Postadress: Besöksadress: Telefon:
Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)
PROBLEMIDENTIFIERING VID
HANTERING OCH MONTAGE AV
YTTERVÄGGAR AV KL-TRÄ
PROBLEM IDENTIFICATION WHEN HANDLING AND
MOUNTING EXTERIOR CLT WALLS
Lucas Nylander
Manfred Carlsson
EXAMENSARBETE 2021
Byggnadsteknik
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Andreas Briggert
Handledare: Åke Solfeldt Omfattning: 15 hp
Abstract
Abstract
Purpose: The construction and real estate industry accounted for one-fifth of Sweden’s total emission of greenhouse gases in 2018. To reduce the proportion, the use of more environmentally friendly materials needs to be promoted. Given that the forestry is conducted sustainably, wood is a renewable material that does not contribute to an increase of greenhouse gas emissions. The construction industry is characterized by time-consuming projects, cost overruns and low productivity. A strong development of Swedish wooden housing is taking place, and cross-laminated timber (CLT) has the potential to increase efficiency in the construction industry. The aim of this report is to identify problems when handling and mounting exterior wall elements in CLT, with the purpose that the problems can be prevented, to promote construction with the material. Method: A literature study was conducted to get an overview of the area studied and was the foundation in the process of developing an interview guide. Semi-structured interviews have been performed to gather information about experiences, perceptions, and knowledge about the topic.
Findings: The result of this study indicates problems with round inner corners from manufacturing, tall elements, changes, and additions that require time-consuming modifications. A work that generally is performed using a chain saw. Further are inadequate erection methods, damp, mold, bent elements, weather conditions and lack of space on the construction site pointed out as common problems.
Implications: To meet the increasing demands on lowering the greenhouse gas emissions and increasing of efficiency of the construction industry, systematic and standardized working methods needs to be developed. Poor planning has shown to be the cause of several identified problems. These problems can be prevented by establishing an erection method in an early stage of planning. Lack of knowledge and experience of CLT and its material properties has shown to be the cause of several identified problems. These problems require new working methods and routines, which should be taken in consideration in the planning phase.
Geographical location and accessible space should also be considered when choosing the size of the walls in the design phase. Not only weight and size of elements should be considered when choosing a crane, but also accessible space for incoming goods and storage of elements.
Limitations: The study has not taken any project delivery methods in consideration and does not pay attention to problems occurring in the design phase, procurement, or manufacture of CLT. Identified problems can therefore not be connected to these phases. The respondents are from the southern parts of Sweden which limits the possibility to make general conclusions valid for the whole country. The study is limited to further conclusions regarding weather protection.
Sammanfattning
Sammanfattning
Syfte: Bygg- och fastighetssektorn stod år 2018 för en femtedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. För att minska andelen utsläpp behöver användandet av mer miljövänliga material främjas. Förutsatt att skogsbruket bedrivs hållbart är trä ett förnyelsebart material som inte bidrar till en ökning av växthusgasutsläppen. Byggbranschen kännetecknas av tids- och kostnadsöverskridande projekt samt låg produktivitet. Inom svenskt trähusbyggande pågår en stark utveckling och korslimmat trä (KL-trä) har potential att effektivisera byggbranschen. Syftet med denna rapport är att identifiera problem vid hantering och montage av ytterväggselement av KL-trä, med målet att problem ska kunna förebyggas för att främja byggnation med materialet. Metod: En litteraturstudie genomfördes för att få en överblick av det studerade området och låg till grund för utformandet av en intervjuguide. Semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla information om upplevelser, uppfattningar och erfarenheter kring det studerade ämnet.
Resultat: Resultatet av denna studie visar bland annat på problem med runda innerhörn från urfräsningar vid tillverkning, höga element, ändringar och tillägg som innebär tidskrävande omarbete. Något som vanligen sker med hjälp av motorsåg. Vidare pekas bristfälliga montageplaner, fukt, påväxt, bågnade element, väderförhållanden och otillräcklig yta på byggarbetsplatser ut som vanliga problem.
Konsekvenser: För att bemöta de ökade kraven på minskade utsläpp av växthusgaser och effektivisering inom byggbranschen, krävs det att systematiska och standardiserade rutiner utvecklas. Vidare har bristande planering visat sig ligga till grund för flera identifierade problem. Genom att i god tid upprätta en montageplan kan flera problem förebyggas. Bristande kunskap och erfarenhet om KL-trä och dess materialegenskaper ligger till grund för flera identifierade problem. Vilket bör beaktas redan i planeringsskedet då dessa problem kräver nya arbetssätt och rutiner.
Även geografiskt läge och tillgänglig yta bör beaktas vid val av storlek på väggskivor i planeringsskedet. Vidare bör valet av kran även göras utifrån tillgänglig yta för leveransmottagning och mellanlagring, och inte enbart utifrån vikt och utformning på element.
Begränsningar: Studien har inte tagit hänsyn till olika entreprenadformer och beaktar inte problem som uppstår under projektering, upphandling eller tillverkning av KL-trä. Problem som identifierats kan således inte kopplas till dessa. Respondenterna är enbart från södra Sverige vilket begränsar möjligheten för generella slutsatser gällande hela landet. Studien beaktar inte förekomsten av väderskydd och slutsatser kopplat till detta kan därför inte utföras.
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
1
Inledning ... 1
1.1 BAKGRUND ... 1 1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 1 1.3 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2 1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 2 1.5 DISPOSITION ... 22
Metod och genomförande ... 4
2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 4
2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 5
2.2.1 Vilka problem förekommer på en byggarbetsplats vid hantering och montage av ytterväggselement av KL-trä? ... 5
2.2.2 Hur kan de identifierade problemen förebyggas för att effektivisera hantering och montage? ... 5
2.3 LITTERATURSTUDIE ... 5
2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ... 5
2.5 ARBETSGÅNG ... 6
2.6 TROVÄRDIGHET ... 6
3
Teoretiskt ramverk ... 8
3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORI ... 8
3.1.1 Vilka problem förekommer på en byggarbetsplats vid hantering och montage av ytterväggselement av KL-trä? ... 8
3.1.2 Hur kan de identifierade problemen förebyggas för att effektivisera hantering och montage? ... 8
3.2 KL-TRÄ ... 8
3.2.1 Byggnadsmaterialet ... 8
3.2.2 Montageplan ... 10
3.2.3 Väggsskivor och montering ... 10
3.2.4 KL-trä och fukt ... 11
Innehållsförteckning
3.2.7 Stomstabilisering under byggskedet ... 13
3.3 LEAN I BYGGPRODUKTION ... 13
3.4 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER... 14
4
Empiri ... 15
4.1 INTERVJUER ... 15
4.1.1 Montageplan ... 15
4.1.2 Leveransmottagning och kontroller ... 16
4.1.3 Mellanlagring ... 17
4.1.4 Montage ... 17
4.1.5 Omarbetning ... 19
4.1.6 Erfarenhetsåterföring ... 19
4.2 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 20
5
Analys och resultat ... 21
5.1 ANALYS ... 21
5.1.1 Omarbete ... 21
5.1.2 Leverans, mottagning och lagring ... 21
5.1.3 Materialegenskaper och infästningsmetod ... 22
5.1.4 Fukthantering ... 22
5.1.5 Erfarenhet ... 23
5.2 FRÅGESTÄLLNING 1:VILKA PROBLEM FÖREKOMMER PÅ EN BYGGARBETSPLATS VID HANTERING OCH MONTAGE AV YTTERVÄGGSELEMENT AV KL-TRÄ? ... 24
5.3 FRÅGESTÄLLNING 2: HUR KAN DE IDENTIFIERADE PROBLEMEN FÖREBYGGAS FÖR ATT EFFEKTIVISERA HANTERING OCH MONTAGE? ... 24
5.4 KOPPLING TILL MÅLET ... 24
6
Diskussion och slutsatser ... 25
6.1 RESULTATDISKUSSION ... 25
6.2 METODDISKUSSION ... 25
6.3 BEGRÄNSNINGAR ... 26
6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 26
6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 27
Innehållsförteckning
Inledning
1
Inledning
Följande kapitel redovisar bakgrunden till studien och presenterar dess problemformulering, mål samt frågeställningar. Kapitlet avslutas med studiens avgränsningar och disposition.
