Att möta barn i en
åldersblandad
barngrupp i förskolan
KURS:Examensarbete för förskollärare, 15 hp PROGRAM: Förskollärarprogrammet
FÖRFATTARE: Matilda Karlquist, Jenny Wredberg HANDLEDARE: Marie Carlsson
EXAMINATOR: Cristina Robertsson TERMIN:VT21
En kvalitativ studie om hur förskollärare uppfattar
att de skapar förutsättningar för jämlikt inflytande
mellan barn i lek hos åldersblandade barngrupper
JÖNKÖPING UNIVERSITY
School of Education and Communication
Examensarbete för förskollärare, 15 hp Förskollärarprogrammet
VT 21
SAMMANFATTNING
Matilda Karlquist, Jenny WredbergAtt möta barn i en åldersblandad barngrupp i förskolan.
En kvalitativ studie om hur förskollärare skapar förutsättningar för jämlikt inflytande i lek hos åldersblandade barngrupper.
To face children in a mixed-age group in preschool.
A qualitative study on how preschool teachers creates conditions for equal influence in play in mixed-age groups of children.
Antal sidor: 30 Studiens syfte är att öka kunskapen om hur förskollärare uppfattar att de skapar
förutsättningar för jämlikt inflytande mellan barn i lek hos åldersblandade barngrupper. Syftet besvaras med frågeställningarna; Vilka arbetssätt uppfattar förskollärare att de använder sig av för att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande i lek hos åldersblandade barngrupper 3–5 år? Vilka möjligheter och utmaningar uppfattar förskollärare finns i en åldersblandad barngrupp 3–5 år för att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande i lek? Det är en kvalitativ studie, som genomförts med fem semistrukturerade intervjuer.
Intervjuerna analyserades med en tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten var det sociokulturella perspektivet. Det framkom att närvarande förskollärare i lek kan
synliggöra arbetssätt som bör tillämpas för att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande i en åldersblandad barngrupp. Det finns möjligheter och utmaningar med att skapa
förutsättningar för jämlikt inflytande för alla barn, däremot framkom det att utmaningarna är fler, men att möjligheterna väger tyngre.
Sökord: Förskollärare, förskola, åldersblandad barngrupp, lek, inflytande
Postadress School of education and communication Box 1026 553 18 JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon 036–101000 Fax 036–162585
1. Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Bakgrund ... 2
2.1 Definition av begreppet jämlikt inflytande... 2
2.2 Definition av begreppet lek ... 3
2.3 Barns inflytande i lek ... 3
2.4 Förskollärares arbetssätt vid lek ... 4
2.5 Möjligheter och utmaningar med åldersblandade barngrupper i lek ... 5
2.6 Teoretisk utgångspunkt... 6
3. Syfte och frågeställningar ... 8
4. Metod ... 9 4.1 Metodval ... 9 4.2 Urval ... 9 4.3 Genomförande ...10 4.4 Forskningsetiska utgångspunkter ...11 4.5 Tillförlitlighet ...12 4.6 Analys ...13 5. Resultat ... 14
5.1 Definition av jämlikt inflytande i lek ...14
5.2 Förskollärares barnsyn är av betydelse ...14
5.3 Förskollärares arbetssätt för att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande i lek ...15
5.4 Närvarande förskollärare i lek ...16
5.5 Barns inflytande i lek ...18
5.6 Möjligheter och utmaningar i en åldersblandad barngrupp ...18
6. Diskussion ... 20
6.1 Resultatdiskussion ...20
6.1.1 Definition av jämlikt inflytande i lek ...20
6.1.2 Förskollärares barnsyn är av betydelse ...21
6.1.3 Förskollärares arbetssätt för att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande i lek ...22
6.1.4 Närvarande förskollärare i lek ...24
6.1.5 Barns inflytande i lek ...25
6.1.6 Möjligheter och utmaningar i en åldersblandad barngrupp ...25
6.2 Slutsatser ...27
6.3 Metoddiskussion ...28
6.4 Vidare forskning ...30
7. Referenser ... 31
1. Inledning
Under förskollärarutbildningen har vi genom våra verksamhetsförlagda kurser fått erfarenheter av vad inflytande i förskolans lek kan vara. Med utgångspunkt i det vill vi öka kunskapen om inflytande i relation till jämlikhet. Jämlikhet innebär att alla barn ska ha samma möjligheter oavsett förutsättningar (Barnombudsmannen, 2016). Definitionen av inflytande är möjlighet att påverka (SAOB, 2015). Begreppet jämlikt inflytande definieras därmed som varje barn ska ha möjlighet att påverka oavsett förutsättningar. I Läroplan för förskolan (Lpfö 18, Skolverket, 2018) beskrivs inflytande och vad förskolan ska arbeta med för att möjliggöra inflytande. Det beskrivs att varje barn har rätt att påverka utbildningen och att de genom olika uttrycksformer ska ha möjlighet att göra sin röst hörd och bli lyssnad till. Vi har genom verksamhetsförlagda kurser mött
åldershomogena och åldersblandade barngrupper. Våra upplevelser är att förståelsen hos barn för vad inflytande innebär kan variera i stor utsträckning hos åldersblandade
barngrupper. När förståelsen varierar hos barn är vår erfarenhet att förskollärare behöver arbeta aktivt med att skapa förutsättningar för inflytande i barngruppen, detta för att det ska kunna bli jämlikt inflytande mellan barn. Utifrån det upplever vi att det är en större utmaning för förskollärare att skapa möjligheter för jämlikt inflytande hos åldersblandade barngrupper. Våra upplevelser om att det kan vara en större utmaning i åldersblandade barngrupper att tillämpa arbetssätt som gynnar alla barn, stämmer överens med vad som framkom i en studie av Marinšek et al. (2019). Författarna menar att åldersblandade barngrupper kräver ytterligare kompetenser hos förskollärare i jämförelse med de kompetenser som behövs i åldershomogena barngrupper gällande vilka arbetssätt som behövs i utformandet av utbildningen.
I Barnkonventionen (UNICEF, 1989) framgår det att utbildningen ska ta hänsyn till varje barns personliga förutsättningar och låta dem utvecklas utifrån det. Det framgår i Lpfö 18 (Skolverket, 2018) att lek ska vara centralt och förskollärare har ansvar att organisera utbildningen och tillämpa arbetssätt som ger utrymme för det. Barns ålder ska inte hindra delaktighet i utbildningen, alla barn ska ges möjlighet att delta i gemensamma lekar, såväl planerade som spontana. Barnkonventionen (UNICEF, 1989) är lag i Sverige och Lpfö 18 (Skolverket, 2018) är ett av förskolans styrdokument och därför har förskolan skyldighet att ta hänsyn till det som sägs i dem. Det är den grunden förskollärare lutar sig
mot i utformandet av utbildningen, vilket gör att jämlikt inflytande mellan barn i lek hos åldersblandade barngrupper är väsentligt att öka kunskapen om.
Tidigare forskning fokuserar på hur förskollärare arbetar för att skapa förutsättningar för inflytande för det enskilda barnet i lek. Däremot upplever vi att det saknas forskning om hur förskollärare kan skapa förutsättningar för jämlikt inflytande mellan barn i lek i kontexten av en åldersblandad barngrupp. Majoriteten av barngrupperna i förskolan är åldersblandade, därför kommer förskollärare troligtvis möta åldersblandade barngrupper i sin profession.
Förskollärare har skyldighet att tillämpa arbetssätt som möjliggör att varje barn har reellt inflytande över sin utbildning, oavsett ålder (Skolverket, 2018). I det sociokulturella perspektivet är ett centralt synsätt att vuxnas handlande påverkar barns erfarenheter och upplevelser (Strandberg, 2014). Vi vill med utgångspunkt i ovanstående öka kunskapen om hur förskollärare uppfattar att de skapar förutsättningar för jämlikt inflytande mellan barn i lek hos åldersblandade barngrupper. Finns det möjligheter och utmaningar som påverkar vilka arbetssätt förskollärare kan tillämpa? Det sociokulturella perspektivet tydliggör varför vuxnas arbetssätt är av betydelse, då vuxnas agerande, enligt
perspektivet, påverkar vilka möjligheter barn ges.
2. Bakgrund
Kapitlet är indelat i sex avsnitt. De två första avsnitten definierar begreppen jämlikt
inflytande och lek, på det sätt som begreppen definieras i vår studie. Det tredje avsnittet
tar upp barns inflytande i lek. Där redogörs för vad jämlikt inflytande är i lek, och hur tidigare forskning och styrdokument beskriver barns inflytande i lek. Det fjärde avsnittet tar upp hur forskning beskriver förskollärares arbetssätt i syfte att skapa jämlikt
inflytande mellan barn i lek. I det femte avsnittet beskrivs möjligheter och utmaningar med åldersblandade barngrupper. Det sjätte och sista avsnittet i bakgrunden har syftet att förtydliga studien genom att beskriva den teoretiska utgångspunkten.
