Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåHomosexualitet i skolan
En enkätbaserad studie om lärares arbete kring homosexualitet i skolan
Homosexuality in school
A questionnaire-based study on teachers' work on homosexuality in school
Fredrik Andersson
Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare
Barndoms- och ungdomsvetenskap 2010-11-01
Examinator: Fanny Jonsdottir Handledare: Johan Lundin Lärarutbildningen
Abstract
Homosexualitet i skolan – En enkätbaserad studie om lärares arbete kring homosexualitet Homosexuality in school - A questionnaire-based study on teachers' work on homosexuality in school
Fredrik Andersson
Syftet med den här undersökningen var att titta på hur en skola arbetade med undervisning gällande homosexualitet i de yngre skolåren, för att motverka homofobi.
Två frågor ställdes: Hur arbetar lärare i de yngre skolåren med homosexualitet? Hur tar den litteratur, som eleverna arbetar med, upp homosexualitet?
Som metod använde jag kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag, samt genomgång av en rapport från HomO gällande skolans ansvar att främja alla elevers lika rättigheter oavsett sexuell läggning, samt litteraturstudier.
16 lärare på den undersökta skolan deltog och undersökningen visar att lärarna inte arbetar förebyggande med frågor gällande homosexualitet, och att detta beror dels på bristande kunskap samt rädsla inför vad elevernas föräldrar anser om homosexualitet.
Nyckelord: fördomar, grundskolans tidigare år, heteronormativitet, homofobi, homosexualitet, värdegrund.
Förord
”Varenda liten unge, varenda litet barn, är finaste fina och helt underbar!”
– Anette Skåhlberg 2010
Nu är jag i slutet av min lärarutbildning och kan konstatera att jag haft 3,5 fantastiskt spännande, lärorika och intressanta år. Jag har fått många nya vänner för livet och fått uppleva en fantastisk gemenskap och sammanhållning under utbildningens gång.
Med detta examensarbete har jag fått möjligheten att titta på en fråga som ligger mig varmt om hjärtat och även fått möjligheten att ta del av andra pedagogers åsikter och tankar.
Jag skulle först vilja tacka alla lärare som ställt upp och besvarat mina frågor, samt till er som fick kompletterande och fördjupade frågor gällande arbetet. Utan er alla hade inte detta arbete blivit klart. Jag vill passa på att tacka er för alla fina ord och ert stöd under denna tid, det värmer. Vidare vill jag tacka min sambo, Lasse, som läst och kommenterat mitt skrivande. Du har varit ett enormt stort stöd under denna resans gång och hjälpt mig att bli den starka och stabila människa jag är idag.
Jag vill passa på att tacka min handledare, Johan Lundin, för dina tankar och kommentarer som gjort att detta arbete nu är klart.
Ytterligare ett tack till alla mina kurskamrater för allt ert stöd under utbildningens gång. Utan er hade jag nog gett upp min kamp för länge sedan.
Ett stort tack till er alla!
Malmö november 2010
Innehållsförteckning
Abstract 3 Förord 5 1. Inledning 9 1.1. Syfte 10 1.2. Frågeställning 11 2. Tidigare forskning 13 2.1. Historiskt perspektiv 132.2. Homosexuellas situation i nutid 15
3. Metod 19
3.1. Genomförande 19
3.2. Kontext 20
3.3 Urval 21
4. Resultat 23
4.1 Lärarnas syn på varför det är viktigt att arbeta med frågor gällande
homosexualitet 23
4.2 Så tar lärarna i sin undervisning upp frågor gällande homosexualitet 24 4.3 Lärarnas användande av läromedel i sin undervisning gällande homosexualitet 25 4.4 Lärarnas syn på om de skulle arbeta hårdare med frågan om det började ett
barn med homosexuella föräldrar på skolan 25
4.5 Lärarnas tankar kring ett tematiskt arbete där homosexualitet ingått som en
del av temat 26
5. Analys 29
5.1 Lärarnas syn gällande arbete kring homosexualitet 29
5.2 Lärarnas undervisning gällande homosexualitet 30
5.3 Lärarnas användande av läromedel i sin undervisning om homosexualitet,
samt deras tankar kring ett tematiskt arbetssätt 31 5.4 Lärarnas syn på om de skulle arbeta hårdare med frågan om det började ett
barn med homosexuella föräldrar på skolan 32
6. Diskussion samt kritisk reflektion 33
6.1 Skolsituation 33
6.2 Kritisk reflektion 35
6.3 Vidare forskning 37
7. Barn- och ungdomslitteratur 39
7.1 Litteraturtips 39
Källförteckning 41
1. Inledning
I mitt arbete som lärarvikarie samt lärarstudent möter jag många elever och pedagoger i deras vardag. Denna vardag präglas av många olika möten, konflikter och samtal med elever och deras närmsta pedagoger. Jag uppfattade tidigt att många elever har ett ganska grovt språk där man ofta kallar varandra för kränkande ord som t ex ”jävla bög”. Efter att ha funderat, samt diskuterat, med olika pedagoger, började jag fundera på varför ovanstående språk användes, men kunde inte komma fram till varför det var så. Kunde det vara så att eleverna inte visste ordens betydelse? Förstod eleverna ordens betydelse och ansåg att bög var något de kunde kalla varandra då det var något som avvek från heteronormativiteten? Vidare började jag nu fundera över hur pedagogerna i grundskolans tidigare år tar upp frågor gällande homosexualitet.
Jag begrundade och samtalade med pedagoger samt vänner för att höra deras tankar om detta och kunde ganska omgående konstatera att eleverna förmodligen bar på fördomar mot homosexualitet i största allmänhet. Detta i sin tur gjorde att man använde ordet bög som skällsord. Genast började jag tänka på hur dessa fördomar nått eleverna redan i deras tidiga år. Det första som jag kom att tänka på var deras föräldrar och omgivning. Dagens samhälle kräver ofta att man är stark som person och vågar hävda sina åsikter, men barn brukar oftast ta efter sina närmsta och på så sätt ”ärva” deras åsikter. Homosexuella har det idag lite enklare att bli accepterade i samhället, men fortfarande finns det mycket att göra inom detta område. Skolan spelar här en viktig roll för att skapa en större acceptans för människor som avviker från det hetronormativa samhälle vi lever i. Skolan skall enligt Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94: Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället.1Som citatet påtalar skall skolan överföra grundläggande värden och detta bör tolkas som alla människors lika värde. Att bli respekterad för den man är och att vi alla är olika är något som krävs för ett väl fungerande samhälle. Tyvärr är det så att homosexuella är en del av befolkningen som får stå ut med smutskastning från många människor. Oftast
1
Skolverket (1994), Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes förlag. . s. 5
handlar detta om en okunskap hos människor. Homosexuella fungerar på precis samma sätt som heterosexuella gör med den enda skillnaden att de dras till en person av sitt eget kön.
Ofta får man försvara sitt val av partner inför heterosexuella, vilket för många kan vara svårt då det fortfarande finns stor okunskap i samhället om homosexualitet. För att kunna få ett samhälle som respekterar alla människors lika värde krävs det att vi talar om alla som avviker från det hetronormativa redan bland de yngre barnen.
Begreppet heteronormativ är en föreställning om att tjejer och killar förväntas vara olika, dvs. att vi förväntas vara antingen kille eller tjej, samt att det ”naturliga” är att tjejer blir kära i killar och vice versa. Vidare ger detta ekonomiska, politiska samt sociala fördelar till de som följer normerna, och nackdelar till de som bryter dessa.2
I slutet av examensarbetet kommer jag lyfta fram en del barn- och ungdomslitteratur som jag personligen anser kan vara till hjälp i undervisningen gällande homosexualitet. Detta för att ge läsarna konkreta tips och genom detta förhoppningsvis kunna skapa en plattform att starta på i undervisningen.
