• No results found

FLEXJOBB 100/ PROCENT FÖRMÅGAN 100 PROCENT AV LÖNEN

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "FLEXJOBB 100/ PROCENT FÖRMÅGAN 100 PROCENT AV LÖNEN"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

FLEXJOBB 100/100

100 PROCENT FÖRMÅGAN – 100 PROCENT AV LÖNEN

Neurologiskt Handikappades Riksförbund Vxl 08-677 70 10

Rapport publicerad 2012-09-28

Box 49084 E-post: nhr@nhr.se

100 28 Stockholm www.nhr.se

Besöksadress: St Eriksgatan 44

(2)

INNEHÅLL

SAMMANFATTNING ... 3

FLEXJOBB 100/100 ... 4

FLEXJOBB – SÅ KAN DET FUNGERA ... 5

SVENSKA ARBETSMARKNADEN IDAG ... 9

FLEKSJOB – DEN DANSKA FÖREBILDEN ... 12

RÖSTER OM FLEXJOBB ... 15

(3)

SAMMANFATTNING

• NHR vill att Sverige ska införa Flexjobb. En anställningsform för den som har väsentligt och permanent nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom.

• Flexjobb gör att den som har nedsatt arbetsförmåga kan arbeta 100 procent av sin individuella förmåga och få 100 procent av lönen. Arbetsgivaren betalar för den del som flexjobbaren arbetar, staten skjuter till pengar för den resterande delen av lönen.

Flexjobb är inspirerade av den danska reformen Fleksjob som funnits i Danmark sedan 1998. De danska Fleksjoben har varit en succé. Just nu pågår en reformering av modellen i Danmark. I Sverige kan vi därför lära av de danska erfarenheterna och utvärderingarna och direkt implementera i en svensk flexjobbsmodell.

Fleksjob i Danmark har ökat andelen MS-sjuka i arbete.

• Flexjobb blir inte dyrare för samhället än de nya lönestöd som regeringens utredare presenterat under våren 2012. Det kan tvärtom bli billigare. Att inte införa Flexjobb kan leda till avsevärda kostnader för samhället.

• Antalet arbetslösa med funktionsnedsättning som leder till nedsatt arbetsförmåga har aldrig varit så många som nu – totalt 180 000 personer, varav 73 000 öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd.

• Var fjärde arbetslös i Sverige har en funktionsnedsättning. Nästan hälften av alla långtidsarbetslösa har en funktionsnedsättning. Prognosen framåt ser också dyster ut – arbetsförmedlingen spår en fortsatt ökning av antalet arbetslösa med funktionsnedsättning.

• Var tredje av NHR:s medlemmar är rädda att förlora sina jobb på grund av sin funktionsnedsättning och fyra av tio säger att de skulle kunna jobba mer om de fick rätt stöd. Med Flexjobb skulle fler kunna behålla jobbet och jobba mer än idag.

Tre av fyra av NHR:s medlemmar är positiva till en reform som liknar Flexjobb.

• Sju av tio i en undersökning av NOVUS stödjer en reform likt Flexjobb.

(4)

FLEXJOBB 100/100

Det moderna arbetslivet ställer höga krav på sina arbetstagare. Snabba, pigga, alerta, alltid på topp, med god fysik och snabb i tanken. Så måste arbetstagarna vara för att kunna få möjlighet att ha egen försörjning, självständighet och också bidra till hela samhällets utveckling och tillväxt. NHR vill att alla – även vi som på grund av sjukdom eller

funktionsnedsättning inte kan prestera lika mycket– ska kunna ge 100 procent av sin förmåga på jobbet och också få 100 procent av lönen.

