Bilden av framtiden -
Visionsbilden som kommunikationsmedel för
stadsdelsförändringar
Alexandra Trolin & Pernilla Nilsson Arkitektur, visualisering och kommunikation BY164B ‐ Byggd miljö: Självständigt arbete, 15hp Handledare: Mattias Kärrholm Examinator: Johan Vaide Vårterminen 2009 Malmö HögskolaSammanfattning
Det blir allt vanligare att man använder digitalt framställda visionsbilder när man ska presentera olika förändringsprocesser av den byggda miljön, vilket kan leda till höga förväntningar av det som senare ska byggas. Dessa digitala visionsbilder av staden blir allt mer fotorealistiska och verklighetstrogna, vilket gör att man lätt glömmer bort att en fotorealistisk visionsbild inte behöver vara mer bearbetad eller verklighetstrogen än en bild skissad för hand. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur Malmö stad presenterar sina framtidsvisioner av staden med text och bild och hur man som sekundär mottagare kan uppleva och tolka dessa visionsbilder. Studiematerialet vi har valt består av plan‐ och strategiprogram för tre Malmöområden som står inför förändring: Västra Hamnen, Hyllie och Norra Sorgenfri. Metoden vi använder är baserad på Schroeders bildanalys som förekommer i visuella studier av reklambilder, där man bland annat tittar på bildernas form och innehåll. Andra teorier vi har valt att använda oss av när det gäller bildanalys har används för att lyfta frågor kring hur vi tolkar och resonerar kring bilder. I vår jämförande bildanalys drar vi paralleller till begrepp som, den
kreativa klassen, gentrifiering och edge cities och hur dessa kan profilera, klassificera
och skapa en image åt en plats. Teorier om hållbarhet och platsmarknadsföring har används som inspirationskällor för att föra en djupare diskussion kring visionsbildens roll i framtiden hur vi ska förhålla oss till dem och tolka dem. Vårt arbete har lett oss mot en uppsättning förhållningssätt kring visionsbildens betydelse och hur vi som forskare kan tolka och analysera dessa bilder. Alla våra tolkningsmöjligheter av en visionsbild kan vi spåra tillbaka till själva bildproduktionen och den samhällskontext som råder. Vårt arbete kan ses som en slags pilotstudie där vi med hjälp av Schroeders metod har kunnat lyfta frågan kring hur visionsbilder används.
Abstract
The use of computer generated pictures when communicating changes in an urban context are becoming more and more common today. This might create high expectations of the future outcome of the urban landscape. It’s easy to forget that computer generated pictures do not need to be more processed or more realistic than a picture sketched by hand. The purpose of this study is to examine how computer generated pictures and texts are used in urban development programmes provided by Malmö Stad. How do we as secondary receivers experience and interpret these pictures? Our study material consists of three urban development programmes for three new city districts planned in Malmö: Västra Hamnen, Hyllie and Norra Sorgenfri. Our research method of choice is based on Schroeder´s picture analysis, previously used in visual studies of advertising. Like Schroder we will analyse both the contents and the form of the picture material. In addition to this theory, we will use other theories to address questions about how we interpret and relate to these pictures. We relate to concepts like the creative class, gentrifying and edge cities in the comparing part of the picture analysis and how these phenomenon’s can contribute to a city’s place branding. Theories about place branding and sustainability are used as sources of inspiration for a deeper discussion of the picturesʹ role in the future, how we relate to them and how we interpret them. Our study has given us some angles to approach vision pictures and have showed us the importance of these pictures and also how we as researchers interpret and analyse them. The variety of interpretation possibilities can be traced back to the picture production and also to the current urban context. Guided by Schroeders method we have been able to address the use of vision pictures and we see our work as a pilot study.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 5
1.1 Syfte...6
1.2 Uppsatsens disposition...6
2. Teori och metod ... 9
2.1 Teori ...10 2.2 Bild‐ och textanalys som metod ...11 2.3 Tillvägagångssätt...12 3. Utvecklingsområden i Malmö ... 15 3.1 Västra Hamnen...16 3.2 Hyllie...17 3.3 Norra Sorgenfri...18
4. Presentation av studiematerialets form och innehåll... 18
4.1 Plan‐ och strategiprogram för Västra Hamnen...19
4.2 Plan‐ och strategiprogram för Hyllie...22
4.3 Plan‐ och strategiprogram för Norra Sorgenfri...26
4.4 Jämförande analys av bildernas form och innehåll ...29
5. Två teman: platsmarknadsföring och hållbarhet ... 36
5.1 Platsmarknadsföring...37 5.2 Bildernas förhållande till perspektivet: platsmarknadsföring ...38 5.3 Hållbarhet...40 5.4 Bildernas förhållande till perspektivet: hållbarhet ...41 6. Bilden av framtiden... 43 6.1 Avslutande kommentarer ...46 6.2 Fortsatt forskning inom området ...47 Källor... 48 Planer och strategier för Västra Hamnen Bilaga 1 Planer och strategier för Hyllie Bilaga 2 Planer och strategier för Norra Sorgenfri Bilaga 3
1. Inledning
I detta inledande avsnitt presenteras kortfattat bakgrunden till vårt val av ämne och hur det förhåller sig till vår utbildning. Vi presenterar även syftet med undersökningen och redogör för de frågeställningar vi har samt vilka avgränsningar vi har valt att göra i vår undersökning.
Vår utbildning på Malmö Högskola ”[…] syftar till att utveckla förmågan att kreativt kommunicera och utforma bild‐ och textinformation inom områdena arkitektur, stadsplanering och stadsutveckling”.1 Med utgångspunkt i detta har vi
valt att titta på hur Malmö Stad kommunicerar urbana förändringsarbeten med bild och text. Uppsatsens ämne förenar därmed de tre kunskapsområden som utgör ryggraden i vår utbildning: arkitektur, visualisering och kommunikation.
Det är idag mycket vanligt att arkitekter, privata byggherrar och kommuner använder datorgenererade illustrationer av olika slag för att förmedla förändringsprocesser i den byggda miljön. Dessa visionsbilder kan skapa höga förväntningar hos mottagaren på det som sedan ska byggas. Dagens datorteknik gör det möjligt att göra visionsbilderna så verklighetstrogna att man som mottagare förväntar sig att de är en direkt avbild av verkligheten och detta kan leda till problem som misstolkning och missförstånd. Man glömmer lätt bort att en fotorealistisk visionsbild inte behöver vara mer bearbetad eller verklighetstrogen än en bild skissad för hand. Det finns en fara i att man som betraktare lätt imponeras av bilderna. Man blir mer fokuserad på den tilltalande bilden i sig, än på de arkitektoniska kvalitéerna eller bristerna som bilden presenterar. Vi tycker att det behövs en djupare diskussion om de nya datorgenererade bildernas roll och deras betydelse när man förmedlar förändringsprocesser i den byggda miljön, men även hur vi hanterar och bedömer dem. Bör man som betraktare, vare sig man är medborgare eller sakkunnig, förhålla sig mer kritisk till dem, hur de används och i vilket syfte?