1.1 Bakgrund
Första januari 1994 trädde Boverkets byggregler (BBR) i kraft, samtidigt upphörde Boverkets nybyggnadsregler att gälla (Boverket, 2020b). Införandet av BBR innebar en förändring från materialkrav till funktionskrav. Under samma tidsperiod pågick forskning och framtagning av korslimmat trä (KL-trä) som nytt byggnadsmaterial i Österrike (Svenskt Trä, 2017). KL-trä är en massiv träskiva av hyvlat virke bestående av minst tre lager lameller av barr- eller lövträd, som limmats samman korsvis med 90 graders vinkel i förhållande till intilliggande lager (Svenskt Trä, 2017). Resultatet blir en byggkomponent tillverkad av förnyelsebar råvara som absorberar koldioxid och binder kol (Chang et al., 2019).
Tidigare gällande byggregler om materialkrav hade gjort det omöjligt att bygga hus högre än två våningar i trä. Förändringen till funktionskrav gjorde det möjligt att bygga högre hus i trä, vilket ökade intresset för träbyggnation i Sverige (Elfors, 2017). Trots stor tillgång av trä kom erfarenhet och kunskap av byggnation med massivträ att släpa efter i Sverige, jämfört med andra europeiska länder.
1.2 Problembeskrivning
År 2018 stod bygg- och fastighetssektorn i Sverige för utsläpp av 11,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar en femtedel av landets totala utsläpp av växthusgaserna koldioxid, metan och dikväveoxid (Boverket, 2021). Alla växthusgaser har inte samma inverkan på växthuseffekten. Koldioxidekvivalenter används därför som ett mått på hur mycket en växthusgas påverkar klimatet i motsvarande mängd koldioxid. Sveriges klimatstrategi anger att resurser avsatts för att ”öka förståelsen, kunskapen och engagemanget rörande industriellt träbyggande i bl.a. kommuner” (Skr. 2017/18:238, s. 50).
Sveriges landareal består till 70 procent av skog (Svenskt Trä, u.å.). Förutsatt att skogsbruket bedrivs hållbart, är trä ett förnyelsebart material som inte bidrar till en ökning av växthusgasutsläppen (Boverket, 2018). Vidare krävs, enligt Boverket, mindre energi för att tillverka byggmaterial av trä jämfört med andra konstruktionsmaterial som betong och stål. Till följd av detta finns möjlighet för aktörerna inom bygg- och fastighetssektorn att minska utsläppen av växthusgaser, genom att se över möjligheten att arbeta med mer klimatvänliga material som KL-trä (Hafner & Schäfer, 2017).
Byggbranschen kännetecknas av tids- och kostnadsöverskridande projekt samt låg produktivitet (Bajjou et al., 2017). Carvajal-Arango et al. (2019) skriver att det går att spara både tid och pengar genom effektivisering av byggandet. Byggtiden för ett höghus i trä beräknas vara en tredjedel av byggtiden för ett motsvarande hus i betong (Crocetti et al., 2017). Brege et al. (2017) menar att det pågår en stark utveckling av trähusbyggandet i Sverige, och Hynynen (2016) anser att KL-trä har potential att bemöta de ökade kraven på effektivisering inom byggbranschen.
Inledning
Byggelement av KL-trä går att tillverka med hög prefabriceringsgrad (Loss et al., 2016) och har låg vikt i förhållande till sin storlek, vilket möjliggör ett snabbt montage. Egenskaperna hos KL-trä ger fördelar gentemot motsvarande byggnadselement i betong. Låg densitet hos trä gör att element av KL-trä blir enkla att hantera vid tillverkning, transport och montage. För att effektivisera leveranser och lossning av KL-trä, är det viktigt att i god tid upprätta en montageplan (Svenskt Trä, 2017). Något som även minskar risken för skador och onödiga merkostnader.
Byggnadsprojekt är ofta unika, trots detta förekommer vanligen samma processer i projekten (Hansson et al., 2017). Planering är en förutsättning för effektivisering och för att möjliggöra systematisk effektivisering av byggnation, behöver standardiserade rutiner och processer utvecklas. Vidare möjliggörs standardisering och stabilisering av gemensamma arbetssätt genom medvetenhet om aktuella processer och utföranden (Hansson et al., 2017).
1.3 Mål och frågeställningar
Rapporten har som mål att främja byggnation med KL-trä, genom identifiering av problem vid hantering och montage av ytterväggselement av KL-trä, med självborrande träskruv som infästningsmetod. Vidare att presentera hur de identifierade problemen kan förebyggas och därmed möjliggöra ett mer effektivt byggande. För att uppfylla detta besvaras följande frågeställningar:
▪ Vilka problem förekommer på en byggarbetsplats vid hantering och montage av ytterväggselement av KL-trä?
▪ Hur kan de identifierade problemen förebyggas för att effektivisera hantering och montage?
1.4 Avgränsningar
Studien kommer inte att undersöka montage av samtliga byggnadskomponenter i en byggnad av KL-trä, utan endast ytterväggar. Studien kommer inte heller beröra montage av ytterväggar genom annan infästningsmetod än självborrande träskruv. Inte heller kompletterande arbeten som sker efter monterad ytterväggsskiva av KL-trä kommer att behandlas. Studien kommer inte beakta om de berörda projekten uppförs under väderskydd eller inte. Vidare kommer studien inte ta hänsyn till olika entreprenadformer eller beröra problem vid projektering, upphandling eller tillverkning av KL-trä.
1.5 Disposition
Kapitel 1 – Kapitlet presenterar bakgrund och problembeskrivning till studien. Därtill presenteras studiens mål och frågeställningar. Kapitlet avslutas med rapportens avgränsningar och disposition.
Kapitel 2 – Kapitlet redogör för de vetenskapliga metoder som har använts för att besvara studiens frågeställningar. Här beskrivs även studiens arbetsgång samt trovärdighet.
Kapitel 3 – Kapitlet behandlar tidigare forskning som ligger till grund för studien. Vidare hur forskningen är kopplad till studiens frågeställningar.
Inledning
Kapitel 4 – Kapitlet presenterar empiriska data som samlats in via intervjuer på ett konsekvent och sakligt sätt. Här presenteras även demografi av respondenter.
Kapitel 5 – Kapitlet presenterar analys och resultat av den insamlade empirin och besvarar studiens frågeställningar.
Kapitel 6 – Kapitlet sammanfattar rapportens resultat och slutsatser. Vidare förs diskussion kring resultat, metod och begränsningar. Avslutningsvis ges förslag på vidare forskning.
Metod och genomförande
2
Metod och genomförande
Kapitlet ger en översiktlig beskrivning av arbetets genomförande och arbetsgång. Kapitlet redovisar undersökningsmetoder för datainsamling och avslutas med en diskussion kring resultatens trovärdighet med utgångspunkt från metodvalen.
2.1 Undersökningsstrategi
Undersökningen har genomförts som en kvalitativ fallstudie där primärdata samlats in via intervjuer med relevanta aktörer inom området.
I studiens första fas genomfördes litteraturstudier för att få en överblick av de område som ska analyseras, och för att definiera relevanta sökord till området. Syftet med litteraturstudierna var att få en djupare kunskap inom ämnet, i förberedelse för utformning och genomförande av intervjuer.
Nästa fas inom arbetet var insamling av empiri genom intervjuer. Intervjuerna genomfördes med olika personer verksamma inom byggbranschen. För att stärka studiens reliabilitet valdes personer med erfarenhet av byggnation med KL-trä och självborrande träskruv som infästningsmetod.
All empiri är insamlad i Sverige, genom förbokade digitala möten. Intresseförfrågan sändes ut till möjliga respondenter där de blev informerade om studiens syfte. Därefter bestämdes tillfälle för intervju och ämnen sändes ut så respondenterna kunde förbereda sig. Antalet respondenter valdes till fem personer utifrån kunskap och erfarenhet, och inte utifrån kön eller ålder.
