiskt men använder sedan en bred definition i det empiriska materialet. Det finns ett fåtal studier som disaggregerar korruption empiriskt men har då valt att fokusera på en av komponenterna och studerar dessutom ofta ett eller ett fåtal länder. Det saknas därmed en systematisk studie som empiriskt skiljer på begreppen petty- och grand corruption i förhållande till budgettransparens. Denna uppsats gör därmed ett bidrag genom att teoretiskt och empiriskt dela upp petty- och grand corruption i förhållande till budgettransparens.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med denna uppsats är att analysera om budgettransparens påverkar petty corruption respektive grand corruption. För att belysa skillnaderna mellan de olika måtten på korruption, och deras relation till budgettransparens, kommer i studien även en jämförelse att göras med ett bredare korruptionsmått. Forskningsfrågan för denna uppsats är:

Finns det en skillnad i budgettransparens påverkan på petty- respektive grand corruption?

2. Teoretiskt ramverk

I detta avsnitt presenteras tidigare forskning av budgettransparens och korruption samt uppdelningen av petty corruption och grand corruption. Sedan följer ett teoretiskt resonemang om skillnaderna mellan petty- och grand corruption i förhållande till budgettransparens.

2.1 Tidigare forskning

Budgettransparens

Transparens har sedan årtionden tillbaka diskuterats av forskare där empiriska frågor gällande dess effekt på olika variabler undersökts (Lindstedt & Naurin, 2010). Det föreligger en viss konsensus i litteraturen om att transparens är en fungerande åtgärd för att reducera korruption (Lindstedt & Laurin, 2010; Brunetti & Weder, 2003). I tidigare studier har det påvisats att

både pressfrihet samt en utbredd mediemarknad leder till mindre korruption (Kolstad & Wiig, 2009). Vid kontroll för alternativa förklaringsvariabler som demokrati och ekonomisk utveckling kvarstår sambandet mellan transparens och korruption. Detta gäller även för studier där alternativa mått på transparens har använts (Lindsted & Naurin, 2010; Brunetti & Weder, 2003). Däremot hävdar Lindstedt och Naurin samt Kolstad och Wiig att transparens som ensamt medel är otillräckligt för att bekämpa korruption. Att information görs tillgänglig för allmänheten kommer inte att reducera korruption så länge villkor för publicitet och ansvarsutkrävande är svagt (Lindstedt & Naurin, 2010; Kolstad & Wiig, 2009).

Bauhr och Grimes (2017) beskriver transparens som ett nyansrikt begrepp vilket innebär att det finns en mängd olika teoretiska definitioner som dessutom har operationaliserats på olika sätt i tidigare forskning. Många studier använder aggregerade mått på transparens som baserats på ett flertal indikatorer som budgettransparens, yttrandefrihetslagar, pressfrihet samt generell insyn i den politiska processen (Lindstedt & Naurin, 2010). Andra väljer också att inkludera visselblåsarskyddsprogram samt möjligheten att maktmissbruk avslöjas (Bauhr & Grimes, 2017). Det är således vanligt att använda relativt breda definitioner av transparens som innefattar ett flertal andra aspekter av statlig styrning. Bauhr och Grimes menar att transparens bör mätas med avstånd till begrepp som relaterar direkt till ansvarsutkrävande samt staters kapacitet och effektivitet, som exempelvis ett effektivt rättsväsende, lagar som reglerar korruption och medias förmåga att rapportera om förekomsten av korruption. Om begreppet inte är tydligt avsmalnat finns det en risk att transparens mäter samma aspekter som de beroende variabler det förväntas ha en påverkan på, exempelvis demokrati och korruption (Bauhr & Grimes, 2017).

En del av transparensbegreppet som fått mer utrymme i senare studier på grund av dess påverkan på korruption är budgettransparens. Budgettransparens är en särskilt avgörande aspekt av transparent statlig styrning på grund av den offentliga budgetens centrala roll i den statliga verksamheten (Chen & Neshkova, 2019). Transparens begränsas då till staters förmåga att visa och synliggöra information om den offentliga budgeten. Att upprätthålla budgettransparens innebär att medborgarna får insyn i hur den offentliga budgeten fördelas och är därmed ett medel för ansvarsutkrävande av offentliga tjänstemän (Montes & Luna, 2020).

Enligt OECD ska budgetdokument från den offentliga budgeten göras tillgängliga för allmänheten för att ett land ska anses bedriva god budgettransparens (OECD, 2002). Inledningsvis ska en preliminär budgetrapport ges ut senast en månad innan budgetförslaget ska fastställas. Denna rapport behandlar såväl landets finanspolitiska mål som dess intäkter och utgifter. Vidare ska ett antal budgetdokument publiceras under årets gång som uppger bland annat implementeringsstrategier samt de ekonomiska antaganden som ligger till grund för budgeten. I slutet av budgetåret ska en årsredovisning ges ut. I årsredovisningen ska intäkter och utgifter överensstämma med det som godkänts av parlamentet i budgeten. Alla årliga justeringar av den ursprungliga budgeten ska redogöras separat. Årsredovisningen är grundläggande i budgettransparenssyfte eftersom den möjliggör ansvarsutkrävande och ska därför granskas av en oberoende revisionsinstitution samt ges ut senast 6 månader efter räkenskapsårets slut. Ett land ska även var femte år redogöra för landets långsiktiga finanspolitiska mål. Slutligen innebär god budgettransparens att den lagstiftande församlingen innehar tillräckliga resurser för att granska och kontrollera dessa budgetdokument (OECD, 2002). Denna studie använder OECDs definition av budgettransparens som innebär: “fullständigt offentliggörande av all relevant budgetinformation på ett systematiskt sätt, i god tid”. Eftersom det är ett flerdimensionellt begrepp innebär budgettransparens enligt OECD även att det ska finnas “tydlig, omfattande, tillförlitlig, aktuell samt användbar rapportering om de offentliga finanserna” (OECD, 2019, vår översättning).

Petty- och grand corruption

Även om det föreligger enighet om de negativa effekterna av korruption återstår de största problemen, att mäta och definiera det. Litteraturen föreslår många definitioner av korruption baserat på dess specifika former, handlingar eller sammanhang som ligger till grund för fenomenet. Vad är egentligen korruption och vilka är de olika former den kan anta? Med utgångspunkt från den allmänna definitionen av korruption från Transparency International som “missbruk av offentlig makt för privat vinning” (Transparency International, 2021a; Matukhno, 2014, vår översättning), kan detta fenomen anta olika former och därmed ges olika namn såsom administrativ korruption, politisk korruption, mutor och så vidare. Slutligen gör Transparency International en intressant distinktion mellan grand corruption och petty corruption som främst beror på vilken statlig nivå de korrupta aktiviteterna förekommer på. Baserat på olika nivå av offentlig makt hos den korrupta tjänstemannen

uppträder grand corruption på hög nivå statlig nivå, medan petty corruption avser vardagligt missbruk av offentlig makt av tjänstemän på låg- och mellanstatlig nivå. Med hänsyn till dessa två former av korruption kommer denna studie belysa budgettransparens i förhållande till petty- respektive grand corruption.

Det finns en del tidigare forskning som valt att dela upp den teoretiska definitionen av korruption i just petty- och grand corruption där grand corruption dominerar forskningsfältet (Matukhno, 2014; Carr & Jargo, 2014). Likt andra studier definieras grand corruption i denna studie som ”sammansvärjning på högsta statliga nivå, som involverar stora projekt inom den offentliga sektorn, upphandling samt stora ekonomiska fördelar för en offentlig eller privat elit” (Matukhno, 2014, vår översättning). Definitionen används då den väl beskriver det fenomen som studien ämnar undersöka. Vidare används Transparency Internationals definition på petty corruption; “vardagligt maktmissbruk av offentliga tjänstemän i deras interaktion med vanliga medborgare, som ofta försöker få tillgång till nödvändiga varor eller tjänster på platser som sjukhus, skolor, polisstationer eller andra myndigheter” (Transparency International, 2021b, vår översättning) eftersom den på ett tydligt sätt exemplifierar var och hur petty corruption uppstår.