1.1 Syfte
I avsnittet skolornas värdegrund och uppdrag3 står det att läsa:
Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling.
Ovanstående citat gör det väldigt tydligt för den personal som verkar i skolan, att alla former av diskriminering skall motarbetas och därmed är det svårt att misstolka citatet.
Syftet med detta arbete är att undersöka hur en skola arbetar med homosexualitet i undervisningen, för att se om det över huvud taget existerar i de yngre skolåren, men även för
2 Nordberg Stefan & Rindå Joakim (2008, 2:a upplagan), Bryt! Ett metodmaterial om normer i allmänhet och
heteronormen i synnerhet, Stockholm: Forum för levande historia, s. 78
att kunna ge litteraturtips till skolans pedagoger som de kan arbeta med i sin undervisning kring homosexualitet. Eftersom det är inskrivet att man skall motverka alla typer av diskriminering, och man arbetar ofta med etnicitet, religion och trosuppfattning, så är det för mig intressant att se om även sexuell läggning berörs i undervisningen. Detta är ett känsligt ämne ute i samhället eftersom många människor har åsikter och tankar om det.
1.2 Frågeställning
Min övergripande frågeställning är: Hur arbetar skolans lärare för att minimera fördomar samt kränkningar mot homosexualitet i samhället?
För att enklare kunna besvara min övergripande frågeställning har jag valt att dela in den i mindre frågeställningar.
Hur arbetar lärarna i de yngre skolåren med homosexualitet?
2. Tidigare forskning
För att kunna förstå homosexuellas nuvarande situation måste vi känna till deras historiska bakgrund. Jag kommer därför först redogöra för hur homosexualitet har skildrats i ett historiskt perspektiv som tar sin börjar under den grekiska tiden, ca 500 före vår tideräkning (f.v.t), och sträcker sig fram till romarriket blev kristet under 300-talet. Därefter kommer jag kort redogöra för synen på homosexualitet i Sverige från 1600-talet fram till modern tid.
2.1 Historiskt perspektiv
Det var först år 1869 som begreppet homosexualitet skapades. Begreppet beskrev en människa som hade negativa egenskaper. Redan filosofen Platon har i sina texter beskrivit och idealiserat kärlek mellan en vuxen man och en uppväxande pojke. I Sparta var det vanligt med förhållande mellan unga män som snarast kan liknas med ett homoerotiskt kamratskap.4 Denna liberala syn på homosexualitet fanns även under Romarrikets första tid med den skillnaden att den passiva rollen i det anala samlaget sågs som degraderande. Således var det inte skamligt att vara den aktiva penetrerande partnern.
Det fanns även en utbredd bisexualitet i Romarriket som tidvis var accepterad. Det var först när Romarriket blev kristet, på 300-talet, som kraven på kyskhet och sexuell återhållsamhet förbjöd homosexualitet. Det kristna förbudet mot sodomi har många dels tolkat som förbud mot anala samlag men även som en bekämpning av homosexualitet. Detta grundar sig på framställningen av Sodom i första Moseboken och på förbudet mot sexuellt umgänge mellan män i tredje Moseboken. Sodomi var även belagt med dödsstraff under medeltiden. Lägg väl märke till att detta förbud endast gäller mellan två män och således inte mellan två kvinnor.
4
Centerwall Erik, (2000, 2:a uppl.), ”Kärlek känns! Förstår du”: Samtal om sexualitet och samlevnad i skolan: ett referensmaterial från Skolverket. Stockholm: Liber Distribution, s. 31
Vidare är även lesbisk kärlek mindre dokumenterad genom historien och antagligen beror detta på att kvinnors uttryck är osynliggjorda i ett manligt samhälle. Resultatet har således blivit att när vi talar om homosexualitet har det varit mellan män vi menar.5
År 1608 var första gången svensk lag införde ett förbud mot samkönad sexualitet. Denna lagstiftning byggde på Bibelns ord i Tredje Mosebok 20:13 som uttryckligen förbjuder homosexualitet.6 Således förbjuder Bibeln endast samkönad sex mellan två män då kvinnor inte nämns i bibelstycket. Men i strafflagen från 1864, som var i kraft till 1944, stod det ”övar någon med annan person otukt, som emot naturen är, eller övar någon otukt med djur; varde dömd till straffarbete i högst två år.” Lagen skrevs om 1944 så att den endast gällde personer under 18 år eller 21 om det var ett beroende förhållande. Trots att lagen gällde både män och kvinnor så tillämpades den nästan bara på män. Åren mellan 1880 till 1944 åtalades över 1400 män för att ha haft samkönad sex, men endast tio kvinnor.7
Dödsstraff mot homosexuella, som jag tidigare nämnt, fanns kvar i många länder fram till 1700- och 1800-talen, men nu börjar samhället problematisera homosexualitet, dvs. samhället började förklara orsaker till homosexualitet då de beskrevs som en perversion, bland många andra. Att man även sjukdomsförklarade homosexuella resulterade i att många oskyldiga människor blev utsatta för behandling och diagnostisering. Det var fortfarande kyrkan och det äktenskapliga samlivet som var normen i vårt samhälle. Alla andra sexuella beteende var uttryck för avvikelser.8
Under nazisttiden påbörjades åter förföljelsen av homosexuella, då homosexuella tvingades bära rosa trianglar. Här är det även viktigt att komma ihåg att många homosexuella internerades och avrättades i nazisternas koncentrations- och förintelseläger.
1944 avkriminaliserades homosexualitet i Sverige men dock jämställde inte lagen homosexualitet med heterosexualitet. De s.k. ”skyddsåldrarna” var högre för homosexuella än för heterosexuella. Detta då man fortfarande trodde att unga kunde förföras till att bli homosexuella. Det skulle dröja ända tills 1979 innan homosexualitet blev jämställt med heterosexualitet, samt att ”mentala rubbningar” och ”sexuella anomalier” ströks ur
5
Centerwall Erik (2000), s. 31
6 Norrhem Svante, Rydström Jens & Markusson Winkvist Hanna (2008), Undantags människor. En svensk
HBT-historia, Stockholm: Norstedts akademiska förlag. s. 78-79
7
Norrhem Svante, Rydström Jens & Markusson Winkvist Hanna (2008) , s. 106-107
Socialstyrelsens sjukdomsregister.9 En av orsakerna till detta var att ett 40-tal homosexuella sjukskrev sig från sina arbeten för att på så sätt visa att homosexualitet inte var någon sjukdom.10
2.2 Homosexuellas situation i nutid
Det är idag mer accepterat att identifiera sig som homosexuell än det tidigare varit, vilket tydligt visar sig då man oftare ser ett samkönat par komma gående hand i hand genom vårt samhälle än vad som tidigare varit aktuellt. Savin-Williams skriver i sin bok The new
teenager att anledningen till att vi nu ser homosexualitet med andra ögon beror till stor del på
media.11 Idag kan man även se många kändisar som identifierar sig som homosexuella och dessa syns ofta i tidningar och TV och detta har givetvis påverkat människors syn på homosexualitet. Savin-Williams tar även upp att tonåringar som har sex med en person av samma kön, inte nödvändigtvis identifierar sig som homosexuell. Samtidigt konstaterar även Savin-Williams att samhället tidigare, i större utsträckning, har accepterat samkönat sex mellan två kvinnor än vad samhället accepterat samkönat sex mellan två män. Detta borde innebära att samhället inte har samma förståelse för sex mellan två män som de har för sex mellan två kvinnor. 12
Statens folkhälsoinstitut kom 2002 med en rapport gällande allmänhetens attityder till homosexualitet. Rapporten pekar på att allmänhetens inställning till homosexuella är mer positiv i Sverige än i många andra länder och att utvecklingen, de senaste åren, gått i positiv riktning. Dock är det fortfarande mellan var fjärde och var tredje person som är mer eller mindre negativ till homosexuella.13 Rapportens schablonbild visar att lågutbildade män i glesbygd i större utsträckning än högutbildade kvinnor i Stockholm, är mer negativt inställda till homosexuella. Men även att miljö-, vänster- och folkpartister är mer positivt inställda än vad kristdemokrater, moderater samt centerpartister är.14
