Att få leva tills man dör

(1)

Att få leva tills

man dör

Studiematerial kring palliativ vård

och omsorg om äldre

Mötesplats äldreomsorg 9-10 okt

Sara Nordenhielm, FoU i Väst/GR Gunilla Karaviotis, Flatås gård

(2)

Vad har vi tänkt prata om?

• Varför ett studiematerial om palliativ vård och omsorg

om äldre?

• Om materialet

• Om testomgången

• Ett praktiskt exempel från Flatås gård

• Frågor från publiken

(3)

”Du har betydelse för att du är du. Du har betydelse till

det sista ögonblicket i ditt liv, och vi ska göra allt vi kan,

inte bara för att hjälpa dig att dö fridfullt, utan också för

att leva ditt liv tills du dör”

Dame Cicely Saunders, grundare av den moderna

hospicerörelsen

(4)

Vad är palliativ vård?

Palliativ vård är ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer som drabbats av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom (Världshälsoorganisationen, WHO).

Enligt WHO:s definition innebär palliativ vård att: • Lindra smärta och anda plågsamma symtom

• Bekräfta livet och döendet som en normal process • Inte påskynda eller fördröja döden

• Ta med psykologiska och existentiella aspekter i patientens vård

• Erbjuda stöd till hjälp för familjen att hantera sin situation under patientens sjukdom och efter dödsfallet.

• Arbeta utifrån ett teambaserat förhållningssätt för att möta patienters och familjers behov. Och om det behövs också erbjuda stödjande och rådgivande samtal.

• Främja livskvalitet. Palliativ kan även påverka sjukdomens förlopp i positiv bemärkelse.

(5)

Fyra hörnstenar

Symtomlindring Kommunikation

Stöd till

(6)

En nationell vision

Alla människor – oavsett ålder, kön, diagnos, vårdplats och geografisk vistelse – ska få en likvärdig och välfungerande vård i livets slut (se bl. a Nationellt

kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, 2013)

Jag som palliativ patient…

• och mina närstående är informerade om min situation • är lindrad från smärta och andra besvärande symtom • är ordinerad läkemedel vid behov

• får god omvårdnad utifrån mina behov • vårdas där jag vill dö

• behöver inte dö ensam

• vet att mina närstående får stöd (Svenska Palliativregistret)

(7)

Särskilt boende Korttidsenheter

Sjukhus Hospice /Palliativ slutenvård

Eget hem - avancerad hemsjukvård

(8)

Äldres döende och död

• Ungefär 90 000 människor avlider i Sverige varje år – 60 procent är 80 år och äldre.

• Den demografiska utvecklingen en utmaning

• Vården har förflyttats från sjukhus till hemmet och särskilda boenden • I livets slut vårdas äldre i hög utsträckning i den allmänna palliativa

vården, av undersköterskor i kommunens äldreomsorg: i hemmet, särskilda boenden, och korttidsboenden.

• Äldres död kan skilja sig från döendet i yngre åldrar:

– ”Den långsamma döden”

– Upplevt död och döende på nära håll – Sociala relationer och nätverk

– Mer naturlig? – Demenssjukdomar

(9)

Nationellt kunskapsstöd/nationellt

vårdprogram

• Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2013 – stöd till professionen • Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede – stöd i

första hand för styrning och ledning. Ur nationellt kunskapsstöd: För att möta äldres behov är det viktigt att den palliativa vården och

omsorgen omfattar alla sjukdomar i livets slutskede och integreras i vård av kroniska sjukdomar.

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda fortbildning i palliativ vård av personal inom vård och omsorg i syfte att lindra symtom och främja livskvalitet hos patienter i livets slutskede (prioritet 3)

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda handledning i palliativ vård till personal inom vård och omsorg i syfte att lindra symtom och främja livskvalitet hos patienter i livets slutskede (prioritet 3).

(10)

Allt fler blir äldre Nationellt vårdprogram och kunskapsstöd Kunskaper om äldres döende behövs Förskjutning från

sjukhus till kommunal äldreomsorg

Undersköterskans roll i allmän palliativ vård

och omsorg Demenssjukdomar

Ökade krav på undersköterskans kunskap och kompetens i palliativ vård och omsorg om äldre

(11)

Bakgrund till materialet

• Vård- och omsorgspersonal inom kommunen behöver mer kunskap och redskap för att möta patienter och

närstående/anhöriga i sitt arbete med palliativ vård och omsorg. • En idé om ett studiematerial växte fram mellan FoU i Väst/GR och

Palliativt centrum.

