KVINNORS VÄG UR
KRIMINALITET
FAKTORER OCH VÄNDPUNKTER VID
DESISTANCE AV EN KRIMINELL LIVSSTIL
FRIDA LARSSON SIVARD
RAGNA PÅHLSSON
KVINNORS VÄG UR
KRIMINALITET
FAKTORER OCH VÄNDPUNKTER VID
DESISTANCE AV EN KRIMINELL LIVSSTIL
FRIDA LARSSON SIVARD
RAGNA PÅHLSSON
Larsson Sivard, F. & Påhlsson, R., Kvinnors väg ur kriminalitet. Vändpunkter vid desistance av en kriminell livsstil. Examensarbete i Kriminologi 15
högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle,
institutionen för kriminologi, 2020.
Den här uppsatsen har haft som syfte att undersöka hur processen till desistance ser ut för kvinnor som haft en kriminell livsstil. Vidare har syftet varit att bidra med ökad förståelse kring faktorer och vändpunkter kring kvinnors desistance som har varit av relevans.
Både desistance som process och kvinnor som begår brott har varit
kunskapsluckor inom forskningen idag. Därmed är det relevant att studera kvinnors väg ut ur den kriminella livsstilen, både utifrån kunskapsluckor och preventiva syften.
I den här uppsatsen har 6 semistrukturerade intervjuer utförts. Resultatet av studien visade att vägen till desistance bland kvinnor kan se olika ut från person till person och präglas av flera faktorer eller vändpunkter. Dock har likheter och gemensamma aspekter i processerna hittats. Resultatet av studien visade på att det kan finnas flera faktorer eller vändpunkter som inträffar samtidigt eller i nära anslutning under processens gång. Resultatet visade även på att kvinnornas process till desistance kan bestå av zick-zackmönster där processen till avslut inte är helt rak utan kan innefatta perioder av brottslighet och icke-brottslighet.
Faktorer och vändpunkter som visade sig vara en central del i processen var sociala band, att bli mamma, påföljder, fri från missbruk, insikt i livsstil och kärleksrelationer. Dock visade resultatet på olika effekter av vändpunkterna och faktorerna, att vara mamma och fängelsestraffet kunde både upplevas som effektgivande till processen till desistance men för vissa gav det ingen effekt till avslut.
THE WAY OUT OF CRIMINALITY
FOR WOMEN
FACTORS AND TURNING POINTS AMONG
DESISTANCE OF A CRIMINAL LIFESTYLE
FRIDA LARSSON SIVARD
RAGNA PÅHLSSON
Larsson Sivard, F & Påhlsson, R. The way out of criminality for women. Factors and turning points among desistance of a criminal lifestyle. Degree project in
Criminology. 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society,
Department of health and society, 2020.
The aim of this study has been to examine the process to desistance for women who has had a criminal lifestyle. The aim has also been to contribute with an increased understanding of factors and turning points around women’s desistance. Both desistance as a process and women who commit crimes have been
knowledge gaps within the field of research today. It is therefore relevant to study the way out of criminal lifestyle for women both from the knowledge gap and for prevention reasons.
This study is based on 6 semi-structured interviews. The results show that the way to desistance among women can be different from one person to another and be characterized by many factors or turning points. However, common aspects and similarities have been found in the processes. The results also showed that there could be more than one factor or turning point that occur at the same time or within close connection throughout the course of the process. The result also showed that the process to desistance for the women can contain zig-zag patterns where the process to desistance is not simple and can include both periods of crime and periods without any involvement in crime.
The factors and turning points that were central in the process were social bonds, to become a mother, sanctions, free from addiction, insight in the lifestyle and love relationships. However, the result also showed some different effects from the turning points and factors, where becoming a mother and imprisonment could both be experienced as effectgiving to the process to desistance but also for some women not contribute to the desistance and have no effect.
FÖRORD
Vi vill rikta ett stort tack till de informanter från KRIS som har varit med och deltagit i den här studien. Utan er hade inte uppsatsen varit möjlig och vi är tacksamma för att vi fått ta del av era livshistorier. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Erika Hedenrud som har med stort engagemang hjälpt och stöttat oss under arbetets gång och som alltid ställt upp när vi behövt råd!
Frida Larsson Sivard & Ragna Påhlsson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning ... 6 1.1. Syfte ... 6 1.2. Frågeställning... 7 1.3. Centrala begrepp ... 7 1.4. Avgränsningar ... 7 2. Teoretiskt ramverk ... 72.1. Åldersgraderade teorin om informell social kontroll ... 7
2.2. Marunas identitetsteori ... 9
3. Tidigare forskning ... 9
3.1. Fängelsestraffets påverkan ... 10
3.2. Socialt umgänge... 10
3.3. Äktenskap och arbete ... 10
3.4. Föräldraskap som vändpunkt ... 11
3.5. Missbruk och kriminalitet ... 11
3.6. Ut och in i kriminaliteten ... 12
3.7. Viljan att förändras... 12
4. Metod ... 12 4.1. Material ... 13 4.2. Urval... 14 4.3. Analys ... 14 4.4. Etiska överväganden ... 15 5. Resultat ... 16 5.1. Sociala band ... 17 5.2. Påföljder ... 18
5.3. Att bli mamma... 19
5.4. Kärleksrelation ... 19 5.5. Insikt i livsstil ... 20 5.6. Fri från missbruk ... 21 6. Diskussion ... 21 6.1. Resultatdiskussion ... 21 6.1.1. Sociala band ... 22 6.1.2. Påföljder... 23
6.1.3 Att bli mamma ... 23
6.1.4. Kärleksrelation... 24
6.1.5. Insikt i livsstil ... 25
6.1.6. Fri från missbruk... 26
7. Förslag till framtida forskning ... 28 8. Slutsats ... 29 9. Referenslista ... 30 10. Bilagor ... 33 10.1. Bilaga 1 ... 33 10.1. Bilaga 2 ... 34 10.3. Bilaga 3 ... 35
1. INLEDNING
Hur en individs kriminella livsstil ser ut kan variera både utifrån start av kriminaliteten, frekvensen och grad av allvarlighet samt utformandet av den avslutande processen. Den avslutande processen till ett liv fritt från kriminalitet kan vara ett komplext förlopp med flertalet processer som är specifika för kontexten (Carlsson 2012).
Vad det gäller personer som begår brott är andelen kvinnor mindre än män. Under 2018 var det endast 8 % av de 8930 nyintagna klienterna på anstalter hos
Kriminalvården kvinnor (Kriminalvården 2018). Av antalet personer som lagfördes år 2018 lagfördes sammanlagt 101 000 personer där 17 procent var kvinnor (BRÅ 2019). De senaste tio åren har den här fördelningen sett likadan ut i Sverige (a.a.). Livsstilskriminella står ofta för en stor volym av mängdbrott och drabbar många i vardagen (Justitiedepartementet 2011), vidare skapar
livsstilskriminella även otrygghet i samhället (a.a.).
Vissa förändringar som sker i en individs liv kan leda till ett avslutande av den kriminella livsstilen. Något som är nära kopplat till desistance är vändpunkter (Carlsson, 2012). Vidare menar Laub & Sampson (2003) att det är avgörande med vändpunkter för att förstå processen till förändring i en individs kriminalitet. Något som kan förändra och stärka de sociala banden som en individ har till ett samhälle är vändpunkter (Sampson & Laub 1993). En studie gjord av Michalsen (2013) visade att 95% av de intervjuade kvinnorna uppgav en eller flertalet vändpunkter i sin process till avslut av kriminaliteten.
Den process som är minst studerad bland processerna för kriminella karriärer är desistance, processen till avslut av kriminaliteten (Laub & Sampson 2003). Vidare riskerar kvinnors kriminalitet att inte synas i analyser gällande utveckling och struktur av totala brottsligheten då kvinnor som förövare endast utgör en liten del av brottsligheten (Hollari 2008).
Kvinnors brottslighet uppmärksammas inte såsom manlig brottslighet görs inom kriminologisk forskning och historiskt har kvinnor som gärningspersoner haft en sekundär roll (Gunnisson m.fl. 2016). Att studera hur processen ser ut för en individ för avslutande av sin kriminella livsstil kan således även vara gynnsamt utifrån preventiva syften och att hjälpa individer ut ur en kriminell livsstil. Det har under de senaste åren skett en minskning bland andelen kvinnor som återfallit i brottslighet efter verkställighet på en anstalt. År 2007 var det 29 % kvinnor som återföll i brottslighet medan år 2018 var det 21 % kvinnor som återfallit i brottslighet (Kriminalvården 2018). Processen för hur kvinnors avslut av kriminalitet ser ut utgör dock en kunskapslucka idag. Hur ser då processen ut för kvinnor som avslutar sin kriminalitet?