I vår uppsats har vi valt att undersöka hur Malmö Stad gestaltar och kommunicerar planerade förändringsarbeten i den byggda miljön genom framtidsvisioner till allmänheten. Vi anser att det är viktigt att en stad som Malmö kan formulera, i text och bild, sina ambitioner för hur man vill att staden ska upplevas och utvecklas. Stadens platser och miljöer behöver beskrivas och gestaltas med en viss detaljering och omsorg för att öka förståelsen för de förändringsprocesser staden planerar att genomföra och för att allmänheten lättare ska kunna ta till sig informationen. Det finns en risk att staden redan i ett tidigt stadium låser sina visioner i bild och text, vilket gör att man som medborgare redan i ett inledningsskede får vissa associationer av den tänkta miljön och där igenom bildar sig en uppfattning om hur platsen kommer att se ut i framtiden.
1.1 Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Malmö Stad presenterar nya bebyggelseområden med bild och text. Vi vill utreda hur man i ett tidigt stadium använder bilder och text för att skapa en ”image” åt platsen. Vi kommer att titta på tre planerade bebyggelseområden i Malmö som är under utveckling och förändring: Västra Hamnen, Hyllie och Norra Sorgenfri. Vi vill undersöka hur Malmö Stad väljer att profilera de olika områdena med bild och text och hur de förhåller sig till de givna visionerna. Vi kommer att analysera bild‐ och textmaterial från områdenas plan‐ och strategiprogram och titta både på form och på innehåll. När vi tittar på bildernas form så är det det estetiska uttrycket som är i fokus där val av färger, teknik och komposition är utgångspunkten. När det gäller bildernas innehåll så är det bildens budskap och sammanhang som är i fokus. Vi har valt att begränsa vår undersökning till Malmö Stad och de plan‐ och strategiprogram som staden har tagit fram för respektive område, för att vår analys ska bli greppbar och kärnfull.
1.2 Uppsatsens disposition
Innan vi fortsätter vill vi redogöra för uppsatsen disposition. Anledningen till detta är att vi vill ge läsaren en överblick av arbetet och förklara och motivera uppsatsens struktur. Vi har genomgående i uppsatsen valt att använda oss av två olikanotsystem, innehållsnot och referensnot. Referensnoten innehåller källhänvisningar och i innehållsnoterna finns kommentarer och förtydliganden. Innehållsnoterna [x]
har vi valt att placera sist i varje kapitel.
I det inledande kapitlet introducerar vi läsaren till bakgrunden för vårt val av ämne och hur det förhåller sig till vår utbildning. Vi redogör för vårt syfte och beskriver vår frågeställning.
Vi fortsätter i det andra kapitlet att beskriva det växande forskningsfältet, visuella studier och presenterar den litteratur som ligger till grund för vår analys och den inspirationslitteratur som ingår i vår mer djupgående analys. Vi presenterar även bildanalys som metod och Jonathan E. Schroeders [1] teori kring reklambilder
förklaras. Vi har valt att ge en mer utförlig förklaring till denna teori i avsnittet Tillvägagångssätt, istället för i teoriavsnittet. Detta ger läsaren en mer sammanhängande läsning eftersom mellanrummet mellan vald analysmetod och hur den senare tillämpas minskar. I denna del beskriver vi även hur vår bild‐ och textanalys kommer att genomföras och hur vi ser på vår egen förförståelse och tolkningsposition.
I tredje kapitlet redovisar vi hur Malmö Stad beskriver stadens utveckling och
även hur staden presenterar de utvalda områdena. Detta för att ge läsaren information om hur förändringsprocessen ser ut för dessa områden och även för att ge läsaren en kontext att förhålla sig till.
I kapitel fyra redovisar vi resultatet av vår bild‐ och textanalys. Vi börjar med att ge läsaren en beskrivning av plan‐ och strategiprogrammen och fortsätter med en form‐ och innehållsanalys och avslutar med en jämförande analys. Vi förklarar också begrepp som ”den kreativa klassen”, waterfront och ”edge cities”.
I det femte kapitlet gör vi en mer djupgående analys kring två teman. Temana platsmarknadsföring och hållbarhet beskrivs inledningsvis, inför varje analysdel. Detta gör vi för att ge läsaren en presentation av temat innan själva analysdelen.
I kapitel 6 för vi en diskussion kring ”Bilden av framtiden” och vi redogör för våra slutsatser. Vi för också ett resonemang kring vår egen läroprocess och avslutar med förslag på fortsatt forskning. Noter [1] Jonathan E. Schroeder är docent i marknadsföring vid Institutionen för Industriell Ekonomi & Organisation, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
2. Teori och metod
I detta avsnitt kommer vi att redogöra för den metod vi har använt, vilka teorier vi valt att tillämpa och varför. Vi kommer även att beskriva hur vi har arbetat under processen och hur vi resonerar kring vår egen tolkningsposition.Bildanalys som vi har valt att använda oss av ingår i ett växande forskningsfält: ”visuella studier”. [2] Bilder och att uttrycka sig visuellt är idag en viktig del av
samhället. Bilden utgör en allt större del av den kommunikation som finns i olika informationssammanhang, ett sätt att kommunicera som vi allt mer blir påverkade av.2 Inom området visuella studier har det tidigare skrivits en hel del böcker som
beskriver hur dessa studier kan bedrivas inom olika ämnesområden. Vi har valt att använda oss av framför allt två böcker som vi tycker täcker upp de frågeställningar vi har och som passar bra för den bildanalys vi vill göra. Dessa böcker kommer att vara vägledande genom hela arbetet. Den första boken, Bild och samhälle: visuell
analys som vetenskaplig metod av Aspers, Fuehrer och Sverrisson,3 beskriver praktiskt
hur man går tillväga när man vill bedriva empiriska studier av och med bilder och tar även upp bildens betydelse i samhället. Den andra boken, Bild och föreställning:
om visuell retorik av Wærn, Pettersson och Svensson,4 handlar om bildens retorik,
om hur man ser, tolkar och analyserar bilder ur ett mottagarperspektiv. Utöver dessa två böcker har vi även inspirerats av litteratur som: Erland Ullstads Hållbar
stadsutveckling ‐ En politisk handbok från Sveriges Arkitekter5 och Den kreativa klassens framväxt6 av Richard Florida. [3] 2 Patrik Aspers, Paul Fuehrer och Árni Sverrisson, red., Bild och samhälle: visuell analys som vetenskaplig metod (Lund: Studentlitteratur, 2004), 10. 3 Aspers, Fuehrer, Sverrisson, Bild och samhälle. 4 Yvonne Wærn, Rune Pettersson och Gary Svensson, Bild och föreställning: om visuell retorik (Lund: Studentlitteratur, 2004). 5 Erland Ullstad, Hållbar Stadsutveckling: En politisk handbok från Sveriges Arkitekter (Stockholm: Sveriges Arkitekter, 2008). 6 Richard Florida, Den kreativa klassens framväxt (Stockholm: Daidalos, 2006).