• FoU i Väst/GR ansvarar för framtagandet av materialet.

• Palliativt Centrum ger experthjälp i framtagandet och granskning av materialet.

(12)

Kort om processen

Aug-mars 2012 • Planering, materialinsamling, och framtagande av testmaterial. • Referensgrupp • Testmaterialet layoutas. April-okt • Testomgång av utbildning för studiecirkelledare • FoU i Väst: rollen som

cirkelledare • Palliativt centrum: faktainnehåll Nov-dec 2013 • Eventuella revideringar genomförs innan

materialet trycks och sprids.

Efter färdigt material genomförs vid behov:

• Utbildningar till blivande studiecirkelledare utifrån materialet. • Tillfällen för erfarenhetsutbyte och stöttning till cirkelledare. • Revidering av material

(13)

Om materialet

• Målgrupp för materialet är undersköterskor/vård- och omsorgspersonal inom kommunernas äldreomsorg. • Underlag till studiecirklar i första hand

• Studiecirkelledare kan exempelvis vara

undersköterska/sjuksköterska – behöver ej vara expert • Ska utgå från de fyra hörnstenarna i palliativ vård…

– Symtomkontroll – Kommunikation – Teamarbete

– Stöd till närstående

• …samt aktuell forskning, nationella riktlinjer, kunskapsstöd, vårdprogram etc.

(14)

Upplägg

• Introduktionskapitel + 10 teman

• Varje tema innehåller något eller flera av följande: - Diskussions- och reflektionsfrågor

- Fallbeskrivningar - Praktiska övningar - Faktarutor

(15)

Innehåll

• Introduktion Om boken

• Tema 1

Vad är palliativ vård och omsorg

• Tema 2

Åldrande, äldres döende och död

• Tema 3

Värdegrund, etik och moral

• Tema 4

Första hörnstenen: fysiska aspekter i livets slut

• Tema 5

Första hörnstenen: psykiska, sociala och

andliga/existentiella aspekter i livets slut

• Tema 6

Andra hörnstenen: kommunikation

• Tema 7

Tredje hörnstenen: teamarbete

• Tema 8

Fjärde hörnstenen – stöd till närstående

• Tema 9

När döden är nära

(16)

(17)

Syftet med studiecirkeln

• Att ledare och deltagare ska få fördjupad kunskap om

palliativ vård och omsorg av äldre, dels genom att läsa

materialet, dels genom samtal och reflektion i grupp.

• Att deltagarna efter avslutad cirkel känner sig bättre rustad

att vårda döende äldre samt i stödet till deras närstående.

• Att bidra till verksamhetsutveckling – kunskaperna omsätts i

det praktiska arbetet samt sprids till andra. Förhoppningen

är att studiecirkeln på så sätt kan bidra till en förbättrad

palliativ vård och omsorg av äldre.

(18)

Om lärande

Föreläsning Textläsning Audio-visuell framställning Demonstration Diskussionsgrupp Lära genom att göra

Undervisa andra/omedelbart omsätta det man lärt

5 % 10 % 20 % 30 % 50 % 75 % 90 %

Källa: Inlärningsstilar del II – Pedagogerna/Brain Books AB.

Genomsnittlig behållning av stoff som presenteras på olika sätt

(19)

Vad är en studiecirkel?

• Gemensamt lärande i grupp

• Kunskap inhämtas tillsammans och bearbetas genom

samtal och diskussion

• Ej lärare och elever!

• Deltagarna har ett gemensamt intresse

• Gruppen ägnar sig åt ett studieämne

• Deltagarna ska ha möjlighet att påverka, innehåll,

upplägg, studietakt osv.

• Gruppen bestämmer hur långt man ska hinna och

vilka mål som ska finnas

(20)

Studiecirkelns former

• Sex till tio deltagare

• Två- tre timmar per träff

• Två veckor mellan varje träff

• Rätt förutsättningar krävs för ett gott

resultat – tid, resurser, delaktighet!

(21)

Vilka ska delta?

Cirkelledaren:

• Behöver ej ha expertkunskaper i palliativ vård och

omsorg

• Undersköterska eller sjuksköterska som har ett intresse

och kan leda reflekterande samtal

• Två personer kan dela på ansvaret

Deltagarna:

• I första hand undersköterskor. Olika/samma

verksamhet? Sjuksköterskor, andra kompetenser?

Anpassa efter behov!

(22)

Chefens roll?

