Arbetsrelaterad stress
- betydelsen av kognitiva och beteendemässiga processvariabler
Sammanfattning
Betydelsen av kognitivt och beteendemässigt undvikande samt katastroftankar studerades i det sedan tidigare kända sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och upplevd stress. Vidare undersöktes huruvida det fanns subgrupper med olika psykosocial arbetsmiljö. Denna tvärsnittsstudie baserades på enkätdata. Resultat indikerar att kognitivt undvikande och katastroftankar har en medierande funktion, samt att katastroftankar har en svag modererande funktion i
sambandet. Vidare finns det subgrupper med olika psykosocial arbetsmiljö, vilka även skiljer sig åt avseende kognitivt undvikande och katastroftankar samt upplevd stress. Området är tidigare relativt obeforskat, varför författarna föreslår vidare forskning om kognitiva och beteendemässiga processvariablers betydelse i upplevelsen av stress.
Nyckelord: Arbetsrelaterade faktorer, stress, kognitiva och beteendemässiga processer.
Gustav Eklund och Anna Malmgren Psykologexamensuppsats, 30 hp
Handledare: Katja Boersma, Örebro universitet Höstterminen 2010
Work Related Stress
- the Importance of Cognitive and Behavioral Process Variables1
Gustav Eklund & Anna Malmgren
Department of Behavioural, Social and Legal Sciences Psychology, Örebro University
Abstract
This cross-sectional study examined the function of cognitive and behavioral avoidance and catastrophizing in relation to the already known association between psychosocial work environment and perceived stress. The study also examined whether there were
subgroups with different psychosocial work environments. The results indicate that cognitive avoidance and catastrophizing serve as
mediators, and that catastrophizing serve as a weak moderator in the association. Further, there were subgroups with different psychosocial work environments, which also differed regarding cognitive
avoidance, catastrophizing and perceived stress. This area of
investigation is to date relatively uncovered by research, which is why the authors suggest further research on the significance of cognitive and behavioral process variables in the perception of stress.
Keywords: Work factors, stress, cognitive and behavioral processes.
1
Psychologist Programme, Master’s thesis. Supervisor: Katja Boersma
Tack till
Katja Boersma
Innehållsförteckning
1. Introduktion………...6
1.1. Psykisk ohälsa och arbete ...7
1.2. Stress...8
1.2.1. Definition och innebörd ...9
1.2.2. Stresshantering ... 10
1.3. Arbetsrelaterade faktorer ... 11
1.4. Kognitiva och beteendemässiga processvariabler samt transdiagnostik ... 14
1.4.1. Katastroftankar ... 15
1.4.2. Undvikande ... 16
1.5. Sammanfattning och slutsatser av litteraturöversikt ... 17
1.6. Syfte och frågeställningar ... 18
2. Metod…… ... 19 2.1. Design ... 19 2.2. Deltagare ... 19 2.3. Exklusionskriterier ... 19 2.4. Bortfall ... 20 2.5. Procedur ... 20 2.6. Mätinstrument ... 21 2.6.1. Bakgrundsvariabler ... 21 2.6.2. Psykosocial arbetsmiljö ... 21
2.6.3. Kognitiva och beteendemässiga processvariabler ... 22
2.6.4. Hospital Anxiety and Depression scale ... 22
2.6.5. Upplevd stress ... 23
2.7. Statistiska analyser ... 24
3. Resultat…… ... 26
3.2. Finns det ett samband mellan psykosocial arbetsmiljö och stress? ... 27
3.3. Medieras sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och stress av katastroftankar och/eller kognitivt undvikande?... 29
3.4. Modereras sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och stress av katastroftankar och/eller kognitivt undvikande?... 33
3.5. Validering av resultat ... 34
3.6. Finns det subgrupper med olika psykosocial arbetsmiljö? ... 35
3.6.1. Demografisk spridning inom kluster ... 38
3.7. Hur skiljer sig subgrupper åt avseende användandet av kognitivt och beteendemässigt undvikande samt katastroftankar och stress? ... 39
3.7.1. Jämförelse av medelvärden ... 41 3.7.2. Interklusterjämförelse ... 41 3.7.3. Validering av klusterlösning ... 41 4. Diskussion…… ... 42 4.1. Oväntade resultat ... 48 4.2. Styrkor i studien ... 49 4.3. Svagheter i studien ... 50
4.4. Måttens reliabilitet och validitet... 51
4.5. Nya bidrag till forskningslitteraturen ... 53
4.6. Implikationer av studien ... 54
4.7. Konklusioner ... 55
Arbetsrelaterad stress
- betydelsen av kognitiva och beteendemässiga processvariabler
Arbetet utgör en central del i många människors liv. Förutom möjlighet till försörjning (mat, husrum, kläder), erbjuder arbetet för de flesta människor även struktur och social samvaro, och vi spenderar en betydande andel tid på arbetsplatsen. Arbetet kan även skapa mening för individer då man upplever att man gör något som är av betydelse för andra samt ge status och identitet (Socialstyrelsen 2003). Många individer upplever dock att arbetet även är en källa till stress, och arbetsrelaterad stress är ett område som har uppmärksammats under de senaste decennierna. I takt med förändringar på arbetsmarknaden upplever många individer att de ställts inför ökade krav i kombination med minskade möjligheter till kontroll, vilket utgör riskfaktorer i utvecklandet av stressrelaterad psykisk ohälsa (Theorell, 2003). Förutom att arbetsförhållanden är av vikt för hur individen upplever sin arbetssituation och därmed hur individen mår på sin arbetsplats, har studier visat att arbetet även spelar en betydande roll för individers mående utanför arbetsplatsen. Stressorer på arbetet påverkar alltså även tiden utanför arbetet och individers generella välmående (Edwards, Cockerton & Guppy, 2007).
Den psykiska ohälsan har ökat kraftigt hos befolkningen i Sverige sedan 1980-talet, och arbetsrelaterad stress utgör en betydande faktor i detta (Socialstyrelsen 2009; Socialstyrelsen 2003). Arbetsklimatet upplevs ha blivit tuffare i och med ökad arbetsbelastning, samt
arbetsmarknaden mer osäker till följd av neddragningar och omorganisationer (Theorell, 2003). Dessa strukturella och samhälleliga förändringar har drabbat ett stort antal anställda i organisationer inom alla sektorer mer eller mindre samtidigt. Trots detta är det tydligt att inte alla individer reagerar på yttre omställningar på liknande sätt eller med samma intensitet (Perski, 2002; Enzmann & Schaufeli, 1998; Jurisoo, 2001; Edling & Nordberg, 2001; Hallsten, Bellaagh & Gustafsson, 2002).
Människor verkar ha olika motståndskraft att stå emot yttre påfrestande händelser. Vad är det då som avgör hur en individ uppfattar och reagerar på händelser i sin omgivning? Hur kommer det sig att en del individer är mer mottagliga för stress och reagerar starkare på händelser än andra? Vilka inre faktorer påverkar hur individen upplever och reagerar på yttre stressorer samt vilken genomslagskraft dessa får på individens mående? Dessa frågor
indikerar att det finns ytterligare faktorer av vikt för sambandet mellan arbetsrelaterade faktorer och upplevelsen av stress. Inom områden där det råder hög komorbiditet med stress (smärta, insomni, depression och ångest) har det uppmärksammats att kognitiva och
beteendemässiga processer är av betydelse för utvecklande och vidmakthållande av tillstånden (Linton, 2005; MacDonald, Linton & Jansson-Fröjmark, 2008; Ehring & Watkins, 2008; Calmes & Roberts; 2007). Vad gäller stressområdet har betydelsen av dessa processer studerats i betydligt mindre omfattning (Brosschot, Gerin & Thayer, 2006).
Föreliggande studie ämnar undersöka vilken roll kognitiva och beteendemässiga processer spelar i det redan i forskning etablerade sambandet mellan arbetsrelaterade faktorer och utvecklandet av stressreaktioner (Maslach & Leiter, 2008; Cooper, Dewe & O’Driscoll, 2001; Theorell, 2003).
1.1. Psykisk ohälsa och arbete
Sedan 1980-talet har det psykiska välbefinnandet minskat hos den svenska befolkningen och sjukfrånvaron och antalet långtidssjukskrivningar (mer än 30 dagar) till följd av psykisk ohälsa har ökat markant sedan 1997 (Socialstyrelsen 2009; Statistiska centralbyrån, 2004; Socialstyrelsen 2003; Theorell, 2003). Förutom att sjukskrivningstalen ökat, har även åldersfördelningen för personer med nybeviljad sjuk- eller aktivitetsersättning förändrats. Från att ha legat runt knappt 55 år på 1980-talet har nu genomsnittsåldern sjunkit till drygt 50 år för personer med nybeviljad ersättning. Det har således skett en kraftig förskjutning från äldre till yngre (Riksförsäkringsverket, 2004). Orsakerna bakom de ökade sjukskrivningstalen
är oklara, men arbetsrelaterad stress utgör en betydande faktor och sambandet mellan psykisk ohälsa och arbetsrelaterad stress är vetenskapligt belagt (Socialstyrelsen 2003). Andelen personer med förvärvsarbete som upplever sitt arbete som stressigt och psykiskt ansträngande har ökat sedan 1980-talet (Socialstyrelsen 2009). I en studie av Riksförsäkringsverket angav 52% av männen och 51% av kvinnorna att förhållanden på arbetet helt eller delvis låg till grund för deras sjukskrivning och om man enbart tittar på gruppen vars sjukskrivningsorsak var psykisk ohälsa, var denna siffra 88% (Folkhälsoinstitutet, 2004).