Till skillnad från grand corruption, som involverar miljontals dollar, åsidosätts petty corruption till stor del i korruptionsrelaterad forskning. Enligt Carr & Jargo (2014) kan anledningen till detta tillskrivas uppfattningen att petty corruption inte påverkar ekonomisk utveckling på samma sätt som grand corruption gör. Den ringa uppmärksamheten kan också drivas av uppfattningen att reducerad grand corruption i sin tur också reducerar petty corruption. Carr & Jargo (2014) menar dock att huruvida detta är fallet kan ifrågasättas. Det finns dock studier som påstår att just det förhållandet finns. Mashali (2012) argumenterar för att medborgare som uppfattar sina politiker som korrupta (uppfattad grand corruption) i större utsträckning väljer att själva begå korrupta handlingar (petty corruption). Han finner i sin studie om korruption i Iran att högre uppfattad nivå om grand corruption i ett land samvarierar med högre grad av petty corruption. Hans uppfattning är att graden av petty corruption inte kommer minska om inte först grand corruption reduceras. Det är dock värt att nämna att hans studie fokuserar på ett land, Iran, samt att han använder ett uppfattningsbaserat mått på grand corruption.

Till skillnad från Mashali (2012), argumenterar Matukhno (2014) samt Bauhr och Charron (2020) för att det är relevant att disaggregera korruptionsbegreppet samt att begreppsuppdelningen bör utforskas mer empirisk. Trots att det är vanligt inom litteraturen att dela upp korruption teoretiskt är det få som även delar upp det empiriskt. Generellt anser många forskare att det är värdefullt att dela upp korruption som petty- och grand corruption (Matukhno, 2014; Bauhr & Charron, 2020. På grund av de höga kostnaderna för samhället som korruption medför har forskare länge försökt finna vilka åtgärder som reducerar korruption. Dessa studier får ofta olika resultat. Alfano, Capasso och Santoro menar att skiljaktigheterna som återfinns i korruptionsforskning till viss del kan förklaras av den bristfälliga operationaliseringen av korruptionsvariabeln eftersom den hänvisar till olika fenomen (Alfano, Capasso & Santoro, u.å). De som valt att dela upp begreppet får stöd i sina studier att det är relevant att testa det empiriskt eftersom olika åtgärder påverkar petty- och grand corruption på olika sätt. När studier inte tar hänsyn till de olika formerna av korruption medför det även en risk för förenklad inferens. Petty- och grand corruption har även olika orsaker och sociala effekter och forskare menar att det därför är värdefullt att dela upp korruptionsbegreppet (Matukhno, 2014; Bauhr, Charron & Wängerud, 2018).

Flera studier påpekar även att olika former av korruption och dess incitament bör tas i beaktning för att förstå anti-korruptionsreformers effekt (Matukhno, 2014; Bauhr, Charron & Wängerud, 2018). Exempelvis finner Dahlström (2012) att maktbalansen mellan högt uppsatta tjänstemän och statligt anställda på lägre nivå är viktig i förhållande till grand corruption. Han menar därför att det är nödvändigt att separera de två grupperna och isolera dem från varandra för att förstå hur korrupta nätverk organiseras på hög politisk nivå. I förhållande till petty corruption är maktbalansen mellan dessa två grupper mindre viktiga och det är istället viktigt att analysera vilka incitament som finns för statligt anställda på lägre nivå att ta emot mutor. Han finner exempelvis högre lön för tjänstemän på lägre nivå reducerar incitamenten att ta emot mutor eftersom de då har mer att förlora. Däremot finns det inga skäl till varför högre lön skulle minska grand corruption. Om en distinktion mellan petty- och grand corruption inte görs menar författaren att det kan resultera i osäkra resultat (Dahlström, 2012). Det råder således inte konsensus i tidigare forskning angående om det är relevant att skilja på begreppen petty och grand corruption eller om fokus bör läggas på att reducera grand corruption eftersom det också kommer leda till reducerad petty corruption.

Budgettransparens och korruption

Studier som undersökt budgettransparens har funnit att det både kan öka statsapparatens effektivitet samt minska graden av korruption (Montes & Luna, 2020). Budgettransparens mäts ofta med hjälp av The Open Budget Index (OBI) som har utvecklats av The International Budget Partnership. OBI är baserat på frågor gällande huruvida staten ger insyn i den offentliga budgeten för medborgare samt hur staten skapar möjligheter för medborgarna att delta i budgetprocessen på nationell nivå (Montes & Luna, 2020; Chen & Neshkova, 2019). Tidigare forskning som är baserad på såväl tvärsnittsdata som tidsseriedata visar att det föreligger ett negativt signifikant samband mellan budgettransparens och korruption (Aversano, Brusca & Manes Rossi, 2018; Haque & Neanidis, 2009). Nyligen publicerade studier bekräftar även att budgettransparens fungerar som en åtgärd för att reducera korruption (Chen & Neshkova, 2019; Montes & Luna, 2020).

Mer specifikt finner exempelvis Olarewaju, Rufai och Gallage som studerat Nigeria att när medborgare kan granska och bevaka landets val av budgettstartegier tenderar korruption att reduceras. Författarna belyser även att vissa förutsättningar krävs för att budgettransparens ska uppnå full effekt. En förutsättning som är nödvändig, men inte lika vanlig i utvecklingsländer, är tillgång till informations- och kommunikationsteknik (Olarewaju, Rufai & Gallage, 2020). De Simone, Gatea och Mourão finner i sina regressionsanalyser att budgettransparens har en negativ signifikant effekt på politisk korruption. Politisk korruption definieras då som den korruption som bland annat förekommer inom den lagstiftande- och verkställande makten. Det ursprungliga sambandet kvarstår även efter inkludering av kontroller. Dessutom när samvariationen testats med ett annat korruptionsmått återstår fortfarande ett signifikant samband (De Simone, Gatea & Mourão, 2017). Montes och Luna (2020) beskriver att budgettransparens ökar de förväntade kostnaderna för att begå korrupta handlingar, samt har en avskräckande effekt på korruption då det ökar chansen att korrupta tjänstemän åker fast. Författarna finner även i sin studie att en förbättring av rättssystemet är fördelaktig för att reducera uppfattad korruption. Dessutom förstärks effekten av en stark rättsstat när landet har en mer ambitiös budgettransparenspolicy (Montes & Luna, 2020). Sammanfattningsvis anses budgettransparens vara en fungerande åtgärd för att reducera korruption. Däremot kan vissa politiska förutsättningar krävas för att budgettransparens ska ha en tydlig effekt på korruption (Aversano, Brusca & Manes Rossi, 2018).

I den vetenskapliga diskursen där budgettransparens, mätt med Open Budget Index (OBI), används för att undersöka dess effekt på korruption används huvudsakligen aggregerade mått på korruption (Chen & Neshkova, 2019; Montes & Luna, 2020; Cimpoerua & Cimpoeru, 2015). Många studier gör en teoretisk uppdelning av begreppet, men väljer sedan att operationalisera det med aggregerade mått (Montes & Luna 2020; Haque & Neanidis, 2009; Chen & Neshkova, 2019). Ett vanligt mått som används är Corruption Perception Index (CPI) som inkluderar korruption på både småskalig lokal nivå samt korruption på en högre politisk nivå (Transparency International, 2017d). Det finns således ingen studie som undersöker effekten av budgettransparens, mätt med Open Budget Index, på petty- respektive grand corruption. Att empiriskt skilja på korruptionsbegreppet i relation till OBI skulle därmed ge ett visst bidrag till litteraturen.