2.1 Teori
Inom bildanalys finns det många olika teorier, bland annat talas det ofta om att man kan titta på en bild ur två olika perspektiv: mottagarperspektivet och sändarperspektivet. Receptionsforskning handlar om mottagarperspektivet, hur man som mottagare upplever det man får ta del av och hur en bild kan tolkas på flera olika sätt beroende på vem som betraktar den. Sändarperspektivet handlar om sändarens roll, upplevelser och hur deras uttryckssätt påverkas av andra bilder och av psykologiska faktorer.7 Det talas också om hur bilder tas emot av människor på
olika sätt inom området bildanalys, det retoriska tilltalet. Detta tilltal är de medel avsändaren använder för att förklara, övertyga eller övertala och enligt Aristoteles finns det tre olika tilltal: logos, etos och patos. I logos tilltalar avsändaren förnuftet,
etos visar vem talaren är, om det går att lita på honom och patos är det tilltal som
berör våra känslor. Bilder anses av många huvudsakligen tilltala oss genom just
patos, då det framför allt är känslor, inte förnuftet eller vår värdering av sändaren,
som berör oss genom en bild.8 Detta kommer därför vara det tilltal som vi
huvudsakligen kommer att beröra i vår analys. Det krävs även en samverkan mellan flera olika faktorer, som t ex syfte, budskap, mottagare och sammanhang, för att något ska kunna kallas för ”bra” informationsdesign.9 I vår analys kommer
vi framför allt att titta på två av bildens byggstenar, form och innehåll, och där använda oss av delar av docent Jonathan E. Schroeders teori10, en teori som är
förankrad i studier gjorda på reklambilder. I Schroeders studier analyserar han olika reklambilder på samma sätt som konsthistoriker analyserar sina bilder, en analys med syfte att peka på släktskap eller kontraster, och olika tolkningar. Han menar att om vi tittar på reklambilder som kulturella artefakter kan vi koppla dessa bilder till mer meningsfulla kulturella koder, en mening långt utöver bildens förmåga att bara marknadsföra produkter. Han vill på det sättet markera reklamens plats inom kulturen och upplevelsevärlden.11 Vi har valt att använda Schroeders
teori och metod eftersom vi anser att visionsbilder av nya bebyggelseområden kan 7 Wærn, Pettersson, Svensson, Bild och föreställning, 12. 8 Wærn, Pettersson, Svensson, Bild och föreställning, 57‐60. 9 Wærn, Pettersson, Svensson, Bild och föreställning, 157. 10 Aspers, Fuehrer, Sverrisson, Bild och samhälle, 77. 11 Aspers, Fuehrer, Sverrisson, Bild och samhälle, 76.
ses som en form av reklam. Schroeders metod tydliggörs närmre i avsnittet: Tillvägagångssätt.
2.2 Bild- och textanalys som metod
Genom en bildanalys får vi reda på om en bild passar för sitt ändamål, i detta fall som bärare av en vision för en stadsbyggnadsförändring. På samma sätt som sammansatta ord skapar olika meningar och sätter igång olika tankekedjor i vårt skrivna språk, skapas en teckenkedja ur en bilds olika delar. Teckenkedjan är en del av bildanalysen, en annan del är utformningen rent grafiskt. Men när man gör en bildanalys räcker det inte med att beskriva vad bilden föreställer. De känslor, associationer och tankar vi får när vi tittar på en bilds teckenkedjor beskrivs också i en bildanalys.12 Vi kommer därför att titta på hur man har lyckats att förmedla
känslan och visionen av en plats. Bildens kontext med den tillhörande texten kommer även att analyseras. Det är viktigt att analysera bild och text var för sig, men även tillsammans som en helhet. Det är på så sätt vi kan se hur de olika bild‐ och textspråken samspelar. När man är intresserad av bilden som verktyg, måste man vara medveten om att en bild har en mer direkt genomslagskraft till skillnad från en textmassa vilket gör bilden vansklig att använda. På samma sätt som en ”bra” bild kan hjälpa upp ett komplicerat ämne eller en vision, kan en ”dålig” bild få en motsatt effekt.13 I textanalysen [4] kommer vi att använda en metod där vi
tittar på olika ordvals betydelse i förhållandet till bilden. Ord kan vara positivt eller negativt laddade, de kan betyda olika för olika mottagare och deras betydelse kan ändras med tiden.14 Vi kommer att titta på vad texten förmedlar och hur texten
förhåller sig till de tänkta visionerna. Precis som texten kan påverka bilden, kan bilden påverka textens kontext.15 Det finns även en inbyggd konflikt mellan en
bildanalys och en textanalys enligt Aspers m.fl. Detta eftersom bildens tolkningsmöjligheter är större och därmed kan skapa en större tolkningsfrihet än om man jämför med en text eftersom språket som har givna mallar att gå efter.16
12 Bo Bergström, Effektiv visuell kommunikation: hur man får ett budskap att nå fram i text, bild, form och färg, 4., rev. uppl., (Stockholm: Carlsson, 2004). 13 Aspers, Fuehrer, Sverrisson, Bild och samhälle, 212‐213. 14 Göran Bergström och Kristina Boréus, Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys (Lund: Studentlitteratur, 2000), 82. 15 Bergstöm, Boréus, Textens mening och makt, 19. 16 Aspers, Fuehrer, Sverrisson, Bild och samhälle, 39.
När det gäller användandet av bildtext finns det olika teorier som talar både för och emot. Vissa bilder klarar sig inte utan en förklarande text medan andra klarar sig helt utan. Enligt Bergström kan texter låsa en bild då bildtexten talar till mottagaren, blir ”bildens mun”, och styr på så sätt mottagarens tankebanor. Däremot menar han att en insiktsfull kombination av bild och text överträffar vad dessa kan åstadkomma var för sig och kan då istället förstärka budskapet.17
Vi studerar på en utbildning med inriktning på hur man kommunicerar och visualiserar arkitektur, denna kontext gör att vi ser världen på ett liknande sätt, eftersom vi mer eller mindre är stöpta ur samma form. Ett problem med denna utgångspunkt när det gäller vår egen tolkningsposition, är att vi är benägna att se det vi vill se och vi kan därför bara ge ett objektivt resultat som är begränsat till våra tolkningsmöjligheter när det gäller vårt val av teorier och metod. Även vår tysta kunskap om ämnet gör att vi mer eller mindre är positionerad på ett visst sätt. Vi förstår att det finns en risk för att vi tolkar saker som inte finns där, för att vi vill få vissa frågor besvarade. Även vår förförståelse av ämnet stadsplanering är avgörande för vårt val av perspektiv när det gäller vår bildanalys. I vår analys kommer vi ur ett sändare‐, mottagareperspektiv fungera som sekundärmottagare. Med det menas att vi som forskare i denna analyssituation har ett syfte att titta på vissa saker vilket skiljer oss från en primär mottagare.