Psykisk ohälsa har definierats på många olika sätt, och begreppet rymmer allt från ett något nedsatt psykiskt välbefinnande till en allvarlig psykisk sjukdom (Theorell, 2003). Arbetsrelaterad psykisk ohälsa är många gånger resultatet av en långdragen process och omfattar såväl fysiska som psykiska problem såsom trötthetskänslor, spänning och värk i rörelseorganen, hjärtklappning, magproblem, yrsel, tryck över bröstet/bröstsmärtor, sömnstörning, samt minnes- och koncentrationssvårigheter. Många personer blir även nedstämda (Socialstyrelsen, 2003).
1.2. Stress
Begreppet stress är på intet sätt nytt, utan kan spåras flera hundra år bakåt i tiden (Arnetz & Ekman, 2005). Som begrepp med innebörd mer liknande dagens har stress existerat sedan 1940-talet, då forskaren Hans Selye beskrev de reaktioner människa och djur får på diverse påfrestningar. Forskningen fokuserades till en början åt det negativa hållet, där reaktioner på bland annat stark köld och hetta, tunga lyft och långa arbetsdagar undersöktes. Sedan dess har forskningen inom området fortskridit, och på 1970-talet vidgades intressespannet till neutrala och så småningom även till positiva reaktioner på stress. Ganska snart visade det sig att stress faktiskt kan föra positiva aspekter med sig, såsom exempelvis förhöjd prestation. Detta gav upphov till en ny frågeställning: vad är bra och dålig stress, och hur kan denna skillnad förklaras (Arnetz & Ekman, 2005)?
Lösningen på paradoxen kom i samband med resurstänkandet (Socialstyrelsen, 2003). Beskrivningen av ett hot eller en belastning är i sig självt inte tillräckligt för att förklara stressreaktionen. Om man istället tänker på relationen mellan belastning och resurs, på ett nästintill ekonomiskt sätt, ökar förståelsen för stressreaktionen. Resurs är i det här
sammanhanget ett vitt begrepp, som sträcker sig alltifrån exempelvis sömn och vila till kondition och färdigheter (Perski, 2006).
1.2.1. Definition och innebörd. Ur ovanstående teori framkom en av de mest grundläggande definitionerna på stress, nämligen att stress är ”ett tillstånd i vilket
organismens balans mellan resurser och belastningar rubbas” (Perski, 2006). Noterbart i denna definition är att både ett resursunderskott såväl som ett resursöverskott skapar en obalans som kan leda till negativ stress. Ur definitionen kommer logiskt att stressreaktioner i själva verket är organismens försök att återställa den rubbade balansen. Denna grundläggande definition på stress hanterar dock inte en viktig aspekt, nämligen positiv och negativ stress. Stress kan definieras som en upplevelse av antingen möjlighet eller hot (Lazarus & Folkman, 1984). Upplevelsen av möjlighet innebär i sin tur upplevelsen av eustress, vilket är associerat med positiva effekter såsom skärpt uppmärksamhet, ökad motivation samt ökad prestation (Kaufmann & Kaufmann, 2005). Den negativa upplevelsen i form av hot innebär upplevelsen av distress, vilket ses som en konsekvens av för hög belastning eller ansträngning. Denna uppstår i situationer där individen inte upplever sig klara av de uppgifter som hon ställs inför (Kaufmann & Kaufmann, 2005).
En svårighet vid definition av begreppet stress är att det inte är ett statiskt tillstånd som kan mätas enbart med objektiva mätmetoder, och inte heller genom subjektiva beskrivningar (Cooper et al., 2001). Forskare som förespråkar objektiva mätmetoder framhåller att det finns stressorer som överstiger individuella kognitioner och attributioner, och att de därför kan anses vara ”objektiva”. De som istället förordar subjektiva upplevelsers betydelse för
upplevelsen av stress menar istället att det är individers perception av händelser som avgör huruvida de kommer att resultera i stressreaktioner. Utifrån denna ståndpunkt är det således individens perception som är avgörande i förhållandet mellan påfrestning och stress. Utan medvetenhet – ingen stressupplevelse (Cooper et al., 2001).
Forskning av senare datum har gått ifrån tidigare försök att definiera stress genom att fokusera på separata element i stressprocessen, till att konceptualisera stress som relationellt, resultatet av en transaktion som uppstår mellan individ och omgivning. Denna definition innebär att stress inte är något som enbart finns inom individen, och inte heller enbart i omgivningen, utan för att kunna närma sig stressbegreppet måste man tänka i termer av en process (Cooper et al., 2001). En teoretisk modell som betonar vikten av balans mellan krav och resurser är den transaktionella stressteorin. Teorin betonar det dynamiska och ömsesidiga utbytet som sker mellan en individ och hennes omgivning (Lazarus & Folkman, 1984). Enligt teorin konceptualiseras stress som ett förhållande där individen upplever att omgivningens krav tangerar gränsen för, eller överstiger, hennes resurser, vilket påverkar hennes hälsa i negativ bemärkelse (Folkman, Lazarus, Gruen & DeLongis, 1986).
1.2.2. Stresshantering. En aspekt vid stress är att kroppen initialt inte påverkas nämnbart av balansåterställandet, utan att istället hjärnan i egenskap av problemlösare får arbeta på högtryck (Socialstyrelsen, 2003). Människans analytiska förmåga till
problemlösning är en stor anledning till varför vi som art blivit så framgångsrik att röra oss i naturen (Perski, 2006). Detta aktiva, instrumentella och problemfokuserade förhållningssätt är dock inte det enda reaktionssättet. Problemet kan också hanteras via de känslor det medför, ett så kallat emotionsfokuserat reaktionssätt (Lazarus & Folkman, 1984). Syftet med detta är att dämpa känslan, exempelvis ångest, och en vanlig strategi är distraktion. Ovanstående två reaktionssätt (problemfokusering och emotionsfokusering) kan belysas genom följande
kvarstår fortfarande. Detta framkallar ångest. Individen har nu två val, att antingen dämpa ångesten genom att slutföra arbetsuppgiften (problemfokusering), eller att distrahera sig genom att göra något annat som tar fokus från uppgiften (emotionsfokusering). Forskning inom området har även påvisat en tredje vanlig strategi, nämligen socialt supportsökande, där man söker hjälp hos andra när det blir svårt. Mest frekvent använt är dock en kombination av problemfokusering och socialt supportsökande (Holahan & Moos, 1990).
1.3. Arbetsrelaterade faktorer
Antalet faktorer på en arbetsplats som skulle kunna utgöra en risk för de anställdas upplevelse av stress är oändliga, varför det inom ramen för en forskningsstudie har varit svårt att täcka hela spektrumet av faktorer (Boersma & Lindblom, 2009). I ett försök att organisera vilka arbetsrelaterade faktorer som har betydelse för uppkomsten av stressrelaterad psykisk ohälsa har Maslach och Leiter (2008) identifierat sex områden med arbetsrelaterade faktorer som är viktiga för hur människor upplever sin arbetssituation: arbetsbelastning, kontroll, belöning, kvalitet på sociala interaktioner, rättvisa samt värderingar.
Ökad arbetsbelastning är en riskfaktor som har visat sig ha ett tydligt samband med arbetsrelaterad stress (Cordes & Dougherty, 1993; Maslach, Schaufeli, & Leiter, 2001; Schaufeli & Enzmann, 1998; Kelloway & Day, 2005). Både kvantitativ såväl som kvalitativ överbelastning på arbetet bidrar till utmattning då kraven på individen överstiger förmågan att möta påfrestningen. Kvantitativ överbelastning syftar till upplevelsen av att mängden
arbetsuppgifter kräver mer tid för att utföras än vad individen har. Vid kvalitativ
överbelastning upplever individen istället att färdigheter och kunskap saknas för att kunna utföra arbetsuppgifter (French & Caplan, 1973). Så länge individen upplever sig kunna återhämta sig från ansträngningarna som arbetet innebär, antingen genom lugnare perioder på arbetet eller på fritiden, behöver inte detta innebära att individen utvecklar stressymtom (Shinn, Rosario, Morch, & Chestnut, 1984). Enstaka påfrestande händelser behöver därmed
inte resultera i negativa konsekvenser för individen. Om överbelastningen blir kronisk och inga tillfällen till återhämtning ges finns dock risk att individen över tid utvecklar
stressrelaterad psykisk ohälsa (Maslach & Leiter, 2008).