2.1 Definition av begreppet jämlikt inflytande
Jämlikt inflytande är två begrepp som sammantaget får definitionen, att varje barn ska
ha möjlighet att påverka oavsett förutsättningar (Barnombudsmannen, 2016; SAOB,
förutsättningar att ta ansvar för sig själva och för andra i barngruppen. Vidare beskrivs det att alla barn ska ges lika stort utrymme i utbildningen och att alla barn har rätt att använda olika uttrycksformer för att göra sin röst hörd. Då definitionen av jämlikhet beskrivs som att alla barn ska ha samma möjligheter oavsett förutsättningar
(Barnombudsmannen, 2016) och då Lpfö 18 beskriver att inflytande ska ges till varje barn, går det utläsa att Lpfö 18 beskrivning av inflytande syftar till jämlikt inflytande (Skolverket, 2018). Ovanstående beskrivning av jämlikt inflytande, är den beskrivning studien förhåller sig till, med fokus på jämlikt inflytande mellan barn.
2.2 Definition av begreppet lek
Lek är en del av förskolans utbildning. I Lpfö 18 beskrivs det att lek kan ske både
spontant och planerat. Vidare framgår det att barn ska ges möjlighet till att delta i lek som de själva tar initiativ till, men även i lekar som introduceras av en vuxen (Skolverket, 2018). Ovanstående beskrivning av lek, är den beskrivning studien förhåller sig till. 2.3 Barns inflytande i lek
Förskollärare har det yttersta ansvaret för förskolans utbildning, och har därmed en skyldighet att systematiskt och kontinuerligt arbeta för att förutsättningar för inflytande i utbildningen ska ges till barn. Lek ska vara central i förskolan och har betydelse för barns utveckling och lärande. Lek blir således väsentlig vid arbetet med att skapa utrymme för barn att ta egna initiativ och ha inflytande över sina val (Skolverket, 2018).
Genom observationer av barn och intervjuer med förskollärare, har Hjelmér (2020) kommit fram till att definitionen av barns inflytande i lek kan variera. Författaren menar att det kan innebära att barn får välja fritt bland material på förskolan och att de får välja vem de vill leka med. Cederborg (2018) lyfter en annan nyans av det Hjelmér (2020) beskrivit om inflytande i lek. Genom analyser av barns interaktion har Cederborg kommit fram till att inflytande i lek innebär att barn ges möjlighet att utforska sin identitet.
Utforskandet kan ske genom att barn får uttrycka tankar i samtal, eller att forma spelregler som utmanar tankar om lekens utformning. Det beskrivs även att barns inflytande i lek inte alltid har positiva konsekvenser. Barn använder avancerade lekstrategier och den som styr lekens spelregler kan använda reglerna till att exkludera eller inkludera andra (Cederborg, 2018). En avgörande aspekt som påverkar barns inflytande i lek är vilken barnsyn förskollärare har. Genom en barnsyn där barn ses som
kompetenta, ges barn förtroende till att utveckla en förståelse för inflytande, och tillägna sig erfarenheter av vad inflytande kan vara. När barn ses som kompetenta blir deras uppfattningar lyssnade till, likaså deras upplevelser, vilket kan leda till inflytande i lek (Hjelmer, 2020). Förskollärares barnsyn lyfter även Emilson och Folkesson (2007). Genom videoobservationer har författarna studerat interaktionen mellan förskollärare och barn. Det synliggjordes att det är först när barns perspektiv blir synliga och när deras värld ses och hörs, som förutsättningar för inflytande och deltagande hos barn skapas. 2.4 Förskollärares arbetssätt vid lek
Ett professionellt arbetssätt handlar om att tillämpa redskap som möjliggör att
utbildningen bedrivs på ett sätt som skapar förutsättningar för utveckling och lärande för alla barn. Förskollärares arbetssätt är därmed centrala vid arbete med inflytande i
förskolan och avgörande för vilket inflytande barn ges möjlighet till. Förskollärare bör kontinuerligt och systematiskt analysera och utvärdera förskolans utbildning för att skapa förutsättningar för reellt inflytande för alla barn. Det för att upptäcka om barns inflytande begränsas, om eventuella utvecklingsmål kan skrivas fram, och hur barns inflytande kan realiseras (Skolverket, 2017).
Förskollärares arbetssätt är av betydelse för vilka möjligheter till utveckling och lärande barn ges (Marinšek et al., 2019). Genom enkäter till förskollärare har Marinšek et al. (2019) kommit fram till att förskollärares arbetssätt påverkar deras praktik och därmed förskolans kvalitet. Resultatet visade även att åldersblandade barngrupper kräver ytterligare arbetssätt hos förskollärare, i jämförelse med de arbetssätt som behövs hos åldershomogena grupper (Marinšek et al., 2019). En åldersblandad barngrupp kräver riktade och medvetna arbetssätt för att inflytande ska realiseras hos barn i alla åldrar, det har Rouse (2014) kommit fram till genom observationer av barns lekbeteende och intervjuer med personal på förskolan. Det finns exempel på vad riktade och medvetna arbetssätt kan vara. Ett arbetssätt är enligt Nasiopoulou (2019) att dela in barn i grupper. Genom enkäter till förskollärare har författaren kommit fram till att gruppindelningar kan underlätta barns lekförhållanden då barn kan uppleva en känsla av tillhörighet i mindre grupper. Författaren poängterar att medvetna val gällande miljöns utformning är av betydelse i relation till gruppindelningar som arbetssätt. Utan en medveten organiserad miljö fungerar inte gruppindelningar som strategiskt arbetssätt för att skapa
Närvarande förskollärare är av värde för att barn ska ges möjlighet till inflytande i lek (Emilson & Folkesson 2007; Hjelmér, 2020; Ólafsdóttir et al., 2017). Närvarande förskollärare kan fungera som stöd i lek genom att uppmärksamma och utmana inflytandet hos barn i åldersblandade barngrupper, vilket Hjelmér (2020) har kommit fram till genom observationer av barn och intervjuer med förskollärare. Närvarande förskollärare skapar möjligheter för den vuxna att inta barns perspektiv, som är
betydelsefullt när barns inflytande ska ges utrymme för (Emilson & Folkesson, 2007). Barns perspektiv kan synliggöras för förskollärare vid en delad upplevelse i en
gemensam aktivitet, förutsatt att förskollärare är närvarande, verbalt eller icke verbalt. Ytterligare en grundläggande dimension när vuxna ska inta barns perspektiv är att den vuxna visar ett emotionellt deltagande (Emilson & Folkesson, 2007).
Förskollärare bör vara närvarande i lek, en risk med frånvarande förskollärare är att det kan uppstå komplicerade situationer gällande konflikter eller normer i barngruppen som kräver medveten vägledning (Hjelmér 2020; Ólafsdóttir et al., 2017). Det krävs att förskollärare bestämmer ramar som inkluderar att alla barn ges förutsättningar för inflytande i lek (Ólafsdóttir et al., 2017). Däremot har Ólafsdóttir et al. (2017) genom observationer av barns lek och intervjuer med barn om sina lekar kommit fram till att dessa ramar kan leda till motsatsen. Ett exempel är när förskollärare bestämmer att alla får vara med i leken, barnen förhåller sig inom ramen men sätter nya villkor som gör att alla barn inte ges förutsättningar för samma inflytande. Barn utnyttjar de förbestämda ramarna i lek genom att inkludera eller exkludera andra, vilket är något som förskollärare bör vara uppmärksamma på (Ólafsdóttir et al., 2017).
2.5 Möjligheter och utmaningar med åldersblandade barngrupper i lek
Detta avsnitt beskriver möjligheter och utmaningar med åldersblandade barngrupper. En utmaning är vilka arbetssätt som behövs för att gynna alla barn i en åldersblandad barngrupp (Pramling Samuelsson et al., 2016). I en studie av Pramling Samuelsson et al. (2016) fick förskollärare i intervjuer beskriva sina uppfattningar om vilka förutsättningar som påverkar hur det är i en barngrupp och vilka möjligheter som kan ges. Majoriteten av förskollärarna beskrev att de föredrog åldershomogena barngrupper framför
åldersblandade barngrupper. I åldershomogena barngrupper upplevdes det lättare för förskollärare att anpassa aktiviteter efter barns behov (Pramling Samuelsson et al., 2016). I åldersblandade barngrupper beskrevs det komplext att hitta ett gemensamt arbetssätt
som passar hela barngruppen, vilket leder till större utmaningar med att skapa förutsättningar för inflytande. Ett större åldersspann leder till att det blir svårare att planera och genomföra utbildningen på ett sätt som passar alla barn (Pramling
Samuelsson et al., 2016; Sundell, 2000). Det krävs mer planeringstid för förskollärare i en åldersblandad barngrupp, då de behöver vara insatta och rikta sin kunskap mot flera åldrar samtidigt för att stimulera varje barn efter deras behov. I åldersblandade
barngrupper kan det finnas stora skillnader i vad barn behöver utmanas i, det har upptäckts genom intervjuer och observationer av barn (Sundell, 2000).