1.1. Syfte
Syftet med uppsatsen är att bidra med fördjupad förståelse för vad som får kvinnor att avsluta den kriminella livsstilen som de haft och hur processen för avslut sett ut. Vidare är även syftet för den här uppsatsen att undersöka om det finns några faktorer eller vändpunkter som varit en central del av processen till avslut av kriminella livsstilen för kvinnorna.
1.2. Frågeställning
Hur ser vägen till avslut av en kriminell livsstil för tidigare kvinnliga gärningspersoner ut?
1.3. Centrala begrepp
Desistance. Innebär en process som pågår under en tid till avslutande av den
kriminella livsstilen som en individ haft (Laub & Sampson 2003). Enligt Laub och Sampson (2003) och Maruna (2001) är desistance en komplex process och inte enbart en händelse. Desistance innefattar ofta flertalet vägar såsom processen av åldrande, stabil situation inom arbete samt anknytning till en konventionell person som exempelvis partner (a.a.). Vidare innebär desistance i den här uppsatsen ingen specifik tidsåtgång från avslut utan enbart att kvinnorna har avslutat sin kriminella livsstil.
Kriminell livsstil. Kriminell livsstil innebär en vanemässig kriminalitet som
innefattar en hög frekvens av brottslighet och debut som ofta sker i unga åldrar (Walters 1990). Vidare definierar Walters (1990) en kriminell livsstil som en interaktiv stil som kännetecknas av social regelbrytning, oansvarighet och självförtroende. Vidare när kriminell livsstil används i den här uppsatsen och för urvalet syftar det till att kvinnorna anser själva att de tidigare begått handlingar som är brottsliga.
Vändpunkter. Sampson & Laub (1997) menar att det som avgör vad som klassas
som en vändpunkt är effekten som medförs. En vändpunkt utgör en förändring i brottsligheten hos en individ utifrån förändringen som vändpunkten skapar i en individs livsförlopp (Carlsson 2012). Sampson och Laub (1993) menar att en vändpunkt är en sammankoppling mellan trajectory och transition som tillsammans kan ändra livsbanan hos en individ. Vidare innebär transitions livshändelser medan trajectory innebär en livsbana (Sampson & Laub 1993). Det som en vändpunkt kan resultera i är förändringar i rutinaktiviteter, social kontroll och självbilden för individen (Carlsson 2012).
1.4. Avgränsningar
En av de avgränsningar som gjorts är att studien enbart ska innefatta kvinnor som har avslutat sin kriminalitet, därav exkluderas män som avslutat sin kriminella livsstil från studien. Även kvinnliga gärningspersoner som är kriminellt aktiva exkluderas från den här studien. Det som är centralt för den här studien är avslutet för kriminaliteten hos kvinnorna och därför kommer påbörjan av kriminaliteten för kvinnor inte vara i fokus.
2. TEORETISKT RAMVERK
Till den här studien valdes två teorier som ansågs vara relevanta utifrån syftet med den här studien som referensram. Teorier kan hänföras till resultatet av en studie för att skapa en ytterligare förståelse för det insamlade materialet (Malterud 2014). Vidare valdes åldersgraderad teori om informell social kontroll och Marunas identitetsteori.
En av de teorierna som kan vara av relevans vid studerandet av desistance är den åldersgraderade teorin om informell social kontroll. Fokus för teorin är
förändringen och stabiliteten i kriminaliteten under livsförloppet och den sociala kontrollen och de sociala banden är det som är viktigt (Sampson & Laub 1993). Den teori som är av relevans för utvecklandet av den åldergraderade teorin om informell social kontroll är Hirschis teori om sociala band (Sampson & Laub 1993). Enligt Sampson & Laub (1993) kan förändring av de sociala banden ske över tid. Vidare kan förändringarna av de sociala banden vara faktorer som är betydande till fortsättning eller avslut av en individs kriminalitet (Sampson & Laub 1993).
Teorin om åldersgraderad informell social kontroll avser att förklara beteende som är brottsligt genom de sociala band som en individ har till det konventionella samhället (Sampson & Laub 1993). Olika sociala institutioner innefattas i vändpunkter och de sociala institutionerna kan ge vägar ut ur kriminaliteten som är kortsiktiga men som även kan bli långsiktiga åtaganden till konformitet (Laub & Sampson 2003; Sampson & Laub 1993).
Sampson & Laub (2003) menar att avsaknad av kontroll är anledningen till att en individ begår brott. Vidare nämner Sampson & Laub (2003) både informell social kontroll och formell social kontroll som viktiga aspekter. Den yttre påverkan som en individ får från vänner, familj och liknande utgör den informella sociala kontrollen medan den formella sociala kontrollen innebär kontroll från polis eller liknande (Sampson & Laub 2003). Förändring sker i den sociala kontrollen under individens livsförlopp (a.a.). Utifrån att den informella sociala kontrollen
försvagas eller förstärks beroende av vilken livsfas som individen befinner sig i förändras brottsfrekvensen (Sampson & Laub 2003). Social kontroll under barndomen är främst från skola och familj medan social kontroll i vuxen ålder utövas främst genom äktenskap eller arbete (a.a.).
Laub & Sampson (2003) menar att det finns tre mekanismer som kan förklara avslutandet av kriminalitet hos en individ. De faktorer som enligt Laub &
Sampson (2003) kan förklara avslutandet är de sociala band till det konventionella samhället som en individ har, de rutinaktiviteter som en individ har samt den egna motivationen till att avsluta sin brottslighet. Vidare lyfts ett fungerande samspel mellan motivationen hos individen och individens sociala situation som en viktig aspekt i avslutande och upprätthållande av den kriminella livsstilen (Laub & Sampson 2003).
Vändpunkter är det som enligt Sampson & Laub (1993) kan förändra och stärka de banden som en individ har till det konventionella samhället. Genom
vändpunkter stärks de band som en individ har till det konventionella samhället och de relationer som individen har stärks till prosociala individer (Sampson & Laub 1993). De stärkta banden resulterar i att individen avstår från att begå brottsliga handlingar utifrån risken att förlora relationerna (a.a.). Ett sammanflöde av strukturerade rutinaktiviteter, social kontroll och human agency är det som de sociala banden består av (Sampson & Laub 1993).
Sampson och Laub (2005) menar att vändpunkter kan ge möjlighet för en individ att avsluta sin kriminella livsstil genom att 1) “knifing off” det förflutna och fokusera på framtiden, 2) ge individen möjlighet att investera i nya relationer där
social tillväxt och stöd främjas, 3) erbjuda kontroll som är informell och formell, 4) erbjuda involvering i rutinaktiviteter som är relaterade till ett liv som är mer konventionellt och 5) möjliggöra för förändring i identiteten.
Sampson och Laub (1993) beskriver även att en individ kan komma att avsluta sin kriminella livsstil utan reflektioner kring avslutandet, något som benämns som desistance by default (Sampson & Laub 1993). Ett begrepp som även tillhör teorin är human agency som lyfter en individs fria vilja vid avslutande av kriminell livsstil (Laub & Sampson 2003).
2.2. Marunas identitetsteori
Identitetsteorin skapades år 2001 av Maruna. I Maruna (2001) identitetsteori är den mest centrala mekanismen är den personliga identiteten i relation till desistance. Det som är det väsentliga i teorin är vad individen som genomgår förändringen från den kriminella livsstilen till icke-kriminell livsstil menar att den betyder snarare än själva förändringen i sig (Maruna, 2001).
Maruna (2001) menar att avslutet är en längre process som kallas making sense process, där individen bearbetar det förflutna successivt för att bli konsekvent med den nya synen av sig själv som prosocial. Vid avslutandet av en individs
kriminalitet betonar Maruna (2001) att processen påbörjas då individen själv bestämmer sig för att en förändring av livsstilen ska ske.
En central aspekt i identitetsteorin är redemption script som är olika för varje individ (Maruna 2001). Dock är processen liknande för alla individer (a.a.). Redemption script innefattar tre centrala element som är uppfattningen av att ha ett inre som är godhjärtat, en vilja att ge tillbaka till kommande generationer och besitta en känsla av kontroll över sin framtid (Maruna 2001).
Starten av processen till redemption script börjar med att individen ofta blir överväldigad av den negativa cykeln bestående av fängelsestraff och kriminalitet som individen befinner sig i (Maruna 2001). Efter insikten av livsstilen av överväldigande negativa cykeln påbörjas återuppbyggnaden av den
självuppfattning som individen besitter (a.a.). Utifrån det blir individen motiverad för förändring som ofta sker i kombination med en extern person eller källa som tillför stöd (a.a.). De negativa egenskaperna hos en individ vänds till positiva (a.a.). Processen som en individ genomgår kallas making sense process och är enligt Maruna (2001) en bearbetningsprocess som sker under lång tid där
individens försöker acceptera det förflutna som kriminellt aktiv och tillsätta värde till sig själv. Individen mognar gradvis från den tidigare kriminella livsstilen som individen befann sig i och resultatet av processen blir att individen genom dess nya identitet som prosocial får en ny mening med sitt liv (a.a.).