2.2 Teoretiskt resonemang

Att genomgående publicera budgetdokument reducerar asymmetriskt informationsflöde och minskar därmed den statliga makten och kontrollen (Montes & Luna, 2020). En effekt av budgettransparens är att medborgare och lagstiftare enklare kan övervaka hur staten ökar sina intäkter samt hur de offentliga finanserna fördelas. Vidare möjliggör denna övervakning ett ansvarsutkrävande av de som ansvarar för den statliga budgeten. Det innebär att offentliga tjänstemän har svårare att manipulera den offentliga budgeten. Ökad kontroll av fördelningen av den offentliga budgeten kan således fungera som ett korruptionsförebyggande medel (Montes & Luna, 2020; de Renzio & Wehner, 2017). Budgettransparens ökar även den förväntade kostnaden för korruption vilket innebär att budgettransparens har en avskräckande effekt på korruption (Montes & Luna, 2020; Chen & Neshkova, 2019). När den förväntade kostnaden för att begå en korrupt handling är högre än värdet att begå brottet tenderar offentliga tjänstemän att avstå från det (Chen & Neshkova, 2019). Montes & Luna (2020) menar även att själva handlingen att publicera information i sig har korruptionsförebyggande effekter. Den första av två hypoteser i denna studie är därför som följande;

(1) Budgettransparens leder till minskad korruption.

Det är intressant att empiriskt undersöka hur budgettransparens påverkar petty- respektive grand corruption eftersom det finns olika incitament för de olika typerna av korruption. Idén

tar stöd i Matukhnos resonemang att en icke transparent budget ökar incitamenten för högt uppsatta tjänstemän att manipulera budgeten för egen vinning (Matukhno, 2014). Petty corruption anses istället orsakas av för låga löner till tjänstemän på lägre nivå. Låga löner är därmed ett incitament för tjänstemän på lägre nivå att ta emot mutor i syfte att kunna tillgodose nödvändigheter. Matukhno menar att det framförallt krävs effektiva demokratiska institutioner för att reducera petty corruption. Däremot har högt uppsatta tjänstemän i de flesta demokratiska länder möjlighet att finna omvägar kring demokratiska institutioner för att upprätthålla möjligheten att förskingra statliga medel för egen vinning. Införandet av demokratiska institutioner anses därför inte vara en åtgärd för att reducera grand corruption. Tjänstemän på låg nivå har däremot en mer begränsad tillgång till att ändra lagar och skapa möjligheter för korruption och är därför mer begränsade av demokratiska institutioner (Matukhno, 2014).

Att en icke transparent budget ökar incitamenten för högt uppsatta tjänstemän att manipulera den statliga budgeten för egen vinning innebär att budgettransparens framförallt kan tänkas vara en åtgärd för att minska korruption på hög nivå. Det är därför rimligt att anta att budgettransparens har en påverkan på grand corruption eftersom det definieras som förskingring av statliga medel på hög politisk nivå. Det är inte ett lika tydligt antagande att denna korruptionsåtgärd skulle ha en effekt på petty corruption som är definierad som småskalig korruption på lokal nivå, mer specifikt att tjänstemän tar emot mutor från privatpersoner. Det är däremot rimligt att anta att grundläggande demokratiska institutioner samt tillgång till samhällsnyttiga tjänster är effektiva åtgärder för att minska petty corruption. Eftersom petty corruption förekommer i form av mutor från privatpersoner till tjänstemän för tillgång till nödvändiga varor eller tjänster kan lättare åtkomst till dessa tjänster, som skola och sjukvård, antas minska incitamenten för privatpersoner att behöva betala mutor. I tidigare forskning beskrivs även låga löner som det främsta incitamentet för tjänstemän på lägre nivå att ta emot mutor (Matukhno, 2014; Dahlström, 2012). Därför skulle högre löner vara en möjlig åtgärd för att minska petty corruption. Det finns dock inga skäl att anta att högre löner skulle påverka grand corruption eftersom högt uppsatta tjänstemän kan antas redan ha så pass hög lön att det inte finns incitament att ta emot mutor i syfte att tillgodose nödvändigheter. Med bakgrund mot de incitament som driver petty corruption är det rimligt att anta att det främst krävs andra åtgärder än budgettransparens för att minska petty corruption.

Eftersom budgettransparens innefattar tillgängliggörande av den statliga budgeten kan det antas att det i första hand påverkar de tjänstemän som har möjlighet samt incitament att faktiskt manipulera den offentliga budgeten och förskingra statliga medel. Frågan är om det ansvarsutkrävande som förväntas följa av budgettransparens också påverkar tjänstemän på lägre nivå samt de statligt anställda som ansvarar för de samhällstjänster som innefattas i petty corruption, exempelvis skola, polis och sjukvård. Med bakgrund mot det teoretiska resonemanget samt det faktum att budgettransparens idag främst implementeras på högsta statliga nivå är studiens andra hypotes följande;

(2) Budgettransparens har en större negativ effekt på grand corruption än petty corruption.

3. Forskningsdesign

I detta avsnitt presenteras uppsatsens forskningsdesign. Först diskuteras valet av metod, följt av en diskussion om det insamlade datamaterialet. Sedan presenteras och förklaras studiens beroende och oberoende variabler samt kontrollvariabler. Avsnittet avslutas med en diskussion om studiens problem och begränsningar.

3.1 Metod

I denna studie används regressionsanalys för att undersöka förhållandet mellan budgettransparens och korruption. Regressionsanalys med ett stort antal fall har fördelen att det går att finna belägg för samvariation mellan två variabler. Med hjälp av multipel regressionsanalys är det också möjligt att isolera sambandet från andra möjliga förklaringsvariabler. Eftersom variablerna befinner sig på intervallskala utförs alla regressioner med minstakvadratmetoden (Teorell & Svensson, 2007). I studien används tvärsnittsdata på ett hundratal länder från 2016-2017 i syfte att finna hur budgettransparens samvarierar med olika mått på korruption. Att använda tidsseriedata kan vara fördelaktig för att se sambandet över tid. En undersökning av budgettransparens påverkan på korruption över tid rymdes dock inte inom ramen för denna uppsats. Vidare används ett relativt nytt mått på

den oberoende variabeln och därmed finns enbart en liten mängd tidsseriedata tillgänglig (International Budget Partnership. 2019).

I denna studie kommer de två måtten på korruption, petty- och grand corruption, även jämföras med ett aggregerat mått på korruption som idag är väletablerat inom korruptionsforskning, The Corruption Perception Index (CPI). Transparency Internationals Corruption Perception Index baseras på expertbedömningar och mäter uppfattad korruptionsnivå på en skala 0-100 (Transparency International, 2017d). Detta mått används främst för att göra en jämförelse mellan petty- och grand corruption och ett bredare korruptionsmått. Genom att jämföra de två disaggregerade måtten med CPI kan studien få en indikation på hur måtten skiljer sig åt. Regressionsanalys kommer användas för att undersöka förhållandet mellan budgettransparens och CPI för att sedan jämföras med de andra regressionerna för petty- och grand corruption.

3.2 Datamaterial

Det empiriska material som undersökningen baseras på är hämtat från ett flertal internationella databaser. För att mäta petty corruption samt det bredare måttet på korruption används data från Transparency International. Deras mest betydande publikationer är Global Corruption Barometer (GCB) och Corruption Perception Index (CPI). I denna studie används data från GCB för att mäta petty corruption och för det bredare måttet på korruption används CPI (Transparency International, 2017a; Transparency International, 2017b). För att mäta grand corruption används data från The World Economic Forum's Global Competitiveness Index (World Economic Forum, 2017a). The World Economic Forum har publicerat “The Executive Opinion Survey: The Voice of the Business Community” i 40 år och utifrån den har Global Competitiveness Index (GCI) skapats.

Den oberoende variabeln, budgettransparens, mäts med “Open Budget Index” (OBI). Datasetet är hämtat från The International Budget Partnership (International Budget Partnership, 2017a). Indexet är baserat på svar från deras “Open Budget Survey” som sammanställs till ett OBI-poäng per land. För en mer detaljerad diskussion om de beroende variablerna samt den beroende variabeln, se avsnitt 3.3 samt 3.4.

Data för demokrativariabeln som inkluderas som kontrollvariabel i denna studie hämtas från Quality of Government institutet (QoG). QoG-institutet startades 2004 och är ett oberoende forskningsinstitut som tillhör statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet. QoG-institutets Standard Dataset används också för data på etnisk fraktionalisering (Teorell et.al, 2021a). Data för BNP per capita hämtas från Världsbanken som har kombinerat sin egen data med data från OECD (Världsbanken, 2019). För att mäta utbildningsnivå används genomsnittliga år av skolgång. Data för denna variabel har hämtats från The Human Development Report från FN:s Utvecklingsprogram. De sammanställer data från UNESCO Institute for Statistics, Barro and Lee (2018), ICF Macro Demographic and Health Surveys, UNICEF Multiple Indicator Cluster Surveys samt OECD (United Nations, 2019). För en mer detaljerad diskussion av kontrollvariablerna, se avsnitt 3.5.