Till skillnad från majoriteten av förskollärarna som deltog i en studie av Pramling Samuelsson et al. (2016), upplevde en mindre andel förskollärare att möjligheterna var större än utmaningarna i en åldersblandad barngrupp. En möjlighet som dessa
förskollärare beskrev var att barn i en åldersblandad barngrupp kan lära av varandra och utvecklas tillsammans. Däremot beskrev de förskollärare som upplevde utmaningar med åldersblandade barngrupper att utmaningarna inte fick ta över möjligheterna. Fanns inte åldershomogena barngrupper från början, skapade förskollärarna åldershomogena barngrupper genom gruppindelningar (Pramling Samuelsson et al., 2016). I en annan studie som genomförts med videoobservationer av undervisningssituationer framkom det att barns kognitiva förmåga utvecklas när barn i olika åldrar möts. Det framkom att yngre barn lär av äldre barn, och äldre barn ges möjlighet att förvärva sin kunskap. Barn i en åldersblandad barngrupp utmanas i att se varandras behov och samarbeta, vilket främjar barns interaktion med varandra, då det krävs att de är lyhörda inför varandra.
Interaktionen och samarbetet mellan barn i lek kan berikas genom att äldre barn kan starta upp komplexa lekar som yngre barn kan delta i (Kallery & Loupidou, 2016). 2.6 Teoretisk utgångspunkt
Studiens utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet där Vygotskijs tankar är centrala. Vygotskijs (1934) synsätt innebär att samspelet mellan individer har en avgörande roll för vilka förutsättningar som ges till lärande och hur barn utvecklas och lär i samspel med sin omvärld. Vygotskij beskriver att miljön är avgörande för vilka förutsättningar individen ges, och barns erfarenheter och upplevelser präglas av den vuxnas handlande (Vygotskijs, 1934). Centralt inom perspektivet är lekens betydelse. I lek ges barn möjlighet att utveckla förståelse för omvärlden. Lek är en arena där barn i samspel med andra kan tillägna sig nya erfarenheter och använda sig av det i andra möten
(Säljö, 2015). Perspektivet har haft en betydande roll i den svenska förskolans framväxt och inflytande i lek grundar sig i samspel och uppfattningar av omvärlden (Strandberg, 2014), därför är det sociokulturella perspektivet relevant att använda i studien.
Två centrala begrepp inom det sociokulturella perspektivet är mediering och artefakter.
Mediering innebär att ta sig an nya erfarenheter och kunskaper med hjälp av redskap, artefakter. Artefakter är psykologiska och fysiska redskap som individer använder för att
förstå och orientera sig i sin omvärld (Jakobsson, 2012). Ett psykologiskt grundläggande redskap är språket och ett fysiskt redskap är det som går att ta på (Säljö, 2011). Med hjälp av artefakter kan individer använda de kunskaper den tillägnat sig och mediera
erfarenheter vidare i ett samspel. Användandet av medierande artefakter gör det möjligt för individen att se världen ur olika dimensioner. Det leder till att individen kan reglera sitt agerande och sina handlingar åt det håll den vill (Säljö, 2011).
Ytterligare ett centralt begrepp i det sociokulturella perspektivet är appropriering, som innebär att mottaga en annan individs kunskap och göra till sin egen. Appropriering sker när en individ medierar sin kunskap till en annan individ. Det är en succesiv process som utvecklas under livets gång, då individer ständigt möter nya erfarenheter som leder till fördjupad kunskap. Det som sker i processen är att individen tar sig an erfarenheter för att sedan självständigt behärska användandet av erfarenheterna och under livets gång vidareutveckla dem. När individen är i samspel med andra, exempelvis i lek, skapas förutsättningar för individen att ta sig an nya erfarenheter, att appropriera (Säljö, 2015). Slutligen förklarar Säljö (2015) vikten av att välja sina medierande artefakter med omsorg. Eftersom de redskap individen väljer att använda sig av, avgör förutsättningarna till appropriering för en annan individ. Därmed anser vi att det sociokulturella
perspektivet gör det möjligt att öka kunskapen om vilka medierande artefakter
förskollärare använder sig av för att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande mellan barn i lek. Ett sociokulturellt perspektiv tydliggör den vuxnas roll i samspel med barn, och det tydliggör lekens betydelse för barns möjligheter att uppleva och förstå vad jämlikt inflytande kan vara. Med utgångspunkt i det är det väsentligt att öka kunskapen om hur förskollärare arbetar för att barn ska få möjlighet att appropriera vad jämlikt inflytande kan vara, och att barn i samspel med andra barn kan använda sig av den förståelsen i lek. Detta för att det ska kunna bli jämlikt inflytande mellan barn i lek.
3. Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärare uppfattar att de skapar förutsättningar för jämlikt inflytande mellan barn i lek hos åldersblandade barngrupper.
• Vilka arbetssätt uppfattar förskollärare att de använder sig av för att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande i lek hos åldersblandade barngrupper 3–5 år?
• Vilka möjligheter och utmaningar uppfattar förskollärare finns i en åldersblandad barngrupp 3–5 år för att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande i lek?
4. Metod
I detta kapitel beskrivs metodval som gjorts i studien och vilket urval som tagits i
beaktning. Vi lyfter forskningsetiska utgångspunkter, studiens genomförande och analys. I metodkapitlet beskrivs även studiens tillförlitlighet för att öka trovärdigheten för
studien. 4.1 Metodval
Studien är en kvalitativ studie. En kvalitativ studie bidrar till flexibilitet i utformandet och insamlingen av empiri. Det synliggörs dimensioner av det som ska undersökas och generar empiri som ger en nyanserad bild av syftet och frågeställningarna (Christoffersen & Johannessen, 2015; Svensson och Ahrne, 2015). Studien genomfördes med intervju som kvalitativ metod. Intervjuerna utgick från en intervjuguide (Bilaga 1) där frågorna var öppna och semistrukturerade. Denna metod leder till att intervjuaren kan röra sig i olika riktningar under samtalet, det för att ta reda på informantens upplevelser och
beskrivningar (Bryman, 2018). Genom intervjuer synliggörs informantens perspektiv och möjliggör för intervjuaren att se världen genom den andres ögon. En semistrukturerad intervju möjliggör att under intervjuns gång komplettera med följdfrågor och anpassa i vilken följd frågorna ställs för att få detaljerade svar (Eriksson-Zetterquist och Ahrne, 2015). På grund av rådande situation med Covid19 genomfördes intervjuerna enskilt och digitalt i form av videosamtal med fem förskollärare.
4.2 Urval
Vid urval av förskolor och förskollärare som deltog i intervjuerna gjordes ett
bekvämlighetsurval. Fem förskollärare på fyra olika förskolor i Sverige kontaktades. Ett bekvämlighetsurval beskriver Christoffersen och Johannessen (2015) innebär att urvalet görs efter vad som är bekvämt för forskaren, det kan vara förskolor eller förskollärare som forskare har anknytning till. Det första steget vid bekvämlighetsurvalet var att kontakta förskolor där organisationerna skiljde sig åt. Organisationerna skiljde sig åt på det sätt att förskolorna är stora och små enheter, stora och små förskolor, förskolor i två kommuner och som har olika huvudmän. Utöver en skillnad i organisationerna, fanns kriterier vid bekvämlighetsurvalet. Dessa kriterier var att informanterna skulle vara utbildade förskollärare och yrkesverksamma på en 3–5 års avdelning, eftersom syftet
med studien var att öka kunskapen om en specifik yrkesgrupp och åldersgrupp. Informanterna som deltog har fingerade namn, dessa är;
• Ammi, arbetat som förskollärare i 3,5 år. • Moa, arbetat som förskollärare i 18 år. • Lisa, arbetat som förskollärare i 25 år. • Nora, arbetat som förskollärare i 7,5 år. • Anna, arbetat som förskollärare i 35 år.
Ett tvåstegsurval likt ovan, innebär att det först görs ett urval av organisationer, det vill säga vilka förskolor som ska besökas. Det är av betydelse att organisationerna skiljer sig åt. Vid urval av informanter är det väsentligt att utgå från krav som gör det möjligt att undersöka syftet med studien (Eriksson-Zetterquist och Ahrne, 2015).
