Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar
391 82 Kalmar
Kurs: Omvårdnad – uppsats 15 hp
Ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1
-En litteraturstudie
Emma Johnsson & Helena Jonsson
Handledare: Kristofer Franzén Ej avsett för publikation Justerat och godkänt Datum
……….. Examinator: Margareta Hagberg
Institutionen för Hälso- och beteendevetenskap Högskolan i Kalmar
391 82 Kalmar
Kurs: Omvårdnad - uppsatskurs 15 hp
Arbetets titel: Ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1 - En
litteraturstudie
Författare: Emma Johnsson & Helena Jonsson
Sammanfattning
Sverige har den näst högsta frekvensen i världen på barn och ungdomar som drabbas av diabetes typ 1. Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Metoden som använts var en litteraturstudie som byggde på sju artiklar. Sökningen genomfördes i Pubmed, Cinahl, Psycinfo och Elin@Kalmar. Artiklarna som inkluderades bedömdes till medel eller hög kvalitet enligt en modifierad checklista. I
resultatet framkom det att ungdomar som har diabetes typ 1 upplevde stora livsomställningar. Ungdomarna upplevde oro för framtiden till exempel om de kommer att drabbas av olika komplikationer till följd av sjukdomen. Att passa in ibland sina klasskamrater var viktigt och ungdomarna upplevde att vännerna hade inflytande på deras blodsockerkontroller och livsstilsvanor. Ungdomarna upplevde även att föräldrarna och sjukvården hade inflytande på hur de hanterade sin diabetes typ 1. Som sjuksköterska är det betydelsefullt att vara
uppmärksam på oro, hur ungdomars stöd och sociala nätverk ser ut samt att bekräfta ungdomarna.
Nyckelord
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INTRODUKTION
1.1 Inledning 1
1.2 Sjukdomen diabetes mellitus 1
1.3 Att leva med kronisk sjukdom i ungdomsåren 3
2 SYFTE 4
3 METOD 4
3.1 Inklusionskriterier och exklusionskriterier 4
3.2 Sökning och urval 4
3.3 Kvalitetsgranskning 5
3.4 Analys 6
3.5 Etiska överväganden 6
4 RESULTAT 6
4.1 Upplevelse av daglig oro 6
4.2 Upplevelse av stöd 8 4.2.1 Stöd från föräldrar 8 4.2.2 Stöd från vänner 9 4.3 Upplevelse av bekräftelse 10 5 DISKUSSION 12 5.1 Metoddiskussion 12 5.2 Resultatdiskussion 13 5.2.1 Upplevelse av oro 13 5.2.2 Upplevelse av stöd 14 5.2.3 Upplevelse av bekräftelse 15 6 SLUTSATS 16 7 REFERENSER 17
Bilaga 1 Modifierad checklista för kvalitativa/kvantitativa artiklar Bilaga 2 Artikelmatris
1 INTRODUKTION 1.1 Inledning
Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som kan drabba människor i alla åldrar,
sjukdomsdebuten sker dock vanligast i ungdomsåren. Diabetes typ 1 är både fysiskt och psykiskt påfrestande eftersom det kräver förändringar i kosten, regelbundna
blodsockerkontroller, sjukdomen kan även innebära oro inför framtiden. Att vara ungdom handlar om att passa in och vara normal. Ungdomar oroar ofta sig för vad som kommer att hända i framtiden, vad de kommer ha för yrke, om de kommer att finna den rätta att gifta sig med och så vidare. Complience är ett uttryck för följsamhet av medicinering. Forskning visar att ungdomar med diabetes typ 1 har dålig complience vilket kan leda till både akuta och sena komplikationer (Kyngäs, 2004). För att hjälpa ungdomarna att höja sin complience ligger det i vårt intresse att veta hur ungdomar upplever hur det är att leva med diabetes typ 1. Denna kunskap är betydelsefull för att vårdpersonal ska kunna möta ungdomarna utifrån deras egna föreställningar.
1.2 Sjukdomen diabetes mellitus
Diabetes mellitus, även kallad sockersjukan är ett tillstånd med hög glukoskoncentration i blodet. Namnet kommer från grekiskan där dia betyder genom och betes betyder går, vilket syftar på den ökade urin mängden. Mellitus betyder honungssöt (Sand, Sjaastad & Haug, 2004). Det var först på 60-talet det upptäcktes att det finns två olika typer av diabetes vilka benämns som typ1 och typ 2. Det gemensamma för de båda är att den som drabbas har en förhöjd glukoskoncentration i blodet, hyperglykemi (Skafjeld, 2002). Vid typ 2, som även benämns som åldersdiabetes kan insulinproduktionen vara nedsatt eller så har insulinet mindre effekt på cellerna. Behandlingen av diabetes typ 2 utgörs av kost, motion,
viktreduktion och antidiabetika som är en läkemedelsort som förbättrar insulinets effekt och ökar utsöndringen (Sand et al, 2004).
Diabetes typ 1 kallas även för ungdomsdiabetes och utgör cirka 10 procent av alla diabetesfall i Sverige (Sand et al., 2004). Sverige har den näst högsta frekvensen i världen på barn och ungdomar som drabbas av diabetes typ 1. Under de senaste två decennierna har incidensen bland barn och ungdomar ökat med 50 procent. Varje år insjuknar ca 40 barn per 100 000 barn under 15 års ålder (Socialstyrelsen, 2005). Av hela Sveriges befolkning har cirka 0,5 procent diabetes typ 1 (Socialstyrelsen, 1999). Diabetes typ 1 orsakas oftast av en autoimmun inflammation där betacellerna, som producerar insulin i panceras upphör att fungerar. I ett
friskt tillstånd ökar utsöndringen av insulin från panceras vid måltider och dess uppgift är att stimulera cellernas upptagning av näringsämnena. På detta sätt bygger cellerna upp sina energilager. Eftersom det inte produceras något insulin vid diabetes typ 1 minskar transporten av glukos in i cellerna vilket gör att glukoskoncentrationen i blodet är förhöjt (Sand et al., 2004).