2.3 Tillvägagångssätt
Utgångspunkten för vårt arbete är de tre plan– och strategiprogram från Malmö Stad som vi nämnt tidigare. När vi tittar på materialet använder vi två olika metoder, bild‐ och textanalys, och teoretiserar utifrån dessa. Eftersom vi vill undvika en alltför ensidig teoretisk förankring i vår analys använder vi ett flertal teorier som inspirationskällor och utnyttjar därmed deras möjligheter istället för att strikt hålla oss till deras begränsningar. När det gäller bildanalys har vi utgått från Schroeders metod som han har använt sig av vid analys av reklambilder.18 Han
menar att varje bildanalys inleds med en beskrivning i ord av själva bild‐ och
17 Bo Bergström, Effektiv visuell kommunikation: hur man får ett budskap att nå fram i print, film och webbsajter, 4., rev.
uppl., (Stockholm: Carlsson, 2003), 247‐249.
textmaterialet. Denna del i analysen kommer inte att ha samma tolkningsmöjligheter mellan olika betraktare eftersom det framför allt är just en beskrivning av plan‐ och strategiprogrammens olika komponenter, dvs. sidantal, format och antal bilder osv. När denna beskrivning är klar kan man enligt Schroeder fortsätta att titta på de olika parametrarna: innehåll, form, material, stil och genre. Vi har därför valt att inleda vår analys med en beskrivning och därefter begränsa oss till två av Schroeders parametrar; form och innehåll.
Form: Handlar om hur innehållet i reklambilden presenteras.19 I vårt fall handlar
det om att titta på färger, teknik, perspektiv osv.
Innehåll: Behandlar bildens budskap, hur den refererar till olika ämnen och hur
detta förhåller sig till texten. Det handlar om att t ex identifiera och klassificera personer, objekt, platser och händelser i en bild.20
Vi börjar med att analysera områdenas bild‐ och textmaterial var för sig och gör sedan en jämförande analys, när det gäller form och innehåll, dem emellan. Utöver vår bildanalys gör vi även en analys av den tillhörande texten. Här tittar vi på olika ordvals betydelse och huruvida vissa ord är mer eller mindre representerade i förhållande till den vision man har för området. Dessa ord jämförs inte hierarkisk, dvs. de får inte någon inbördes rangordning utan analyseras snarare efter vilken effekt de kan få i en bilds kontext. Vi kallar dessa för nyckelord. När man betraktar och analyserar bilder och text kan man både se betydande såväl som obetydliga detaljer, nyanser och olika ordval som finns i bildens kontext. Detta påverkar de associationer och funderingar man får av att titta på en bild.21 Resultatet av dessa
analyser presenteras sedan i en avslutande diskussion. Under analysarbetet kommer vi även att vara isolerade från varandra för att inte påverka varandras tolkningar och för att höja analysens tillförlitlighet. 19 Aspers, Fuehrer, Sverrisson, Bild och samhälle, 81. 20 Aspers, Fuehrer, Sverrisson, Bild och samhälle, 80. 21 Wærn, Pettersson, Svensson, Bild och föreställning, 153.
Vi har valt detta tillvägagångssätt eftersom vi anser att det är mest lämpat med tanke på de frågeställningar vi har och de svar vi vill få.
Under stadsdelarnas uppbyggnad kommer bild‐ och textmaterialet i plan‐ och strategiprogrammen att uppdateras efterhand som områdena utvecklas. Eftersom bild‐ och textmaterialet förändras med tiden kommer även deras kontext till våra valda teman att ändras och de kan därför få en annan innebörd i framtiden. Giltigheten av vår bildanalys blir därmed begränsad till den kontext som finns idag. Noter [2] Enligt Aspers, Fuehrer och Sverrisson är ”visuella studier” idag ett växande forskningsfält och en rörelse inom samhällsvetenskapen. Dessa forskare anser att det behövs mer systematiska visuella studier och deras bok, ”Bild
och samhälle: visuell analys som vetenskaplig metod”, är en del av detta. Se Aspers, Fuehrer, Sverrisson, Bild och samhälle, 10‐11.
[3] Böckerna ”Hållbar stadsutveckling” och ”Den kreativa klassens framväxt” är litteratur som vi tidigare har bekantat oss med i kursen ”BY182A: Byggd miljö – Hållbar Stad” som ingår i vår utbildning på Malmö Högskola. [4] Exempel på andra textanalyser är: Funktionell idéanalys, analyser där forskaren i första hand vill ge orsaksförklaringar till idéers eller ideologiers förekomst. Lingvistisk textanalys, analys av metaforer och den kritiska lingvistikens metod att analysera texters syntax, meningsbyggnad, samt olika ordval i texter. De som sysslar med kritisk lingvistisk hävdar att syntaxen, liksom ordvalet i texten, avslöjar bestämda perspektiv på världen.
Diskursanalys, samhällsfenomen där språket står i fokus. Språket återger inte verkligheten utan bidrar till att forma
den. Diskursanalys inkluderar en kontext. Hur man skriver om något och hur det faktiskt är. Innehållsanalys, kan vara inriktad på såväl texters innebördsaspekt som dess interpersonella aspekter. Kopplat till innebördsaspekten skulle man kunna räkna förekomsten av visa metaforer eller uttryck för bestämda idéer. I studier i första hand inriktade på den interpersonella aspekten skulle man t ex kunna undersöka hur olika myndigheter talar till medborgarna. Se Bergström & Boréus, Textens mening och makt, sidorna 19, 155, 179, 226.
3. Förändringsområden i Malmö
I detta avsnitt redovisar vi hur Malmö Stad beskriver stadens utveckling och ger även läsaren en kort beskrivning av hur staden presenterar de utvalda områdena.
Malmö omnämns i skrift första gången på 1170‐talet. Staden som då tillhörde danskarna var inte större än en by. Under århundradena som följde växte dock staden och erövrades så småningom av svenskarna. Idag är Malmö Sveriges tredje största stad och en stad i ständig förändring. Den största förändringen är, och har varit, övergången från industristad till kunskapsstad. I takt med att invånarantalet har ökat har också staden växt. De nya stadsdelarna som är under förändring stärker på olika sätt Malmö Stads position i den expanderande Öresundsregionen.22
2009 blev Malmö utsedd till årets tillväxtkommun. I juryns motivering nämns bland annat stadens satsning på infrastruktur, som har breddat arbetsmarknaden i regionen, Malmö Högskolas etablering och stadens höga ambition när det gäller integration och kulturell mångfald.23
Malmö stad har på ett konsekvent och målmedvetet sätt arbetat för att bli en attraktiv knutpunkt i Öresundsregionen. […] Staden har under ett par decennier genomgått en kraftfull och medveten strukturomvandling av både näringsliv och den fysiska miljön. Näringslivet har diversifierats och utvecklats samtidigt som samhällsbyggandet utgjort en viktig kraft för stadens omvandling. Staden vågar utmana och sticka ut för att sätta varumärket Malmö på kartan. […]24
I dagsläget finns flera stora utbyggnadsområden i Malmö. Vi har valt att titta närmare på tre av dem. Det första, Västra Hamnen, är det område som prioriteras högst de närmaste 5‐10 åren i Malmö Stads utbyggnadsstrategi. Efter det ligger fokus på område nummer två, Hyllie i södra Malmö, med den nya Citytunnel‐ stationen.25 22 Malmö Stad, ”Malmö Stad – Malmö – mångfaldens och möjligheternas stad”, 2009‐05‐07, www.malmo.se. 23 Malmö Stad, “Malmö Stad – Malmö har utsetts till årets tillväxtkommun”, 2009‐05‐07, www.malmo.se. 24 Malmö Stad, “Malmö Stad – Malmö har utsetts till årets tillväxtkommun”, 2009‐05‐07, www.malmo.se. 25 Malmö Stad, ”Malmö Stad – Utvecklingsområden”, 2009‐05‐07, www.malmo.se.