4.3 Genomförande
Inför intervjuerna kontaktades fem förskollärare som var aktuella för studien. Vid intresse om medverkan hördes förskollärarna via telefon eller mejl samt beskrivning om studiens syfte och frågeställningar. Det var viktigt för oss att ta personlig kontakt med de som var aktuella för medverkan i studien. När förskollärarna tackade ja till att delta, skickades missivbrev (Bilaga 2) ut för samtycke. På grund av rådande situation med
covid19 genomfördes intervjuerna digitalt via videosamtal. Det innebar även att
missivbrevet inte överlämnades personligen. Missivbrevet behövdes därför skrivas ut och skrivas på av medverkande förskollärare, och sedan mejlas till oss. Efter
överenskommelse om datum och tid skickades länk ut inför intervjun.
Vid genomförandet av intervjuerna gjordes ljudupptagning via två mobiltelefoner, det för att säkerställa att någon empiri inte försvinner. Christoffersen och Johannessen (2015) beskriver att ljudupptagning är ett alternativ till dokumentation. Vidare beskriver Bryman (2018) att ljudupptagningar förbättrar minnet och underlättar en noggrann analys.
Ljudupptagningar möjliggör att i efterhand lyssna till vad och hur något sägs, vilket är av betydelse vid en kvalitativ studie.
Vi genomförde intervjuerna tillsammans. Vi bestämde vem av oss som ansvarade för att ställa de förbestämda frågorna. Stort fokus lades på att vara närvarande under intervjuns gång. Då intervjuerna genomfördes digitalt och känslouttryck inte var lika tydliga,
krävdes större fokus hos oss att uppfatta vad informanterna uttryckte eller kände. Bryman (2018) lyfter att det är av värde att vara strukturerad, tydlig, empatisk, och en aktiv lyssnare. Svensson och Ahrne (2015) lyfter vikten av närvarande forskare. Genom att vara närvarande ges forskarna möjlighet att observera saker som inte går att ta på eller mäta, vilket är betydelsefullt i en kvalitativ metod, fler nyanser av ämnet blir synliga. Vi transkriberade intervjuerna samma dag som de genomfördes, det för att tydligare komma ihåg vad som gavs uttryck för. Christoffersen och Johannessen (2015) beskriver att vårt minne är bäst direkt efter intervjun. Om något i intervjun är otydligt, är det lättare att minnas det som uttryckts om transkriberingen sker så snabbt som möjligt efter att intervjun genomförts. Det gör det även lättare att kontakta informanten och be om ett förtydligande.
4.4 Forskningsetiska utgångspunkter
Studien har systematiskt övervägt forskningsetiska krav som är väsentliga att ta i
beaktning vid en kvalitativ studie. Etiska krav avgör vilka tillvägagångssätt vi använt oss av i vår (Vetenskapsrådet, 2017). Bryman (2018) beskriver att kraven är
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet uppfylldes genom att vi informerade informanterna om studiens syfte
via telefon eller mejl. Information om studiens syfte tydliggjordes i missivbrevet (Bilaga 2). Berörda parter gavs information om att deras medverkan fick avbrytas, och att det de uttryckt inte kommer användas i andra syften än det informanterna blivit informerade om. Bryman (2018) beskriver att informationskravet innebär att informanterna delges information om studiens syfte, och att de får vetskap om att de får avbryta sin medverkan utan att ge en anledning.
Samtyckeskravet beaktades genom att informanterna delgavs information om sitt
deltagande via ett missivbrev (Bilaga 2), där informanterna gav sitt samtycke via en underskrift. Information om samtycke delgavs även under intervjuns gång, det för att säkerställa att informationen var tydlig. Bryman (2018) beskriver att samtyckeskravet innebär att berörda parter ska ha möjlighet att bestämma över sin medverkan.
Moa, Lisa, Nora och Anna. Ljudupptagningarna och transkriberingarna från intervjuerna förvaras på ett säkert sätt och kommer att raderas när arbetet är godkänt. Bryman (2018) förklarar att konfidentialitetskravet innebär att berörda parters identitet inte ska gå att identifiera, och att den empiri som samlats in behandlas på ett säkert sätt.
Nyttjandekravet uppfylldes genom att studien använde den empiri som samlats in i sin
kontext, och enbart i forskningssyftet. Ljudupptagningarna och transkriberingarna kommer att raderas när studien är godkänd. Bryman (2018) förklarar att nyttjandekravet innebär att den insamlade empirin enbart används i forskningssyftet.
4.5 Tillförlitlighet
För att skapa tillförlitlighet i studien har fyra delkriterier tagits i beaktning. Dessa kriterier är, trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering (Bryman, 2018). Det första kriteriet är trovärdighet, det innebär att studien under genomförandet har förhållit sig till vad som är brukligt. Det som framgår i resultatet ska gå att härleda till den empiri som framkommit under intervjuerna (Bryman, 2018). Vi förhåller oss till det genom att delge informanterna det färdigställda arbetet.
Det andra kriteriet är överförbarhet, det innebär att studien under processen förhåller sig till en medvetenhet om att studien ska gå att generalisera till andra kontexter (Bryman, 2018). Det vill säga att vår studie går att applicera på förskollärares arbetssätt hos åldersblandade barngrupper även på andra förskolor. Det är däremot viktigt att ha i åtanke att denna studie förhåller sig till den svenska läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) och att de förskollärare som intervjuas har givit sina egna tolkningar och
beskrivningar.
Det tredje kriteriet är pålitlighet, det innebär att studien synliggör en noggrann och välarbetad arbetsprocess (Bryman, 2018). Vi har förhållit oss till det genom att vi har varit tydliga i vår metod om hur arbetet genomförts.
Det fjärde och sista kriteriet är konfirmering, det innebär att studien förhöll sig till den empiri som framgått i intervjuerna, och att personliga åsikter och värderingar inte framgår i arbetet (Bryman, 2018). Det har vi gjort genom att förhålla oss till och sakligt
presenterat den empiri som finns, samt att informanterna delges det färdiga och godkända arbetet.
4.6 Analys
Första steget vid genomförandet av analysen var att bli förtrogna med materialet genom att läsa igenom transkriberingarna flertalet gånger efter att alla intervjuer genomförts. I samband med att transkriberingarna lästes igenom letade vi efter gemensamma nämnare i empirin, med grund i det sociokulturella perspektivet. Vi har gjort en tematisk analys, som innebar att vi delade in studiens empiri i olika teman. Tematisk analys innebär att kategorisera och hitta mönster i empirin, det för att ta reda på vad som är relevant för syftet. Tematisk analys skapar förutsättningar för en teoretisk förståelse av empirin, och vilken empiri som bidrar till studien (Bryman, 2018). Säljö (2015) beskriver att en central tanke inom sociokulturella perspektivet är att miljön individen befinner sig i avgör vilka möjligheter och förutsättningar som individen ges. Denna tanke fanns med i
analysprocessen och vid reducering av irrelevant empiri. Det är nödvändigt att reducera de delar av empirin som inte kan bidra till studiens syfte (Rennstam och Wästerfors, 2015). De ord eller meningar som ansågs relevanta för studiens syfte och det
sociokulturella perspektivet markerades med olika färger. Det som kunde kopplas till begreppet artefakter markerades med en färg, det som kunde kopplas till mediering med en annan färg, och det som kunde kopplas till appropriering med ytterligare en annan färg. Ovan beskrivna steg upprepades flertalet gånger och färgmarkeringarna blev fler. Rennstam och Wästerfors (2015) beskriver att vid genomgång av empiri kan forskaren använda sig av olika markeringar för att kategorisera och sortera empirin, för att tydliggöra det som är relevant för studien. Under bearbetningen av empirin markerades citat som kunde vara användbara för att förtydliga delar av studien. Citaten som återges i resultatet har delvis anpassats till skriftspråk. Det för att underlätta för läsaren att förstå texten.
Efter att empirin analyserats kunde vi med hjälp av färgmarkeringarna och citaten se mönster i informanternas svar. Framkomna mönster kategoriserades i teman med hjälp av de sociokulturella begreppen artefakter, mediering och appropriering. De teman som uppkom var; definition av jämlikt inflytande i lek, förskollärares barnsyn är av betydelse,
närvarande förskollärare i lek, barns inflytande i lek och möjligheter och utmaningar i en åldersblandad barngrupp.
5. Resultat
I detta kapitel presenteras resultatet med utgångspunkt i syftet, frågeställningarna och de teman som framkom i analysen. Vår första frågeställning är; Vilka arbetssätt uppfattar förskollärare att de använder sig av för att skapa möjligheter till jämlikt inflytande i lek hos åldersblandade barngrupper 3–5 år? Den besvaras under rubrikerna, Definition av
jämlikt inflytande i lek, Förskollärares barnsyn är av betydelse, Förskollärares arbetssätt för att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande i lek och Närvarande förskollärare i lek. Vår andra frågeställning är; Vilka möjligheter och utmaningar
uppfattar förskollärare finns i en åldersblandad barngrupp 3–5 år för att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande i lek? Den besvaras under rubrikerna, Barns
inflytande i lek och Möjligheter och utmaningar i en åldersblandad barngrupp.