Insjuknandet i diabetes typ 1 sker ofta ganska snabbt, vanligtvis runt tre till fyra veckor. Symtomen kan bland annat vara ökad urinmängd, törst, trötthet, synrubbningar, viktnedgång och magont. För att diagnostisera diabetes tas blodprov som visar hur mycket glukos som finns fritt i blodet. Ett fastevärde på över 7 mmol eller ett icke-fastevärde på över 12 mmol tyder på diabetes. När fastevärdet är förhöjt kontrolleras HbA1c som är ett långtidssockerprov där det går att se hur blodsockret har legat under de senaste sex till åtta veckorna. Genom urinprov undersöks om det finns glukos och/eller ketoner i urinen, vilket normalt inte ska finnas där. När det finns glukos i urinen är detta ett tecken på att cellerna inte kan ta upp glukoset från blodbanan och då sköljs glukoset ut via urinen. När cellerna inte kan ta tillvara på energin från glukoset förbränns fettvävnad i stället. Vid denna förbränning blidas ketoner som också sköljs ut via urinen (Skafjeld, 2002).
Diabetes typ 1 är dödlig om den inte behandlas. Innan insulinbehandlingen kom dog
patienterna 2-4 år efter att diagnosen ställts. Behandlingen innebär en tillförsel av insulin på medicinsk väg via injektion eftersom inte panceras producerar något eget insulin (Sand et al., 2004). Det finns olika former av insulin, direktverkande, korttidsverkande,
medellångverkande och långtidsverkande. Skillnaden ligger i hur snabbt effekten kommer och hur länge den sitter i. Det är även viktigt att en sund diet följs så att det dagliga intaget av kolhydrater hålls konstant vilket ger en jämn blodsocker nivå. För att minska risken för komplikationer är det viktigt att hålla blodsockret på en jämn nivå. Vissa komplikationer kan komma akut medan andra kan utvecklas under lång tid. Akuta komplikationer kan vara hypoglykemi där blodsockret är så lågt att personen riskerar att hamna i insulinkoma och hyperglykemi där blodsockret är så högt att personen riskerar hamna i diabeteskoma. Sena komplikationer kan vara skadade blodkärl, dålig känsel i fötterna, skador i ögonen och nedsatt njurfunktion. (Skafjeld, 2002).
1.3 Att leva med kronisk sjukdom i ungdomsåren
Att vara ungdom innebär en övergång från barn till vuxen. Cullberg (1992) definierar ungdomstiden som perioden mellan 13-18 år. Han delar in denna tid i olika stadier,
förpuberteten, puberteten och adolescensen. Förpuberteten är ett förberedande stadier där en utveckling av kroppen börjar ske, det kan för vissa innebära stora svängningar i
sinnestämningen. Svängningarna i sinnestämningen kan vara påfrestande för familjen. I puberteten fortsätter kroppen att utvecklas och ett intresse för det andra könet börjar ta form. Ungdomarna upplever det viktigt att vara som alla andra med tanke på klädval, idoler och intressen. Barnet börjar bli vuxet och hävdar sig mer mot familjen vilket kan leda till
familjekonflikter. I det sista stadiet, adolescensen, sker ofta en identitetsutveckling. Här är det viktigt att ungdomarna känner sig tillfreds med sig själv. Det inre och det yttre ska också vara i harmoni med varandra (Cullberg, 1992).
Att leva med en kronisk sjukdom innebär att leva med en sjukdom genom hela livet. Även om det finns flera olika sorters kroniska sjukdomar har de alla gemensamma delar. Både
ungdomarna och familjen ställs inför utmaningar som kan handla om många olika aspekter av livet. Dessa kan vara att förebygga medicinska kriser, att kunna hantera dessa om de uppstår, att kontrollera olika symtom och att kunna följa en behandling. Det kan också handla om att anpassa sig till sjukdomsförloppet, normalisera umgänget med andra eller ändra sin livsstil. Ungdomar med kronisk sjukdom upplever ofta att deras sjukdom hindrar dem från att leva ett normalt liv. Diabetesens inverkan på livet hos ungdomar bör därför inte underskattas då sjukdomen innebär stora livsstilsförändringar i form av regelbundna blodsockerkontroller, dagliga injektioner, följsamhet till kost och motion och risken för komplikationer.
Ungdomsåren kan därför en vara en extra kritisk tid om man har blivit drabbad av diabetes typ 1. Det är i denna period ganska turbulent då ungdomarna ofta får en oregelbunden livsstil och försöken att bryta sig loss från föräldrarna kan vara mycket tuffa. Det är inte ovanligt att ungdomarna missköter sin medicinering och sitt sätt att leva (Skafjeld, 2002). Complience hos ungdomar med diabetes typ 1 är ofta låg och som tidigare nämnts är complience ett begrepp för hur följsamt ungdomarna sköter sin medicinering. Genom att sköta medicineringen kan riskerna för komplikationer minska och välbefinnandet öka (Kyngäs, 2004). Kunskapen om hur ungdomar med diabetes typ 1 upplever sin situation är därför betydelsefull för såväl omgivningen som för vårdpersonal, eftersom det kan vara ett sätt att hjälpa ungdomar att öka sin complience och på så sätt minska risken för komplikationer samt att öka ungdomarnas välbefinnande.
2 SYFTE
Att beskriva ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1.
3 METOD
Metoden som har använts var en litteraturstudie som är en sammanställning av redan befintlig forskning (Forsberg & Wengström, 2003).
3.1 Inklusionskriterner och exklusionkriterier
Vetenskapliga artiklar som handlade om ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1 söktes. Artiklar som inkluderades i studien var de som handlade om ungdomar mellan 13 till 18 år som var diagnostiserade med diabetes typ 1. Artiklarna skulle även vara skrivna på engelska eller svenska. De skulle vara publicerade i vetenskapliga tidskrifter för omvårdnad och de skulle inte vara mer än 10 år gamla. Artiklar som inkluderade både diabetes typ 1 och typ 2 exkluderades.
3.2 Sökning och urval
Sökningarna gjordes i de omvårdnadsrelevanta databaserna Pubmed, Cinahl och Psycinfo (Polit & Beck, 2004). Dessutom användes databasen ELIN@Kalmar. Författarna utförde även manuella sökningar. Pubmed är en bred databas där det finns vetenskapliga artiklar om
medicin och omvårdnad. Cinahl täcker artiklar som handlar om omvårdnad, arbetsterapi och sjukgymnastik. Psycinfo innehåller mycket psykologisk forskning inom omvårdnad och medicin (Polit & Beck, 2004). ELIN@Kalmar är ett elektroniskt bibliotek där det bland annat finns integrerad information från olika förlag.
