Livsmedelsverket

Rapportering av

livsmedels-tillsynen år 2005

Sammanfattning

Den livsmedelsrapportering som tillsynsmyndigheterna ska göra till Livsmedels-verket är omarbetad för ett par år sedan och görs av två anledningar. Dels för att Livsmedelsverket behöver ett bättre underlag över hur tillsynen fungerar, dels att Livsmedelsverket har skyldighet att rapportera uppgifter om livsmedelstillsynen i Sverige till kommissionen. Den rapportering som Livsmedelsverket nu kräver stämmer med den rapportering som kommissionen efterfrågar. Denna omarbetade rapportering är den fjärde i ordningen.

Fem tillsynsmyndigheter har valt att inte rapportera. Ytterligare ett antal kommuner har även detta år endast summariskt svarat på frågorna. Resultatet av detta blir en rapportering där man ibland har svårt att dra några slutsatser.

Resultat och medelvärden är uträknade som om alla tillsynsmyndigheter rap-porterat även om man i dagsläget ser att uppgifterna inte är riktiga eller att det saknas uppgifter. Detta för att ge en bild av vad man i framtiden kan dra för slut-satser när rapporteringen från myndigheterna blivit mer fullständig.

Antalet inrapporterade livsmedelsanläggningar var 54 098 vilket var en ökning med 1 530 anläggningar från år 2004. På dessa anläggningar gjordes det 22 609 inspektioner vilket var en minskning från år 2004 med 3 048 inspektioner. Övriga tillsynsbesök ökade med 1 347 och var 13 837 under år 2005.

Besöksfrekvensen var 0,67 besök per anläggning och inspektionsfrekvensen var 0,42 inspektioner per anläggning. Besöksfrekvensen har minskat något och är i nivå med år 2003 års rapportering. Det är viktigt att påpeka att det är den totala besöksfrekvensen som kan jämföras med tidigare års inspektionsfrekvens. Livs-medelsverket har från år 2002 delat upp besöken i inspektionsbesök och övriga tillsynsbesök vilket inte var fallet tidigare.

I medeltal har en heltidsarbetande inspektör 136 anläggningar att ha tillsyn över. Andelen anläggningar som inspektörerna har tillsyn över har minskat under flera år. Mellan åren 2004 och 2005 var minskningen elva anläggningar. Detta var förväntat eftersom myndigheterna fått mer tillsynspersonal. Variationerna mellan

Det är stora skillnader mellan kommunerna hur livsmedelstillsynen sköts. Alltför många tillsynsmyndigheter har en arbetsbelastning som gör det omöjligt att utöva en fullgod tillsyn. Detta tyder på att livsmedelstillsynen inte prioriteras i många kommuner. Flera kommuner uppger också att de har svårighet att tillsätta inspektörstjänster. För att fortsättningsvis kunna bibehålla, eller där det är nöd-vändigt, förbättra dagens situation behövs fortsatt engagemang i dessa frågor från den kommunala nämnd som har ansvaret för tillsynen på livsmedelsanläggning-arna.

Noteras kan dock att det alltid är verksamhetsutövaren som har ansvar för att tillhandahålla tjänliga livsmedel.

Bakgrund

Livsmedelsverket har sedan början av 1990 talet begärt in rapporteringar från lan-dets tillsynsmyndigheter.

Livsmedelsverket har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (f.d. Svenska Kommunförbundet) och några kommunrepresentanter utarbetat detta rapporteringssystem (Föreskriften om rapporteringsskyldighet för tillsynsmyndigheter SLVFS 2000:25), vilket togs i bruk i och med 2002 års rapportering. Enligt 2 § skall den kommunala nämnden till Livsmedelsverket lämna uppgifter om tillsynen som verket särskilt beslutat om. Utformningen av rapporteringssystemet är tänkt att bättre kunna ge svar på hur tillsynen fungerar och även belysa var tillsynen bör intensifieras. Dessutom stämmer den bättre överens med den rapportering som Livsmedelsverket är ålagd att göra till kommissionen. En direkt jämförelse med rapporter tidigare än år 2002 låter sig inte göras eftersom det är många nya frågor. 2005 års rapportering jämförs med år 2004 samt även från och med år 2002 i de fall rapporteringen varit fullödig.

Rapporteringen har förutom att ha blivit mer detaljerad även inneburit att till-synsmyndigheterna kunnat rapportera elektroniskt via en lösenordsskyddad blan-kett. Påminnelser har skett via webbplatsen. Sista rapporteringsdatum ändrades också från 31 januari till den 6 februari 2006 eftersom många tillsynsmyndigheter ännu inte hunnit rapportera. Trots detta saknades ett 55-tal tillsynsmyndigheter som åter påmindes via fax om utebliven rapportering och att man hade till den 19 februari 2006 på sig att rapportera.

På grund av att rapporteringstiden förlängdes och mycket extraarbete för ver-ket har denna rapportering blivit något försenad. Livsmedelsverver-ket har även gjort några korrigeringar där det varit uppenbart att vissa resultat saknades. Anled-ningen till detta var att minska felen i rapporteringen.

Resultatet i denna rapportering återspeglar vad tillsynsmyndigheterna rap-porterat till Livsmedelsverket.

Av landets 291 tillsynsmyndigheter har 286 lämnat in rapporteringen för år 2005. Bland dessa fanns några som endast lämnat svar på några få frågor. Dess-utom har flera myndigheter fortfarande svarat ofullständigt i specifika frågeställ-ningar vilket gör att Livsmedelsverket ibland har svårt att dra slutsatser. Summe-ringar kommer trots detta att göras samt viss jämförelse med rapporteSumme-ringarna från och med 2002 kommer att göras även om några direkta slutsatser är svåra att dra.

Tillsynsmyndigheterna som inte rapporterat livsmedelsdelen till Livsmedels-verket för år 2005 är

• I Östergötlands län saknas Ödeshögs kommun. • I Kronobergs län saknas Tingsryds kommun. • I Skåne län saknas Staffanstorps kommun. • I Värmlands län saknas Storfors kommun. • I Dalarnas län saknas Borlänge kommun.

Storfors kommun har inte lämnat in någon livsmedelsrapportering under de fyra senaste åren och för Borlänge kommun saknas de tre senaste årens rapporte-ringar.

Från och med den 1 januari 2006 har nya förordningar från kommissionen börjat gälla. Denna rapportering gäller dock år 2005 varför alla hänvisningar görs till de lagstiftningar som var gällande under år 2005. Av den anledningen

benämns också arbetet som myndigheterna utför med tillsyn och inte kontroll som blir fallet från och med år 2006.

Sammanställningen över dricksvattentillsynen under år 2005 presenteras vid ett senare tillfälle.

Indelning i olika livsmedelsgrupper

Livsmedelsanläggningarna är indelade i olika grupper.

• ”Primärproducenter” är anläggningar som producerar livsmedel i obearbe-tad form som till exempel ägg eller honung. Djuruppförning ingår inte i denna kategori. Denna typ av produktion omfattas i dagsläget inte av svensk livsmedelslagstiftning.

• ”Tillverkare/producenter/förpackare” är industriella såväl som icke industriella tillverkare/producenter och förpackare. Motsvarar

avgiftsgrupp 1 (Föreskrifter och allmänna råd om livsmedelstillsyn mm SLVFS 1990:10). Se även ”Producenter med egen butik”

• ”Partihandel” motsvarar avgiftsgrupperna 2.1.1 och 2.1.2 (SLVFS 1990:10).

• ”Detaljhandel” motsvarar avgiftsgrupperna 2.2 och 2.3 (SLVFS 1990:10). • ”Restauranger och storhushåll” motsvarar avgiftsgruppen 3 (SLVFS

1990:10).

Definitioner

Nedan följer en förklaring på vad olika begrepp i denna rapport betyder.

• Besökta anläggningar. Detta är livsmedelsanläggningar som tillsynsmyn-digheten gjort en eller flera inspektioner och/eller övriga tillsynsbesök på. Redovisas här även i procent av totala antalet livsmedelsanläggningar. • Totala antalet tillsynsbesök per anläggning. Detta är

tillsynsbesöksfre-kvensen per totala antalet anläggningar. Redovisas här som tillsynsbesök per anläggning.

• Totala antalet inspektioner per anläggning. Detta är inspektionsfrekvensen per totala antalet anläggningar. Redovisas här som inspektion per anlägg-ning.

• Totala antalet tillsynsbesök per besökt anläggning. Detta är

tillsynsbesöksfrekvensen per besökt anläggning. Redovisas här som tillsynsbesök per besökt anläggning.

• Totala antalet inspektioner per besökt anläggning. Detta är inspektionsfre-kvensen per besökt anläggning. Redovisas här som inspektion per besökt anläggning.

• Årsarbetskrafter. Detta är den totala arbetsinsatsen på livsmedelsområdet som tillsynsmyndigheten gjort, det vill säga summan av inspektörer och administrativ personal. En årsarbetskraft är 200 arbetsdagar.

• Inspektörsårsarbetskrafter. Detta är inspektörernas arbetsinsats på livsme-delsområdet. En inspektörsårsarbetskraft är 200 dagar.

• Anläggningar per inspektörsårsarbetskraft. Ett mått på hur många anlägg-ningar som en heltidsarbetade livsmedelsinspektör har tillsyn över. • Antal inspektörer i livsmedelstillsynen. Detta är antalet inspektörer som

arbetar med livsmedelstillsyn oberoende av hur stor del av arbetstiden som är livsmedelstillsyn. Till exempel 0,25 årsarbetskrafter på en tillsynsmyndighet kan vara fördelade på mellan en till fyra inspektörer.

Antalet livsmedelsanläggningar i landet

Av de uppgifter tillsynsmyndigheterna rapporterat år 2005 om tillsynen i landet kan utläsas att det fanns drygt 54 000 livsmedelsanläggningar.

Fördelningen av livsmedelsanläggningarna var enligt följande. • 71 % restauranger och storhushåll, 38 188 anläggningar • 22 % detaljhandel, 11 665 anläggningar

• 4,5 % tillverkare/producenter/förpackare, 2 437 anläggningar • 2,3 % partihandel, 1 250 anläggningar

• 0,85 % producenter med egen butik, 462 anläggningar • 0,18 % primärproducenter, 100 anläggningar.