9 Centerwall Erik, (2000), s. 33
10http://www.rfsl.se/?p=987 , Tillgänglig 2010-05-29 11
Savin-Williams Ritch C, (2005), The new gay teenager, England: London, Harvard university press, s. 18
12 Savin-Williams Ritch C, (2005), s. 21
13 Österman Torsten, (2002), Föreställningar/Vanföreställningar, Allmänhetens attityder till homosexualitet,
Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, cop. 2002, s. 9
Trots den ökande acceptansen för homosexualitet finns det fortfarande många fördomar som hindrar många homosexuella att leva ett öppet liv. Dion-Sommer skriver: ”vissa gånger
dominerar det direkta fostrandet, exempelvis då någon berättar för barnet vad som är rätt och fel eller hjälper barnet med anvisningar.”15
Homofobi används ofta för att uttrycka negativa attityder, känslor, beteende mot homosexuella och deras sexuella läggning. Dessa attityder är svåra att påverka och förändringar i attityder har oftast kort varaktighet. Anledningen till detta, enligt en rapport från Kriminologiska institutet, torde vara att det finns så många myter, stigman och stereotyper kring homosexualitet. Detta resulterar i att när någon av dem motbevisas finns det fortfarande mängder av andra som också måste motbevisas. Vidare pekar rapporten på att det är lättare att förändra människors syn på homosexualitet, i positiv riktning, om dessa lär känna eller möter homosexuella människor.16
Alla skolor idag måste ha en likabehandlingsplan och det är rektorns ansvar att denna är tillgänglig samt att all verksam personal, elever och föräldrar är förtrogen med den.17 Trots detta refererar HomO (tidigare ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning) till en rapport från Skolverket, att endast ett fåtal lärare aktivt arbetar för att motverka och förebygga fördomar kring homosexualitet. Det tycks som om att ämnet är svårt att hantera, samt att det inte finns kunskap eller stöd tillgängligt för att behärska ämnesområdet. Många elever vittnar om att homosexualitet och homofobi är det område som generellt minst diskuteras i skolan, samt att homosexualitet är det minst uppmärksammade området i de lokala styrdokumenten. HomO riktar även kritik mot lärarhögskolornas utbildning gällande homo- och bisexualitet. Enligt HomO resulterar detta i:
”att det blir svårt för de nya lärarna att omsätta skollagens och läroplanernas positiva skrivningar och föresatser om att elever inte skall behöva utsättas för kränkningar till praktisk handling”
Detta resulterar i att de flesta homo- och bisexuella ungdomar således inte har möjligheten att hitta sin egen identitet i skolmiljön, samt att de inte får samma möjlighet och stöd att bygga
15
Sommer Dion (2005), 2:a upplagan, Barndomspykologi – utveckling i en förändrad värld, Hässelby: Runa förlag, s. 156.
16 Backström Malin, (1998), Homosexuell idag. Rapport från en konferens om samhällsvetenskaplig forskning
kring homosexualitet, Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet, s. 26
upp en trygg och säker självbild på samma sätt som heterosexuella elever.18 Detta samtidigt som skollagen är tydlig gällande att alla som verkar i skolan skall aktivt motverka alla former av kränkande behandling.19
Det mest effektiva sätt att arbeta med frågor gällande homosexualitet i skolan är, enligt HomO, att inkludera frågorna i vardagsarbetet. Enstaka temadagar, eller projekt, kan göra nytta men för att nå ett långsiktigt resultat behövs både bredd samt regelbundenhet. Här kan skolan skapa möjligheter för elever, skolpersonal och föräldrar så att de ges möjlighet att reflektera över normer, förhållningssätt samt attityder. Det kräver dock att skolan har en medveten och synlig strategi för att detta förändringsarbete skall kunna uppnås. Skolan kan inte kringgå detta arbete genom att hävda att det inte finns någon homosexuell närvarande, då lagen även gäller diskriminering, samt trakasserier, som är kopplade till den sexuella läggningen hos exempelvis elevens anhöriga.20 Här är det även viktigt att det framgår att skolledningen ser allvarligt på alla former av trakasserier samt att sådant handlingssätt inte accepteras. Här kan skolan redogöra för vad som menas med trakasserier genom att använda sig utav preciseringar och exempel, samt påpeka att även eleverna omfattas av förbudet mot trakasserier. Skolledningen bör även vara tydlig med att disciplinära åtgärder kan bli aktuella när någon, oavsett elev eller personal, utsätts för trakasserier.21 I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att det är den utsatta som avgör om denna blivit kränkt eller ej. Detta kan ingen annan avgöra.
Ett exempel för att avdramatisera och samtidigt bekräfta homosexuella elever bör pedagogen, i sin undervisning, göra försök att t ex. använda exempel där samkönade par framträder lika naturligt som de hade gjort om de var heterosexuella.22
I ett referensmaterial från Skolverket, som pedagoger kan använda i sin undervisning, pekar man vidare på att pedagoger med fördel kan undervisa kring sex och samlevnad i könsseparerade grupper. Att välja denna metod kan göra att elever har möjlighet att diskutera
18 HomO (2008), Öppna! Om skolans ansvar att främja elevers lika rättigheter oavsett sexuell läggning,
Stockholm: HomO, s. 12 19 Skolverket (2006), Lpo94, s. 3 20 HomO (2008), s. 12 21 HomO (2008), s. 23 22 HomO (2008), s. 20
frågor som kan vara pinsamma med elever av samma kön för att i detta kunna stärka självkänslan samt elevernas egen identitet.23
Grundskolans kursplan för ämnet biologi, mål att uppnå till årskurs fem, tar inte upp något gällande människors sexualitet utan detta kommer först i mål att uppnå, årskurs nio där kursplanen är tydlig med vad eleverna skall kunna: kunna föra diskussioner om sexualitet och
samlevnad och därvid visa respekt för andras ståndpunkter och för olika samlevnadsformer.24
23 Centerwall Erik (2000), s. 95, 118 24Skolverket (2000), Kursplan för biologi,
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3879/titleId/BI1010%20-%20Biologi, Tillgänglig 2010-11-02
3. Metod
För att kunna besvara mina frågeställningar, har jag efter noggrann övervägning, valt den metod som jag bedömer kommer ge det bästa resultatet med hänsyn till mitt syfte och frågeställning. Därför har jag valt att göra en kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag. Anledningen till att jag har använt mig av kvalitativa inslag är att jag då dels ger de tillfrågade personerna möjligheten, att förtydliga sig när de besvara mina frågor, men även att jag som intervjuare kan: ”upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheter om något fenomen.”25
Jag kan även i en kvalitativ undersökning be intervjupersonen redogöra för ett större sammanhängande fenomen.26 När ändamålet är att granska ett enda eller ett fåtal fall, brukar det kallas för en fallstudie och där använder forskaren sig av flera olika metoder som t ex. intervjuer, observationer, enkäter etc.27 I min undersökning kommer det även finnas inslag av en kvalitativ undersökning, då jag har använt mig utav enkäter som jag därefter har behandlat på ett kvalitativt sätt. Detta då frågorna var öppna och hade karaktären av intervjufrågor. Således är denna uppsats en kvantitativ fallstudie med kvalitativa inslag.
Inför denna analys har jag läst böcker samt skrifter som gett mig en tydlig bild av hur man kan förebygga homofobi samt diskriminering, både i och utanför skolan.
