Postadress: Besöksadress: Telefon:
REFORMATION AV UTSATTA OMRÅDEN
- Brottsprevention & trygghet genom
utformning
REFORMATION OF EXPOSED DISTRICTS
- Crime prevention & security through
environmental design
Anton Dunåker
Tor Stening
EXAMENSARBETE 2020
Byggnadsteknik
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Geza Fischl
Handledare: Amjad Al-Musaed Omfattning: 15 hp
Abstract
Abstract
Purpose: This study is based on one of 60 residential areas in Sweden which is
evaluated to have low socio-economic status and where criminals have an impact on the society. Råslätt in Jönköping is referred as an exposed area and this studys aim is to identify, analyze and assist Vätterhem with guidance concerning crime prevention and providing safe design in urban space. The aim of this study is to comprehend how urban spaces can be designed to prevent crime in exposed areas in general and Råslätt in particular. In this way, this study will contribute with knowledge to make Råslätt a secure and safe area.
Method: This study’s methods is both qualitative and quantitative. First, a literature
research was conducted on where CPTED has been implemented as a tool in crime. A document analysis has been carried out using statistics from the police department regarding reported crimes in Råslätt. Interviews were conducted on people with good knowledge of Råslätt, in order to supplement and compare the document analysis. The questions asked were regarding perceived crime and insecurity. To map Råslätt, an area analysis was then implemented based on the tool Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED).
Findings: This study shows that parking lots on the outskirts of Råslätt, Havsörnsgatan
and Stadsgården with its surrounding areas are common places for crimes within three crime categories:
1. Public acts of violence that risk damaging third parties are found where you can find problems with natural surveillance.
2. Open drug dealing is found where there is a problem with natural surveillance and natural access control.
3. Outward dissatisfaction against society is found in places where there is a problem with natural surveillance and territorial reinforcement.
Implications: This study shows that there is a connection between the tool CPTED and
the crimes that are reported in Råslätt as well as the perceived feeling of where crimes are committed is in consistent with the reality of where crimes are reported. The conclusion shows that there is some improvement to make when it comes to the built environment and reduce the occurrence of criminal acts. Examples of such measures are better lightning, concealed walking paths and restrict the car traffic in the area.
Limitations: This study only includes the residential area Råslätt with its surrounding
parking lots and garages. This means that forest areas, outdoor areas and roads that connect Råslätt with nearby residential areas are excluded. This study also focuses on the indirect oppressions in the assignment of exposed areas. The aspect in CPTED regarding the natural access control and segregation from surrounding areas will not be evaluated in this study.
Keywords: CPTED, Exposed areas, Crime prevention, Natural access control, Natura
Sammanfattning
Sammanfattning
Syfte: Studien har sin grund i ett av de 60 områden i Sverige som bedöms ha låg
socialekonomisk status och där kriminella har en påverkan på samhället. Råslätt i Jönköping benämns som ett utsatt område och studien syftar till att identifiera, analysera och bistå Vätterhem med vägledning rörande brottsförebyggande och trygghetssäkrande utformning i urban miljö. Målet med studien är att komma till insikt om hur offentliga platser kan utformas för att preventivt och aktivt förhindra brott i utsatta områden i allmänhet och Råslätt i synnerhet. På så sätt bidra med information för att göra Råslätt till ett säkrare och tryggare område.
Metod: Studien innehåller både kvalitativa och kvantitativa metoder. Först
genomfördes litteraturstudier om CPTED som verktyg i brottsbekämpning. En dokumentanalys genomfördes sedan av statistisk från polismyndigheten angående anmälda brott som återfinns i området. För att komplettera och jämföra dokumentanalysen gjordes intervjuer på personer med god kännedom över Råslätt. De frågor som ställdes handlade om upplevd brottslighet och otrygghet. För att kartlägga Råslätt genomfördes sedan en områdesanalys utifrån verktyget Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED).
Resultat: Studien visar på att parkeringsplatserna i Råslätts utkanter, Havsörnsgatan
och Stadsgården med omnejd är vanligt förekommande platser för anmälda brott inom de tre brottskategorierna:
1. Offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man återfinns i högst grad där problem med den naturliga övervakningen återfinns.
2. Öppen narkotikahandel återfinns där det är problem med den naturliga övervakningen och den naturliga åtkomstkontrollen.
3. Brottshandlingar i form av utåtagerande missnöje mot samhället återfinns på platser där det är problem med den naturliga övervakningen och den territoriella förstärkningen.
Konsekvenser: Studien visar att det finns en koppling mellan verktyget CPTED och
de brottshandlingar som anmälts i Råslätt. Även att den upplevda känslan om var brott begås, till viss del stämmer överens med verklighetsbilden över var brotten anmäls Slutsatsen visar även att det finns en del förbättringsåtgärder att vidta när det kommer till den bebyggda miljön för att reducera uppkomsten av brottshandingar. Exempel på sådana åtgärder är bättre belysning, mindre avskärmningar vid gångstråk och att begränsa biltrafiken in i området.
Begränsningar: Studien innefattas bara av bostadsområdet Råslätt med dess
omkringliggande parkeringar/garage. Det innebär att skogsområden, friluftsområden samt vägar som förbinder Råslätt med närliggande bostadsområden exkluderas. Studien har också fokus på de indirekta påtryckningarna i bedömningen av utsatta områden. Aspekten i CPTED rörande den naturliga åtkomstkontrollen och hur segregerat området är från kring liggande områden kommer inte att beaktas i studien.
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
1
Inledning ... 1
1.1 BAKGRUND ...1 1.2 PROBLEMBESKRIVNING ...1 1.3 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ...4 1.4 AVGRÄNSNINGAR ...4 1.5 DISPOSITION ...4 1.5.1 Inledning ...41.5.2 Metod och genomförande...4
1.5.3 Teoretiskt ramverk ...5
1.5.4 Empiri...5
1.5.5 Analys och resultat ...5
1.5.6 Diskussion och slutsatser ...5
2
Metod och genomförande ... 6
2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ...6
2.1.1 Kvantitativ ...6
2.1.2 Kvalitativ ...6
2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ...6
2.2.1 Frågeställning 1. Var i Råslätt begås följande brottskategorier: offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man, narkotikahandel som bedrivs öppet, utåtagerande missnöje mot samhället? ...7
2.2.2 Frågeställning 2. Vad är karakteriserande för miljöer och platser där det begås brott inom dessa brottskategorier? ...7
2.2.3 På vilka sätt kan CPTED implementeras i Råslätt för att stävja brottsligheten och öka tryggheten i området? ...7
2.3 LITTERATURSTUDIE ...7
2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ...8
2.4.1 Litteraturstudie...8
2.4.2 Dokumentanalys ...8
Innehållsförteckning 2.4.4 Områdesanalys...8 2.5 ARBETSGÅNG ...8 2.5.1 Litteraturstudie...8 2.5.2 Dokumentanalys ...9 2.5.3 Intervjuer ...9 2.5.4 Områdesanalys...9 2.6 TROVÄRDIGHET ...9
3
Teoretiskt ramverk ... 10
3.1 TEORI OM SITUATIONELL BROTTSPREVENTION ...10
3.1.1 CPTED ...10
3.2 GENOMFÖRANDE AV SITUATIONELL BROTTSPREVENTION ...11