Huvudsökorden som användes i sökningarna var diabetes mellitus typ 1, ungdom och upplevelse. Dessa sökord översattes till engelska och testades sedan mot databasernas ämnesordlistor, detta för att få fram vilka översättningar de olika databaserna använde. Begränsningar vid sökningen i Cinahl, Psycinfo och PubMed var att artiklarna inte fick vara äldre än 10 år, de skulle vara publicerade i omvårdnadsjournaler, artiklarna skulle vara på engelska eller svenska och deltagarna skulle vara mellan 13 och 18 år. Begränsningarna gjordes via databasernas limits. Sökningarna genomfördes i databasernas fritext och tesaurus. Sökorden kombinerades med den booleska operatorn AND (Polit & Beck, 2004). Vid
genomgång av träffarna sorterades de med relevant titel ut, sedan lästes abstrakten, de abstrakt som verkade svara mot litteraturstudiens syfte hämtades hem i fulltext, se tabell 1.
Den manuella sökningen gjordes genom en granskning av artiklarnas referenslistor. Där fann författarna tre titlar som verkade intressanta. Genom en sökning på dessa i en sökmotor hittades artiklarna i fulltext och de hämtades hem för vidare granskning. Totalt resulterade de databaserade (n=4) och manuella (n=3) sökningarna i sju artiklar, se bilaga 2. Dessa sju gick vidare för kvalitetsgranskning.
Tabell 1. Redovisning av databaser, sökord och utfall.
Pubmed * Cinahl * Elin Psycinfo *
1 Diabetes mellitus type 1 167 252 5303 2 2 Diabetes mellitus insulin-dependent 171 222 32 3 3 Experience 750 29600 159712 17489 4 Life Experiences 154 947 370 194 5 Adolecsent 8238 9233 23103 44603 6 Daily life 17 531 8812 458 7 aktivities of daily life 110 554 0 0 1 AND 3 AND 5 AND 6 0 0 0 0 2 AND 4 AND 3 AND 7 0 0 0 0 1 AND 3 AND 5 10 (2) 16 (1) 0 0 2 AND 4 AND 5 4 0 0 0 1 AND 3 3 (1) 0 * Begränsningar
(*) antal artiklar som är med i denna litteraturstudie
3.3 Kvalitesgranskning
Kvalitetsgranskning av de sju artiklarna som identifierades i sökningen gjordes utifrån checklistan för kvalitativa och kvantitativa artiklar av Forsberg och Wengström (2003). Checklistan modifierades av författarna till en gemensam checklista för både kvalitativa och kvantitativa studier, denna finns i bilaga 1. Efter granskningen gjordes enskilt en subjektiv bedömning av resultaten i checklistan. Den enskilda bedömningen av studiens kvalitet jämfördes sedan mellan författarna så överensstämmelse uppkom. I checklistan vägde vissa delar tyngre än andra. Den subjektiva bedömning innefattade att frågorna värderades olika
utifrån vilken sorts studie som granskades, tillexempel frågan om det finns citat med i studien har ingen relevans i en kvantitativ studie. Däremot var det av största vikt att alla studier hade ett tydligt syfte. Utifrån den subjektiva bedömningen klassificerades artiklarnas kvalitet som låg, medel eller hög. Tre artiklar fick hög kvalitet respektive fyra fick medel. Exempelvis fick en studie medelkvalitet för de hade betalat deltagarna.
3.4 Analys
Analysen av artiklarna baseras på en induktiv logik (Hartman, 2004). Analysförfarandet började med att artiklarna lästes individuellt av författarna. Frågeställningen som användes i analysen av studierna var vad det fanns för upplevelser av diabetes typ 1 hos ungdomarna. Upplevelserna som framkom markerades. Där efter bildade författarna enskilt kategorier. Författarna gjorde sedan en gemensam genomgång av kategorierna för att få en samsyn på dessa.
3.5 Etiskt övervägande
De etiska överväganden som gjordes i urvalet av artiklarna var att artiklarna skulle ha ett godkännande från en etisk kommitté eller ha etiska överväganden. Etiska överväganden kan vara att deltagarna i studien ska vara informerade om till exempel anonymitet och om rätten att avbryta. Studien ska också visa respekt för deltagarna, till exempel genom att inte utsätta dem för kränkning eller skada. För att en studie ska vara etiskt korrekt ska alla artiklar som ingår i studien redovisas och alla resultat ska presenteras oavsett om de stödjer hypotesen eller inte. Resultaten får heller inte förvrängas (Forsberg & Wengström, 2003). Samtliga av dessa etiska överväganden har beaktats i denna litteraturstudie.
4 RESULTAT
Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier. Dessa omfattar ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1. De kategorier som utgör resultaten är ungdomars upplevelse av daglig oro, upplevelse av stöd från föräldrar och vänner och upplevelse av bekräftelse.
4.1Upplevelse av daglig oro
Ungdomar med diabetes typ 1 upplevde en daglig oro. Flera av ungdomarna upplevde en oro inför framtiden. Oron handlade till exempel om körkort, resor och att flytta hemifrån (Ravert, Hancock & Ingersoll, 2004). Oron handlade även om rädsla för komplikationer (Dickinson & O’Reilly, 2004). En annan inverkan av oron som ungdomar med diabetes typ 1 upplevde var
att oron begränsade möjligheterna att utöva olika fritidsaktiviteter. Det kunde handla om ork till att utföra olika sporter eller att behöva avbryta en match för att kontrollera
blodsockernivån eller för att ta något att äta. I en studie framkom det att ungdomarna upplevde att sjukdomen hade liten eller ingen påverkan alls på skolan. Det var bara de ungdomar med instabila blodsockervärden som upplevde att skolan blev påverkad eftersom dessa ungdomar missade lektioner på grund av blodsockerkontroller (Carroll & Marrero, 2006).
Många upplevde det svårt att ta ställning till hur de skulle hantera sin oro i det dagliga livet t.ex. hur kostråden skulle följas. Vissa upplevde det som att de var påtvingade till att ta ett stort ansvar för sig själva och sjukdomen. Att alltid ta detta ansvar och prioritera sin sjukdom upplevdes svårt av många ungdomar med diabetes typ 1, ibland ville de bara vara som andra ungdomar (Dickinson & O’Reilly, 2004). Många av ungdomarna upplevde dock att de hade utvecklat en medvetenhet om hur kroppen påverkades när blodsockernivån förändrades. Denna medvetenhet gav ungdomarna en upplevelse av att de blev mindre stressade då de själva kunde bedöma blodsockernivån och på det sättet undvika för låga respektive för höga nivåer (Ravert et al., 2004). I en studie upplevde ungdomarna med diabetes typ 1 att de var tvungna att ta mer ansvar och ha extra kontroll över sina liv. Många upplevde att de hade blivit tvingade att växa upp snabbare än önskat och de såg sig själva därmed som mer mogna än jämnåriga. De upplevde att de inte kunde vara spontana, utan alla aktiviteter krävde planering och framförhållning (Carroll & Marrero, 2006).