Bland de arbetslösa som är inskrivna på arbetsförmedlingen, har omkring var femte en funktionsnedsättning av något slag. Arbetsförmedlingen presenterade sin halvårsprognos i december 2011. Där konstaterades att antalet inskrivna med funktionsnedsättning som leder till nedsatt arbetsförmåga, har ökat med 30 000 personer under de senaste tre åren. Totalt var 180 000 personer med funktionsnedsättning som leder till nedsatt arbetsförmåga inskrivna hos Arbetsförmedlingen i slutet av april 2012. Arbetsförmedlingen skriver att ökningen är ”snabbare än någonsin i svensk arbetsmarknadshistoria.” Prognosen framåt ser också dyster ut. Arbetsförmedlingen spår inget stopp på ökningen av antalet arbetslösa med funktionsnedsättning som leder till nedsatt arbetsförmåga.

De personer som har en funktionsnedsättning som leder till nedsatt arbetsförmåga förblir också ofta arbetslösa under en lång tid. Det är den grupp på arbetsmarknaden som har de längsta arbetslöshetstiderna. Nästan hälften av de personer med funktionsnedsättning som idag saknar arbete, har stått utan arbete i mer än tre av de senaste tio åren. Och trenden är fortsatt stigande.

Vårt arbetsliv klarar uppenbarligen inte av att hantera att människor förlorar delar av sin arbetsförmåga, utan att man förlorar hela jobbet eller stora delar av inkomsten. Det är inte rimligt att ödets nycker – om du drar hälsans vinst- eller nitlott – ska styra om du kan och får arbeta.

De arbetsmarknadspolitiska åtgärder som finns på den svenska arbetsmarknaden idag är tyvärr inte tillräckliga.

För det första kräver de nästan uteslutande att man först ”slängs ut” från den reguljära arbetsmarknaden innan man komma i fråga för till exempel lönebidrag. Det finns inga bra modeller för att kunna behålla duktiga och kvalificerade personer på arbetsplatsen som genom sjukdom eller olycka förlorar delar av arbetsförmågan. Det blir dyrt för

arbetsgivarna samtidigt som det innebär en personlig katastrof för den som ovanpå sjukdom drabbas av arbetslöshet. För det andra så ger de arbetsmarknadsåtgärder som finns för personer med funktionsnedsättning orimligt låga inkomster.

Den som blir sjuk drabbas dubbelt – både med sjukdom och med förlorad inkomst.

NHR vill att Sverige ska införa Flexjobb, inspirerad av den danska Fleksjob-reformen. Vi behöver en flexibel arbetsmarknad som tillåter alla att jobba till 100 procent av sin förmåga med 100 procent av lönen. Idag förlorar många människor jobbet som inte skulle behöva göra det. Personer som förvärvar en sjukdom eller ett handikapp under arbetslivet. Det kan till exempel handla om personer med MS, Parkinson eller reumatiska sjukdomar. Flexjobb kan lösa den tysta jobbkris som pågår varje dag, när människor slängs ut från arbetsmarknaden som inte skulle behöva det. Det leder till dyra rekryteringskostnader och kompetensförluster för företagen. Det leder till dubbel bestraffning av den individ som blir sjuk – och dessutom förlorar jobbet. Det leder till ett samhällsekonomiskt slöseri med Sveriges viktigaste resurs – de som arbetar.

Flexjobb tjänar alla på.

Kathleen Bengtsson-Hayward

Förbundsordförande Neurologiskt Handikappades Riksförbund

(5)

FLEXJOBB – SÅ KAN DET FUNGERA

EN SVENSK FLEXJOBBSMODELL – ALLA SKA JOBBA 100 PROCENT

• Kvalificerar sig för Flexjobb gör den som har en väsentlig och permanent nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom. Alla möjligheter till ett annat arbete på ordinarie arbetsmarknad ska redan vara prövad, och man gör bedömningen att det inte är en framkomlig väg. Även möjligheten till

vidareutbildning eller omskolning för att kunna arbeta med funktionsnedsättning på den reguljära arbetsmarknaden ska vara prövad.