Upplevelsen av kontroll på arbetsplatsen är en annan faktor som uppmärksammats. Det finns ett tydligt samband mellan individens möjligheter att utöva kontroll över sin situation och upplevelsen av stress (Lindblom, Linton, Fedeli & Bryngelsson, 2006; Kelloway & Day, 2005; Theorell, 2003). När känslan av kontroll minskar mobiliseras stressreaktioner i kampen om att behålla eller återfå kontrollen (Theorell, 2003). Krav-kontroll modellen är en teoretisk modell över arbetsrelaterad stress som betonar vikten av balans mellan yttre psykiska krav, möjligheter till kontroll och beslutsutrymme för individen samt upplevelsen av stöd från omgivningen. Modellen har under senare år ingått som ett standardverktyg i studier kring den psykosociala arbetsmiljön, och har identifierat vikten av att individer upplever sig ha kontroll över sin arbetssituation (Theorell, 2003). Utifrån denna modell är det således inte
arbetsbelastningen i sig som utgör den största riskfaktorn i utvecklandet av arbetsrelaterad psykisk ohälsa, utan huruvida individen upplever sig ha kontroll över sin situation (Karasek & Theorell, 1990).
Av vikt är även att individer upplever sig få tillräcklig belöning för sin arbetsprestation i förhållande till den ansträngning som investeras. Obalans mellan arbetsinsats och positiva följder (ekonomiska, sociala) ökar individers sårbarhet för arbetsrelaterad stress (Chappell & Novak, 1992; Glicken, 1983; Maslanka, 1996; Siefert, Jayaratne, & Chess, 1991). Effort-reward imbalance modellen är en teoretisk modell, som i likhet med krav-kontroll modellen ovan, betonar vikten av balans mellan yttre förhållanden och inre upplevelse (Siegrist, 1996; Vagg & Spielberger, 1998). Där krav-kontroll modellen fokuserar på upplevelsen av kontroll hos den anställda, lyfter effort-reward modellen istället betydelsen av jämvikt mellan den anställdes ansträngning och grad av uppskattning från omgivningen. Stor arbetsinsats som
möts av liten uppskattning skapar stress, vilket i sin tur ökar risken för hälsorelaterade problem (Vagg & Spielberger, 1998).
Även kvaliteten på sociala interaktioner på arbetsplatsen har betydelse för uppkomsten av stressrelaterad psykisk ohälsa (Kelloway & Day, 2005; Lindblom et al., 2006).
Upplevelsen av ömsesidigt stöd, närhet och förmåga att kunna samarbeta har visat sig kunna minska effekten av otillräcklighetskänslor på arbetet (Truchot & Deregard, 2001). Risken för utmattning bland personalen är mindre på arbetsplatser med ett positivt och stöttande
arbetsklimat (Buunk & Schaufeli, 1993; Lindblom et al., 2006). Även i en sammanställning av Statens Folkhälsoinstitut betonas vikten av ett bra socialt stöd på arbetsplatsen då en god sammanhållning har visat sig minska risken för långvarig sjukskrivning (Folkhälsoinstitutet, 2004).
Utöver ovanstående faktorer har även rättvisa och värderingar identifierats som faktorer av betydelse i uppkomsten av arbetsrelaterad stress (Maslach & Leiter, 2008). Rättvisa
innebär att anställda upplever att beslut som fattas på arbetsplatsen är rättvisa. Studier har visat att individer lägger större vikt vid att beslutfattningsprocessen är rättvis än att resultatet ligger i linje med deras önskemål (Lawler, 1968; Tyler, 1990). Slutligen söker individer sig till arbetsplatser med olika mål och förväntningar, på samma sätt som organisationen eller arbetsgivaren har olika mål och förväntningar på den anställda. Värderingar syftar till huruvida dessa olika mål och förväntningar överensstämmer. Om det finns en diskrepans mellan arbetstagarens och arbetsgivarens förväntningar resulterar detta i en värdekonflikt som skapar spänningar hos den anställda. Möjliga lösningar på detta är att antingen försöka föra sina egna förväntningar i riktning mot de som organisationen står för, eller att söka sig vidare till en ny arbetsplats. Studier har visat att värdekonflikter på arbetsplatsen har ett samband med arbetsrelaterad stress (Stevens & O’Neill, 1983; Pick & Leiter, 1991; Lindblom et al., 2006).
Som det framgår ovan finns det ett flertal teoretiska modeller som försöker förklara stressrelaterad psykisk ohälsa och interaktionen mellan arbetstagare och arbetsmiljö.
Gemensamt för dessa modeller är att de alla konceptualiserar stress som en långvarig process där obalans mellan individ och omgivning leder till utmattning och stressreaktioner
(Lindblom et al., 2006). En viktig aspekt att lyfta är att ovanstående arbetsrelaterade faktorer med all sannolikhet inte verkar som isolerade processer, utan att de många gånger
förekommer i konstellationer där flera faktorer är närvarande samtidigt. Vilka konstellationer som är vanligt förekommande, och vilket samband dessa konstellationer har med
stressupplevelser har dock inte undersökts. Mot bakgrund av detta skulle det vara intressant att undersöka förekomsten av subgrupper med olika upplevelser av ovanstående
organisationsvariabler då det är möjligt att den sammantagna stressupplevelsen för individen blir större än varje enskild stressor i sig kan förklara (Cooper et al., 2001).
1.4. Kognitiva och beteendemässiga processer samt transdiagnostik
På senare tid har forskning kring psykologiska tillstånd gått från ett fokus på vad i en diagnos som avgränsar den från andra tillstånd till ett fokus på vilka likheter som finns mellan olika tillstånd (Harvey, Watkins, Mansell & Shafran, 2004). Transdiagnostisk forskning syftar till att försöka identifiera vilka kognitiva och beteendemässiga processer som är verksamma i och gemensamma för flera olika psykologiska diagnoser. Det har visat sig att det finns
gemensamma processer som är aktiva vid flera olika tillstånd (Harvey et al., 2004). Processer som identifierats vara av vikt över diagnosgränser inkluderar selektiv uppmärksamhet
(gällande yttre stimuli som skapar oro, inre stimuli/självfokuserad uppmärksamhet,
undvikande uppmärksamhet/uppmärksamhet som riktas mot säkra källor), minnesprocesser (explicita selektiva minnen, återkommande minnen), resonerande (kring tolkningar,
negativa metakognitiva övertygelser) och beteende (overt undvikande och säkerhetsbeteenden).
Begreppen kognitiva och beteendemässiga processer är väldigt breda och kan innefatta alla de ovanstående nämnda transdiagnostiska processerna. Kognitiva och beteendemässiga processers betydelse har studerats i relation till smärta, depression, ångest och insomni (Ehring & Watkins, 2008; Calmes & Roberts, 2007; MacDonald et. al, 2008). Processer som har undersökts och som visats vara av vikt innefattar bland annat återkommande negativa tankar, katastroftankar, kognitivt- och beteendemässigt undvikande, samt ruminering (Calmes & Robert, 2007; Ehring & Watkins, 2008; Linton, 2005; MacDonald et. al, 2008). Forskning kring stress har dock i stort förbisett kognitiva och beteendemässiga processers betydelse för stressupplevelse och sjukdom (Brosschot et al., 2006).
De flesta studier som gjorts kring långvarig stress har fokuserat på antingen enskilda stressorer, eller på individens perception av dem (Brosschot et al., 2006). Majoriteten av studier har dock inte undersökt vilken roll varaktiga kognitiva processer såsom oro och ruminering spelar i sambandet mellan stressorer och sjukdom. En hypotes som förts fram är att dessa medierar sambandet genom att förlänga de omedelbara psykologiska och
fysiologiska reaktioner som uppstår till följd av dagliga livshändelser och stressorer, till en mer bestående fysiologisk aktivering. Den förlängda aktiveringen i kroppens system riskerar på sikt att leda till sjukdom (Brosschot et al., 2006).
Mot bakgrund av ovanstående resonemang om transdiagnostiska processer och
samband mellan stress och andra tillstånd där kognitiva och beteendemässiga processer visat sig vara av vikt, är det intressant att även undersöka deras betydelse för relationen mellan arbetsfaktorer och upplevelsen av stress.
1.4.1. Katastroftankar. Katastroftankar är en kognitiv process som innebär att individen blir intensivt fokuserad på negativa psykologiska eller sensoriska händelser (Wickramasekera,
1986). Individen föreställer sig det absolut värsta tänkbara som kan hända samtidigt som han eller hon är övertygad om att detta är vad som kommer att ske (Linton, 2005).
Begrepp som ruminering, oro, påträngande tankar och upprepat negativt tänkande är alla begrepp som ligger nära katastroftankar. Återkommande negativa tankar har visats vara närvarande vid de flesta Axel I diagnoser och tycks spela en kausal roll i utvecklandet och/eller vidmakthållandet av psykologiska tillstånd (Ehring & Watkins, 2008). Upprepade och okontrollerbara tankar bidrar till ångest och depression, och katastroftankar har visat sig intensifiera upplevelsen av smärta och depression hos patienter med kronisk smärta (Calmes & Roberts, 2007; Sullivan & D'Eon, 1990). Katastroftankar och ett pessimistiskt
förhållningssätt har även visat sig utgöra riskfaktorer i utvecklandet av kroniska stressrelaterade somatiska problem (Wickramasekera, 1986).