Sist men inte minst arbetar staden med att omvandla gammal industrimark för att binda ihop innerstaden och östra Malmö i förändringsprojektet Norra Sorgenfri.
3.1 Västra Hamnen
På gränsen mellan innerstaden och vattnet ligger det 175 hektar stora området, Västra Hamnen. Området är en viktig del i stadens satsningar att stärka Malmö som attraktiv plats att bo och arbeta i. År 2001 anordnades den europeiska bomässan Bo01 i Västra Hamnen och området har efter det blivit ett nationellt exempel på hur man bygger en ekologiskt hållbar stadsdel.26 Idag pågår ett flertal
byggprojekt[ 5] i området och tanken är att man ska fortsätta att driva det
ekologiska perspektivet även i framtida bebyggelse. Man räknar med en trolig utbyggnadstakt på ungefär 500 bostäder och 300 arbetsplatser per år de närmaste åren framöver.27 Att Malmö sakta men säkert ska omvandlas från en stad med tung
industri till en kunskapsstad är extra tydligt här med t ex Malmö Högskolas etablering och det miljömedvetna, ekologiska och vattennära boendet som växer fram i den gamla industrihamnen.28 Här finns även Santiago Calatravas skruvade hus, Turning Torso, som inte bara har placerat Malmö på kartan utan som även har blivit en symbol för hela området. 26 Malmö Stad, “Malmö Stad – Om Västra Hamnen”, 2009‐05‐07, www.malmo.se. 27 Malmö Stadsbyggnadskontor, Planer och strategier för Västra Hamnen, juni 2008, 9. 28 Malmö Stad, “Malmö Stad – Övergripande visioner”, 2009‐05‐07, www.malmo.se. Källa: Planer och strategier för Västra Hamnen
3.2 Hyllie
Tanken på ett stadsdelcentrum i Hyllie har funnits länge och diskuterades redan 1956 när Malmös första generalplan lades fram. Tio år senare utvecklades planen och Hyllie blev ett av de fem nya områden som skulle utvecklas för att avlasta Malmös stadskärna. Men det var inte förrän 1991 när beslutet om byggandet av Öresundsbron togs som projektet satte igång på allvar. Väg‐ och järnvägsanslutningarna till Öresundsförbindelsen fastlades 1994 och idén om Citytunneln förankrades därefter i planen.29 Det är också just denna
citytunnelstation som är grundförutsättningen för utbyggnaden i området. På den tidigare åkermarken vid Hyllie Vattentorn planeras nu en helt ny stadsdel där fokus ska ligga på upplevelser av olika slag. I november 2008 invigdes den nya multiarenan som rymmer 12 000 åskådare och 2011 beräknas Emporia, det nya köpcentrumet slå upp portarna. Här erbjuds besökarna shopping i ca 200 butiker fördelat på hela 70 000 m2.30 Tillsammans med stationen och ett nytt hotell kommer dessa byggnader att utgöra den nya stadsdelens centrum. 29 Malmö Stad, “Malmö Stad – Historik”, 2009‐05‐07, www.malmo.se. 30 Malmö Stadsbyggnadskontor, Planer och strategier för Hyllie, februari 2009, 9. Källa: Planer och strategier för Hyllie
3.3 Norra Sorgenfri
Norra Sorgenfri är Malmös äldsta industriområde med bebyggelse från tidigt 1900‐ tal. Området som tidigare var placerat i stadens utkant har med åren fått en mer och mer central plats i anslutning till innerstaden. Ett visionsprogram togs fram under 2006 med riktlinjer för hur man planerar att omvandla denna gamla industrimark till en ny stadsdel med blandad kvartersstruktur. Området ska bli unikt i all sin enkelhet och vara utformat med människan i centrum. Målet är att området ska bidra till att koppla ihop östra delarna av Malmö med den befintliga stadskärnan.31 2008 följdes visionsprogrammet upp med ett planprogram som
kommer att ligga till grund för senare detaljplaneläggning. Området ska i framtiden kunna erbjuda ca 2500 nya bostäder och Industrigatan ska utvecklas till ett huvudstråk med caféer, butiker och andra verksamheter.32 I Norra Sorgenfri
strävar man efter att området ska bli funktionsblandat med offentliga bottenvåningar samt kunna erbjuda flera allmänna och lokala mötesplatser.33
Utbyggnaden planeras att pågå under en längre period och beräknas ta minst 10‐15 år att genomföra.34 Noter [5] Några av projekten som pågår i Västra Hamnen för tillfället är; Fullriggaren (genomförandefasen), Varvstaden (planeringsfasen), Västra Dockan (genomförandefasen). Se www.malmo.se. 31 Malmö Stad, ”Malmö Stad – Vision Norra Sorgenfri 2006”, 2009‐05‐12, www.malmo.se. 32 Malmö Stad, ”Malmö Stad – Planprogram 2008”, 2009‐05‐12, www.malmo.se. 33 Malmö Stad, ”Malmö Stad – Vision Norra Sorgenfri 2006”, 2009‐05‐12, www.malmo.se. 34 Malmö Stad ”Malmö Stad – Genomförande”, 2009‐05‐12, www.malmo.se. Källa: Planer och strategier för Norra Sorgenfri
4. Presentation av studiematerialets form och innehåll
I detta avsnitt redovisar vi resultatet av vår bild‐ och textanalys. Vi börjar med att presentera programmens form, innehåll och text för varje område och avslutar avsnittet med en jämförande analys av materialet.
När vi har gjort vår bildanalys har vi börjat med att göra en beskrivning innan vi har kunnat göra en tolkning. I en beskrivning börjar man med att återge en bild med ord, och tittar på form och innehåll. Första steget i vår bildanalys blir därför att göra en beskrivning av bildmaterialet för att återge bland annat, antal bilder, vilken sorts bilder, färger, bildens placering osv. I detta första steg är bildanalysen förhållandevis enhetlig och skiljer sig inte nämnvärt mellan olika betraktare och vi kommer inte att lägga några värderingar i denna del. Här har vi även valt att beskriva antalet med ”siffror” för att man som läsare lättare ska kunna hitta antalen i texten och kunna jämföra dessa med ”siffrorna” i de andra programmen. Andra
steget i bildanalysen blir att titta på bildens form och innehåll. I denna analysdel tittar
vi på hur bilderna presenteras och hur man kan identifiera och klassificera olika platser och objekt. Det avslutande steget i bildanalysen blir att göra en jämförande analys, jämföra olika bilder, olika bilder från samma sändare, bilder med samma eller olika släktskap. Detta gör man för att t ex peka på speciella egenskaper hos en bild genom att hålla upp den mot något annat den liknar.
Generellt för alla programmen är att de har formatet 20x20 cm och är tryckta i färg.