TIDIGARE FORSKNING
Nedan presenteras forskning gällande desistance av kriminalitet hos individer. Den tidigare forskningen har dock fokuserat mycket på manliga gärningspersoner vid studerandet av desistance (Andersson 2013). Hur mycket av den forskningen som går att applicera på gärningspersoner som kvinnor är däremot inte fastställt (a.a.).
3.1. Fängelsestraffets påverkan
I en studie gjord av Michalsen (2013) uppgav kvinnorna som har avslutat sin kriminella livsstil att fängelsestraffet var en vändpunkt. Dock problematiserar Sampson och Laub (1993) påverkan av ett fängelsestraff och att effekterna borde undersökas mer. Sampson och Laub (1993) menar att fängelsestraff som
vändpunkt kan fungera för vissa individer. Enligt Sampson och Laub (1993) kan fängelsestraffet ha effekter som är positiva i vuxen ålder. Däremot går det inte att med säkerhet konstatera utifrån påverkan av fler faktorer som existerar samtidigt (Sampson och Laub 1993). I en studie gjord senare av Sampson och Laub (2003) visade det att fängelsestraffet inte fungerade som en vändpunkt.
Även fler forskare har problematiserat fängelsestraffet som en vändpunkt. Enligt Soyer (2013) uppfyller fängelsestraffet en vändpunkt utifrån ett
livsförloppsperspektiv utifrån möjligheter som arbetsmöjligheter,
behandlingsprogram och utbildningsmöjligheter som kan leda till positiva vanor. Resultatet av studien gjord av Soyer (2013) visade även att fängelsestraffet upplevdes som en vändpunkt för ungdomarna. Vidare visade även resultatet att fängelsestraffet upplevdes som en avskild händelse utan koppling till hemmiljön för ungdomarna (Soyer 2013). Soyer (2013) menar att fängelsestraffet kan ha en effekt som är begränsad trots uppmuntran kring fängelsestraffet som vändpunkt utifrån misslyckande av utveckling av livslånga strategier för individen som kan behövas vid frigivning gällande upphörande av brottslighet.
3.2. Socialt umgänge
I en studie gjord av Hughes (1998) visade stöd av omgivningen kring individen vara av betydelse i processen för avslut av kriminella livsstilen. Även en studie gjord av Rydén-Lodi m.fl. (2005) visade att det fanns stöd för förmågan att lämna kriminaliteten påverkas av stöd av människor kring individen samt från samhället. I studien har de män som lämnat sin kriminella livsstil även bytt umgängeskrets till människor som inte har ett missbruk samt inte är kriminellt aktiva (Rydén-Lodi m.fl. 2005).
Sampson och Laub (1993) menar att det sociala kapitalet som en individ har är av relevans. Har en individ ett socialt kapital som är starkt genom starka sociala band till individer som är prosociala ökar sannolikheten för att individen avstår från kriminaliteten (Sampson & Laub 1993).
3.3. Äktenskap och arbete
Vändpunkter som kan vara centrala i processen till avslut av en kriminell livsstil kan vara arbete, giftermål och tjänstgöring inom militären (Laub & Sampson 2003). Två vändpunkter som Sampson & Laub (1993) lyfter som centrala är äktenskap och arbete. Äktenskap och arbete har visat sig vara viktiga vändpunkter när det gäller män som begår brott (Sampson & Laub 1993). Även King (2013) menar att anställning som vändpunkt är avgörande vid upphörandet av
kriminalitet hos individer. Det utifrån att den personliga och sociala kontexten är något som individen är beredd att förändra (King 2013). Vad det gäller äktenskap har forskning visat att effekten är mer signifikant när det gäller män (Brown & Bloom 2018).
Laub och Sampson (2003) lyfter äktenskap och anställning som viktiga faktorer gällande desistance då båda faktorer leder till förändringar i en individs vardagliga rutinaktiviteter. En studie gjord av Wyse m.fl. (2014) visade även att en av de
viktigaste vändpunkterna vid avslutande av kriminaliteten är en kärleksrelation. Det som äktenskapet kan medföra är övervakning och struktur i en individs liv genom att sociala situationer och relationer där brottslighet främjas undviks
(Wyse m.fl. 2014). Däremot kan kärleksrelationen även uppmuntra till brottslighet om en partner har ett antisocialt beteende (Wyse m.fl. 2014). Wyse m.fl. (2014) belyser även könsskillnader när det gäller partnerrelationer utifrån att kvinnorna i studien som tidigare varit i fängelse vanligtvis hamnade med en partner med antisocialt beteende och således inte upplever aspekter som övervakning från partnern.
Det finns även skillnader mellan kvinnor och män vad det gäller vilken effekt en anställning har som en vändpunkt. Det har visat sig ha större effekt på män än kvinnor med att ha en anställning som är stabil i relation till avslutande av en livsstil som är kriminell (Brown & Bloom 2018).
3.4. Föräldraskap som vändpunkt
En vändpunkt som har visat sig vara av betydelse för kvinnors avslut av den kriminella livsstilen är att bli förälder (Michalsen 2013). En studie gjord av Michalsen (2013) visade att majoriteten av kvinnorna som hade intervjuats uppgav att mödraskapet var en del av processen till avslut och relaterad till en vändpunkt. Barnens roll som vändpunkt kan kopplas till den nya identitet som kvinnor antar som mammor när barnen föds (Michalsen 2013).
Broidy och Cauffman (2016) menar att antagandet av den nya rollen som förälder för kvinnor kan kopplas till desistance genom det antagandet som görs till de sociala konventionella roller för kvinnorna i samhället. Även föräldrarollen för kvinnorna kan göra att band skapas till sociala institutioner och nätverk som övervakar kvinnornas beteende (Broidy & Cauffman 2016). Föräldraskapet kan leda till förändringar i individers rutinaktiviteter (Laub & Sampson 2003). Det finns däremot svårigheter med föräldraskapet som en vändpunkt för kvinnor i avslutandet av sin kriminalitet. Faktorer såsom fattigdom, missbruk, social
marginalisering och viktimisering som motgångar för kvinnorna kan göra att moderskapet inte är en stark nog vändpunkt (Brown & Bloom 2009; Michalsen 2013).
Även Bachman m.fl. (2016) belyser den komplexa relationen mellan moderskap och desistance av kriminalitet. I studien gjord av Bachman m.fl. (2016) visade resultatet på att moderskapet i sig inte fungerade som en vändpunkt för kvinnorna gällande aktivering av desistance. Däremot stärktes kvinnornas identiteter som var prosociala vid ett moderskap (Bachman m.fl. 2016).
3.5. Missbruk och kriminalitet
Något som ofta samverkar starkt med brottslighet hos individer är problematik med missbruk (Schroeder m.fl. 2007). Enligt Sampson & Laub (2001) är upphörande med problematik med ett missbruk i princip avgörande för upphörandet av kriminaliteten för en individ. För att vidare kunna skapa
prosociala band till det konventionella samhället är det viktigt för en individ att avsluta det egna missbruket och avsluta de sociala band som finns till kamrater som har problematik med missbruk (Schroeder m.fl. 2007).
Vad det gäller individer med problematik med missbruk som avslutar sin
kriminalitet menar King (2013) att en betydande faktor kan vara insikten av sina egna handlingar. För de som har missbruksproblematik är även en bakomliggande faktor som kan vara central är att ha kontroll över sina egna handlingar (King 2013). Vid en förståelse av hur förhållandet mellan det brottsliga beteendet och missbruket samt missbrukets påverkan på handlingarna som individen utför leder det till att kriminaliteten vill avslutas (a.a.).
3.6. Ut och in i kriminaliteten
Desistance är inte alltid en rak enkel process. Laub och Sampson (2003) menar att vid upphörande av kriminaliteten är processen ofta som en zick-zack väg. En zick-zack väg innebär att kriminaliteten innefattar cyklar som innefattar
brottslighet samt cyklar som inte innefattar brottslighet (Glaser 1969). En studie gjord av Glaser (1969) visade att män som begår brott ofta har perioder där de inte begår brott samt att de här perioderna kan upprepas många gånger där det kan skifta mellan brottslighet och inte begå brott.