3.1 Genomförande
I förhållande till mitt undersökningsområde samlade jag in information med hjälp av enkäter. Lärarna jag lämnade ut enkäter till har jag arbetat med under en stor del av min VFT
25 Runa Patel, Bo Davidsson, (2003), Forskningsmetodikens grunder, Lund: Studentlitteratur, s. 78 26 Runa Patel, Bo Davidsson, (2003), s. 79-80.
27
Johansson Bo, Svedner Per-Olov (2006), Examensarbete i lärarutbildningen, Uppsala: Kunskapsföretaget, s. 71
(verksamhetsförlagda tid) och känner dem således ganska väl. Att jag känner lärarna, som jag valde att ställa frågorna till, kan ge både positiva och negativa konsekvenser. Till det positiva hör att lärarna känner förtroende för mig då detta är en viktig faktor i intervjusituationer.28 Enkäterna lämnade jag ut till 20 lärare, varav 16 svarade på min enkät (se bilaga 1). I samband med att jag lämnade ut enkäterna redogjorde jag för lärarna syftet med min undersökning, försäkrade dem om att mitt resultat skulle presenteras på ett sådant sätt att det inte skulle gå att identifiera vem som sagt vad. Följaktligen har kravet på anonymitet och konfidentiellitet iakttagits då ingen i min studie har nämnts vid namn.
De fyra lärare jag valde att lämna ut fördjupningsfrågor till hade alla skiftande svar på de enkäter jag lämnade ut. Det var utifrån enkätsvaren jag gjorde urvalet för de kommande fördjupningsfrågorna. Anledningen till att jag endast valde ut fyra lärare var att jag fann deras enkätsvar intressanta, då dessa skilde sig från de övriga lärarnas svar genom att de ofta, i olika sammanhang, lyfte frågan kring homosexualitet och då inte enbart under livskunskapslektionerna.
På grund av tidsbrist från lärarna valde jag att även denna gång lämna ut frågorna i enkätform, och detta för att dels ge dem möjligheten att fördjupa och tänka över sina svar, samt för att låta dem svara när det i verksamheten passade dem. Förvisso kan det även bero på någon rädsla eller obehag inför frågan gällande homosexualitet att lärarna hänvisar till tidsbrist. Dock har jag inga belägg för detta påstående utan det är mer en reflektion från min sida.
Då jag vill att läsaren skall få en uppfattning hur miljön är på skolan där undersökningen gjordes, har jag även valt att redovisa den omgivande kontexten.
3.2 Kontext
Den undersökta skolan ligger i närheten av en större stad i södra Sverige. Skolan är en F – 5-skola, har ca 230 elever och är mångkulturell. Skolan byggdes 2005 och lokalerna är väldigt fräscha. Skolan har 12 klasser som är fördelade på fyra arbetslag.
För att motverka kränkande behandling har skolan upprättat en likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen är tydligt gällande kränkningar kopplade till genus, klass samt etnicitet. Det är ansvarig klassföreståndare som ansvarar för att elever såväl som
vårdnadshavare blir väl förtrogna med likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen revideras varje år och det är rektorns ansvar att detta genomförs.29
3.3 Urval
Jag kommer här kort redogöra för de fyra lärare jag valt att lämna ut fördjupningsfrågor till. Eftersom jag inte kommer benämna dessa lärare vid namn, kommer jag här benämna dem som lärare ett, två, tre och fyra.
Lärare ett är en 42-årig kvinna som arbetat i yrket under fem år och undervisar idag i årskurs fem.
Lärare två är en kvinna på 31 år som arbetat i yrket under snart sex år. I dag undervisar hon i en förskoleklass. Eftersom hon är behörig både för förskola samt grundskola har hon erfarenhet från två skolformer.
Lärare tre är en 59-årig kvinna med 36 år i yrket. Tidigare har hon arbetat som klasslärare, men idag arbetar hon som speciallärare på skolan.
Lärare fyra är en kvinna på 31 år och har arbetat som lärare under fem år. Även hon har behörighet för förskola samt grundskola och har arbetat inom båda skolformerna.
29Skolverket (2007), Skolverkets allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling och för att motverka
diskriminering och annan kränkande behandling, http://www.skolverket.se/skolfs?id=1287, Tillgänglig 2010-11-02
4. Resultat
4.1 Lärarnas syn på varför det är viktigt att arbeta med frågor
gällande homosexualitet
Samtliga lärare anger i sina svar att de anser det som viktigt att arbeta med ovannämnda fråga, men argumenten för ser dock olika ut. Några menar att det är viktigt då det i dagens samhälle är vanligt förekommande, att göra eleverna medvetna om olikheter, bekräfta elever som själva funderar över sin egen sexualitet, samt att det är lättare att jobba mot fördomar om skolan börjar arbeta tidigt med frågan. Lärarna understryker att det är lika viktigt att tala om denna fråga, precis som det är att tala om acceptans av olika religioner och kulturer samt på grund av att man skall visa respekt mot alla människor. Vidare skriver en lärare att:
”Det är viktigt att arbeta med frågan då det fortfarande är något man lägger locket på om”.
Dock menar några av lärarna att ofta har eleverna tankar och synsätt med sig hemifrån men även från media som ofta förmedlar stereotyper gällande homosexuella. Synsätt som ofta går emot skolans värdegrund och därför är det viktigt att skolan arbetar med dessa frågor så att eleverna får mer än ett synsätt.
En lärare vittnar om att ord som ”bög” används flitigt och då som skällsord.
”Det finns en machokultur framförallt ibland pojkar i mellanstadie/högstadieåldern.”
Läraren vittnar om att det ofta är svårt för pojkarna att stå emot denna machokultur och detta skulle vara en förklaring till att det är svårt för lärarna att bryta mönstret.
Sammanfattningsvis anser lärarna att frågan är viktig, men att det råder delade meningar om varför. Ett återkommande argument är att motverka de stereotyper hemmet samt media förmedlar.
4.2 Så tar lärarna i sin undervisning upp frågor gällande
homosexualitet
De flesta av lärarna skriver att de oftast tar upp det i diskussioner när frågan kommer spontant från eleverna. Lärarna menar vidare att frågan ofta kommer upp när de samtalar om känslor och relationer med eleverna, efter incidenter som kan ha inträffat på raster, under sexualkunskapen där de diskuterar människors sexuella läggningar, samt när man har ämnet livskunskap.
För att kunna få eleverna mer öppna vid samtal så arbetar man ofta med kill- och tjejgrupper. Några lärare tar inte upp det som ett specifikt ämne, utan tar upp homosexualitet när det finns behov av det. Dock är det inte alla som tar upp det i sin undervisning. Detta beror på att läraren har en förskoleklass och att dessa elever skulle vara för små.
Fyra lärare skriver i sina svar att de inte anser att de yngre barnen är för små utan istället anser de att undervisningen skall läggas på barnens nivå. Vidare anser en lärare att:
”Små barn har också mycket mindre fördomar än de lite äldre barnen. Min personliga åsikt är att vi måste börja med dessa frågor mycket tidigare för att få en mer tolerant skola.”
En annan lärare menar att homosexualitet inte ingår de ämnen läraren undervisar i.
En lärare uppger att undervisning i sexualkunskap kan vara dålig över lag och anger som förklaring bristande utbildning i ämnet från både grundskola samt lärarutbildningen. Vidare pekar läraren på osäkerhet samt rädsla för att inte kunna undervisa på ett sätt som gör att eleverna får en ”rätt” syn på frågan.
En annan lärare uppger att en annan förklaring kan vara att pedagoger är rädda för eventuella konfrontationer från föräldrar som kanske anser att det ej är passande att prata om frågan eller ens ha i sin undervisning.