Det var en skillnad i hur oron upplevdes påverka det dagliga livet beroende på ungdomarnas ålder. De yngre ungdomarna upplevde sin diabetes typ 1 som stressfull, jobbig och retfull medan de äldre ungdomarna mer hade accepterat sin sjukdom och de kände mindre ilska och frustration (Carroll & Marrero, 2006). Det förelåg även en skillnad mellan flickor och pojkars upplevelse kring att ta sina insulininjektioner. Flickorna upplevde mindre skam för att ta injektioner offentligt medan pojkarna upplevde det genant och då hellre tog sina injektioner i ensamhet (Williams, 1999).
4.2 Upplevelse av stöd 4.2.1 Stöd från föräldrar
Många av ungdomarna med diabetes typ 1 upplevde att de hade stöd av föräldrarna i förhållande till sin sjukdom (Kyngäs, Hentinen & Barlow, 1998; Carroll & Marrero, 2006; Dickinsson & O’Reilly, 2004). Genom stöd och intresse för ungdomarnas liv, och inte enbart för sjukdomen fick ungdomarna en upplevelse av motivation. Dessa ungdomar upplevde att föräldrarna hjälpte dem så att egenvården skulle passa in i det vardagliga livet och att föräldrarna inte försökte ta kontrollen över deras liv. Ungdomarna upplevde att föräldrarna var accepterande när de fick göra som de själva ville med sin egenvård, vilket innebar att de själva fick bestämma om de skulle sköta sin sjukdom eller inte (Kyngäs et al., 1998). En del av deltagarna upplevde att föräldrarna var väldigt stöttande. Föräldrarna såg till att
ungdomarna hade allt material de behövde för att hålla blodsockernivån under kontroll. Ungdomarna upplevde att det var viktigt att föräldrarna litade på att de hade kontroll över sin sjukdom. De upplevde att det var vikigt att hålla en öppen dialog så föräldrarna visste hur det gick för dem, utan att föräldrarna tog överhand (Carroll & Marrero, 2006).
Vissa av ungdomarna upplevde även att föräldrarna inte gav det stöd som önskades (Carroll & Marrero, 2006; Leonard, Jang, Savik & Plumbo, 2005; Dickinsson & O’Reilly, 2004). De ungdomar som hade föräldrar som kontrollerade dem för mycket upplevde föräldrarna som jobbiga, stressande, överbeskyddande och kontrollerande. Om föräldrarna var för
kontrollerande fick ungdomarna en känsla av att de ”drunknade”. Ungdomarna upplevde att det oftast var en av föräldrarna som var mer kontrollerande och att detta skapade konflikter i hemmet (Carroll & Marrero, 2006). I en studie framkom att äldre ungdomar upplevde mer familjeproblem än yngre ungdomar (Leonard et al., 2005). En del av ungdomarna upplevde att föräldrarna försökte kontrollera dem genom att ställa många frågor och försökte att få ungdomarna att ta bättre hand om sig själv. Detta beteende från föräldrarna ledde till att ungdomarna upplevde att föräldrarna inte litade på dem (Kyngäs et al., 1998). Att ha för omtänksamma föräldrar kunde göra att ungdomarna upplevde sig mer beroende av dem och att föräldrarna upplevdes som tjatiga. De flesta i studien upplevde det väldigt frustrerande när föräldrarna ifrågasatte ungdomarna och gjorde en stor sak av sjukdomen utanför hemmet (Dickinson & O’Reilly, 2004).
4.2.2 Stöd från vänner
Ungdomar med diabetes typ 1 upplevde att vänner innebar ett stort stöd i hanteringen av sjukdomen (Carroll & Marrero, 2006; Williams, 1999; Kyngäs et al., 1998; Helgeson,
Reynolds, Escobar, Siminerio & Becker, 2007; Ravert et al., 2004). Generellt sätt hade vänner ett gott inflytande på ungdomar med diabetes typ 1 och många av ungdomarna upplevde att deras vänner var noggranna med att de skulle kontrollera blodsockernivån. Många av ungdomarna upplevde att det var lättare att vara öppen med sin sjukdom än att försöka dölja den (Carroll & Marrero, 2006). Att vara öppen med sjukdomen upplevdes också som ett stöd då vännerna kunde hjälpa till om något hände (Williams, 1999). I en studie upplevde
ungdomarna att deras vänner anpassade sina liv efter deras sjukdom, vännerna tog då hänsyn och utsatte inte ungdomarna med diabetes typ 1 för frestelse utan lät bli att äta sötsaker när de var med. För de ungdomar som upplevde att sjukdomen var en naturlig del av livet hade vännerna inte något inflytande (Kyngäs et al., 1998). Ungdomar med diabetes typ 1 upplevde inte några problem med att få vänner, de flesta hade en bästa vän. I studien framkom dock att ungdomar med diabetes typ 1 ofta höll sig till några få vänner medan ungdomar utan diabetes typ 1 hade flera vänner (Helgesson et al., 2007). En studie visade på att många ungdomar med diabetes typ 1 upplevde behov av att diskutera sjukvården. Detta kunde ungdomarna göra i ett forum på Internet. Här upplevde ungdomarna att de fick stöd från andra ungdomar med diabetes typ 1. En del ungdomar hade större behov av att diskutera medan andra mer sökte information om t.ex. kost och behandling (Ravert et al., 2004).