I resultatet presenteras informanternas svar med de fingerade namnen, Ammi, Moa, Lisa, Nora och Anna. Informanterna benämns även som samtliga förskollärare, som innebär alla fem förskollärare.
5.1 Definition av jämlikt inflytande i lek
Samtliga förskollärare som intervjuades definierade att begreppet jämlikt inflytande handlar om att barn ska ha rättigheter och möjligheter att påverka sin utbildning. Förskollärarna beskriver att det innebär att göra sin röst hörd och att bli lyssnad till. Däremot uttrycker Lisa, Ammi och Anna att jämlikt inflytande inte innebär att allt är lika för alla, utan att det handlar om att barn får möjlighet att vara med på sina egna villkor och behov. Det vill säga att det är viktigt att som förskollärare vara lyhörd för på vilket sätt barn har behov av att delta, och det kan variera.
5.2 Förskollärares barnsyn är av betydelse
Anna förklarar att förskollärares förhållningssätt är av värde för att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande mellan barn i lek. Vidare beskriver Anna att det är viktigt att som förskollärare ha ett förhållningssätt som visar att det barn uttrycker är av
det inte är möjligt, ska förskollärare föra en dialog med barn om varför det inte går att genomföra. Anna nämner även att det är av värde att tillämpa ett förhållningssätt som visar att det ett barn uttrycker inte ska väga tyngre än vad ett annat barn uttrycker för att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande mellan barn i lek.
5.3 Förskollärares arbetssätt för att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande i lek
Förskollärarna beskriver olika arbetssätt för att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande mellan barn i lek. Samtliga förskollärare är överens om
att förskollärares arbetssätt är av värde för att skapa jämlikt inflytande i lek. Lisa och Anna beskriver att ett arbetssätt är att se sin egen kropp som ett redskap.
Man själv är ett redskap i sig, mitt kroppsspråk och hur jag ser alla. (Lisa) Och det är inte bara de talade språket, utan det är också med mimik, kroppsspråk. ...det kan jag påverka. (Anna)
Lisa och Anna beskriver att deras kroppsspråk kan påverka det barn gör uttryck för i lek, vilket i sin tur påverkar förutsättningarna för jämlikt inflytande mellan barn i lek. Moa, Nora, Anna och Ammi uttrycker att inflytande i lek handlar om att barn ska ges möjlighet att utforska olika material, oavsett vem du är eller vilken ålder du har. Vidare förklarar Moa och Nora att det kan göras genom att se över förskolans miljö och
att alla rum erbjuder något att utforska för varje barn. Det för att jämlikt
inflytande mellan barn i lek och barns valmöjligheter kan begränsas, och barn kan bli exkludera i vissa leker om de upplever att de inte vill vara i alla rum.
Förskollärarna beskriver konkreta arbetssätt som används i förskolan för att skapa jämlikt inflytande mellan barn i lek hos åldersblandade barngrupper. Ett sådant arbetssätt som samtliga förskollärare beskriver, är att dela in barn i olika konstellationer och lekmiljöer. Arbetssättet beskrivs med olika benämningar, det benämns som lekschema,
aktivitetstavla och lekgrupper. Det är förskollärare som har ansvar över lekschemat, aktivitetstavlan och lekgrupperna. Arbetssättet går ut på att förskollärare bestämmer var barn ska leka och med vem, det genom att placera ut bilder på barnen under bilder av de olika rummen på förskolan. Barnen kan sedan se med vem de ska leka och var de ska
leka. Arbetssättet används för att utmana barn att upptäcka nya delar av sin omvärld och se vilka möjligheter de har.
Sen jobbar vi mycket med att barnen ska vara i olika konstellationer. Att barnen ska ges möjlighet att leka med olika barn, för annars utvecklas man enbart tillsammans med en sorts människor. . . . Utan det är viktigt att man berikas med olika, så att olika sidor hos en kan få komma fram, och det gör vi ju genom vår aktivitetstavla. (Lisa)
Det här med vår aktivitetstavla, där har vi ett verktyg. Man kan para ihop och ge möjligheter till alla barn, att det inte är den som kommer först in i byggen som alltid får vara där, utan den som vill men inte tar för sig, också ges möjlighet till att vara där. (Anna)
I citaten ovan beskriver Lisa och Anna sina tankar med aktivitetstavlan. Moa förklarar även att arbetssättet leder till att barn blir trygga med alla i gruppen, vilket kan leda till att barn vågar uttrycka sig och ser sig själva som en i gruppen. En förutsättning för jämlikt inflytande är att barn ska känna sig trygga och våga uttrycka sig, det understryker samtliga förskollärare.
5.4 Närvarande förskollärare i lek
Analysen visar att det finns förutsättningar som förskollärare kan påverka och inte kan påverka gällande jämlikt inflytande mellan barn i lek hos åldersblandade barngrupper. En förutsättning samtliga förskollärare uttrycker är att de kan påverka sitt eget
förhållningssätt och arbetssätt i lek. Något samtliga förskollärare ständigt återkommer till under intervjuerna är vikten av att vara närvarande i lek. De uttrycker att deras närvaro kan vara avgörande för vilka möjligheter till jämlikt inflytande som ges, speciellt i en åldersblandad barngrupp. Lisa, Ammi och Anna beskriver att spännvidden gällande utveckling och intresse är större i en åldersblandad barngrupp. Det leder till att en närvarande förskollärare behövs i en åldersblandad barngrupp. Samtliga förskollärare beskriver olika sätt att vara närvarande på, att vara närvarande i lek innebär inte alltid att ha en roll i lek. Det kan innebära att på avstånd vara lyhörd för vad barn säger och gör. Ammi uttrycker sig som citatet nedan;
Sen kan det vara att vi sitter i samma rum, att vi är med i leken, att vi är på avstånd. . . Det är jättesvårt att veta när man ska gå in i leken som vuxen, när ska man backa, man måste låta barnen testa själva. Samtidigt som vi har läst mycket om att barn lär sig att leka av någon som redan kan leka, då kan inte vi förvänta oss att treåringarna ska lära sig av femåringarna, för femåringarna måste få lära sig från någon. (Ammi)
För att kunna avgöra när det är lämpligt att gå in i lek för att exempelvis lösa en konflikt eller vägleda i lek, uttrycker Lisa, Ammi och Anna att det handlar om
en fingertoppskänsla. Ammi uttrycker att denna känsla är något som kommer med erfarenhet, genom arbetslivserfarenhet utvecklas en känsla av vad som bör prioriteras. Vidare förklarar Ammi att de har arbetssätt på förskolan som möjliggör att vara
närvarande i lek och därmed skapa förutsättningar för jämlikt inflytande mellan barn. De har bestämda rutiner under dagen för vilka som är ansvariga för praktiska moment, exempelvis toalettbesök eller svara i telefon. Det leder till att de andra förskollärarna är fria till att endast vara närvarade i barns lek, och har en trygghet i att någon annan exempelvis svarar i telefon och leken behöver inte avbrytas.
Samtliga förskollärare beskriver att vara närvarande i lek även kan innebära att ha en roll i lek. Anna beskriver att det bör tas hänsyn till att det inte alltid är lägligt att som
förskollärare ha en roll i lek, det bör ske på barns villkor då det är deras lek som de ska ha inflytande över. Därför är en förutsättning att förskollärare blir inbjudna till lek om förskolläraren ska ha en roll i lek. Likt Anna uttrycker Nora vikten av att förhålla sig till barns lekregler.
Det är barnen som ska äga sin kunskap, och att man som pedagog ska hjälpa till och stödja. (Nora)
Det vill säga att förskollärare inte kan delta i lek endast efter sina åsikter, utan att hänsyn bör tas till vilken barngrupp det är och vad de gör uttryck för. Ammi lyfter att det är av betydelse att som vuxen inta en roll i lek för att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande mellan barn i lek hos åldersblandade barngrupper. Genom att ha en roll i lek går det att uppmärksamma barn på vad de leker och hur de leker, vilket Ammi beskriver är en del av att ge förutsättningar för jämlikt inflytande i lek. Genom att uppmärksamma barn på vad som händer i lek synliggör förskollärare för barn hur deras handlingar påverkar andra. Det kan vara extra viktigt i en åldersblandad barngrupp, då förståelsen för vad jämlikt inflytande är kan variera i större utsträckning, uttrycker Moa. Vidare beskriver Lisa att det i en åldersblandad barngrupp kan finnas stor spännvidd i hur barn uttrycker sig och agerar. Det kan leda till att inflytande begränsas, vilket är lättare att synliggöra när förskollärare har en roll i lek. Förskollärares roll kan användas till att stötta och vägleda lekens riktning, exempelvis genom att tilldela barn roller eller tillföra nytt material som för leken framåt och skapar förutsättningar för jämlikt inflytande.