1.4.2. Undvikande. Undvikandebeteende är en form av säkerhetsbeteende som är vanligt förekommande inom ett flertal psykiatriska tillstånd (MacDonald et. al., 2008; Harvey et al., 2004). Begreppet säkerhetsbeteenden avser handlingar som utförs för att förhindra eller hantera ett upplevt hot. Enligt den kognitiva hypotesen avgörs huruvida ett beteende är dysfunktionellt eller inte av hur det påverkar våra övertygelser, snarare än av beteendet i sig (Salkovskis, 1991 ref. i Harvey et al., 2004). Genom att undvika en situation eller ett objekt minskar ångesten i stunden. Individen lär sig då att förknippa situationen med ångest, och flykt eller undvikande med att obehaget försvinner, vilket förstärker övertygelsen om att situationen innebär fara. Beteendet, att avlägsna sig från situationen, är i sig alltså inte
dysfunktionellt, däremot riskerar övertygelsen som följer av de kortsiktiga konsekvenserna att med tiden bli problematiska om de begränsar individens subjektiva upplevelse av
handlingsutrymme (Harvey et al., 2004).
Undvikandebeteende och säkerhetsbeteende har i studier visats vara transdiagnostiska processer då de är närvarande vid en rad psykiatriska tillstånd, till exempel fobier, smärta,
PTSD, depression, ångesttillstånd, ätstörningar, sömnstörningar samt psykotiska tillstånd (Harvey et al, 2004). Med flykt och undvikande avses då individen avstår från att gå in i en skrämmande situation, alternativt lämnar den i förtid. Den kognitiva dimensionen av undvikande har benämnts ”cogniphobia”, och är en vidareutveckling av begreppet kinesiophobia (Martelli, Zasler, Grayson & Liljedahl, 1999, ref. i Schmidt, 2003).
Kinesiophobia innebär att individer undviker fysisk ansträngning på grund av rädsla för att utveckla permanenta kroppsskador (Fordyce, 1976. ref i Schmidt, 2003; Martelli, Zasler, Bender & Nicholson, 2004). Cogniphobia avser irrationell rädsla för kognitiv ansträngning. Kognitivt undvikande innebär således att individer undviker kognitiv ansträngning på grund av rädsla för konsekvenserna som anspänningen kan medföra (Martelli et al., 2004; Martelli et al., 1999. ref i Schmidt, 2003).
Individer som upplever kronisk mental stress rapporterar kognitiva besvär såsom koncentrationssvårigheter, problem med korttidsminnet samt minskad
problemlösningsförmåga. I en studie kring kognitivt undvikande för denna grupp framkom att individer med långvarig stress rapporterade signifikant högre undvikandetendenser avseende kognitiv ansträngning än jämförelsegruppen med aktiva arbetande. Huvudanledning till kognitivt undvikande var rädsla för funktionell tillbakagång eller försämring (Schmidt, 2003). Kognitivt undvikande vid långvarig stress kan exempelvis innebära att individer undviker aktiviteter som kräver långvarig koncentration såsom läsning, möten samt datoruppgifter. Individer kan även undvika komplicerad problemlösning och situationer som är emotionellt krävande (Schmidt, 2003).
1.5. Sammanfattning och slutsatser av litteraturöversikt
Sammanfattningsvis kan sägas att arbetslivet och de förhållanden som råder där har stor betydelse för hur individen upplever sitt mående, både på arbetet såväl som på fritiden. Forskare inom det medicinska, sociala och management- området har under årtionden
debatterat kring huruvida stressrelaterad psykisk ohälsa i huvudsak kan härledas till faktorer i miljön eller till individfaktorer (Karasek & Theorell, 1990). Att det finns ett samband mellan arbetsrelaterade faktorer och upplevelsen av stress och psykisk ohälsa är vetenskapligt belagt, men individuella skillnader i upplevelsen av stress gör dock gällande att det finns ytterligare samband av vikt. Genom att undersöka vilka psykologiska mekanismer som eventuellt är med och påverkar sambandet mellan arbetsrelaterade faktorer och upplevelsen av stress och
psykisk ohälsa ökar förståelsen för varför somliga individer drabbas hårdare och har svårare att stå emot yttre krav och påfrestningar än andra.
1.6. Syfte och frågeställningar
Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida kognitiva och beteendemässiga processvariabler påverkar det sedan tidigare kända sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och stress.
Vidare ämnar studien undersöka förekomst av eventuella konstellationer av
arbetsrelaterade faktorer och deras samband med stress och kognitiva och beteendemässiga processvariabler. De specifika frågeställningarna är:
1. A. Finns det ett samband mellan psykosocial arbetsmiljö och stress?
B. Medieras och/eller modereras detta samband av kognitiva (katastroftankar och kognitivt undvikande) och beteendemässiga processvariabler (beteendemässigt undvikande)?
2. A. Finns det subgrupper med olika psykosocial arbetsmiljö?
B. Hur skiljer subgrupper sig åt i stress (Perceived stress scale och Hospital anxiety and depression scale) och i användandet av kognitivt undvikande, beteendemässigt undvikande samt katastroftankar?
2. Metod 2.1. Design
Denna kvantitativa tvärsnittstudie bygger på självrapporteringsdata insamlad i samband med den prospektiva studien ”The middle Sweden pain and sleep project”, som är en
enkätundersökning till vilken det första frågeformuläret skickades ut i januari 2005
(MacDonald et al., 2008). Föreliggande studie baseras på baselinedata, det vill säga bygger på data insamlad vid första mättillfället.
2.2. Deltagare
Urvalet bestod av slumpmässigt utvalda individer i åldrarna 18-65 år (n=5000) från tre svenska län; Södermanlands-, Värmlands- och Västmanlands län. Totalt svarade 2406 (49%) individer på enkäten vid det första mättillfället, vilka utgjorde den samlade tvärsnittsgruppen. Utifrån dessa individer selekterades med tanke på syftet med den aktuella studien individer som angav att de var aktiva arbetstagare (antingen tillsvidareanställa eller visstidsanställda). Detta resulterade i ett urval med 1270 personer (53%).
Utöver detta urval med 1270 individer, lades vid klusterjämförelser en klinisk kontrollgrupp till beståendes av 52 individer som var sjukpensionärer, sjukskrivna eller sjukbidragstagare. Detta resulterade i ett, för somliga analyser, totalt sampel om 1322 individer.
2.3. Exklusionskriterier
Mot bakgrund av syftet med studien selekterades de individer som var arbetsföra, närmare specificerat de som var visstids- eller tillsvidareanställda. Arbetslösa, studenter och
egenföretagare exkluderades. Arbetslösa och studenter exkluderades mot bakgrund av att de inte mötte de arbetsrelaterade faktorer som undersöktes i studien, alternativt gjorde det i begränsad utsträckning. Somliga studenter arbetade visstid, men troligtvis i relativt begränsad omfattning då det inte var deras huvudsakliga sysselsättning. Även egenföretagare
exkluderades, trots att de var arbetande, då deras arbetssituation eventuellt skiljde sig från andras på grund av att de hade en annan position i organsationen samt hade ökad möjlighet till självstyre. Sjukskrivna, förtidspensionärer samt sjukbidragstagare inkluderades i de fall då de uppgav sig vara visstids- eller tillsvidareanställda, och exkluderades i de fall då de ej uppgav någon form av anställning. Denna åtskillnad gjordes mot bakgrund av att studien fokuserade på arbetets roll i stressupplevelsen. Individer som rapporterade att de inte ansåg sig vara del av arbetslivet saknade därmed en av grundförutsättningarna för att ingå i studien.
Förhoppningen med ovanstående exklusionskriterier var att få en representativ bild av dagens arbetstagare och deras arbetssituation.
2.4. Bortfall
Då inte alla studiedeltagare fyllde i samtliga skalor och/eller items, resulterade detta i vissa bortfall gällande de olika skalorna. Antal svarande för de olika skalorna sträckte sig mellan 1219 (96%) och 1254 (99%), vilket motsvarade ett bortfall mellan n = 16 och n = 51.
Vid genereringen av kluster sorterades 26 individer bort av SPSS på grund av avvikande svarsmönster, vilket resulterade i att det totala klustersamplet blev 1244 (98%). Som tidigare nämnts (se 2.2. Deltagare), lades ett jämförelsekluster till (n = 52), vilket innebar att den totala klusterstorleken blev 1296 (98%). Antal svarande på de olika skalorna sträckte sig mellan 1247 och 1293, varför bortfall för samtliga kluster pendlade mellan n = 3 och n = 49. 2.5. Procedur
Studien är en enkätundersökning i ett slumpmässigt urval ur den allmänna befolkningen där deltagarna i samband med utskicket fick information om projektet samt om att frivillighet rådde gällande medverkan. Ett frankerat svarskuvert bifogades. Påminnelser i form av vykort utgick vid två tillfällen till individer som inte hade svarat, det första efter två veckor, och det andra efter ytterligare två. Undersökningen godkändes av den regionala
2.6. Mätinstrument
2.6.1. Bakgrundsvariabler. Frågeformuläret inkluderade frågor kring
bakgrundsvariabler gällande ålder, kön, utbildning, civilstatus och anställningsform.