Intervjuerna genomfördes semistrukturerade för att samla in respondenternas personliga åsikter (Säfsten & Gustavsson, 2019). Grundfrågor användes för att vara relevant för respondenten, dess yrke, samt den avsatta tiden. Intervjuerna spelades in efter godkännande från respondenterna, för att enkelt kunna gå tillbaka till materialet i den sista fasen och analysera samt reflektera över insamlade data.
I sista fasen analyserades data genom tematisk analys med inslag av kvalitativ dataanalys. Intervjuerna transkriberades för att förenkla analysarbetet och minska risken för att data skulle gå förlorad (Säfsten & Gustavsson, 2019). Vidare genomfördes datareduktion för att förenkla och transformera rådata, vilket påbörjades redan när undersökningen utformades, då intervjuguiden har utgångspunkt i teori. Intervjuguiden presenteras som helhet i Bilaga 1. Vidare abstraherades relevant data genom kodning och sorterades enligt kategorier och teman som har utgångspunkt i teorin. Teman var delvis fördefinierade men förfinades under arbetets gång. Sedan analyserades materialet för att finna relationer, motsatser och samband (Trost, 2010). Avslutningsvis presenterades data genom att koppla teman till studiens frågeställningar och relevant teori (Säfsten & Gustavsson, 2019).
Metod och genomförande
2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för
datainsamling
2.2.1 Vilka problem förekommer på en byggarbetsplats vid hantering och montage av ytterväggselement av KL-trä?
Frågeställningen besvaras genom en litteraturstudie samt kartläggning genom intervjuer med aktörer inom det valda området. Vilket bidrar med djup och detaljerad information om det undersökta ämnet (Säfsten & Gustavsson, 2019).
2.2.2 Hur kan de identifierade problemen förebyggas för att
effektivisera hantering och montage?
Genom litteraturstudien bildas förståelse kring ämnet. Teorin används sedan vid analys av intervjuerna, vilket möjliggör identifiering av ett fokusområde. Med syftet att minimera risken för att de identifierade problemen uppstår.
2.3 Litteraturstudie
För att få överblick över det nuvarande kunskapsläget har en strukturerad litteraturstudie genomförts. Säfsten och Gustavsson (2019) menar att detta är viktigt inför en ny undersökning, för att kunna bidra till kunskapsutvecklingen.
Studien genomfördes genom att söka efter tidigare forskning, böcker och rapporter och analysera dessa för att definiera sökord relevanta till området.
Under arbetets gång utfördes litteraturstudien löpande genom söktjänsten Primo och Google Scholar. Primo anknyter till flera databaser vilket förenklar sökarbetet. Vidare blir det enklare att sortera sökresultat som för studien avgränsats till svenska och engelska publikationer. Google Scholar möjliggör sökningar efter citeringar och andra relevanta publikationer. I sökningar har den engelska förkortningen för korslimmat trä använts. Förkortningen är CLT och står för Cross Laminated Timber. Sökord som använts är: Lean Construction, Lean construction AND CLT, CLT AND effectiveness. Källor som valts ska vara aktuella och beröra Leanfilosofin eller byggnation med KL-trä.
Generell information om KL-trä, infästningsmetoder och hantering har hämtats från leverantörer och KL-trähandbok: Fakta och projektering av KL-träkonstruktioner från Svenskt Trä, som är en del av branschorganisationen Skogsindustrierna. Information om gällande lagar och bestämmelser har hämtats från Swedish Standards Institute (SIS), Boverket samt Regeringskansliet.
2.4 Valda metoder för datainsamling
Intervjuer har valts som datainsamlingsmetod för att ta reda på förekommande problemen på en byggarbetsplats vid hantering och montage av ytterväggselement av KL-trä. Säfsten och Gustavsson (2019) menar att detta är en lämplig teknik att använda för att samla information om uppfattningar, upplevelser och erfarenheter kring ett fenomen.
Intervjuer kan genomföras med olika grad av strukturering. Intervjuerna i denna undersökning har varit semistrukturerade för att enklare samla in respondenternas personliga åsikter (Säfsten & Gustavsson, 2019). För att säkra frågornas relevans till ämnet, konstruerades en intervjuguide efter den nuvarande forskningsfronten
Metod och genomförande
identifierats genom litteraturstudien. Något som Trost (2010) anser är en självklarhet. Intervjuguiden består av huvudämnen som kompletterats med möjliga följdfrågor. En intervju skapar enligt Säfsten och Gustavsson (2019), och Trost (2010) en flexibilitet som gör det möjligt att anpassa frågor efter situationen, förtydliga svar, samt få mer information om det som undersöks. Respondenterna har innan intervjun blivit informerade om huvudämnena för att kunna förbereda sig och ge mer utförliga svar. Samtliga intervjuer har genomförts på distans med digitala hjälpmedel på grund av rådande situation med coronapandemin. Intervjuerna har spelats in med respondenternas medgivande genom digitala inspelningsfunktioner, vilket underlättar vidare bearbetning av materialet.
2.5 Arbetsgång
Arbetet inleddes med en litteraturstudie för att få ökad kunskap om den nuvarande forskningsfronten kring korslimmat trä. Efter litteraturstudien fördes en diskussion med en verksam affärsområdeschef från ett byggentreprenadföretag med erfarenhet av byggnation med KL-trä. Under mötet konstaterades att problem förekommer vid montage av ytterväggselement av KL-trä. Här konstaterades även att montage med självborrande träskruv är den vanligast förekommande infästningsmetoden och studien avgränsades till denna. Med hjälp av litteraturstudien formulerades sedan en problembeskrivning och därefter mål och frågeställningar.
Metoder och arbetssätt skiljer sig mellan arbetsplatser och projekt, därför valdes semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod för att samla in personliga åsikter kring hantering och montage av ytterväggselement av KL-trä.
En intervjuguide arbetades fram med utgångspunkt från den nuvarande forskningsfronten kring Leanfilosofin och hantering samt montage av KL-trä. Förfrågan skickades sedan ut till möjliga respondenter och intervjuer genomfördes på distans.
Därefter genomfördes tematisk analys med inslag av kvalitativ dataanalys genom transkribering, datareduktion, kodning, kategorisering och tematisering. Vidare presenterades data och dess koppling till studiens frågeställningar och relevant teori. Slutligen sammanställdes resultatet med koppling till studiens mål och diskussion kring metodval, resultat och begränsningar presenterades.
2.6 Trovärdighet
Reliabiliteten är ett mått på en studies tillförlitlighet och i vilken utsträckning denna kan upprepas och ge samma resultat (Säfsten & Gustavsson, 2019). Arbetets reliabilitet kan ifrågasättas då insamlade data från intervjuer till stor del påverkas av studiens respondenter. Reliabiliteten minskar även då respondenterna ofta är verksamma i flera byggprojekt och således alltid är en del av en process där de inhämtar ny kunskap och erfarenhet. Svaren skulle nödvändigtvis inte bli desamma om de skulle ställas igen (Trost, 2010). Reliabiliteten stärks däremot av ett öppet redovisande av studiens metod, genomförande och tillvägagångssätt. Närvaro av båda författarna samt inspelning av ljud och bild vid varje intervju stärker ytterligare reliabiliteten. Inspelning gör det möjligt att återgå till intervjun i efterhand, vilket minskar risken för feltolkning.
Metod och genomförande
Med validitet menas att det som avses mätas faktiskt mäts (Trost, 2010). Studiens validitet stärks då semistrukturerade intervjuer ger utrymme för respondenterna att ge utvecklade och mer, för studien, relevanta svar. En alternativ metod som enkätundersökning, riskerar att gå miste om relevant data. Validiteten stärks ytterligare av noggranna och strukturerade litteraturstudier innan intervjuguiden utformades. Vid urval av respondenter har det ställts krav på erfarenhet av KL-träbyggande. Resultatet skulle annars bli missvisande och minska studiens validitet. Studiens validitet stärks ytterligare av att respondenterna är verksamma inom olika projekt, regioner, yrkesgrupper och har varierade yrkeserfarenheter.