3.7. Viljan att förändras
Chen (2018) menar att desistance för individer är kopplat till negativa vändpunkter. Vidare belyser Chen (2018) “nå botten” som en av de negativa vändpunkterna kopplat till desistance och avslut av missbruk. Den negativa vändpunkten att “nå botten” innefattar flera aspekter av lidande såsom konsekvenser som är sociala, kriminella och familjära (Chen 2018). Att “nå botten” uppfattas till slut av individen som något som är outhärdligt och leder till motivation och förändring som ofta innefattar stöd och behandling (Chen 2018). Viljan att förändras är kopplat till desistance genom att förändra sin tankeprocess (Berg & Cobbina 2016). Förändringen till desistance kan exempelvis kopplas till tappat lusten för att fortsätta begå brott, för att inte riskera att återvända till fängelse samt ökad vilja att förändra sin livsstil (Cobbina & Bender 2012). Viljan hos en individ kan även uppkomma genom andra faktorer. En individs mognad över tid som en längre process kan även leda till att beslutet upphöra med kriminaliteten uppstår (Glueck & Glueck 1974).
4. METOD
Nedan presenteras den metod och material som samlats in för att besvara frågeställningen för den här studien. Den här studien innefattar en metod av hermeneutisk tolkning, där förståelse för människor och dess handlingar är viktigt (Thurén 2007), det utifrån att det är viktigt att öka sin förståelse om
informanternas upplevelser utifrån syftet och frågeställningen i den här studien. Den här studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt, där en metod som en
kvalitativ handlar om att få en förståelse som är djupare av ett fenomen (Bryman 2011). Således ansågs metoden vara mest lämplig för syftet av den här studien för att bidra med ökad förståelse kring kvinnors väg ur kriminalitet.
Den ansats som tillämpats i den här studien är en abduktiv ansats, vilket kan beskrivas som en blandning mellan induktiv ansats och deduktiv ansats (Denzin 2009). Abduktion utgår både från induktiv ansats genom empirisk fakta samtidigt som den förförståelse som finns inte avfärdas likt ett deduktivt synsätt (Alvesson
& Sköldberg 2008), vilket kan liknas vid den teoretiska referensramen som applicerats i den här uppsatsen. Studien har dock inte heller en hypotes som utgås från och testas. En fördel med att ansatser kombineras är att det ökar möjligheten för att en heltäckande förståelse av forskningsfältet (Bryman 2011).
Viktigt att ha i åtanke är den förförståelse som studenterna kan ha haft vid utförandet och utformandet av underlag till utförandet. Det som bygger på förförståelse är allt som upplevs, hörs, ses, tycks och tänks (Thurén 2007). Hur verkligheten ses präglas av den förförståelse som en individ besitter (a.a.). Förförståelse är något som finns med innan ett forskningsprojekt startar och innefattar exempelvis tidigare erfarenheter, teoretiska referensramar och upplevelser (Malterud 2014).
Förförståelsen kan både påverka en studie negativt och positivt. Förförståelse kan påverka en studie positivt om forskaren har ett förhållningssätt till förförståelsen som är aktivt och har en medvetenhet hur förförståelsen kan påverka (Malterud 2014). Däremot kan negativ påverkan uppstå av förförståelsen om forskaren har en bristande förmåga och vilja att lära sig något av materialet som samlats in (a.a.). Förförståelse är ofta omedveten och kan variera från forskare till forskare utifrån att saker uppfattas olika i olika kulturer (Thurén 2007).
Den kunskap om kriminologiska teorier som studenterna till den här studien besitter från studierna på universitetet kan därför ha präglat utförandet av intervjuguide och tankemönster kring utförandet utifrån den förförståelse som besitts. Författarna har haft i åtanke vid analyserandet av det insamlade materialet att eventuell förförståelse kan finnas och hur det kan påverka. Däremot är det av vikt att förförståelsen åsidosätts i största möjliga mån.
4.1. Material
För att samla in material till den här studien utfördes semistrukturerade intervjuer. Tonvikten vid semistrukturerade intervjuer är vad intervjupersonen upplever som viktigt vid en förståelse eller förklaring av mönster, beteenden och händelser (Bryman 2011).
Datainsamlingen gjordes genom att semistrukturerade intervjuerna utfördes som både telefonintervjuer och intervjuer över zoom utifrån det rådande läget med Covid-19. Vid utförandet av intervjuerna användes en intervjuguide för att specifika teman skulle fångas upp och besvaras. Vidare är det vanligt att vid en semistrukturerad intervju använda en intervjuguide för att specifika teman ska beröras i kombination med frihet för att utforma svaren hos intervjupersonen (Bryman 2011). Intervjuguiden bestod av 4 rubriker av teman med utformade frågor kring ämnet under varje och en sista rubrik med övrigt (se bilaga 3). Slutligen gjordes 6 stycken intervjuer som utfördes under en period på tre dagar där båda studenter deltog vid datainsamlingen. Datainsamlingen skedde både genom telefonintervju samt över zoom under ett tillfälle, vilket är i linje med en tvärsnittsdesign där data samlas in vid ett tillfälle (Bryman 2011). Fyra intervjuer utfördes via telefon och två intervjuer gjordes via Zoom. Två intervjuer gjordes via Zoom efter önskemål från informanterna.
Samtliga intervjuer spelades in genom diktafon efter godkännande av
minuter till 45 minuter att utföra. Samtliga intervjuer utgick från den intervjuguide som utformats. Även ytterligare frågor tillkom om det var något som behövdes förtydligas eller bekräfta om det tolkats på ett korrekt sätt. Följdfrågor är något som Malterud (2014) menar används för att missuppfattningar ska undvikas. Efter insamlingen av datamaterialet transkriberades intervjuerna.
Transkriberingen utfördes av studenterna som även utförde intervjuerna. Vid transkriberingen har utfyllnadsord som inte tillfört någon funktion såsom “mm” och “eh” exkluderats. Vidare är det viktigt med transkribering då forskaren kommer i närkontakt med det insamlade materialet (Denscombe 2016). Det kan dock vara tidskrävande med att utföra transkribering (a.a.). Utifrån både att komma i kontakt med materialet samt fördela tidsåtgången mellan studenterna transkriberades tre intervjuer var.
4.2. Urval
Det urval som har tillämpats är delvis ett målinriktat urval, vilket Bryman (2011) förklarar som att personer väljs utifrån de som anses vara relevanta utifrån syftet med studien. Således kontaktades organisationen KRIS för att komma i kontakt med kvinnor som avslutat sin kriminella livsstil. KRIS, kriminellas revansch i samhället, är en förening som är ideell där före detta missbrukare och kriminella hjälps åt tillbaka till samhället (KRIS u.å.). Idén hos KRIS är att hjälpa människor hålla sig borta från droger och kriminalitet vid frigivning från fängelse genom att erbjuda ett socialt nätverk som är drogfritt och hederligt (a.a.)
Vidare genom kontaktperson på KRIS rekryterades kvinnorna för deltagande i den här uppsatsen. Utifrån att KRIS i sin tur kontaktade informanter för att delta är urvalet även ett snöbollsurval, som innebär att en person tipsar vidare om personer som är av relevans (Bryman 2011). För att rekrytera urvalet kontaktades tre olika kontaktpersoner för varje separat KRIS-förening som i sin tur presenterade kvinnor som var lämpliga för urvalet av den här uppsatsen.
De kvinnor som inkluderats i urvalet ska vara 20 år eller över. Valet av ålder baserades på att antalet kvinnliga förövare som avslutat sin kriminella livsstil är begränsat. Det finns en stor spridning av åldrar bland kvinnorna i urvalet som varierar mellan från 22 år till 55 år.
Slutligen bestod urvalet av kvinnor som kom från tre olika KRIS-föreningar runt om i Sverige. Från varje KRIS-förening intervjuades två kvinnor och slutligen bestod urvalet av 6 kvinnor som avslutat sin kriminella livsstil.
4.3. Analys
Det insamlade datamaterialet har analyserats utifrån en tematisk analys. Vid tematisk analys identifieras mönster i data för att tolka, analysera och beskriva (Braun & Clarke 2006).
Det insamlade materialet till den här uppsatsen har analyserats av samma
studenter som utfört intervjuerna. Vid tolkning och analys är minnet en viktig del och det är en stor fördel att intervjuerna utförs av den som utför studien (Trost 2010). Analysen gjordes därför tätt inpå efter transkribering av intervjuerna av majoriteten av transkriberingarna för att försöka bevara minnet från intervjun.
Vid analysen följdes de 6 steg som Braun och Clarke (2008) belyser som ska följas vid tematisk analys. Första steget innebär att forskaren ska bekantas med det material som samlats in genom transkribering (Braun och Clarke 2008). Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades av studenterna som utfört den här uppsatsen. Vid transkriberingen utfördes även en avkodning av intervjuerna för att tillgodose anonymiteten där namnalias tilldelades för samtliga.