Valet av datamaterial tar stöd i tidigare forskning om budgettransparens och korruption. Särskilt data för de två beroende variablerna petty- och grand corruption har valts ut med tidigare forskning då det idag inte finns enskilda dataset som skiljer på de två definitionerna av korruption. Även relevanta kontrollvariabler har valts ut med stöd av tidigare forskning.

3.3 Beroende variabler

Petty corruption

The Global Corruption Barometer är världens största undersökning av privatpersoners direkta upplevelser av korruption i deras dagliga liv. Resultaten från 2016-2017 är baserade på intervjusvar från 162,136 personer i 119 länder (Transparency International, 2017c). I denna studie har 6 frågor valts ut för att mäta petty corruption. Frågorna behandlar hur ofta personer har betalat en muta till olika offentliga instanser. Frågan är; And how often, if ever, did you have to pay a bribe, give a gift, or do a favour for… sedan följer 6 olika instanser; skola, vård/sjukhuspersonal, identitetsdokument från tjänstemän, vatten/sanitet/elektricitet tjänster från tjänstemän, polis samt domstolar. Till varje delfråga får respondenterna svara never, once or twice, a few times, often eller I don’t know (Transparency international, 2017d). The Global Corruption Barometer har sammanställt resultaten från dessa 6 frågor till ett “total bribery rate” per land. “Total bribery rate” indikerar andelen personer i respektive land som under de senaste 12 månaderna har betalat en muta till minst en av de 6 offentliga instanser som nämndes i frågorna. Resultatet exkluderar de som svarade att de inte hade haft kontakt

med dessa instanser (Transparency International, 2017e). Det sammanställda måttet är således approximerat till intervallskala då det disaggregerade måttet befinner sig på ordinalskala. Att approximera till intervallskala är vanligt inom samhällsvetenskapen för att inte gå miste om kraftfulla kvantitativa verktyg som resulterar i viktiga bidrag till litteraturen. Vidare är det centralt att belysa att en approximation gjorts eftersom den kan vara behäftade med mätfel (Österman & Folke, 2020). Man kan däremot anta att respondenternas svar på frågan om i vilken omfattning de betalat en muta kan placeras på en skala med relativt god ekvidistans, vilket ger ett ytterligare stöd för att variabeln kan approximeras till intervallskala. Variabeln har skalats om från 0 - 1, till 0 - 100 där 100 innebär att 100 procent av de tillfrågade har uppgett att de betalat en muta till minst en av de 6 instanserna de senaste 12 månaderna. Detta görs för att underlätta tolkning och jämförelse mellan de två andra korruptionsmåtten.

De frågor som har valts ut för att operationalisera den teoretiska definitionen av petty corruption är delvis hämtade från tidigare forskning som har differentierat mellan begreppen petty- och grand corruption. Exempelvis Bauhr & Grimes (2017) och Matukhno (2014) använder liknande frågor från GCB för att mäta petty corruption. Frågorna som valts ut stämmer väl överens med den teoretiska definitionen eftersom de mäter i vilken utsträckning personer har betalat mutor till statligt anställda för att få tillgång till vardagliga nödvändigheter och samhällstjänster. Eftersom definitionen av petty corruption innehåller vanliga medborgares samspel med offentliga tjänstemän i vardagliga situationer är det värdefullt att mäta nivån av petty corruption med ett erfarenhetsbaserat mått. Eftersom korruption mäts på ländernivå i denna studie är det även relevant att mäta dessa erfarenheter som andelen personer i respektive land som har betalat en muta till någon av de statliga instanserna (Matukhno, 2014). Därför används GCBs “total bribery rate”.

Erfarenhetsbaserade mått är dock behäftade med intervjuareffekt och bortfall. Intervjuaren kan påverka respondentens svar och det är möjligt att respondenten missförstår frågorna (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud, 2017). Personer som deltar i intervjuerna kan undvika att svara på vissa frågor vilket resulterar i bortfall. Om antalet personer som vägrat svara på en del av frågorna är relativt många är det ett systematiskt mätfel. Det betyder att studien risker mäta det den inte avser mäta. Eftersom intervjufrågorna behandlar ett känsligt ämne föreligger en viss risk att respondenterna inte svarar uppriktigt på frågorna (Österman & Folke, 2020). I en del av de undersökta länderna kan starka normer om

att korrupta handlingar är oacceptabla resultera i att respondenterna uppger ett svar som överensstämmer med normen medan respondenter i andra länder kan välja att inte uppge att de tagit emot en muta eftersom det ändå är vanligt förekommande och ses som en accepterad handling. Intervjupersonerna kan även ha svårigheter att få en ordentligt uppfattning om sitt beteende och därmed uppge inkorrekta svar (Österman & Folke, 2020).

Att använda erfarenhetsbaserade mått kan således leda till mätfel. Om respondenterna systematiskt uppger inkorrekta svar kan studiens validitet försvagas. Däremot lämpar sig ett erfarenhetsbaserat mått i denna undersökning eftersom expertbedömningar av korruption tenderar att förbise korruption som sker på lokal nivå (Matukhno, 2014). Ett erfarenhetsbaserat mått kommer därmed närmare det fenomen studien ämnar undersöka än ett uppfattningsbaserat mått. Expertbedömningar av korruption kan dessutom vara behäftade med partiskhet då experter tenderar att jämföra länder med deras hemland. Även den sakkunniges kulturella bakgrund kan ha en subjektiv inverkan på bedömningen (Thomson & Shah, 2005).

Grand corruption

The World Economic Forum's Global competitiveness Index från 2017-2018 är baserat på enkätsvar från över 14.000 företagsledare i 137 länder (World Economic Forum, 2017b). I denna studie har två indikatorer valts ut från indexet för att mäta grand corruption. Den första frågan behandlar förskingring av offentliga medel; In your country, how common is illegal diversion of public funds to companies, individuals, or groups? Respondenterna får svara på en skala 1-7 där 1 = förekommer i stor utsträckning och 7 = förekommer aldrig. Den andra frågan som används behandlar hur vanligt det är att statligt anställda favoriserar företag och individer i beslutsprocesser. In your country, to what extent do government officials show favoritism to well-connected firms and individuals when deciding upon policies and contracts? Även här får respondenterna svara på en skala 1-7 där 1 = favorisering sker i stor utsträckning och 7 = de favoriserar inte alls. Resultaten för varje land och för varje fråga redovisas som ett medelvärde av resultaten från år 2016 samt 2017 (World Economic Forum, 2017b). För att underlätta analyser har denna studie kombinerat resultaten från båda frågorna för respektive land. Det slutgiltiga resultatet för respektive land är alltså medelvärdet av poängen från de två frågorna. I syfte att tydliggöra tolkning och jämförelse mellan de två korruptionsbegreppen har variabeln skalats om från 1-7 till 0 - 100 där 100 är högst grad av

grand corruption. Det aggregerade måttet har approximerats från ordinalskala till intervallskala för att kunna använda kvantitativa verktyg (Österman & Folke, 2020).

Studien följer rekommendationen från Bauhr & Grimes (2017) samt Matukhno (2014)

som analyserar the World Economic Forum's Executive Opinion Survey som ett erfarenhetsbaserat mått. Även dessa studier använder utvalda frågor från the Executive Opinion Survey för att mäta grand corruption. Eftersom den teoretiska definitionen av grand corruption som används i denna studie innefattar sammansvärjning på högsta statliga nivå till fördel för en offentlig eller privat elit är det relevant att använda ett mått på förskingring av offentliga medel till utvalda företag, individer och grupper samt om staten favoriserar vissa av dessa företag, individer och grupper. En nackdel med att använda lokala företagsledares erfarenheter av korruption liknar de risker som förekommer av att använda det erfarenhetsbaserade måttet på petty corruption. Det finns en risk att respondenterna väljer att inte uppge tillförlitliga svar eftersom korruption är ett känsligt ämne samt att företagsledarna inte förstår frågan (Österman & Folke, 2020; Esaiasson et. al, 2017). Om företagsledare gynnas av korrupta handlingar föreligger det en risk att de inte ger uppriktiga svar. Matukhno (2014) hävdar att företagsledare som inte har bevittnat eller deltagit i korrupta handlingar väljer att istället förlita sig på sin generella uppfattning om korruptionsnivån i landet och kan därmed uppge inkorrekta svar. Om företagsledare systematiskt svarar felaktigt på intervjufrågorna kan studien emellertid misslyckas med att mäta grand corruption utifrån dess teoretiska definition.