Teoretiskt ramverk
3
Teoretiskt ramverk
Kapitlet behandlar tidigare forskning som ligger till grund för studien. Vidare hur forskningen är kopplad till studiens frågeställningar.
3.1 Koppling mellan frågeställningar och teori
3.1.1 Vilka problem förekommer på en byggarbetsplats vid hantering och montage av ytterväggselement av KL-trä?
Genom att analysera och skapa en förståelse om KL-trä samt hantering och montage av väggskivor, kan förekommande problem identifieras.
3.1.2 Hur kan de identifierade problemen förebyggas för att
effektivisera hantering och montage?
Genom att studera effektivisering inom byggbranschen i form av Lean kan en bredare förståelse skapas som underlag till besvarande av frågeställningen. Vidare kan förebyggande åtgärder presenteras, i syfte att minimera risken för att de identifierade problemen uppstår.
3.2 KL-trä
3.2.1 Byggnadsmaterialet
Korslimmat trä är en benämning på förädlade träprodukter av prefabricerade skivor, plattor, pelare och balkar uppbyggda av korsvis limmade lager av brädor eller plankor, även kallade lameller (Svenskt Trä, 2017). Största mängden av det KL-trä som används i de nordiska länderna utgör bärande delar i stommar och kännetecknas av stomelement som väggar och bjälklag (se Figur 1). Vidare anges att stomelementen ofta används som stora planelement. KL-träelement kan tillverkas med hög prefabriceringsgrad och stora tvärsnitt, vilket resulterar i hög bärförmåga och styvhet i förhållande till låg egenvikt. Låg egenvikt ger fördelar för materialet när det kommer till grundläggning, transport och montage.
KL-träskivor består av minst tre och vanligtvis maximalt sju lager korsvis limmade lameller (Svenskt Trä, 2017). Lamellerna tillverkas av barr- eller lövträd där vartannat lager ligger vinkelrätt i förhållande till intilliggande lager. För att utnyttja virkets hållfasthet optimalt brukar virke med högre hållfasthet användas i skivornas ytskikt samt i skivans huvudbärriktning, där påkänningarna normalt är som störst. Svenskt trä anger att limmets hållfasthet blir optimal då fuktkvoten ligger nära jämviktsvärdet i den färdiga konstruktionen, vilket minskar eventuell sprickbildning i träet. Sprickbildning kan aldrig helt undvikas men har i regel ingen negativ inverkan på hållfastheten. Svenskt Trä (2017) anger att olika tillverkare har egna standarder för tjocklekar och hållfasthetsklasser som skiljer dem åt, men att tillverkningsprocessen är likartad (se Figur 2). Enskilda lameller sammanfogas genom fingerskarvning för att motsvara den slutliga skivans längd. Sedan hyvlas flatsidorna och förs vidare till limlinjen där lamellerna läggs ihop till paket som bildar skivor. Efter limpåläggning pressas lamellerna ihop under tryck. Slutligen sker bearbetning med CNC-maskin (Computer numerical control) i form av bland annat kantsågning, urfräsning och håltagning.
Teoretiskt ramverk
Mindre ojämnheter förekommer när skivorna tas ur limpressen, vilka justeras så att ytterligare efterarbete inte erfordras (Svenskt Trä, 2017). KL-träelement kan även tillverkas med synlig yta och då väljs brädor i ytskiktet efter de krav som ställs. Svenskt Trä tydliggör att de flesta KL-trätillverkare har olika utseendeklasser och egna sätt att benämna dessa.
Figur 1. Exempel på skivuppbyggnad av KL-trä (Svenskt Trä, 2017). Publicerad med medgivande.
Figur 2. Illustration över KL-träproduktion (Svenskt Trä, 2017). Publicerad med medgivande.
Teoretiskt ramverk
3.2.2 Montageplan
Montageplan är ett projektsanpassat dokument som innehåller montagebeskrivning och montageritningar (Svenskt Trä, 2018). En tydlig montageplan ska finnas upprättad vid montagestart (Svenskt Trä, 2017). Vidare ska montageplanen vara delgiven till alla som är i direkt, eller nära anslutning till montaget. Montagebeskrivningen ska vara utformad så att personalen på byggarbetsplatsen förstår den. Berörda hantverkare och kranförare ska innan montaget påbörjas få en genomgång av montageplanen. Beroende på hantverkarnas erfarenhet kan omfattningen av montagebeskrivningen variera, och kan enligt Arbetsmiljöverket (2020) behöva innehålla information om projektet, montageplatsen, montageordning, lyft, montageanvisningar, tillfällig stomstabilisering och mellanlagring av element.
3.2.3 Väggsskivor och montering
Väggar av KL-trä utgör ofta en del av en byggnads bärande struktur men kan även ha en enbart avskiljande och skyddande funktion (Svenskt Trä, 2017). En vägg av KL-trä kan vara uppförd både som ett stort planelement eller som en sammansatt enhet av flera mindre planelement. Vidare menar källan att väggelementens storlek främst begränsas av hanterbarhet, tillgänglig transport och lyftkapacitet.
Väggskivor kan bestå av enbart trä eller vara kompletterade med isolering, fasadmaterial, fönster och dörrar (Svenskt Trä, 2017). Ytterväggar kompletteras i de flesta fall på byggarbetsplatsen med isolerings- och fasadskikt. Skivornas plana yta utgör även ett bra underlag för skivbeklädnader. Om brandkraven uppfylls finns möjlighet att använda KL-trä med synlig yta.
För byggnader av KL-trä som är högre än två våningar är stomstabiliseringen viktig, vilket normalt ordnas med sammankoppling mellan väggar och bjälklag. Svenskt Trä (2017) hävdar att ”eftersom montage av KL-träelement är en relativt ny process för de flesta byggentreprenörer, är det bra om KL-trätillverkaren har representanter på plats när montaget av KL-träelementen påbörjas” (s. 169). Frågor som uppstår under startskedet kan därmed klargöras direkt utan att montaget stannar av. Vidare menar Svenskt Trä att det är viktigt att bygghandlingar följs och att sammankopplingar för stomstabilisering utförs korrekt. Infästningar och förband ska inte bara hålla byggdelarna på plats utan även föra ned horisontella och vertikala laster till grunden. Svenskt Trä (2017) anger att KL-trä kan monteras på olika sätt, med en mängd olika infästningstyper. Vidare fastslås att infästning med långa självborrande träskruv är den vanligaste infästningsmetoden för väggskivor. Infästning av ovanliggande bjälklag kan ske direkt ned i väggskivan (se Figur 3). Ovanliggande väggskiva fästs i sin tur med skråskruvning in i bjälklaget. Vidare kan väggskivorna skruvas samman i skarvar och hörn (se Figur 4). Svenskt Trä påpekar att det är viktigt att kontrollera placering på skruvar för att undvika skruvning parallellt träets fiberriktning. Vidare att vilken infästningsmetod som är mest lämplig skiljer sig åt mellan olika projekt.
Teoretiskt ramverk
Figur 3. Infästning mellan väggskiva och bjälklag (Svenskt Trä, 2017). Publicerad med medgivande.
Figur 4. Infästningar i hörn (Svenskt Trä, 2017). Publicerad med medgivande.
3.2.4 KL-trä och fukt
I Boverkets byggregler framgår det att ”Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka hygien eller hälsa” (Boverket, 2020a, s. 99). För att uppfylla detta krav anser Svenskt Trä (2017) att fuktkontroller av både levererade och monterade KL-element bör utföras regelbundet. Källan menar att en kontrollplan alltid bör upprättas och att elementen ska hanteras varsamt för att undvika smuts och skador. Smutsigt virke medför högre risk av mikrobiell påväxt då sporer ofta förekommer i smuts och innehåller näring.
Teoretiskt ramverk
KL-trä kan utsättas för regn utan att det blir ett problem för ett kvalitetssäkrat slutresultat, förutsatt att fukten inte blir långvarig (Martinsons, u.å.). Annars kan det krävas att materialet torkas ut innan inklädnad med hjälp av exempelvis fläktar. Ett moment som Martinsons menar blir både tidskrävande och kostsamt. Montaget kan i huvudsak genomföras med eller utan heltäckande väderskydd. Där det senare kräver ett mer aktivt arbete under hela byggprocessen, med tätningar av hål och skarvar mellan väggelementen med tejp.