3.2.1 Offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man ...11
3.2.2 Narkotikahandel som bedrivs öppet ...11
3.2.3 Utåtriktat missnöje mot samhället ...11
3.3 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH OMRÅDE/FÄLT/ARTIKEL ...12
3.3.1 CPTED ...12
3.3.2 Tidigare studier ...12
3.4 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER ...12
4
Empiri ... 13
4.1 GEOGRAFISK ÖVERSIKT ...13 4.1.1 Orienteringskarta Jönköping ...13 4.1.2 Orienteringskarta Råslätt ...14 4.2 LITTERATURSTUDIE ...14 4.2.1 Naturlig övervakning ...14 4.2.2 Naturlig åtkomstkontroll ...15 4.2.3 Territorial förstärkning ...15 4.3 INTERVJUER ...16 4.3.1 Respondenter ...16Innehållsförteckning
4.3.4 Utåtagerande missnöje mot samhället ...17
4.4 OMRÅDESANALYS UTIFRÅN CPTED ...18
4.4.1 Naturlig övervakning ...18
4.4.2 Naturlig åtkomstkontroll ...23
4.4.3 Territorial förstärkning ...25
4.5 DOKUMENTANALYS...26
4.5.1 Offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man ...27
4.5.2 Narkotikahandel som bedrivs öppet ...29
4.5.3 Utåtagerande missnöje mot samhället ...30
4.6 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ...30
5
Analys och resultat ... 31
5.1 ANALYS ...31
5.1.1 Kartläggning av brottskategorier ...31
5.1.2 CPTED i Råslätt...31
5.1.3 Koppling till intervjuer i Råslätt ...37
5.2 FRÅGESTÄLLNING 1:VAR I RÅSLÄTT BEGÅS DE TRE OLIKA BROTTSKATEGORIERNA? ...38
5.3 FRÅGESTÄLLNING 2: VAD ÄR KARAKTERISERANDE FÖR MILJÖER OCH PLATSER DÄR DET BEGÅS BROTT INOM DE TRE BROTTSKATEGORIERNA?...40
5.4 FRÅGESTÄLLNING 3:PÅ VILKA SÄTT KAN CPTED IMPLEMENTERAS I RÅSLÄTT FÖR ATT STÄVJA BROTTSLIGHETEN OCH ÖKA TRYGGHETEN I OMRÅDET? ...41
5.5 KOPPLING TILL MÅLET ...41
6
Diskussion och slutsatser ... 43
6.1 RESULTATDISKUSSION...43
6.2 METODDISKUSSION ...43
6.3 BEGRÄNSNINGAR...44
6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ...44
6.4.1 Slutsatser ...44
6.4.2 Rekommendationer...44
6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ...46
Litteraturförteckning ... 47
Innehållsförteckning
Inledning
1
Inledning
Följande examensarbete behandlar brottspreventiva åtgärder i utsatta områden genom utformning av den bebyggda miljön. Studien är applicerad på området Råslätt, Jönköping där det kommunala bostadsbolaget, Vätterhem, planerar att investera 1 miljard kr i området genom upprustning, renoveringar och nybyggnationer av bostadsrätter, radhus samt mindre villor. Studien har sin utgångspunkt i några av polisens bedömningskriterier om hur de bedömer ett område som ett utsatt område.
1.1 Bakgrund
Grunden för att skapa och upprätthålla ett väl fungerande samhälle är hållbar utveckling. I begreppet ryms tre perspektiv: ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet samt social hållbarhet (Brundtland, 1985). I den sociala hållbarheten är delaktighet och förtroende en viktig del. Dels människor sinsemellan men också förtroendet mellan människor och samhället dom lever i. Samhället skapar en person, och samhället har i sig en stor påverkan på personen. Enligt en studie av Damm & Dustmann (2014) finns det en stark koppling mellan personer som utför kriminella handlingar och i vilket område dom vuxit upp i. Har personen vuxit upp i ett område som är särskilt utsatt för brottshandlingar ökar risken för den enskilde personen att själv begå brottshandlingar. En annan studie (Farrington, 1998) antyder att personer som har vuxit upp med bland annat låg socialekonomisk status och i områden med hög brottslighet har en direkt påverkan på en persons brottsliga motiv, till exempel ilska och önskan om att skada andra. Detta leder i sin tur till olika brottshandlingar. Kriminaliteten har även en påverkan på samhället på det ekonomiska planet (McCollister et al., 2010). Enligt Svenskt näringsliv (2019) så uppgår de totala kostnaderna för svenska företag i följd av brott till minst 55 miljarder kronor årligen på indirekta och direkta kostnader kopplade till olika typer av brottshandlingar.
En aktuell debatt i dagens samhälle i Sverige är frågan om utanförskap och segregation samt hur dessa problem kan försöka motverkas. Flera av de områden och byggnader som uppkom vid tillväxtåren på 60- och 70-talet, under det så kallade miljonprogrammet, har haft problem med segregation och utanförskap. Flera av dessa områden återfinns även på listan över utsatta områden som polismyndighetens rapport (2017) bedömer som: ”stadsdelar med låg socialekonomisk status där kriminella har
en påverkan på samhället”. (s.4)
Den tekniska livslängden på dessa byggnader börjar ta slut och upprustning av dessa områden börjar bli högst aktuella (Boverket, 2012). Råslätt i Jönköping är ett av de områden som framkom under miljonprogrammet och som är klassat som ett utsatt område, som i dagsläget är aktuellt för en sådan upprustning.
1.2 Problembeskrivning
För att ge en samlad lägesbild över hur stor den kriminella påverkan är över lokalsamhällen runt om i Sverige har Polismyndigheten, genom den Nationella Operativa Avdelningen (NOA) definierat tre olika begrepp utifrån grad av allvarlighet. Dessa är riskområden, utsatta områden samt särskilt utsatta områden och har alla gemensamt att de bör inkluderas i den nationella lägesbilden (Polismyndigheten, 2019). I NOA:s senaste lägesbildsrapport från Polismyndigheten (2019) listas dessa stadsdelar, som till antalet är 60 stycken från olika delar av Sverige. Dessa årliga rapporter syftar till att ge en nationell lägesbild och är en grundsten till vilka strategiska beslut som ska tas i organisationens ledning.
Inledning
Utsatta områden är rankad tvåa på den tregradiga skalan och definieras i
Polismyndighetens rapport (2015) som:
“Ett utsatt område är ett geografiskt avgränsat område som av
en låg socioekonomisk status där de kriminella har en inverkan på lokalsamhället. Inverkan är snarare knuten till den sociala kontexten i området än de kriminellas utstuderade vilja att ta makten och kontrollera lokalsamhället. Påverkan kan utgöras av direkta påtryckningar, exempelvis genom hot och utpressning, eller indirekta, som:
offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man, narkotikahandel som bedrivs öppet och
ett utåtagerande missnöje mot samhället.” (s.13)
I rapporten ryms även en utvecklingsindikator som inom dessa tre kategorier visar på vilken trend lokalsamhället har jämfört med föregående rapport. Polismyndigheten, (2015).
Inledning
På listan för utsatta områden med en ihållande trend återfinns stadsdelen Råslätt i Jönköping. En stadsdel som började bebyggas i slutet av 60-talet och som 1972 var färdigbyggd. Råslätt, likt många av de andra 59 lokalområden på NOA:s lista ingick i det så kallade miljonprogrammet som genomfördes mellan 1965 och 1975 där det nationella målet var att bygga 1 miljon bostäder under 10 år. Råslätt blev på den tiden en förebild för hela landets byggande gällande ekonomi, planering, produktionssätt och kvalitet (VätterHem, 2019). En av flera orsaker till att Råslätt återfinns på NOA:s lista är den arkitektoniska utformningen och trångboddheten som förorsakades av miljonprogrammet. Detta leder bland annat till problem för polisen att utföra insatser och utföra sitt arbete (Polismyndigheten, 2017). Ett konkret exempel på utsattheten i Råslätt är sysselsättningsgraden som 2016 var 53,8% (Jönköping kommun, 2019) jämfört med genomsnittet i Jönköpings kommun på 81,6% (Stadskontoret Jönköping kommun, 2018).
NOA:s rapport från 2017 visar på den socioekonomiska situationen i utsatta områden där ekonomisk och social utsatthet inom forskningen är en social riskfaktor. Detta leder bland annat till att ungdomar som marginaliseras kan känna en utanförkänsla i samhället. Detta kan i sin tur leda till att ungdomar hamnar i en radikaliserande eller kriminaliserande process.