• Den person som uppfyller kriterierna för Flexjobb ska kunna ansöka om att kvalificera sig för denna

anpassade anställningsform. En bedömning görs där Flexjobbssökaren i samråd med ett team med social och medicinsk kompetens (kan vara knutet till Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan) gör en samlad bedömning av generell arbetsförmåga. Därefter beslutas om personen kvalificeras för Flexjobb, samt hur stor del av lönen som kommer att betalas av staten, till exempel en fjärdedel, hälften eller tre fjärdedelar.

• Varje jobb har individuella krav. Därför tar arbetstagaren, arbetsgivaren, teamet med medicinsk och social kompetens fram de villkor som Flexjobbet ska ha.

• ”Riktiga jobb”. Flexjobben är inga plusjobb eller extrajobb. Det är riktiga jobb på den reguljära arbetsmarknaden. Arbetsinsatserna ska vara behövda och relevanta både för arbetsgivaren och för Flexjobbaren.

• Arbetsgivaren betalar lön för den arbetstid som finns reglerad för den enskilde individen. Staten skjuter till resterande lönekostnad. Arbetsgivaren får lönetillskottet från staten och är den som betalar ut lönen till den anställde.

• Grundprincipen är likvärdig lön för likvärdigt arbete. Flexjobbaren ska få 100 procent av lönen för att arbeta 100 procent av sin arbetsförmåga. Löner sätts efter kollektivavtal. Löneutvecklingen följer kollektivavtalen.

Lönen förhandlas i vanlig ordning.

• Alla kollektivavtalets regler och försäkringar gäller för Flexjobbaren. Flexjobbare ska ha samma rättigheter och skyldigheter som anställda på reguljära jobb.

• Jobbskatteavdragen ska bara dras från den del som är arbetad lön. På så sätt finns ekonomiska incitament för individen att utöka sin arbetstid om hälsan så tillåter.

• Danska erfarenheter lär oss att det viktigt att tydligt definiera den målgrupp som kan komma ifråga för Flexjobb. I Danmark har, under de 14 år som reformen funnits, kommit in en grupp individer som snarast lider av förslitningsskador från sina arbetsplatser och som därför behöver anpassad arbetsmiljö. Flexjobb friskriver inte arbetsgivarna från sitt arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar.

• Det ska finnas ett tak för hur mycket staten betalar ut i kompensation på lön. I Danmark fanns det från början inte ett tak på hur stor lön som kunde få kompensation, vilket ledde till enstaka fall av personer med extremt höga löner i Fleksjob som fick full kompensation. Även om det inte innebär ett stort ekonomiskt problem, riskerar det att underminera stödet och acceptansen för Flexjobb. Grundprincipen ska dock vara likvärdig lön.

• Arbetsförmågan följs upp varje år i dialog mellan arbetstagaren, arbetsgivaren, facket, Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan och mot en medicinsk bakgrund. Om arbetsförmågan försämrats eller förbättrats kan arbetsvillkoren förändras.

(6)

UPP EMOT 200 000 FLEXJOBB

I vårt grannland Danmark har omkring 50 000 personer anställningar med Fleksjob. Beräknat på ländernas befolkningsmängd1 kan vi anta att nästan 100 000 personer skulle kunna få Flexjobb i Sverige.

Ett annat sätt att beräkna underlaget för Flexjobb i Sverige är att istället utgå från Svenskt Näringslivs beräkning från 2010, att det finns en ”arbetskraftsreserv” på 211 000 personer med funktionsnedsättning som leder till nedsatt arbetsförmåga. Detta är personer som skulle kunna arbeta, men som idag inte gör det. Då kanske så många som upp emot 200 000 personer skulle vara aktuella för Flexjobb. 2

FLEXJOBB UR ARBETSGIVARENS PERSPEKTIV

Att rekrytera personal är kostsamt. Det är dels kostnader för att hitta rätt person till den tjänst som arbetsplatsen behöver.

Dels är det kostnader för att lära upp den nyanställda – det kan ta många månader eller år innan en anställd är fullärd på sin tjänst.