Det finns dock en efterfrågan inom korruptionsforskning att använda erfarenhetsbaserade mått istället för mått som baseras på uppfattningar. Det kan vara en fördel att använda erfarenhetsbaserade mått när man ska bedöma förekomsten av att ge och ta emot mutor eftersom det är svårt att mäta med hjälp av experters uppfattningar. Forskare menar även att experter ofta aggregerar sina uppfattningar om korruption med andra mått som demokratisk utveckling, kvinnors rättigheter och ekonomisk utveckling (Matukhno, 2014). Detta kan lättare undvikas när måttet baseras på förstahandskällors erfarenhet av förekomsten av korruption.

Corruption Perception Index

En bredare definition av korruption används i denna studie som en jämförelsepunkt för de andra två beroende variablerna. Korruption mäts utifrån Transparency Internationals Corruption Perception Index (CPI). Indexet är baserat på expertbedömningar och mäter uppfattad korruptionsnivå på en skala 0-100 där 0 är högst grad av korruption (Transparency International, 2017f). CPI har i denna studie skalats om så 0 innebär lägst korruptionsnivå och 100 innebär högst korruptionsnivå för att underlätta tolkningen. Indexet baseras på aggregerad data från 13 olika källor och 12 olika institutioner (Transparency International, 2017d). Eftersom rankingen omfattar en bred definition av korruption och inkluderar indikatorer på allt från småskaliga mutor till lågt rankade tjänstemän, till politisk korruption på högsta statliga nivå (Transparency International, 2017f), stämmer den väl överens med studiens teoretiska definition av korruption. Indexet mäter alltså flera olika typer av korruption riktade till olika statliga institutioner. CPI från 2017 rankar 180 länder (Transparency International, 2017f).

Ett aggregerat mått som sammanställer data från flera källor och organisationer kan vara att föredra för att minimera risken att resultaten ska drivas av privata intressen (Jetter & Parmeter, 2018). Vidare är CPI ett väletablerat korruptionsindex (Thompson & Shah, 2005). Ett mått baserat på expertbedömningar jämfört med erfarenhetsbaserade mått tenderar även att baseras på mer tillgänglig information än privatpersoners erfarenheter (Gutmann & Padovano, Voigt, 2020). En nackdel med Corruption Perception Index är att det endast mäter korruption utifrån de som tar emot mutor och inte de som ger mutor (Georgieva, 2017). Vidare har måttet skapats av affärsrådgivare i syfte att ge relevant information till investerare och bolag (Matukhno, 2014). Det innebär att Corruption Perception Index kan drivas i vinstsyfte vilket skulle innebära att måttet är behäftat med viss partiskhet.

3.4 Oberoende variabel

För att mäta budgettransparens används “Open Budget Index” (OBI) som är utvecklat av the International Budget Partnership´s Open Budget Initiative (International Budget Partnership, 2019). Indexet är baserat på 109 enkätfrågor där forskare från antingen icke statliga organisationer eller akademiska institutioner besvarar frågor med stöd av diverse budgetdokument, intervjuer med lagstiftare eller experter på budgettransparens (International

Budget Partnership, 2017b; McNab & Wilson, 2018). Vanligtvis bedöms ett land av experter födda i det valda landet. Avslutningsvis granskas enkätsvaren av en anonym oberoende expert för att sedan ranka varje land på en skala mellan 0 till 100, där 100 innebär total transparens (International Budget Partnership, 2017b). Indexet från 2017 inkluderar resultat från 115 länder på sex kontinenter där medelvärdet var 42/100 och medianen 45/100 (International Budget Partnership, 2017c). Enkätfrågorna är utformade för att kunna kartlägga hur väl den offentliga budgetinformationen tillgängliggörs för allmänheten. Indikatorerna från frågeformuläret bedömer således om landet publicerar åtta viktiga budgetdokument till allmänheten inom en viss tidsram samt om informationen i dessa dokument är användbar och omfattande. I stora delar av frågeformuläret behandlas frågor om det offentliga budgetförslaget eftersom det anses vara det viktigaste budgettdokumentet. Det offentliga budgetförslaget innehåller också detaljer om landets monetära politik vilket är nödvändig information för att allmänheten ska förstå den allmänna budgeten (International Budget Partnership, 2017b).

Eftersom “Open budget index” mäter tillgänglighet av budgetinformation för allmänheten samt granskar hur omfattande och tydlig rapporteringen är stämmer den väl överens med den teoretiska definitionen. Operationaliseringen kan dock diskuteras utifrån en viss validitetsproblematik. I den teoretiska definitionen inkluderas att informationen ska vara tillförlitlig och en begränsning med den operationella definitionen är att OBI inte värderar innehållet i dokumenten. Det finns därmed en risk att ett land med ett högt OBI-poäng ger ut budgetdokument med felaktig information (Carlitz, Mondo & Seifert, 2013). Detta indikerar att det finns ett visst avstånd mellan den teoretiska och operationella definitionen. I OBI:s kartläggning av budgettransparens prioriteras regeringens arbete och utelämnar andra inomstatliga myndigheters arbete i budgettransparens (International Budget Partnership, 2017d). Dessutom behandlar indexet enbart översiktligt i vilken grad dokument och information görs tillgängligt, det saknas således en del detaljerad information om budgetprocessen (Wang, Irwin & Murara, 2015). Att bedömning av frågeformuläret utförs av forskare från det egna hemlandet kan leda till att högre poäng tillges i syfte att försköna sitt lands poäng. Trots det används “Open budget index” i studien eftersom resultaten är delvis sammanställda utifrån objektiv data men även av icke-statliga organisationer (Chen & Neshkova, 2019). OBI är även ett accepterat mått inom litteraturen och inkluderar ett stort antal länder vilket är grundläggande för kvantitativa undersökningar (Montes & Luna, 2020; Chen & Neshkova, 2019).

3.5 Kontrollvariabler

Modellerna i denna studie innehåller ett antal kontrollvariabler för att redogöra för olika alternativa förklaringar relaterade till politiska, ekonomiska och demografiska aspekter i varje land.

Demokrati

Förhållandet mellan budgettransparens och korruption kommer kontrolleras för demokrati eftersom det möjligtvis kan påverka både budgettransparens och korruption. Tidigare forskning har övervägande funnit att demokrati har en negativ effekt på korruption (Goel & Nelson, 2005; Montinola & Jackman, 2002). I förhållande till budgettransparens har exempelvis McNab och Wilson (2018) funnit att ett helt demokratiskt land i genomsnitt har ett OBI-poäng på 30–35 poäng högre än ett helt odemokratiskt land. Även Citro, Cuadrado-Ballesteros och Bisogno (2021) finner att demokrati har en positiv effekt på budgettransparens. I förhållande till petty- och grand corruption finner Matukhno att demokrati inte har någon konsekvent påverkan på grand corruption. Demokrati hade dock en svag positiv effekt på grand corruption i länder som definierades som mycket demokratiska. Hon finner däremot att petty corruption minskar i länder som definieras som demokratiska när graden av demokrati ökar (Matukhno, 2014). Andreula och Chong (2015) finner även att demokrati och kvaliteten på demokratiska institutioner har en positiv effekt på budgettransparens. Sammanfattningsvis är demokratinivå en viktig variabel att kontrollera för i denna studie då den kan ha en påverkan på samtliga variabler, beroende och oberoende. Det råder dock inte konsensus om hur demokrati påverkar korruption.