Här kan vi se att lärarna oftast lyfter frågan när eleverna önskar, vid ämnet livskunskap eller vid incidenter som inträffat på t ex. raster. Vidare kan vi också se att alla lärare inte lyfter frågan och detta då de anser att frågan inte ingår i deras undervisande ämnen.
4.3 Lärarnas användande av läromedel i sin undervisning om
homosexualitet
Elva av de tillfrågade lärarna svarar att de inte har använt sig av någon litteratur i sin undervisning gällande homosexualitet. Ett vanligt återkommande svar är att de oftast istället diskuterar ämnet, dels i helklass men även i mindre grupper. Några lärare ställde sig också frågande till om det överhuvudtaget fanns någon litteratur man kunde använda sig av som lyfte frågan om homosexualitet. Tre lärare svarar att de istället för litteratur använder sig utav tidningsartiklar som de diskuterar med sin klass. Även material från RFSU nämns i svaren.
Flertalet av lärarna har tagit upp att de har nära vänner/bekanta som de samtalar med angående ämnet och tillförskansar sig därigenom kunskap för att sedan kunna använda detta i sin undervisning gällande homosexualitet. Vidare försöker lärarna även att undersöka om det finns någon kunskap eller erfarenheter från elevernas håll som de har möjlighet att använda i sin undervisning. Detta för att kunna göra barnen mer delaktiga och förhoppningsvis mer engagerade. De två resterande lärarna svarar att de både använder sig utav litteratur och film och ger exempel på media de använder sig utav.
Här kan vi se att lärarna har väldigt lite litteratur som de arbetar med för att lyfta frågan. En del av lärarna vet inte om att det finns litteratur att tillgå. De använder istället vänners och bekantas erfarenheter.
4.4 Lärarnas syn på om de skulle arbeta än mer med frågan om
det började ett barn med homosexuella föräldrar på skolan
En stor majoritet av lärarna svarar att de skulle arbetat än mer med ovannämnda frågan om ett barn till homosexuella föräldrar börjat på skolan. Dock ger de olika förklaringar till varför de skulle göra det. Förvisso menar en del att det inte ska spela någon roll då detta ändå är en viktig fråga att belysa i sin undervisning. Men samtidigt menar en del att de förmodligen hade
arbetat med det om behovet hade uppstått, men att de då hade önskat ha den berörda familjen med sig. En lärare säger följande:
”Jag tycker att jag redan lägger stor vikt vid det, men behovet styr. Man måste ta hänsyn till
klassammansättningen. Det viktigaste är inte att man tar upp det, utan hur. Målet måste vara tydligt. Resultatet måste bli bra.”
Över lag anser lärarna som svarat att det samtidigt är viktigt att ha föräldrarna med sig om detta skulle bli aktuellt. Lärarna anser vidare att de gärna vill dra nytta av föräldrarna och deras kunskaper och genom detta försöka förhindra att fördomar sprids. Detta då vissa lärare anser att det är lättare att prata om egna erfarenheter för att få den bästa effekten på människor.
Ett fåtal lärare skriver också att frågan beror lite på föräldrarna. Det är, som jag tidigare uppgett, viktigt att föräldrar och berörd elev/elever själv får avgöra om frågan ska lyftas extra om situationen skulle uppstå.
Sammanfattningsvis kan vi se att flertalet lärare skulle arbeta än mer kring homosexualitet om det börjat ett barn med homosexuella föräldrar i skolan, samt ett antal lärare som väljer att inte göra det. Fåtalet pedagoger uppger att föräldrarna har stor inverkan på om frågan skall belysas hårdare eller inte, dock anser lärarna över lag att det är viktigt att ha föräldrarna med sig i arbetet.
4.5 Lärarnas tankar kring ett tematiskt arbete där
homosexualitet ingått som en del av temat
Inga av de tillfrågade lärarna uppger i sina svar att de har arbetat tematiskt gällande homosexualitet. Detta beror, enligt lärarna, på olika faktorer. En lärare uppger att det kan bero på att lärarna själva har problem med homosexualitet, att de själv anser att det är fel. Samma lärare menar att det även kan bero på okunnighet samt fördomar och att detta skulle kunna vara en av anledningarna till varför lärarna inte väljer att arbeta tematiskt med frågan.
En del av lärarna har även uppgett att de anser att de yngre barnen är för små, vilket då innebär att de inte kan förstå och ta till sig undervisningen på ett bra sätt. Några andra lärare pekar på att man delvis är så styrd av vilka teman de ska arbeta med, vilket då gör att de inte arbetar med sexualitet. En av dessa lärare menar att det är ganska självklart att de pratar om sexualitet över lag, dock oftast mellan en man och en kvinna. Lärarna menar vidare att det verkar som att folk tror att de blir homosexuella bara genom att tala om det, vilket enligt läraren mest beror på rädsla för att tala om frågan, och i sin tur gör att det inte leder till något tematiskt arbete då många känner rädsla och osäkerhet.
Vägledning och kunskap är två saker som en av lärarna efterlyser för att bättre kunna arbeta kring frågan medan en annan lärare hänvisar till trygghet och bekvämlighet som uppstår genom att arbeta likadant varje år. Rädslan över att gå utanför de trygga mallarna är påtaglig. Samma lärare antar att det i större utsträckning är de äldre lärarna och de som jobbat inom yrket en längre tid som i större utsträckning arbetar likadant varje år.
Att ha ett öppet och tillåtande klimat i klassrummet är av större vikt än att arbeta tematiskt med frågan anser en majoritet av de tillfrågade lärarna. Vinsten blir då, enligt lärarna, förhoppningsvis att eleverna finner en ökad trygghet i sig själv vilket resulterar i en större acceptans för människors olikheter.
Sammanfattningsvis kan vi se att avsaknaden på tematiskt arbetssätt i frågan kan bero på lärarnas okunskap samt rädsla, för unga elever samt bristande vägledning och kunskap.
5. Analys
I det förra kapitlet redovisade jag resultatet av lärarnas svar på mina olika frågeställningar. I detta kapitel kommer jag att knyta an resultaten till den tidigare forskningen.
5.1 Lärarnas syn gällande arbete kring homosexualitet
Det lärarna vittnar om är inget nytt. Fördomar mot homosexualitet kommer oftast hemifrån och är således mycket svåra att komma åt. De fördomar vi får som barn är oftast svåra att ändra på senare i livet. Därför är det viktigt att ha föräldrarna med sig i arbetet mot fördomar. Att föräldrarnas fostran är av stor betydelse äger sin riktighet. Dion Sommer skriver som jag tidigare skrivit att: ”vissa gånger dominerar det direkta fostrandet, exempelvis då någon
berättar för barnet vad som är rätt och fel eller hjälper barnet med anvisningar.”30
Några av lärarna menar att media förmedlar stereotyper av homosexuella personer, men som jag tidigare uppgett skriver Savin-Williams att media istället är en viktig aktör för att ändra synen på homosexualitet.31 Desto mer vi synliggör homosexualitet, desto öppnare blir samhället för olikheter. Det är även viktigt att komma ihåg att media har en stor makt och påverkan på oss som individer.
30 Sommer Dion (2005), s. 156. 31
5.2 Lärarnas undervisning gällande homosexualitet
En majoritet av lärarna svarar att de inte specifikt tar upp homosexualitet utan lyfter det när, samt om, eleverna själv tar upp det. Således stämmer kritiken HomO framför, på skolan jag undersökt, att endast ett fåtal lärare väljer att lyfta frågor gällande homosexualitet och att detta i en förlängning leder till en ökad homofobi bland eleverna. Tittar vi på vad Skollagen säger gällande det förebyggande arbetet mot homofobi ser vi att alla som verkar i skolan ska aktivt motverka alla former av kränkande behandling32. Men tittar vi på de svar lärarna lämnat in så ser vi en brist i detta ansvar, då en lärare vittnar om att ordet ”bög” ofta används som skällsord. Således står detta i konflikt med Skollagen då en majoritet av lärarna inte aktivt arbetar förebyggande.