4.1 Plan- och strategiprogram för Västra Hamnen
BESKRIVNINGPlan‐ och strategiprogrammet för Västra Hamnen innehåller totalt 32 sidor. Genomgående har man valt att placera bilderna på vänster sida och tillhörande text på höger sida. Bildsidorna kan innehålla enstaka bilder men för det mesta samsas flera små bilder tillsammans. När man placerar alla sidor bredvid varandra kan man se att det är en övervägande blå/grön ton i nästan alla bilder. Förutom 5 historiska fotografier i svart‐vitt finns där hela 28 fotografier i färg på framför allt olika bostadshus och kontorsbyggnader. Programmet för Västra Hamnen
innehåller 4 stycken visionsbilder. Det är i dessa bilder man ser ett folkliv, i form av människor som t ex promenerar och det är här den offentliga miljön i området visas. Av de totalt 60 bilder som finns i programmet är det endast 4 stycken fotografier som presenterar den ekologiska hållbarheten, bland annat visas en bild på en solfångare. I Västra Hamnen finns 8 stycken bilder som visar området ur ett fågelperspektiv, allt från flygfotografier till 2D‐bilder av 3D‐modeller. Bildtexter saknas överlag i hela programmet.
FORM
Visionsbilderna på Västra Hamnen är gjorda i en skissartad teknik. Även om bilderna är framställda med datorns hjälp, har de en karaktär som påminner om färglagda blyertsteckningar. Människorna och byggnaderna samspelar på lika villkor och är skissade i dova transparanta färger. Människorna är alltid framställda som siluetter eller skissade i gråskala medan byggnaderna ibland är i färg vilket ger dem en mer framträdande roll i vissa bilder. Fokus i bilderna ligger på vatten, kajer, båtar och hamnen, som inger en marinkänsla. Bilderna är tagna ur ett ögonperspektiv som gör att man får en känsla för hur det är att vara på platsen och röra sig i området. Källa: Planer och strategier för Västra Hamnen
INNEHÅLL
När det gäller bildernas innehåll och budskap så förmedlas det tydligt en marin känsla av platsen och det blir också tydligt att man befinner sig i ett vattennära läge. Tydliga artefakter i bilderna är fåglar, vatten och båtar. Många av bilderna visar på olika sätt stadsdelens läge i förhållande till resten av staden där närheten till vattnet skapar ett högt attraktionsvärde på boendet. Orienteringsmärken som Turning Torso och Öresundsbron, syns i många av bilderna och visar tydligt att bilderna är illustrationer från Västra Hamnen. Dessa byggnadsverk blir även riktmärken för hur stadsdelen förhåller sig till resten av staden. Turning Torso fungerar som ett riktmärke av internationell karaktär eftersom den förknippas med Bo01 och lyfter därmed platsen Västra Hamnen och läget i staden. En skissad översiktskarta över området med utsatta byggvolymer i en avvikande färg visar på stadsdelens storlek, potential och läge i staden. TEXT
Här presenteras de ord som vi tycker Malmö stad har valt att lyfta fram i Västra Hamnens program och vi presenterar även några textstycken från programmet som vi anser trycker på hur man från Malmö stads sida vill att Västra Hamnen ska
upplevas. De tillhörande kommentarerna är en textanalys av textstyckets kontext till de visionsbilder som finns i visionsprogrammet.
Nyckelord: Hög ambitionsnivå, ekologiskt hållbart, hållbart boende, täthet,
vattennära läge, högskolan ”Hållbarheten ska vara ett ledord för Västra Hamnens utbyggnad. Västra Hamnen ska profileras som en miljöanpassad stadsdel och till exempel visa hur stor biologisk mångfald skapas i tät stadsdelsbebyggelse.”35
Kommentar: I texterna om Västra Hamnen talas det nästan uteslutande om
ekologisk hållbarhet och att stadsdelen ska utformas miljömedvetet. Detta är inte lika tydligt i visionsbilderna vilket leder till att man som mottagare måste läsa sig till informationen om de ekologiska visionerna. Detta eftersom bilderna inte har samma förmåga att visuellt förmedla samma information. Att man i texten trycker mycket på den ekologiska profilen kan var att man vill bevara den ekologiska drömmen man hade för Bo01 och för att bygga upp en likartad bild av Västra Hamnens strategi. När man lyfter fram en hållbarhetsaspekt av ett område gör det att just denna aspekt blir det unika med platsen.
4.2 Plan- och strategiprogram för Hyllie
BESKRIVNINGProgrammet för Hyllie innehåller totalt 30 sidor med bilder på vänster sida och tillhörande text på höger sida. Det finns två olika flygbilder som visar området. Utöver detta finns en karta över Malmö med Citytunnelns nya spår och 2 stycken situationsplaner som visar områdets struktur. Det finns 2 stycken historiska kartor över området och en bild av utgrävningsfynd som gjorts på platsen. Programmet innehåller 18 stycken fotorealistiska visionsbilder och ett landskapscollage. Det saknas förklarande bildtext genomgående men däremot anges arkitekt och byggherre på nästan alla bilder.
FORM
Bilderna på Hyllie är av en hög detaljeringsnivå och nästintill fotorealistiska. De är digitalt framställda och utgörs övervägande av 2D‐bilder av 3D‐modeller. Fokus i bilderna är ofta på de spektakulära byggnaderna som ska byggas i området. De människor som visas på bilderna får en mer underordnad roll gentemot byggnaderna eftersom de är diffusa och i en väldigt liten skala i förhållande till byggnaderna. Nästan hälften av visionsbilderna är nattbilder med upplysta byggnader, där själva upplevelsen av arkitekturen är i fokus. De objekt som är mest representerade på bilderna är byggnader som shoppingcentrat, arenan, hotellet och citytunnelstationen. Det som är underrepresenterat i materialet är bilderna på den planerade miljön, så som mötesplatser och parker. Den planerade parken och vattenlandet i området är illustrerade med en annan teknik än de bilder som finns av den byggda miljön. Här har man använt en akvarellskissteknik blandat med collage. Planritningen över den planerade parken i området är den enda bild som är ritad för hand. INNEHÅLL
I bilderna kan man avläsa att stadsdelens centrum är i fokus, med de fyra ovan nämnda byggnaderna presenterade. Fokus ligger på upplevelser, både när det gäller områdets arkitektur men även på olika aktiviteter som t ex shopping och sportevenemang. Byggnadernas stora volym beskrivs och illustreras tydligt i både bild och text. Bilderna är också tagna från ett grodperspektiv vilket gör att
byggnaderna känns större. I texten beskrivs byggnaderna med siffror, för att ytterligare trycka på hur stora byggnaderna kommer att bli och allt de kommer att innehålla. Den centrala offentliga platsen och livet i området illustreras endast på ett fåtal bilder. Dessa platser är presenterade med långa oändliga gator med stora byggvolymer på båda sidorna, långa boulevarder med plats för bilen. Känslan för småskalighet finns inte i bilderna varken vad det gäller arkitektur eller den offentliga platsen. På den kartbild som är representerad i materialet, kan man även tydligt se att den planerade stadsdelen kommer att byggas med fokus på ett centrum och den kommunikation, som är till och ifrån området. Kartan ger också en känsla av att stadsdelens olika funktioner kommer att vara separerade från stadsdelens centrum, med kontor närmast och med bostäder längst ut. Kartan är illustrerad på ett sätt som gör att man inte får någon känsla för hur och om området kommer integreras med grannområdena. Däremot illustrerar den tydligt att en stor ringled kommer att omsluta stadsdelen och vara enda vägen in till området. Vi upplever snarare att denna ringled kan bidra till att segregera grannområdena från Hyllie. Två stora huvudleder från ringleden leder in mot stadsdelens centrum. Kartan visar på en stadsstruktur av modernistisk karaktär. Med en modernistisk stadsstruktur menas bland annat att de primära grundfunktionerna som boende, arbete, transport och fritid är strängt separerade samt att det finns ett hierarkiskt trafikkoncept.