Demokrativariabeln i denna studie är baserad på Polity V´s Revised Combined Polity Score och är hämtat från the Quality of Government-institutet (QoG). Deras Polity score är baserat på 6 komponenter som mäter graden av fria och rättvisa val, begränsningar för verkställande myndigheter och politisk konkurrens samt förändringar i de styrande myndigheternas institutionaliserade kvaliteter. Variabeln mäts på en skala +10 (tydligt demokratisk) till -10 (tydligt autokratisk) (Center for Systemic Peace, 2020). Data för denna variabel är från 2017 och inkluderar resultat för 165 länder (Teorell et.al, 2021b).

BNP per capita

I denna studie kommer sambandet mellan budgettransparens och korruption även kontrolleras för BNP per capita. Ett flertal studier finner stöd för att högre BNP har en negativ effekt på korruption (Lindstedt & Naurin, 2010; Montinola & Jackman, 2002; Elbahnasawy & Revier, 2012). Dock finns det även forskning som visar på att sambandet kan vara omvänt. Gründler och Potrafke (2019) mäter hur korruption påverkar ekonomisk utveckling över tid och finner stöd för att korruption har en negativ effekt på BNP. Ali och Isse (2003) finner också i sin studie att högre korruption leder till lägre ekonomisk utveckling men att ekonomisk utveckling inte har någon påverkan på framtida korruptionsnivåer. De menar att deras resultat visar på att ekonomisk utveckling inte har någon självständig påverkan på korruption. BNP kan även ha viss påverkan på budgettransparens. McNab och Wilson (2018) som studerar vilka kulturella värderingar som påverkar budgettransparens inkluderar BNP som en kontrollvariabel då det enligt tidigare forskning har en positiv effekt på budgettransparens. De finner att det finns en positiv effekt men den är inte statistiskt signifikant. Citro, Cuadrado och Bisogno (2021) finner dock att BNP/capita har en positiv och signifikant effekt på budgettransparens.

Data för BNP per capita har hämtats från Världsbanken (Världsbanken, 2019). Variabeln visar bruttonationalprodukten dividerat med befolkningsmängd i konstanta amerikanska dollar (1000 tal) för 2010. Majoriteten av uppgifterna är från 2019 men för de 10-tal länder som inte hade data från 2019 används år 2018 eller 2017 (Världsbanken, 2019). Eftersom sambandet mellan BNP och korruption inte är linjärt har BNP logaritmerats. Genom att logaritmera variabeln kan ett icke-linjärt samband användas i linjära modeller.

Utbildningsnivå

I modellerna inkluderas också kontroll för en demografisk variabel, utbildningsnivå, eftersom mer utbildade medborgare också är mer benägna att hålla sina regeringar ansvariga och därmed ha en negativ effekt på korruption (Lindstedt & Naurin, 2010; Zheng, 2016). De flesta studier som inkluderar en utbildningsvariabel finner en signifikant negativ effekt på korruption (Chen & Neshkova, 2019; Jetter & Parmeter, 2018; Ali & Isse, 2003). Lindstedt och Naurin finner även att högre utbildningsnivå ökar den negativa effekten som transparens har på korruption. Denna effekt var signifikant för båda deras mått på transparens varav en innehåller bland annat budgettransparens (Lindstedt & Naurin, 2010). Studier har även funnit

att utbildningsnivå har en direkt effekt på budgettransparens (Rios, Benito & Bastida, 2013; Birskyte, 2019). Rios, Benito & Bastida (2013) finner att utbildningsnivå har en positiv signifikant effekt på budgettransparens eftersom välutbildade medborgare kräver mer information från statliga instanser. Utbildningsnivå är därför en viktig variabel att kontrollera för i denna studie då den kan ha en påverkan på både de beroende och den oberoende variabeln.

För att kontrollera för utbildningsnivå används genomsnittliga år av skolgång från 2019. Data för denna variabel har hämtats från The Human Development Report från FN:s Utvecklingsprogram som använder data från UNESCO Institute for Statistics (2020), Barro and Lee (2018), ICF Macro Demographic and Health Surveys, UNICEF Multiple Indicator Cluster Surveys och OECD för att sammanställa sitt dataset för 191 länder. Variabeln mäter genomsnittligt antal år av utbildning som mottagits av personer i åldrarna 25 år och äldre (United Nations, 2019).

Etnisk fraktionalisering

Enligt Dimant och Tosato (2018) bör etnisk fraktionalisering (etnolingvistisk fragmentering) i teorin leda till ökad korruption på grund av favorisering inom den egna gruppen. Genom att sammanställa resultat från tidigare undersökningar kommer de fram till att resultaten från empiriska studier varierar. En del studier finner att etnisk fraktionalisering i bästa fall har en svag positiv effekt på korruption medan senare empiriska studier över tid bekräftar hypotesen att etnisk fraktionalisering leder till högre grad av korruption (Dimant & Tosato, 2018). Elbahnasawy och Revier (2012) finner att etnisk fraktionalisering inte har någon betydande påverkan på korruption medan Ali och Isse (2003) konstaterar att etnisk fraktionalisering har en negativ effekt på korruption. Dincer (2008) använder mått på bland annat etnisk fraktionalisering, etnisk polarisering och religiös fraktionalisering och finner ett omvänt U-liknande samband mellan etnisk fraktionalisering och korruption. Etnisk fraktionaliserings påverkan på korruption verkar således bero på i vilken kontext variabeln testas samt hur den är operationaliserad. Det finns även studier som undersöker om etnisk fraktionalisering har en påverkan på olika mått av transparens (Andreula & Chong, 2015; Bauhr & Grimes, 2017). Andreula & Chong (2015) undersöker vilka institutioner som påverkar budgettransparens. De väljer att kontrollera för etnisk fraktionalisering då det antas ha en direkt effekt på budgettransparens. De finner att etnisk fraktionalisering har en signifikant positiv effekt på

budgettransparens vilket de menar beror på att etnisk fraktionalisering ökar incitamenten för olika etniska grupper att kräva åtgärder för mer budgettransparens.

Data för denna variabel är hämtad från QoG och är baserad på en studie av Alesina, Devleeschauwer, Easterly, Kurlat and Wacziarg (2003). Deras definition av “ethnicity” inkluderar både etnisk och språklig tillhörighet. Variabeln etnisk fraktionalisering beräknas som sannolikheten att två slumpvis valda personer i ett land inte har samma etniska och språkliga tillhörighet. Variabeln är mätt på en skala 0 - 1 där ett högre nummer innebär mindre sannolikhet att de har samma etniska och språkliga tillhörighet (Alesina et al, 2003). Eftersom variabeln inkluderar både etniska och språkliga aspekter visar resultaten i länder där många personer av olika etnicitet talar samma språk en högre grad av fraktionalisering än andra vanliga mått på etnisk fraktionalisering (Quality of Government-institutet, 2021). Datan uppdaterades senast 2003 av Alesina et al. och baseras övervägande på data från 90-talet. Variabeln bör därför tolkas med viss försiktighet.

3.6 Metodens begränsningar

Den främsta begränsningen för denna studie är att korruption är notoriskt svårt att mäta. Korruption är ett komplext begrepp som förekommer på alla nivåer av samhället och är därför svårt att kartlägga. Korruption är dessutom en illegal aktivitet där både personen som ger, samt den som tar emot mutor, inte sällan väljer att dölja handlingen. Att mäta brottsliga handlingar medför en risk att inte få trovärdiga uppgifter eftersom en aktör kan välja att uppge inkorrekta svar i syfte att skydda sig själv från en oönskad konsekvens. Det är därmed rimligt att anta att korruption är behäftat med stora mörkertal. Detta innebär att undersökningen riskerar att vara behäftad med validitetsproblem där studien inte mäter den fulla omfattningen av korruption och därmed inte lyckas fånga det valda forskningsproblemet.