Att som arbetsgivare förlora anställda som passar för arbetet och som redan är fullärda innebär en avsevärd kostnad för företaget. Det händer idag allt för ofta om en person drabbas av en långvarig sjukdom eller annan funktionsnedsättning som leder till nedsatt arbetsförmåga för individen. Dagens stödprogram för personer med nedsatt arbetsförmåga är allt för trubbigt för att kunna skräddarsy en tjänst där en person kan stanna kvar på samma företag och fortsätta sitt arbete.

Med Flexjobb kan en anställd som till exempel drabbas av en stroke som medför permanent nedsatt arbetsförmåga kunna stanna kvar på sin arbetsplats men med en individanpassad Flexjobbsanställning. För arbetsgivaren betyder det att hela kompetensen stannar kvar i företaget, det blir inte samma stora produktionsbortfall som när en ny person ska läras upp. Men arbetsgivaren betalar bara för den del av tjänsten som den anställde arbetar – resterande del av lönen betalas av staten.

FLEXJOBB FÖR MS-SJUKA GER 100-TALS MILJONER I SAMHÄLLSVINST

Låt oss titta på ett exempel för personer med diagnosen multipel skleros, MS, en av de stora medlemsgrupperna i NHR. I Sverige finns 17 500 personer med MS. MS innebär en skovvis sjukdom där den drabbade individen under perioder med skov helt eller delvis kan sakna arbetsförmåga men mellan skoven kan ha viss eller full arbetsförmåga. Personer med MS-diagnos är en grupp i Danmark där många fått jobb efter att Fleksjob infördes.

Den totala kostnaden för MS i Sverige beräknas vara 5,5 miljarder kronor varje år3. Av dessa är omkring 30 procent kostnader för långtidssjukskrivning eller förtidspension, det vill säga omkring 1,65 miljarder kronor.

I Danmark ökade andelen i arbete bland Scleroseföreningens medlemmar radikalt efter införandet av Fleksjob.

Om vi antar att Sverige får en liknande utveckling av andelen MS-sjuka som kommer ut i arbete innebär det att Sverige kan spara 100-tals miljoner kronor för samhället varje år – bara för gruppen MS-sjuka.

1 Danmark har 5,5 miljoner invånare, Sverige 9,4 miljoner.

2 Li Jansson, Handikappolitiken – en björntjänst i all välmening, Svenskt Näringsliv, 2010

3 Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Spara genom att investera i MS.

(7)

INTE DYRARE MED FLEXJOBB ÄN MED DE NYA LÖNESTÖDEN

Vad kostar det att införa Flexjobb? Nedan följer ett par exempel på kostnaden för staten med Flexjobb jämfört med de nya lönestöden som nyligen föreslagits av utredningen Sänkta trösklar, högt i tak. Arbete, utveckling, trygghet.

Jämförelsen tar bara med statens och kommunernas kostnader och intäkter. Det tar inte med arbetsgivarnas kostnader för löner, rekryterings- och upplärningskostnader. Jämförelsen tar heller inte med andra samhällsekonomiska och hälsoekonomiska parametrar som setts i andra studier – till exempel att vårdkonsumtion minskar om personer arbetar och att hälsan blir högre.

Exemplet Maria, 23 år

Maria är 23 år gammal och arbetar med kundtjänst på ett callcenter. Hon diagnosticeras med MS och tvingas gå ner i arbetstid på grund av sin sjukdom. Hennes nedsatta arbetsförmåga tillåter henne endast att arbeta deltid på 50 procent.

Den statliga utredningens förslag till lösning: Utvecklingssanställning

Maria blir arbetslös på grund av sin funktionsnedsättning och hamnar utanför arbetsmarknaden. Hennes tidigare arbetsgivare förlorar hennes kompetens och tvingas bekosta nyrekrytering och upplärning för hennes ersättare. Hon får efter en tids arbetssökande en utvecklingsanställning på 50 procent. Taket för den lönestödsgrundande lönekostnaden för den typen av anställning är föreslagen till 19 800 kronor per månad. Lönen på hennes nya jobb är 17 000 kronor i månaden. Då Maria arbetar deltid får hon en ersättning på 8 500 kronor i månaden före skatt. Det är långt under lägstalönen på 15 900 kronor per månad som regleras via kollektivavtalet på hennes arbetsplats. Maria är halvtidssjukskriven på 50 procent och får också sjukpenning med 3 240 kronor per månad.