Steg två innebär att på ett systematiskt tillvägagångssätt ta fram meningsbärande enheter i det insamlade materialet utifrån det som anses vara av intresse (Braun & Clarke 2008). Det transkriberade materialet lästes av båda författarna för att hitta relevanta meningsbärande enheter. Bearbetningen av datamaterialet gjordes individuellt av en student var för att sedan gemensamt diskutera liknande meningsbärande enheter vid diskussion av materialet.
Tredje steget i analysen innebär att forskaren söker igenom materialet efter olika teman (Braun & Clarke 2008). De olika meningsbärande enheterna som båda studenterna av den här uppsatsen hittade i materialet diskuterades och slutligen hittades 6 antal gemensamma huvudteman.
Vidare ska forskaren kontrollera de teman som valts ut fungerar i förhållande till de framtagna meningsbärande enheterna (Braun & Clarke 2008). Även en förfining av de framtagna teman ska genomföras i fjärde steget (a.a.). Således lästes samtliga teman igenom utifrån de meningsbärande enheterna som tagits fram av studenterna för att se om det fanns något som överlappade.
De framtagna teman och den texten som framställs i analysen ska sedan definieras och förfinas i det femte steget (Braun & Clarke 2008). Här definierades de valda teman genom att namnge teman som valts ut från det insamlade materialet. Till samtliga huvudteman hittades även subteman som hade valts ut som vara av relevans och byggt upp huvudteman.
Det sjätte sista steget i den tematiska analysen innebär att den slutgiltiga färdiga uppsättningen av teman tillhandahålls (Braun & Clarke 2008). För att
tillhandahålla alla teman som hittats har studenterna bifogat en tabell (se tabell 1) för att redovisa både subteman och huvudteman från resultatet.
4.4. Etiska överväganden
Den här uppsatsen innefattar flertalet aspekter av känslig karaktär såsom privatliv gällande informanterna. Att berätta om tidigare kriminell livsstil kan vara känsligt och besvärligt att prata om, vilket funnits i åtanke vid utformande och tillämpning av de etiska aspekterna. Således gjordes inledningsvis en etikansökan till etikrådet på Malmö Universitet för att den här studien skulle kunna genomföras som
godkändes innan datainsamlingen påbörjades (se bilaga 1).
Vidare har den här studien följt samtliga av de etiska kraven som finns. De etiska kraven som finns är informationskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och samtyckeskravet (Bryman 2011). Samtyckeskravet innebär att informanterna i studien ska tilldelas information om att deltagandet är frivilligt och att deltagarna när som helst kan välja att avbryta sitt deltagande (a.a.). Då informanterna
frågades om aspekter som rör privatliv och andra känsliga aspekter kan det tänkas vara viktigt att veta att deltagandet kan avbrytas när som. I den här studien
vid föreningen KRIS i de olika städerna. Samtycke från verksamhetsansvariga vid KRIS inhämtades skriftligt genom en samtyckesblankett medan samtycke från deltagarna inhämtades muntligen i samband med intervjutillfället.
Informationskravet innebär att informanterna i studien ska tilldelas information gällande syftet för den här studien (a.a.). Informationskravet tillämpades genom att samtliga informanter som deltog i den här studien tilldelades ett
informationsbrev innan deltagandet påbörjades där information om studiens syfte lyfts (Se bilaga 2). I informationsbrevet inkluderades även information gällande frivilligt deltagande och avbrytande av deltagande när som, utifrån
samtyckeskravet (Bryman 2011). Innan påbörjan av intervjun för varje tillfälle kontrollerades även att samtliga deltagare hade fått ta del av informationsbrevet. Om resultaten för en studie kommer publiceras någonstans är det även önskvärt att informera om enligt informationskravet (Vetenskapsrådet 2018). Vidare publiceras den här studien på Malmö Universitet vilket även informerades om i informationsbrevet.
Konfidentialitetskravet innebär att de uppgifter som finns om personer i studien ska behandlas med största möjliga konfidentialitet (Bryman 2011). Således framkommer inte uppgifter om personer i den här uppsatsen och det är enbart författarna som har tillgång till personuppgifterna som samlats in. Informanterna tilldelas information om hur personuppgifterna hanteras i informationsbrevet. Det är även viktigt med avidentifiering samt att de uppgifter som behövs för förståelse och analys är de uppgifter som enbart ska finnas med (Trost 2010). Vid
utformandet av resultatet har därför avidentifiering gjorts och enbart det relevanta materialet för studiens syfte har valts ut. Även avidentifieringen har gjorts genom att tilldela informanterna namnalias som använts vid resultatdelen.
De uppgifter som samlas in kommer enbart användas till ändamålet för den här studien, det i linje med nyttjandekravet som innebär att uppgifterna gällande en person som samlas in enbart får användas för ändamålet för forskningen (Bryman 2011). Informanterna informerades i informationsbrevet gällande att det
insamlade materialet enbart kommer användas till syftet för den här studien och vid avslut kommer inspelade intervjuer att raderas. Frågorna som ställs kan väcka obehagliga känslor och tankar hos den som intervjuas, vilket är särskilt viktigt vid den här studien att informanten vet om att materialet raderas efteråt.
Att diskutera tidigare kriminell livsstil och avslutande av kriminell livsstil kan vara etiskt känsligt. Däremot kan det vara försvarbart utifrån att resultatets nytta kan överstiga eventuell skada som uppsatsen kan ge upphov till. Resultatets nytta kan bidra till att hjälpa kvinnor ur kriminella livsstilar samt bidra till ökad
kunskap kring preventiva åtgärder.
5. RESULTAT
Nedan presenteras resultatet av de gemensamma återkommande teman som hittades i det insamlade datamaterialet. När citat uppges har de namnalias som tilldelats vid avkodningen tillämpats för att se till att upprätthålla anonymiteten av informanterna.
Tabell 1. Identifierade huvudteman och subteman
Frågeställning Huvudteman Subteman Hur ser vägen till
avslut av en kriminell livsstil för tidigare kvinnliga
gärningspersoner ut?
Sociala band Sysselsättning Sociala relationer Stöd från föreningar Påföljder Fängelse Frivård Behandling Att bli mamma Graviditet
Moderskap Kärleksrelation Partner Insikt i livsstil Trötthet
Nått botten Tankemönster Vilja
Fri från missbruk Kriminalitet Alkohol Narkotika
5.1. Sociala band
Sociala band kan innefatta både till samhället, individer och olika former av stöd. De samtliga respondenterna uppger att de har en sysselsättning såsom anställning, praktik eller hobby idag. Alla lyfter att detta ger dem en rutin, något att fylla sin vardag med och att känna sig som en del av samhället. Alla informanter beskrev sysselsättningen som en del av deras liv efter de redan påbörjat processen till avslut.
Två av informanterna uppgav även stöd i form av att ge tillbaka till samhället på ett eller annat sätt och på så sätt finna stöd som är centralt i deras process till desistance.
“Min vardag är det här dårå, att jag jobbar [...]. Jag ger tillbaka till samhället [...].” Amanda
“...det gjorde ju att jag hade en mening med min vardag. När jag kom ut hade jag ju ingenting och då tror jag att det hade vart mycket lättare för mig att falla tillbaka antingen i droger eller kriminalitet men eftersom jag kände att jag hade någonstans att vara.” Anna
För samtliga kvinnor var stöd från organisationer och föreningar och behandling något som var centralt i kvinnornas avslutandeprocess av kriminaliteten. Alla kvinnor lyfte KRIS som ett stöd i sin process och var som en räddning för många av kvinnorna. Hjälpen från KRIS som informanterna uppgav handlade om att ha en sysselsättning och gemenskap. Några av kvinnorna uppgav också stödet från NA och andra program.
Det var inte bara stöd från föreningar som varit centralt i processen för kvinnorna utan stöd från vänner och familj har varit av relevans. Vad det gäller sociala relationer hade den sociala umgängeskretsen förändrats från den tiden som de var kriminellt aktiva till när de nu avslutat sin kriminalitet. Alla informanter uppgav att de relationer de haft har ändrats från att ha haft umgängeskretsar där det ingått kriminella människor och missbrukare till att ha endast icke-kriminella och drogfria relationer.
“Den ser inte ut som den gjorde förr. Jag har ingen kvar som höll på förut [...]”
Emma
5.2. Påföljder
Samtliga informanter uppgav att de har blivit dömda för tidigare brottsliga aktiviteter men inte alla informanter hade fått fängelse som påföljd utan
påföljderna kunde även vara frivård eller behandling. Av alla informanterna var det tre kvinnor som fått fängelse som påföljd. Informanterna uppgav blandad påverkan av fängelsestraffet som de fått.
Maja hade blivit dömd till fängelse flera gånger under sin kriminella livsstil och hade en blandad upplevelse av straffen.