Kopplat till den låga sysselsättningsgraden i Råslätt så framkommer det i en studie skriven av Cho och Ho (2018) att det i en högre utsträckning begås brott i minoritetsområden då fattigdom är mer förekommande än i övriga samhället. Råslätt 2018 hade en befolkningsmängd på 5455 personer och majoriteten av dessa (3072) var utrikes födda. Detta innebär att 56,3% av Råslätts befolkning är utrikes födda och stadsdelen klassas därför som ett minoritetsområde (Jönköping kommun, 2020). I en studie av McKay (2019) beskrivs olika upphov till utåtagerande missnöje i bostadsområden från 3 slutsatser. Det första han kommer fram till är att låga genomsnittliga inkomster i ett område är förknippat med en högre sannolikhet till utåtagerande missnöje. Den andra slutsatsen är att individers egen inkomst spelar mindre roll utan att det är låga genomsnittliga inkomster i området som skapar missnöje. Det sista som beskrivs är perspektivet mellan den låga genomsnittliga inkomsten i sitt område jämfört med den högre standarden i övriga landet. Detta skapar en känsla av att ens område ignoreras.
I dagens samhälle pågår en debatt om huruvida man ska utnämna och peka ut problemområden som utsatta eller inte. Vissa menar att det blir en stämpel på området som genom stigmatisering försämrar situationen ytterligare. Detta leder i sin tur till att man förhindrar möjliggörandet av en positiv utveckling. Med bakgrund i detta vill därför det kommunala bostadsbolaget Vätterhem, investera miljardbelopp i området på upprustning, renovering och nybyggnationer. Vätterhems mål är att Råslätt år 2023 ska vara borttagna från listan över utsatta områden. Med målet i sikte så är det viktigt att förstå varför Råslätt finns på listan och vilka åtgärder man kan beakta för att på så sätt leda projektet i rätt riktning.
Inledning
1.3 Mål och frågeställningar
Målet med studien är att ge bostadsbolag Vätterhem ökad kunskap och förståelse om hur man med hjälp av den bebyggda miljön i Råslätt kan minska uppkomsten av brottsmöjligheter och på så sätt även bidra till minskat antal brottshandlingar i Råslätt. På detta sätt även bidra till att Vätterhem ska kunna nå sitt mål att få bort Råslätt över listan över utsatta områden. Studien kommer analysera hur offentliga platser kan utformas för att preventivt och aktivt förhindra brott i utsatta områden. Ur ett mer konkret synsätt, att förebygga brottsliga handlingar i form av våldshandlingar som riskerar att skada tredje man, öppen narkotikahandel samt utåtagerande missnöje mot samhället. Syftet är att identifiera, analysera och bistå Vätterhem med vägledning rörande brottsförebyggande och trygghetssäkrande utformning i urban miljö. Problemfrågor som ska besvaras är:
Var i Råslätt begås följande brottskategorier: offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man, narkotikahandel som bedrivs öppet samt utåtagerande missnöje mot samhället?
Vad är karakteriserande för miljöer och platser där det begås brott inom dessa brottskategorier?
På vilka sätt kan CPTED implementeras i Råslätt för att stävja brottsligheten och öka tryggheten i området?
1.4 Avgränsningar
I studien riktas fokus på bostadsområdet Råslätt och innefattas av de omkringliggande parkeringsgaragen och exkluderar skogsområden, vägförbindelser och friluftsområde som binder ihop Råslätt med andra närliggande bostadsområden. Problemformuleringarna är utvecklade så att undersökningen fokuserar på de indirekta påtryckningarna i bedömningen av utsatta områden. Vilka är:
Offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man Narkotikahandel som bedrivs öppet
Utåtagerande missnöje mot samhället.
De direkta påtryckningarna såsom hot och utpressning kommer inte att analyseras och beaktas i denna rapport.
1.5 Disposition
Rapporten är uppbyggd av sex huvuddelar. Dessa är inledning, metod och genomförande, teoretiskt ramverk, empiri, analys och resultat samt diskussion och slutsatser. Till sist redovisas litteraturförteckning, figurförteckning och tabellförteckning.
1.5.1 Inledning
Indelningen består av bakgrund, problembeskrivning, mål, frågeställningar och avgränsningar. Dessa är grundstenar i rapporten som har en vägledande funktion genom studien.
1.5.2 Metod och genomförande
Här presenteras strategin för studiens genomförande och vilka metoder som används för datainsamlingen samt dess kopplingar till frågeställningarna. Arbetsgången redovisas och studiens trovärdighet prövas.
Inledning
1.5.3 Teoretiskt ramverk
I det teoretiska ramverket lyfts de teorier som kan tydliggöra problemet. En annan del av kapitlet består av de artiklar som kan relateras till studien. Närmare bestämt, artiklar som kan hjälpa till att ge en ökad förståelse för problemet eller eventuellt hjälpa till att lösa det.
1.5.4 Empiri
I empirin redovisas den empiriska data som samtalts in genom litteraturstudier, dokumentananlys, områdesanalys och intervjuer.
1.5.5 Analys och resultat
Här analyseras den empiriska data som samlats in för att nå fram till ett resultat för att sedan kopplas till målet och frågeställningarna.
1.5.6 Diskussion och slutsatser
I rapportens sista huvuddel diskuteras det resultat som givits och utifrån det dras slutsatser. Det uppkommer också en diskussion kring metodval och dess påverkan på det givna resultatet samt vilka begränsningar studien har. Till sist ges förslag på vidare forskning på området.
Metod och genomförande
2
Metod och genomförande
I detta kapitel redovisas och förklaras de olika metoder och tillvägagångssätten som ska användas för att uppnå studiens slutresultat. Kapitlet beaktar även studiens trovärdighet och kopplingen mellan frågeställningarna och de olika valda metoderna för datainsamlingen.
2.1 Undersökningsstrategi
Denna studie utgår både från ett kvalitativt och ett kvantitativt förhållningssätt. Den kvantitativa metoden bearbetar information statistiskt och den kvalitativa metoden bearbetar och analyserar textmaterial (Patel & Davidsson, 2011).
2.1.1 Kvantitativ
Det kvantitativa förhållningssättet kommer att bedrivas med hjälp av dokumentanalyser av myndighetsdata och leda till deskriptiv statistik. En dokumentanalys är enligt Patel och Davidsson (2011) tryckt eller nedtecknad data som bearbetas.
Denna statistiska data kommer att erhållas från värmekartor eller så kallade heat maps. Dessa kommer att fastställa och visa vilka platser på Råslätt de olika brottskategorierna har anmälts. På detta sätt kommer en aktuell helhetsbild över området uppnås.
2.1.2 Kvalitativ
En kvalitativ insamlingsmetod kommer ske genom litteraturstudier och genomförs via sökningar i vetenskaps- och forskningsbaserade databaser som till exempel Scopus, DIVA och Google Scholar
Den mest omfattande insamlingsmetoden, intervju är även den kvalitativ och genomförs på personer med god kännedom om Råslätt. Dessa intervjuer kommer leda till en ännu djupare förståelse kring den bebyggda miljön på Råslätt, kopplad till de kriminella handlingarna och den upplevda tryggheten.
En områdesanalys kommer också vara en del av insamlingsmetoden. Analysen görs med hjälp av de aspekter som verktyget CPTED påpekar kan ge upphov till kriminella handlingar.
De olika datainsamlingsmetoderna kommer leda till att vi kan analysera och jämföra de olika resultaten och väga de mot varandra. På detta sätt kommer vi kunna se vilka åtgärder och metoder som vi enligt CPTED kan implementera i Råslätt för att minska de kriminella handlingarna gällande de utvalda brottskategorierna.
2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för
datainsamling
I följande avsnitt redovisas de hur frågeställningarna ska besvaras med hjälp av de valda metoderna samt hur frågeställningarna kompletterar varandra till det tänkta resultatet.
Metod och genomförande
Figur 2. Koppling mellan metod och frågeställning.
2.2.1 Frågeställning 1. Var i Råslätt begås följande brottskategorier:
offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man, narkotikahandel som bedrivs öppet, utåtagerande missnöje mot samhället?