• Ska ge goda förutsättningar för

cirkelledare och deltagare:

–

Tid både innan, under och efter träffarna

–

Tillhandahålla lokal

–

Prioriteringar och mål med cirkeln – vad

förväntas den leda till?

(23)

Cirkelledarens roll?

Ledaren ansvarar för att:

• Förbereda och planera cirkeln

• Tillhandahålla material

• Introducera ämnet och leda gruppens diskussioner.

• Se till att gruppen håller sig till ämnet och att alla kommer till

tals eller att någon eller några inte tar över i diskussionerna.

• Sammanfatta och dokumentera (kan delegeras)

• Om någon har meddelat förhinder, se till att personen får

information om vad som diskuterats.

• Utse en ställföreträdande cirkelledare i gruppen som kan

hålla i sammankomsten om den ordinarie cirkelledaren får

förhinder.

(24)

Deltagarens roll?

• Förebereda sig inför varje träff – vara påläst, göra

hemuppgifter etc.

• Alla deltagare har rättigheter och skyldigheter att dela med

sig av sina kunskaper, erfarenheter, idéer och tankar.

• Alla ska bidra till en tillåtande och positiv atmosfär – ge

andra utrymme att tala och tala själv.

• Deltagarna ska vara införstådda med och ha accepterat

målen och reglerna för cirkeln. Dessa kan med fördel göras

upp gemensamt vid första träffen.

• Alla har ansvar för att cirkeln blir bra, inte bara cirkelledaren.

Alla deltagare är lika viktiga!

• Som deltagare har man också ett ansvar att sprida kunskaper

från cirkeln vidare till medarbetare och arbetslag.

(25)

Att omsätta kunskap till handling

Ett lärande innebär både att ändra sitt sätt

att tänka och sitt sätt att handla!

(26)

Vår handlingsplan för det fortsatta arbetet

– ett exempel

VARFÖR? Förbättringsområde/ problembeskrivning VAD? Mål HUR? Aktivitet(er) VEM? Ansvarig/ ansvariga NÄR? Tidplan RESULTAT? Uppföljning.Hur och när? Idag genomförs efterlevandesamtal till närstående sporadisk. Oklart vem som ska

genomföra det och i vilket syfte. Finns ingen guide till samtalet eller hur det ska dokumenteras. Utveckla efterlevandestödet i den palliativa vården och omsorgen. Ta fram rutiner för hur efterlevandesamtal ska gå till. Göra dessa kända på hela arbetsplatsen. En arbetsgrupp med två undersköterskor och en sjuksköterska ska ta fram rutiner samt informera tillsammans med enhetchef på arbetsplatsträffar. Start januari. Rutin ska vara färdig i mars år XX. Uppföljning i Svenska palliativregistret efter ett halvår. Uppföljning och diskussion på arbetsplatsträffar. Används rutinerna? Hur upplevs de? Något som behöver ändras?

(27)

Om testomgången

• Syftet är att kvalitetssäkra materialet samt

säkerställa att det tillgodose undersköterskornas kunskapsbehov.

• Systematiskt insamlande av synpunkter kring:

– Innehåll, omfattning, diskussion- och

reflektionsuppgifter, fallbeskrivningar, layout, språknivå etc.

• Kommunerna åtar sig att:

– Avsätta tid/resurser för cirkelledare och deltagare samt aktivt bidra med synpunkter

• FoU i Väst/GR och Palliativt Centrum åtar sig att:

– Utbildning och löpande stöd till

studiecirkelledarna, i rollen som studiecirkelledare och om innehållet i materialet.

– Stöd i att systematiskt ta hand om synpunkter och erfarenheter från testomgången.

(28)

Deltagare

Kommun/stadsdel Målgrupp

Kungälvs kommun 1 cirkel med deltagare på korttidsenheten Frihemskullen. SDF Askim-Frölunda-Högsbo 1 cirkel med deltagare från kortidsenheten Flatås Gård. Lerums kommun 1 cirkel med deltagare från hemtjänst i hela kommunen.

2 personer per enhet.

SDF Östra Göteborg 2 cirklar med deltagare från två hemtjänstgrupper. SDF Örgryte-Härlanda 1 cirkel med deltagare från särskilt boende, Kallebäcks

äldreboende.

Lilla Edets kommun 1 cirkel med kommunens palliativa resursteam. SDF Norra Hisingen 1 cirkel, deltagare från Bäckebols äldreboende.

(29)

Erfarenheter från Flatås gård

Flatås gård, kortidsboende, SDF Västra Göteborg

(30)