2.6.2. Psykosocial arbetsmiljö. Tio frågor gällande arbetets karaktär ingick i materialet i syfte att mäta individers psykosociala arbetsmiljö (Hane, Berggren, & Eriksson, 1984, ref. i Lindblom, 2006). Frågorna följde krav-kontroll-stöd modellen (Karasek & Theorell, 1990), och täckte områdena arbetsbelastning (fyra items; t.ex. ”Har du för mycket att göra i ditt arbete?”, ”Ställer ditt arbete för stora krav på dig?”), kontroll (två items; ”Har du möjlighet att påverka dina arbetsförhållanden så att du t.ex. kan arbeta i för dig lagom arbetstakt?”), belöning (ett item; ”Får du veta om du gör ett bra jobb?”) samt kvalitet på sociala
interaktioner (tre items; t.ex. ”Är samarbetet och gemenskapen bra på din arbetsplats?”, ”Är din kontakt och ditt samarbete med arbetsledningen bra?”). Varje item hade fyra
svarsalternativ: 1 = ja, oftast; 2 = ja, ibland; 3 = nej, sällan och 4 = nej, aldrig, och dessa tio items summerades till en helskalepoäng där högre poäng innebar sämre upplevd arbetsmiljö.
Helskalan användes för att undersöka studiens första frågeställning, huruvida kognitiva och beteendemässiga processvariabler medierade eller modererade sambandet mellan
psykosocial arbetsmiljö och stress. Skalan har visat en god intern och extern validitet
(Lindblom, 2006). Den interna reliabiliteten för skalan i denna studie var god (Cronbachs α = .71).
För att undersöka studiens andra frågeställning, om det fanns subgrupper med olika psykosocial arbetsmiljö, valdes i enlighet med Boersma & Lindblom (2009) utifrån helskalan psykosocial arbetsmiljö fyra frågor med avsikt att täcka områdena arbetsbelastning (”Har du för mycket att göra i ditt arbete?”), kontroll (”Har du möjlighet att påverka dina
veta om du gör ett bra jobb?”) och kvalitet på sociala interaktioner (”Är samarbetet och gemenskapen bra på din arbetsplats?”).
2.6.3. Kognitiva och beteendemässiga processvariabler. För att mäta de kognitiva och beteendemässiga processvariablerna användes ”The Safety Behaviors and Catastrophizing Scale” (SBCS; MacDonald et al., 2008). Denna skala mätte de tankar och känslor individer hade i samband med upplevelse av symtom från stress, muskuloskeletal värk och/eller sömnsvårigheter.
SBCS-skalan innehöll tre subskalor; beteendemässigt undvikande (två frågor, t.ex. ”Bör jag inte utföra mitt vanliga arbete”), kognitivt undvikande (fyra frågor, t.ex. ”Bör jag försöka undvika tankekrävande arbetsuppgifter”) samt katastroftankar (sex frågor, t.ex. ”Undrar jag om det är något allvarligt fel på mig”). Varje mening hade fem svarsalternativ: 0 = Stämmer inte alls; 1 = Stämmer dåligt; 2 = Stämmer delvis; 3 = Stämmer bra och 4 = Stämmer helt, där itemen i varje subskala summerades för att forma en totalpoäng där högre poäng innebar större användande av katastroftankar eller kognitivt/beteendemässigt
undvikande.
Intern reliabilitet för SBCS-skalan var god, Cronbachs α = .85, och samstämmig validitet tillfredsställande (MacDonald et al., 2008). Intern reliabilitet för subskalan
beteendemässigt undvikande var Cronbachs α = .54, för kognitivt undvikande α = .82 och för katastroftankar α = .83.
2.6.4. Hospital Anxiety and Depression scale (HAD-S; Zigmond & Snaith, 1983; Lisspers, Nygren & Söderman, 1997). Skalan innehöll 14 items som mätte ångest och depressiva symptom, varav sju avsåg ångest (ex. ”Jag känner mig spänd och uppskruvad”) och sju depression (ex. ”Jag känner mig som om allting går trögt”). Svaren skattades på en 0-3 gradig skala, vilket indikerade i hur stor utsträckning individen höll med om påståendet. Varje delskalas poäng sträckte sig från 0-21. I föreliggande studie slogs de båda delskalorna
ihop till ett gemensamt mått, HADS-total. Detta då ett mer generellt mått på psykisk ohälsa önskades, snarare än att försöka differentiera de båda tillstånden. Ångest och depression verkar dela en signifikant ickespecifik komponent vilket resulterar i att instrument som ämnar mäta dessa tillstånd också tenderar att ha ett starkt samband med varandra (Clark & Watson, 1991). Ångest- och depressionsskalan i denna studie var starkt korrelerade (r = .70, p < .01) och Cronbachs α för den sammanslagna skalan i denna studie var α = .90 vilket tyder på en hög intern konsistens. Sammanslagningen av de båda delskalorna ansågs därför vara försvarbar.
HAD-S har en tillfredsställande reliabilitet och samstämmande validitet (concurrent validity; Bjelland, Dahl, Haug, & Neckelmann, 2002; Lisspers et al., 1997).
2.6.5. Upplevd stress. Individens upplevelse av stress mättes med ”Perceived Stress Scale” (PSS; Cohen, Kamarck & Mermelstein, 1983). Ursprungsversionen av PSS består av 14 items som avser att mäta huruvida individer upplever att situationer som uppstår i deras liv är stressfyllda eller inte. I studien ”The middle Sweden pain and sleep project” användes en version av PSS innehållandes tio av de 14 items som utgör ursprungsformuläret. Varje påstående började med den ofullständiga meningen ”Hur ofta har Du under den senaste månaden…” och slutade med exempelvis ”…känt dig nervös och stressad”, där individen skulle fullfölja meningen med det svarsalternativ som stämde bäst in på honom eller henne. Varje svar bestod av fem svarsalternativ: 0 = Aldrig, 1 = Sällan, 2 = Ibland, 3 = Ganska ofta, och 4 = Mycket ofta. Den sammantagna poängen på skalan uppnåddes genom att vända poängen på positiva items, och därefter slå ihop poängen från samtliga items. Höga poäng på denna skala innebar hög upplevd stress.
De psykometriska egenskaperna för PSS var goda, med tillfredställande test-retestreliabilitet, konstrukt- och diskriminerande validitet samt intern konsistens (Kopp, Thege, Balog, Stauder, Salavecz, Rózsa, Purebl, & Ádám, 2010). Styrkan i rapporterad intern
konsistens från tidigare studier avseende PSS bekräftades i föreliggande studie, Cronbachs α = .89.
2.7. Statistiska analyser
För samtliga dataanalyser användes Statistical Package for Social Sciences version 17.0.1 för Windows (SPSS, 2008) med guider i bokform av Field (2009) och Pallant (2005). Utöver befintliga analysmetoder användes även tillägg i form av Simple Mediation Analysis (Preacher & Hayes, 2004), Probing Interactions Procedure (Hayes & Matthes, 2009) samt bootstrapping (Efron, 1987) för specifika mediations- och moderationsanalyser.
Deskriptiv data i form av demografiska variabler undersöktes avseende hela samplet. För samliga skalor undersöktes intern reliabilitet utifrån deltagarnas svar, varefter Pearson korrelationsanalyser mellan samtliga skalor genomfördes för att undersöka enkla samband mellan prediktor-, process- samt utfallsvariabler. Detta gav viktig information om
förutsättningarna för de fortsatta analyserna.
Studien genomfördes i två separata spår, ett variabelorienterat och ett personorienterat. Det första spåret hade variabelfokus där det undersöktes huruvida sambandet mellan
psykosocial arbetsmiljö och upplevd stress (PSS) medierades och/eller modererades av katastroftankar, kognitivt undvikande och/eller beteendemässigt undvikande (subskalor SBCS). Två utfallssmått inkluderades i analyserna för detta spår, PSS och HADS-total, men endast resultat för PSS redovisades i sin helhet i resultatdelen då motsvarande analyser med HADS-total som utfallsmått i huvudsak fungerade som validering av resultat för PSS. Därför gavs vid liknande resultat endast en kort beskrivning av dessa för HADS-total. Mediations- och moderationseffekter undersöktes med multipla regressionsanalyser enligt Baron & Kenny (1986). Vidare användes tilläggsanalyserna Simple Mediation Analysis (Preacher & Hayes, 2004), Probing Interactions Procedure (Hayes & Matthes, 2009) samt bootstrapping (Efron, 1987) för att öka resultatens tillförlitlighet.
Motivering till att både mediation- och moderationseffekt analyserades var att förstnämnda analys kunde öka möjligheterna att förklara hur interaktionen såg ut, medan sistnämnda analys kunde förklara när sambandet inträffade (Baron & Kenny, 1986).
B A C
A C B
Mediator Moderator
Figur 1. Modell över medierad och modererad effekt. I bilden till vänster medierar B sambandet mellan A och C, och i bilden till höger modererar B sambandet mellan A och C.
För att uppnå full mediationseffekt postulerades fyra kriterier; 1) prediktor A måste ha signifikant samband med hypotiserad mediator B, 2) prediktor A måste vara signifikant associerad med beroendevariabel C, 3) mediator B måste vara signifikant associerad med beroendevariabel C och 4) påverkan av prediktor A på beroendevariabel C, är mindre när mediator B kontrollerats för (Baron & Kenny, 1986).