Frågeställningen kommer besvaras med hjälp av dokumentanalyser och intervjuer. Dokumentanalys utgår från myndighetskällor för att få en statistisk bakgrund till kartläggningen över Råslätt. Genom intervjuer med verksamma personerna på Råslätt kommer också platser pekas ut som upplevs otrygga och där gemeneman upplever att man är särskilt utsatt för brott. Samt för att jämföra om upplevd otrygghet är kopplad till statistik myndighetsdata.
2.2.2 Frågeställning 2. Vad är karakteriserande för miljöer och platser
där det begås brott inom dessa brottskategorier?
Frågeställningen kommer besvaras genom att implementera det resultat som framgick i frågeställning 1 för att jämföra det med områdesanalysen. Områdesanalysen har genomförts med CPTED:s olika aspekter kring vad som teorin anser kan leda till uppkomst av brottmöjligheter och vad som ligger i riskzon för olika brottshandlingar. För att ytterligare stärka utslagen av frågan kommer den underbyggas av litteraturstudie för att undersöka kopplingar till tidigare gjorda studier.
2.2.3 På vilka sätt kan CPTED implementeras i Råslätt för att stävja
brottsligheten och öka tryggheten i området?
Frågeställningen kommer besvaras med hjälp resultatet på frågeställning 2 samt av en litteraturstudie för att finna vilka åtgärder som utifrån CPTED kan implementeras i Råslätt. Genom intervjuer med de verksamma på området kommer den upplevda trygghetskänslan beaktas då förslag på trygghetsskapande åtgärder efterfrågas i intervjuerna.
2.3 Litteraturstudie
Litteraturstudien har genomförts genom olika litteraturdatabaser såsom Primo, Google Schoolar och Science Direct. Informationen i litteraturstudien är hämtade från nationella samt internationella källor i form av vetenskapliga artiklar, myndighetsrapporter och kommunala dokument.
Metod och genomförande
De sökord som resulterat i användbara artiklar är: Brott miljonprogram, CPTED AND damage, Crime AND public, Discontent, CPTED AND Cozens, Drug dealing, Kriminalitet arkitektoniskt, Violent AND crime samt World Commission on Environment and Development AND Brundtland. Dessa resulterade i 14st artiklar som sedan har använts i litteraturstudien.
2.4 Valda metoder för datainsamling
2.4.1 Litteraturstudie
En litteraturstudie innebär enligt Forsberg & Wengström (2008) att man systematiskt söker, tolkar och granskar vetenskapliga texter kring ett specifikt område. Även att man sammanställer forskningen man erhållit inom det valda området. Vårt teoretiska ramverk är uppbyggd delvis av en litteraturstudie för att få fram en fördjupning inom det valda området. En litteraturstudie behövdes även genomföras för att få bättre förståelse och förkunskaper som krävdes för att få till de kvalitativa intervjuerna.
2.4.2 Dokumentanalys
Enligt Patel & Davidsson (2011) är en dokumentanalys att man analyserar olika sorter av dokument. Dessa dokument kan vara bland annat facklitteratur, information från internet eller offentliga handlingar. Dokumentanalysering är en central del i vår rapport då den innehåller statistisk data från polismyndigheten.
2.4.3 Intervju
Intervjuerna i följande rapport kommer genomföras på ett semistrukturellt sätt. Enligt Ahrne och Svensson (2018) ger en kvalitativ intervju en bredare inblick i de olika händelseförloppen och man får en helhetsbild över situationer man inte skulle få grepp om vid färdigstrukturerade frågor. Ahren och Svensson definierar en kvalitativ intervju som en intervju som består av fasta frågor som kompletteras av öppna frågor. Intervjuformatet fokuserar mer på att ge en tyngd på intervjupersonens egna uppfattningar, synsätt och ståndpunkter.
2.4.4 Områdesanalys
En områdesanalys innebär att man analyserar ett område utefter olika valda aspekter och punkter. Detta gjordes för att kunna jämföra den insamlade data och applicera det över området. De punkter och aspekter vi analyserade i området grundade sig i teorin CPTED.
2.5 Arbetsgång
Nedan följer hur arbetsgången har varit i studien.
2.5.1 Litteraturstudie
Arbetet började med en litteratursökning för att hitta verktyg, metoder eller teorier som skulle kunna passa studien för att uppnå dess mål. Litteraturen söktes på bland annat Google Scholar och Primo. Litteraturstudien låg sedan till grund för resterande arbete då litteraturstudien ledde fram till det verktyg (CPTED) som behandlar hur man med hjälp av den bebyggda miljön kan minska uppkomst av brottsmöjligheter och hur man ska tänka kring implementering av verktyget.
Metod och genomförande
2.5.2 Dokumentanalys
En dokumentanalys genomfördes samtidigt som litteraturstudien för att undersöka hur polismyndigheten klassar ett område som utsatt och vilka aspekter som de baserar sin bedömning på. Detta var en viktig del i processen för att veta vilka aspekter studien skulle inrikta sig på. Från dokumentanalysen framkom det även en kartläggning från polisen som mottogs som heat maps för att kunna se statistik över brotten som har anmälts i Råslätt under en femårsperiod (2016–2020). Kartorna som kom från polisen berörde de brott som vi valde att analysera, baserat på de brottskategorier som polismyndigheten använder sig av när de klassar ett område som utsatt.
2.5.3 Intervjuer
Baserat på data och information som framkom i dokumentanalysen och litteraturstudien så gjordes de intervjuer på verksamma personer i Råslätt. Intervjuerna genomfördes för att se om den upplevda känslan av var brott begås speglar av sig på hur verklighetsbilden ser ut över Råslätt. Frågorna som ställdes var baserade på aspekter som framkom i verktyget CPTED och de brottskategorier som framkom under dokumentanalysen som polisen har med i sin bedömning när de klassar ett område som utsatt. Intervjufrågorna var uppbyggda på ett sätt så att frågorna kunde besvaras med att peka ut olika platser/områden på en karta som upplevdes vara speciellt utsatta för dessa brottskategorier. Exempel på en sådan intervjufråga är: ”Finns det speciella områden i Råslätt som är särskilt utsatta för narkotikahandel som bedrivs öppet?”
2.5.4 Områdesanalys
Sist genomfördes en områdesanalys med aspekter tagna från CPTED. Detta gjordes för att se vilka svagheter Råslätt har idag baserat på verktygets olika aspekter som framkom i litteraturstudien rörande den bebyggda miljön och att minska risken för uppkomst av brottsmöjligheter. Områdesanalysen var nödvändigt för att kunna se vilka svagheter Råslätt har idag i den bebyggda miljön kopplat till brottspreventionsverktyget CPTED för att kunna se vad eller var det finns problem i dagsläget.
2.6 Trovärdighet
För att få en trovärdig studie med hög reliabilitet och validitet kommer studien genomföras med ett antal aspekter i beaktning.
En aspekt är att de dokument och litteratur som ska ligga i grund till studien ska ha hög reliabilitet. Detta görs genom att ta hänsyn till ursprungskällor och var dokumenten är publicerade. En stor del av studiens data ska inhämtas från tidigare genomförda forskningsstudier, statistik från kommunala källor samt statliga myndigheter. Dessa har alla gemensamt att de har dokument med en hög reliabilitet och kommer leda till att studiens grund uppnår god reliabilitet. Med fyra olika datainsamlingsmetoder ökar såväl reliabiliteten. En annan strävan för hög reliabilitet är att data och statistik som finns med i studien ska vara tydlig och svåra att misstolka.
Studiens validitet strävar också efter att bli hög genom att söka och redovisa den data som ger en faktiskt och giltig verklighetsbild. För att skapa god validitet i intervjuerna kommer träffsäkra och målinriktade frågeställningar besvaras. Genom ett sådant tillvägagångsätt kommer otydligheter som riskerar att respondenten besvarar frågan på fel sätt minimeras. En tydlig och korrekt redovisning av insamlade data samt tydliga och lättbegripliga frågeformuleringar kommer leda till högre reliabilitet. Genom att intervjuerna görs på personer med olika synvinklar in i samhället så ökar objektiviteten och kommer generera ett mer verklighetsbaserat och trovärdigt resultat.
