Examensarbete
Kandidatexamen
Omvårdnad av barn med cancer vid cytostatikarelaterat illamående - En litteraturöversikt
Caring of children with cancer with chemotherapy-related nausea – A literature review
Författare: Nezal Mostagimzadeh & Linda Theander Handledare: Anncarin Svanberg
Examinator: Jan Florin
Ämne/huvudområde: Omvårdnad Kurskod: VÅ 2022
Poäng: 15
Examinationsdatum:
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet. Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja x Nej ☐
Sammanfattning
Bakgrund: Ett barn med cancer drabbas av stort lidande, både psykiskt, fysiskt,
socialt och existentiellt. Omfattande behandlingar och biverkningar kan skapa oro och rädsla hos barnet. Vid cytostatikabehandling är det vanligaste symtomet illamående och kräkningar, vilket påverkar barnet på ett negativt sätt. Vid omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan skapar en bra relation till barnet
Syftet: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans farmakologiska och icke
farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid cytostatika relaterat illamående och kräkningar hos barn med cancer. Metod: Metoden är en litteraturöversikt som inkluderat 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ metod.
Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar att icke farmakologiska
omvårdnadsåtgärder såsom massage, akupressur och akupunktur bör kombineras med farmakologiska åtgärder. Detta bidrar till reducering av biverkningar av cytostatikarelaterat illamående samt lindrar barnets lidande. Sjuksköterskans bemötande och kommunikation har stor betydelse i omvårdnaden av barn med cancer vid cytostatikarelaterat illamående och kräkningar. Slutsats: När ett barn drabbas av cancer förändras hela familjens livssituation. Barn med cancer är ofta känsliga och sårbara på grund av att de utsätts för många smärtsamma tuffa och omfattande behandlingar. Litteraturöversikten påvisar att omvårdnadsåtgärder såsom massage, akupressur och akupunktur i kombination med antiemetikum har resulterat i goda effekter för att tillgodose barnets tillfredsställelse och för att förebygga cytostatika relaterad illamående och kräkningar.
Abstract
Background: Cancer in children causes immense suffering physically and
psychologically with the children. Tough treatments and side effects can cause fear and concerns with the child. The most common side effect with cytostatic
treatment is vomiting and nausea which affects the child negatively. The nurse´s role is of great importance to create an environment of trust for the child. Purpose: The purpose of the study is to describe the nurse´s pharmacological and non-pharmacological care measures in cytostatic related nausea and vomiting in
children with cancer. Method: The method is a literature review. The articles have been found using the databases Cinahl and Pubmed. This study includes 10
scientific articles, both quantitatives and qualitatives. Results: The results show that non-pharmacologic measurements, such as massage and acupuncture, should be combined with pharmacologic measurements. This will contribute to fewer side effects related to nausea caused by the chemotherapy treatment and it will also relieve the child’s unnecessary suffering. The nurses ‘approach and
communication are of great importance in the care of children suffering from nausea caused by chemotherapy treatment. Conclusion: Cancer in children changes the life situation not only for the child but for the entire family. The children are often very sensitive and vulnerable because of the painful treatments they have to endure. This study shows that non-pharmacological care
measurements, such as massage and acupuncture, in combination with antiemetic have been very effective in preventing nausea caused by chemotherapy treatment.
Innehållsförteckning
Introduktion………...1
Bakgrund ... 1
Cancer ... 1
Cytostatika ... 2
Cytostatika relaterade biverkningar ... 2
Sjuksköterskans roll vid bedömning av cytostatikarelaterat illamående hos barn med cancer ... 2
Omvårdnad av cytostatikarelaterad illamående hos barn 3
Barnet i vården ... 4 Teoretisk referensram ... 5 Problemformulering ... 6 Syfte ... 6 Metod ... 6 Design ... 6 Urval ... 6
Tabell 1.Urvalsprocessen för artiklar via databaser………...7
Datainsamling ... 8
Värdering av artiklarnas kvalité ... 8
Tillvägagångssätt ... 8
Analys och tolkning av data ... 9
Etisk övervägande ... 9
Resultat ... 9
Icke Farmakologiska omvårdnadsåtgärder betydelse för lindring av illamående ... 10
Farmakologiska åtgärder betydelse för lindring av illamående ... 11
Diskussion ... 12
Sammanfattning ……… 12
Resultatdiskussion ... 12
Icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder betydelse för lindring av illamående ...12
Farmakologiska åtgärder betydelse för lindring av illamående ……….13
Sjuksköterskan bemötande och des effekt ………14
Sjuksköterskan kommunikation och dess effekt 14
Metoddiskussion ... 15
Etikdiskussion ……… 16
Klinisk betydelse för samhället ... 17 Förslag till vidare forskning ... 18 Referenser ... 19 Bilagor ... Bilaga 1 ... Bilaga 2 ... Bilaga 3 ...
1
Inledning
Varje år drabbas ungefär 300 barn i Sverige av en cancerdiagnos. Cancer uppkommer på grund av avvikande celldelningen som sker i arvsmassan som är uppbyggnad av kromosomer i form av DNA molekyler
(www.barncancerfonden.se). Den avvikande celldelningen bidrar till att den tidigare friska cellen delar sig ohämmat vilket blir en bidragande faktor till att cancercellerna ökar i antal som vidare bildar en tumör som är en klump av cancerceller. Tumören fortsätter att växa då den får sin näring via egna ny producerade blodkärl som gör att den till sist kan bli kännbar eller synbar. (www.cancerfonden.se).
När ett barn diagnosticeras med cancer så blir hela familjen och det sociala nätverket involverade i en omfattande sorg och krissituation (Kreuger, 2000). Illamående och kräkningar som orsakas av cytostatikabehandlingen resulterar i en försämrad livskvalité (Dupuis et al., 2017). Intresset för detta ämne väcktes hos både författarna, utifrån att en av dem hade arbetat på neuropediatriken som undersköterska och då vårdade barn med cancer som hade olika svårighetsgrader av cytostatikarelaterat illamående.
Bakgrund
CancerI en rapport från World Health Organization (2017) beskrivs det att cancer uppkommer genom flerstegsprocess vid omvandling av normala celler till cancerceller. Det framkommer att det finns ett antal riskfaktorer till att denna process startas såsom infektioner från vissa bakterier, virus samt parasiter, men även genetiska faktorer och kemiska cancerframkallande ämnen som rökning. Linet, Kim &Rajaraman (2009) understryker att klara riskfaktorer till att barn drabbas av cancer är okända men dem belyser samtidigt att hos gravida kvinnor som utsätts för kemoterapeutiska medel ökar risken för att fostret utvecklar cancer. De lyfter även fram att strålning från olika diagnostiska radiologiska
undersökningar kan bidra till att barnet drabbas av cancer. Socialstyrelsen (2013) skriver att de vanligaste cancerformerna som drabbar barn är lymfom och leukemi som utgör 35 % ,hjärntumörer 25 %, samt de resterande 40 % som innefattar andra typer av cancer såsom till exempel skelett – och mjukdelscancer. Det understryks
2
att det är av stor vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om cancer drabbar barn och vuxna på olika sätt. När barn drabbas sprids sig tumörerna i större utsträckning, de är mer aggressiva och växer snabbare (Socialstyrelsen, 2013).
Cytostatika
Cytostatika är ett läkemedel som används vid behandling av cancer för att eliminera cancerdrabbade celler och därigenom bota eller lindra symptomen hos den drabbade patienten. Cytostatika bidrar till att tumören minskar i omfång och i vissa fall försvinner helt. Syftet med cytostatikabehandling är att reducera
tillväxten av cancerceller (Fass, 2016).