“De första straffen det tyckte jag var lite coolt vet du för att det var väl lite fränt och säga att man suttit på […] och sådära eller lite tufft då, men många gånger så rädda det mig och kunna bryta mitt missbruk och så.” Maja
Tillslut uppgav Maja att fängelsestraffet blev hennes avslut på den kriminella livsstilen. Det sista fängelsestraffet som Maja fick där hon även fick behandling gjorde att hon blev både drogfri och fri från kriminaliteten.
“Mitt sista straff jag fick då vart jag drogfri. Jag gjorde en behandling på anstalten och det. [...] hederlig då med då.” Maja
De andra två informanterna uppgav att fängelsestraffet hade en positiv påverkan i processen till avslut av den kriminella livsstilen. Vidare lyfte en av informanterna vikten av att ha kunnat bli arresterad innan vilket hade kunnat lett till avslut av kriminaliteten tidigare.
“Med allt jag har gjort så har jag väl haft turen har jag sett innan men nu kan jag se det mer som otur för om jag hade blivit dömd tidigare så kanske jag hade ändrat mitt liv tidigare.” Anna
“Det bra är ju att jag har tagit mig ifrån det livet. Jag använder inte droger längre, jag gör inget kriminellt.” Anna
En av informanterna uppgav att det fanns negativa aspekter av fängelsestraffet som inte rörde avslutet av den kriminella livsstilen trots den mestadels positiva påverkan som lyfts. De negativa aspekterna kunde vara att återanpassa sig till samhället.
Fortsättningsvis var behandlingen av sitt missbruk både som påföljd och frivilligt en del av processen till avslut för samtliga av kvinnorna. Samtliga informanter uppgav att bli drogfri var en del av deras process för upphörande med
kriminaliteten. Behandlingen som informanterna har gått igenom rörde även behandling av tankar kring tidigare kriminaliteten.
“...och där uppe har de ett behandlingshem då. [...] då kunde man lära sig olika tankemönster man har då. Jag har makt och kontroll och sen kan jag rättfärdiga allting. Men att jag får arbeta med det då och sen uppstår det givetvis tankar ibland då eftersom jag har varit ohederlig eller kriminell hela mitt liv då så har jag fått jobba jättemycket med det då så det var min väg ut då och sen med KRIS hjälp då.” Maja
“Jag har jobbat med mitt inre, med mitt kriminella tankemönster, med min oro, med glädje, alltså med alla grejer som hände i mitt liv har jag delat med mig av här och fått väldigt mycket råd och stöd tillbaka.” Isabelle
5.3. Att bli mamma
En av de gemensamma återkommande aspekter som lyftes var graviditet och att bli mamma. Det var fem av informanterna som hade barn. Det var två av
informanterna som uppgav att graviditeten och att bli mamma bidrog till avslut av kriminaliteten och drogfrihet. En av dessa två var fri från droger och
kriminaliteten i några år för att hon blev mamma men återföll sedan i
kriminaliteten. Ytterligare en av informanterna blev tillfrågad kring tankar om att avsluta den kriminella livsstilen när hon var aktiv och uppgav graviditeten som avgörande för avslut.
“Innan jag blev gravid så hade jag inga tankar på det. Jag tänkte liksom bara det här blir, det här är mitt liv nu och eller så blir det döden liksom” Isabelle
”Så att jag slutade med allting p.g.a. att jag blev gravid […]” Anna
Tre av informanterna som uppgav att de har barn lyfte inte moderskapet som en avgörande faktor eller vändpunkt vid avslutet av kriminella livsstilen utan att övriga faktorer påverkade och försvårade. Exempelvis lyfte en av informanterna att kriminaliteten var som ett beroende som inte kan avslutas för att man blir gravid.
“Jag kan ju säga att det är ju inte barnen i alla fall. Inte för mig i alla fall och för de kvinnor jag känner så är det ju inte barnen.” Amanda
“Alltså många tänker ju så att åh jag ska bli drogfri för mina barn, jag ska sluta vara kriminell för mina barn för de är inte det jag vill lära dom och sådana saker fast riktigt så är det inte för jag anser att kriminalitet det är en slags drog det med.” Amanda
5.4. Kärleksrelation
Partnerskap var en återkommande aspekt som togs upp av informanterna
angående avslut av kriminella livsstilen. Att träffa en ny partner kunde vara en del av processen till avslut men även att lämna sin nuvarande partner som inte ville avsluta den kriminella livsstilen kunde också vara en del av processen till avslut för kvinnorna. Fyra kvinnor berättade om en partners roll i avslutandeprocessen.
Två av kvinnorna uppgav att partnern var en viktig faktor i deras process till avslut utifrån att partnern gav kvinnorna viljan att förändras. Båda informanterna uppgav att deras partners inte höll på med kriminalitet utan var prosociala.
“Han är, han kan ingenting om det här, han kan inte ens stava kriminalitet. Så att han har väl bara varit där mer som alltså du vet som en liten dragningskraft till den ljusa sidan eller ja hur man ska säga.” Sara
“...jag är så kär i han och jag vill ju vara den bästa jag kan vara för han och det går inte när man är kriminell för då måste man ljuga och hålla på.” Sara
Anna lyfte att en tidigare partner hade fått henne att avsluta sin kriminalitet men vid senare separation och andra faktorer gjorde att hon återföll i kriminaliteten igen.
“Ja när jag blev, jag sluta när jag, jag träffade min dotters pappas som var väldigt ordentlig person.. så jag höll på lite med att röka cannabis i smyg men kriminaliteten hade jag lagt lite åt sidan.” Anna
Två av kvinnorna uppgav att ett avslutande av partnerskap som en del av processen av upphörandet av kriminaliteten. Båda kvinnorna hade påbörjat sitt avslut av den kriminella livsstilen innan de lämnade sin partner men en del av processen var att göra slut med en partner som inte ville gå samma väg.
“...jag skilde mig från min man då för han ville inte gå samma väg som mig då. Så att jag skilde mig [...] jag gjorde det men det var för att jag var så rädd om mitt tillfrisknande då.” Maja
“...jag valde att avsluta våran relation p.g.a. att han inte ville sluta missbruka [...].” Isabelle
5.5. Insikt i livsstil
Att ha en kriminell livsstil är något som kan vara påfrestande för en individ både psykiskt och fysiskt. Hälften av de intervjuade kvinnorna uppgav att vid början av processen av avslutet hade de nått botten.
Två av informanterna menade att det var tröttheten var en den mest centrala påverkande faktorn till att avsluta sin livsstil som kriminell. Även den psykiska och fysiska påfrestningen av livsstilen belystes som för påtaglig tillslut. Insikten i livsstilen ledde till att viljan till förändring hittades och därmed även påbörja ett avslut.
“Min väg ut ur kriminaliteten var nog att jag var trött. Jag var jättetrött, jag orkade inte upprätthålla allt det där [..]” Amanda
“Jag orkade inte, alltså det tog för mycket på mig [...]” Amanda
“Men då så var det mer att jag inte orka. Det var så jävla jobbigt att springa och jaga hela tiden. Och sen att känslorna, min ångest […] och allting man höll på med alltså det var psykiskt och fysiskt utmattande.” Emma
“...Det blir inge bra i slutändan. Allt det här jagandet hela tiden, att ständigt jaga droger, att ständigt hamna i situationer.” Emma
En av informanterna lyfte att botten var nådd och att hennes tankebanor kring sin kriminella livsstil ändrades efter sitt fängelsestraff. Även mognadsfaktorer lyftes av vissa informanter utifrån att det var dags att växa upp eller liknande som en del av deras väg ut ur kriminella livsstilen.
“Då tänkte jag, [...], det här får vara det sista liksom. Då var min botten nådd så att säga. [...] jag kan inte springa runt och vara kriminell och bete mig så
någonstans ska väl jag också växa upp och sådär. Så det var det som gjorde.”
Maja
“Alltså jag har ju fått ändra jättemycket med att ändra mina tankemönster. Det är en av de största anledningarna tror jag att man kan bli fri ifrån allting. Att
omprogrammera sig själv.” Maja
5.6. Fri från missbruk
Samtliga informanter uppgav att de hade missbruksproblematik med narkotika vilket också var kopplat till deras kriminalitet på något sätt. Alkohol fanns även med i vissa i kopplingen till kriminaliteten. En av informanterna menade även att kriminaliteten var som en drog i sig.
“Så kriminaliteten var ju det som, det ju det som har varit min huvuddrog. Sen så kom ju drogerna med tiden, för att orka med.” Amanda
Narkotikans koppling till kriminaliteten var att det var en del både av eget bruk och även relaterat till brottsligheten för vissa av informanterna genom försäljning och finansiering av det egna bruket.