Studiens andra spår hade personorienterat fokus, där Two-Step klusteranalys användes för att upptäcka subgrupper med olika svarsmönster på de arbetsrelaterade faktorerna
arbetsbelastning, kontroll, belöning samt kvalitet på sociala interaktioner. Olika analysinställningar genererade konsekvent ett bortfall om 26 personer, varför olika
klusterlösningar validerades på processvariablerna katastroftankar, kognitivt undvikande och beteendemässigt undvikande, samt på utfallsmåtten PSS och HADS-total. Mot bakgrund av önskemål om ett litet antal kluster samt signifikanta skillnader dessa emellan avseende valideringsmått, valdes en slutgiltlig klusterlösning om fyra. För att kunna undersöka svarsmönster kodades de arbetsrelaterade faktorerna om till kategoriska variabler där
fyra utgjorde en annan kategori (”hög”). Till dessa kluster adderades ett kliniskt
jämförelsekluster beståendes av sjukpensionärer, sjukskrivna och sjukbidragstagare. Klustren beskrevs först avseende arbetsvariablerna. Därefter beskrevs och jämfördes klustrens
medelvärden och standardavvikelser på PSS, HADS-total, beteendemässigt undvikande, kognitivt undvikande samt katastroftankar med ANOVA och efterföljande post hoc-analys (Tukeys b). Demografisk fördelning inom och mellan var kluster analyserades därefter och Chi-2-analyser genomfördes för att undersöka huruvida könstillhörighet hade ett samband med klustertillhörighet.
3. Resultat 3.1. Deskriptiv analys
Demografisk spridning för hela samplet (n = 1270) presenteras i Tabell 1. Samplet bestod av 56% kvinnor och 44% män och deltagarnas ålder sträckte sig från 18 till 65 år. Gällande högsta avslutad utbildning angav fyra av fem gymnasienivå eller högre. Tre fjärdedelar uppgav sig vara sambo eller gifta och merparten var tillsvidareanställda.
Tabell 1
Demografisk fördelning i samplet, n (%) eller M (s)
Kön (kvinnor) 713 (56%) Ålder 44 (11.8) Utbildning Grundskolenivå 182 (14%) Gymnasienivå 556 (45%) Universitet/ Högskola 422 (33%) Annan utbildning 91 (7%) Civilstatus Ensamstående 261 (21%) Sambo/gift 994 (78%) Anställningsform Visstid 108 (9%) Tillsvidare 1162 (91%)
3.2. Finns det ett samband mellan psykosocial arbetsmiljö och stress?
Studien fokuserade på sambandet mellan fem variabler: psykosocial arbetsmiljö, beteendemässigt undvikande, kognitivt undvikande, katastroftankar samt upplevd stress (PSS). Den psykosociala arbetsmiljöskalan och de tre kognitiva och beteendemässiga
processvariablerna utgjorde prediktorer medan upplevd stress utgjorde utfallsvariabel. Tabell 2 presenterar samtliga Pearsonkorrelationer samt deras signifikans.
Tabell 2
Pearsonkorrelationer mellan psykosocial arbetsmiljö, beteendemässigt undvikande, kognitivt undvikande, katastroftankar, HADS-total och Perceived Stress Scale.
M s 1 2 3 4 5 6 1. Psykosocial arbetsmiljö 19.41 4.01 __ __ __ __ __ __ 2. Beteendemässigt undvikande 4.20 1.79 .11** __ __ __ __ __ 3. Kognitivt undvikande 9.19 3.55 .16** .36** __ __ __ __ 4. Katastroftankar 14.87 5.06 .29** .34** .48** __ __ __ 5. HADS-total 22.65 6.60 .40** .07* .41** .51** __ __
6. Perceived Stress Scale (PSS) 25.21 6.84 .41** .07* .41** .47** .76** __
Not. På grund av bortfall inom de olika skalorna varierar samplets storlek mellan 1183 < n < 1230; M = medelvärde; s = standardavvikelse. * p < .05; ** p < .01.
Som kan ses i tabellen hade psykosocial arbetsmiljö ett signifikant samband med samtliga kognitiva och beteendemässiga processvariabler, där starkast samband rådde med katastroftankar och kognitivt undvikande. Det vill säga ju sämre individerna upplevde sin psykosociala arbetsmiljö desto mer använde de sig av kognitivt undvikande och
katastroftankar. För utfallsmåttet upplevd stress rådde ett medelstarkt samband med
psykosocial arbetsmiljö. Detta innebär att ju sämre individer uppfattade sin arbetsmiljö, desto mer stress upplevde de.
De kognitiva och beteendemässiga processvariablerna uppvisade medelstarka samband med varandra, vilket borgar för deras samhöre. Vid korrelationer gentemot utfallsmåttet skiljde de sig dock åt. Även om sambandet var statistiskt signifikant, påvisade
beteendemässigt undvikande ett mycket svagt samband med upplevd stress. Kognitivt undvikande och katastroftankar påvisade däremot medelstarka samband med upplevd stress. Sammantaget verkade koverta psykologiska processer såsom kognitivt undvikande och katastroftankar ha ett starkare samband med utfallsmåtten än overta aktiviteter i form av beteendemässigt undvikande. Slutligen påvisades mycket starkt samband mellan utfallsmåtten HADS-total och PSS, vilket styrkte antagandet att trots att dessa skalor innehöll olika items så mätte de liknande koncept. Därmed styrktes även att HADS-total kunde användas som
validering av studiens resultat (se 2.7. Statistiska analyser).
3.3. Medieras sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och stress av katastroftankar och/eller kognitivt undvikande?
Även om beteendemässigt undvikande uppvisade statistiskt signifikanta samband med både prediktor och utfallsvariabel, valdes på grund av det svaga sambandet att inte ta med
beteendemässigt undvikande i de fortsatta medierande och modererande analyserna. För att kunna predicera värden på utfallsvariabel upplevd stress utifrån psykosocial arbetsmiljö samt
katastroftankar och/eller kognitivt undvikande användes multipel hierarkisk linjär regression samt Simple Mediation Analysis som analysmetod.
Resultat för mediatoranalys för katastroftankar respektive kognitivt undvikande presenteras i tabell 3 och 4. Av nämnda kriterier för mediatoranalys (se 2.7 Statistiska analyser) uppnåddes samtliga för hypotetiserad mediator katastroftankar. Det vill säga att psykosocial arbetsmiljö hade ett samband med katastroftankar och kognitivt undvikande, att psykosocial arbetsmiljö hade ett samband med upplevd stress, att katastroftankar och
kognitivt undvikande hade ett samband med upplevd stress samt att sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och upplevd stress var mindre starkt då katastroftankar respektive kognitivt undvikande lades till i modellen. Dock kvarstod ett, om än svagare, samband mellan psykosocial arbetsmiljö och upplevd stress när katastroftankar och kognitivt undvikande kontrollerades för. Detta tyder på att den indirekta effekten för katastroftankar och kognitivt undvikande endast var partiell. Sobel test (för katastroftankar 8,40, p < .001; för kognitivt undvikande 9,44, p < .001) bekräftade att den indirekta effekten av psykosocial arbetsmiljö på upplevd stress genom mediatorn katastroftankar respektive kognitivt undvikande var signifikant.
Tabell 3
Hierarkisk multipel regressionsanalys över prediktorvärdet av psykosocial arbetsmiljö och katastroftankar för PSS, för undersökande av mediationseffekt.
B SE β t Steg 1 Konstant 11.62 .91 12.80* Psykosocial arbetsmiljö .70 .05 .41 15.34* Steg 2 Konstant 7.63 .87 8.75* Psykosocial arbetsmiljö .51 .04 .30 11.55* Katastroftankar .53 .04 .39 15.10*
Not. B = ickestandardiserad koefficient; SE = standardfel; β = standardiserad koefficient; t = t-värde; * p < .001; steg 1: F (1, 1172) = 235,31, R2 = .17, steg 2: F (2, 1171) = 254,42,
förändring steg 2 ΔR2
= .14, p < .001.
Förutom separata medierande analyser av katastroftankar och kognitivt undvikande, genomfördes även mediatoranalys där både katastroftankar och kognitivt undvikande lades till i steg 2. Tabell 5 presenterar resultat av denna analys. Analysen visade att både
katastroftankar och kognitivt undvikande förklarade unik varians i utfallsvariabeln upplevd stress (R2 = 18%) utöver den varians som psykosocial arbetsmiljö förklarade (R2 = 17%). Tillsammans förklarade dessa variabler 35% av variansen i upplevd stress. Åter tyder analysen på att psykosocial arbetsmiljö har en direkt såväl som indirekt (via katastroftankar och kognitivt undvikande) effekt på upplevd stress.
Indirekt effekt, vilket innebar förändring av B mellan steg ett och två för psykosocial arbetsmiljö, som tillskrevs katastroftankar var B = .20, p < .001.
Tabell 4
Hierarkisk multipel regressionsanalys över prediktorvärdet av psykosocial arbetsmiljö och kognitivt undvikande för PSS, för undersökande av mediatoreffekt.