Datamaterialet för vardera variabel är tydligt beskrivet samt tillgängligt och därför kan studien replikeras samt använda identisk data. En ny undersökningen kan dock få annorlunda resultat till följd av att beroende och oberoende variabler är baserade på erfarenhet- och expertdata. Data som är erfarenhets- eller expertbaserad tenderar att variera över tid vilket är en reliabilitetsproblematik. Gällande variablernas operationalisering kan de inte sällan

förbättras i syfte att överensstämma helt med de teoretiska definitionerna. Eftersom den teoretiska definitionen för budgettransparens inkluderar hur sanningsenlig informationen i budgetdokumenten är kan operationaliseringen diskuteras ur ett validitetsperspektiv. Det föreligger en risk att det finns ett visst avstånd mellan den teoretiska- och den operationella definitionen. En utförligare diskussion av operationaliseringen återfinns i avsnitt 3.4.

Eftersom studien har förklarande ambitioner är det viktigt att belysa problemen med att fastställa kausalitet. Trots att studien använder multipel regressionsanalys i syfte att isolera sambandet är metoden behäftad med problem. I denna studie har relevanta kontrollvariabler valts ut med stöd av tidigare forskning för att isolera förhållandet mellan budgettransparens och korruption. Det föreligger dock alltid en risk med regressionsanalyser att sambandet inte kontrollerats för tillräckligt många relevanta variabler. Dessutom finns det en risk att studiens kontrollvariabler inte har en påverkan på både den oberoende och beroende variabeln, utan är en medierande variabel. En medierande variabel skulle försvåra fastställandet av orsakskedjans tidsordning. Generellt kan inte regressionsanalyser utföra substantiella tolkningar av samband och därmed inte säkerställa att orsak föregick verkan (Österman & Folke, 2020). Det innebär att studiens resultat kan vara behäftad med osäkerhet om budgettransparens faktiskt påverkar korruption eller om det finns en omvänd orsaksriktning. Det är därför viktigt att föra en teoretisk diskussion om variablernas tidsordning i samband med resultaten.

För att uppnå studiens syfte jämförs resultaten för budgettransparens påverkan på petty-respektive grand corruption med ett aggregerat mått på korruption. Data för de olika måtten på korruption hämtas från olika databaser vilket innebär att resultaten är baserade på olika stickprov. Dessutom har data för grand corruption, och framförallt CPI, fler observationer än petty corruption. Förvisso innehåller stickproven relativt lika studieobjekt men det finns likväl en viss osäkerhet om att de eventuella skillnaderna mellan resultaten är en konsekvens av olikheter i stickproven, snarare än valet av korruptionsmått.

4. Resultat och analys

I detta avsnitt kommer studiens resultat presenteras och analyseras. Beskrivande statistik presenteras först som en sammanfattning av de variabler som diskuterats under

föregående avsnitt. Sedan följer regressionsanalyser och en diskussion där de viktigaste resultaten från studien analyseras.

4.1 Deskriptiv statistik

Tabell 1 visar en sammanfattning av deskriptiv statistik för samtliga variabler. Lägst nivå av petty corruption är 0. I Japan har alltså 0% av de utfrågade personerna uppgivit att de betalat en muta de senaste 12 månaderna. Högst nivå av petty corruption är 77 (Yemen). Det lägsta värdet för grand corruption är 15,82 (Nya Zeeland) och det högsta värdet är 93,80 (Venezuela). För CPI är det minsta värdet 12 (Nya Zeeland) och det högsta värdet är 92 (Somalia). För måttet på budgettransparens, OBI, är det lägsta värdet 0 (Yemen, Qatar, Lesotho och Ekvatorialguinea) och det högsta värdet är 89,33 (Nya Zeeland). Eftersom petty corruption har färre observationer än OBI inkluderas inte de länder där det inte finns data på petty corruption i analyserna. Både grand corruption och CPI har fler observationer än OBI vilket innebär att de länder som inte har data för OBI inte inkluderas i analyserna.

Tabell 1. Deskriptiv statistik

Variabel N Min Max Medelvärde Sd

Petty corruption 109 0 77 23,67 16,51 Grand corruption 137 15,82 93,80 58,43 18,13 CPI 180 12 92 57,93 19,05 OBI 115 0 89,33 41,85 24,79 BNP/capita (log) 186 2,32 5,05 3,78 0,60 Demokrati 165 -10 +10 4,10 6,17 Etnisk frak. 186 0 0,93 0,44 0,26 Utbildningsnivå 186 1,6 14,2 8,75 3,09 Sd = Standardavvikelse

4.2 Regressionsanalys

Den första bivariata regressionen, modell (1), visar ett negativt samband mellan budgettransparens och petty corruption. Koefficienten visar -0,169 och är signifikant på 90% säkerhetsnivå. Detta innebär att när OBI ökar med ett poäng (mätt på en skala 0-100) minskar petty corruption med i genomsnitt 0,169 steg (mätt på en skala 0-100). För att illustrera med ett exempel skulle detta innebära att ett land som har ungefär 90 poäng på OBI (som t.ex. Sverige) också ligger i genomsnitt 5 steg lägre på petty corruption skalan än ett land med ungefär 60 poäng på OBI (t.ex. Moldavien). Det innebär också att Tchad som har 2,4 poäng på OBI indexet förväntas ligga ungefär 14,3 steg högre på petty corruption skalan än Sverige.

Figur 1. Spridningsdiagram med regressionslinje av OBI och petty corruption

Baserat på resultatet från modell (1) i Tabell 2.

Tidigare forskning har övervägande funnit att demokratinivå har en signifikant negativ effekt på korruption (Goel & Nelson, 2005; Montinola & Jackman, 2002). Dessutom har ett helt demokratiskt land i genomsnitt 30-35 mer OBI-poäng (McNab & Wilson, 2018). Med bakgrund mot detta kontrolleras det ursprungliga sambandet först för demokratinivå för att se om resultatet är i linje med tidigare forskning. Vid inkludering av demokratinivå i modell (2) kvarstår ett negativt samband men koefficienten har sjunkit till -0,058 och är inte statistiskt

signifikant. Demokratinivå har en negativ effekt på petty corruption och är signifikant på 99% säkerhetsnivå. Tidigare forskning har även funnit stöd för att ekonomisk utveckling har en negativ påverkan på korruption (Lindstedt & Naurin, 2010; Montinola & Jackman, 2002; Elbahnasawy & Revier, 2012). Till skillnad från demokratinivå, är stödet inte lika starkt då man dels talar om omvänd orsaksriktning mellan ekonomisk utveckling och korruption samt att variabeln inte har en självständig effekt på korruption (Gründler & Potrafke, 2019). Till följd av detta inkluderas BNP/capita efter demokratinivå för att se om effekten mellan budgettransparens och korruption förändras.

Tabell 2. Budgettransparens och petty corruption. Beroende variabel: Petty corruption (1) (2) (3) (4) OBI -0,169* -0,058 0,104 0,105 (0,078) (0,084) (0,100) (0,103) BNP/capita (log) -13,36** -13,38* (3,920) (6,322) Demokrati -1,346*** -1,043** -0,994* (0,381) (0,383) (0,376) Etnisk fraktionalisering 5,292 (8,793) Utbildningsnivå 0,623 (1,000) (Konstant) 32,52*** 35,01*** 74,34*** 65,91** (3,754) (3,807) (12,190) (19,303) Justerat R2 _{0,040 0,162 0,244 0,213} N 88 81 77 74

Regressioner med minstakvadratmetoden. Siffror är koefficienter med standardfel inom parentes. Signifikans *** p <0,01; ** p <0,05; * p <0,10.

I modell (3) kontrolleras sambandet för BNP. Koefficienten är nu positiv men inte statistiskt signifikant. Även BNP har en negativ effekt på petty corruption och är signifikant på 95% säkerhetsnivå. I den sista modellen (4) inkluderas samtliga kontrollvariabler; demokratinivå, BNP, etnisk fraktionalisering samt utbildningsnivå. Koefficienten är nu positiv (0,105) och uppnår inte signifikans. Demokratinivå och BNP har en fortsatt negativ effekt men är nu endast signifikanta på 90% säkerhetsnivå. Etnisk fraktionalisering och utbildningsnivå har positiva koefficienter men uppnår inte statistisk signifikans. Justerat R2_{är högst i modell (3)}

(0,244) men koefficienten för budgettransparens är inte statistiskt signifikant och därmed säger inte detta mått mycket för studiens syfte.