TEXT
Här presenteras de ord som vi tycker Malmö stad har valt att lyfta fram i Hyllies program och vi presenterar även några textstycken från programmet som vi anser trycker på hur man från Malmö stads sida vill att Hyllie ska upplevas. De tillhörande kommentarerna är en textanalys av textstyckets kontext till de visionsbilder som finns i visionsprogrammet.
Nyckelord: Kommunikation, centrum, citytunneln, spektakulär arkitektur,
upplevelser, siffror, storlek
”Det första som byggs i Hyllie är citytunnelstationen med sin station och stationstorg. Samtidigt byggs de anslutande vägarna den nord‐sydliga Boulevarden och anslutande vägar från väster och öster. Bebyggelsens användning gynnas av stationsläget och stödjer i sin tur stadsmiljön och torglivet.”36
Kommentar: Det som nämns i texten ovan är även tydligt illustrerat med olika
visionsbilder. Samspelet mellan text och bild förstärker här den tänkta visionen för platsen. Dessa bilder visar just på hur stadsmiljön kan bli och hur torglivet kan upplevas. Bilderna är av fotorealistisk karaktär, tagna ur ett ögonperspektiv vilket gör att man nästan ”bjuds in” i bilden och man kommer närmare människan som vistas på platsen. Bild‐ och textmaterialet i programmet för Hyllie utgörs till stor del av Citytunneln, stationstorget och den planerade kommunikationsstrukturen. Det är tydligt att stationen med tillhörande torg ska bli kärnan för hela stadsdelscentrumet.
”Parkerna inom Hyllie kommer att uppdelas i större och mindre rum som sedan är länkade till varandra som pärlor på en grön tråd. Denna struktur ska locka till en rörelse genom hela området, från öppna gräsytor till mer slutna, vildare rum och vattenmiljöer.”37
Kommentar: Visionsbilden på parkmiljön, som skiljer sig i uttryck från övriga
fotorealistiska bilder i programmet, har en mer abstrakt karaktär. Här är det textens metaforiska och målande beskrivning som istället lyfter bilden. Att använda metaforiska beskrivningar, kan ge oss mottagare en annan bild av visionsbilden. Bildens brist på detaljer gör att en sådan text kan behövas. Det kan också diskuteras om man som bildskapare varit slarvig i sitt bildskapande när man måste förtydliga i text vad man vill förmedla med bilden. 36 Malmö Stadsbyggnadskontor, Planer och strategier för Hyllie, februari 2009, 9. 37 Malmö Stadsbyggnadskontor, Planer och strategier för Hyllie, februari 2009, 23.
4.3 Plan- och strategiprogram för Norra Sorgenfri
BESKRIVNINGPlan‐ och strategiprogrammet för Norra Sorgenfri innehåller totalt 28 sidor varav 23 innehåller bilder. I programmet förhåller sig bilder och text på ett asymmetriskt sätt dvs. de är inte uppdelade med text på en sida och bilder på den andra sidan. Överlag har bilderna en röd/gul ton och nästan alla bilder innehåller människor som är aktiva på ett eller annat sätt. Det förekommer 3 stycken svart‐vita historiska fotografier, 6 stycken fotografier på den befintliga bebyggelsen och 8 stycken olika visionsbilder. I Norra Sorgenfri har man använt sig av förklarande bildtexter. Med ett flygfotografi visas hur området ser ut idag och en situationskarta över centrala Malmö visar områdets placering i förhållande till innerstaden. Det finns även en kvartersplan över hela området och en planritning för kvarteret Spårvägen där den första förändringen planeras. I programmet för Norra Sorgenfri har man även använt sig av enkla grafiska symboler.
FORM
Alla visionsbilderna i programmet är gjorda i samma teknik, skissade collage, och har alla en röd/gul färgnyans. Bilderna är därmed konsekventa i sin form och inger en känsla av helhet, när det gäller förmedling av visionen för området. Människorna och byggnaderna i bilderna samspelar på samma villkor och är gjorda i samma collageteknik, som är en blandning av fotografier, illustrationer och skissteknik. Samspelet blir tydligt i bilderna eftersom man har valt samma färgskala på både människor och byggnader, ingen av dem sticker ut utan de harmoniserar med varandra. Människorna illustreras integrerat med miljön och samtidigt visas de tillsammans med olika aktiviteter. Bilderna är tagna från ett ögonperspektiv med människan och det tänkta livet i förgrunden och den byggda miljön i bakgrunden. Den nya bebyggelsen och arkitekturen är illustrerad på ett skissat sätt ovanpå fotografier av den befintliga miljön som finns där idag. Man har på det viset behållit karaktären på den befintliga miljön. Att använda en strategi som tar hänsyn till den befintliga bebyggelsen i ett bildskapande kan vara att man från Malmö Stads sida vill att betraktaren lättare ska kunna ta till sig de
förändringar som planeras när man ser att vissa delar av området kommer att bevaras.
INNEHÅLL
Bilderna förmedlar en gemytlig byggd miljö, där liv och rörelse är i fokus. Människan har en central plats i bilden tillsammans med en småskalig arkitektur. Man har fångat områdets historia och de befintliga byggnaderna i bilderna för att spegla platsens identitet och kombinerat det med förslag på hur den nya arkitekturen kan se ut. Vi får en känsla av att staden jobbar medvetet med en historisk beaktning av platsen. Platsens centrala läge i staden illustreras på ett bra och tydligt sätt. Illustrationen på Industrigatan visar på en tillhörighet med resten av staden och hur förändringen kommer att knyta ihop de västra och östra delarna. Kända Malmöbyggnader är illustrerade längs med detta stråk och förtydligar integrationen med grannområdena.
Den byggda miljön illustreras med småskalighet, aktiviteter och mötesplatser i fokus. Den brokiga kombinationen av olika skisstekniker, collage och varma färger ger mottagaren en varm bild av visionen. Denna kombination gör också att man som mottagare inte låser sina tankar kring hur den byggda miljön kommer att se ut, som man lätt kan göra vid en fotorealistisk bild.
TEXT
Här presenteras de ord som vi tycker Malmö stad har valt att lyfta fram i Norra Sorgenfris program och vi presenterar även några textstycken från programmet
som vi anser trycker på hur man från Malmö stads sida vill att Nora Sorgenfri ska upplevas. De tillhörande kommentarerna är en textanalys av textstyckets kontext till de visionsbilder som finns i visionsprogrammet.