Enligt Svenskt Trä (2017) har årstid för byggnation och lokala klimatförhållanden en betydelse för att minimera risken för fuktproblem. Vidare poängteras vikten av planering av leverans och montage, för att effektivisera byggnationen och minimera risken för tidskrävande fuktproblem.
3.2.5 Leverans, mottagning och lagring
Svenskt Trä (2017) skriver att KL-trä som har förhållandevis låg egenvikt kan levereras i fullformat ovanpå varandra. Elementen levereras normalt liggande med öppen eller täckt lastbil (Martinsons, u.å.). Svenskt Trä påpekar att leverantören bör vara väl informerad om montageordningen och bör ha tillgång till hela montageplanen. Källan menar att det är viktigt för att elementen ska märkas korrekt och lastas i rätt ordning, för att kunna lossas i korrekt montageordning på byggarbetsplatsen. Vidare kan det vara en fördel att ge leverantören tillgång till ritningar för att få förslag på indelning, och således kunna optimera leveranserna.
Martinsons (u.å.) och Svenskt Trä (2017) poängterar vikten av tidig planering för att minska risken för krävande omlastningar. Vidare att det vid leveransmottagning kontrolleras antal, dimensioner, trasiga emballage, synliga skador och fuktkvot på elementen. Källorna anger även att mellanlagring bör undvikas genom att välja montage direkt från lastbil. Om mellanlagring förekommer bör det säkerställas att elementen förvaras en bit över mark. Vilken medför god ventilation och minimerar stänk vid nederbörd, som annars ökar risken för mikrobiell påväxt. Vidare anges att det krävs tillräckligt med upplagsstöd under KL-elementen vid lagring för att undvika att elementen böjs.
3.2.6 Hantering och lyft
Hantering och lyft av väggelement av KL-trä kan ske genom flera metoder som vanligtvis bestäms av tillverkaren. Svenskt Trä (2017) skriver att väggar ofta levereras förberedda för lyft och att det vid lyft ofta används textilstroppar, stålvajrar eller stålstroppar. Vidare att väggelementen ofta lyfts med hjälp av speciella lyftkrokar och öglor. Leverantören och tillverkaren Martinsons (u.å.) skriver att lyft kan genomföras med en expanderande lyftplugg som monteras i förborrade hål (se Figur 5). Lyft av väggelement även utförs genom att stroppar träs genom förborrade hål i elementen. (Svenskt trä, 2017).
Svenskt Trä (2017) anger att vindförhållanden bör beaktas, då stora väggskivor kan upplevas som slanka och instabila. Vidare beskrivs att krantyp och dess storlek bedöms utifrån vikt och utformning på KL-träelementen.
Teoretiskt ramverk
Figur 5. Expanderande lyftplugg (Martinsons, u.å.) Publicerad med medgivande.
3.2.7 Stomstabilisering under byggskedet
Last som uppstår under byggskedet och som orsakats av byggverksamheten men som inte verkar efter färdigställandet benämns som bygglast (Swedish Standards Institute [SIS], 2005). Vidare definieras hjälpkonstruktioner som konstruktioner under byggskedet som inte behövs när den avsedda byggprocessen är avslutad och således kan tas bort. Exempel på hjälpkonstruktioner är stag, stämp och byggnadsställningar. Vid montage ska provisorisk stomstabilisering anordnas (Boverket, 2019) och anvisning för detta ska, enligt Svenskt Trä (2017) framgå i montageplanen. Vidare ska det i montageplanen framgå när stagningsmaterial kan tas bort och vilka krav och omständigheter som ska uppfyllas före borttagandet (Svenskt Trä, 2018).
SIS (2005) menar att om delar av ett bärverk är stöttat eller stagat av andra delar av bärverket, ska laster på grund av detta beaktas. Under byggskedet bör inverkan av interaktion mellan bärverk och delar av bärverk beaktas, vilket även inkluderar bärverk som ingår i hjälpkonstruktionen. Krav på maximala deformationer bör bestämmas för hjälpkonstruktioner, vilket annars kan påverka bärverkets utseende, användbarhet eller skada icke bärande delar (SIS, 2005).
3.3 Lean i byggproduktion
Byggnadsprojekt är vanligen unika och komplexa samt genomförs ofta i projektform med en mindre grad standardisering jämfört med exempelvis tillverkningsindustrin (Salem et al., 2006). Vidare skriver författarna att detta försvårar uppföljningsarbetet och således även förbättringsarbetet. Lean är en filosofi med grund i den japanska bilindustrin där onödigt och tidskrävande delar i tillverkningsprocessen började kartläggas (Liker, 2004).
Teoretiskt ramverk
Liker (2004) skriver om tidsförödande processer och Hansson et al. (2017) har vidare delat in dessa i sju kategorier som även går att koppla till byggprocessen:
1. Överproduktion – Att producera mer än nödvändigt.
2. Väntan – Att behöva vänta på andra yrkesgrupper, en upptagen kran eller försenade transporter.
3. Lager – Att material lagras i onödan vilket skapar längre ledtider och tar plats. 4. Rörelse – Onödiga rörelser som arbetarna behöver göra. Exempelvis om de
glömmer ett verktyg eller behöver hämta material.
5. Omarbete – Exempelvis att ett material behöver repareras eller modifieras för att passa.
6. Överarbete – Att utföra mer arbete är nödvändigt.
7. Transporter – Onödig förflyttning av material, verktyg och utrustning.
Lean i byggproduktion kan sammanfattas som ett sätt att utföra mer med en mindre mängd resurser genom att identifiera och eliminera slöseri (Carvajal-Arango et al., 2019).
3.4 Sammanfattning av valda teorier
Förståelse som skapas genom analysering av hantering och montage av KL-trä kan senare användas, för att tillsammans med Leanfilosofin genomföra analyser och dra slutsatser från den insamlade empirin. Teorierna bildar även ett ramverk för att kunna presentera förebyggande åtgärder. Vidare skapar teorierna förståelse för de moment som ingår i hantering och montage av ytterväggselement av KL-trä. Vidare hur momenten kan kopplas till de sju kategorierna enligt Lean.
Empiri
4
Empiri
I kapitlet presenteras den empiriska data som samlats in via intervjuer på ett konsekvent och sakligt sätt. Här presenteras även demografi av respondenter. Därefter presenteras en kategoriserad sammanfattning av data från intervjuerna. Avslutningsvis sammanfattas den insamlade empirin. Intervjuguiden redovisas i Bilaga 1 och alla intervjuer har även sammanfattats enskilt och återfinns i Bilaga 2.
Respondenterna kommer i kapitlet förkortas till bokstaven R, följt av numret på intervjun i ordningen enligt Tabell 1. Således hänvisar förkortningen R3 till respondent i intervju nummer tre.
4.1 Intervjuer
I Tabell 1 nedan presenteras demografi av intervjurespondenter. Tabell 1. Demografi av respondenter.
Intervjurespondenter
Intervju Yrke, år i rollen Ålder Kön Arbetslivserfarenhet Utbildning
1 Produktionsledare, 1 år 26 Man Hantverkare Byggnadsingenjör
Byggprogrammet - gymnasiet
2 Arbetsledare, 15 år 52 Man Hantverkare Byggprogrammet - gymnasiet
Diverse kompletterande utbildningar
3 Arbetsledare, 2 år 29 Man Projektingenjör Byggnadsingenjör
4 Hantverkare, 38 år 55 Man Hantverkare Byggprogrammet - gymnasiet
5 Arbetsledare, 3 år 33 Man Hantverkare Pågående internutbildning
4.1.1 Montageplan
Samtliga respondenter upprättar en montageplan. R1 upprättade montageplanen med utgångspunkt från material som leverantören tillhandahöll. R1 anser att montageplanen är en trygghet för att veta att montaget blir korrekt utfört. Vidare att fuktsäkerhet hade kunnat inkluderas i montageplanen, som en trygghet för beställaren. Både R2 och R3 upprättade montageplanen i samarbete med produktionsledare och byggarbetare. R3 anger att planeringsskedet är viktigt då montageordningen fastställs, och poängterar att det är av vikt att ha en detaljerad och noggrann montageplan. R4 ansåg att montageplanen var bristfällig då ingen på byggarbetsplatsen hade erfarenhet av byggnation med KL-trä sedan tidigare.