5.5 Barns inflytande i lek
En utmaning med jämlikt inflytande hos åldersblandade barngrupper som samtliga förskollärare är samstämmiga i, är att förståelsen för inflytande varierar bland barn och att ålder kan användas som en strategi för att utesluta varandra. Det är speciellt en utmaning när yngre barn ska inkluderas i äldre barns lek. Vidare förklarar samtliga förskollärare att de behöver tillämpa medvetna arbetssätt som gör inflytande
möjligt mellan alla barn i barngruppen, oavsett tidigare förståelse för innebörden av inflytande eller ålder på barn. Ett sådant medvetet arbetssätt kan vara att förskollärare är närvarande i lek, både för att vägleda och stötta barn.
5.6 Möjligheter och utmaningar i en åldersblandad barngrupp
Möjligheterna förskollärarna upplever i en åldersblandad barngrupp är flera. Samtliga förskollärare upplever en möjlighet i att barn i en åldersblandad barngrupp kan lära sig av varandra, yngre av äldre, äldre av yngre. En möjlighet i en åldersblandad barngrupp, som Lisa, Anna, Ammi och Nora uttrycker, är att barn i större utsträckning får möta fler olikheter när åldrarna är blandade än i en åldershomogen barngrupp. Nora och Lisa beskriver vidare att barn i en åldersblandad barngrupp får lära sig att anpassa sig efter fler behov, eftersom variationen av barns behov kan variera i större utsträckning när flera åldrar möts och samspelar i lek. Nora ger ett exempel på en situation hon nyligen varit med om, när barn får anpassa sig efter varandra. Hon beskriver en rörelselek där
femåringarna generellt var mer motoriskt rörliga än tvååringarna, det ledde till att barnen anpassade sig efter varandra. Ammi beskriver att lek är ett tillfälle där barn får lära sig att visa förståelse för varandra.
Det här med livet, man måste alltid anpassa sig efter andra, och jag tror leken är ett jättebra sätt att lära sig det på. (Ammi)
Ammi uttrycker att lek är en spegling av livet, barn kan i lek utveckla förmågor som de kan använda i andra situationer. I en åldersblandad barngrupp möter barn olikheter, precis som de gör i livet. Möjligheterna i en åldersblandad barngrupp anses vara många. Barn möter flera individer med olika behov och lär sig att anpassa sig efter
andra. Ammi höjer ett varningens finger mot att förskollärare anser att barn ska anpassa sig.
Man kanske anpassar leken för de yngre, när både de yngre och de äldre är i samma lek . . . det blir ofta att de äldre barnen vill hjälpa de yngre barnen hela tiden. Vilket är en jättefin egenskap, men det kan hämma de äldre barnen. De äldre barnen känner att de får anpassa sig för de yngre barnen. (Ammi)
Ammi anser att rutinsituationer och lek ofta anpassas för de som är yngst i en
åldersblandad barngrupp, vilket leder till att det blir en utmaning att ge äldre barn samma utrymme som yngre barn. En konsekvens av det blir att äldre barn inte ges samma förutsättningar för inflytande.
Utmaningarna i en åldersblandad barngrupp kan upplevas många, men Ammi uttrycker vikten av att se möjligheterna i utmaningarna. Om det är en utmaning att anpassa en situation för alla barn i en åldersblandad barngrupp, krävs det att förskollärare letar efter möjligheterna och tar vara på de resurser som finns i arbetslaget och barngruppen för att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande mellan barn i lek. Ett exempel för att skapa jämlikt inflytande mellan barn i lek kan vara att dela in barn i grupper. Ammi uttrycker att utmaningar inte grundar sig i barngruppen, utan i vilka förutsättningar förskollärare ger barn. Om något är en utmaning, är det betydelsefullt att arbetslaget tillsammans diskuterar vilka förutsättningar som barn ges till inflytande, och om något annat arbetssätt kan användas i den situation som upplevs som en utmaning. Lisa håller med om att gruppindelningar kan vara ett alternativ för att vända en utmaning med jämlikt inflytande mellan barn i lek till en möjlighet. Däremot kan en aspekt av detta vara att det i en åldersblandad barngrupp kan krävas fler indelningar än i en åldershomogen
barngrupp, vilket det inte alltid finns resurser till. I en åldersblandad barngrupp kan vidden av behov och intressen vara större än i en grupp där barn är i samma ålder. Vilka förutsättningar förskollärare kan ge barn, grundar sig i sin tur i hur förskolan är
organiserad och vilka resurser som finns att tillgå. Finns inte de resurser i organisationen som förskollärare behöver, påverkar det vilka möjligheter till inflytande barn ges.
Samtliga förskollärare ger olika exempel på vilka resurser som kan påverka
möjligheterna till inflytande, det kan vara andelen utbildade förskollärare, barnantalet, rektorns engagemang, hur mycket personal som finns att tillgå i barngruppen, lokalernas utformning och vilken gemensam grundsyn som finns på förskolan. Med andra ord upplever samtliga förskollärare att organisationens utformning påverkar vilka möjligheter och utmaningar förskollärare behöver ta hänsyn till i arbetet med att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande mellan barn i lek hos åldersblandade barngrupper.
Samtliga förskollärare anser att det finns möjligheter och utmaningar med att ge
förutsättningar för jämlikt inflytande mellan barn i lek hos en åldersblandad barngrupp. Förskollärarna beskriver att utmaningarna är många, men att möjligheterna som finns i en åldersblandad barngrupp väger tyngre än utmaningarna. De är överens om att det är förskollärares uppdrag att skapa förutsättningar för inflytande och göra utmaningar till möjligheter.
Det är vi, förskollärare, som skapar möjligheterna genom att ge barnen förutsättningarna i leken att det kan bli jämlikt. (Moa)
6. Diskussion
Studiens syfte är att öka kunskapen om hur förskollärare skapar förutsättningar för jämlikt inflytande mellan barn i lek hos åldersblandade barngrupper, med fokus på barngrupper med barn i åldrarna 3–5 år. Första rubriken i följande kapitel är Resultatdiskussion. I resultatdiskussionen diskuterar vi resultatet i relation till
bakgrunden. Underrubrikerna i resultatdiskussionen är samma som rubrikerna i resultatet. Andra rubriken i kapitlet är Slutsatser, det är en slutsats av sammanställningen av
bakgrunden och resultatet. Den tredje rubriken är Metoddiskussion, där diskuterar vi metodval. Den fjärde och sista rubriken är Vidare forskning, som ger förslag på vidare forskning utifrån vår studie.
6.1 Resultatdiskussion
I följande kapitel presenteras resultatdiskussionen under rubrikerna; 6.1.1 Definition av
jämlikt inflytande i lek, 6.1.2 Förskollärares barnsyn är av
betydelse, 6.1.3 Förskollärares arbetssätt för att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande i lek, 6.1.4 Närvarande förskollärare i lek, 6.1.5 Barns inflytande i lek, och 6.1.6 Möjligheter och utmaningar i en åldersblandad barngrupp.
6.1.1 Definition av jämlikt inflytande i lek
Jämlikt inflytande är två begrepp som sammantaget får definitionen, att varje barn ska
ha möjlighet att påverka oavsett förutsättningar (Barnombudsmannen, 2016; SAOB,
2015). Vidare beskrivs jämlikt inflytande i Lpfö 18 (Skolverket, 2018) som att alla barn har rätt att använda olika uttrycksformer för att göra sin röst hörd. Definitionen av begreppet jämlikt inflytande enligt Barnombudsmannen (2016), SAOB
(2015) och Lpfö 18 (Skolverket, 2018) stämmer överens med den definition
förskollärarna uttryckte i vår studie. Inflytande i lek beskrivs av samtliga förskollärare som möjligheten att göra sin röst hörd och bli lyssnad till. Definitionen av orden i
begreppet jämlikt inflytande, går att anta är självklar och tydlig, då samtliga förskollärare använde sig av samma ord som Barnombudsmannen (2016), SAOB (2015) och Lpfö 18 (Skolverket, 2018) för att definiera begreppets betydelse. Det råder därmed inga tvivel i hur begreppet jämlikt inflytande definieras. Däremot finns det en divergens i hur samtliga förskollärare uppfattar vad jämlikt inflytande innebär i praktiken. Det går att utläsa i resultatet att förskollärarna har olika syn på hur det går att arbeta för att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande mellan barn i lek. Hjelmér (2020) har likt oss, noterat i sin studie att förskollärare har olika syn på hur jämlikt inflytande kan arbetas med i praktiken.