B SE β t Steg 1 Konstant 11.71 .91 12.94* Psykosocial arbetsmiljö .70 .05 .41 15.25* Steg 2 Konstant 7.12 .89 8.03* Psykosocial arbetsmiljö .60 .04 .35 14.07* Kognitivt undvikande .71 .05 .37 14.78*
Not. B = ickestandardiserad koefficient; SE = standardfel; β = standardiserad koefficient; t = t-värde; * p < .001; steg 1: F (1, 1167) = 232,60, R2 = .17, steg 2: F (2, 1166) = 247,23,
förändring steg 2 ΔR2
= .13, p < .001.
Indirekt effekt, vilket innebar förändring av B mellan steg ett och två för psykosocial arbetsmiljö, som tillskrevs kognitivt undvikande var B = .10, p < .001.
Tabell 5
Hierarkisk multipel regressionsanalys över prediktorvärdet av psykosocial arbetsmiljö, kognitivt undvikande samt katastroftankar för PSS, för undersökande av mediatoreffekt.
B SE β t Steg 1 Konstant 11.53 .92 12.58* Psykosocial arbetsmiljö .70 .05 .41 15.26* Steg 2 Konstant 5.65 .88 6.46* Psykosocial arbetsmiljö .50 .04 .29 11.76* Katastroftankar .37 .04 .27 9.64* Kognitivt undvikande .48 .05 .25 9.09*
Not. B = ickestandardiserad koefficient; SE = standardfel; β = standardiserad koefficient; t = t-värde; * p < .001; steg 1: F (1, 1150) = 232,85, R2 = .17, steg 2: F (3, 1148) = 207,33,
förändring steg 2 ΔR2
3.4. Modereras sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och stress av katastroftankar och/eller kognitivt undvikande?
För att kunna predicera värden på utfallsvariabel upplevd stress utifrån psykosocial
arbetsmiljö samt katastroftankar och/eller kognitivt undvikande användes multipel hierarkisk linjär regression som analysmetod.
Inledningsvis centrerades och standardiserades variablerna (m = 0, s = 1) för att hantera möjliga problem med multicollinarity.
Resultat för moderatoranalys för katastroftankar respektive kognitivt undvikande presenteras i tabell 6 och 7.
Tabell 6
Hierarkisk multipel regressionsanalys över interaktionseffekt mellan psykosocial arbetsmiljö och katastroftankar för PSS, för undersökande av moderationseffekt.
B SE β t Steg 1 Konstant 7.63 .87 8.75* Psykosocial arbetsmiljö .51 .04 .30 11.56* Katastroftankar .53 .04 .39 15.10* Steg 2 Konstant 7.57 .88 8.64* Psykosocial arbetsmiljö .51 .04 .30 11.57* Katastroftankar .53 .04 .39 15.12* Psykosocial arbetsmiljö* Katastroftankar -.13 .16 -.02 -.80
Not. B = ickestandardiserad koefficient; SE = standardfel; β = standardiserad koefficient; t = t-värde; * p < .001; steg 1: F (2, 1171) = 254,42, R2 = .30, steg 2: F (3, 1170) = 169,77,
förändring steg 2 ΔR2
= .0, p = .42.
Som kan ses i tabell 6 ökade inte andelen förklarad varians då interaktionseffekt för psykosocial arbetsmiljö och katastroftankar lades till i modellen. Vidare var
katastroftankar inte fungerade som moderator i sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och upplevd stress.
Tabell 7
Hierarkisk multipel regressionsanalys över interaktionseffekt mellan psykosocial arbetsmiljö och kognitivt undvikande för PSS, för undersökande av moderatoreffekt.
B SE β t Steg 1 Konstant 7.1 .89 8.03* Psykosocial arbetsmiljö .60 .04 .35 14.07* Kognitivt undvikande .71 .05 .37 14.78* Steg 2 Konstant 7.12 .89 8.02* Psykosocial arbetsmiljö .60 .04 .35 14.06* Kognitivt undvikande .71 .05 .37 14.77* Psykosocial arbetsmiljö* Kognitivt undvikande -.06 .16 -.01 -.35
Not. Not. B = ickestandardiserad koefficient; SE = standardfel; β = standardiserad koefficient; t = t-värde; * p < .001; steg 1: F (2, 1166) = 247,23, R2 = .30, steg 2: F (3, 1165) = 164,73, förändring steg 2 ΔR2 = .00, p = .73.
Som kan ses i tabell 7 ökade inte andelen förklarad varians då interaktionseffekt för psykosocial arbetsmiljö och kognitivt undvikande lades till modellen. Vidare var
interaktionsvariabeln inte en signifikant prediktor för upplevd stress. Detta tyder på att inte heller kognitivt undvikande fungerade som moderator i sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och upplevd stress.
3.5. Validering av resultat
Samtliga analyser utfördes även med HADS-total som utfallsmått. Liknande resultat uppnåddes i samtliga analyser, undantaget moderationsanalys avseende katastroftankar. Denna påvisade signifikant interaktionseffekt med variansförändring i steg 2 om 0,4 %. För att jämföra hur låg respektive hög nivå av katastroftankar påverkade sambandet mellan
psykosocial arbetsmiljö och HADS-total delades variabeln upp enligt median split-metoden. Pearsonkorrelationer för låggruppen gav r = .29, p < .001, och för höggruppen r = .35, p < .001. För personer som skattade lågt på katastroftankar fanns alltså möjligen ett något svagare samband mellan psykosocial arbetsmiljö och HADS-total, medan det för personer som
skattade högt på katastroftankar fanns ett något starkare samband mellan psykosocial
arbetsmiljö och HADS-total. Denna skillnad i styrka på korrelationer var dock liten och i stort talade analyserna gällande båda utfallsmått för att resultaten stämde överens i mycket hög grad.
3.6. Finns det subgrupper med olika psykosocial arbetsmiljö?
Med klusteranalys utifrån deltagarnas svar på de fyra arbetsrelaterade faktorerna
arbetsbelastning, kvalitet på sociala interaktioner, belöning och kontroll, samtliga indelade i hög- och låggrupper, kunde eventuella svarsmönster framträda. Two-Step klusteranalys utmynnade i fyra kluster innehållande mellan 220 och 522 deltagare i varje, där 26 personer ur det totala samplet exkluderades, se figur 2. Som jämförelsegrupp lades ett femte kliniskt kluster till, vilket bestod av sjukpensionärer, sjukskrivna samt sjukbidragstagare (n = 52). Detta kluster utgjorde kliniska referensvärden för skalorna. Klustren namngavs utifrån deras karaktär.
Tabell 8 presenterar medelvärden och standardavvikelser för klustren avseende psykosocial arbetsmiljö.
Tabell 8
Jämförelse av medelvärden och standardavvikelser mellan kluster. Kluster 1 Goda arbetsplatsen Kluster 2 Mediokra arbetsplatsen Kluster 3 Relationella arbetsplatsen Kluster 4 Utvecklande arbetsplatsen Kluster 5 Kliniska klustret M s M s M s M s M s Arbets-belastning 1.00 .00 1.97 .17 2.00 .00 2.00 .00 1.21 .41 Belöning 1.27 .44 1.95 .23 1.00 .00 1.00 .00 1.31 .47 Kvalitet på sociala interaktioner 1.01 .17 1.19 .39 1.00 .00 1.00 .00 1.90 .31 Kontroll 1.14 .34 1.54 .50 2.00 .00 1.00 .00 1.35 .48
Not. M = medelvärde; s = standardavvikelse.
Figur 2
Fördelning av arbetsrelaterade faktorer inom var kluster (%).
Kluster 1 (Goda arbetsplatsen). Talande för den Goda arbetsplatsen var att samtliga individer upplevde låg arbetsbelastning (låg på faktorn arbetsbelastning) och att merparten även upplevde sig bli sedda på arbetet (hög på faktorn belöning). Merparten upplevde sig ha
god kontroll över arbetet (hög på faktorn kontroll), och nästan samtliga upplevde ett gott socialt klimat (hög på faktorn kvalitet på sociala interaktioner). Sammantaget verkade individerna inom detta kluster ha en god arbetssituation, både innehållsmässigt och psykosocialt.
Kluster 2 (Mediokra arbetsplatsen). Individerna på den Mediokra arbetsplatsen upplevde istället en hög arbetsbelastning samt att de i förhållande till ansträngning fick lite beröm. Det sociala klimatet var tämligen gott och gällande kontroll över arbetet var klustret relativt jämnt delat, men en något övervägande andel upplevde sig ha dålig kontroll. Generellt verkade detta kluster beskriva en arbetsmässigt sett tämligen dålig arbetsplats, men med ett någorlunda gott psykosocialt klimat.
Kluster 3 (Relationella arbetsplatsen). Samtliga individer på den Relationella
arbetsplatsen rapporterade en hög arbetsbelastning i kombination med dålig kontroll över sitt arbete. Däremot upplevde samtliga samtidigt en god psykosocial miljö samt goda möjligheter till beröm. Sammantaget verkade individerna inom detta kluster ha en arbetsmässigt sett krävande miljö, men ett gott psykosocialt klimat.
Kluster 4 (Utvecklande arbetsplatsen). Gällande arbetsbelastning rapporterade samtliga individer på den Utvecklande arbetsplatsen sig ha en hög arbetsbelastning, men utöver denna negativa aspekt upplevde individerna en god arbetsplats. Samtliga tyckte sig ha goda
möjligheter till beröm, en god psykosocial miljö samt god kontroll över arbetet. Sammantaget verkade individerna inom detta kluster ha mycket att göra på arbetet, men samtidigt väldigt goda omständigheter.