R2, R3 och R4 pekar på vikten av en genomtänkt montage- och leveransordning. R2 påpekar att tidsåtgången kan minimeras genom att få paketen i rätt ordning. R3 menar att tid förloras genom att lyfta om paketen. R3 anser att det blir svårt med ändringar efter att montageordningen är fastställd.
Empiri
4.1.2 Leveransmottagning och kontroller
R2 och R4 säger att leveranser sker regelbundet. R2 och R3 påpekar vikten av att elementen kommer i rätt ordning. R2 vill undvika onödiga lyft, men fel i leveransordningen förekommer på grund av varierande dimensioner och fraktkostnader. Något som även kräver stor yta då paketen sorteras om på plats. R4 säger att elementen placeras ut i rätt montageordning när de levereras och att det kräver stor yta. R5 påpekar att det är viktigt med erforderlig yta på arbetsplatsen. R4 menar att det hade varit enklare om elementen levererats stående men poängterar att det kanske hade försvårat transporten.
R1 anger att det är viktigt att planera leveranser till rätt ställe av byggarbetsplatsen då de tar upp mycket yta. Vidare att leveranser sker i god tid innan montaget och påpekar att det möjliggör en flexibel montageordning då man arbetar på stor yta. R5 säger att leveranser helst ska ske dagen före montaget. R2, R3 och R4 vill ha leveranser i anslutning till montaget. R5 poängterar att det är viktigt att få allting i rätt ordning och uppger att leverantören tänkte fel från början och inte beaktade mellanlagringen, vilket medförde att elementen levererades i omvänd ordning. R1 säger att det är svårt att upptäcka problem vid leveransen då det kräver stor kunskap om handlingarna, men att det alltid går att undersöka och dokumentera mer för att undvika problem.
R3 har haft problem med element som bågnat under transporten på grund av för få upplagsstöd, vilket blir tidskrävande att åtgärda. Vidare menar R3 att fler upplag vid transporten kunnat lösa problemet men poängterar att även det blir tidskrävande. R3 anger att montageordningen medför variation av storlek på paketen på grund av varierande dimensioner på skivorna. Vidare poängteras det att en annan montageordning kunnat lösa problemet med bågnande skivor, men att det är svårt att planera i förväg.
R2 och R3 kontrollerar vägglittera, beteckningar och att det är rätt element i paketen. R2 kontrollerar även alla öppningsmått på skivorna. Varken R1, R2 eller R4 genomför fuktkontroll vid leveransmottagning, men R4 och R5 genomför fuktkontroll i senare skede. R2 menar att det inte finns risk för fuktskador, så länge vatten inte blir stående på skivorna. R4 menar att leverantören garanterar att skivorna har godkänd fuktkvot när de levereras. R5 kontrollerar att ändträet inte är fuktigt. R1 och R3 kontrollerar att paketen är oskadade. R3 gör även en fuktkontroll och säger att problem med både skadade ytor och fukt förekommit. Även R1 påpekar skador på material och att det tar tid att reda ut och åtgärda problemen. Vidare att det vid skador tar tid att sköta kontakt med leverantören. R5 har haft fuktproblem vid öppningar i skivorna. Vilket har krävt uttorkning och i vissa fall slipning på grund av påväxt. R5 upplever att dessa åtgärder är tidskrävande men nödvändiga eftersom man tejpar ändträet innan montage. Vidare säger respondenten att momentet med tejpningen var problematiskt vid nederbörd och borde prefabricerats.
R1 och R2 anger att lyften kräver en erfaren kranförare. R2 anser att det är en stor fördel att kranföraren har lyft KL-trä förut. R1 menar att paketen är skrymmande i storlek och R2 anger att en viktgräns sattes på paketen för att kranen skulle kunna lyfta paketen över hela byggarbetsplatsen. Något som även minskade omsortering av paket. R4 upplever en utmaning med vikten på paketen och anger att leveranser måste ske nära kranen på grund av kranens kapacitet, vilket kräver stor yta för att kunna komma in med
Empiri
4.1.3 Mellanlagring
R1 mellanlagrar allt material i varierande utsträckning, antingen går skivorna från lastbil till förberedelse för montage eller så går de till långtidsförvaring. Vidare säger R1 att mellanlagringen medför tidskrävande förflyttning av materialet genom lyft, något som respondenten egentligen velat undvika. R5 mellanlagrar också material och säger att en trång arbetsplats kan medföra problem. R1 anger att storleken på elementen blir ett problem vid mellanlagring, eftersom elementen tar upp stor yta och inte får vara i vägen för något annat. R1 och R5 anger också att det är enkelt att stapla paketen på höjd. R1 poängterar dock att maxgränsen för arbete på höjd utan fallskydd sätter en gräns, även att det blir besvärligt att arbeta på höjd. R5 anger vikten av att mellanlagra material på ett plant underlag för att skivorna inte ska slå sig, vilket kan medföra problem vid montage.
R2, R3 och R4 mellanlagrar generellt ingenting. R2 anser att det blir svårt att mellanlagra paket då det kräver stor yta. R3 säger att mellanlagring förekommer vid fel i leveransordningen och vid håltagningar på skivorna. R3 anger att det är viktigt att elementen ligger stabilt och tillräckligt högt upp från marken för att inte påverkas av nederbörd vid mellanlagring. R3 gör en extra fuktkontroll på skivorna om de är avemballerade.
4.1.4 Montage
R1 och R5 monterar inte direkt från lastbil, vilket R2, R3 och R4 gör. R1 anger att montage direkt från lastbil varit optimalt, men påpekar samtidigt att det kunnat skapa problem och stress vid hinder. Även att det kan bli en kostnadsfråga om lastbilen får vänta.
Samtliga respondenter förbereder bjälklaget genom utsättning. R2 påpekar vikten av noggrann utsättning, och säger att ett felfritt montage bygger på att bjälklaget är plant och att skivorna sluter tätt. R4 påpekar vikten av att infästningsmaterial och verktyg är förberedda innan montaget påbörjas. Både R2 och R4 anger att det är viktigt med noggrannhet från början. R4 säger att det annars kan bli stora fel i slutändan och att det är viktigt med en fastställd startpunkt där montaget ska börja.
R3, R4 och R5 monterar vinklar på bjälklaget som väggskivorna stöts emot för att få väggarna att gå i liv, vilket R2 gör genom att montera en provisorisk regel på bjälklaget. R3 monterar även en provisorisk regel i botten på skivorna när de ligger i paketet för att de inte ska kasa i väg och skadas när skivorna lyfts.
R1, R3, R4 och R5 använder sig av provisoriska stag för att stabilisera väggskivorna vid montage. R2 och R3 monterar provisoriska reglar utvändigt i överkant för att få väggarna att liva. R4 hade urfrästa skarvar från fabrik för att få väggskivorna att gå i liv. R3, R4 och R5 påpekar att det är enkelt att göra provisoriska infästningar eftersom det går att skruva i princip överallt. R3 säger även att det förekommer stagning av ytterväggar med hjälp av anslutande innerväggar och vinklar i hörn.
R2 har en byggnad i kombination mellan en bärande stomme av stål och utfackningsväggar av KL-trä med synliga ytor, vilket medför att stag inte kan användas. Stagning sker i stället genom att fästa provisoriska reglar mellan väggskivans överkant och intilliggande stålbalkar. Reglarna på stålet plockas sedan bort allt eftersom bjälklag läggs ut. En slutjustering görs på väggarna som sedan skruvas ihop permanent med bjälklaget. R2 säger att det blir mycket provisoriska infästningar och att utförandet av
Empiri
stagning inte var förbestämt utan löstes på plats. R2 påpekar att eftersom de hade en synlig yta på väggarna hade stagning kunnat bli ett problem om hela stommen varit i trä, och troligtvis krävt en annan lösning. R2 och R5 menar att det är viktigt med rätt kompetens på rätt plats, vidare menar R2 att det är viktigt med folk som kan lösa problem och ta snabba beslut.