Jämfört med föregående år har ingen procentuell förändring skett mellan grup-perna. Se även bilaga C samt tabellerna 1a och 7 där även resultaten från och med 2002 finns redovisade.

Merparten av anläggningarna, cirka 80 procent, sysselsatte mindre än fyra årsarbetskrafter eller hade en årsomsättning på mindre än fyra miljoner kronor per år. Se även tabell 1b.

Besökta anläggningar

Livsmedelsverket anser att det är av stort intresse att få vetskap om hur många anläggningar som fått inspektionsbesök eller övriga tillsynsbesök under året.

Totalt Varav besökta Procent

• 2 437 tillverkare mm 1 232 51 • 462 producenter m butik 209 45 • 38 184 restauranger mm 17 305 45 • 100 primärproducenter 45 45 • 11 665 detaljhandel 4 777 41 • 1 250 partihandel 475 38 Totalt 54 055 24 037 44

Partihandel låg lägst med 38 procent medan tillverkare mm låg högst med 51 pro-cent. De återstående fyra grupperna låg samlade däremellan. Genomsnittet för samtliga anläggningar var 44 procent vilket var marginellt lägre än föregående år då 45 procent av anläggningarna blev besökta. I tabell 2 finns även resultaten från och med år 2002 redovisade. De verksamheter som har flest anläggningar, restau-ranger och detaljhandel, varierar minst i besöksfrekvens åren emellan. Se även tabell 2 och bilaga A.

Årsarbetskrafter

Det totala antalet årsarbetskrafter (inspektörer och administrativ personal) fortsät-ter att öka och var för år 2005 uppe i 463 vilket var en ökning med 42 årsarbets-krafter sedan föregående år. Det ser glädjande nog ut som om tillsynsmyndighe-terna fått ytterligare något ökade resurser. Sedan år 2002 då denna rapportering startade har antalet årsarbetskrafter ökat årligen. Ökningen beror inte enbart på grund av att fler kommuner rapporterat, många kommuner har också fått ökade resurser. Se även tabell 6 där även resultat från och med 2002 finns redovisade.

Inspektörsårsarbetskrafter

Även en ökning av inspektörsårsarbetskrafterna kunde noteras under år 2005. Antalet var uppe i 397 jämfört med 359 år 2004. Noteras kan dock att

• 90 tillsynsmyndigheter hade som mest 0,5 inspektörsårsarbetskrafter, motsvarande siffra för år 2004 var 93. Antalet för år 2003 var ytterli-gare något högre.

• 20 tillsynsmyndigheter hade som mest 0,2 inspektörsårsarbetskrafter, motsvarande siffra för år 2004 var 24. Antalet för år 2003 var ytterli-gare något högre.

Livsmedelsverket anser det positivt att andelen myndigheter som lägger ner högst 0,2 inspektörsårsarbetskrafter per år på livsmedelstillsyn minskar.

På en tillsynsmyndighet delade tre livsmedelsinspektörer på 0,28 inspektörs-årsarbetskrafter. Verket finner det svårt för dessa tre att både upprätthålla sin kompetens och att utöva livsmedelstillsyn på totalt 0,28

inspektörsårsarbetskrafter. Det vanligaste var dock att det endast var en inspektör som skötte livsmedelstillsynen vid dessa myndigheter. Fyra stora

tillsynsmyndigheter hade uppgivit att de hade fler än tio inspektörsårsarbetskrafter.

Det fanns dock även tillsynsmyndigheter som fått minskade inspektörsresur-ser. Andelen som fått färre inspektionsresurser har dock minskat sedan föregående år.

• 53 tillsynsmyndigheter har fått mindre resurser år 2005 än år 2004 • 135 tillsynsmyndigheter hade samma resurser båda åren

• 101 tillsynsmyndigheter hade mera resurser år 2005 än år 2004. Ser man till den resursbehovsanalys som tillsynsmyndigheterna gjorde år 2004 och utfallet år 2005 finner man att många myndigheter fortfarande inte fått tillräckligt med personal för att täcka behovet. Noteras kan också att ett 30-tal tillsynsmyndigheter hade ett större antal inspektörsårsarbetskrafter än vad resursbehovsanalysen beräknade år 2004.

• 188 tillsynsmyndigheter hade färre inspektörsårsarbetskrafter år 2005 än vad som resursbehovsanalysen kom fram till år 2004

• 23 tillsynsmyndigheter hade de inspektörsårsarbetskrafter år 2005 som resursbehovsanalysen kom fram till år 2004

• 31 tillsynsmyndigheter hade ett större antal inspektörsårsarbetskrafter år 2005 än vad som resursbehovsanalysen kom fram till år 2004.

Anläggningar per inspektörsårsarbetskraft

Ett mått på arbetsbelastningen för inspektörerna kan vara antal anläggningar per inspektörsårsarbetskraft. Hänsyn har inte tagits till storleken på anläggningen, typ av livsmedelsanläggning eller hur långa avstånd det är för myndigheten vilket på något vis också borde räknas in i arbetsbelastningen samt övriga arbetsuppgifter.

Under år 2005 var medelvärdet 136 anläggningar per

inspektörsårsarbetskraft, medianvärdet var 134. Detta är en minskning från år 2004 med elva anläggningar. Räknar man in den administrativa personalen var siffran 117 vilket var en minskning med åtta från föregående år. Detta var väntat eftersom tillsynsmyndigheterna fått mer personal. Variationen myndigheter emellan är dock fortfarande orimligt stor från noll anläggningar per

inspektörsårsarbetskraft till 770. Detta är en ökning från föregående år då

variationen var mellan tre och 553. De flesta kommunerna ligger dock runt medel- (136) och medianvärdet (134). Se även bilaga B och tabell 6 där resultat från och med 2002 finns redovisade.

Resursbehovsanalys

245 tillsynsmyndigheter hade gjort en resursbehovsanalys. De uppgav att de totalt skulle behöva ytterligare 224 inspektörsårsarbetskrafter, räknar man in den admi-nistrativa personalen var summan uppe i 245 årsarbetskrafter för att klara av livs-medelstillsynen. Om samtliga tillsynsmyndigheter svarat på denna fråga skulle sannolikt siffrorna vara ytterligare högre. Se även bilaga B och tabell 6. I tabell 6 finns även resultaten från och med år 2002 redovisade.

Fem tillsynsmyndigheter uppgav att de hade ett litet överskott av inspektörs-personal medan 29 tillsynsmyndigheter uppgav att de hade ett fullgott antal inspektörer. Av dessa tillsynsmyndigheter var det endast 16 som redovisade minst ett tillsynsbesök per anläggning och år.

Antal inspektörer i livsmedelstillsynen

Rapporteringen innehöll också en fråga om hur många inspektörer som arbetade med livsmedelstillsyn. Summan blev 733,5 vilket är en ökning mot föregående år med 26,7 inspektörer. Här har fortfarande några tillsynsmyndigheter missuppfattat frågan och skrivit in hur många inspektionsårsarbetskrafter myndigheten hade inom livsmedelsområdet och inte hur många inspektörer som arbetade med livs-medelstillsynen. Summan borde alltså vara något större. Se även bilaga B och tabell 6 där även resultaten från och med 2002 finns redovisade.

Verksamhetsplan

Från och med år 1993 skall tillsynsmyndigheterna utarbeta en årlig verksamhets-plan enligt tillsynsföreskrifternas 4b § SLVFS 1990:10. Planen ska fortlöpande följas upp och utvärderas.

274 av 282 tillsynsmyndigheter svarade att de hade en verksamhetsplan vilket motsvarar 97 procent. Andelen myndigheter med verksamhetsplan ökar något år från år. Se även tabell 10 där även resultat från och med 2002 finns redovisade.

Tillsyn

I allmänna råden till 4 § i föreskrifterna om livsmedelstillsyn (SLVFS 1990:10) anges att varje anläggning bör inspekteras årligen.

Frågeställningen de fyra senaste åren är annorlunda än vid tidigare rapporte-ringar. Tillsynsbesöken hos anläggningarna är uppdelade i två kategorier. Dels inspektioner och dels övriga tillsynsbesök och summan av dessa är totalt antal tillsynsbesök. Det är summan av inspektioner och övriga tillsynsbesök som mest liknar inspektionsfrekvensen som angivits i rapporteringen före år 2002. Då var en inspektion allt som inte var en provtagning.

Ett tillsynsbesök kan delas in i nio olika tillsynspunkter (till exempel under-håll och rengöring av lokalerna, personalhygien eller märkning samt presentation av livsmedel). Om man vid ett tillsynsbesök tittar på minst fem av dessa punkter räknas det som en inspektion i annat fall är det ett övrigt tillsynsbesök. Om man vid tillsynsbesöket endast gör en provtagning räknas inte detta som ett tillsynsbe-sök. Se även bilagorna A och B.

Totala antalet tillsynsbesök per anläggning

Antalet tillsynsbesök per anläggning var 0,67 om man ser till det totala antalet anläggningar. Detta är något färre än föregående år då antalet var 0,73. Median-värdet var 0,67 (det fanns lika många tillsynsmyndigheter som hade fler

respektive mindre tillsynsbesök per anläggning).

Skillnaderna mellan tillsynsmyndigheterna var fortsättningsvis stor, från noll till 109 tillsynsbesök per anläggning. Myndigheten med 109 tillsynsbesök har endast redovisat en anläggning men 109 tillsynsbesök.

64 av 273 rapporterande tillsynsmyndigheter hade en tillsynsfrekvens på mer än ett besök per år under år 2005. Fyra tillsynsmyndigheter redovisade fler än två tillsynsbesök. Se även bilaga B och tabell 14. Tabell 14 visar i stapeldiagramform hur antalet inspektioner, övriga tillsynsbesök samt totala antalet tillsynsbesök är fördelade per anläggning hos tillsynsmyndigheterna.