Teoretiskt ramverk
3
Teoretiskt ramverk
3.1 Teori om situationell brottsprevention
Då trygghet alltid eftersträvas i våra städer är ämnet väl efterforskat. Framför allt från ett socialt och kriminologiskt synsätt men också ur ett arkitektoniskt synsätt. När det kommer till kriminologer delar de in förmågan att förebygga brott i social och situationell brottsprevention (Bjarting, 2003). Definitionen av situationell brottsprevention är enligt Brottsförebyggande rådet, Brå (2019):
”Situationellt brottsförebyggande arbete handlar om att
förhindra eller försvåra att brott begås genom att förändra den aktuella platsen eller situationen där brott kan.” (st.1)
Enligt rapporten från Urban utveckling & samhällsplanering AB (2018) som hänvisar till Brå (2019), finns det 6 principer om hur miljöer ska utformas för att minska risken för brott.
1. ”Territorialitet – Innebär att de boende i ett område känner ansvar för en plats
och de aktiviteter som utförs där.
2. Tillträdeskontroll – Innebär att tillträdet till byggnader eller platser begränsas
vilket försvårar för individer med uppsåt att begå brott
3. Övervakning – Innebär att en plats övervakas på olika sätt för att öka tryggheten
och försvåra för den som har för avsikt att begå brott.
4. Försvårande av brottsgenomförande – Innebär användning av exempelvis lås,
staket, inbrottslarm och liknande åtgärder som minskar möjligheterna att begå brott.
5. Image – Innebär att man skapar platser som är attraktiva att vara på och som
signalerar ordning.
6. Aktivitetsstöd – Innebär att man genomför åtgärder som uppmuntrar till
användning av platsen för positiva aktiviteter.” (s.13–14)
3.1.1 CPTED
Av situationellt brottsförebyggande arbete kan vidare läsas att en inriktning inom ämnet är Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED). Innebörden är att utforma fysiska miljöer på ett sätt som förebygger brott och ökar säkerheten och tryggheten. CPTED har en stor variation i sitt utförande och implementeringen kan ske på många olika sätt. Allt från att ta bort skymmande växtlighet eller belysa platser bättre, till att arkitektoniskt utforma hela bostadsområden.
I CPTED finns det tre övergripande strategier när det kommer till brottsförebyggande och den bebyggda miljön. De strategier som ligger i grund för CPTED är:
Naturlig övervakning – Innebörden av detta är att man använder sig av den naturliga övervakningen som finns i områdena med hjälp av de boende. För att på så sätt få området mer övervakat och avskärmande för personer att begå olika typer av brottshandlingar.
Naturlig åtkomstkontroll – Meningen med detta är att man utformar miljön på ett sådant sätt att man minskar risken för brottmöjligheter genom gatumönstret samt undgå avskärmning till omkringliggande områden.
Territorial förstärkning – Menas att man med hjälp av den arkitektoniska designen skapar en känsla för äganderätt för invånarna i området. På detta sätt så känner invånarna att de har ansvar över området och leder till att det bryr sig mer om vad som sker i området.
Teoretiskt ramverk
Figur 3. Samverkan mellan de olika strategierna (Fennelly, 2016).
CPTED fokuserar mycket på att skapa en känsla för medborgarna i området. Syftet är att integrera medborgarna, design, samhället och brottsbekämpning med miljöns utformning och användning (Space management). Detta leder till en naturlig miljö där invånarna och samhället i sig bidrar till de brottsförebyggande åtgärderna. (Fennelly, 2016).
3.2 Genomförande av situationell brottsprevention
3.2.1 Offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man
I kriminologen Gerells (2018), om vilka faktorer som ökar risken för att bli ett offer i ett våldsbrott pekar han på att dessa brott i stadsmiljö ofta tenderar att begås i centrala miljöer. Restauranger, barer, nattklubbar och uttagsautomater och är några exempel på faciliteter som i olika grader är förknippade med våldsbrott. Av dessa är restauranger den facilitet som man kan se det starkast sambandet med. När det kommer till omgivande områden så finns ett tydligt samband mellan våldsbrott och hållplatser för kollektivtrafik. Detta hänger ihop med att det på hållplatser ofta är fler personer lokaliserade på samma ställe.
3.2.2 Narkotikahandel som bedrivs öppet
I en studie från Barnum, Campell, Trocchio,Caplan &Kennedy (2017) undersöktes det hur den öppna narkotikahandeln i Chicago genomfördes och med stöd från tidigare forskning visade resultatet på att det fanns flera olika riskfaktorer till att det sker öppen narkotikahandel på offentliga platser. Dessa riskfaktorer var bland annat trasiga gatubelysning och platser med avskärmning. Men även närhet till livsmedelbutiker var en bidragande fakotor då det visstades många potentiella kunder där. Denna studie visar att det finns möjlighet att bekämpa öppen narkotikahandel med hjälp av arkitektur och dess utformning kring den bebyggda miljön.
3.2.3 Utåtriktat missnöje mot samhället
I en studie (Matijošaitienė & Gedvilaite, 2016) har de studerat sex utsatta områden tillhörande tre olika städer i Litauen utifrån CPTED och genomfört analyser av korrelationer. Undersökningen visar att fler dörrar och fönster på bostadshus borde vara vridna mot det offentliga rummet istället för att vara frånvända. Genom en utformning av bostadshus med dörrar och fönster mot det offentliga rummet samt en bebyggd miljö där minst två siktlinjer mot objektet finns skapas en mer naturlig övervakning och fler
Teoretiskt ramverk
har möjlighet att bevittna brott såsom skadegörelse. Detta medför att potentiella brottsförbrytare drar sig för att utföra det tänkta brottet.
3.3 Koppling mellan frågeställningar och område/fält/artikel
För att besvara de olika frågeställningarna kommer teorin CPTED att vara den övergripande faktorn. Även olika tidigare genomförda studier kommer ligga till grund för att kunna få fram ett trovärdigt resultat.3.3.1 CPTED
CPTED kommer hjälpa till att besvara frågeställningen två, om vad som är karakteriserande för miljöer och platser där det begås brott inom de tre brottskategorierna samt frågeställning tre, på vilka sätt CPTED kan implementeras i Råslätt för att stävja brottligheten och öka tryggheten i området. Genom en områdesanalys och intervjuer som är baserade på CPTED:s olika aspekter kommer jämförbar data bygga upp ett resultat. Den jämförbara data kommer ligga till grund för slutresultatet om hur man kan tänka kring den bebyggda miljön för att kunna minska risken för uppkomst av kriminella handlingar i området.
3.3.2 Tidigare studier
De olika studierna kommer att besvara frågeställningen om vilka sätt kan CPTED implementeras i Råslätt för att stävja brottligheten och öka tryggheten i området? Med hjälp av tidigare resultat och studier gjorda utifrån teorin CPTED så kommer en analys av datan mynna ut i hur man kan tänka kring den bebyggda miljön och vilka åtgärder som man skulle kunna implementeras i området. De olika studierna är utvalda efter vilken kriminell gärning de undersökte. Studierna som är med i denna rapport behandlar de kriminella handlingar som återfinns på Nationella Operativa Avdelningens bedömningsmall över hur de klassar ett område som utsatta.
3.4 Sammanfattning av valda teorier
Det teoretiska ramverket handlar övergripande om situationell brottsprevention och dess utgångspunkt i att förhindra eller försvåra brott genom att förändra en plats eller situation. Studien utgår den brottspreventiva teorin CPTED som övergripande består av tre strategier: naturlig övervakning, naturlig åtkomstkontroll och territorial förstärkning. CPTED är en etablerad teori och många tidigare studier har sin utgångspunkt i den. Bred erfarenhetsåterföring kan därför kopplas till de tre brottskategorierna: offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man, narkotikahandel som bedrivs öppet och utåtagerande missnöje mot samhället.