Cytostatika relaterade biverkningar
Vid cytostatikabehandling är det inte ovanligt att cancerdrabbade patienter får biverkningar som påverkar deras fysiska hälsa negativt och även psykosociala faktorer som även påverkar deras sociala liv. Biverkningarna vid
cytostatikabehandling är ångest, depression, undernäring, trötthet, kognitiv försämring, diarré, förstoppning, håravfall, aptitminskning och fatigue. En av de vanligaste biverkningarna yttrar sig i illamående och kräkningar. Detta kan reducera livskvalitén och välbefinnandet hos patienten. Cytostatikarelaterat illamående är vanligt hos barn som genomgår cancerbehandling vilket kan resultera i känslomässigt och fysisk lidande vilket i sin tur kan påverka barnets livskvalité negativt (Wagland et al., 2015). Fysiskt yttrar sig illamående som svettningar, salivutsöndring och pupillutvidgning och vid kräkningar så resulterar det i fysisk form genom uttorkning, aptitlöshet, elektrolytrubbningar samt
viktminskning (Clinton, Dowling & Capra, 2012).
Sjuksköterskans roll vid bedömning av cytostatikarelaterat illamående hos barn med cancer
Utvärdering och bedömning är av stor vikt när graden av illamående ska utredas. Detta för att sjuksköterskan ska kunna vidta lämpliga omvårdnadsåtgärder mot cytostatikarelaterat illamående hos barn med cancer (Dupuis et al., 2017).
Sjuksköterskan kan med hjälp av visuell analogisk skala (VAS) bedöma graden av illamående hos patienten med cancer. Skalan graderar från ett till tio utifrån hur
3
intensiv symtomet är. På VAS-skalan som är omarbetat för att anpassas inom barnsjukvården har den ena sidan sex ansiktsuttryck från symtomfri till mesta möjliga obehag av symtom på baksidan så är det motsvarande numrerade den sida som barnet tittar på baksidan vilket motsvarar en siffra mellan 0 och 10 som bedömande sjuksköterska värderar (vårdhandboken, 2016). Genom VAS-skalan för barn så kan sjuksköterskan lättare utvärdera vilken grad av obehaget
illamåendet ger i uttryck och vidare om den icke farmakologiska eller
farmakologiska omvårdnadsåtgärden har gett någon effekt (Baxter, Watcha, Leong & Wyatt, 2011).
Omvårdnad av cytostatikarelaterat illamående hos barn
Trots framgång gällande antiemetikum gentemot cytostatika relaterat illamående så fortgår problematiken med illamående och kräkningar hos barn med cancer. Antiemetikum är ett förebyggande läkemedel som ges under behandlingsdagen vid cytostatikainducerad illamående och kräkningar som är en av dem vanligaste biverkningar vid cytostatika (Fass, 2017). Det är viktigt att sjuksköterskan är observant då barn drabbas mer av illamående och kräkningar än vuxna patienter (Miller & Kearney, 2004). Att barn drabbas mer än vuxna av illamående och kräkningar vid cytostatikabehandling kan bero på att deras behandling består av aggressivare cytostatika metoder än vuxna Det är av stor vikt att sjuksköterskan observerar dessa eventuella biverkningar för att utvärdera vilken
behandlingsmetod som gynnar patienten. Den ökande risken för illamående kan bero på cytostatika typ och dos (Hagelin, 2008). Det är viktigt att utvärdering av tillförd antiemetikum görs eftersom det har noterats att det i vissa fall kan vara svårt att hitta ett antiemetikum som ger god effekt (Flank et al., 2016).
Sjuksköterskan bör observera kräkningar hos barnet för att kunna utför olika omvårdnadsåtgärder såsom registrering av mätningar hur stora uppkasten är, intag av vätska samt föda, elimination vid urin och diarréer. Detta då det finns en ökad risk för dehydrering ju yngre barnet är (Tveiten, 2000).
Eftersom cytostatikarelaterat illamående uppges vara det främsta påfrestande symtomet som barn med cancer upplever detta kan vara svårt att iaktta som sjuksköterska då denna upplevelse är subjektiv (Momani & Berry, 2017). Det optimala sättet för att förebygga ihållande cytostatikarelaterat illamående och
4
kräkningar är att ha största möjliga kontroll av akut och fördröjt illamående och kräkningar genom beteendeterapi och avslappningsmetoder (Dupuis et al.,2017). Beteendeterapi används för att skapa nya tankar och beteendemönster för att kunna bryta tankar (Socialstyrelsen, 2013).
I en studie som undersökte hur akupunktur kunde lindra symtom och smärta hos cancersjuka barn framkom det att metoden gav god effekt vid illamående
(Chokshi, et al., 2016). En psykologisk teknik som sjuksköterskan kan ta till som omvårdnadsåtgärd vid illamående är avslappning inför obehagliga behandlingar (Dupuis, et al., 2017). Blomberg(2004) beskriver progressiv muskelavslappning som avslappningsmetod där individen utifrån en specifik ordning spänner och sedan slappnar av i olika musklergrupper. Wolpe (1958) beskriver att systematisk desensibilisering är en av de äldsta behandlingsmetoder mot en specifik fobi. Individen lär sig i första skedet att slappna av med progressiv muskelavslappning och därefter successiv exponeras av situationer som utlöser ångesten. Dupuis, et al., (2017) lyfter fram att metoder som progressiv muskelavslappning och systematisk desensibilisering kan användas för att behandla föregripande
illamående och kräkningar. Detta kan bidra att barnet får ökat självförtroende och kontroll över sin egen situation. Målet för denna omvårdnadsåtgärd är att barnet lättare ska kunna samarbeta med sjuksköterskan och föräldrar när obehagliga behandlingar måste genomföras.
Barnet i vården
Sjuksköterskor som arbetar med barn under 18 år, bör ha kunskap samt erfarenhet av vårdens etik för att kunna agera på ett professionellt sätt för att ge en god och säker vård då barnet är i en mer utsatt position som patient än vuxen. Det beror på att barnet inte har samma kunskap eller förståelse av syftet med
omvårdnadsåtgärderna. Därmed försvåras deras förmåga att förstå varför omvårdnadsåtgärderna måste utföras vilket kan orsaka smärta och påfrestande upplevelser (Larsson, 2004).
Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide (2010) lyfter fram att det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal har kunskap om att barnperspektivet är baserad på den vuxnas erfarenhet, förståelse, medvetenhet och hens förmåga att återskapa barnets perspektiv. Barnets perspektiv omfattar barnets känslor, upplevelser,
5
tankar, erfarenheter, sin egen livsvärld, förståelse av situationer och uppfattningar. Socialstyrelsen (2015) belyser att det är av stor vikt att hälso- och
sjukvårdspersonal är medvetna om att barnets utveckling utgår ifrån barnets egna förutsättningar i kombination till den miljö som barnet befinner sig i vilket gör begreppet normal utveckling komplext. Lundqvist (2015) understryker vidare att det är av stor vikt att sjuksköterskor som är verksamma inom barnhälsovården ska utgå ifrån en helhetssyn och aktivt stödja föräldrarna samt sätta familjen i fokus för att barnet ska kunna få det optimala stödet från familjen.