Totala antalet tillsynsbesök redovisades även gruppvis. Tillverkare mm hade fortsättningsvis flest tillsynsbesök per anläggning med 1,1. Lägst antal tillsynsbe-sök hade gruppen primärproducenter. De övriga grupperna låg samlade mellan 0,60 – 0,72 tillsynsbesök per anläggning.

• Tillverkare mm 1,1 tillsynsbesök per anläggning • Partihandel 0,72 tillsynsbesök per anläggning • Restauranger mm 0,66 tillsynsbesök per anläggning • Producenter m butik 0,64 tillsynsbesök per anläggning • Detaljhandel 0,60 tillsynsbesök per anläggning • Primärproducenter 0,52 tillsynsbesök per anläggning Medelvärde 0,67 tillsynsbesök per anläggning Tillsynsbesöken ökade vid gruppen partihandel medan de övriga grupperna fick något färre antal tillsynsbesök. Se även tabell 3, där även resultatet från och med 2002 finns redovisade.

Totala antalet inspektioner per anläggning

Inspektionsfrekvensen för samtliga anläggningar låg på 0,42 inspektioner per anläggning vilket var en minskning från 0,49 år 2004. Även inspektionerna är uppdelade gruppvis. Även här hade tillverkare mm flest inspektioner. De övriga låg väl samlade dock med betydligt färre inspektioner per anläggning. Se även tabell 3 där även resultat från och med år 2002 finns redovisade.

• Tillverkare mm 0,92 inspektion per anläggning • Partihandel 0,54 inspektion per anläggning • Primärproducenter 0,45 inspektion per anläggning • Producenter m butik 0,42 inspektion per anläggning • Restauranger mm 0,40 inspektion per anläggning • Detaljhandel 0,36 inspektion per anläggning Medelvärde 0,42 inspektion per anläggning

Ingen grupp kom upp till det allmänna rådet i SLVFS 1990:10 om en inspektion per anläggning och år.

Även här skiljer sig tillsynsmyndigheterna åt och varierar mellan noll och 91 inspektioner per anläggning. Myndigheten med 91 inspektioner per anläggning hade endast redovisat en anläggning men 91 inspektioner.

inspek-Totala antalet tillsynsbesök per besökt anläggning

Bland de anläggningar som haft tillsynsbesök var det flera som fått mer än ett till-synsbesök. Besöksfrekvensen på de anläggningar som fått tillsynsbesök har mins-kat marginellt från 1,6 till 1,5 tillsynsbesök. Flest tillsynsbesök fick fortsättnings-vis tillverkare mm med 2,3 tillsynsbesök, vilket var en minskning från 3,1 till-synsbesök år 2004. Även bland de övriga grupperna har det skett minskningar utom för restauranger mm som ligger kvar på 1,5 tillsynsbesök, vilket även är medelvärdet för samtliga anläggningar. Se även tabell 4 där resultaten från och med år 2002 år finns redovisade.

• Tillverkare mm 2,3 tillsynsbesök per besökt anläggning • Partihandel 1,9 tillsynsbesök per besökt anläggning • Detaljhandel 1,5 tillsynsbesök per besökt anläggning • Restauranger mm 1,5 tillsynsbesök per besökt anläggning • Producenter m butik 1,4 tillsynsbesök per besökt anläggning • Primärproducenter 1,2 tillsynsbesök per besökt anläggning Medelvärde 1,5 tillsynsbesök per besökt anläggning

Totala antalet inspektioner per besökt anläggning

Inspektionsfrekvensen var naturligtvis lägre än besöksfrekvensen. I medeltal fick de besökta anläggningarna 0,94 inspektioner per besökt anläggning vilket var en minskning med cirka 0,1 inspektioner jämfört med föregående år. Även här hade tillverkare mm och partihandel den största minskningen jämfört med år 2004, de båda grupperna hade trots detta fortfarande flest inspektioner av samtliga grupper. Partihandeln ligger något lägre i inspektionsfrekvens och de tre övriga grupperna ligger samlade ytterligare något lägre. Se även tabell 4 där även resultaten från och med år 2002 finns redovisade.

• Tillverkare mm 1,8 inspektion per besökt anläggning • Partihandel 1,4 inspektion per besökt anläggning • Primärproducenter 1,0 inspektion per besökt anläggning • Producenter m butik 0,93 inspektion per besökt anläggning • Restauranger mm 0,88 inspektion per besökt anläggning • Detaljhandel 0,87 inspektion per besökt anläggning Medelvärde 0,94 inspektion per besökt anläggning

Besökta anläggningar med avvikelser

Vid ett tillsynsbesök eller en inspektion tittar inspektörerna på hur anläggningarna fungerar. Finns några avvikelser eller är allt bra? Tyvärr är det väldigt ofta som inspektören måste påpeka avvikelser. Skillnaden är dock stor mellan de olika grupperna (20 procent). I medeltal noterades avvikelser hos 56 procent av de besökta anläggningarna. Flest avvikelser hade restauranger mm tätt följd av pro-ducenter med egen butik och minst med avvikelser hade gruppen primärprodu-center mm.

Noteras kan också att flera tillsynsmyndigheter som rapporterat har valt att även detta år inte svara på denna fråga. Procentsatsen för avvikande anläggningar skulle om samtliga rapporterande tillsynsmyndigheter hade besvarat denna fråga vara större.

• Restauranger mm 58 procent • Producenter m butik 57 procent • Detaljhandel 53 procent • Tillverkare mm 49 procent • Partihandel 37 procent • Primärproducenter mm 31 procent

Medelvärde 56 procent

Andelen anläggningar som fått anmärkningar ligger på samma nivå som föregå-ende år. Restauranger mm är den grupp som även detta år fick flest anmärkningar. Ordningen bland de övriga grupperna har skiftat. Producenter med butik till exempel som hade minst avvikelser år 2004 hade näst mest anmärkningar år 2005. Se även tabell 5 där även resultaten från och med år 2002 finns redovisade.

Åtgärdskrav

Vilka typer av åtgärdskrav var det som inspektörerna noterar? Åtgärdskraven delas in i undergrupper såsom, skriftliga åtgärdskrav, omhändertagande, saluför-bud, återkallande av godkännande eller övrig avvikelse. Nedan redovisas åtgärds-kraven utan uppdelning i anläggningsgrupper. Jämfört med föregående år har andelen åtgärdskrav ökat något vilket till största delen beror på att rapporteringen blivit bättre ifylld.

Procent av besökta anläggningar • 12 227 skriftliga åtgärdskrav 51 procent • 221 återkallande av godkännande 0,92 procent

I tabell 8 a och b är åtgärdskraven uppdelade även i anläggningsgrupper. Restau-ranger mm hade flest skriftliga åtgärdskrav med 58 procent tätt följd av produ-center med egen butik och detaljhandeln. Partihandeln hade minst med 31 procent.

Även här har flera tillsynsmyndigheter fortfarande valt att inte besvara frågan.

Avvikelser

Vilka typer av avvikelser är det som inspektörerna noterar? Avvikelserna delas in i grupperna ”EKP/utbildning”, ”hygien”, ”sammansättning”, ”mikrobiologisk avvikelse”, ”kemisk/fysikalisk kontamination”, ”märkning och presentation” samt ”övriga avvikelser”. Nedan resovisas avvikelser utan uppdelning i undergrupper eller anläggningsgrupper. Tillsynsmyndigheterna redovisade både något flera och något färre avvikelser bland grupperna år 2005 än år 2004.

Procent av besökta anläggningar • 9 556 EKP/utbildning 40 procent

• 9 281 hygien 39 procent

• 1 210 märkning och presentation 5,0 procent • 1 096 andra avvikelser 4,6 procent • 498 mikrobiologisk avvikelse 2,1 procent • 177 kemisk/fysikalisk kontamination 0,73 procent • 121 sammansättning 0,50 procent

I tabell 9 a och b redovisas resultatet av avvikelserna uppdelade i undergrupper och anläggningsgrupper. Av det som rapporterats in kan man se att det var flest avvikelser i gruppen ”EKP/Utbildning” och då främst i ”EKP”. Även brister inom ”hygien” orsakade många noteringar om avvikelser.

Jämför man olika anläggningstyper fann man att

• Primärproducenter fick flest avvikelser på ”EKP/Utbildning” och då undergruppen ”EKP”.

• Tillverkare mm fick flest avvikelser på grupperna ”EKP/Utbildning” och ”Hygien” och undergruppen ”EKP” men även ”Lokaler, inredning och utrustning” var vanlig. ”Märkning och presentation” var även van-ligt förekommande.

• Partihandel hade flest avvikelser på ”Hygien” och undergruppen ”Lokaler, inredning och utrustning” men även ”EKP/Utbildning” och undergruppen ”EKP” var vanlig.

• Detaljhandel hade flest avvikelser på ”EKP/Utbildning” med under-gruppen ”EKP” samt ”Hygien” med underunder-gruppen ”Lokaler, inredning och utrustning”. ”Märkning och presentation” var även vanligt före-kommande.

• Restauranger mm hade flest avvikelser på ”EKP/Utbildning” med undergruppen ”EKP” samt ”Hygien” med undergruppen ”Lokaler, inredning och utrustning”.

• Producenter med egen butik hade flest avvikelser på

”EKP/Utbildning” med undergruppen ”EKP” men även ”Hygien” med undergruppen ”Lokaler, inredning och utrustning” samt ”Märkning och presentation” var även vanligt förekommande.

Inga stora förändringar har skett från 2004 års rapportering. Rapporteringen för år 2005 är dock något bättre ifylld än för de tre tidigare åren.

Projektinriktad kontroll

Projektinriktad kontroll (PIK) innebär att en bestämd fråga inom livsmedelsområ-det kontrolleras samtidigt vid ett större antal tillsynsobjekt inom en eller flera till-synsmyndigheter. Tillsynsmyndigheterna träffas vid minst två länsträffar om året. Vid dessa träffar diskuteras olika områden av livsmedelstillsynen som kan vara av intresse för ett PIK-projekt. En eller flera myndigheter utarbetar därefter en pro-jektplan om hur denna undersökning ska utföras. Resultatet sammanställs efter projektet och kan därefter användas i den vanliga tillsynen. En kopia av rapporten skickas dessutom till Livsmedelsverket.