Empiri
4
Empiri
I följande kapitel kommer studiens empiriska data att presenteras. Nedan visar tabell 1 när, hur, med vem, var och hur länge de olika datan samlades in.
Tabell 1. Sammanställning av genomförda undersökningar.
Genomförda
undersökningar
Datum Typ av undersökning Företag/Verksamhet Metod Fysisk plats för genomförande Tid
2020-03-02 Intervju Vätterhem Fysiskt möte Vätterhems förvaltningskontor, Råslätt 60 min 2020-03-02 Intervju Underground Rålsätt Fysiskt möte Stadsgården, Råslätt 60 min 2020-03-05 Intervju
Allaktivitetshuset
Stadsgården Fysiskt möte Stadsgården, Råslätt 60 min 2020-03-05 Områdesanalys - Fysiskt besök Råslätt 90 min 2020-04-24 Dokumentanalys Polismyndigheten Digital kommunikation - -
4.1 Geografisk översikt
4.1.1 Orienteringskarta Jönköping
Råslätt är ett område med ca. 5000 invånare som är beläget 6 km söder om Jönköpings centrala delar, utmed E4:an.
Figur 4. Råslätt markerad på orienteringskarta över Jönköping (Stadsbyggnadskontoret Jönköpings Kommun, 2020) Redigerad av Dunåker & Stening.
Empiri
4.1.2 Orienteringskarta Råslätt
För att enkelt följa med i kommande kapitel så har viktiga platser namngetts. Namngivningen har tagits fram genom att förknippa platsen med en närliggande gata eller andra kännetecken. Följande namn finns nämnda nedan i Figur 5.
Figur 5. Orienteringskarta över Råslätt. P=Parkeringsplats
(Stadsbyggnadskontoret Jönköpings Kommun, 2020) Redigerad av Dunåker & Stening.
4.2 Litteraturstudie
Enligt CPTED så finns det en andel vitala punkter man ska fokusera på och ha i beaktning när det kommer till att minska risken för kriminella handlingar i den bebyggda miljön. Samtliga punkter som är listade nedan kommer från teorin och har en påverkan på hur man kan förebygga uppkomst av brottshandlingar och öka tryggheten i området.
4.2.1 Naturlig övervakning
Den naturliga övervakningen handlar om att få uppsikt över vilka som rör sig i området och underlätta observationer i ett avskräckande syfte för att motverka olika kriminella handlingar (Corwe, 1994). De aspekter som behandlas är:
Gångstråk
Enlig Hillier & Shu (2000) så är platser med en viss rörelse och goda visuella anslutningar en bidragande faktor till ökad säkerhet. Även att planera gångstråk så att inga gömda hörn förekommer. Likaså att ett organiserat gatunät som är lätt att orientera sig i reducerar risken för brott (Hillier, 2004).
Belysning
En förbättrad gatubelysning påverkar övervakningsmöjligheterna som i sin tur leder till bättre naturlig övervakning. Detta leder enligt Welch & Farrington (2002) till ökad trygghet och är en faktor som minskar brott och vandalisering.
Empiri
Bristfälligt underhållna- eller övergivna platser
Enligt forskning som tas upp av Atlas (2013) har de kommit fram till att brott oftast samlas på platser där det finns förfallna och övergivna byggnader. Brott samlas även där det förekommer nedsmutsning, klotter, trasiga fönster och övergivna bilar.
Platser om används för fel ändamål
I en brittisk analys gjord av Armitage (2010) betonas vikten av placering av exempelvis gatumöbler i det offentliga rummet för att dessa inte ska användas till oönskade ändamål såsom hjälpmedel för klättring.
4.2.2 Naturlig åtkomstkontroll
Crowe (1994) menar att den naturlig åtkomstkontroll är ett koncept som har med att minska risken för uppkomsten av brottsmöjligheter. Detta med hjälp av bland annat lås, kameraövervakning och staket. Den naturliga åtkomstkontrollen kan också reduceras med hjälp av följande aspekter:
Gatumönster
Genom Armitages (2010) studie framgår det att gator med återvändsgränder är det säkraste gatumönstret i bostadsområden. Är dessa återvändsgator anslutna med en gångstråk finns där en sårbarhet för kriminalitet. För att ändå förbättra sådana anslutningar måste dessa vara bra underhållna, väl upplysta samt mynna ut i en samhällsviktig funktion. Yang kommer i sin studie från 2006 fram till att rutnätsplanen statistiskt sätt är det gatumönster som genererar flest inbrott i bostäder oavsett sociodemografiska förutsättningar i grannskapet.
Ett nära tillträde till trafikled är enligt White (1990) förknippad med högre inbrottnivåer då gärningsmän har effektivare tillgång till flyktvägar.
Avskärmning
Segregerade områden är mer utsatta för brott än sammankopplade områden. Det vill säga att områden där folk rör sig igenom regelbundet genererar bättre naturlig övervakning än områden där förbipasserande personer är färre. Detta visar Shu & Huang i sin studie från 2003.
4.2.3 Territorial förstärkning
När det kommer till territorialitet, pekar Wortley & McFarlane (2011) på två delar av territorialitet, ägandekänsla och beskyddandekänsla som är effektivt för att minska kriminaliteten. Territorialitet kan enligt Ratcliffes studie från 2003, vara effektivt på lokal nivå men studien kommer också fram till att effektiviteten tenderar att minska ju större sammanhanget blir.
Fastighetens funktion
När det kommer till en fastighets funktion visar James M. Anderson et al. i sin studie från 2014 att bostadshus har lägre brottslighet än hus som är avsedda för kommersiell eller blandad användning.
Gatumönster
Enligt Seifi et al. (2019) så främjar ett välutformat gatumönster med återvändsgränder som specifikt leder till bostäderna territorialiteten för de boende i området.
Empiri
4.3 Intervjuer
Intervjuer genomfördes på tre olika personer vars verksamheter har koppling till Råslätt. Intervjuerna var semistrukturerade men basfrågorna som ställdes var lika till alla respondenter. Intervjuerna var uppdelade i två olika faser. Den första delen av intervjun handlade om hur respondenten upplevde Råslätt baserat på de tre olika brottskategorierna som polisen bland annat använder sig av när de klassar ett område som utsatt. Frågorna var uppbyggda på ett sätt så att respondenten besvarade frågan med att bland annat markera ut en plats eller område på kartan som frågeställningen berörde.
4.3.1 Respondenter
Den första intervjun genomfördes med en person på Vätterhem som därmed besitter ett förvaltarperspektiv. Personen har jobbat i Råslätt sedan 2007 och har därmed arbetat i Råslätt i 13 år.
Den andra intervjun genomfördes med en person med koppling till verksamheten Underground Råslätt som är en ungdomsgård som ligger i Stadsgårdens källare. Personen har även bott i Råslätt i flera decennier.
Den tredje intervjun var med en kommunalanställd person med koppling till Stadsgården och dess verksamhet.
4.3.2 Offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man
Alla tre respondenter bedömde att brottshandlingar i denna brottskategori sällan skedde. Men när det skedde så var det på ställen som samlade mycket folk. Affärscentrum och Björkkullen nämnde alla tre respondenter som platser som har råkat ut för detta brott. Även den norra kiosken nämndes. Områdena som berördes av detta brott finns markerade i Figur 6 och visar hur många respondenter som benämnt platsen.
Figur 6. Intervjurespondenternas bedömning av offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man (Stadsbyggnadskontoret Jönköpings Kommun, 2020) Redigerad av Dunåker & Stening.