Teoretisk referensram
Eriksson (1988) skriver att vårda är att ansa, leka och lära, att verka i tro, hopp och kärlek. Hon menar om en människa upplever dessa tre känslor så förstärker det människas inre ro och frihet. Dessa känslor tillsammans skapar hälsa. Hälsa finns när människan är en hel, och bör betraktas som en helhet när själ, ande och kropp hör ihop. Det betonas även att sjuksköterskan ska lära sig att se hela människan som en helhet och använda sig av denna aspekt. Ansning karakteriseras av kärlek, värme, närhet och tillit. Ansa är den central grundläggande termen för vårdandet, där man engagera sig för andras välbefinnande. Lekandet är en beteckning för hälsa och en viktig del i den äkta och kompetenta vården. Vilket kan bidra till att patienten kan ta emot ny och konfliktladdad information till sin egen fördel. Genom att leka kan patienten känna tro och hopp trots den svåra sjukdomen som cancer. Lärandet är att utveckla och förändra och ha förmåga att ta till sig ny information. Vilket gör att patienten kan lära sig att hantera de fysiska och psykiska besvären som uppstår när man drabbas av svåra situationer. Lärandet innebär utveckling och en ständig förändring. Det naturliga lärandet hör ihop med lekandet. Med lärande kan sjuksköterskan hjälpa barnet att återvinna sitt
6
Problemformulering
Varje år diagnosticeras ungefär 300 barn i Sverige meden cancerdiagnos. Dessa barn behandlas bland annat med cytostatika och drabbas därmed av
cytostatikarelaterade biverkningar. Det kan vara svårt att finna rätt antiemetikum som förebygger illamående och kräkningar relaterad till cytostatikabehandling hos barn med cancer. Därmed är det av stor vikt att beskriva vilka farmakologiska och icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid cytostatikarelaterad illamående som sjuksköterskan kan använda i omvårdnaden för att kunna ge en optimal samt säker vård.
Syftet
Syftet med examensarbetetär att beskriva sjuksköterskans farmakologiska och icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid cytostatikarelaterat illamående och kräkningar hos barn med cancer.
Metod
DesignDetta examensarbete genomfördes som en litteraturöversikt. En litteraturöversikt innebär enligt Friberg (2012) att värdera, analysera och identifiera vetenskapliga artiklar samt forskning inom omvårdnad som relaterar till det valda ämnet.
Urval
I denna litteraturöversikt har artiklarna sökts i databaserna PubMed som utgår ifrån omvårdnadsforskning vilket bidrar till att artiklarna har en hög kvalité. Sökorden som användes och valdes var: children, cancer, care, vomiting, chemotherapy, measures, cytostaticrelated nausea, nurse, nursing, Orden användes i kombination av varandra eller varför sig (bilaga 1) den booleska sök termen AND användes för att sökningarna skulle vara så relevanta i sådan hög utsträckning som möjligt samt utöka och begränsa sökträffarna. Meshtermer användes inte då författarna till examensarbetet ville begränsa till specifika ord som motsvarar litteraturöversiktens syfte detta enligt beskrivningen av Forsberg och Wengström,2016; Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011. Artiklarna som valdes för dennalitteraturöversikt
7
bygger på titlar som hade ett eller flera av sökordenrelaterade till detta syfte. Författarna till examensarbetet valde att begränsa sökträffar på
sökordskombinationerna: Cancer AND Chemotherapy AND Nausea AND Children och Nurse AND Chemotherapy AND Nausea AND Vomiting.
Litteraturöversikten bygger på artiklar publicerade mellan 2006–2017 se bilaga 1 Inklusionskriterier som användes var följande: artiklar publicerade i vetenskapliga databaser artiklar skulle vara skrivna på engelska,publicerade mellan 2006 och 2017 samt att artiklarna skulle vara tillgängliga i fulltext.
Exklusionskriterier omfattade artiklar gjorda med sjuksköterskestudenter, vuxna patienter, artiklar som saknade etisk godkännande samt som enbart inriktade sig mot medicin.
Artiklarna skulle handla om omvårdnad av cancersjuka barn.
Tabell 1. Urvalsprocessen för artiklar via databaser
Databas Sökord Antal
träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar Antal utvalda artiklar Pub Med Cancer AND Children AND Care AND
Nausea
105 40 7 3 1
Pub Med Cancer AND Chemotherapy AND Nausea
AND Children 153 80 25 10 3
Pub Med Nursing AND Care AND Cancer AND Nausea AND Children AND
Chemotherapy
18 18 14 4 1
Pub Med Children AND Cancer AND Nausea AND Vomiting AND Nurse
13 13 8 5 1
Pub Med Nurse AND Chemotherapy AND Nausea
AND Vomiting 53 53 17 9 1
Pub Med Cancer AND children AND nausea AND vomiting AND nurse AND chemotherapy
18 18 5 3 1
CINAHL Children AND Cancer AND Nausea AND
Vomiting AND Nurse 17 17 6 4 1
CINAHL Chemotherapy AND Nausea AND Cancer
8 Datainsamling
De vetenskapliga artiklar som valdes till denna litteraturöversikt valdes utifrån titel, abstrakt samt de nyckelord som svarade mot studiens syfte.
Värdering av artiklarnas kvalité
Kvantitativa artiklar som valdes till studien granskades och poängsattes utifrån en granskningsmall som är en modifierad version av Forsberg et al.,(2016) och Willmanet al.,(2006) Granskningsmallen för kvantitativa studier består av totalt 29 frågor, de frågor som fick ett poäng var de som besvarades med ett ja. De frågor som besvarades med ett nej gav noll poäng. I den kvantitativa granskningsmallen ansågs studier som fick 0–20 poäng ha en låg kvalitet, 21–23 poäng ha en
medelhög kvalitet och 24–29 poäng hög kvalitet. Den kvalitativa
granskningsmallen består av 25 frågor, de frågor som fick 0–20 poäng ansågs ha en låg kvalitet, 18–20 poäng medelhög kvalitet och 21–25 hög kvalitet (Willman et al., 2006). Då de valda artiklarna innefattade både kvantitativa och kvalitativa ansatser så användes både granskningsmallarna för kvantitativa och kvalitativa studier (bilaga 1 & 2).
Tillvägagångssätt
Författarna till examensarbetet genomförde sökningarna efter ett gemensamt beslut av vilka sökord som skulle användas. Sökningarna utgick ifrån kombinationer och ordval som författarna gjorde tillsammans. Under hela processen hade författarna till examensarbetet kontinuerlig kontakt och dagliga telefonsamtal och gemensamma diskussioner. Artiklarna granskades av både författarna separat och översättning av artiklarna har skett med hjälp av ordlexikonartiklarna som inte svarat på litteraturöversiktens syfte har därmed valts bort. Nya artiklar har sökts fram som har besvarat vårt syfte. Artiklarna som valdes till resultatet presenteras i tabell 2(bilaga 2).
9 Analys och tolkning av data
De valda vetenskapliga artiklarnas grund för tolknings och analysmetod utgick ifrån Friberg (2012). Diskussionerna kring de utvalda artiklarna fördes mellan författarna till examensarbetet efter att ha läst artiklarna var för sig och tillsammans för att kontrollera att det fanns samstämmigheten mellanförfattarna till examensarbetet gällande artiklarnas innehåll. En kvalitetsgranskning genomfördes vidare av artiklarna som sedan fördes in i en översiktstabell, se bilaga 1. Resultaten i de valda artiklarna svarade på litteraturöversiktens syfte. För att vara säker på att författarna till examensarbetet tolkade artiklarnas innehåll rätt så lästes artiklarna upprepade gånger vidare var för sig så sammanfattades artiklarnas innehåll i enskilda dokument. Meningar ur sammanfattningarna av artiklarna som författarna till examensarbetet hittade med liknande innehåll lades i ett nytt dokument vilket ledde fram till rubriker i resultatet utifrån teman.
Etiskt övervägande
Författarna till examensarbetet har under hela examensarbetet haft ett etiskt förhållningsätt till litteraturöversiktens känsliga ämne som innefattar cancersjuka barn.
De vetenskapliga artiklarna som valdes till litteraturöversikten har alla blivit granskade av etiska kommittéer som bidrar till att artiklarna har en hög kvalité av etik (Wallengren& Henricsson, 2012). Forsberg et al., (2013) beskriver att etiska aspekter bör redovisas i artiklarna som används i en litteraturöversikt, för att öka värdet av artiklarna. Författarna till examensarbetet har använts sig av engelsk- svensk lexikon för att få en så korrekt översättning som möjligt av artiklarna.