Deltagandet i dessa projekt varierar något mellan åren. Under år 2005 var det 54 procent som deltog i ett eller flera PIK-projekt av de 280 tillsynsmyndigheter som besvarat frågan. Detta var en minskning med 15 procent från år 2004. Se även tabell 11 där även resultat från och med 2002 finns redovisad.

Egenkontrollprogram

Vid tillsynsbesöken hade 14 179 dokumenterade genomgångar av egenkontroll-programen (EKP) gjorts. Av dessa var det 5 968 anläggningar som följde sitt EKP. Att företagaren/producenten följer sitt EKP behöver inte vara helt relevant för livsmedelssäkerheten vid anläggningen. Frågan var inte om företagaren/produ-centen hade ett EKP som var relevant för verksamheten, utan endast om företaga-ren/producenten följde det fastställda EKP. Resultatet visade att för år 2005 var andelen företagaren/producenten som följde sitt EKP 42 procent vilket var en marginell ökning med en procent om man jämför med de senaste två åren. Se även bilaga C.

Provtagning

Livsmedelsproverna delas in i olika grupper, till exempel ”mejeriprodukter”, ”kött och köttprodukter”, ”frukt och grönsaker” med mera. Dessutom delas några grup-per in i undergrupgrup-per. Till exempel ”mejeriprodukter” delas upp i ”konsumtions-mjölk”, ”ost” och ”andra mjölkprodukter”. Se tabell 12 och 13 samt bilaga D. Anledningen till detta är att det är av stort intresse att se om det är någon speciell varugrupp som oftare får anmärkningar än andra. Slutsatser är lättare att dra om underlaget är stort.

Analyser och undersökningar – andra än mikrobiologiska

Enligt denna rapport har det tagits 1 548 prov vilket är en ökning med knappt 200 prov från år 2004. På dessa har man gjort en eller flera olika typer av undersök-ningar. En minskning av svarande myndigheter har skett från ett 70-tal år 2003 till 62 svarande myndigheter år 2005. Några slutsatser är svåra att dra med detta lilla underlag.

Fortfarande har några kommuner angivit antal avvikande provresultat men inte angivit hur många prov som togs totalt, ett resultat av detta kan vara att andelen avvikande prov blir för stort. Se även tabell 12.

Mikrobiologiska specialanalyser, zoonoser mm

Enligt rapporteringen har drygt 47 000 prov analyserats under år 2005 fördelat på åtta olika specialanalyser, vilket var en minskning med 3 000 prov från år 2004. Också här är det inrapporterade materialet ofullständigt. Specialanalyserna är Lis-teria monocytogens, Verotoxinproducerande E-coli, Campylobacter, Salmonella, Yersinia enterocolitica, Bacillus cereus, Staphlyococus aureus samt Clostridium perfringens.

För livsmedelstillsynen i landet är dessa årliga sammanställningar av stort värde. Dels ger de ett underlag som gör att verket kan identifiera eventuella pro-blemområden, dels kan verket spåra trender och under vissa omständigheter avläsa effekterna av införda åtgärder. Dessutom får verket ett underlag för den rapportering som verket är skyldiga att skicka till EU. Det sistnämnda är inte minst viktigt. Den information som EU samlar in på detta sätt1 utgör ett viktigt underlag för arbetet med nya direktiv och förordningar och det betyder att våra möjligheter att kunna påverka detta arbete och understryka våra argument i förekommande fall kan vara beroende av att verket har tillgång till en relevant inhemsk statistik. Därför är det viktigt att alla kommuner medverkar och skickar in denna information. I

1

Dessa rapporter ingår i den årliga. Zoonosrapporten, Trends and sources of zoonotic agents in animals, feedstuffs, food and man in the European Union and Norway, som sammanställs av EU. De ingående svenska delarna sammanställs av SVA i en svensk zoonosrapport som finns på SVAs webbplats:www.sva.se

detta sammanhang bör det påpekas för den händelse det upplevs som betungande att sammanställa rapporten att det är lätt för analyslaboratorierna att ge kommu-nerna dessa sammanställningar. Detta förutsätter naturligtvis att man specificerar sina önskemål till laboratorierna.

Ur de inskickade rapporterna utläser verket inga stora förändringar jämfört med de tre föregående åren. Fortfarande redovisas ett stort antal undersökningar avseende Salmonella, Stafylococcus aureus, Bacillus cereus och Clostridium per-fringens, och resultaten är stort sett tillfredsställande, medan Listeria monocytoge-nes och Campylobacter möter ett väsentligt mindre intresse.

Fortfarande är det en hel del kommuner som inte skickar in någon statistik – Livsmedelsverket hoppas på bättring inför kommande år. För att få fler kommuner att skicka in sina analysresultat funderar nu Livsmedelsverket åter på hur man ska kunna hjälpa till i den processen. I bilaga D finns resultaten i tabellform.

Mikrobiologiska analyser totalt

Totalt redovisades 25 087 mikrobiologiska prov. Provantalet ligger något högre än föregående år (24 107) men något lägre än år 2003 (25 293). Andelen tillsyns-myndigheter som besvarat denna del av rapporteringen var 247 tillsyns-myndigheter år 2005. Andelen svar har varierat från 248 år 2002, 244 år 2003 och 252 år 2004 till 246 år 2005.

Av de rapporterade proven bedömdes 252 som otjänliga vilket motsvarar 1,8 procent. Procentsiffran var något högre än vid föregående års rapport. Andelen tjänliga med anmärkning var 16 procent vilket var en marginell minskning från föregående år.

”Färdig mat” var den grupp som man tagit flest prov på, drygt 9 400. Av dessa var 2,4 procent otjänliga och 19 procent tjänliga med anmärkning. Ande-larna otjänliga prov har ökat jämfört med föregående år.

Gruppen ”örter och kryddor” hade 3,9 procent otjänliga prov och var därmed den grupp som hade största andelen otjänliga prov, andelen tjänliga med anmärk-ning var 22 procent. Vid 2004 års rapportering var inget prov otjänligt medan 23 procent bedömdes tjänliga med anmärkning. Det togs fler prov i gruppen under år 2005 (51 stycken) jämfört med år 2004 (35 stycken). Gruppen ”Spannmål, bageri-produkter och konditorivaror” hade nästan lika stor andel otjänliga prov, 3,1 pro-cent och andelen tjänliga med anmärkning var 19 propro-cent.

Antal prov i gruppen ”övriga livsmedel” har ökat kraftigt från föregående år med drygt 3 500 prov och är nu uppe i 4 9566 Anledningen till detta beror på att en stor tillsynsmyndighet har redovisat all sin provtagning under ”övrigt

Av undergrupperna var det ”konsumtionsmjölk” som hade flest otjänliga prov, 9,1 procent, följd av ”fjäderfä, färskt och fryst kött” med 4,8 procent och ”spannmål” med 4,3 procent. Resultaten är något förändrade mot föregående år. Att dra några långtgående slutsatser av detta resultat visar sig fortfarande svårt. Se även tabell 13.

Provtagning per anläggning

Provtagningsfrekvensen var 0,49 prov per anläggning vilket är densamma som för år 2004. För tidigare år var resultatet något högre. Nio tillsynsmyndigheter rap-porterade mer än två prov per anläggning, motsvarande siffra för föregående år var 16. Den tillsynsmyndighet som tog flest prov tog 29 prov per anläggning, vilket var en myndighet som rapporterat endast en anläggning, 29 prov och många tillsynsbesök. 40 tillsynsmyndigheter tog fler än ett prov per anläggning och 27 myndigheter rapporterade inget enda prov. Se även bilaga A.

Övriga kommentarer från kommunerna

Det har även detta år kommit in många kommentarer till rapportering. Många hade synpunkter på att rapporteringen var alldeles för omfattande och tidskrä-vande. Man påtalar att man inte har haft system för att enkelt kunna ta fram de underlag till de frågeställningar som finns i rapporteringssystemet. Flera kommu-ner räknar med att från och med år 2006 års rapportering ska det bli lättare att lämna uppgifter på framförallt åtgärdskraven samt avvikelserna från tillsynsbesö-ken eftersom de enkelt ska kunna tas fram från de datorbaserade inspektionerna. Några myndigheter har efterfrågat resultat från tidigare rapporteringar. Man kan nu skriva ut 2004 års rapportering genom att gå upp i ”Historik”. Man kan även som tidigare ändra årtalet när man loggar in då kan man få fram rapporte-ringarna från och med år 2002.

Flera tillsynsmyndigheter har också påtalat att det är svårt och tidsödande att rapportera all provtagning. Ett sätt att underlätta rapporteringen är att begära av laboratorierna vid upphandlingen att de ska leverera en sammanställning årligen av alla resultat i den form Livsmedelsverket kräver. Det går troligen att få ut denna tjänst även om upphandlingen redan är gjord. En sammanställning av kommunens egna provtagning borde den enskilda kommunen även vara intresserade av. Laboratorierna kan naturligtvis endast göra dessa

sammanställningar om man fått information om hur indelningen i grupper ser ut. Flera myndigheter påtalar också att det borde vara enklare om laboratorierna direkt fick rapportera till Livsmedelsverket. I dagsläget är detta inte juridiskt möjligt.

Det har kommit många kommentarer om företagens egenkontrollprogram. De som finns följs i många fall inte och dokumentationen är i många fall bristfällig. Många är dessutom gamla och behöver omarbetas medan andra fortfarande inte utarbetat något egenkontrollprogram. Det ”köps” också egenkontrollprogram baserade på HACCP-principer (Hazard analysis critical control points) av konsul-ter, i många fall verkar dessa bli ”hyllvärmare” eftersom intresset från verksam-hetsutövaren i många fall är minimalt.

Många myndigheter har också haft information och även utbildningar av egenkontrollprogram som baseras på HACCP-principer. Förenklat innebär HACCP-principer att egenkontrollprogrammet ska inriktas på var produktionen är som känsligast och om fel uppstår vad företagaren/producenten då ska göra.

Hos många tillsynsmyndigheter råder fortfarande brist på inspektörer. Vid några myndigheter har inspektören slutat och ingen ersättare har kunnat tillsättas i tid. Vid andra myndigheter upplever inspektörerna en alldeles för stor

arbetsbörda, de hinner inte med den tillsyn de skulle önska.