Arbetsgivaren får ett anordnarbidrag på 50 kronor per dag och anställd vilket uppgår till 550 kronor per månad men också ett utvecklingsbidrag på 150 kronor per dag och anställd vilket uppgår till 3300 kronor per månad.

Maria bor i Hägersten i Stockholm och betalar cirka 30 procent i kommunal skatt på sin inkomst, inklusive sjukpenning, vilket uppgår till 2 025 i månaden.

Den totala utgiften för samhället blir 13 565 kronor i månaden.

NHR:s förslag till lösning: Flexjobb

Marias anställning omvandlas till ett Flexjobb så att hon slipper bli arbetslös, samtidigt behåller arbetsgivaren hennes kompetens och kunskap. Hon fortsätter som vanligt på sin tjänst men på 50 procent istället. Maria behåller sin lön på 17 000 kronor i månaden men lönekostnaden delas mellan stat och arbetsgivare. Kostnaden för staten blir då 8 500 kronor per månad, resterande del av lönen står arbetsgivaren för. Då får hon en avtalsenlig lön och en disponibel inkomst som tillåter en normal levnadsstandard. Maria bor i Hägersten i Stockholm och betalar cirka 30 procent i kommunal skatt på sin inkomst vilket uppgår till 3 256 kronor i månaden.

Den totala utgiften för samhället blir 5 244 kronor i månaden.

(8)

Exemplet Per, 45 år

Per är 45 år gammal och arbetar som marknadschef. Per drabbas av Parkinsons sjukdom och tvingas gå ner i arbetstid på grund av sin funktionsnedsättning. Han klarar av att arbeta 75 procent framöver. Per har en lön på 42 000 kronor i månaden.

Den statliga utredningens förslag till lösning: Utvecklingssanställning

Företaget där Per arbetar har höga krav på multikapacitet och med sin nedsatta arbetsförmåga klarar Per inte av de krav som ställs. Han blir då arbetslös och får söka efter nytt arbete. Hans förra arbetsgivare förlorar en person med

nyckelkompetens och då det är en stor organisation med högra krav så tar det lång tid och kräver en stor kostnad innan man lyckas ersätta honom. Per har tur och får en trygghetsanställning som marknadschef på ett annat företag. Taket för den lönestödsgrundande lönekostnaden för den typen av anställning är 19 800 kronor per månad vilket innebär att Pers nya lön blir 14 850 kronor per månad. En dramatisk sänkning från hans tidigare lön.

Per bor i Sundbyberg och betalar cirka 31 procent i kommunal skatt på sin inkomst vilket uppgår till 2 824 i månaden.

Arbetsgivaren får ett anordnarbidrag på 50 kronor per dag och anställd vilket uppgår till 550 kronor per månad.

Den totala utgiften för samhället blir 12 576 kronor per månad.

NHR:s förslag till lösning: Flexjobb

Pers arbetsgivare vill behålla hans kompetens och går med på att omvandla hans anställning till ett flexjobb. Per går ned i arbetstid till 75 procent men erhåller sin fulla lön. Arbetsgivaren betalar 75 procent av Pers lön, vilket uppgår till 31 500 kronor i månaden. Resten, 10 500 kronor per månad, betalar staten.

Per bor i Sundbyberg och betalar cirka 31 procent i kommunal skatt och utöver det betalar han ytterligare 20 procent i statlig inkomstskatt på en viss del av sin inkomst. Den totala skatten uppgår till en summa av 12 485.

Detta innebär att om man endast räknar med beskattningen av Pers inkomst så betalar han in mer i skatt än vad staten betalar ut i lönestöd till hans arbetsgivare. Då räknar vi ej med vad Per bidrar med till skattekistan via moms då han bibehåller sin normala lön och har råd med konsumtion.