Resultat
Resultatet är baserat på tio artiklar varav fem artiklar med mixad metod (kvantitativ och kvalitativ metod), fyraartiklar med kvantitativ metod och en artikel med kvalitativ metod. Valda artiklar publicerades mellan 2007–2017. De valda studierna utfördes i Australien (1), Iran (1), Japan (1), USA (1),
Nederländerna (1), Slovenien (1), Tyskland(1), USA (3). Utifrån analysen uppkom följande teman
10
Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärders betydelse för lindring av illamående, farmakologiska åtgärder betydelse för lindring av illamående, kommunikationens betydelse för lindring och identifiering av illamående och sjuksköterskans
bemötande betydelse för lindring av illamående.
Icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder och dess betydelse för lindring av illamående
Mazlum, et al., (2013): Deng, Cassileth, Reindl & Driver (2006) och Chan, et al., (2015) lyfter fram i sina studier att cytostatikarelaterad illamående kan reduceras med icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder. I studierna som gjorts av Mazlum, et al., (2013) och Chan, et al., (2015) framkommer det att avkoppling förkortade tiden av cytostatikarelaterad illamående. Mazlum, et al., (2013) har i sin studie låtit patienter fått20 minuters svensk massage under tre massagesessioner (i form av knådningar, långa jämna drag samt cirkelrörelser). Den första massagesessionen genomfördes 24 timmar och den andra 30 minuter innan cytostatikabehandlingen påbörjas samt den tredje 24 timmar efter behandlingen. Studien visade vidare att massagen gav en god effekt hos en fjärde del av patienterna. Vidare beskriver Deng et al., (2006) och Chan et al., (2015) att icke farmakologiska
omvårdnadsåtgärder som akupunktur, akupressur och avkoppling minskade antiemetisk medicinering samt att det främjande intaget av den antiemetika som tillfördes. Chan et al., (2015) skriver i sin studie att avslappningsmetoder uppskattades av både föräldrar och barn då omvårdnadsåtgärden bidrog till minskningar av psykiska besvär såsom ångest som är kopplad till cytostatika relaterad illamående och kräkningar hos barn vid cancer och deras familj. Studien visade vidare att avslappning stimulerade aptiten vilket resulterade i att
sjuksköterskor med fördel kunde omsätta denna metod till en positiv
omvårdnadsåtgärd som gav god omvårdnad. I studierna gjorda av Deng et al., ((2006): Van Cleve et al., (2012); Kestler & LoBiondo–Wood (2012) och Robinson &Carr (2007) understryks det att kommunikation, bemötande, akupunktur och akupressur bidrog till att barnets lidande reducerades och att välbefinnandet samt livskvalité ökade hos barnet. Enligt Van Cleve et al., (2012) studie så är kommunikation och bemötande är ett viktigt verktyg i sjuksköterskans
11
omvårdnadsarbete för att hen ska kunna ta del av information utifrån barnets aktuella mående. Van Cleve et al., (2012) betonar att det är viktigt att
sjuksköterskan skapar trygghet samt tillit till barnet för att kunna tillämpa relevanta omvårdnadsåtgärder vid illamående och kräkningar.
Farmakologiska åtgärdersbetydelse för lindring av illamående
Insättning av antiemetikum vid cytostatikabehandling är av stor vikt då det reducerar biverkningar av cytostatikarelaterad illamående och kräkningar. Detta lyfts fram som en viktig farmakologisk åtgärd som sjuksköterskor bör vara medvetna om vid omvårdnad av barn med cancer som genomgår
cytostatikabehandling i studierna (Hockenberry, Hooke, McCarthy & Gregurich, 2011; Krishnasamy et.al., 2014; Robinson et.al., 2007).
Enligt Robinson & Carr (2017) och Kestler et.al., (2012) studier så framkommer det att otillräcklig symtomlindring vid biverkningar som illamående och
kräkningar samt vid fördröjningar av dessa biverkningar kan leda till onödigt lidande under cytostatikabehandling hos barn med. Det visade sig i Robinsons& Carrs (2017) studie att en tredjedel av barn med cancer som deltog i
undersökningen hade erfarenhet av att ha fördröjda cytostatikarelaterad illamående och kräkningar upp till två dagar efter behandlingen av cytostatika.
Hockenberry et al., 2011; Rodgers et al., 2012)lyfter vidare fram att barn med cancer som behandlas med cytostatikasorter som typerna i fosfamid, doxorubicin eller cisplatin resulterar i biverkningar som illamående, kräkningar, fatique, depression och det är av stor vikt att sjuksköterskan observerar symtomen som samlad symtomgrupp och inte som separata symtom för att optimal farmakologisk behandling ska kunna ges. Sjuksköterskans grundliga utvärdering av illamående och kräkningar under hela cytostatikabehandlingen hos barnet är nödvändig för att realisera förekomsten av cytostatikarelaterad illamående och kräkningar. En bättre förståelse av cytostatikarelaterad illamående och kräkningar bland patienter som får hög eller måttlig kemoterapi är en viktig komponent i kvalitetsvård.
Cytostatikarelaterad illamående och kräkningar kan förekomma före och efter kemoterapi och bör bedömas så att lämpliga åtgärder kan genomföras.
12
DISKUSSION
Sammanfattning
Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans farmakologiska och icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid cytostatikarelaterat illamående och kräkningar hos barn med cancer. Massage, akupunktur, akupressur, avkoppling och utbildning inom avslappningsmetoder i kombination med antiemetikum reducerar cytostatikarelaterad illamående och kräkningar. Bemötande och kommunikation underlättar påfrestande omvårdnadsåtgärder och stärker
relationenvilket är kärnan i vårdandet mellan barnet och sjuksköterskan och bidrar till ökat välbefinnande och livskvalitet. Examensarbetes resultat diskuterat i relation till Erikssons (1988) omvårdnadsteori för att belysa vikten av icke
farmakologiska omvårdnadsåtgärder som kroppsmassage, akupunktur, akupressur, avslappning och beteendeterapi till barn med cancer.
Resultatdiskussion
Icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder och dess betydelse för lindring av illamående
Resultatet visar att illamående och kräkningar hos barn med cancer har allvarliga konsekvenser och är vanliga biverkningar efter cytostatikabehandling. Om dessa biverkningar inte åtgärdas, kan de leda till uttorkning, oro, ångest och lidande. Genom att använda sig av icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder kan
sjuksköterskan skapa tillit och relation och vinner barnet förtroende. Dessutom har dessa icke-farmakologiska behandlingsmetoder mindre bieffekter samt
ekonomiska vinster.
Massage har god effekt hos en fjärdedel av barnen med cancer vid
cytostatikarelaterad illamående och kräkningar. Det har visats att 20 minuter svensk massage under tre olika tillfällen innan cytostatikabehandlingen kan reducera biverkningar av cytostatikarelaterad illamåendet och kräkningar. Detta ökar barnets välbefinnande och livskvalitet. Det är ett bra redskap för
sjuksköterskor att använda sig av för att minska onödigt lidande av illamående och kräkningar (Mazlumet al., 2013).
13
Massage blir ansandet, som är den mest centrala grundläggande termen av vårdandet, och därför sjuksköterskan bör visa värme och närhet för sina patienter (Eriksson, 1988).
Akupunktur och akupressur har visat ett gott resultat mot illamående och
kräkningar hos en del av patienterna. Patienter, sjuksköterskor och onkologer har förtroende för akupunktur och akupressur (Deng et al., 2006).