Många inspektörer återkommer dessutom med kravet på att de önskar ett kör-kort för personal som arbetar inom restauranger och storhushåll, eftersom kunska-pen om livsmedelshygien hos många är alldeles för låg. Livsmedelsverket har fått ett regeringsuppdrag där verket ska utreda frågan om hur kunskapsnivån på restaurang och storkökspersonal ska kunna höjas. En rapport med verkets förslag har överlämnats till regeringen. Livsmedelsverket föreslår att personer som arbetar i livsmedelsindustri, på restauranger och i livsmedelsindustri, måste gå utbildning som avslutas med ett skriftligt test.

Datorbaserade inspektioner har många myndigheter börjat tillämpa vid restauranger och storhushåll samt detaljhandel. Inspektörerna men även företaga-ren/producenten ser i allmänhet positivt på denna form av inspektion även om den är mer tidskrävande än de tidigare inspektionerna. Företagaren/producenten har ofta stora problem att uppfylla kraven i checklistan för datoriserade inspektioner.

Många inspektörer har lagt ner tid på att läsa in sig på de nya förordningarna som började tillämpas den 1 januari 2006. Många inspektörer har också deltagit på de kurser Livsmedelsverket hållit i ämnet.

Det har blivit allt vanligare med tillsynsmyndigheter som börjat samverka över kommungränserna för att få en mer effektiv tillsyn. Livsmedelsverket ser positivt på detta. Det blir också vanligare med att flera kommuners förvaltningar går samman.

Noteras kan att matförgiftningar ska rapporteras på en speciell rapporterings-mall. Tanken är att man kontinuerligt ska rapportera misstänkta/verifierade mat-förgiftningar till Livsmedelsverket. Matförgiftningsrapporteringen finns på vår webbplats www.slv.se offentlig tillsyn matförgiftningar - rapportering.

Tabeller

Fördelning av antalet anläggningar i undergrupper och i procent, åren 2002 - 2005 År Primär Produ- center Tillverkare/ producenter/ förpackare Parti- handel Detalj- handel Restauranger och andra storhushåll Producenter med egen butik Totalt

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal 2002 104 0,22 1 976 4,2 1 061 2,3 13 231 28 29 952 64 362 0,78 46 686 2003 121 0,24 2 098 4,1 1 162 2,3 11 475 23 35 453 70 412 0,81 50 721 2004 101 0,19 2 475 4,7 1 234 2,3 11 638 22 36 698 70 422 0,80 52 568 2005 100 0,18 2 437 4,5 1 250 2,3 11 665 22 38 188 71 462 0,85 54 098 Tabell 1b

Fördelning av antalet anläggningar i avgiftsgrupper, år 2005 Avgiftsklasse r Primär- produ-center Tillverkare/ producenter / förpackare Parti- handel Detalj -handel Restaurange r och andra storhushåll Producente r med egen butik Antal Anläggningar i undergrupper Avgiftsgrupp 1 – Omsättning (Mkr/år) < 4 68 1 564 274 1 906 4 – 10 2 331 30 363 11 – 50 4 263 11 278 51 – 150 1 117 118 > 150 103 103 Avgiftsgrupp 2.1.1 – Omsättning (Mkr/år) < 100 5 223 228 ≥ 100 36 36 Avgiftsgrupp 2.1.2 – Omsättning (Mkr/år) < 4 3 591 594 4 – 25 189 182 26 – 100 1 109 110 101 – 400 43 43 > 400 31 31 Årsarbetskrafter < 4 8 8 383 30 937 110 39 438 4 - 10 1 1 908 5 180 24 7 113 11 – 30 1 939 994 2 1 936 > 30 1 187 93 281 Ej klassade 5 59 28 248 980 11 1 331 Summa anläggningar 100 2 437 1 250 11 665 38 184 462 54 098

Tabell 2

Andelen besökta anläggningar (inspektioner + övriga tillsynsbesök) uppdelade i undergrupper och i procent. Vissa anläggningar kan ha fått flera tillsynsbesök och/eller inspektioner, åren 2002 - 2005

År Primär- Produ-center Tillverkare/ producenter / förpackare Parti-handel Detalj-handel Restaurange r och andra storhushåll Producente r med egen butik Totalt antal anlägg-ningar Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % 2002 33 32 2 924 148* 620 58 5 524 42 16 747 56 182 50 26 030 56 2003 50 41 1 234 59 604 52 5 469 48 17 183 48 209 51 24 749 49 2004 38 38 1 296 52 357 29 5 139 44 16 399 45 222 53 23 510 45 2005 45 45 1 232 51 475 38 4 777 41 17 305 45 209 45 24 043 44 * En kommun har angivit många fler anläggningar med besök än anläggningar i gruppen.

Tabell 3

Antal inspektioner och övriga tillsynsbesök per anläggningar, åren 2002 - 2005 År Primär- produ- center Tillverkare/ producenter/ förpackare Parti- handel Detalj- handel Restauranger och andra storhushåll Producenter med egen butik Totalt antal anlägg- ningar Insp . per anl. Tot. besö k per anl. Insp. per anl. Tot. besö k per anl. Insp . per anl. Tot. besö k per anl. Insp . per anl. Tot. besö k per anl. Insp. per anl. Tot. besö k per anl. Insp . per anl. Tot. besö k per anl. Insp . per anl. Tot. besö k per anl. 2002 0,18 0,29 0,91 1,2 0,37 0,51 0,38 0,57 0,52 0,74 1,0 1,4 0,50 0,71 2003 0,47 0,66 0,83 1,1 0,31 0,45 0,40 0,65 0,41 0,62 0,50 0,74 0,43 0,64 2004 0,38 0,55 1,3 1,6 0,50 0,66 0,44 0,70 0,44 0,68 0,48 0,70 0,49 0,73 2005 0,45 0,52 0,92 1,1 0,54 0,73 0,36 0,60 0,40 0,66 0,42 0,64 0,42 0,67 Tabell 4

Antal inspektioner och övriga tillsynsbesök per besökta anläggningar, åren 2002 – 2005 År Primär- produ- center Tillverkare/ producenter/ förpackare Parti- handel Detalj- handel Restauranger och andra storhushåll Producenter med egen butik Totalt antal besökta anläggninga r Insp . per anl. Tot. besö k per anl. Insp. per anl. Tot. besö k per anl. Insp . per anl. Tot. besö k per anl. Insp . per anl. Tot. besö k per anl. Insp. per anl. Tot. besö k per anl. Insp . per anl. Tot. besö k per anl. Insp. per anl. Tot. besök per anl. 2002 0,58 0,91 0,61 0,82 0,63 0,88 0,91 1,4 0,93 1,3 2,0 2,7 0,89 1,3 2003 1,1 1,6 1,4 1,8 0,60 0,87 0,85 1,4 0,85 1,3 0,98 1,4 0,88 1,3 2004 1,0 1,5 2,5 3,1 1,7 2,3 0,99 1,6 1,0 1,5 0,91 1,3 1,1 1,6 2005 1,0 1,2 1,8 2,3 1,4 1,9 0,87 1,5 0,88 1,5 0,93 1,4 0,94 1,5

Tabell 5

Antalet besökta anläggningar med avvikelser uppdelade i undergrupper i procent, åren 2002 – 2005 År Primär Produ-center Tillverkare/ producenter / förpackare Parti-handel Detalj- handel Restaurange r och andra storhushåll Producente r med egen butik Totalt antal besökta anläggninga r

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % 2002 4 12 467 16 114 18 2 181 39 6 906 41 94 52 9 766 38 2003 18 36 531 43 177 29 2 971 54 8 788 51 83 40 12 568 51 2004 19 50 713 55 160 45 2 906 56 9 552 58 85 38 13 435 57 2005 14 31 603 49 175 37 2 517 53 10 116 58 120 57 13 545 56

Tabell 6

Årsarbetskrafter som arbetar med livsmedelstillsyn, åren 2002 – 2005 År Årsarbets- kraft Anläggning / årsarbetskraft Inspektörs-årsarbetskraft Anläggning / inspektörs-årsarbetskraft Beräknat ytterligare årsarbets-krafter Beräknat ytterligare inspektörsårs-arbetskrafter Antal arbetande inspektöre r 2002 360 130 302 155 153 147 625 2003 393 129 330 154 195 182 674 2004 421 125 359 147 217 203 707 2005 463 117 397 136 245 224 734 Tabell 7

Livsmedelstillsyn i några siffror, åren 2002 – 2005 År Antal livsmedels-anläggninga r Antal inspek-tioner Antal övriga besök Anläggninga r med besök Besökta anläggninga r med avvikelser Mikro-biologiska prov Övriga prov 2002 46 686 23 133 10 209 26 030 9 766 28 328 822 2003 50 721 21 656 10 978 24 749 12 574 25 293 1 572 2004 52 568 25 657 12 490 23 510 13 435 24 107 1 412 2005 54 098 22 609 13 837 24 043 13 545 25 087 1 548

Tabell 8a

Antalet besökta anläggningar med åtgärdskrav uppdelade i undergrupper i procent, år 2005 Primär- produ-center Tillverkare/ producenter / förpackare Parti- handel Detalj- handel Restaurange r och andra storhushåll Producente r med egen butik Totalt antal besökta anläggninga r % % % % % % % Åtgärdskra v 31 49 37 53 58 57 56 – Skriftliga åtgärdskrav 38 38 30 48 53 50 51 – Omhänder-tagande 0,24 0,21 0,21 0,02 0,48 0,08 – Saluförbud 0,57 1,3 1,1 0,36 0,48 0,54 – Återkallan-de av god-kännande 0,89 2,9 1,1 0,80 1,4 0,92 – Annan 2,2 0,41 0,36 0,25 0,27 Tabell 8b