Ungdomarna med diabetes typ 1 upplevde att deras vänner kunde påverka dem negativt i förhållande till sjukdomen (Dickinsson & O’Reilly, 2004; Carroll & Marrero, 2006; Kyngäs et al., 1998; Williams, 1999). Ungdomarna förstod att det var viktigt att berätta för sina vänner om sin sjukdom men ibland upplevdes det som ett svårt val (Dickinson & O’Reilly, 2004). En skillnad mellan ungdomarna var att vissa upplevde det lättare att dela med sig av sin situation medan andra upplevde det mycket svårt och oftast inte pratade alls om sin diabetes typ 1, vilket medföljde att de inte fick lika mycket stöd (Helgeson et al., 2007). Många uppskattade när kompisarna var förstående och stödjande men det upplevdes ledsamt när kompisarna glömde bort deras sjukdom, till exempel genom att bjuda på godis (Dickinson & O’Reilly, 2004). En studie visade att en del ungdomar upplevde det jobbigt med för mycket frågor angående sjukdomen, till exempel hur ont det gjorde att sticka sig och om de verkligen fick lov att äta den kakan. De upplevde att andra inte visste så mycket om diabetes typ 1 och tyckte att det var jobbigt att klasskamraterna trodde att de går tidigare från lektionen för att de
inte vill vara kvar längre när det egentligen handlade om att de skulle kontrollera sin blodsockernivå (Carroll & Marrero, 2006). En annan studie visar att en del ungdomar inte bryr sig om sig själva med tanke på medicinering och blodsocker kontroller utan de lever bara efter andras livsstil och gör som vännerna tycker (Kyngäs et al.,1998). Merparten av pojkar gjorde sjukdomen till en så liten del i deras liv som möjligt. De ville helst gömma sjukdomen då de upplevde det som att den minskade deras manlighet (Williams, 1999). Flickor upplevde sig ofta lite annorlunda, men att de ändå kunde passa in bland sina klasskompisar.
Ungdomarna med diabetes typ 1 fick uppmärksamhet när de måste ta blodsockret och när de tog insulin men det var inte sådan uppmärksamhet de ville ha (Dickinson & O’Reilly, 2004).
4.3 Upplevelse av bekräftelse
En del av ungdomarna med diabetes typ 1 upplevde att sjukvården var bekräftande och att den hade en positiv inverkan på hanteringen av sjukdomen (Carroll & Marrero, 2006; Kyngäs et al., 1998; Dickinsson & O’Reilly, 2004). Ungdomarna upplevde att det var väldigt viktigt att de blev sedda som individer först och att de sedan sågs som någon med en sjukdom. De upplevde att det var viktigt att läkaren kunde tala om saker som inte hade med diabetesen att göra, till exempel betyg (Carroll & Marrero, 2006). Ungdomarna upplevde att sjuksköterskan motiverade dem till egenvård när de diskuterade och frågade dem om deras åsikter.
Sjuksköterskan gjorde tillsammans med ungdomarna upp direktiv och försökte anpassa dessa till ungdomarnas livsstil. Ungdomarna upplevde att deras läkare var motiverande om de förde en diskussion om behandlingen och egenvården tillsammans med ungdomarna eftersom detta visade att de var intresserade av deras livsstil (Kyngäs et al, 1998). I en studie framkom det att en bra sjuksköterska ska upplevas avslappnade och vänskapliga. Ungdomarna ville bli frågade om deras upplevelser kring sjukdomen. För en del ungdomar med diabetes typ 1 kändes det hjälpfullt att ha vuxna som stöd i vårdkontakten och på hälsokontroller. Ungdomarna upplevde det som jobbigt när det togs prover, visade proverna på att diabetesen skötts dåligt gav det en skamkänsla. Ungdomarna hade en önskan om att sjuksköterskan skulle hjälpa till att förmedla kontakter mellan personer med diabetes typ 1 och det vore uppskattat om de kunde informera lärare och andra vuxna i ungdomarnas omgivning (Dickinson & O’Reilly, 2004). Hur ungdomarna ville att läkaren skulle kommunicera med dem berodde på åldern. De som var lite äldre ville att läkaren skulle vända sig direkt till dem och att föräldrarna inte skulle vara med på samtalet. Flera av ungdomarna tyckte att kontakt via e-mail med sin läkare var positivt då de fick snabba och konkreta svar. De ungdomar som hade god kontakt med sin
läkare var bättre på att sköta sin diabetes typ 1 eftersom de inte ville göra sin läkare besviken (Carroll & Marrero, 2006).
Ungdomarna med diabetes typ 1 upplevde att de inte var bekräftande av sjukvården (Carroll & Marrero, 2006; Dickinsson & O’Reilly, 2004; Kyngäs et al., 1998). De läkare som frågade hur det gick för ungdomarna men inte brydde sig om svaret upplevdes som auktoritära. Ungdomarna upplevde att den auktoritäre läkaren påpekade vilka fel ungdomarna hade gjort och hur de skulle undvika dessa fel vilket gjorde att ungdomarna upplevde att läkaren kunde och viste bäst och gav order om hur de skulle sköta sig. De läkare som arbetade på rutin upplevdes som att de gick efter en mall som de följde vid alla möten. Ungdomarna upplevde då att det inte spelade någon roll vad de svarade för nästa fråga var i alla fall likadan. Detta gjorde att ungdomarna inte upplevde sig som egna individer. Vissa ungdomar upplevde att deras läkare inte brydde sig om dem eftersom läkaren inte diskuterade något eller frågade ungdomarna något. När sjuksköterskan ignorerade ungdomarna, dennes åsikter och påminde ungdomarna om att de måste göra som läkaren säger upplevde ungdomarna att sjuksköterskan endast handlade utifrån läkarens order och att sjuksköterskan inte hade en egen åsikt. Ibland upplevde ungdomarna att sjuksköterskans handlingar inte hade med deras diabetes typ 1 att göra utan att det var sjukhusets rutiner (Kyngäs et al., 1998). Några av deltagarna upplevde att deras läkare behandlade dem som en sjukdom. Ungdomarna upplevde att det var viktigt att få spendera tid hos sin läkare, men flera upplevde att läkaren inte tog sig tid att svara på deras frågor (Carroll & Marrero, 2006).
De ungdomar med svängande blodsockernivå upplevde att skolsköterskan inte litade på dem. Skolsköterskan tillät dem inte att gå tillbaka till lektionen förrän blodsockret var stabilt vilket ledde till att de fick mycket skolarbete att ta igen (Carroll & Marrero, 2006). I en studie upplevde ungdomarna att det var jobbigt att skolsköterskan tvingade dem att gå till henne för att kolla blodsockret och att skolsköterskan bara kommunicerade med deras föräldrar om sjukdomen. De upplevde att skolsköterskan ville ha stor kontroll över blodsockernivån. Att behöva avboka fritidsaktiviteter för att gå till läkaren upplevdes som frustrerande, speciellt om de fick sitta och vänta länge för att komma in till läkaren (Dickinson & O´Reilly, 2004).
5 DISKUSSION 5.1 Metoddiskussion
Metoden som använts var en litteraturstudie. Ett alternativ hade varit att undersöka
ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1 genom en empirisk studie. Eftersom det finns flera studier som fokuserat på ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1 kan det dock ses som värdefullt att istället sammanställa redan befintlig kunskap. För att
identifiera relevanta artiklar som fokuserar på ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1 gjordes sökningar i databaserna Cinahl, Pubmed, Psycinfo och ELIN@Kalmar. Det är möjligt att fler artiklar kunde ha identifierats om sökningar genomförts i fler databaser. Detta är dock inte speciellt troligt eftersom databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo är speciellt riktade mot medicin och omvårdnadsforskning (Willman & Stoltz, 2002).