Empiri
4.3.3 Narkotikahandel som bedrivs öppet
Denna brottskategori var svårare för respondenterna att bedöma då den för det första sker dold samt att den sker periodvis och kommer i vågor. Ett ställe som var extra utsatt för denna brottskategori och som benämndes av två respondenter var Stadsgården. Garagen nämndes av en respondent och då poängterades det att det främst skedde i sidogaragen som ligger i Råslätts utkant. Affärscentrum nämndes av två respondenter som en plats där detta kunde ske. Kartläggning över dessa finns redovisade i Figur 7.
Figur 7. Intervjurespondenternas bedömning av narkotikahandel som bedrivs öppet (Stadsbyggnadskontoret Jönköpings Kommun, 2020) Redigerad av Dunåker & Stening.
4.3.4 Utåtagerande missnöje mot samhället
Även denna brottskategori sker periodvis men var värst 2015 enligt en av respondenterna. Det var även 2015 som Råslätt fick bedömningen av polisen som ett utsatt område. Ett område som alla tre respondenter tog upp var området kring Stadsgården och Stadsgårdsskolan. Det som oftast hände kring platserna var att de fick fönster krossade. Även butikerna på nedre plan vid affärscentrum påpekades av två respondenter då de fick sina fönster krossade regelbundet. Det sker även att bilar sätts i brand. Bilbränderna sker enligt en respondent på parkeringsdäcken vid utkanten av Råslätt men det mesta av bränderna sker på en parkering som ligger i närheten av Råslätt, men inte på det område som innefattas i studien. Kartläggning över dessa finns redovisade i Figur 8.
Empiri
Figur 8. Intervjurespondenternas bedömning av utåtagerande missnöje. (Stadsbyggnadskontoret Jönköpings Kommun, 2020) Redigerad av Dunåker & Stening
4.4 Områdesanalys utifrån CPTED
En områdesanalys genomfördes på Råslätt. Målet med detta var att utifrån CPTED hitta platser och områden som enligt teorin blir mest utsatt för våldshandlingar. De punkter av CPTED som analyserades var den naturliga övervakningen, naturlig åtkomstkontroll och territorial förstärkning.
4.4.1 Naturlig övervakning
Gångstråk
Det som uppfattades som riskplatser med gångstråken finns markerade i Figur 9 samt exempel på dessa i Figur 10. Det största problemet med stråken var att det fanns nedgångar intill varje lägenhetsbyggnad som ledde ner till källaren som blev avskilt och avskärmat från de om rörde sig i området. I det nordvästra hörnet av Råslätt fanns det även en undergång ned under parkeringsgaraget som leder ut ur området som även det är avskärmat och skymt för allmänheten. Runt omkring Björkkullen var gångstråken avskilda. Runt centrum så förekommer det en del gömda hörn och avskärmningar. Gång- och bilvägen om leder bort från Råslätt mot norr är helt avskärmat från allmänheten och de boende i området.
Empiri
Figur 9. Riskområden med gångstråken (Stadsbyggnadskontoret Jönköpings Kommun, 2020) Redigerad av Dunåker & Stening.
Empiri
Belysning
Parkering P6 hade två trasiga lyktstolpar samt att det saknades belysning på ena långsidan som leder till att den sidan blev betydligt mörkare än den andra. Runt omkring stadsgårdsskolan var det helt nedsläckt vilket ledde till mörka passager kring skolan. Även Björkkullen och kring pulsarenan var belysningen begränsad. Två cykel- och gångvägar som ledde ut ur Råslätt mot öster saknade belysning helt. Innegården vid P5 var belysningen begränsad och orsakade en otrygg känsla. Platserna finns ut markerade i Figur 11 och exempelbilder finns redovisade i Figur 12.
Figur 11. Riskområden med belysningen (Stadsbyggnadskontoret Jönköpings Kommun, 2020) Redigerad av Dunåker & Stening.
Empiri
Bristfälligt underhållna- eller övergivna platser
På Kattugglegatan mellan två av lägenhetsbyggnaderna såg det bristfälligt ut i underhållet ut med trasigt staket, uppriven gräsyta och vildvuxna träd. Även här var Björkkullen ett riskområde, stigarna var i ett försämrat skick och nästan överväxta på vissa platser. Tennisplanen vid pulsarenan var också i ett bristfälligt skick. Platserna finns ut markerade i Figur 13 och exempelbilder finns redovisade i Figur 14.
Figur 13. Riskområden med Bristfälligt underhållna- eller övergivna platser (Stadsbyggnadskontoret Jönköpings Kommun, 2020) Redigerad av Dunåker & Stening.
Figur 14. Exempel på platser i Råslätt som är Bristfälligt underhållna-
Empiri
Platser som används till fel ändamål
Det fanns två platser på Råslätt som används till fel ändamål. Detta var utegymmet som ligger vid Stadsgårdsskolans nordvästra hörn och som mer använts som tillhåll för att umgås. Även ”Hatten” som är en utescen om ligger i vinkel mellan Stadsgårdskolan och Stadsgården som även det används mera som ett tillhåll och för häng. Platserna finns markerade i Figur 15.
Figur 15. Riskområden med platser som används till fel ändamål (Stadsbyggnadskontoret Jönköpings Kommun, 2020) Redigerad av Dunåker & Stening.
Sammanfattning av naturlig övervakning
Det största problemet, med hänsyn till CPTED, med den naturliga övervakningen är gångstråken som är avskärmade från huvudlederna. Speciellt de som leder ner till källarnedgångarna. Dessa källarnedgångar har även på vissa ställen problem med belysningen. En karta över den naturliga övervakningen finns sammanfattad i Figur 16.
Empiri
Figur 16. Sammanfattning naturlig övervakning (Stadsbyggnadskontoret Jönköpings Kommun, 2020) Redigerad av Dunåker & Stening.
4.4.2 Naturlig åtkomstkontroll
Gatumönster
Enligt CPTED så är återvändsgränder som är anslutna med ett gångstråk extra utsatta för olika typer av brottshandlingar. Utöver området finns det ett flertal återvändsgränder som avslutas med olika gångstråk. Även att området är nära sammanhängande med en större trafikerad led (E4an) är en risk. Dessa återvändsgränder finns markerade i Figur 17.
Empiri
Figur 17. Risker med gatumönstret (Stadsbyggnadskontoret Jönköpings Kommun, 2020) Redigerad av Dunåker & Stening.
Avskärmning av området
Råslätt är ett segregerat området och ligger frånskilt från närliggande bostadsområden såsom Grästorp och Kättilstorp. Området är avskilt på grund av skog som omsluter området.
Sammanfattning
Den naturliga åtkomstkontrollen i Råslätt är enligt CPTED ogynnsam. Då området har flera återvändsgränder som mynnar ut i olika gångstråk utöver området och gör det lätt tillgängligt för främmande personer. Detta i kombination att det är avskärmat från de omkringliggande bostadsområdena gör att området är ofördelaktigt när det kommer till att minska risken för upphov till brott.
Empiri
4.4.3 Territorial förstärkning
Fastighetsfunktion
Byggnader med bl.a. kommersiell fastighetsfunktion har en negativ påverkan på territorialiteten i området. Dessa byggnader som har en annan fastighetsfunktion än bostäder finns markerade i Figur 18. Exempel på sådana fastighersfunktioner är skolor, affärer, vårdlokaler och religiösa byggnader.
Figur 18. Fastighetsfunktioner (Stadsbyggnadskontoret Jönköpings Kommun, 2020) Redigerad av Dunåker & Stening.
Gatumönster
Ett gatumönster som har återvändsgränder och som leder direkt till bostadsområdena främjar till en bättre territorialitet för de boende i lägenhetsbostäder. Detta är inte fallet i Råslätt. Alla bostadsområden har vägar, stigar och ledstråk som leder direkt ut till olika parker, skogsområde och till närliggande bostäder. Detta göra att alla bostäder är öppna och tillgängliga för alla.
Empiri
4.5 Dokumentanalys
Dokumentanalysen omfattar de tre brottskategorier och grundar sig i de brottskoder som ingår i de indikatorer som används i uppföljning av utsatta områden. Dessa brottskoder är matchade med anmälda brott på Råslätt och ger både antal anmälda brott per år samt position var på området dessa begås och i vilken utsträckning. Dessa finns redovisade nedan i Tabell 2 som visar hur många brott som anmälts per år.