Författarna till examensarbetet anser liksom Deng et al., 2006och anser att massage och akupressur är bra metoder eftersom inga instrument behövs för att utföra dessa åtgärder.Dessutom är det beröringsmetoder som lyssnar till kroppens egna villkor och enkelt och säkert att utföra. Vi tror att massage och närhet till barnen ökar barnets förtroende till sjuksköterskan samt minskar oro och ångest. Barn kan uppleva att sjuksköterskan bryr sig om dem och känna sig mer trygga och omhändertagna under massagebehandlingen.
Chan et al., (2015) fast ställer att avkoppling och avslappningsmetoder stödjer intaget av antiemetikum vilket minskar cytostatika relaterad illamående och kräkningar samt bidrar till att patienterna bättre kan hantera fysiologiska och psykiska påfrestningar såsom aptitlöshet, oro, ångest och rädsla. Författarna anser att akupunktur och progressiv muskelavslappning är en viktig komplimenterande omvårdnadsåtgärd till den farmakologiska behandlingen samt är billig metod och kan lätt utföras på kliniken. Ytterligare forskning bör utföras för att bättre kunna identifiera förekomsten av cytostatikarelaterad illamående och kräkningar ur barnets perspektiv före, under och efter kemoterapikuren (Rodgerset al., 2012).
Farmakologiska åtgärders betydelse för lindring av illamående
Vidare lyfter Hockenberry et al., 2011; Krishnasamy et.al., (2014) och Robinsonet al., 2007) att intaget av antiemetikum är viktigt för reducering av cytostatika relaterad illamående och kräkningar. Det framkom att sjuksköterskor bör vara medvetna om vikten av användandet av antiemetikum vid omvårdnad av barn med cancer som genomgår cytostatikabehandling. Robinson et.al., (2007) lyfter fram att svårighetsgraden av illamåendet hänger ihop med vilken sort och dos av
14
Kestleret al., (2012) betonar att patienten bör få tillräckligt med antiemetikum vid biverkningar som illamående för att lindra onödigt lidande. Hockenberry et al., (2011) lyfter vidare fram att vissa cytostatika-läkemedel kan orsaka illamående och kräkningar samt trötthet och depression vilket är viktigt för sjuksköterskan att observera för att kunna rapportera vidare de eventuella symtom förändringen.
Författarna till examensarbetet tror som Kestler et al., 2012 att det ofta är bra att använda antiemetikum i kombination till massage, akupressur, akupunktur, avkoppling och avslappningsmetoder för ett uppnå ett bättre resultat mot illamående och kräkningar.
Sjuksköterskans bemötande och dess effekt
Klanjseket al.,(2016), Krishnasamy et al., (2014) och Robinsonet al.,(2007) upplyser att sjuksköterskans bemötande har stor betydelse för att
barnet ska kunna hantera illamående och kräkningar vilket ökar livskvalité och välbefinnande.
Sjuksköterskans yrke innebär att bygga en relation till barnet och föräldrarna vilket är viktigt att ta detta i beaktning i omvårdandet för att uppnå en holistisk syn på barnet. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att alltid komma ihåg att se hela människan och inte bara sjukdomen (Eriksson, 1988).
Författarna till examensarbetet anser liksom Eriksson, 1988 att sjuksköterskans bemötande är viktigt för att kunna ge barnet personcentrerad vård. Sjuksköterskor bör se olika tecken och behov hos barnet och även förstår och styrka hur familjer uppfattar situationen. Genom bemötandet kan sjuksköterskan skapa tillit och trygghet till barnet och dess familj. Detta bidrar till att sjuksköterskan ska kunna identifiera fysiska, psykiska och subjektiva besvär såsom illamående, kräkningar, smakförändring, aptitlöshet, och obehag hos barn vid cytostatikabehandling.
Kommunikation och dess effekt
Cleveet al., (2012) och Kestleret al., (2012) lyfter fram att kommunikation är viktigt för sjuksköterskor för att kunna tillämpa optimala omvårdnadsåtgärder. Van Cleve et al., (2012) belyser att flickor kan utrycka sina symtom lättare än
15
pojkar. Det är viktigt att sjuksköterskor uppmärksammar ickeverbal
kommunikation som pojkar använder sig av. Noggrann bedömning av flera riskfaktorer kan hjälpa sjuksköterskan att identifiera patienter med ökad risk för illamående och kräkningar. Författarna till examensarbetet tror att det är av stor betydelse att sjuksköterskan använder sig av väl utarbetade rutiner när det gäller bedömningen av patientens riskfaktorer. Planering, uppföljning, undervisning och kommunikation är en viktig sjuksköterskeuppgift som har stor betydelse för barnets välbefinnande. Därför är mer utbildning och väl utarbetat rutiner om icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder ute på onkologiska klinikerna av värde för cancerpatienter. Vår skyldighet som sjuksköterska genom att kommunicera, informera och undervisa patienten och dess anhörig i dessa enkla och i de flesta fall helt biverkningsfria omvårdnadsåtgärder såsom massage, akupunktur, akupressur och avslappningsmetoder kan höja barnets välbefinnande och minska lidandet.
Metoddiskussion
Polit och Beck (2012) lyfter fram att när diskussioner förts mellan författarna till examensarbetetunder hela processen så bidrar det till att litteraturöversikten får en högre trovärdighet. För att få en bred kunskap inom ett ämne så är
litteraturöversikt en tillförlitlig design.
Metoden som valdes för denna litteraturöversikt som utgår ifrån resultatet som är baserad på tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ, kvantitativ och mixade designfem artiklar med mixad metod (kvantitativ och kvalitativ metod), fyra artiklar med kvantitativ metod och en artikel med kvalitativ metod.
Artikelsökningarna utfördes i databaserna PubMed och Cinahl och var publicerade mellan 2006–2017 samt skrivna på engelska. Alla studier var gjorda på enbart barn med cancer som genomgick eller hade genomgått cytostatikabehandling vilket var översiktens syfte, detta för få tillgångar till aktuell och ny forskning. I början av arbetet med litteraturöversikten ville författarna fokusera på att använda studier där fokusen låg på generell illamående hos barn med cancer. Men ändrade sedan fokus för att kunna utföra studien mer specifikt mot cytostatikarelaterad
illamående och kräkningar som drabbar barn med cancer. Detta då det är en viktig kunskap som behövs lyftas fram gällande omvårdnadsåtgärder för att
16
sjuksköterskan ska kunna ge en optimal omvårdnad gällande denna biverkning som är mycket påfrestande för barnet. Detta bidrog till att sökningen begränsades, det ska dock beaktas att Samtliga artiklar som valdes svarade mot studiens syfte, de artiklarna som hade en kvantitativ ansats mättes med trovärdiga mätinstrument, de artiklar som hade en kvalitativ ansats beskrev deltagarnas upplevelse medan artiklar mixade med kvalitativa och kvantitativa ansatser mättes för både delarna. Författarna till examensarbetet såg att studiens syfte svarades gentemot artiklarna som valdes och gav en trovärdig grund med både statistik, intervjuer,
observationer och mixade ansatser. Författarna bedömde tre av artiklarnas kvalité som hög, fem artiklar som medelhög och två som medel, då de svarade på studiens syfte så valdes dessa att inkluderas.
Styrkan i resultatet är att genom att reducera det fysiska lidandet som cytostatika relaterad illamående och kräkningar, detta kan bidra till att barnet uppnår det optimala välbefinnandet, där kropp, ande och själ hör ihop. Att sjuksköterskan ser barnet som en helhet (Eriksson, 1988).
Etikdiskussion
Att ge goda omvårdnadsåtgärder med god kommunikation och bemötande främjar både barnet och deras föräldrar.
För att kunna följa upp de lagar, regler och riktlinjer som styr sjukvården är nära relation och bra bemötande med barnet och deras föräldrar ett viktigt grund för vårdandet. För små barn som har begränsat förmåga att kommunicera och delta i sin vård och behandling har stort behov av stöd för att orka ta sig genom den obehagliga cytostatikarelaterat illamående. I rollen som sjuksköterska är det viktigt att vara observant på hela familjen och identifiera barnets och familjens behov för att kunna bidra med rätt omvårdnads insatser. Sjuksköterskan ska ge den
utbildning och information som behövs till föräldrar för att kunna ta del av vården av det sjuka barnet.