En av lärarna svarar att hon inte lyfter frågan gällande homosexualitet då hon arbetar med små barn i en förskoleklass. Svårigheten med detta resonemang är att alla elever måste vara förtrogna med likabehandlingsplanen som rektorn ansvarar för. Att skylla på barnens ålder är således inte förenligt med gällande lagstiftning. Enligt HomO bör frågor kring homosexualitet inkluderas i vardagslivet, vilket då också inkluderar förskoleklass. Vidare är det viktigt att komma ihåg att forskningen visar att det är i de yngre åren som barnen får sina värderingar.
Bristande utbildning i ämnet är ett skäl till att en av lärarna tycker att ämnet är svårhanterligt. Detta påpekar även HomO, då även de riktar kritik mot lärarhögskolornas utbildning gällande homo- och bisexualitet. Men i sammanhanget är det även viktigt att komma ihåg att det är skolledningen som bär det yttersta ansvaret för att dessa frågor lyfts av lärarna, och därför torde det vara skolledarnas ansvar att lärarna får den utbildning de efterlyser, för att på så sätt leva upp till gällande lagstiftning.
Att undvika undervisning gällande ämnet för att läraren känner en rädsla för vad föräldrarna anser, är inte förenligt med den undersökta skolans likabehandlingsplan, då den är tydlig med att även föräldrar ska vara förtrogna med den. Därför kan inte föräldrarna påverka lärarnas undervisning gällande ämnet, då det således skulle stå i konflikt med gällande lagstiftning.
32
Skolverket (2010), Skolans värdegrund - demokrati som uppdrag,
5.3 Lärarnas användande av läromedel i sin undervisning om
homosexualitet, samt deras tankar kring ett tematiskt arbetssätt
Några av lärarna har valt att inte använda sig av litteratur i sin undervisning, utan de förlitar sig på egen eller vänners erfarenheter. Ett fåtal lärare har använt sig utav tidningsurklipp och film som de vidare diskuterar i sina klasser, hel- och halvklass. Varför de valt att inte använda sig utan någon litteratur som berör ämnet framgår inte av lärarnas svar, dock har det framgått i några enkäter att ett fåtal säger sig använt material från RFSU.
Som jag tidigare uppgett säger HomO att pedagoger bör göra försök att t ex. använda exempel där samkönade par framträder lika naturligt som om de vore heterosexuella.33 För att kunna göra detta krävs det i stor utsträckning litteratur som lyfter exempel på samkönade par eller pedagogernas egna exempel på detta. Ingen av lärarna har uppgett att man använder eller visar exempel på detta för sina elever, vilket då kan tolkas som att eleverna inte får se det som naturligt, då lärarna pratar utifrån egna och vänners erfarenheter, utan att visa konkreta exempel på samkönade par. Några fåtal lärare använder sig, som jag skrev tidigare, av tidningsurklipp som man hade som diskussionsmaterial, men det framgår inte av svaren vilken typ av artiklar som används.
Gällande tematiskt arbete var det ingen lärare som uppgav att de arbetade tematiskt med frågan. HomO säger i sin rapport att enstaka temadagar, eller projekt, inte är det sätt som uppnår långsiktigt resultat. HomO menar att pedagoger istället bör inkludera arbetet i vardagen för att ett långsiktigt resultat skall uppnås. Dock menar de vidare att skolan måste ha en medvetet, samt tydlig, strategi för att få till stånd ett hållbart förändringsarbete.34
Då en av lärarna uppgett att vägledning samt kunskap gällande ämnet saknas, kan detta vara en anledning till att de inte lyfter homosexualitet på det sätt som HomO efterlyser. HomO kritiserar även lärarutbildningarna då de anser att blivande lärare inte blir tillräckligt utbildade i frågan, för att klara av att omsätta detta till praktisk handling ute i verksamheterna.35
33HomO (2008), s. 20 34
HomO (2008), s. 12
5.4 Lärarnas syn på om de skulle arbeta än mer med frågan om
det började ett barn med homosexuella föräldrar på skolan
Majoriteten av lärarna svarade att de skulle arbeta än mer med frågan om det skulle bli aktuellt och då för att motverka fördomar. Trots detta hänvisar HomO till en rapport från Skolverket, där man påvisar att endast ett fåtal pedagoger arbetar aktivt för att motverka och förebygga fördomar.36 Vidare kan vi även se att svaren inte stämmer överens med det arbetssätt som HomO förespråkar, dvs. kontinuitet samt bredd på undervisningen.37
En övervägande del av lärarna uppger att de gärna skulle vilja ha de berörda föräldrarnas stöd och kunskaper om frågan skulle bli aktuell. Malin Backström uppger i sin rapport att det är lättare att förändra människors syn på homosexualitet, i positiv riktning, om dessa lär känna eller möter homosexuella människor.38 Således stämmer denna rapport med de svar som lärarna uppgett, men som lärarna uppgett i sina svar är det viktigt att berörda föräldrar och elever själv får avgöra om frågan skall lyftas extra.
36 HomO (2008), s. 12 37 HomO (2008), s. 12 38
6. Diskussion samt kritisk reflektion
I detta arbete har syftet varit att undersöka hur en skola undervisar och lyfter homosexualitet bland elever i de yngre skolåren.
Jag kommer först att redogöra för de tankar jag har kring lärarnas svar, samt kritiskt granska svaren och se om de står i konflikt med den Skollag som skolan skall leva upp till. Vidare kommer jag även att kritiskt granska min egen undersökning.
Den avslutande delen i detta arbete kommer att ge tips samt förslag på litteratur som lärare kan använda i sin undervisning gällande homosexualitet.
6.1 Skolsituationen
Efter att ha granskat alla lärarnas svar hittade jag på vissa ställen svar som stod i direkt konflikt med deras svar på tidigare frågor, samt i konflikt med gällande skollag. Lärarna har uppgett att de anser det viktigt att arbeta med frågor gällande homosexualitet, men vidare har de även uppgett att de oftast tar upp frågan när eleverna tar upp det till diskussion. Detta innebär att deras svar går emot varandra och jag kan då undra om man verkligen lyfter frågan?
Även jag anser att det är av yttersta vikt att vi lyfter frågor gällande homosexualitet i skolan. För att kunna få till stånd en förändring av människors attityder mot homosexuella personer är det viktigt att detta arbete sker redan i de yngre skolåren. Desto tidigare vi börjar, desto lättare är det att påverka människors attityder gällande homosexualitet.
En av lärarna, som arbetar i förskoleklass, uppgav att hon ansåg hennes elever var för små för att lyfta frågan med. Detta svar anser jag inte vara ett tillräckligt skäl för att undvika frågan,
då det är redan bland dessa elever som vi som lärare har möjlighet att påverka deras synsätt på människor som avviker från heteronormen. Eftersom fördomar oftast kommer hemifrån är det svårt att komma åt, vilket gör att vi som lärare måste arbeta än mer med att informera, undervisa och samtala kring de frågor som skapar fördomar.
En stor skillnad, gällande nutid och min uppväxt på 80-talet, är medias framställning kring homosexualitet. Då figurerade homosexualitet sällan i media, varken i tidningar, filmer eller tv-program. Jag kan inte heller minnas att skolan lyfte frågorna. Således hade inte jag någon homosexuell person att referera till när jag själv hade tankar kring min egen sexuella läggning. Detta resulterade i att jag undanträngde mina egna tankar och känslor i mitt eget identitetssökande. I dagens IT-samhälle finns det tillgång till ett enormt stort utbud av dessa frågor och detta tror jag har resulterat i att svenskarna nu är mer positivt inställda till homosexuella personer.39
En del av lärarnas svar gällande det förebyggande arbetet kring homofobi gör mig orolig. Detta då lärarna inte arbetar förebyggande, vilket strider mot Skollagen, trots att lärarna vittnar om att ordet ”bög” används som skällsord. Således borde detta vara en väckarklocka för pedagogerna samt rektorn att påbörja det förebyggande arbetet.