“Sen har man gjort lägenhetsinbrott, snodde cyklar [...] och mycket sånt där för att finansiera sitt missbruk också då. Sen är det ju kriminellt att sälja droger. Det har jag gjort med då.” Maja
Många av kvinnorna uppgav att de behövde narkotika för att orka med den
kriminella livsstilen genom att hålla sig vaken och för dämpa psykiska och fysiska hälsoaspekter relaterade till kriminaliteten. Att avsluta missbruket var för alla kvinnor avgörande i samband med uppbrottet av brottsligheten.
6. DISKUSSION
Nedan presenteras en diskussion av resultatet utifrån den teoretiska ramverk som valts och den tidigare forskning som presenterats på området. Metoden som valts för att utföra den här uppsatsen samt hur aspekter kan ha påverkat under
uppsatsens gång diskuteras även.
6.1. Resultatdiskussion
De teman som hittades som centrala och återkommande i resultatet och blev gemensamma teman var sociala band, påföljder, att bli mamma, kärleksrelation,
göras till tidigare forskning och teoretiska ramverket som innefattar den åldersgraderade teorin om informell social kontroll samt identitetsteorin.
6.1.1. Sociala band
En återkommande meningsbärande enhet var någon slags sysselsättning som kunde vara praktik, hobby eller anställning. I den åldersgraderade teorin om informell social kontroll är en anställning som är trygg och meningsfull en av de faktorer som påverkar en vuxen individ mest (Sampson & Laub 1993). Vidare förklarar teorin även att det brottsliga beteendet förklaras utifrån de sociala band som en individ har till det konventionella samhället (a.a.). Det kan kopplas till resultatet utifrån att upprätthållandet av avslutet av kriminaliteten för kvinnorna är relaterat till sysselsättning och att ha en koppling till en del av samhället på lagliga sätt.
Vid en anställning menar Laub och Sampson (2003) att en individ förändrar sina rutinaktiviteter och därmed är centralt vid desistance. Däremot kan det
problematiseras då två av informanterna hade sysselsättning även när de hade en kriminell livsstil, men behöll inte sysselsättningen då kriminaliteten eller
missbruket försvårade situationen. Anställning har nämnts som en vändpunkt som har varit central (Laub & Sampson, 2003; Sampson & Laub 1993). Dessutom har ingen av informanterna uppgett att en sysselsättning har varit en avgörande händelse för att avsluta sin kriminalitet utan hänvisar till att sysselsättning är viktigt under avslutandeprocessen när den redan är inledd. Därmed kan
sysselsättning anses vara mer kopplat till upprätthållandet. Således kan anställning som en vändpunkt kanske inte liknas vid en vändpunkt utan mer en avgörande faktor för kvinnor.
I den åldersgraderade teorin om informell social kontroll belyses den sociala kontrollen som central vid avhållsamhet från brottslighet (Sampson & Laub, 1993). Informanterna lyfter även att de måste sköta sig när de har en
sysselsättning och att det fungerar som en slags övervakning och kontroll, vilket därmed kan finna stöd hos Sampson & Laub (1993).
Vad det gäller sociala relationer har kvinnorna förändrat sin umgängeskrets sedan de hade en livsstil som kriminellt aktiv. När informanterna nu avslutat sin
kriminella livsstil har samtliga inga sociala relationer med personer som är kriminellt aktiva eller i ett missbruk. Det resultatet kan kopplas till Sampson & Laub (1993) genom att starka sociala band till prosociala individer resulterar i att sannolikheten att avstå från kriminaliteten ökar. Dock kan det problematiseras utifrån om de prosociala banden är en del av processen till desistance eller en del av upprätthållandet av en redan avslutad kriminell livsstil.
Alla informanter lyfte stöd från föreningar, såsom KRIS, som viktig del i deras process till avslut. Vissa informanter nämnde även stöd från NA (Anonyma narkomaner) som viktigt för dem. Det kan tänkas vara i linje med Hughes (1998) och Rydén-Lodi m.fl. (2005) studier som visade på att det är centralt med stöd i omgivningen både från samhället och andra människor vid ett avslut av den kriminella livsstilen. Två av informanterna uppgav även att ge stöd som en viktig faktor i deras process till avslut där det negativa vänds till något positivt utifrån att kunna dela med sig av erfarenheter och finnas till hands för andra. Vidare kan det kopplas till Marunas (2001) identitetsteori genom att det negativa vänds till något positivt som en del av förändring av identiteten.
Utifrån den åldersgraderade teorin om informell social kontroll innebär det att ha sociala band till individer som är prosociala kan utgöra en informell social kontroll som en yttre påverkan och kan resultera i att en individ inte begår brott (Sampson & Laub 2003). KRIS lyftes som ett stöd där både informell social kontroll och formell social kontroll tillämpades och samtliga informanter uppskattade de band som skapades. Informanterna lyfte att de inom KRIS var förstående, icke-dömande och stöttande. Att byta umgängeskrets till människor som inte är kriminellt aktiva och inte har ett missbruk har visat sig vara viktigt enligt Ryden-Lodi m.fl. (2005), vilket kan liknas vid det stöd som KRIS utgör för informanterna där informanterna uppgett att narkotika är strikt förbjudet.
6.1.2. Påföljder
Av de tre informanter som hade haft ett fängelsestraff uppgav samtliga att fängelsestraffet hade fungerat likt en vändpunkt. Som tidigare nämnt menar Sampson och Laub (1993) att fängelsestraffet kan fungera för vissa som en vändpunkt men för vissa inte. Det kan problematiseras utifrån att Maja hade fått fängelsepåföljd flera gånger innan men att det inte var förrän sista fängelsestraffet som det fungerade som en vändpunkt. Det kan liknas vid problematiseringen som Sampson & Laub (1993) gör med att det inte med säkerhet går att konstatera utifrån påverkan av fler faktorer som existerar samtidigt om fängelsestraffet är en vändpunkt.
Vad det gäller Anna uppgav hon att fängelsestraffet fungerade direkt som en vändpunkt till avslut. Både Sara och Maja uppgav att behandlingen som de fick i samband med fängelsestraffet hjälpte processen för de båda utifrån att de började tänka i nya banor. Det kan liknas vid Soyer (2013) som lyfter att
behandlingsprogram i fängelse kan leda till nya vanor som är positiva och på så sätt fungera som en vändpunkt. Dock uppgav en av informanterna att trots att behandlingen fungerat som en vändpunkt för henne i sitt missbruk föll hon tillbaka i brottslighet och missbruk efter några år.
Marunas (2001) identitetsteori menar att den negativa cykeln bestående av exempelvis fängelsestraff kan påverka individen till att avsluta sin kriminalitet och ändra självuppfattning. Ofta sker det i samband med stöd från någon extern aktör (a.a.). Två av informanterna fick externt stöd genom behandling i samband med sitt fängelsestraff, vilket kan tänkas påbörjat deras ändring av
självuppfattning och påbörjan till avslut.
Soyer (2013) lyfter även begränsning med fängelsestraffet som vändpunkt genom att strategier för att individen ska lyckas i långa loppet inte ges. Det kan även kopplas och problematiseras utifrån Anna som berättade om att fängelsevistelsen även påverkade henne negativt genom att man har svårt att återanpassa sig till samhället i arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. Trots att fängelse kan upplevas som en vändpunkt eller avgörande faktor för avslutandet kan det även medföra negativa aspekter.
6.1.3. Att bli mamma
Det var två av informanterna som uppgav att moderskapet blev en central
händelse i deras process likt en vändpunkt. Det kan relateras till Michalsen (2013) utifrån att föräldraskapet ansågs vara en vändpunkt.
En av informanterna uppgav att när hon blev mamma levde hon familjelivet utan kriminaliteten, drogerna och alkoholen där hon bara var mamma. Här kan det tänkas kopplas till antagandet av en roll som mamma, det kan vidare kopplas till den nya identitet eller roll som kvinnor antar när de får barn (Broidy & Cauffman 2016; Michalsen 2013). Dock återföll informanten till brottslighet och i
missbruket efter några år för att sedan nu ha avslutat livsstilen som kriminell igen. Det kan kopplas till en zick-zack väg där kriminaliteten består av cyklar som innefattar både brottslighet samt perioder av icke-brottslighet (Glaser 1969; Laub & Sampson 2003).
Däremot var det tre av de andra informanterna som uppgav att graviditeten eller moderskapet inte fungerade som en vändpunkt i sig. En av informanterna uppgav kriminaliteten var som en drog i sig och försvårade ett avslut. Den andra
informanten som uppgav att moderskapet var en central faktor i avslutandet uppgav även att behandlingen av drogerna var centralt för att avsluta.