Författarnas modersmål inte är engelska och trots att en noggrann översättning av artiklarna har gjorts så kan misstolkningar ha uppstått.
17
Slutsatser
När ett barn drabbas av cancer så innebär det ett psykiskt och fysiskt lidande både för det enskilda barnet men även familjen och närmaste anhöriga. Därför är det av stor vikt att som sjuksköterska ha med Erikssons (1988) teori om att ansa, leka och lära integrerat i omvårdnaden. Sjuksköterskan har en central roll i hur
omvårdnaden utförs, vilket har en stor effekt på hur barnet kommer att ta till sig och reagera mot de omvårdnadsåtgärder som kommer att utföras gentemot hen. Vidare är det till stor vikt att lyfta fram det friska hos individen och ha ett holistiskt synsätt när sjuksköterskan vårdar individer som är i behov av omvårdnad.
Genom denna litteraturöversikt så framkommer det att cytostatikarelaterad illamående kan förebyggas med hjälp av olika former utav omvårdnadsåtgärder i kombination med antiemetikum. Omvårdnadsåtgärder såsom massage och akupunkturkan reducera cytostatikarelaterad illamående. Detta kan bidra till ett ökat välbefinnande samt livskvalité hos patienten som får cytostatikabehandling. En viktig aspekt som framkommer i denna litteraturöversikt är att icke
farmakologiska omvårdnadsåtgärder i kombination med farmakologiska åtgärder har en stor betydelse i behandlingen mot cytostatikarelaterad illamående.
Cytostatika är en viktig komponent till omvårdnadsåtgärderna för att kunna ge ett optimalt resultat även om det samtidigt kan vara en utmaning till att hitta rätt cytostatika -typ för den enskilde patienten.
Genom att sjuksköterskan är observant på vilka omvårdnadsåtgärder som underlättar cytostatikarelaterad illamående så skapas en känsla av tillit till sjuksköterskan av patienten som vårdas, men även familjens tillit till sjuksköterskan stärks.
Klinisk betydelse för samhället
Författarna till examensarbetet ser utifrån resultatet av denna litteraturöversikt att sjuksköterskans vidtagande av icke farmakologiska och farmakologiska
omvårdnadsåtgärder vid cytostatikarelaterad illamående och kräkningar hos barn med cancer är en viktig aspekt för att patienten ska få en omvårdnad utifrån en helhetssyn av patienten. Denna kombination av omvårdnadsåtgärder bidrar till att patienters cytostatika relaterade illamående reduceras och därmed får en bättre
18
livskvalité. Författarna till examensarbetet tror att detta skulle kunna minska lidandet hos patienterna och därmed skapa en ökad tillit till sjuksköterskan. Det är dock viktigt att som sjuksköterska vara observant på hur effekten av den valda omvårdnadsåtgärden resulterar hos den enskilde patienten. Vidare ser författarna till examensarbetet att massage och akupunktur som icke farmakologiska
omvårdnadsåtgärderna har en låg kostnad som lätt kan implementeras i sjuksköterskans dagliga omvårdnadsarbete efter utbildning.
Förslag till vidare forskning
Litteraturöversiktens resultat är baserat på studier som belyste det positiva resultatet av insättning av omvårdnadsåtgärder i kombination med antemetikum för reducering av cytostatika relaterat illamående hos barn med cancer. Författarna till examensarbetet har uppmärksammat att vid sin sökning av studier och
forskning kring cytostatikarelaterat illamående hos barn är begränsat. Detta anser författarna till examensarbetet är ett viktigt problem att forska vidare på då reducering av denna läkemedelsbiverkan skapar ett lidande hos barn med cancer.
19 Referenser
Baxter, AL., Watcha, MF., Baxter, WV., Leong T&Wyatt MM. (2011). Development and validation of a pictorial nausea rating scale for children.
Pediatrics.2011 Jun;127(6):e1542-9. doi: 10.1542/peds.2010-1410. Epub 2011
May 29.
Blomberg, M. (2004). Träning i ökad kroppskännedom och avspänning hjälp för att hantera stress. Läkartidningen.2004.Nr 15–16 .Volym 101. Hämtad 23 April, 2017, från Läkartidningen
http://ww2.lakartidningen.se/ltarkiv/2004/temp/pda28419.pdf
Brinksma, A., Sanderman, R., Roodbol, PF., Sulkers, E., Burgerhof, JG., De Bont, ES. & Tissing WJ. (2015). Malnutrition is associated with worse health-related quality of life in children with cancer. Support Care Cancer. 2015
Oct;23(10):3043-52. doi: 10.1007/s00520-015-2674-0. Epub 2015 Mar 10.
Chan, CW., Lam, LW., Li, CK., Cheung, JS., Cheng, KK., Chik, KW., Chan, HY, So., WK & Tang, WP. (2014). Feasibility of psychoeducational interventions in managing chemotherapy-associated nausea and vomiting (CANV) in pediatric oncology patients. European Journal of Oncology Nursing Volume 19, Issue 2, April 2015, Pages 182
190http://dx.doi.org.www.bibproxy.du.se/10.1016/j.ejon.2014.09.002.2014 eller 2015?
Chokshi, SK., Ladas, EJ.,Taromina, K., McDaniel, D.,Rooney, D., Jin, Z., Hsu, WC & Kelly, KM. (2016). Predictors of acupuncture use among children and adolescents with cancer. Pediatric Blood Cancer. 2017 Feb 8: edoi:
20
Clinton, F., Dowling, M & Capra, M. (2012). An audit of chemotherapy-induced nausea and vomiting in children. Nurse Child Young People. 2012 Sep; 24(7):18-23. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23155937
Deng,G., Cassileth, B., Reindl, T.& Driever, PH.(2006).Two trials of acupuncture for chemotherapy-induced nausea. View issue TOC Volume 11, Issue 3 September 2006 Pages 207–209 DOI: 10.1211/fact.11.3.0014
Dupuis, LL., Roscoe, JA., Olver, I., Aapro, M.& Molassiotis, A. (2017). 2016 updated MASCC/ESMO consensus recommendations: Anticipatory nausea and vomiting in children and adults receiving chemotherapy. Support Care Cancer. 2017 Jan;25(1):317-321. Epub 2016 Aug 10: e
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=updated+MASCC%2FESMO+cons ensus+recommendations%3A+Anticipatory+nausea+and+vomiting+in+children+a nd+adults+receiving+chemotherapy
Ehnfors, M., Ehrenberg, A & Thorell- Ekstrand. (2013). Nya VIPS- boken.
Välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet. Lund: Studentlitteratur AB
Eriksson, K. (1988). Vårdprocessen. Stockholm: Liber AB
Fass. (2016). Cytostatikabehandling. Hämtad 1 Mars, 2017, från Fass,
http://www.fass.se/LIF/medicinebookdocument?userType=2&headlineIllnessType =Br%C3%B6st&headlineType=97&documentId=e20997de-d335-4135-8fe7-1f0198832061
Fass. (2017). Ondansetron Accord. Hämtad 30 januari, 2017, från Fass, http://www.fass.se/LIF/product?nplId=20070726000077&userType=0
21
Flank. J., Robinson, PD., Holdsworth, M., Phillips, R., Portwine, C., Gibson, P., Maan, C., Stefin, N., Sung,L. &Dupuis, LL.(2016). Guideline for the Treatment of Breakthrough and the Prevention of Refractory Chemotherapy-Induced Nausea and Vomiting in Children With Cancer. PediatrBlood Cancer. 2016
Jul;63(7):1144–51. doi: 10,1002/pbc.25955.