Nyckelord: Delaktighet, långsiktigt arbete, gradvis förändring, småskalighet,
mötesplatser, integration
”I framtiden ska en mängd aktiviteter locka människor att befolka Norra Sorgenfri. Husen ska ha öppna, offentliga bottenvåningar med många olika verksamheter. Med utgångspunkt i det som redan finns i området och med nya tillägg skapas en intressant och levande stadsmiljö.”38
Kommentar: Det som beskrivs i texten ovan syns även i de flesta av
visionsbilderna, i form av mycket liv och rörelse och många aktiva människor. Bilderna som illustrerar detta är gjorda som collage, där ny arkitektur och sociala sammanhang målas på fotografier av den befintliga miljön. Detta förstärker även områdets vision om att det ska byggas på det redan byggda. Det är ett tydligt samspel mellan bild och text. 38 Malmö Stadsbyggnadskontor, Planer och strategier för Norra Sorgenfri, augusti 2008, 19.
4.4 Jämförande analys av bildernas form och innehåll
När det gäller Hyllie har man valt att på programmets framsida presentera en bild av hur framtidsvisionen för området ska bli. Eftersom bilden är tagen ur ett fågelperspektiv inger detta ingen känsla för hur det kommer att vara att röra sig i området. Denna bild visar däremot tydligt hur stadsdelens organisation och struktur ska se ut och hur man har tänkt att stadsdelen ska byggas upp. Att välja detta uppifrånperspektiv gör att byggnadernas skalförhållande blir missvisande och det blir svårt att få en greppbar uppfattning om byggnadernas storlek och förhållande till varandra. Man får däremot ett större helhetsperspektiv av områdets struktur och genomförande. Hyllie är också det område som har satsat mest på att profilera sig med olika starka dragplåster, som spektakulär arkitektur och olika upplevelser, som t ex arenan och shoppingcentrat. När man jämför de olika programmen och vilka bilder som är representerade har Hyllie de bilder som är mest detaljerade och fotorealistiska. Här ser man tydligt i bilderna att det handlar om ett kommersiellt projekt till skillnad från Norra Sorgenfri som presenteras på ett helt annat sätt. I Norra Sorgenfri talar bilderna och texten mer för en småsaklighet och mångfald av den byggda miljön, och där är det den offentliga platsen som är i fokus. Både begrepp som
småskalighet och spektakulär arkitektur är begrepp som kan fungera som lockbete och är begrepp av inbjudande karaktär. Det kan diskuteras om dessa begrepp är två olika visionsideal som Malmö Stad har arbetat fram för att få en blandad profil på staden och som tilltalar olika människor från olika klasser och kulturer eller om det är så att man vill ändra Malmö stads ”image”. Malmö Stad är under transformering, staden byter skepnad från att ha varit en stad för industri och produktion till en stad för kunskap och konsumtion.
I Norra Sorgenfri presenterar man byggnaderna och människorna på ett mer samspelat och likvärdigt sätt än om man jämför med Hyllie. Fokus ligger mer på det tänkta livet på platsen än på vad som kommer att finnas där rent arkitektoniskt. Enligt Richard Florida [6] är viktiga ingredienser som attraherar ”den kreativa klassen” mångfald, tolerans, historiska byggnader, ett rikt utbud av upplevelser och småskalighet. [7] Bilderna på Norra Sorgenfris framtidsvision talar just för detta. Stora arenor och shoppingcentra som ingår i Hyllies profil, är däremot inte attraktionskvaliteter som lockar denna kreativa klass om vi tolkar Hyllie‐visionen utifrån Floridas teori.39 39 Florida, Den kreativa klassens framväxt, 271‐279. Källa: Planer och strategier för Norra Sorgenfri
Platsens image är en viktig del av ”den kreativa klassens” liv och är också enligt Florida avgörande för var denna klass väljer att leva och bo. Florida talar om att man i allt större utsträckning prioriterar bostadens plats före t ex jobbet. Man identifierar sig också i högre grad med platsen där man bor, snarare än med sitt arbete.40 Bilderna som presenterar Norra Sorgenfri inger just en känsla av att
området planeras med människan i centrum och att det är viktigt att kunna identifiera sig med platsen. Norra Sorgenfris historia, som gammalt industriområde, är också beaktad och visas tydligt i bilderna. Befintliga byggnader i området blandas med ny arkitektur och sammanhang på ett gemytligt sätt. Därigenom talar bilderna av Norra Sorgenfri mer för en nostalgisk känsla för platsen än om man jämför med Hyllie. I Hyllie finns inte samma starka förankring till stadens historia, eftersom området tidigare har varit åkermark och nu ska byggas upp från grunden. Kombinationen av brist på historisk förankring och användandet av fotorealistiska bilder, gör enligt vår uppfattning att bilderna inte får någon direkt genomslagskraft när det gäller att kunna identifiera sig med platsen och dess kvaliteter. Däremot får de en större genomslagskraft när det gäller att marknadsföra storslagen arkitektur. De fotorealistiska bilderna har även en förmåga att låsa mottagarens ”tankekedjor” i ett tidigt skede eftersom det inte ges lika mycket utrymme för egna funderingar och tankar. Många av bilderna på den tänkta miljön i Hyllie är kvällsbilder och relativt mörka där det enda som är belyst är byggnaderna. Bilderna visar oändligt långa gator som inger en känsla av dystopisk karaktär där människan har en mindre betydande roll. Man saknar en känsla av liv, ljus och luftig karaktär i platsbilderna, de inger snarare en känsla av ödslighet. 40 Florida, Den kreativa klassens framväxt, 274‐276. Källa: Planer och strategier för Hyllie
Västra hamnen presenteras däremot på ett helt annat sätt och får därför en helt annan karaktär. Bilderna speglar här ljusa transparanta sommarmiljöer och inger en marin och vattennära känsla. I bilderna kan man tydligt se att människorna vistas i Västra Hamnen för helt andra anledningar än shopping, här handlar det mer om rekreation och boende.
Det som är gemensamt för alla tre programmen är att man marknadsför platsens läge i staden fast det görs på olika sätt i bild och text. Varför man från stadens sida väljer att marknadsföra en plats läge i förhållande till resten av staden kan bero på olika saker. Det kan bland annat bero på att man som medborgare har tydliga förebilder och associationer när det gäller en plats läge och vilka ingredienser som kommer med detta. Det blir då väsentligt för staden att marknadsföra just läget som en viktig del av en stadsdelsförändring och den nya platsens ”image”. Detta visas och beskrivs på helt olika sätt i bilderna. I Västra Hamnen är närheten till vattnet en viktig ingrediens och det som verkligen profilerar platsen. Man kan här tala om en så kallad waterfront bebyggelse, vilket är en bebyggelse som byggs alldeles intill vattnet och med utsikt och havskontakt som viktiga kvalitéer. Under det senaste årtiondet har detta blivit väldigt populärt i delar av världen och precis
Källa: Planer och strategier för Västra Hamnen Källa: Planer och strategier för Hyllie