Antalet besökta anläggningar med åtgärdskrav uppdelade i undergrupper, år 2005 Primär- produ-center Tillverkare/ producenter / förpackare Parti- handel Detalj- handel Restaurange r och andra storhushåll Producente r med egen butik Totalt antal besökta anläggninga r Åtgärdskra v 14 603 175 2 517 10 116 120 13 545 – Skriftliga åtgärdskrav 17 471 142 2 300 9 192 105 12 227 – Omhänder-tagande 3 1 10 4 1 19 – Saluförbud 7 6 52 63 1 129 – Återkallan-de av god-kännande 11 14 54 139 3 221 – Annan 1 5 17 43 66

Tabell 9a

Antalet besökta anläggningar med avvikelser uppdelade i undergrupper samt typen av avvikelse i procent, år 2005

Primär- produ-center Tillverkare/ producenter / förpackare Parti- hande l Detalj -handel Restaurange r och andra storhushåll Producente r med egen butik Totalt antal besökta anläggninga r % % % % % % % Åtgärdskrav 31 49 37 53 58 57 56 EKP/Utbildning 31 33 16 35 42 51 40 – EKP 29 31 15 33 41 44 38 – personalutb. 6,7 12 6,9 18 21 25 20 Hygien 20 33 19 34 41 44 39 – personalhygien 11 11 4,6 15 19 23 18 – lokaler, inred-ning, utrustning 20 27 16 30 36 37 34 – hantering 2,2 14 5,1 18 23 22 21 Sammansättning 1,2 0,61 0,43 0,96 0,50 Mikrobiologisk avvikelse 2,2 2,0 0,21 2,6 2,0 2,4 2,1 Kemisk/fysikalis k kontamination 0,89 0,21 0,84 0,71 0,96 0,73 Märkning och presentation 6,7 11 3,6 12 2,6 12 5,0 Andra avvikelser 11 8,9 5,7 4,2 4,3 7,2 4,6 Tabell 9b

Antalet besökta anläggningar med avvikelser uppdelade i undergrupper samt typen av avvikelse, år 2005 Primär- produ-center Tillverkare/ producenter / förpackare Parti- hande l Detalj -handel Restaurange r och andra storhushåll Producente r med egen butik Totalt antal besökta anläggninga r Åtgärdskrav 14 603 175 2 515 10 113 120 13 540 EKP/Utbildning 14 403 76 1 659 7 297 107 9 556 – EKP 13 376 73 1 572 7 056 91 9 181 – personalutb. 3 153 33 867 3 624 52 4 732 Hygien 9 404 92 1 633 7 052 91 9 281 – personalhygien 5 137 22 704 3 345 49 4 262 – lokaler, inred-ning, utrustning 9 335 76 1 421 6 170 78 8 089 – hantering 1 172 24 847 3 971 46 5 061 Sammansättning 15 29 75 2 121 Mikrobiologisk avvikelse 1 25 1 124 342 5 498 Kemisk/fysikalis k kontamination 11 1 40 123 2 177 Märkning och presentation 3 131 17 576 458 25 1 210 Andra avvikelser 5 110 27 201 738 15 1 096

Tabell 10

Antal kommuner som har verksamhetsplan enl 4b§ SLVFS 1990:10, åren 2002 - 2005

År Ja Nej Antal svarande Plan i %

2002 221 26 247 89 2003 246 27 273 90 2004 259 16 275 94

2005 274 8 282 97

Tabell 11

Antal kommuner som deltar i PIK projekt, åren 2002 - 2005

År Ja Nej Antal svarande % som deltar

2002 178 70 248 72

2003 152 121 273 56

2004 191 84 275 69

Tabell 12

Totala antalet undersökningar - andra än mikrobiologiska, år 2005 62 tillsynsmyndigheter besvarade denna fråga

Konta- Avvikelser Prov Totalt Produkt mination Samman- Märkning Övrigt m. av- uttagna

Kem. Fys. sättning present. vikelser prov

1. Mejeriprodukter 44 27 1 45 115

1a. Konsumtionsmjölk 31 14 31 54

1b. Ost 10 11 11 23

1c. Andra mjölkprodukter 3 2 1 3 38

2. Ägg och äggprodukter 5 6 11 11

3. Kött & köttprodukter, vilt & fjäderfä 9 9 39 57 10 119 323

3a. Tamboskap, färskt och fryst kött 9 2 17 7 37 107 3a. Tamboskap, köttprodukter 37 24 1 55 176 3b. Vilt, färskt och fryst kött 4 3b. Vilt, köttprodukter 6 1 7 8 3c. Fjäderfä, färskt och fryst kött 5 2 7 11 3c. Fjäderfä, köttprodukter 3 10 13 17

4. Fisk, skaldjur & mollusker 4 1 13 15 47 77 143

4a. Fisk, färskt och fryst 2 4 7 1 8 17 4a. Fisk, fiskprodukter 2 4 4 46 54 101 4b. Skaldjur och mollusker, färsk och fryst 1 4 4 5 9 4b. Skaldjur och mollusker, skaldjursprodukter 1 10 16

5. Fetter och oljor 4 4 4 5

6. Soppor, buljonger, såser, m.m. 1 11

7. Spannmål, bageriprodukter & konditorivaror 3 1 22 22 6 29 62

7a. Spannmål 1 1 7 7 9 10

7b. Bageriprodukter 2 7 7 6 10 23 7c. Konditorivaror 8 8 10 29

8. Frukt & grönsaker 2 12 9 16 92

8a. Frukt, färsk och fryst 2 5 4 6 27 8a. Frukt, fruktprodukter 3 3 3 5 8b. Grönsaker, fäsk och fryst 2 3 49 8b. Grönsaker, grönsaksprodukter 4 4 11

9. Örter och kryddor 8 8 2 3 8

10. Icke alkoholhaltiga drycker 1 1 31 33 35

11. Vin

12. Alkoholhaltiga drycker (ej vin)

13. Glass & desserter 1 2 1 14 29 218

13a. Glass 1 1 1 14 28 199

13b. Desserter 1 1 19

14. Kakao och kakaoberedningar, kaffe och te 2 2 2 2

15. Konfektyr och godis 5 21 20 21

16. Nötter, nötprodukter och snacks 2 4 5 5 24

17. Färdig mat 2 40 33 24 112 398

18. Livsmedel för speciella näringsändamål 19. Tillsatser

20. Material i kontakt med livsmedel 11 63

21. Övriga livsmedelsprov 2 4 8 17

Tabell 13

Totala antalet mikrobiologiska prov uppdelade i grupper, år 2005 246 tillsynsmyndigheter besvarade denna fråga

Under- Otjän- Tjänliga med % Otjän- % Tjänliga Produkt sökta liga anmärkning liga m anmärkning

1. Mejeriprodukter 623 9 119 1,4 19

1a. Konsumtionsmjölk 11 1 3 9,1 27

1b. Ost 141 3 28 2,1 20

1c. Andra mjölkprodukter 471 5 88 1,1 19

2. Ägg och äggprodukter 76 8 11

3. Kött & köttprodukter, vilt & fjäderfä 4 162 48 676 1,2 16

3a. Tamboskap, färskt och fryst kött 1 557 20 165 1,3 11 3a. Tamboskap, köttprodukter 2 127 14 448 0,66 21 3b. Vilt, färskt och fryst kött 23 3 13 3b. Vilt, köttprodukter 42 7 17 3c. Fjäderfä, färskt och fryst kött 230 11 31 4,8 13 3c. Fjäderfä, köttprodukter 183 3 22 1,6 12

4. Fisk, skaldjur & mollusker 1 156 16 322 1,4 28

4a. Fisk, färskt och fryst 128 1 29 0,78 23 4a. Fisk, fiskprodukter 419 9 67 2,1 16 4b. Skaldjur och mollusker, färsk och fryst 347 6 124 1,7 36 4b. Skaldjur och mollusker, skaldjursprodukter 262 102 39

5. Fetter och oljor 21 3 14

6. Soppor, buljonger, såser, m.m. 739 1 108 0,14 15

7. Spannmål, bageriprodukter & konditorivaror 483 15 93 3,1 19

7a. Spannmål 23 1 8 4,3 35

7b. Bageriprodukter 59 9 15

7c. Konditorivaror 401 14 76 3,5 19

8. Frukr & grönsaker 1 108 10 109 0,90 10

8a. Frukt, färsk och fryst 63 1 9 1,6 14 8a. Frukt, fruktprodukter 11

8b. Grönsaker, fäsk och fryst 670 6 46 0,90 6,9 8b. Grönsaker, grönsaksprodukter 364 3 54 0,82 15

9. Örter och kryddor 51 2 11 3,9 22

10. Icke alkoholhaltiga drycker 30

11. Vin 1

12. Alkoholhaltiga drycker (ej vin) 3

13. Glass & desserter 2 187 14 494 0,64 23

13a. Glass 1 971 13 438 0,66 22 13b. Desserter 216 1 56 0,46 26

14. Kakao och kakaoberedningar, kaffe och te 5 1 20

15. Konfektyr och godis 9 2 22

16. Nötter, nötprodukter och snacks 22 2 9,1

17. Färdig mat 9 437 226 1 834 2,4 19

18. Livsmedel för speciella näringsändamål 3

19. Tillsatser 5 1 1 20 20

21. Övriga livsmedelsprov 4 966 110 212 2,2 4,3

Summa 25 087 452 3 995 1,8 16

Tabell 14

Antal inspektioner och övriga tillsynsbesök per

anläggning, länsvis 2005

Ble-kinge Skåne Halland Västra Göta-land Värm-land Örebro Väst- man-land Dalar-na Gävle-borg Väster- norr-land Jämt-land Väster-botten Norr-botten Livs- medels-verket Medel-värde