Friberg, F. (Red). (2010). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats-Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s115-124). Lund: Studentlitteratur AB
Friberg, F. (Red). (2010). Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats- Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s27-36). Lund: Studentlitteratur AB
Forsberg, C. &Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & kultur, 2016
Hagelin, I. (2008).Onkologi. Pediatrisk vård och specifik omvårdnad. M. Edwinson Månsson& K. Enskär (Red.), (s, 355). Lund: Studentlitteratur
Hockenberry, MJ., Hooke, MC., McCarthy, K &Gregurich, MA. (2011). Sickness behavior clustering in children with cancer. J PediatrOncol Nurs.2011
Sep-Oct;28(5):263–72. doi: 10,1177/1 043 454 211 409 586.
Kestler, S &LoBiondo-Wood, G. (2012). Review of Symptom Experiences in Children and Adolescents with Cancer. Cancer Nursing. Issue: Volume 35(2), March/April 2012, p E31–E49 Copyright: © 2012 Lippincott Williams & Wilkins, Inc. Publication Type: [ARTICLES: ONLINE ONLY]
DOI: 10.1097/NCC.0b013e3182207a2a ISSN: 0162-220X Accession: 00002820-201203000-00014
22
Klanjsek, P & Pajnkihar, M. (2016). Causes of inadequate intake of nutrients during the treatment of children with chemotherapy 2016 Aug; 23:24-33. doi: 10.1016/j.ejon.2016.03.003. Epub 2016 May 4.
Kreuger, A. (Red.) (2000). Barnet och sjukvården - Erfarenheter från
barnonkologin. Lund: Studentlitteratur AB
Krishnasamy, M., Kwok-Wei, So-W., Yates, P., De Calvo, LE., Annab, R., Wisniewski, T & Aranda, S. (2014). The nurse's role in managing chemotherapy-induced nausea and vomiting: an international survey. Cancer nursing 37 (4) doi: 10.1097/NCC.0b013e3182a3534a
Larsson, A. (2004). Barnet i vården. Stockholm: Liber AB
Linet, M S., Kim, K P & Rajaman, P. (2009). Children’s Exposure to Diagnostic Medical Radiation and Cancer Risk: Epidemiologic and Dosimetric
Considerations. PediatrRadiol. 2009 Feb; 39 (Suppl 1): S4. Published online 2008 Dec 16. doi: 10.1007/s00247-008-1026-3
Lundqvist, A. (2015). Barnsjuksköterskans profession. I. Hallström & T. Lindberg. (Red.) (s,31-33). Pediatriskomvårdnad – andra upplagan. Stockholm: Liber AB Mazlum, S., Chaharsoughi, N T., Banihashem ,A& Behnam Vashani, H.
(2013).The effect of massage therapy on chemotherapy-induced nausea and vomiting in pediatric cancer. Iran J Nurs Midwifery Res. 2013 Jul-Aug; 18(4): 280–284. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3872861/
Miller, M. &Kearney, K. (2004). Chemotherapy-related nausea and vomiting: past reflections, present practice and future management. European Journal of cancer
care, (13), 71-81.
http://web.a.ebscohost.com.www.bibproxy.du.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=4 2969f15-74a4-4963-8572-4344c8ca8f19%40sessionmgr4006&vid=5&hid=4204
23
Momani, TG & Berry, DL. (2017). Integrative Therapeutic Approaches for the Management and Control of Nausea in Children Undergoing Cancer Treatment. J
PediatrOncolNurs. 2017 Feb 1:1043454216688638.
doi:10.1177/1043454216688638.
Robinson, Deborah, L & Carr, Barbara, A. (2007). Delayed vomiting in children with cancer after receiving moderately high or highly emetogenic chemotherapy.
Journal of Pediatric Oncology Nursing, Vol 24, No 2 (March-April), 2007: pp
70-80.DOI: 10.1177/1043454206298840.
Rodgers, C., Kollar, D., Taylor, O., Bryant, R., Crockett, K., Gregurich, MA & Hockenberry, M.(2012).Nausea and vomiting perspectives among children receiving moderate to highly emetogenic chemotherapy treatment. Cancer Nurs. 2012 May-Jun;35(3):203-10. doi: 10.1097/NCC.0b013e3182281493.
Socialstyrelsen. (2013). Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Hämtad 22februari,2017.
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19016/2013-3-15.pdf
Socialstyrelsen. (2015). Bedömning av barns mognad för delaktighet. Hämtad 24 April, 2017.
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20004/2015-12-22.pdf
Socialstyrelsen. (2013).KBT (Kognitiv beteendeterapi). Hämtad 2 Maj, 2017. http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarb ete/kbtkognitivbeteendeterapi
24
Child perspectives and children’s perspectives in theory and practice.(ss.19-23).
New York: Springer
.
Tveiten, S. (2000). Omvårdnad i barnsjukvården. Lund: Studentlitteratur AB Van Cleve, L., Muñoz, C, Savedra., M., Riggs, M., Bossert, E., Grant, M
&Adlard, K. (2012). Symptoms in children with advanced cancer: child and nurse reports. Cancer Nurs. 2012 Mar; 35(2): 115–125.doi:
10.1097/NCC.0b013e31821aedba.
Vårdhandboken. (2016). Smärtskattningsinstrument. Hämtad 10 april, 2017, från Vårdhandboken,
vardhandboken.se/texter/smartskattning-av-akut-och-postoperativ-smarta/smartskattningsinstrument
Wagland, R., Richardson, A., Armes, J., Hankins, M., Lennan, E & Griffiths P. (2015). Treatment-related problems experienced by cancer patients undergoing chemotherapy: a scoping review.European Journal of Cancer Care 24, 605–617. Hämtad 1 Mars.2017.
Wallengren, C & Henricsson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricsson, (Red.), Vetenskaplig teori och
metod- Från ide till examination inom omvårdnad. (s492). Lund: Studentlitteratur
AB
Wiklund Gustin, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur.
Willman, A., Stoltz, P & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en
bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB
Willman, A., Stoltz, P & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad, En
25
Wolpe, J. (1958). Psychoterapy by reciprocal inhibition. Stanford: Stanford university press.
Word health organization (2017). Hämtad 5 Mars 2017
0
Tabell 2: Valda artiklar
Författare År Land
Titel Syfte Design
Metod Deltagare Resultat Chan, CW., Lam, LW., Li,
CK., Cheung, JS., Cheng, KK., Chik, KW., Chan, HY, So, WK&Tang, WP. (2015) Japan Feasibility of psychoeducational interventions in managing chemotherapy-associated nausea and vomiting (CANV) in pediatric oncology patients.
Att undersöka hur komponenter som avslappning och patientutbildning kan påverka en psykologisk inlärande för hantering av uppkomst utav kemoterapirelaterad illamående och kräkningar. Kvantitativ ansats n=20 Patienter
Studien visade att inlärandet av avslappning gav en god effekt efter tredje dagen av användande strategi. Då färre patienter upplevde mindre illamående.
Deng,G., Cassileth, B., Reindl, T & Driever, PH. (2006) Tyskland Two trials of acupuncture for chemotherapy-induced nausea Att undersöka huruvida eller inte en kombination av akupunktur och akupressur är effektiva för att minska kemoterapi-inducerat illamående och kräkningar Kvalitativ&kvantitat ivansats n= sjukskötersko r onkologer patienter
Studien visade att många deltagare trodde på att akupunktur & akupressur har god effekt mot cytostatikarelaterad illamående och kräkningar. Hockenberry, MJ., Hooke, MC., McCarthy, K&Gregurich, MA. (2011) USA Sickness behavior clustering in children with cancer.