R1 anger att det förekommit problem med skivorna men att det är svårt att se innan de är monterade. R1 säger att det är avgörande i vilket skede som problem upptäcks och att det kan bli tidskrävande om problem upptäcks för sent, eftersom det riskerar att montaget blir stillastående. Även att höjden på väggarna kan vara ett problem då det blir svårt att frikoppla lyftdonen.
R2 anger vikten av att inte montera fler väggar än vad man klarar av att montera ovanliggande bjälklag vid färdig yta på skivorna. Vid nederbörd kan det annars bli rinningar på väggskivorna och nyansskillnader som är svåra att bli av med.
R3 skråskruvar väggskivorna genom ovanliggande bjälklag. R3 anger att skruvarna böjer sig lätt och att det är vanligt att skruvarna ändrar riktning innan de når väggen. Vilket resulterar i att skruven träffar håltagningar eller går ned synligt längs med väggens insida i stället för att gå in i väggen. Problem med skruvar som böjer sig leder till kontrollrundor på underliggande våning efter montaget. R3 säger vidare att dessa skruvar är svåra att skruva ut igen, vilket medför att de kapas av och sedan skruvas en ny skruv intill. R3 anser att det hade underlättat om skruvning kunnat utföras rakt i väggens vertikala riktning för att bli av med precisionen vid skråskruvning. R3 säger att det är vanligt med vinklar i hörn om det inte är synliga ytor, och att det vid synliga ytor skruvas i vinkel från utsidan. Provisoriska infästningar används vid sammankopplingar för att få elementen att sluta tätt. Även R5 poängterar att det var speciellt hur skruvningen skulle utföras.
R3 anger att det till en början blir mycket provisoriska skruv. R3 anser att en metod med färre skruvar hade effektiviserat montaget. R4 anger att det blir mycket skruv och anser att många sorters skruvar är svårt att hålla reda på. R4 säger att det är viktigt med en stark skruvdragare som klarar av stora dimensioner på skruvar. Vidare att det är en nackdel att använda mycket skruvdragare då det i längden blir slitsamt för handlederna. R4 säger att problem med byggfukt förekommit och att det är lång väntetid för uttorkning. R4 påpekar att det är viktigt att skydda materialet från fukt under byggnation. R5 säger att det blir mycket tejpande av skarvar.
Samtliga respondenter anger att stommontaget går fort att utföra. R2 anger att det inte var några problem att hålla tidsplan vilket respondenten upplever är ovanligt. Respondenterna menar dock att det är mycket efterarbete med infästningar. R5 säger att de haft mycket efterarbete från ställning och menar att högre prefabriceringsgrad hade effektiviserat arbetet. R1 säger att det är många moment i ett och samma projekt, vilket är tidskrävande och att det kan vara svårt att hålla koll på allt. R2 säger att det kan bli monotont och tidskrävande med mycket skruvning.
Respondenterna anger att det inte finns ett utökat behov av samarbete mellan olika yrkesgrupper under produktionen. R3 påpekar dock att det är viktigt att föra en dialog med installatörer om det dagliga montaget och vad som kan väntas bli färdigt under de kommande dagarna.
Empiri
Samtliga respondenter anger att väderförhållanden kan bli kritiska. R3 och R5 säger även att bra väder är en förutsättning för montaget och menar att det går snabbt att montera då det är vindstilla och fritt från nederbörd. R2, R3, R4 och R5 säger att väggskivorna enkelt snurrar i vinden då de är lätta i förhållande till dess storlek. R2 menar att montaget kan vara otäckt när det blåser. R3 säger att KL-trä inte kan monteras i väderförhållanden som betongelement klarar av. R5 upplever att det geografiska läget på projektet har medfört problem med vinden.
4.1.5 Omarbetning
R1, R2 och R4 anger problem med rundade innerhörn vid urfräsningar från tillverkningen. Ett problem som åtgärdas på plats med motorsåg eller cirkelsåg. R4 poängterar att det är viktigt att urfräsningen är korrekt för att skivorna ska kunna sluta tätt i sidled, vilket annars kan leda till fel i väggens måttkedja. R1 anser att det är ett bekymmer när det inte passar, men anser likt övriga respondenter att materialet är enkelt att hantera vid justering.
R1 anser att projekteringen är en avgörande faktor och menar att omarbete nästan uteslutande berott på projekteringsfel. R1 upplever att det är mycket kopiering i modellerandet under projekteringen, vilket ofta leder till följdfel på samtliga våningsplan. R1 påpekar att det i detta projekt varit möjligt att gå över på andra moment när problem uppstår, och att mindre projekt kan vara mer känsliga för problem.
R2 säger att justeringar med motorsåg förekommit på vissa block och poängterar att det blir tidskrävande om felen är grova. R2 anser att det är viktigt att ha någon med motorsågskörkort på plats vid montaget. R2 påpekar att omarbete med motorsåg kan bli ett problem när man har synlig yta på skivorna, eftersom sågen kan skada ytan. R2 säger att det bygger på att det är rätt från början och påpekar, likt R1, att det beror på projekteringen. R2 hade väggskarvar i fönsteröppningarna och det hände att fönstersmygarna inte gick i liv, vilket fick justeras med elhyvel.
Även R3, R4 och R5 säger att omarbete av väggskivor förekommit. R3 anger att omarbete av väggskivor skett på grund av ändringar, tillkommande håltagningar och förstärkning av konstruktionen. Vidare har det förekommit att väggar inte stämt i höjd, vilket justerats med motorsåg. R4 uttrycker att håltagningar kunde planerats bättre och att det är frustrerande med omarbete då en tidsplan ska följas.
4.1.6 Erfarenhetsåterföring
R1 försöker se till att någon i varje arbetslag har erfarenhet sedan tidigare och att erfarenheter fördelas genom att skifta i arbetslagen. Vidare att det är en avvägning då montaget måste flyta på. R1 påpekar även att det är viktigt att fördela erfarenheterna för att vid sjukdom kunna backa upp montaget.
R2 säger att arbete med erfarenhetsåterföring sker internt och att erfarenhet av KL-trä finns inom företaget. R2 säger dock att det var första projektet med stålstomme och KL-trä och att erfarenheter saknades för stomtypen. R5 har anlitat ett företag med erfarenhet av byggande med KL-trä som utförde montaget i samarbete med egna hantverkare. Erfarenheten ska sedan tas med till framtida projekt.
R3 anger att avvikelser dokumenteras och att det genomförs ett avstämningsmöte på slutet för att se över förbättringsmöjligheter. R4 anger att möten genomfördes för att gå igenom problem och fördelar. R4 säger att ingen på plats hade tidigare erfarenheter och
Empiri
att problem fick lösas på plats. R4 anser att det skulle varit tacksamt att ha någon på plats med tidigare erfarenheter vid första montaget.
R1 och R4 har inte utbildats om montaget. R2 fick utbildning från leverantören och hade genomgång om hur montaget utförs, toleranser och introduktion om lyfttekniker. R3 går igenom konstruktion, förutsättningar och montageordning innan varje montage. En mer detaljerad genomgång av detaljer och handlingar hålls i anslutning till montagestart.
R1 försöker arbeta med standardiserad arbetsberedning så att alla får samma information. Enligt R1 är det annars enkelt att missa dela ut all information. R3 säger att nya medarbetare får en introduktion av detaljer och handlingar, både på den teoretiska biten och sedan ute på plats. R2, R3 och R4 säger att tillkommande medarbetare arbetar med någon som är bekant med montaget. R4 menar att nya medarbetare inte fick någon speciell introduktion.
4.2 Sammanfattning av insamlad empiri
Alla respondenter anser att en välgjord montageplan är viktigt och att det påverkar förutsättningen för hur montaget fortskrider. Respondenterna anger att planering är avgörande vid byggnation med KL-trä, både för att undvika problem och möjliggöra ett smidigt montage. Vidare framkommer det att vilka kontroller som genomförs och vid vilken tidpunkt skiljer sig åt mellan samtliga respondenter.