Figur 2. Spridningsdiagram med regressionslinje av OBI och grand corruption

Baserat på resultatet från modell (5) i Tabell 3.

I modell (5) testas förhållandet mellan budgettransparens och grand corruption. Den bivariata regressionen indikerar ett negativt samband men det uppnår inte statistisk signifikans. I modell (6) inkluderas demokrativariabeln. Koefficienten för demokratinivå är positiv och signifikant på 95% säkerhetsnivå. Koefficienten för budgettransparens är fortsatt negativ och har ökat från -0,125 till -0,255 och är nu signifikant på 95% säkerhetsnivå. Detta innebär att

när OBI ökar med ett poäng minskar grand corruption med i genomsnitt 0,255 steg (mätt på en skala 0-100), när sambandet kontrolleras för demokratinivå. För att jämföra med exemplet för petty corruption innebär detta att Sverige förväntas hamna ungefär 7,7 steg lägre på grand corruption skalan jämfört med Moldavien (skillnaden var 5 steg för petty corruption). Sverige förväntas också hamna 22 steg lägre på grand corruption skalan än Tchad, jämfört med 14,3 för petty corruption.

Tabell 3. Budgettransparens och grand corruption Beroende variabel: Grand corruption (5) (6) (7) (8) OBI -0,125 -0,255** -0,0263 -0,0274 (0,071) (0,087) (0,090) (0,100) BNP/capita (log) -15,44*** -14,27** (3,010) (5,030) Demokrati 1,056** 1,057** 1,059** (0,382) (0,343) (0,354) Etnisk fraktionalisering 7,095 (7,383) Utbildningsnivå 0,104 (1,020) (Konstant) 68,48*** 69,45*** 115,4*** 106,9*** (3,685) (3,789) (9,845) (14,457) Justerat R2 _{0,021 0,087 0,299 0,284} N 97 89 85 82

Regressioner med minstakvadratmetoden. Siffror är koefficienter med standardfel inom parentes. Signifikans *** p <0,01; ** p <0,05; * p <0,10.

I modell (7) inkluderas även BNP per capita, modellen visar att BNP har en negativ effekt på grand corruption (-15,44) och den är signifikant på 95% säkerhetsnivå. Koefficienten för demokratinivå är fortsatt positiv samt signifikant på 95% säkerhetsnivå. Nu har koefficienten

för budgettransparens minskat till -0,0263 och är inte längre statistiskt signifikant. Modell (8) inkluderar samtliga kontrollvariabler. Koefficienten för budgettransparens påverkas inte nämnvärt när de sista kontrollvariablerna läggs till. BNP har en fortsatt negativ koefficient och är signifikant på 95% säkerhetsnivå. Modellen visar fortfarande en positiv koefficient för demokratinivå som är signifikant på 95% säkerhetsnivå. Övriga kontrollvariabler, utbildningsnivå och etnisk fraktionalisering, visar positiva, icke signifikanta, koefficienter. Likt modell 4 för petty corruption, talar studiens resultat för de två sista kontrollvariablerna emot tidigare forskning där man funnit att dessa variabler har en signifikant effekt på korruption (Chen & Neshkova, 2019; Jetter & Parmeter, 2018; Ali & Isse, 2003; Dimant & Tosato, 2018). Eftersom justerat R2 _{inte förändras nämnvärt från modell (7) till (8) har etnisk}

fraktionalisering och utbildningsnivå sannolikt ingen påverkan på den oberoende variabeln eftersom justerat R2 _{ökar när kontrollvariabler som påverkar både den oberoende och}

beroende variabeln läggs till. Det är därför rimligt att anta att etnisk fraktionalisering och utbildningsnivå inte påverkar budgettransparens. Högsta uppmätta justerat R2 _{i Tabell 3 är}

0,299 och finns i modell (7). I modell (6) där budgettransparens uppnår signifikans på 95% säkerhetsnivå är justerat R2_{0,087, vilket betyder att modellen kan förklara 8,7 % av variation}

i grand corruption.

I Tabell 4 presenteras förhållandet mellan budgettransparens och CPI. Modell (9) och (10) visar att budgettransparens har en negativ påverkan på korruption. Båda koefficienterna är signifikanta på 99% säkerhetsnivå. I den bivariata regressionen, modell (9), är koefficienten för budgettransparens -0,376 vilket innebär att korruption minskar med i genomsnitt 0,376 steg (på en skala 0-100) när OBI ökar med ett poäng. När sambandet kontrolleras för BNP i modell (11) minskar koefficienten till -0,067 och upphör vara signifikant. I modell (12) inkluderas samtliga kontrollvariabler. Koefficienten för budgettransparens påverkas inte på något anmärkningsvärt sätt av detta. Justerat R2 _{är betydligt högre, som högst 0,590, i}

samtliga modeller i Tabell 4 jämfört med modell 1 - 8 i Tabell 2 och Tabell 3. Sammanfattningsvis indikerar Tabell 4 att budgettransparens har en något större negativ effekt på korruption när ett aggregerat mått på korruption används.

Figur 3. Spridningsdiagram med regressionslinje av OBI och corruption perception index (CPI).

Baserat på resultatet från modell (9) i Tabell 4.

Den första hypotesen, att budgettransparens minskar korruption, finner ett svagt stöd i dessa modeller. Koefficienterna är negativa i alla modeller (modell 1-12) utom modell 3 och 4. Dock är endast fyra regressioner statistiskt signifikanta. Den bivariata regressionen (modell 1) för petty corruption (endast signifikant på 90% säkerhetsnivå) samt modell (6) för grand corruption (signifikant på 95% säkerhetsnivå), följt av modell (9) och (10) för CPI.

Hypotes (2) bygger vidare på den första hypotesen och förutspår att budgettransparens har en större negativ effekt på grand corruption än petty corruption. Modell (5), (7) och (8) ger inget direkt stöd för hypotesen, dock är koefficienterna något större än motsvarande koefficienter för petty corruption (modell 2,3 och 4), ingen av dessa modeller uppnår dock statistisk signifikans. Dessutom är koefficienterna för budgettransparens i modell (3) och (4) för petty corruption positiva medan alla koefficienter är negativa för grand corruption. Koefficienterna i modell (7) och (8) indikerar dock ett nollsamband eftersom standardfelen i relation till koefficienterna är relativt stora. Den högsta uppmätta justerade R2 _{finns i modell (7) där}

budgettransparens och grand korruption samt alla kontrollvariabler inkluderas. Detta antyder att modell (7) är den modell som förklarar variansen av korruption bäst. Däremot ger justerat

R2 _{inga belägg för eventuell kausalitet. Koefficienten för budgettransparens är endast}

signifikant på 95% säkerhetsnivå i modell (6) där sambandet mellan budgettransparens och grand corruption kontrolleras för demokratinivå. Modell (6) ger därmed ett visst stöd för hypotes (2).

Tabell 4. Budgettransparens och corruption perception index Beroende variabel: CPI (9) (10) (11) (12) OBI -0,376*** -0,312*** -0,067 -0,070 (0,056) (0,066) (0,058) (0,065) BNP/capita (log) -18,85*** -18,90*** (2,159) (3,609) Demokrati -0,474 -0,466 -0,434 (0,306) (0,236) (0,248) Etnisk fraktionalisering 1,820 (5,248) Utbildningsnivå 0,116 (0,700) (Konstant) 77,17*** 77,01*** 134,4*** 132,7*** (2,705) (2,801) (7,070) (10,760) Justerat R2 _{0,292 0,284 0,590 0,566} N 108 102 96 91

Regressioner med minstakvadratmetoden. Siffror är koefficienter med standardfel inom parentes. Signifikans *** p <0,01; ** p <0,05; * p <0,10.

I modell 6 redovisas ett intressant resultat då demokratinivå förstärker det negativa sambandet mellan budgettransparens och grand corruption. När sambandet mellan budgettransparens och petty corruption kontrolleras för demokratinivå försvagas den negativa effekten istället. Till en början visas ett icke signifikant negativt samband mellan budgettransparens och grand corruption. När demokrativariabeln inkluderas, som har en