6.1.2 Förskollärares barnsyn är av betydelse
En aspekt som kan påverka barns förutsättningar för jämlikt inflytande mellan barn i lek, är vilken barnsyn förskollärare har. Hjelmér (2020) menar att en avgörande aspekt är huruvida förskollärare ser barn som kompetenta. En sådan barnsyn avgör vilka förutsättningar förskollärare ger barn att ha inflytande i lek. När förskollärare ser barn som kompetenta skapar förskollärare förutsättningar för barn att utveckla en förståelse för jämlikt inflytande, vilket i sin tur kan leda till att det blir jämlikt inflytande mellan barn i lek. När barn ses som kompetenta bidrar det till att deras förståelser och
upplevelser blir lyssnade till, vilket leder till att barn ges utrymme att ha inflytande (Hjelmér, 2020). Vidare förklarar Emilson och Folkesson (2007) att barns förståelser och upplevelser kan bli synliga först när förskollärare intar barns perspektiv. När barns perspektiv synliggörs skapas förutsättningar för jämlikt inflytande. Det går att ställa sig frågan om det är möjligt för förskollärare att inta barns perspektiv, och i sådana fall hur det sker. Huruvida det är möjligt finns inget svar på, men det som framgår i resultatet är att det är viktigt att vara lyhörd för vad barn ger uttryck för och att ha en förståelse för att ett barns perspektiv inte är alla barns perspektiv. Det går att tolka resultatet som att om förskollärare endast intar ett barns perspektiv, innebär det inte att det skapas
förutsättningar för jämlikt inflytande mellan barn i lek. Förutsättningar för jämlikt inflytande i lek kan skapas när förskollärare är lyhörda för varje barns
allvar. Utifrån ovanstående väcks reflektioner över om det någonsin går att veta vad barns perspektiv är. Däremot går det anta att det närmsta förskollärare kan göra för att inta ett barns perspektiv är att agera som förskollärarna i resultatet beskrivit, att vara lyhörd och lyssna in det barn ger uttryck för.
6.1.3 Förskollärares arbetssätt för att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande i lek
De arbetssätt som används i en åldersblandad barngrupp för att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande mellan barn i lek är flera och varierande. En åldersblandad barngrupp kräver medvetna och riktade arbetssätt (Rouse, 2014). Vilka förutsättningar för jämlikt inflytande barn ges, påverkas av vilka arbetssätt förskollärare använder sig av
(Marinšek et al., 2019). I resultatet nämndes inte att en åldersblandad barngrupp kräver fler arbetssätt än en åldershomogen barngrupp, däremot nämndes det att spännvidden gällande utveckling och intresse hos barn kan vara större. Därefter framkom det beskrivningar av de arbetssätt som används i en åldersblandad barngrupp för att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande mellan barn i lek. Det går att utläsa i resultatet att en åldersblandad barngrupp kräver flera arbetssätt, då spännvidden är större, men det
behöver nödvändigtvis inte vara fler än i en åldershomogen barngrupp.
I resultatet framgår det att förskollärare har olika syn på hur jämlikt inflytande kan arbetas med i praktiken. Det framgår att det är av värde att ha en samsyn i arbetslaget gällande vilka arbetssätt som bör tillämpas i en åldersblandad barngrupp för att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande mellan barn i lek. Vidare framkom det i
resultatet att jämlikt inflytande i lek kan synliggöras genom olika arbetssätt, både med hjälp av psykologiska och fysiska redskap, artefakter. Exempel som framkom i resultatet var att det material som finns tillgängliga för barn, kan användas som ett fysiskt redskap som kan skapa förutsättningar för jämlikt inflytande mellan barn i lek. Informanterna Moa och Nora menade att det ska finnas något material för varje barn i alla rum som upplevs intressant att utforska, det för att jämlikt inflytande ska ges förutsättningar för. Moa och Nora menade att jämlikt inflytande kan begränsas om barn känner att de enbart vill vara i specifika rum. Vilket kan leda till att barns valmöjligheter minskar och att barn kan bli exkluderade i vissa lekar om de upplever att de inte vill vara i alla rum. Det finns inget i bakgrunden som styrker att det krävs material för varje barn i alla rum för att ge förutsättningar för jämlikt inflytande mellan barn i lek.
Däremot framgår det i Hjelmérs (2020) studie att jämlikt inflytande sker mellan barn i lek när barn ges möjlighet att välja fritt bland material på förskolan.
Utöver att som förskollärare arbeta med materialets betydelse, beskrivs
gruppindelningar i resultatet som ett betydelsefullt arbetssätt förskollärare kan använda sig av för att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande mellan barn i lek. Förskollärarna beskriver att gruppindelningar sker genom arbetssättet med benämningarna lekschema, aktivitetstavla och lekgrupper. Detta arbetssätt beskrivs som betydelsefullt, speciellt i en åldersblandad barngrupp. Eftersom förskollärare då kan påverka barns lekval, gör det att barn upptäcker nya möjligheter i rummen, men även att de blir trygga med alla i
barngruppen. Detta kan vara en förutsättning för att skapa jämlikt inflytande mellan barn i lek. Nasiopoulou (2019) har även i sin studie kommit fram till att gruppindelningar har betydelse vid arbete med jämlikt inflytande. Däremot lyfter författaren vikten av miljöns organisering vid gruppindelningar, utan en medveten organiserad miljö, fungerar inte gruppindelningar som arbetssätt.
Utifrån det som nämns i resultat och i bakgrund om gruppindelningar och organisationen av miljö och material, har reflektioner uppstått. Våra tankar om gruppindelningar i relation till förskolans miljö är att om förskollärare bestämmer var barn ska leka, behöver även miljön medvetet organiseras på det sätt att varje barn upplever att det finns något lustfyllt i alla rum. Om inte varje barn upplever alla rum lustfyllda, tar förskollärares bestämmande över barns inflytande och därmed begränsas jämlikt inflytande mellan barn i lek. Det går även att ställa sig frågorna, är möjligt att anpassa alla rum till varje
barn? Vad är en medveten organiserad miljö? Det går att anta utifrån Hjelmér (2020) och samtliga förskollärares beskrivningar i resultatet, att de är överens om att de fysiska redskapen, det vill säga materialen, är av betydelse för hur jämlikt inflytande ges förutsättningar för. Det som skiljer beskrivningarna åt är att Moa och Nora poängterar vikten av att det ska finnas material för varje barn i alla rum,
medan Hjelmér (2020) uttrycker att det handlar om att få möjligheten att välja fritt bland materialet på förskolan. Med utgångspunkt i Moa och Noras beskrivningar går det att dra slutsatsen att en risk med att det inte finns material i alla rum, kan vara att alla barn inte inkluderas i lek, och därmed minskar förutsättningarna för jämlikt inflytande mellan barn i barngruppen. Det går därför att ställa sig frågorna, är det viktigt att det finns
material för varje barn i alla rum? Om barn känner att de inte vill vara i alla rum på förskolan, finns då inte förutsättningar för jämlikt inflytande mellan barn?
6.1.4 Närvarande förskollärare i lek
Återkommande i resultatet är att förskollärare bör vara närvarande i lek för att se vilka arbetssätt som bör tillämpas för att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande mellan barn i lek. Närvaro kan innebära att förskollärare är fysiskt nära lek eller att de på avstånd ser vad som sker för att kunna vägleda och stötta när det behövs. Hjelmér (2020)
och Ólafsdóttir et al. (2017) styrker det som framgår i resultatet genom att förklara att det kan uppstå komplicerade situationer, som normer och konflikter, som gör att jämlikt inflytande mellan barn i lek begränsas när förskollärare är frånvarande i lek. Samtliga förskollärare poängterar även vikten av att ha en roll i lek för att stötta lekens spelregler och vägleda lekens riktning för att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande. Däremot är det viktigt att förskollärare har i åtanke vid deltagande i lek att det är barn som ska äga sin kunskap. Utifrån de sociokulturella begreppen mediering,
artefakter och appropriera, går det anta att förskollärare går in i lek med inställningen att
de ska mediera sin kunskap med artefakter till barn, som barn sedan
kan appropriera (Jakobsson, 2012; Säljö, 2015). En roll i lek innebär inte att ta över barns kunskap om lek, utan om att vara närvarande för att skapa förutsättningar för barn att erfara nya kunskaper. Det framgår i resultatet att det är av värde att tillämpa ett förhållningssätt där förskollärare ser lek som barns arena. Det innebär att förskollärare är med i lek på barns villkor, och att det är barn som ska bjuda in förskollärare till lek, snarare än att förskollärare deltar i lek efter eget tycke.