För att kunna arbeta förebyggande krävs det kunskap, något som saknas enligt en av lärarna. Denna kunskap anser jag att lärarutbildningen borde delge sina studenter då de läser sin grundutbildning. Under mina snart sju terminer på lärarutbildningen har inte heller jag tagit del av någon kunskap som kan hjälpa mig i mitt kommande arbete som lärare. Eftersom skolans läroplan är tydlig gällande arbetet kring kränkande behandling anser jag att lärarutbildningen inte gett mig de verktyg jag behöver för att på ett konstruktivt sätt lyfta frågan i klassrummet.
Att undvika det förebyggande arbetet på grund utav rädsla för vad föräldrarna anser är inte förenligt med skollagen och således kan inte föräldrarna påverka lärarnas undervisning gällande homosexualitet. Det är skolans ansvar att främja alla människors lika värde samt att föräldrarna blir väl förtrogna med skolans likabehandlingsplan. Att resonera på det sätt som vissa av de tillfrågade lärarna gör, kan bli än mer komplicerat den dag då ett barn, från en regnbågsfamilj, börjar i klassen. Kommer lärarna då att inte lyfta frågan, även om föräldrarna
39
till det berörda barnet önskar detta, på grund utav rädsla för vad andra föräldrar anser? Detta är även en anledning till att jag redan från början anser att frågorna bör lyftas ofta, samt tidigt bland eleverna.
När lärarna lyfter frågor gällande homosexualitet anser jag det viktigt att använda sig utav litteratur eller annan form av media för att på ett objektivt sätt belysa frågan. Självfallet är det bra att använda sig utav egna erfarenheter, men för att på ett enkelt sätt avdramatisera frågan, anser jag att lärarna borde ta hjälp av den litteratur som finns att tillgå.
Sammanfattningsvis kan vi se på en brist i lärarnas undervisning gällande homosexualitet. Lärarna talar emot sig själva på flertalet punkter och gemensamt för deras svar är att frågan inte lyfts i den utsträckning det skall göras enligt Skollagen.
Lärarna anser det som viktigt att undervisa kring frågan, men ändå väljer man att inte göra det. Detta leder i sig själv till en konflikt och för att lösa detta bör lärarna än tydligare belysa frågan och använda sig av den litteratur som finns tillgänglig.
Precis som en del lärare uppgett är även jag kritisk till att lärarutbildningen inte ger sina blivande studenter de rätta verktygen, som t.ex. föreläsningar genom RFSL, till att motverka homofobin i skolan. Detta trots att det åligger lärarna att arbeta med dessa frågor, något som Skolverket med tydlighet poängterar.
En svårighet som jag flera gånger stött på under arbetets gång har varit bristen på tidigare forskning kring homosexualitet i de yngre skolåren. Således har jag fått använda mig av en del material som är skrivet kring elever i de senare skolåren. En anledning till detta kan vara att kursplanen för biologi inte tar upp frågor gällande homosexualitet för de tidigare skolåren.
6.2 Kritisk reflektion
Denna enkätbaserade undersökning är en kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag, detta då jag valt att samla in undersökningsmaterialet genom enkäter, samt några fördjupningsfrågor till fyra lärare. Som jag tidigare redogjort för, var detta då lärarna uppgav
att de hade tidsbrist och därför inte kunde ställa upp på personliga intervjuer. Här ställer jag mig frågande till om tidsbrist är den verkliga orsaken och funderar istället på om det skulle kunna bero på osäkerhet inför frågan. Min personliga erfarenhet, gällande frågor kring homosexualitet, är att många tycker homosexualitet är ett jobbigt ämne att samtala kring. Dels för att personen kan vara rädd för att bli förknippad med homofobi, men även för att de inte har någon personlig erfarenhet eller inte känner någon homosexuell person. I enstaka fall kan det kanske bero på att personen själv funderar på sin sexuella läggning och således inte vill konfronteras med frågan. Då jag identifierar mig som homosexuell är jag självklart partisk gällande min frågeställning, vilket kan ha gjort att lärarna uppger tidsbrist som orsak till att de inte ville bli intervjuade av mig.
Att samla information via enkäter gör att jag missar intervjupersonens kroppsspråk, dvs. mimik och gester, men även möjligheten att ställa direkta följdfrågor. När jag sammanställde enkätsvaren hade jag ibland önskat ha möjligheten att kunna ställa en direkt följdfråga till vissa av de lärare som svarat. Istället fick jag nöja mig med att lämna ut fördjupningsfrågor till fyra pedagoger. I det här fallet tror jag att mitt val av undersökningsmetod var ett korrekt val då jag misstänker att tidsbrist inte enbart var den enda anledningen till att lärarna ville besvara mina frågor via enkäter istället för i intervjuform.
I början av mitt arbete var tanken att jag inte skulle behöva använda mig av fördjupningsfrågor till vissa av lärarna, utan enkätsvaren skulle vara tillräckligt uttömmande för att kunna besvara min huvudfråga. Dock visade det sig ganska tidigt att så inte var fallet. Detta kan bero på att jag som forskare inte varit tillräckligt tydlig i mina enkätfrågor eller att lärarnas svar inte varit tillräckligt uttryckliga. I detta fall tror jag det beror på en kombination då jag nu i efterhand konstaterar att mina frågor varit lite för öppna i sin karaktär, men jag konstaterar även att en majoritet av lärarna skrivit korta svar och inte reflekterat kring mina frågeställningar.
6.3 Vidare forskning
Under den tid jag arbetat med denna undersökning har jag flera gånger upptäckt brister i lärarnas arbete gällande homosexualitet. Brister som de själva hänvisar till lärarutbildningen och dess bristande sätt att lyfta frågan, samt avsaknaden av hur de som lärare kan arbeta med frågan i klassrumsmiljön.
Det skulle vara intressant, att i en framtida undersökning, jämföra några olika lärarutbildningar, vid olika lärosäten, för att på detta sett kunna se om avsaknaden av undervisning gällande homosexualitet, är likartad på andra platser i landet. Vidare skulle det även vara intressant att undersöka eventuella skillnader gällande undervisning kring homosexualitet på två skolor i olika kommuner.
7. Barn- och ungdomslitteratur
Under arbetet med denna studie har jag upptäckt att lärare ställer sig frågande till om det finns någon litteratur som lyfter frågor gällande homosexualitet. Därför har jag här valt att lyfta fram några barn- och ungdomsböcker som kan vara till hjälp i lärarnas arbete för att motverka homofobi.
7.1 Litteraturtips
Det blir allt vanligare med barnböcker som tar upp homosexualitet. Ett exempel är författarinnan Anette Skåhlberg som de senaste åren kommit ut med flera böcker som berör ämnet. Hennes senaste bok, ”Jösta och Johan”, kom ut 2010 och tar upp homoadoptioner. Här gestaltar hon två manliga giraffer som ger sig ut på savannen för att hitta ett barn. Efter en del strapatser och äventyr hittar de ett ägg som de tar med sig hem och med spänning väntar de på att ägget ska kläckas. Ur ägget kommer det en krokodil och boken slutar med att de nu är en familj.40
Ett annat exempel på litteratur av Skåhlberg är boken ”Prinsessan Kristalla”. Boken handlar om en prinsessa som får växa upp i ett kungadöme med alla dess tillhörande förpliktelser. Kristalla uppfostras och förväntas göra alla de saker som människorna runt omkring henne förväntar sig av en prinsessa. Kristalla däremot vill inte göra som familjen önskar och rymmer vid två tillfällen för att få en chans att gör det som tilltalar henne.