Bilaga A, Län

2005 års Totalt Antal Öv- Totala Anläggn. Antal Övriga Tot. an- Antal

rapportering antal mikrob. riga antalet med tills.- inspek- tillsyns- talet till- anläggn. Prov/ Tillsyns-anläggn. prov prov prov besök tioner besök synsb. m avvik. anläggn. avgifter Stockholm 10 573 4 666 22 4 688 4 107 5 942 2 114 8 056 1 281 0,44 24 716 319 Uppsala 1 813 447 0 447 427 175 473 648 298 0,25 3 404 534 Södermanland 1 563 766 5 771 609 487 331 818 494 0,49 3 197 765 Östergötland 2 256 969 7 976 924 559 1 010 1 569 454 0,43 5 057 669 Jönköping 1 663 1 147 400 1 547 1 121 917 1 123 2 040 667 0,93 4 022 464 Kronoberg 930 120 18 138 443 363 265 628 232 0,15 2 270 340 Kalmar 1 758 447 77 524 932 816 331 1 147 682 0,30 3 540 447 Gotland 617 65 0 65 0 125 0 125 2 0,11 1 299 000 Blekinge 969 168 0 168 235 266 66 332 162 0,17 1 674 520 Skåne 7 529 6 006 354 6 360 3 986 3 807 2 362 6 169 2 060 0,84 14 931 126 Halland 1 452 630 58 688 903 913 524 1 437 699 0,47 3 976 804 Västra Götaland 9 183 2 978 102 3 080 4 219 2 809 2 139 4 948 2 345 0,34 19 991 004 Värmland 1 688 642 80 722 949 799 528 1 327 585 0,43 3 277 872 Örebro 1 588 310 4 314 691 623 467 1 090 595 0,20 3 428 239 Västmanland 1 342 793 2 795 794 648 482 1 130 574 0,59 3 057 801 Dalarna 1 584 509 65 574 621 448 329 777 355 0,36 3 285 773 Gävleborg 1 754 1 050 101 1 151 609 606 251 857 485 0,66 3 546 760 Västernorrland 1 463 1 438 39 1 477 561 381 353 734 307 1,01 2 617 305 Jämtland 1 168 710 68 778 341 336 120 456 197 0,67 2 289 342 Västerbotten 1 321 357 3 360 554 640 103 743 403 0,27 2 948 586 Norrbotten 1 633 846 57 903 849 777 449 1 226 517 0,55 3 306 528 Livsmedelsverket 251 23 86 109 168 172 17 189 151 0,43 3 885 624 Summa 54 098 25 087 1548 26 635 24 043 22 609 13 837 36 446 13 545 0,49 119 725 822 Förklaringar

Totalt antal anläggn. = Totala antalet anläggningar i kommunen/länet Antal mikrob. prov = Totala antalet mikrobiologiska prov i kommunen/länet Övriga prov = Övriga prov i kommunen/länet

Totala antalet prov = Antalet mikrobiologiska plus övriga prov i kommunen/länet Anläggn. med tills.besök = Anläggningar som fått tillsynsbesök i kommunen/länet Antal inspektioner = Antal inspektioner i kommunen/länet

Övriga tillsynsbesök = Tillsynsbesök som inte är inspektioner i kommunen/länet Tot. antalet tillsynsb. = Antalet inspektioner samt övriga tillsynsbesök i kommunen/länet Antal anläggn. m avvik. = Antalet anläggningar med avvikelser i kommunenlänet Prov/anläggn. = Antal prov per anläggning i kommunen/länet

Bilaga A, Kommun

2005 års Totalt Antal Öv- Totala Anläggn. Antal Övriga Tot. an- Antal

rapportering antal mikrob. riga antalet med tills.- inspek- tillsyns- talet till- anläggn. Prov/ Tillsyns-anläggn. prov prov prov besök tioner besök synsb. m avvik. anläggn. avgifter

Stockholms län AB 114 Upplands Väsby 167 56 56 158 206 68 274 59 0,34 383 935 115 Vallentuna 136 14 14 56 58 26 84 50 0,10 180 000 117 Österåker 163 24 24 55 52 4 56 45 0,15 319 000 120 Värmdö 196 14 14 28 53 2 77 79 0,14 353 000 123 Järfälla 236 21 21 44 33 64 97 14 0,09 125 Ekerö 104 62 62 66 65 48 113 0,60 225 165 126 Huddinge 332 19 1 20 186 202 106 308 114 0,06 127 Botkyrka 301 14 14 117 75 94 169 27 0,05 803 971 128 Salem 38 17 17 17 77 310 136 Haninge 369 77 3 80 106 82 70 152 93 0,22 852 000 138 Tyresö 162 57 57 70 47 51 98 68 0,35 433 000 139 Upplands Bro 95 46 46 30 14 40 54 12 0,48 272 720 140 Nykvarn 37 7 5 2 7 4 66 650 160 Täby 223 26 26 164 120 616 736 76 0,12 556 265 162 Danderyd 161 21 21 124 129 57 186 121 0,13 267 000 163 Sollentuna 222 34 34 44 52 11 63 25 0,15 412 300 180 Stockholm 5295 3910 3910 2 013 4335 4335 0,74 13 918 150 181 Södertälje 470 4 4 111 85 114 199 110 0,01 1 213 000 182 Nacka 286 3 3 154 14 140 154 126 0,01 790 000 183 Sundbyberg 210 108 108 81 89 69 158 65 0,51 471 687 184 Solna 370 15 1 16 0,04 874 000 186 Lidingö 233 8 8 116 42 168 210 69 0,03 461 545 187 Vaxholm 72 21 1 39 40 7 166 055 188 Norrtälje 364 101 101 177 82 167 249 60 0,28 779 116 191 Sigtuna 209 32 3 35 136 116 69 185 122 0,17 550 450 192 Nynäshamn 122 1 19 14 33 14 290 000 Uppsala län C 305 Håbo 79 13 13 16 16 9 25 13 0,16 157 725 319 Älvkarleby 49 41 41 26 21 23 44 11 0,84 118 000 330 Knivsta 43 8 8 6 3 8 11 5 0,19 360 Tierp 138 15 15 38 13 23 36 31 0,11 235 000 380 Uppsala 1083 210 210 199 59 237 296 171 0,19 2 136 337 381 Enköping 255 160 160 117 63 142 205 48 0,63 420 372 382 Östhammar 166 25 31 31 19 337 100 Södermanlands län D 428 Vingåker 47 36 36 21 15 27 42 12 0,77 106 000 461 Gnesta 59 90 1 91 41 36 13 49 37 1,54 127 550 480 Nyköping 337 58 58 137 104 122 226 104 0,17 748 785 481 Oxelösund 65 39 39 26 3 39 42 16 0,60 482 Flen 115 82 82 82 71 3 74 81 0,71 254 995 483 Katrineholm 201 22 4 26 46 75 26 101 46 0,13 376 205 484 Eskilstuna 493 352 352 134 94 60 154 95 0,71 1 031 590 486 Strängnäs 169 33 33 90 57 32 89 70 0,20 392 640 488 Trosa 77 54 54 32 32 9 41 33 0,70 160 000 Östergötlands län E 509 Ödeshög 512 Ydre 28 0 7 4 11 6 58 910 513 Kinda 83 20 20 46 32 56 88 31 0,24 150 125 560 Boxholm 33 6 6 14 13 4 17 12 0,18 55 000 561 Åtvidaberg 50 2 5 7 17 18 12 30 13 0,14 95 700 562 Finspång 110 64 64 58 22 102 124 53 0,58 206 865 563 Valdemarsvik 82 1 1 57 50 7 57 50 0,01 94 252 580 Linköping 678 272 272 308 147 461 608 137 0,40 1 747 992 581 Norrköping 716 516 1 517 246 155 247 402 97 0,72 1 530 000 582 Söderköping 46 45 45 23 30 30 6 0,98 102 340 583 Motala 216 10 1 11 85 25 98 123 18 0,05 516 185 584 Vadstena 66 19 19 13 14 5 19 11 0,29 120 300

Bilaga A, Kommun

2005 års Totalt Antal Öv- Totala Anläggn. Antal Övriga Tot. an- Antal

rapportering antal mikrob. riga antalet med tills.- inspek- tillsyns- talet till- anläggn. Prov/ Tillsyns-anläggn. prov prov prov besök tioner besök synsb. m avvik. anläggn. avgifter

642/3 Habo/Mullsjö 4 4 18 18 15 33 185 000 662 Gislaved 135 173 173 68 47 21 68 43 1,28 665 Vaggeryd 63 56 56 47 51 15 66 47 0,89 165 880 680 Jönköping 700 263 271 534 499 339 805 1144 358 0,76 1 824 100 682 Nässjö 141 1 142 370 710 683 Värnamo 198 23 18 41 123 148 133 281 47 0,21 323 725 684 Sävsjö 72 107 107 44 33 17 50 21 1,49 168 900 685 Vetlanda 195 248 3 251 156 93 75 168 13 1,29 336 740 686 Eksjö 113 6 6 50 47 9 56 31 0,05 281 419 687 Tranås 85 41 2 43 61 82 9 91 60 0,51 153 750 Kronobergs län G 760 Uppvidinge 40 10 10 25 37 2 39 24 0,25 118 000 761 Lessebo 60 12 7 19 15 14 4 18 12 0,32 152 000 763 Tingsryd 764 Alvesta 84 1 1 52 20 83 103 24 0,01 190 340 765 Älmhult 87 9 9 48 10 10 49 0,10 197 000 767 Markaryd 135 000 780 Växjö 474 2 2 178 132 153 285 1 073 000 781 Ljungby 185 97 97 125 160 13 173 123 0,52 405 000 Kalmar län H 821 Högsby 52 27 33 33 21 99 330 834 Torsås 36 62 62 21 20 1,72 80 500 840 Mörbylånga 148 7 7 62 46 29 75 38 0,05 267 900 860 Hultsfred 92 1 12 13 41 21 21 21 0,14 198 400 861 Mönsterås 81 5 5 48 29 22 51 29 0,06 157 000 862 Emmaboda 67 33 33 12 45 27 122 600 880 Kalmar 346 65 65 308 308 52 360 295 0,19 806 700 881 Nybro 116 28 28 69 106 22 128 69 0,24 256 439 882 Oskarshamn 151 20 20 15 15 16 31 15 0,13 319 652 883 Västervik 302 256 256 116 97 57 154 56 0,85 555 000 884 Vimmerby 119 60 60 98 98 35 133 46 0,50 256 926 885 Borgholm 248 8 8 94 51 65 116 45 0,03 420 000 Gotlands län I 980 Gotland 617 65 65 125 125 2 0,11 1 299 000 Blekings län K 1080 Karlskrona 227 93 93 70 79 79 42 0,41 626 920 1081 Ronneby 281 57 57 85 88 39 127 48 0,20 310 000 1060 Olofström, Karls- 461 18 18 80 99 27 126 72 0,04 737 600 1082/3hamn, Sölvesborg Skåne län LM 1214 Svalöv 75 10 10 52 46 2 48 43 0,13 150 000 1230 Staffanstorp 1231 Burlöv 83 43 43 49 54 13 67 42 0,52 262 140 1233 Vellinge 137 62 65 65 65 342 000 1256 Östra Göinge 83 27 27 52 47 31 78 40 0,33 181 100 1257 Örkelljunga 63 38 38 46 70 47 117 45 0,60 128 890 1260 Bjuv 67 13 24 37 13 13 0,55 1261 Kävlinge 148 277 277 84 1,87 268 000 1262 Lomma 97 173 173 27 24 32 56 25 1,78 157 000 1263 Svedala 66 171 5 176 38 40 23 63 2,67 163 190 1264 Skurup 109 67 67 114 71 39 110 31 0,61 182 000 1265 Sjöbo 84 366 366 73 86 31 117 74 4,36 216 498 1266 Hörby 92 72 72 75 70 68 138 23 0,78 185 000