Bland respondenterna är det vanligast förekommande att inte mellanlagra material, utan att montera materialet direkt när leveranserna ankommer till byggarbetsplatsen. Vidare framkommer det att monteringen skiljer sig åt vilket visar på avsaknad av standardiserade arbetssätt för att montera och fästa väggskivor.
Hur och vilken typ av stagning som kan utföras under byggnationen beror på om väggskivorna har synliga ytor eller inte. Provisoriska infästningar är vanligt förekommande och det poängteras att KL-trä är ett tacksamt material att arbeta med när det gäller infästningar, justeringar och omarbete. Något som förekommer bland samtliga respondenter. Att någon på plats har tillstånd att arbeta med motorsåg har därför lyfts fram som viktigt.
Erfarenhetsåterföring sker främst genom att nya medarbetare arbetar med en erfaren. En respondent påpekar att det hade varit tacksamt om någon med erfarenhet kunnat närvara i början av montaget.
Storleken på elementen kan bli kritisk då de kräver stor yta vid leverans och hantering. Vidare att vind kan bli ett kritiskt moment vid lyft då elementen är lätta i förhållande till dess storlek och har ett stort vindfång. Flera respondenter poängterade vikten av att ha en erfaren kranförare på plats.
Analys och resultat
5
Analys och resultat
Kapitlet presenterar analysen av den insamlade empirin i relation till arbetets teoretiska ramverk, för att besvara studiens frågeställningar och uppnå dess mål.
5.1 Analys
Analysen har genomförts som beskrivet i avsnitt 2.1 Undersökningsstrategi och 2.5 Arbetsgång. Till grund för analys och resultat ligger insamlade data från avsnitt 3 Teoretiskt ramverk och 4 Empiri.
5.1.1 Omarbete
Svenskt Trä (2017) anger att KL-träskivor bearbetas med hjälp av CNC-maskiner vid tillverkning. Från intervjuerna framkommer det att väggskivor haft rundade innerhörn vid urfrästa håltagningar, vilket leder till justering med motorsåg. En respondent säger även att modifiering med motorsåg förekommit då väggskivor haft fel höjd. Vidare anser en respondent att det är viktigt att någon på plats har motorsågskörkort. Respondentens åsikt styrks då övriga respondenter även nämnt att modifiering med motorsåg förekommer. Vidare framgår det att modifiering med motorsåg kan bli problematiskt om väggskivor har synliga ytor, då sågen kan skada ytorna. Utöver modifiering med motorsåg förekommer även modifiering med elhyvel och cirkelsåg. Flera respondenter uttrycker att det blir bekymmer då väggskivor inte stämmer och en respondent menar att det är frustrerande då man har en fastställd tidsplan att följa. Modifiering av väggskivor kan bli ett tidskrävande problem, något som enligt Hansson
et al. (2017) kan betraktas som omarbete.
Genom intervjuerna framkommer det att projekteringsfel ofta leder till omarbete av väggskivor. Problem som förekommit är modelleringsfel, ändringar, tillägg av hålbilder och förstärkningar av konstruktion. En respondent menar att ändringar kan ge stora konsekvenser på den upprättade montageplanen. Vilket styr leveransordningen från fabrik och kan medföra tidskrävande samt riskfylld omsortering på plats. En annan respondent menar att det kan vara svårt att i förväg upptäcka problem och att dess omfattning beror på när problemet uppmärksammas.
5.1.2 Leverans, mottagning och lagring
KL-element riskerar enligt Martinsons (u.å) och Svenskt Trä (2017) att böjas vid mellanlagring med få upplagsstöd, något som stärks av intervjuerna. Av intervjuerna framgår det även att böjda element förekommer redan vid leveransmottagning. Något som, enligt en respondent, är en effekt av den förbestämda montageordningen vilken medfört kraftig variation i paketens dimensioner. Även andra respondenter pekar på problem med leveransordningen på grund av montageordning, ändringar, storlek, fraktkostnader och risk för osäkra transporter. Något som pekar på erfarenhetsbrist och styrker att Svenskt Trä (2017) menar att leverantören bör få tillgång till ritningsunderlaget och montageplanen, för rådgivning om indelning och optimering av leveranserna.
Skadat och fuktigt material är även ett problem som respondenter haft vid leveransmottagning. Problem som medför ett svårt och tidskrävande montage. En respondent menar även att kontakten med leverantören tar tid vid problem.
Montage direkt från lastbil är något som respondenterna ser olika på. En respondent menar att problem vid direkt montage kan leda till stress samt onödiga kostnader, och
Analys och resultat
mellanlagrar därför alla sina element. Mellanlagring innebär enligt en respondent mer transport av material i form av lyft, ett moment som enligt Hansson et al. (2017) är tidskrävande. Andra respondenter har monterat direkt från lastbil utan att uttrycka problem, vilket gör att momentet även kan ses som överarbete. Svenskt Trä (2017) pekar på vikten av planering av leverans och montage för att effektivisera montaget och minska mellanlagring, något som även det bekräftas av intervjuerna.
Av intervjuerna framgår det att stor tillgänglig yta krävs på arbetsplatsen för att möjliggöra mellanlagring. Vidare att problem kan uppstå om det inte finns tillgänglig yta nära kranen vid leveransmottagning om viktgräns inte satts på paketen med avseende på kranens kapacitet. Genom noggrann planering av montageplan kan onödiga lyft och lagring vid omsortering undvikas, vilket minskar risken för skador på material (Hansson et al., 2017) och mikrobiell påväxt (Svenskt Trä, 2017; Martinsons, u.å.).
5.1.3 Materialegenskaper och infästningsmetod
Svenskt Trä (2017) anger att vindförhållanden bör beaktas vid lyft av stora väggskivor. Flera respondenter angav att väggskivor snurrar vid lyft. En respondent menade att projektets geografiska läge missgynnat lyften, då man vid flera tillfällen fått avbryta montaget på grund av vind. Att vind kan både försvåra eller avbryta montaget är något som flera respondenter anger och kan enligt Hansson et al. (2017) kopplas till tidskrävande väntan. Vidare kan avbrott i montaget på grund av vind leda till oförutsedd mellanlagring.
Svenskt Trä (2017) anger att infästning med självborrande träskruv är den vanligaste infästningsmetoden av väggskivor. Respondenterna menar att metoden medför mycket skruvning samt många olika typer av skruv. Vidare menar respondenterna att infästningsmetoden leder till monotont, tidskrävande samt slitsamt arbete för handleder på grund av arbete med skruvdragare. Precision vid skruvning har även lyfts fram som ett problem. Skruvar som missar väggskivor på grund av riktningsförändringar riskerar att skada skivornas yta. Något som kan bli ett problem vid krav på synlig yta. Problemet medför även överarbete (Hansson et al., 2017) då det krävs efterkontroller och i vissa fall borttagning och infästning av ny skruv. Riktningsförändringar i skivorna medför även svårigheter med att kontrollera så att skruven inte endast sitter parallellt träets fiberriktning (Svenskt Trä, 2017).
5.1.4 Fukthantering
Svenskt Trä (2017) menar att fuktkontroll bör utföras regelbundet vid både leveransmottagning och montering. Intervjuerna visar dock på stora skillnader i fukthantering, dels hur det genomförs, dels när det genomförs. Vilket visar på brister i fukthanteringen i montageplan. Vidare har respondenterna haft varierad mängd problem när det kommer till fukt. En respondent har haft problem med fukt redan vid leveransmottagningen då kontroller gjorts. Samtidigt menar en respondent att leverantören garanterar att fuktkvoten ligger inom godkänt intervall, och genomför därför ingen kontroll vid leverans. Samma respondent säger dock att det i senare skede uppstått fuktproblem som medfört tidskrävande uttorkning med fläktar. Något som enligt Hansson et al. (2017) kan ses som onödig väntan. Fukt kan även orsaka påväxt (Boverket, 2020a), något som en respondent haft problem med. Problemet har inneburit tidskrävande omarbete i form av slipning.