Informantens vilja till att avsluta grundade sig dock i graviditeten. Vidare är det applicerbart på den tidigare forskning som nämnts gällande att svårigheter såsom missbruk, fattigdom, social marginalisering och viktimisering kan resultera i att moderskapet som vändpunkt inte är stark nog (Brown & Bloom 2009; Michalsen 2013). De kvinnor som uppgav graviditeten som en central faktor i processen till desistance uppgav även svårigheter såsom exempelvis missbruksproblematik, likt Brown och Bloom (2009) och Michalsen (2013) beskriver, som försvårade att graviditeten sågs som en vändpunkt utan mer som en bidragande faktor. Inga informanter lyfte att de hade fått nya band till nätverk eller sociala institutioner när de blivit mammor, vilket Broidy & Cauffman (2016) menar tillkommer när kvinnorna får en föräldraroll. Således talar resultatet inte för rollen som förälder ändrar en individs antagande i samhället. Däremot lyfter Broidy & Cauffman (2016) att banden som skapas till sociala institutioner och nätverk leder till övervakning av kvinnornas beteende. Fortsättningsvis lyfte några av
informanterna Socialtjänsten som en övervakning och påtryckning vid
graviditeten. Det kan däremot problematiseras utifrån att kvinnorna själva inte utvecklar de sociala banden utan att det kan liknas mer som en formell social kontroll, i linje med den åldersgraderade teorin om informell social kontroll (Sampson & Laub 2003).
6.1.4. Kärleksrelation
Det var fyra av kvinnorna som nämnde en partners roll i sitt avslutande. Wyse m.fl. (2014) menar att en av de viktigaste vändpunkterna vid avslut av
kriminaliteten är en kärleksrelation. Vidare talar det emot det resultat som funnits i den här studien utifrån att det var endast två av kvinnorna som hade ett
partnerskap där partnern var prosocial som gav dem viljan att förändras och där relationen ansågs vara en av de viktigaste aspekterna. Relationen till
informanternas prosociala partners kan liknas vid de sociala band som Sampson och Laub (2003) belyser som viktiga vid avslut utifrån att de sociala banden kvinnorna haft med sina partners kan ha påverkat vägen till avslut då kvinnorna inte ville förlora de sociala banden.
En kärleksrelation kan även uppmuntra till att brottslighet begås om partnern har ett beteende som är antisocialt (Wyse m.fl. 2014). De andra två kvinnorna som nämnde partnerrelationer hade avslutat relationen med sin partner utifrån att
denne inte ville avsluta missbruk eller kriminaliteten för att undvika att falla tillbaka i den kriminella livsstilen. Wyse m.fl. (2014) fann i sin studie att kvinnor som har suttit i fängelse vanligtvis hamnar med en partner som har ett beteende som är antisocialt, vilket resultatet av den här studien talar emot då flera kvinnor valde att avsluta relationer där inte partnern ville avsluta.
Äktenskapet är en avgörande vändpunkt enligt Sampson och Laub (1993). I den här studien har dock inte äktenskap i sig tagits upp utan enbart en partnerrelation har diskuterats. Således kan inga paralleller dras till huruvida äktenskapet
fungerar som en vändpunkt eller central faktor för kvinnorna. Resultat visar inte heller på att en partnerrelation fungerar som en vändpunkt i sig, utan kan vara en del av upprätthållandet av avslutet och en del av motivationen.
En av informanterna hade tidigare avslutat sin kriminalitet då hon inlett en partnerrelation och fått barn men hade vid senare tillfälle fallit tillbaka i
kriminaliteten vid avslut av relationen med sin partner samt övriga faktorer som inträffat. Det kan liknas vid ett mönster av zick-zack då hon sedan avslutat sin kriminella livsstil igen och det talar således för att det kan finnas perioder av både kriminalitet och icke-kriminalitet.
Slutligen kan det dock vara svårt att uttala sig huruvida partnerskapet kan vara en vändpunkt för samtliga individer om alla hade träffat en partner som varit
prosocial.
6.1.5. Insikt i livsstil
Hälften av informanterna menade att tröttheten, psykisk och fysisk påverkan samt att man nått botten var en faktor till att hitta viljan avslutandeprocessen
påbörjades. När väl viljan fanns hos informanterna kunde de påbörja sin avslutandeprocess, vilket kan kopplas till begreppet human agency i den
åldersgraderade teorin om informell social kontroll genom att en individs vilja att aktivt förändra sin livsstil just är central vid avslutandet (Laub & Sampson 2003). Human agency kan således kopplas till hälften av deltagarna utifrån påbörjan av processen från avhållsamhet av kriminaliteten.
En av informanterna uppgav specifikt att hon kände att hon nått botten då hon fick sitt sista fängelsestraff, vilket kan kopplas till identitetsteorin genom att starten av processen till avslut ofta består av överväldigande av fängelsestraff och
kriminalitet och den negativa cykeln som individen befinner sig i (Maruna 2001). Två av informanterna uppgav att tröttheten av att leva med en kriminell livsstil gav dem viljan att påbörja processen till avslut. Det kan kopplas till
identitetsteorin då teorin betonar att individen själv bestämmer sig för att
förändring av livsstilen ska ske för att processen ska avslutas (Maruna 2001). De andra två informanterna uppgav även att de hade nått en botten när deras vilja till avslut uppstod. Att nå botten kan kopplas till en negativ vändpunkt utifrån sociala, kriminella och familjära konsekvenser (Chen 2018).
Samtliga tre informanter uppgav att när botten nåddes uppstod deras motivation och vilja till att påbörja ett avslut. Vidare är vändpunkten botten är nådd något som Chen (2018) menar att individen upplever som outhärdligt och resulterar i motivation och förändring. Det kan kopplas till det som vissa av informanterna uppgett att de upplevt utifrån att livsstilen upplevdes som outhärdlig.
Även mognad uppkom som faktor som bidrog till en insikt i deras livsstil och som anledning till att viljan till förändring uppkom, vilket är i linje med Glueck & Glueck (1974) som lyfter att mognad kan ske över tid och leda till förändring. Insikten i den kriminella livsstilen för kvinnorna bidrog ofta till förändrade tankemönster kring kriminaliteten och dess konsekvenser. Tankeprocessens koppling till desistance och förändringen som sker utifrån att tappa lust att begå brott är något Berg & Cobbina (2016) och Cobbina & Bender (2012) lyfter. Det verkar vidare finnas stöd i resultatet för att tankeprocessen är avgörande vid desistance.
Den åldersgraderade teorin om informell social kontroll menar att brott begås vid avsaknad av kontroll (Sampson & Laub 2003), vilket kan problematiseras utifrån ett avslut som präglas av insikt i sin egen livsstil och vilja. Varken informell social kontroll eller formell social kontroll är något som har belysts av
informanterna som lyft insikten i livsstilen utan enbart det egna tankemönstret har fått dem att sluta.
6.1.6. Fri från missbruk
Samtliga informanter har haft problematik med alkohol eller narkotika som på något sätt kopplats till deras kriminella livsstil. Problematik med missbruk samverkar ofta starkt med brottslighet och ett upphörande med
missbruksproblematiken är i princip avgörande när det gäller upphörandet av brottslighet (Sampson & Laub 2001; Schroeder m.fl. 2007). Resultatet visade även på att informanterna avslutade sitt missbruk i samband med avslutandet av kriminaliteten.
Chen (2018) menar att avslutet av missbruk kan kopplas till att individen har upplevt en negativ vändpunkt som nått botten. Det var tre respondenter som nämnde att de nått botten och att detta ledde till viljan att avsluta av sitt missbruk. En informant uppgav att hon blev rädd för sig själv och vad för brott hon kunde begå under berusningen vilket fick henne att få förståelse för hur missbruket och brottsligheten hörde samman. Vidare är förståelsen även något som King (2013) menar är viktigt vid avslutande av kriminaliteten utifrån att få insikt till hur missbruket och brottsligheten hör samman och hur stor påverkan som missbruket har på handlingarna.
Informanterna uppgav att de avslutade sitt missbruk och sin kriminella livsstil och därefter lättare kunde utveckla och skapa band till samhället. Det kan liknas vid både Schroeder m.fl. (2007) som belyser avslutandet av missbruk och avslutande av sociala band till individer med missbruk som viktigt för att kunna skapa nya prosociala band till samhället. Även Sampson och Laub (2003) lyfter de sociala banden till det konventionella samhället som viktigt vid avslutandet av
kriminaliteten.
Slutligen visar det här på att avslutandet av missbruket har haft en stor påverkan på samtliga respondenters avslut av kriminalitet. Dock är det i samband med andra vändpunkter och faktorer som har påverkat att respondenterna valt att sluta missbruka såsom behandling, graviditet, fängelse, insikt och partner. Det här kan visa på att det är en eller flera vändpunkter eller faktorer innan de väljer att avsluta sitt missbruk. Huruvida avslut av missbruk kan ses som en vändpunkt kan