Kristalla bryter i boken mot heteronormativiteten som råder i samhället och väljer att inte vika sig från sin egen vilja. Detta resulterar i att Kristalla i slutet av boken gifter sig med en svärdsmiderska vid namn Vilda och de tillsammans kommer regera över kungadömet.41
40
Skåhlberg Anette (2010), Jösta och Johan, Uppsala: Sagolikt bokförlag
Marie Louise Wallin tar i sin bok, ”Ingen får veta”, upp hur det kan vara för ett barn att växa upp med homosexuella föräldrar. Boken handlar om Ellen som bor tillsammans med sin mamma och mammas flickvän. Ellen gör allt för att ingen i klassen ska få reda på hennes familjesammansättning och vi får i boken följa hennes tankar och funderingar.42 En liknande problematik tar Kerstin Gavander upp i sin bok ”Loppan och isprinsessan” där nioåriga Karin ibland bor hemma hos ett killpar när mamman är bortrest med jobbet. Karin trivs bra hos killparet men hon skäms över att berätta det för sina kompisar. När hennes klasskamrater får vetskap om detta resulterar det i att hon nu blir verbalt kränkt och väljer därför, efter en tid, att byta skola.43
Författaren Mårten Melin lyfter även han lesbisk kärlek i sin bok ”Jag ser dig”. Boken handlar om Ronja som börjar ny skola och får genast en ny vän som heter Annika. Problemet är dock att Annika inte existerar utan uppenbarar sig som ett spöke för Ronja, vilket Ronja inte inser i början. Ronja drömmer om Annika, drömmar som innefattar lesbisk kärlek. För att kunna reda ut vad som gör att Ronja, och ingen annan kan se Annika, får hon börja titta på Annikas förflutna och får därigenom svar på sina frågor.44
Boken ”Lill-Zlatan och morbror raring” lyfter även denna bok homosexuell kärlek. Författarinnan Pija Lindenbaum skriver om Ella, som kallas lill-Zlatan, och deras umgänge så fort morbror Tommy är hemma från sina resor. De går på bio, badar, färgar håret etc. när de ses. I denna bok kommer det in ytterligare en man, Steve, som inte lill-Zlatan riktigt kan förstå vad han gör där. Lill-Zlatan gör vad hon kan för att se till att Steve inte vill vara med henne och Tommy, men detta lyckas inte så bra. Till sist hittar Lill-Zlatan och Steve dock ett gemensamt intresse.45
42 Wallin Marie Louise (2008) Ingen får veta, Höganäs: Bokförlaget HEGAS AB
43 Gavander Kerstin (2003), Loppan och isprinsessan, Stockholm: Bokförlaget Natur och kultur 44
Melin Martin (2009), Jag ser dig, Höganäs: Bokförlaget HEGAS AB
Källförteckning
Backström, Malin (1998), Homosexuell idag: Rapport från en konferens om
samhällsvetenskaplig forskning kring homosexualitet. Stockholm: Kriminologiska
institutionen, Stockholms universitet.
Centerwall, Erik (2000), ”Kärlek känns! Förstår du”: Samtal om sexualitet och samlevnad i
skolan: ett referensmaterial från Skolverket. Stockholm: Liber distribution.
Gavander, Kerstin (2003), Loppan och isprinsessan, Stockholm: Bokförlaget Natur och kultur.
HomO (2006), Öppna! Om skolans ansvar att främja elevers lika rättigheter oavsett sexuell
läggning. Stockholm: HomO.
Johansson Bo, Svedner Per-Olov (2006), Examensarbete i lärarutbildningen:
undersökningsmetoder och språklig utformning, Uppsala: Kunskapsföretaget.
Lindenbaum, Pija (2006), Lill-Zlatan och morbror raring, Stockholm: Rabén & Sjögren Bokförlag.
Skolverket (2007), Likabehandlingsplan, http://www.skolverket.se/sb/d/830/a/10330, (Läst 2010-11-02).
Skolverket (2006), Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet. Anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet.
Stockholm: Fritzes förlag.
Melin, Martin (2009), Jag ser dig, Höganäs: Bokförlaget HEGAS AB.
Nordberg Stefan & Rindå Joakim (2008, 2:a upplagan), Bryt! Ett metodmaterial om normer i
allmänhet och heteronormen i synnerhet, Stockholm: Forum för levande historia.
Norrhem Svante, Rydström Jens & Markusson Winkvist Hanna (2008), Undantagsmänniskor.
En svensk HBT-historia, Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
RFSL, Ockupationen av Socialstyrelsen 1979, (Läst 2010-05-29).
http://www.rfsl.se/?p=987 ,
Runa Patel & Davidsson Bo (2003) , Forskningsmetodikens grunder, Lund: Studentlitteratur. Savin–Williams Ritch C (2005), The new gay teenager, USA: The President and Fellows of
Skollagen (2010), Skolans värdegrund – demokrati som uppdrag, (Läst 2010-11-01).
http://www.skolverket.se/sb/d/3897/a/21413.
Skolverket (2007), Skolverkets allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling och
för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling, (Läst 2010-11-02).
http://www.skolverket.se/skolfs?id=1287.
Skolverket (2010),Kursplan för biologi, (Läst 2010-11-01)
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3879/titleId/BI1010%20-%20Biologi.
Skåhlberg, Anette (2010), Jösta och Johan, Uppsala: Sagolikt bokförlag. Skåhlberg, Anette (2008), Prinsessan Kristalla, Uppsala: Sagolikt bokförlag.
Sommer, Dion (2005, 2:a upplagan), Barndomspykologi – utveckling i en förändrad värld, Hässelby: Runa förlag.
Wallin, Marie Louise (2008) Ingen får veta, Höganäs: Bokförlaget HEGAS AB.
Österman, Torsten (2002), Föreställningar/Vanföreställningar, Allmänhetens attityder till
homosexualitet, Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, cop. 2002.
Bilagor
1. Enkät till pedagoger
Bilaga 1
Enkätfrågor
Namn: ________________ Ålder:_________ Ställer upp på intervju:_______
Fråga 1
Ser du det som viktigt att skolan arbetar med frågor gällande homosexualitet? Motivera!
Fråga 2
Hur tar du i din undervisning upp frågor gällande homosexualitet? Beskriv hur!
Fråga 3
Har skolan arbetat med ett tema där homosexualitet ingått som en del av temat? Om ”ja”, berätta hur! Om ”nej”, varför tror du att skolan inte valt att arbeta med frågan?
Fråga 4
Har du i din undervisning gällande homosexualitet tagit hjälp av läromedel? Om ”ja”, vilka läromedel? Om ”nej”, vad har du använt istället?
Fråga 5
Om det skulle börja ett barn med öppet homosexuella föräldrar, skulle du då valt att arbeta än hårdare med frågan om homosexualitet? Motivera!
Ett stort tack för din medverkan. Dina svar kommer vara till stor hjälp!
Bilaga 2
Fördjupningsfrågor till fyra pedagoger
1. En majoritet av pedagogerna uppger att de undervisar om homosexualitet, men samtidigt uppger de att man är dålig på att överhuvudtaget undervisa kring sexualitet.
Varför tror du att det är så?
2. Några pedagoger har uppgett att de anser att en del av de yngre barnen är för små för att förstå frågor kring homosexualitet.
Håller du med om detta resonemang? Motivera ditt svar!
3. En del av pedagogerna på skolan menar att man inte arbetar tematiskt, där homosexualitet ingår som en del av temat. Ovana, feghet, bekvämlighet samt att det är ett jobbigt ämne att arbeta kring är några av kommentarerna till varför.
Håller du med om dessa åsikter? Motivera!