Att undersöka vilka läkemedel som gav bra effekt mot illamående, trötthet, kräkningar samt depression.
Kvantitativ ansats n= 67 patienter
Studien visade att det är komplext att behandla barn med cancer farmakologisk. Studien kan öka vårdgivarens medvetande av symtombildens mönster, interaktion och samverkan. Klanjsek, P &Pajnkihar, M. (2016) Slovenien Causes of inadequate intake of nutrients during the treatment of children with chemotherapy
Att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om olika orsaker till otillräckligt födointag hos barn som behandlats med kemoterapi och hur ofta sjuksköterskor identifiera dessa orsaker
Mixad metod med kvalitativ och kvantitativ ansats Kvalitativ n= 6 sjukskötersko r Kvantitativ n=15 sjukskötersko r
Studien visade sjuksköterskors uppfattningar om orsakerna till otillräckligt födointag hos barn som genomgår kemoterapi, var följande: fysiologiska orsaker till
ätstörningar, psykologiska orsaker till ätstörningar, förändring i val av livsmedel, sjukhus mat och individuell rådgivning. Smärta på grund av mykosit var den vanligaste identifierade orsaken till
otillräckligt födointag hos barn, följt av illamående och kräkningar, smakförändringar och aptitförlust
Kestler, S., LoBiondo-Wood, G.
(2012) USA, Kanada, Storbritannien, Sverige, Tyskland, Turkiet, Iran, Jordanien, Taiwan och Australien.
Review of symptom experiences in children and adolescents with cancer.
Att definiera och karakterisera fysiska symtom hos barn med cancer. kvantitativa och kvalitativa ansats n= sjukskötersko r patienter föräldrar
Att sjuksköterskor har en stor roll för att stödja barnen och föräldrarna och att farmakologisk smärtlindring är en viktig del för att ta lindra lidandet.
Krishnasamy M1, Kwok-Wei So W, Yates P, de Calvo LE, Annab R, Wisniewski T, Aranda S. (2014) Australien The nurse'srole in managing chemotherapy nausea andvomiting: an internationalsurvey. Att beskriva sjuksköterskans roll i behandling av kemoterapi-inducerad kräkning och illamående Kvantitativ ansats n=458 sjukskötersko r
Sjuksköterskorna som deltog ansåg att deras egen kunskap om kemoterapi-inducerade kräkningaroch illamående var otillräcklig. Dem ansåg även att det bör utvecklas ett standardiserat tillvägagångssätt för behandling av kemoterapi-inducerade
Mazlum, S., Chaharsoughi, NT., Banihashem,A.&Vashani., HB (2013) Iran
The effect of massage therapy on
chemotherapy-induced nausea and vomiting in pediatric cancer Att utvärdera effekten av massage på kemoterapiinducerad illamående och kräkningar i barncancer. Mixad metod med kvantitativ och kvalitativ ansats
n=74 patienter Bortfall (n=4)
Studien visade att massage ger gav god effekt för ¼ av patienterna och reducerade längden av tiden vid illamående och svårighetsgrader av kräkningar
Robinson, Deborah L & Carr, Barbara A. (2007)
USA
Delayed vomiting in children with cancer after receiving moderately high or highly emetogenic chemotherapy Att beskriva upplevelsen av fördröjda kräkningar hos barn och ungdomar efter mycket kemoterapi. Kvalitativ ansats n= 7 sjukskötersko r 12 läkare 82 patienter
Den visar att (32 %) av patienterna hade fördröjda kräkningar. (11– 12%) hade måttlig till svåra kräkningar. Tidigare uppkomst av åksjuka, val av cytostatika kur& ofullständig skydd mot akuta kräkningar ökade risken för uppkomst av kräkningar.
Rodgers, C., Kollar, D., Taylor, O., Bryant, R., Crockett, K., Gregurich, MA &Hockenberry,M (2012)
USA
Nausea and vomiting perspectives among children receiving moderate to highly emetogenic chemotherapy treatment. Att beskriva förebyggande, akuta och försenade cytostatika inducerad illamående och kräkningar bland barn med cancer från barnets, vårdgivarens och sjuksköterskans perspektiv Kvalitativ ansats n= sjukskötersko r & patienter Cytostatikainducerat illamående och kräkningar rapporterades av patienten, vårdgivaren och sjuksköterskan hela tiden, men de vanligaste rapporterna som inträffade var under den försenade perioden. Patientens genomsnittliga totala illamående och kräkningar ökade signifikant över tiden.
Van Cleve, L., Muñoz,,C, Savedra., M., Riggs, M., Bossert, E., Grant, M &Adlard, K. (2012) Kalifornia
Symptoms in children with advanced cancer: child and nurse reports.
Att undersöka vanliga symtom och utforska vanligt förekommande symtom över tid
Mixad metod med kvalitativ & kvantitativ ansats
n= sjukskötersko r & patienter
Den visar att illamående var en dem vanligaste symtomen hos barn med cancer. Detta visar på att kommunikationen är viktig för god omvårdnad vid illamående.
Bilaga 2
Granskningsmall för kvalitetsbedömning
Kvalitativa studier Fråga
1
Motsvarar titeln studiens innehåll?2
Återger abstraktet studiens innehåll?3
Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik?4
Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?5
Är studiens syfte tydligt formulerat?6
Är den kvalitativa metoden beskriven?7
Är designen relevant utifrån syftet?8
Finns inklusionskriterier beskrivna?9
Är inklusionskriterierna relevanta?10
Finns exklusionkriterier beskrivna?11
Är exklusionskriterierna relevanta?12
Är urvalsmetoden beskriven?13
Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte?14
Är undersökningsgruppen beskriven avseendebakgrundsvariabler?
15
Anges var studien genomfördes?16
Anges när studien genomfördes?17
Anges vald datainsamlingsmetod?18
Är data systematiskt insamlade?19
Presenteras hur data analyserats?20
Är resultaten trovärdigt beskrivna?21
Besvaras studiens syfte?22
Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet?23
Diskuterar författarna studiens trovärdighet?24
Diskuterar författarna studiens etiska aspekter25
Diskuterar författarna studiens kliniska värde?Summa
Maxpoäng:
25
Erhållen poäng:
?
Kvalitet:
låg
medel
hög
Mallen är en modifierad version utifrån Willman, Stoltz, & Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008).
Bilaga 3
GRANSKNINGSMALL FÖR KVALITETSBEDÖMNING
Kvantitativa studier Fråga
1. Motsvarar titeln studiens innehåll?
2. Återger abstraktet studiens innehåll?
3. Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik?
4. Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?
5. Är studiens syfte tydligt formulerat?
6. Är frågeställningarna tydligt formulerade?
7. Är designen relevant utifrån syftet?
8. Finns inklusionskriterier beskrivna?
9. Är inklusionskriterierna relevanta?
10. Finns exklusionkriterier beskrivna?
11. Är exklusionskriterierna relevanta?
12. Är urvalsmetoden beskriven?
13. Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte?
14. Finns populationen beskriven?
15. Är populationen representativ för studiens syfte?
16. Anges bortfallets storlek?
17. Kan bortfallet accepteras?
18. Anges var studien genomfördes?
19. Anges när studien genomfördes?
20. Anges hur datainsamlingen genomfördes?
21. Anges vilka mätmetoder som användes?
22. Beskrivs studiens huvudresultat?
23. Presenteras hur data bearbetats statistiskt och analyserats?
24. Besvaras studiens frågeställningar?
25. Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet?
26. Diskuterar författarna studiens interna validitet??
27. Diskuterar författarna studiens externa validitet?
28. Diskuterar författarna studiens etiska aspekter
29. Diskuterar författarna studiens kliniska värde? Maxpoäng: 29
Erhållen poäng:
?
Kvalitet:
låg
medel
hög
Mallen är en modifierad version utifrån Willman, Stoltz, & Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008).