Ett av inklusionskriterierna var att ingen studie skulle vara äldre än 10 år. Anledningen till detta var att endast den senaste forskningen skulle utgöra underlag för den aktuella
litteraturstudien. En svaghet med det inklusionskriteriet är att tidigare studier har exkluderats vilka skulle kunna ha bidragit med andra upplevelser av att leva med diabetes typ 1.
Författarna definierar människan som ungdom när denne befinner sig mellan åldrarna 13 till 18 år. Den nedre gränsen 13 år tycktes bra då det var av vikt att ungdomarna verkligen kunde beskriva och sätta ord på sina upplevelser. En yngre människa kan ha svårt med detta och då finns en risk för att föräldrarna går in och påverkar svaren och det var inte studies syfte. Författarna är dock medvetna om att deltagarna i två av de inkluderade studierna var i
åldrarna 11-19 år. Detta kan ha påverkat studiens resultat. Risken anses dock vara mycket låg då dessa två studier byggde på flera hundra deltagare där en mindre andel var yngre än 13 år. Det var endast ett fåtal studier som motsvarade studiens syfte. Detta kan ha ett samband med de begränsningarna som gjordes. Konsekvensen av begränsningarna kan vara att färre upplevelser identifierades. Däremot visade de funna studiernas resultat liknande upplevelser vilket bidrar till denna studies trovärdighet.
Kvalitetsgranskningarna av de identifierade studierna gjordes utifrån en modifierad checklista som sedan bedömdes subjektivt av författarna. Kvalitetsgranskning kan också genomföras med poängsystem (Willman & Stoltz, 2002). Ett poängsystem kan vara missvisande om inte frågorna viktas på ett sätt som motsvarar deras betydelse för kvalitén. Författarna ansåg att risken med poängsystem var för stor och använde sig av en subjektiv bedömning. Nackdelen med att göra en subjektiv bedömning är att den är just subjektiv. För att göra
kvalitetsgranskningen tillförlitlig har författarna kvalitetsgranskat artiklarna var för sig, därefter fördes ett gemensamt resonemang kring varför artikeln skulle inkluderas.
Eftersom alla artiklar som granskades var på engelska var författarna medvetna om att det fanns en risk att resultatet från de olika studierna kunde feltolkas. För att minska risken för feltolkning har författarna bearbetat och analyserat alla artiklar enskilt för att sedan jämföra dem tillsammans och på det sättet minimera risken för feltolkning. Om två oberoende granskar och analyserar texten ökar tyngden i arbetet (Willman & Stoltz, 2002).
5.2 Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur ungdomar upplever det att leva med diabetes typ 1. Författarna har identifierat tre viktiga huvudfynd. Dessa handlade om
ungdomars upplevelser av oro, deras upplevelser av stöd samt ungdomarnas upplevelser kring sjukvården.
5.2.1 Upplevelse av oro
Resultatet visade att en vanlig upplevelse för dessa ungdomar med diabetes typ 1 var oro. Oron kunde handla om saker som körkort och framtida yrke. Denna typ av oro skiljer sig inte mycket åt mellan ungdomar med diabetes typ 1 och ungdomar utan diabetes. Däremot visar studier att ungdomar med diabetes typ 1 även oroar sig för blodsockerfall, sena
komplikationer och att inte vara som andra (Ravert et al., 2004; Dickinson & O’Reilly, 2004; Carroll & Marrero, 2006). Detta resultat är delvis i enighet med tidigare studier som visat att depression är vanligare hos diabetiker än hos en normalpopulation (Grey, Whittermore & Tamborlane, 2002). När en individ är deprimerad finns ingen motivation eller energi för att bibehålla goda kostvanor och blodsocker kontroller. Det finns även teorier som framhåller att själva stressen av depressionen kan leda till blodsockerstegring hos personer med diabetes typ 1 (Roy, Roy & Affouf, 2007). Som sjuksköterska är det viktigt att fånga upp de individer som uppvisar oro och depressiva tecken. Sjuksköterskan borde titta efter svårigheter att sova eller ett ökat behov av att sova, nedstämdhet under största delen av dagen, viktnedgång, låg energi eller om individen upplevde skuldkänslor eller en känsla av att vara värdelös (Grey et al., 2002). Det är också betydelsefullt att som sjuksköterska vara uppmärksam på om det förekommer någon mobbing av ungdomarna. Studier visar att barn som lider av hormonella rubbningar som t.ex. diabetes typ 1 löper större risk för att bli mobbade. Konsekvenser av mobbningen kan vara depression, ensamhet och lågt självförtroende. De barn som blir
mobbade är sämre på att kontrollera sitt blodsocker och hålla sig till nödvändiga
matrestriktioner (Storch, Heidgreken, Geffken, Lewin, Ohleyer, Freddo & Silverstein, 2006). Att lindra oro är en viktig uppgift för sjuksköterskan både för att förhindra depression och för att hindra framtida komplikationer. Om sjuksköterskan talar om och lyfter ungdomarnas oro för komplikationer kan detta ge en ökad medvetenhet hos ungdomarna och på det sättet minska risken för framtida komplikationer. Detta bör dock göras på ett sätt som gör att ungdomarna inte känner sig kontrollerad vilket var ännu ett fynd i denna litteraturstudie (Ravert et al., 2004; Dickinson & O’Reilly, 2004; Carroll & Marrero, 2006).
5.2.2 Upplevelse av stöd
Ett annat viktigt fynd i denna litteraturstudie var att det upplevda stödet från föräldrar och vänner var betydelsefullt för en ökad motivation till egenvård. Trots detta upplevde ungdomar med diabetes typ 1 konflikter med såväl föräldrar som med vänner. Konflikterna ledde ofta till att ungdomarna blev mindre noga med att kontrollera sin blodsockernivå (Leonard et al., 2005; Kyngäs et al., 1998; Carroll & Marrero, 2006). Detta gällde också ungdomar som hade vänner som påverkade dem negativt (Helgeson et al., 2007). Dessa resultat är i linje med tidigare forskning som har visat att konflikter är vanligt förekommande i familjer med
ungdomar som har diabetes typ 1 (Anderson, 2004). En studie visade att ungdomar som levde i familjer med mycket konflikter hade en sämre följsamhet till att kontrollera sin sjukdom. Följden av det blev en ökad vidd på blodsockernivån (Leonard et al., 2005). Att stöd från föräldrar och vänner kan ge en ökad följsamhet till egenvård stöds också av tidigare forskning (Leonard et al., 2005; Anderson, 2004).