Utifrån ovanstående går det anta att närvarande förskollärare i lek är avgörande för vilka förutsättningar för jämlikt inflytande som ges mellan barn i lek, och vilka förutsättningar barn ges till att skapa en förståelse för jämlikt inflytande. Det är även rimligt att anta att det är av värde att barn har en förståelse för innebörden av jämlikt inflytande, för att jämlikt inflytande ska möjliggöras. Det går att tolka att närvarande förskollärare behövs för att kunna veta vilka arbetssätt som bör tillämpas i barngruppen, däremot har det uppstått reflektioner hos oss gällande huruvida förskollärare bör bli inbjudna till lek. Genom att som förskollärare förvänta sig att bli inbjuden till lek, läggs ansvaret hos barn att veta när förskollärare behöver närvara i lek för att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande mellan alla barn i barngruppen. Som Hjelmér (2020) och Ólafsdóttir et al.
(2017) tidigare beskrev, kan normer och konflikter begränsa barns inflytande. Utifrån det, är det rimligt att anta att förskollärare ibland behöver ta egna initiativ till att gå in i lek för att dessa begränsningar inte ska hindra jämlikt inflytande mellan barn i lek. 6.1.5 Barns inflytande i lek
Barns inflytande i lek har inte alltid positiva konsekvenser, det är en
aspekt Cederborg (2018) lyfter. En konsekvens är att barn kan använda sig av strategier för att styra lekens spelregler, och genom det exkludera och inkludera andra barn i lek (Cederborg, 2018). I resultatet framkom det att barn kan använda ålder som en strategi för att styra lekens spelregler, som i sin tur kan leda till att jämlikt inflytande mellan barn i lek kan begränsas. Förutsättningen för att inflytande ska bli jämlikt, är att förskollärare arbetar aktivt för att barn ska ges möjlighet till det. I resultatet nämner samtliga
förskollärare att arbetssättet med benämningarna lekschema, aktivitetstavla, lekgrupper och gruppindelningar kan vara ett sätt för förskollärare att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande mellan barn i lek. Reflektioner har väckts om detta arbetssätt kan ses som att förskollärare sätter ramar för barns lek. Å ena sidan beskriver Ólafsdóttir et al. (2017) att ramar i lek kan ses som nödvändigt för att alla barn ska ges möjlighet till inflytande. Å andra sidan lyfter författarna att barn kan utnyttja dessa ramar för att exkludera andra, därför är det av värde att förskollärare är uppmärksamma på dessa strategier. Med grund i det har tankar hos oss uppstått gällande indelningar av
barngruppen. Vad händer om förskollärare bestämmer en grupp där några barn sätter upp ramar som exkluderar andra barn? De barn som exkluderas i lek, har inte gjort ett aktivt val att delta i en lek med den gruppen. Det leder till att förskollärares bestämmande som i grunden syftade till jämlikt inflytande mellan barn i lek, kan bli motsatsen.
6.1.6 Möjligheter och utmaningar i en åldersblandad barngrupp
Det beskrivs både möjligheter och utmaningar med jämlikt inflytande mellan barn i lek hos en åldersblandad barngrupp. I resultatet och i Pramling Samuelsson et al. (2016) studie, framgår det att möjligheter med åldersblandade barngrupper är att barn kan lära av varandra, och utvecklas tillsammans av varandras olikheter. Vidare framgår det i bakgrunden att barn i en åldersblandad barngrupp ges utrymme att förvärva sin kunskap, då yngre barn och äldre barn möts i lek (Kallery & Loupidou, 2016). När barn ges möjlighet i samspel att förvärva sin kunskap, kan det ses som att
barn medierar och approprierar kunskap. Informanten Ammi lyfter en risk med att äldre barn i större utsträckning än yngre barn, förväntas mediera sin kunskap till andra. Hon förklarar att det kan finnas en kultur i förskolan där situationer oftast anpassas till de yngsta barnen i barngruppen, det kan leda till att äldre barn förväntas hjälpa och lära yngre barn. Det kan i sin tur leda till att äldre barns kunskaper och inflytande begränsas. Utifrån ovanstående reflekterar vi över hur förutsättningarna för jämlikt
inflytande mellan barn i lek påverkas av åldersanpassningar. På ett sätt går det att tolka det som att äldre barn har större inflytande i lek, då de i större utsträckning ges möjlighet att förvärva sin kunskap. På ett annat sätt går det att tolka det som att yngre barn har större inflytande i lek, då aktiviteter i större utsträckning anpassas efter dem. Går det att få jämlikt inflytande i en åldersblandad barngrupp? Jämlikt inflytande handlar
däremot inte om att det ska vara lika för alla i lek, utan det handlar om att alla ska ges möjlighet att ha inflytande i lek. Om den kultur som tas upp i resultatet är märkbar på flera förskolor, är det viktigt att den synliggörs och att förskollärare blir medvetna om det. Problematiken gällande jämlikt inflytande mellan barn i lek ligger nödvändigtvis inte i kontexten av en åldersblandad barngrupp, utan i förskollärares förhållningssätt till åldersblandade barngrupper.
En utmaning som lyfts i bakgrunden och i resultatet, är att det kan upplevas svårt att hitta arbetssätt som gynnar alla barn i lek i en åldersblandad barngrupp. I resultatet framgår det att spännvidden i en åldersblandad barngrupp oftast är större gällande intresse och utveckling. Sundell (2000) delar den uppfattning som framkom i resultatet, och förklarar att det krävs mer planeringstid i en åldersblandad barngrupp. En reflektion som uppstått är om det behövs mer planeringstid i en åldersblandad barngrupp, främst då det inte nämndes något om planeringstid i resultatet. Det nämndes däremot att jämlikt inflytande i lek handlar om att ge alla barn förutsättningar efter behov, det styrker även Lpfö 18 (Skolverket, 2018). Det går utifrån detta anta att planering bör ske utifrån individidens behov, snarare än utifrån en generell uppfattning av vad barn i en viss ålder har behov av. Oftast sker både spontan och planerad lek i grupp, utifrån det är det rimligt att anta att det underlättar för förskollärare om flera barn i en grupp har liknande behov och
intresse för att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande mellan barn i lek. Däremot är det inte säkert att behov och intresse kan kopplas samman med ålder, men utifrån några av förskollärarnas erfarenheter är spännvidden hos åldersblandade barngrupper större i jämförelse med spännvidden hos åldershomogena barngrupper.
Ytterligare en utmaning som lyfts i resultatet är att det ligger en utmaning i att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande hos åldersblandade barngrupper om organisationen inte är utformad för det. Det finns förutsättningar gällande förskolans organisation som förskollärare kan och inte kan påverka. Exempelvis går det inte påverka
vilken barngruppen är, utan förskollärare måste förhålla sig till de behov som finns i den. Det som förskollärare kan påverka är sitt förhållningsätt och inställning till de utmaningar som finns. Utifrån det går det förstå att förskolans organisation kan påverka vilka möjligheter och utmaningar förskollärare har att tillgå och hantera för att kunna skapa förutsättningar för jämlikt inflytande mellan barn i
lek hos åldersblandade barngrupper. 6.2 Slutsatser
Centrala resultat i relation till innehållet i bakgrunden är att förskollärare bör vara närvarande i lek för att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande hos åldersblandade barngrupper. Informanten Ammi beskrev att lek är en spegling av livet, vilket tydliggör lekens värde vid arbete för jämlikt inflytande. Säljö (2015) beskriver att lek har en central roll i det sociokulturella perspektivet, i lek kan barn tillägna sig nya erfarenheter,
exempelvis vad jämlikt inflytande innebär. Då lek är barns arena, finns det därmed möjligheter för barn i lek att appropriera en förståelse för vad jämlikt inflytande innebär och hur det kan tillämpas.
Inflytande handlar dels om att barn får möjlighet att vara med på sina egna villkor och behov, dels om att barn får välja fritt bland material på förskolan. Däremot beskriver samtliga förskollärare aktivitetstavla, lekschema och lekgrupper som arbetssätt för att skapa förutsättningar för jämlikt inflytande för alla barn i lek. Är det möjligt för barn att vara med i lek på sina egna villkor och vara fria i sina val om ovanstående arbetssätt tillämpas? Det går att anta att arbetssättet möjliggör för alla barn att samspela
med varandra, och därmed skapas förutsättningar för en balans som gör det möjligt för alla barn att ha inflytande och därmed blir det jämlikt inflytande mellan barn i lek. Slutligen har reflektioner uppstått kring att det i resultatet nämns fler utmaningar än möjligheter i en åldersblandad barngrupp. Trots detta går det att tolka att förskollärarna föredrar åldersblandade barngrupper. Varför? Förskollärarna uttryckte att det finns