Tabell 2. Antalet anmälda brott för varje brottskod per år (Polismyndigheten, 2020)
Anmälda brott i Råslätt 2016-2020
Brottskategorier och brottskoder 2016 2017 2018 2019 2020 Totalsumma
Olaga hot i Råslätt
0451 Olaga hot, mot flicka under 18 år, ej internetrelaterat 3 2 7 3 - 15 0453 Olaga hot, mot pojke under 18 år, ej internetrelaterat 1 - 3 1 - 5 0455 Olaga hot, mot kvinna 18 år eller äldre, ej internetrelaterat 10 11 11 5 - 37 0457 Olaga hot, mot man 18 år eller äldre, ej internetrelaterat 8 11 10 1 - 30 9441 Olaga hot, ej internetrelaterat, mot kvinna 18 år eller äldre,
är eller har varit närstående genom släktskap/familj - - - 1 - 1 9444 Olaga hot, ej internetrelaterat, mot man 18 år eller äldre,
är eller har varit närstående genom parrelation - - - 1 - 1 9445 Olaga hot, ej internetrelaterat, mot man 18 år eller äldre,
är eller har varit närstående genom släktskap/familj - - - 4 - 4 9447 Olaga hot, ej internetrelaterat, mot man 18 år eller äldre, obekanta - - - - 1 1
Skadegörelse, bilbrand eller brand på annat motorfordon i Råslätt
1211 Skadegörelse, bilbrand eller brand på annat motorfordon (ej mordbrand, 1301) 2 5 3 1 5 16
Övergrepp i rättssak i Råslätt
1709 Övergrepp i rättssak - - 4 6 - 10
Narkotikabrott i Råslätt
4046 Narkotikasmuggling, ej grov, olovlig införsel av narkotika,
olovlig utförsel av narkotika 3 - - - - 3 5005 Narkotikastrafflagen, överlåtelse 11 2 - 1 - 14 5010 Narkotikastrafflagen, innehav (enbart innehav) 12 16 12 21 5 66 5011 Narkotikastrafflagen, bruk (enbart bruk) 26 24 7 17 3 77 5015 Dopningslagen: Innehav (inkl. grov) 2 - - - - 2 5016 Dopningslagen: Bruk (inkl. grov 1 - - - - 1
Vapenbrott i Råslätt
4074 Grovt vapenbrott, synnerligen grovt vapenbrott: innehav av pistol,
revolver eller kulsprutepistol - - - 3 1 4 4075 Vapenbrott: innehav av jaktvapen - - 1 - - 1 4077 Vapenbrott: innehav av annat vapen - - 2 2 1 5 4078 Grovt vapenbrott, synnerligen grovt vapenbrott: innehav av annat vapen - - 1 - 1 2 4081 Annat brott mot vapenlagen - - 1 - - 1
Empiri
Kopplad till statistik från Tabell 2 visar de tillhandahållna värmekartorna eller så kallade heat maps var de olika brottskategorierna har blivit anmälda och var de har begåtts i Råslätt mellan 2016 och April 2020. Värmekartan visar genom en färgintensifiering från röd (hög) till lilla (låg) var de olika brottskategorierna främst anmäldes mellan 2016 och april 2020 baserat på statistik från Tabell 2. Värmekartorna finns redovisade nedan i Figur 19–23.
4.5.1 Offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man
I offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man ingår brottskategorierna vapenbrott, olaga hot samt övergrepp i rättssak. Vilka brottskoder som ingår i de olika brottskategorierna och vad de innebär återfinns i Tabell 2. Nedan i Figur 19–21 återfinns värmekartorna för de brottskategorier som omfattar offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man.
Vapenbrott
Som privatperson är det förbjudet att inneha vapen utan en vapenlicens och brottsrubriceringen är därför vapenbrott. Vapenbrottets karaktär som bedöms som allvarligare betecknas som ”grovt vapenbrott” och ”synnerligen grovt vapenbrott” och definieras enligt Brå (2019) som hänvisar till Vapenlagen (1996:67):
”Vid grovt vapenbrott gäller att vapnet har innehafts på allmän plats, varit av särskilt farlig beskaffenhet, brottet har avsett flera vapen, eller gärningen har varit av särskilt farlig art. Vid synnerligen grovt gäller att brottet har avsett ett stort antal vapen.” (s.109)
Även ”annat vapen” och ”annat brott mot vapenlagen” definieras som:
”Annat vapen avser annat än pistol, revolver, kulsprutepistol eller jaktvapen. Till exempel automatkarbin eller avsågat hagelgevär (helt hagelgevär kodas som jaktvapen). Avser ej innehav av ammunition, som kodas som Annat brott mot vapenlagen (4081).” (s.109)
Empiri
Olaga hot
Definition av Åklagarmyndigheten (2020):
”Ett brott som innebär att någon uppträder hotfullt så att den hotade personen fruktar för sitt eget eller någon annans liv eller säkerhet.” (st.1)
Figur 20. Heat map för anmälda brott av olaga hot på Råslätt (Polismyndigheten, 2020)
Övergrepp i rättssak
Definition av Åklagarmyndigheten (2020):
”Den som genom våld, hot om våld eller på annat sätt angriper en person för att hon eller han har anmält ett brott, vittnat i rättegång eller liknande – eller försöker hindra en person att anmäla, vittna etc. – gör sig skyldig till övergrepp i rättssak.” (st.1)
Empiri
4.5.2 Narkotikahandel som bedrivs öppet
Narkotikahandel om bedrivs öppet omfattar endast en brottskategori, narkotikabrott. Vilka brottskoder som återfinns i brottskategorin narkotikabrott finns redovisade i Tabell 2. Figur 22 illustrerar var brottskategorin narkotikahandel som bedrivs öppet främst förekommer utöver Råslätt.
Narkotikabrott
Definition av Polismyndigheten (2020):
”Det är olagligt att sälja, framställa, förvärva, bearbeta, transportera och inneha narkotika. Det är också olagligt att förmedla kontakter mellan säljare och köpare.” (st.1)
Figur 22. Heat map för anmälda narkotikabrott på Råslätt (Polismyndigheten, 2020)
Empiri
4.5.3 Utåtagerande missnöje mot samhället
Utåtagerande missnöje mot samhället omfattar brottskategorin skadegörelse. Vilka brottskoder som återfinns i brottskategorin skadegörelse finns redovisade i Tabell 2. Figur 23 illustrerar var brottskategorin utåtagerande missnöje mot samhället förekommer främst i Råslätt.
Skadegörelse
Definition av Åklagarmyndigheten (2020):
”Ett brott som innebär att någon medvetet förstör eller skadar egendom till skada för någon annan.” (st.1)
Figur 23. Heat map för anmälda brott av skadegörelse på Råslätt (Polismyndigheten, 2020)
4.6 Sammanfattning av insamlad empiri
Den insamlade empirin bygger på fyra sorters data: litteraturstudie, intervjuer, områdesanalys och en dokumentanalys. De fyra empiriska insamlingarna ger tillsammans den data som eftersträvas för att få en helhetsbild över studien. Genom litteraturstudier kan tidigare utförda positiva åtgärder återföras samt ge en förståelse till vad som inte är en lämplig åtgärd. Litteraturstudierna kommer också in i det skedet då den upplevda otryggheten och faktiska brottsligheten ska förebyggas. Genom intervjuerna upptas den upplevda känslan som finns hos de verksamma på området. På så sätt skapas en hypotes från intervjuerna som sedan kan bekräftas eller förkastas genom dokumentanalyse. Genom områdesanalysens resultat kan känsliga punkter utpekas både vad gäller brott men även upplevd otrygghet. Dokumentanalysen bidrog med att få en verklighetsförankrad bild över Råslätt. Dokumentanalysen visar även på var och hur ofta brotten begås.