Genom att ungdomarna sköter och behandlar sin diabetes typ 1 på ett bra sätt kan
komplikationer undvikas (Skafjeld, 2002). Vikten av att involvera familjen stöds av en studie som handlar om ungdomars complience när de har en kronisk sjukdom. Studies resultat visar på att ungdomar med kroniska sjukdomar är i behov av ett socialt stöd för att klara av sin sjukdom på bästa sätt. En del av det sociala stödet utgörs av föräldrarna (Kyngäs, 2004). Att stöd från föräldrarna kan vara positivt och negativt stöds av teorin ”Expressed emotions-EE”. EE kan vara lågt respektive högt. Att föräldrarna har ett högt EE innebär att de är
överbeskyddande och ett lågt EE innebär att de är dåligt engagerade i ungdomarnas liv. Det är inte positivt vare sig högt eller lågt EE, ett mellanting är att föredra (Orhagen, 1997). Det är betydelsefullt att medvetandegöra för föräldrarna att lagom engagemang i ungdomarnas diabetes är av största vikt (Carroll & Marrero, 2006).
Att vännerna är av stor vikt för ungdomarnas complience stöds av en tidigare studie gjord på ungdomar med en kronisk sjukdom. Att ungdomarna har flera vänner är för dem en symbol på att de är accepterade av andra. Eftersom relationen mellan ungdomar med diabetes typ 1 och deras föräldrar och vänner påverkar ungdomarnas följsamhet till behandling och egenvård är det av stor vikt att uppmärksamma ungdomarnas upplevelse kring sitt nätverk (Kyngäs, 2004).
5.2.3 Upplevelse av bekräftelse
Ett tredje fynd var att vårdpersonalens bemötande hade betydelse för hur ungdomar med diabetes typ 1 upplevde sjukvården och hur de skötte sin sjukdom (Dickinson & O’Reilly, 2004, Carroll & Marrero, 2006, Kyngäs, et al, 1998). Eftersom kontakten mellan ungdomar med diabetes typ 1 och sjukvården är betydelsefull för att motverka komplikationer är det angeläget att skapa förutsättningar för goda relationer. Bekräftande omvårdnad som till exempel SAUK-modellen kan tillämpas. SAUK-modellen grundar sig på en tro att människan är ett handlande subjekt som engagerar sig i målinriktade handlingar och hon har en
jagrelation, det vill säga en uppfattning om sig själv. Förmågor, mål och inre och yttre omständigheter är människans resurser för att leva ett gott liv. Jagrelationen är uppfattningen om sig själv. Jagrelation beskrivs i termer av självbedömning som innebär de mål människan identifierar sig med. Självbestämmande innebär att mål sätts upp och självintegration betyder att målen är integrerade i människan. Att vara sann mot sig själv, självförverkligande och självreflektion är även delar i jagrelationen. Bekräftelse är att tankar och upplevelse av situationer tas på allvar av en annan människa. Om sjuksköterskan är bekräftande finns möjlighen att patientens självbild förstärks positivt (Gustafsson, 2004). Detta kan kopplas till ungdomarnas upplevelse och önskan om hur sjukvården skulle vara. Ungdomarnas
önskningar var bland annat att vårdpersonalen skulle bete sig avslappnat och vänligt. De ville att vårdpersonalen skulle vända sig direkt till dem och inte till föräldrarna. Ungdomarna föredrog en diskussion i stället för uppmaningar och de ville att sjuksköterskan skulle uppmuntra och bekräfta deras egenvård (Carroll & Marrero, 2006; Kyngäs et al., 1998; Leonard et al., 2005).
6 SLUTSATS
Upplevelser av att leva med diabetes typ 1 varierade mellan ungdomarna. I studien har det dock framkommit vissa huvudkategorier. Dessa handlar tillexempel om att ungdomarna upplevde oro kring olika saker, bland annat fanns en oro om att inte passa in bland vännerna. Eftersom det även framkommit att vännerna har stort inflytande, både positivt och negativt på ungdomarna med diabetes typ 1 kan det vara av vikt att kartlägga deras sociala nätverk. Ungdomarna upplevde även att ett lagom stöd från föräldrar kunde hjälpa dem att sköta sin egenvård bättre. Genom att föräldrarna får kunskap om hur ungdomarna upplevde och tror sig vilja ha stöd från familjen kan ungdomarnas complience öka. Förslagsvis kan detta göras genom familjesamtal. Ungdomarnas upplevelser av sjukvården var också en kategori som utmärkte sig. Även här framkom det att de ungdomar som hade positiva upplevelser av sjuksköterskor och läkare hade en ökad complience. Efter genomförandet av litteraturstudien anser författarna att vidare forskning om diabetes typ 1 kan handla om könsskillnader
eftersom detta skulle ge en mer individualiserad vård. Att möta människor i den situation de är i är viktigt. Insikt om könsskillnader kan vara en god kunskap som leder till bättre och mer tillfredställande bemötande.
7.
REFERENSERAnderson, B. (2004). Family conflict and diabetes managegement in youth: clinical lessons from child development and diabetes research. Diabetes Spectrum: 17 p: 22-26.
Carroll, A., & Marrero, D. (2006). The role of significant others in adolescent diabetes. The
Diabetes Educator: 32(2) p: 243-252.
Cullberg, J. (1992). Kris och utveckling. Stockholm: Bonniers.
Dickinson, J., & O’Reilly, M. (2004). The lived experience of adolescent females with type 1 diabetes. The Diabetes Educator: 30(1) p: 99-107.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och kultur.
Grey, M., Whittermore, R., & Tamborlane, W. (2002). Depression in Type 1 diabetes in children - Natural history and correlates. Journal of Psychosomatic Research: 53(4) p: 907-911.
Gustafsson, B. (2004). Bekräftande omvårdnad. SAUK-modellen för vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande- från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Helgeson, V., Reynolds, K., Escobar, O., Siminerio, L., & Becker, D. (2007). The role of friendship in the lives of male and female adolescents: Does diabetes make a difference?
Journal of Adolescent Health: 40 p: 36-43
Kyngäs, H. (2004). Support network of adolescent with chronic disease: Adolescents’ perspective. Nursing and health sciences: 6(4) p: 287-293.