Kluster 5 (Kliniska klustret). Gällande arbetsbelastning upplevde de flesta låga nivåer, och drygt hälften upplevde sig ha goda möjligheter till beröm. Kontrollen över
upplevdes som dålig. Sammantaget verkade individerna inom detta kluster ha medelmåttig till negativ arbetssituation.
3.6.1. Demografisk spridning inom kluster. Demografisk spridning inom klustren presenteras nedan i tabell 9.
Tabell 9
Demografisk spridning inom kluster, M (s) eller n (%). Kluster 1 Goda arbetsplatsen (n=220) Kluster 2 Mediokra arbetsplatsen (n=295) Kluster 3 Psykosociala arbets-platsen (n=207) Kluster 4 Utvecklande arbetsplatsen (n=522) Kluster 5 Kliniska klustret (n=52) Kön (kvinnor) 110 (50%) 160 (54%) 141 (68%) 287 (55%) 44 (85%) Ålder 42 (13.6) 44 (11.5) 44 (11,0) 45 (11.2) 51 (10.3) Utbildning Grundskolenivå 25 (11%) 52 (18%) 21 (10%) 78 (15%) 16 (31%) Gymnasienivå 112 (51%) 143 (49%) 102 (49%) 202 (39%) 19 (37%) Universitet/ Högskola 67 (30%) 80 (27%) 71 (34%) 200 (38%) 11 (21%) Annan utbildning 12 (5%) 19 (6%) 12 (6%) 40 (8%) 6 (12%) Civilstatus Ensamstående 45 (20%) 59 (20%) 47 (23%) 103 (20%) 11 (21%) Sambo/gift 174 (79%) 232 (79%) 157 (76%) 412 (79%) 41 (79%) Anställningsform Visstid 29 (13%) 26 (9%) 14 (7%) 32 (6%) 5 (10%) Tillsvidare 191 (87%) 269 (91%) 193 (93%) 490 (94%) 47 (90%) Not. n = antal individer; M = medelvärde; s = standardavvikelse; % = procentuell fördelning inom givet kluster.
Som kan ses i tabellen rådde det en tämligen jämn könsfördelning inom de olika klustren, förutom på den Relationella arbetsplatsen och inom det Kliniska klustret där en
övervägande andel var kvinnor. Associationen mellan kön och klustertillhörighet var dock signifikant (χ2
= 32,25, p < .001). Även gällande åldersspann och medelålder var fördelningen förhållandevis jämn mellan klustren, förutom inom det Kliniska klustret där en något högre samt homogenare medelålder återfanns. Merparten inom samtliga kluster var
tillsvidareanställda, och en övervägande majoritet var gifta eller samboende. Utbildningsnivån var även den förhållandevis jämn mellan klustren, där fyra av fem hade gymnasieutbildning eller högre. Gällande det Kliniska klustret återfanns dock en något högre andel individer med grundskola som högsta angiven utbildningsnivå.
3.7. Hur skiljer subgrupper sig åt avseende användandet av kognitivt och beteendemässigt undvikande samt katastroftankar och stress?
Med hjälp av envägs variansanalys (ANOVA) samt post hoc vid behov kunde skillnader mellan subgrupper avseende kognitiva och beteendemässiga processvariabler samt utfallsmått påvisas. Medelvärdesskillnader med variansanalys samt post hoc presenteras nedan i tabell 10.
Tabell 10
Jämförelse av medelvärden och standardavvikelser mellan kluster, variansanalys samt post hoc. Kluster 1 Goda arbetsplatsen Kluster 2 Mediokra arbetsplatsen Kluster 3 Relationella arbetsplatsen Kluster 4 Utvecklande arbetsplatsen Kluster 5 Kliniska klustret F (df) M s M s M s M s M s Perceived Stress Scale 23.51a** 7.00 27.53b 6.88 27.14b 6.71 23.80a 6.26 27.94b 8.47 24.14* (4, 1268) HADS-total 21.37a 6.22 24.73b 7.01 24.68b 6.37 21.19a 6.05 25.9b 8.95 23.65* (4, 1249) Beteendemässigt undvikande 4.04a 1.80 4.33a 1.88 4.22a 1.83 4.16a 1.68 6.12 1.89 15.47* (4, 1263) Kognitivt undvikande 9.09ab 3.73 9.54abc 3.66 9.42ab 3.40 8.93ab 3.43 10.98bc 4.44 4.67* (4, 1242) Katastroftankar 13.75a 4.92 16.18b 5.47 15.76b 4.79 14.19a 4.69 16.80b 6.08 13.43* (4, 1248)
Not. M = medelvärde; s = standardavvikelse; * p < .001; variansanalys (ANOVA); post hoc (Tukeys b) α = .05. ** Lika bokstäver indikerar likheter mellan kluster, olika bokstäver indikerar signifikanta skillnader mellan kluster.
3.7.1. Jämförelse av medelvärden. Analys av varians (ANOVA) gällande medelvärden, vilka presenteras i tabell 10, för båda utfallsvariabler mellan varje kluster påvisade
signifikanta huvudeffekter. Klustertillhörighet, utifrån svarsmönster på arbetsrelaterade faktorer, hade en svag signifikant effekt på PSS, ω = .26, och på HADS-total, ω = .26. Vidare fanns även en något svagare signifikant effekt för klustertillhörighet på katastroftankar, ω = .20, och beteendemässigt undvikande, ω = .21. Kognitivt undvikande påvisade svagast, om än signifikant, effekt , ω = .11.
3.7.2. Interklusterjämförelser. Post hoc enligt Tukeys b fördjupade jämförelsen och visade hur de olika klustren stod sig mot varandra. Avseende PSS skiljde sig den Goda arbetsplatsen och den Utvecklande arbetsplatsen från den Mediokra arbetsplatsen, den Relationella arbetsplatsen och det Kliniska klustret. För HADS-total och katastroftankar påträffades samma mönster. Dessa analyser indikerade således att den Goda arbetsplatsen och den Utvecklande arbetsplatsen på något sätt hörde samman, och att detsamma gällde för den Mediokra arbetsplatsen, den Relationella arbetsplatsen och det Kliniska klustret, för skalorna PSS, HADS-total samt katastroftankar.
För beteendemässigt undvikande och kognitivt undvikande höll sig dock inte mönstret. I den förra skiljde sig endast det Kliniska klustret från samliga övriga kluster, och i den senare återfanns ett mer komplicerat samhöre samtidigt som en viss gruppering av den Goda
arbetsplatsen, den Utvecklande arbetsplatsen, den Mediokra arbetsplatsen, och den
Relationella arbetsplatsen var synbar. Det Kliniska klustret och den Mediokra arbetsplatsen skiljde sig dock inte signifikant åt.
3.7.3. Validering av klusterlösning. Skillnader mellan samtliga kluster fanns enligt ANOVA, se ovan. Post hoc enligt Tukeys b var dock ej lika konsistent, även om flera signifikanta resultat uppnåddes. Dessa resultat styrkte klusterlösningens validitet.
4. Diskussion
Denna tvärsnittsstudie har syftat till att undersöka huruvida kognitiva och beteendemässiga processvariabler påverkar det sedan tidigare kända sambandet mellan arbetsrelaterade faktorer och stress. Vidare har undersökts om det finns särskilda svarsmönster gällande psykosocial arbetsmiljö och huruvida dessa eventuellt olika mönster skiljer sig åt avseende stress och psykologiska processvariabler. Då litteraturöversikten vittnar om ökad stressrelaterad psykisk ohälsa i befolkningen samt arbetssituationens betydelse i detta är föreliggande studie högst relevant. Genom att undersöka kognitiva och beteendemässiga processvariablers betydelse för sambandet mellan arbetsrelaterade faktorer och stress, undersöks en tidigare relativt förbisedd aspekt inom stressforskningen. Detta ökar förståelsen för vilka individfaktorer som är av vikt för hur individer uppfattar och påverkas av yttre förhållanden. Genom att även belysa det transdiagnostiska perspektivet på psykisk ohälsa och komorbiditet ökar förståelsen för hur gemensamma processer vid olika tillstånd påverkar utvecklandet och vidmakthållandet av olika problem.
Resultaten visar, i enighet med tidigare studier (Maslach & Leiter, 2008; Cooper et al., 2001; Theorell, 2003), att det finns ett medelstarkt positivt samband mellan psykosocial arbetsmiljö och upplevd stress, ju sämre människor upplever sin arbetsmiljö, desto mer stress upplever de. Trots detta medelstarka samband finns det dock en tämligen stor varians som inte förklaras av variablerna. Detta tyder på att det finns ytterligare variabler som har samband med upplevelse av stress (Perski, 2002; Enzmann & Schaufeli, 1998; Jurisoo, 2001; Edling & Nordberg, 2001; Hallsten et al., 2002).
Resultaten av mediations- och moderationseffekter ger stöd åt att kognitivt undvikande och katastroftankar kan vara indirekt medierande snarare än modererande faktorer i
sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och upplevd stress. Kriterierna för