Bilaga A, Kommun

2005 års Totalt Antal Öv- Totala Anläggn. Antal Övriga Tot. an- Antal

rapportering antal mikrob. riga antalet med tills.- inspek- tillsyns- talet till- anläggn. Prov/ Tillsyns-anläggn. prov prov prov besök tioner besök synsb. m avvik. anläggn. avgifter

1281 Lund 645 1771 39 1810 538 678 678 2,81 1 258 000 1282 Landskrona 311 154 154 16 16 16 14 0,50 366 600 1283 Helsingborg 874 618 5 623 616 515 631 1146 447 0,71 1 777 000 1284 Höganäs 140 130 134 105 239 115 290 000 1285 Eslöv 196 235 235 111 67 113 180 11 1,20 352 535 1286 Ystad 236 322 322 154 152 50 202 129 1,36 387 000 1287 Trelleborg 234 330 330 106 78 124 202 3 1,41 1290 Kristianstad 478 157 3 160 329 293 95 388 0,33 1 255 000 1291 Simrishamn 222 341 341 180 181 104 285 134 1,54 487 767 1292 Ängelholm 271 106 106 56 86 17 103 0,39 491 126 1293 Hässleholm 303 92 1 93 157 141 15 156 134 0,31 Hallands län N 1315 Hylte 5 83 83 5 7 7 16,60 110 000 1380 Halmstad 662 210 4 214 184 148 174 322 102 0,32 1 309 920 1381 Laholm 167 59 59 150 150 52 202 94 0,35 410 000 1382 Falkenberg 304 107 107 216 211 111 322 202 0,35 674 000 1383 Varberg 304 88 88 256 272 37 309 231 0,29 775 394 1384 Kungsbacka 10 83 54 137 92 125 150 275 70 13,70 697 490 Västra Götalands län OPR

1401 Härryda 143 24 0 24 65 63 25 88 65 0,17 359 696 1402 Partille 142 106 12 118 70 13 57 70 20 0,83 340 000 1407 Öckerö 79 18 0 18 57 19 38 57 8 0,23 170 835 1415 Stenungsund 152 57 0 57 158 125 52 177 74 0,38 343 900 1419 Tjörn 88 56 0 56 30 31 11 42 29 0,64 252 503 1421 Orust 138 43 14 57 95 85 17 102 74 0,41 281 842 1427 Sotenäs 151 41 8 49 131 136 8 144 10 0,32 364 700 1430 Munkedal 53 51 0 51 24 30 30 3 0,96 135 000 1435 Tanum 228 330 1438 Dals-Ed 43 74 3 77 43 43 43 5 1,79 61 780 1439 Färgelanda 53 17 17 35 34 27 61 31 0,32 74 855 1440 Ale 118 17 17 29 13 33 46 17 0,14 251 173 1441 Lerum 145 32 32 91 0,22 369 645 1442 Vårgårda 60 37 37 46 39 45 84 37 0,62 131 524 1443 Bollebygd 36 35 35 12 12 12 4 0,97 65 925 1444 Grästorp 27 26 26 17 43 24 81 817 1445 Essunga 32 14 14 21 21 20 41 0,44 48 370 1446 Karlsborg 67 39 39 31 14 14 20 0,58 116 170 1447 Gullspång 33 52 52 32 40 8 48 30 1,58 54 980 1452 Tranemo 41 34 34 14 9 17 26 14 0,83 66 850 1460 Bengtsfors 136 84 84 28 15 31 46 23 0,62 178 705 1461 Mellerud 84 31 31 50 69 2 71 44 0,37 142 975 1462 Lilla Edet 57 32 41 4 45 26 115 000 1463 Mark 158 13 13 39 15 38 53 25 0,08 329 292 1465 Svenljunga 80 2 2 39 27 28 55 32 0,03 150 130 1466 Herrljunga 58 20 20 40 39 39 71 110 28 0,69 137 020 1470 Vara 121 87 87 73 88 22 110 69 0,72 224 406 1471 Götene 82 16 16 53 35 20 55 30 0,20 166 980 1472 Tibro 79 55 55 44 30 43 73 34 0,70 117 000 1473 Töreboda 70 70 24 26 5 31 2 113 000 1480 Göteborg 3302 492 492 1 041 0,15 8 035 907 1481 Mölndal 284 3 2 5 120 47 73 120 54 0,02 515 000 1482 Kungälv 188 35 35 57 62 119 114 0,19 1484 Lysekil 95 64 38 102 82 82 25 107 81 1,07 163 334 1485 Uddevalla 73 241 241 73 211 284 31 3,30 561 400 1486 Strömstad 195 1487 Vänersborg 188 136 2 138 182 165 102 267 152 0,73 433 270 1488 Trollhättan 355 12 12 222 189 170 359 166 0,03 672 000 1489 Alingsås 203 110 137 50 187 76 440 000

Bilaga A, Kommun

2005 års Totalt Antal Öv- Totala Anläggn. Antal Övriga Tot. an- Antal

rapportering antal mikrob. riga antalet med tills.- inspek- tillsyns- talet till- anläggn. Prov/ Tillsyns-anläggn. prov prov prov besök tioner besök synsb. m avvik. anläggn. avgifter

1494 Lidköping 241 71 71 227 369 45 414 161 0,29 546 880 1495 Skara 156 94 94 121 87 136 223 102 0,60 394 125 1496 Skövde 252 122 122 126 133 91 224 125 0,48 684 370 1497 Hjo 63 38 38 41 59 29 88 41 0,60 153 770 1498 Tidaholm 82 37 37 71 76 22 98 69 0,45 146 520 1499 Falköping 152 50 50 157 153 153 147 0,33 326 525 Värmlands län S 1715 Kil 51 40 40 46 45 14 59 33 0,78 1730 Eda 71 106 52 158 71 78 23 101 59 2,23 1737 Torsby 135 3 3 63 46 24 70 29 0,02 238 200 1760 Storfors 1761 Hammarö 51 39 2 41 40 36 23 59 36 0,80 112 545 1762/63Forshaga/Munkfors 78 59 59 73 73 19 92 54 0,76 155 000 1764 Grums 45 32 27 26 53 25 118 075 1765 Årjäng 84 11 25 36 64 61 8 69 45 0,43 290 000 1766 Sunne 98 5 5 34 25 37 62 30 0,05 223 700 1780 Karlstad 500 305 305 293 241 175 416 177 0,61 1 078 000 1781 Kristinehamn 157 37 37 86 53 68 121 13 0,24 280 000 1782 Filipstad 75 22 22 14 0 32 32 14 0,29 151 052 1783 Hagfors 100 5 5 53 50 15 65 18 0,05 210 000 1784 Arvika 140 10 1 11 73 48 42 90 39 0,08 254 000 1785 Säffle 103 0 0 7 16 22 38 13 167 300 Örebro län T 1814 Lekeberg 45 4 4 4 8 4 49 530 1860 Laxå 50 1 1 45 65 10 75 44 0,02 1861 Hallsberg 91 37 37 41 41 7 48 40 0,41 177 479 1862 Degerfors 45 10 10 10 10 10 10 0,22 88 465 1880 Örebro 699 106 4 110 278 214 231 445 195 0,16 1 762 000 1881 Kumla 105 81 81 62 49 46 95 56 0,77 213 000 1882 Askersund 97 6 7 8 15 6 125 000 1883 Karlskoga 157 60 60 118 170 45 215 156 0,38 379 765 1885/63 Lindesberg/Hällefors 1864/84 Ljusnarsberg/Nora 299 15 15 127 63 116 179 84 0,05 633 000 Västmanlands län U 1904 Skinnskatteberg 42 40 52 12 64 11 80 450 1907 Surahammar 54 18 18 6 24 14 100 930 1917 Heby 76 36 36 45 51 13 64 28 0,47 155 300 1960 Kungsör 33 12 12 20 20 10 30 17 0,36 62 815 1961 Hallstahammar 89 11 11 43 38 25 63 38 0,12 185 600 1962 Norberg 38 38 38 30 21 22 43 30 1,00 70 956 1980 Västerås 680 599 2 601 314 224 277 501 205 0,88 1 550 300 1981 Sala 134 14 14 39 3 40 43 32 0,10 262 500 1982 Fagersta 1 29 29 77 91 18 109 74 29,00 155 610 1983 Köping 105 38 38 104 94 10 104 94 0,36 229 565 1984 Arboga 90 16 16 64 36 49 85 31 0,18 203 775 Dalarmas län W 2021 Vansbro 54 12 12 12 130 810 2023 Malung 150 176 176 108 108 108 23 1,17 320 000 2026 Gagnef 46 63 63 34 25 37 62 27 1,37 94 740 2029 Leksand 52 45 45 45 45 271 485 2031 Rättvik 99 15 15 23 39 39 2 0,15 195 000 2034 Orsa 58 7 1 8 18 4 14 18 17 0,14 98 059 2039 Älvdalen 110 28 28 12 4 9 13 7 0,25 195 233