Kyngäs, H., Hentinen, M., & Barlow, J. (1998). Adolescents’ perceptions of physicians, nurses, parents and friends: help or hindrance in compliance with diabetes self-care? Journal
of Advanced Nursing: 27(4) p: 760-769.
Leonard, B., Jang, Y-P., Savik, K., & Plumbo, M. (2005). Adolescents with type 1 diabetes: Family functioning and metabolic control. Journal of Family Nursing: 11(2) p: 102-121.
Ravert, R., Hancock, M., & Ingersoll (2004). Online forum messages posted by adolescents with type 1 diabetes. The Diabetes Educator: 30(5) p: 827-834.
Polit, D., & Beck, C. (2004). Nursing Research – Principles and methods (7th ed.). Philadelphia: Lippincott.
Roy, M., Roy, A., & Affouf, M. (2007). Depression is a risk factor for poor glycemic control and retinopathy in African-Americans with type 1 diabetes. Psychosomatic Medicine: 69(6) p: 537-542.
Sand, O., Sjaastad, Ö. & Haug, E. (2004). Människans fysiologi. (I. Bolinder-Palmér, K. Grönwall & K. Olsson övers.). Stockholm: Liber (originalarbete publicerat 2001).
Orhagen, T. (1997). Behandling med neuroleptika (nr 133/1). Stockholm: SBU.
Skafjeld, A. (2002). Diabetes. Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (1999). Nationella riktlinjer för vård och behandling vid diabetes mellitus -
Information till dig som har diabetes mellitus. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen (2005). Folkhälsorapport 2005. Stockholm: Socialdepartementet.
Storch, E., Heidgerken, A., Geffken, G., Lewin, A., Ohleyer, V., Freddo, M., & Silverstein, J. (2006). Bullying, regimen self-management, and metabolic control in youth with type I diabetes. Journal of Pediatrics: 148(6) p: 784-787.
Williams, C. (1999). Gender, adolescence and the management of diabetes. Journal of
1. Framkommer det tydligt vad syftet med studien är? 2. Är metoden relevant?
3. Är urvalskriterierna väl beskrivna? 4. Är urvalet relevant?
5. Är metoden för datainsamlandet väl beskrivet? 6. Hur har dataanalysen gjorts?
7. Är resultaten trovärdiga?
8. Finns citat från deltagarna med?
9. Stödjer den insamlade datan forskarens resultat? 10. Vilken slutsats drar författaren?
11. Finns etiskt resonemang? 12. Ska artikeln inkluderas?
Artikelmatris bilaga 2
Titel, författare, land syfte Design, deltagare Resultat Kvalitet Titel: The role of
significant others in adolescent diabetes Författare: Carroll, A. & Marrero, D. Land: USA
Hur diabetes påverkar livskvaliteten och relationen för ungdomar till föräldrar, skola, vänner och läkare
Kvalitativ studie. Open-ended frågor i grupp.
Deltagarna var 31 ungdomar som delades in i fem grupper.
Ungdomarna menade att diabetesen tvingade dem till mer ansvar. Föräldrar och vänner hade påverkan på ungdomarna.
medel
Titel: The lived experience of adolerscent females with type 1 diabetes. Författare: Dickinson, J., & O`Reilly, M. Land: USA
Att få en bättre förståelse för hur det är För flickor i ungdomsåren att leva med Diabetes typ 1.
Kvalitativ studie. Ostrukturerade intervjuer som bandades och analyserades. Deltagarna var 10 flickor. 16-17 år. Flickorna kämpade med många val, oftast var det viktigare att passa in bland kompisarna än att sköta sin diabetes.
medel
Titel: The role of friendship in the lives of male and female adolerscents: Does diabetes make a difference? Författare: Helgeson, V., Reynolds, K., Escobar, O., Siminerio, L., & Becker, D. Land: USA Undersöka skillnader i vänskaps- relationer hos ungdomar med diabetes och ungdomar utan diabetes. Kvantitativ studie. Information från enkäter. 127 ungdomar med diabetes och 129 ungdomar utan diabeters.
Båda grupperna hade en bästa vän. Ungdomar med diabetes höll sig mer till en vän medan ungdomar utan diabetes
ofta hade flera nära vänner.
hög
Titel: Adolescents’ perceptions of physicians, nurses, parents and friends: help or hindrance in compliance with diabetes self-care? Författare: Kyngäs, H., Hentinen, M. & Barlow, J. Land: Finland Undersöka hur ungdomars compliance påverkas av föräldrar, vänner, sjuksköterskor och läkare Kvalitativ studie. Först användes enkäter sedan utfördes
intervjuer med open-ended frågor. 51 ungdomar i 13-17 årsåldern deltog. Ungdomar med diabetes blir påverkade både negativt och positivt av vännerna, likaså av föräldrar, lärare och sjuksköterskor.
Titel: Adolerscents with type 1 diabetes: family functioning and metabolic control. Författare: Leonard, B., Jang, Y-P., Savik, K., & Plumbo, M. Land: USA
Att undersöka relationen mellan familjesituationen och den metabola kontrollen hos ungdomar med diabetes typ 1. Kvantitativ studie. Tvärsnittsdesign där formulär användes. Deltagare var 226 ungdomar 11-18 år. Familjens situation var viktig för den metabola kontrollen skulle fungera bra.
medel
Titel: Online forum message posted by adolerscents with type 1 diabetes. Författare: Ravert, R., Hancock, M., & Ingersoll, G. Land: USA Undersöka vad ungdomar med Diabets typ 1 skriver om på webben.
Kvantitativ och kvalitativ studie. Först kodades teman i ett datasystem sedan analyserades informationen. 340 meddelanden från ungdomar mellan 11-19 år.
Det framkom att flickor mest besöker
Webbplatsen för att diskutera saker medan pojkar mest ställde fakta frågor. Gemensamt var att många hade funderingar kring att flytta hemifrån, körkort och alkohol.
medel
Titel: Gender, adolerscens and the management of diabetes. Författare: Williams, C. Land: England. Fokuserar på hur ungdomsåren och kön påverkar hur unga lever med diabetes. Kvalitativ studie. Intervjuer utfördes flexibelt efter en semistrukturerad guide. Materialet bandades och analyserades sedan. 20 ungdomar mellan 15-18 år deltog i studien. Hur ungdomar hanterade sin diabetes skiljde sig åt, pojkar hade bland annat mer stöd från modern. Flickor kunde tala mer
öppet om sin sjukdom.