Den totala intäkten för samhället blir 1 985 kronor i månaden.

KOSTNADER FÖR ATT INTE INFÖRA FLEXJOBB

Det är dyrt att inte utnyttja Sveriges allra viktigaste tillgång – alla människor som är bosatta i vårt land med sina kunskaper, vilja att bidra och arbetskraft. Under årens gång har olika samhällsekonomiska beräkningar av bortfall från arbetskraften gjorts. Gemensamt för dem alla är att kostnaderna inte enbart hamnar i faktiska utbetalningar av aktivitetsersättning, sjukersättning, arbetslöshetsförsäkring eller försörjningsstöd. Stor del av kostnaden är ökad ohälsa och ökad vårdkonsumtion hos de personer som står utanför arbetsmarknaden.

Dagens arbetsmarknadspolitiska verktyg har inte visat sig fungera fullt ut. Det visar den massarbetslöshet bland personer med funktionsnedsättning som leder till nedsatt arbetsförmåga som finns idag.

När analysföretaget payoff år 2010 gjorde en samhällsekonomisk beräkning av ett projekt i

Samordningsförbunden Skövde och HjoTiBorg för att få unga människor med aktivitetsstöd, det som tidigare kallades

(9)

förtidspension, ut i egen försörjning eller studier landade man i slutsatsen att payoff-tiden var en månad. Så snabbt återbetalar sig insatser för att få ut personer i jobb som står långt utanför arbetsmarknaden. Det var inte bara minskade kostnader för aktivitetsbidrag som spelade in, utan i stor utsträckning även minskad vårdkonsumtion4.

Under 2011 gick Försäkringskassans dåvarande generaldirektör Adriana Lender ut och lanserade ett nytt mål för myndigheten, att halvera arbetslösheten bland unga med funktionsnedsättning. I en intervju med nättidningen

Föräldrakraft varnade hon för de samhällsekonomiska konsekvenserna av att unga med funktionsnedsättningar inte får arbete ”Det får enorma kostnader om vi inte bryter trenden. Vi har bedömt att de framtida kostnaderna ligger på 76 miljarder kronor för den grupp som fanns år 2007”.5

DEN SVENSKA

ARBETSMARKNADEN

211 000 PERSONER I OUTNYTTJAD ARBETSKRAFT

Omkring en miljon personer i Sverige upplever sig ha en funktionsnedsättning6. Det kan till exempel vara nedsatt syn, hörsel, rörelseförmåga eller psykisk sjukdom. Många med funktionsnedsättning klarar dock av att ha ett vanligt arbete, utan särskilda stöd eller hjälpmedel.

För en grupp personer leder dock funktionsnedsättningen till nedsatt arbetsförmåga, helt eller delvis. Drygt hälften, 525 000 personer, av dem som upplever sig ha en funktionsnedsättning upplever också att de har nedsatt arbetsförmåga7. Enligt beräkningar från Svenskt Näringsliv har bara 28 procent av gruppen arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Även när arbetsmarknadspolitiska åtgärder är inräknade är arbetslösheten 50 procent8. Svenskt Näringsliv menar att det ”finns en arbetskraftsreserv på 211 000 individer med nedsatt arbetsförmåga, även när de med svårast funktionsnedsättningar räknas bort.”9 För dessa personer är det viktigt att ha ett arbete som är anpassat till individuella förutsättningar i form av nedsatt arbetstid, särskilda hjälpmedel eller annat stöd.

ÖKAT ANTAL ARBETSLÖSA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

När Arbetsförmedlingen presenterade sin halvårsprognos i juni 2012 konstaterade man att antalet inskrivna med funktionsnedsättning som leder till nedsatt arbetsförmåga har ökat med över 30 000 personer under de senaste tre åren.

Totalt var 180 000 personer med funktionsnedsättning som leder till nedsatt arbetsförmåga inskrivna hos

Arbetsförmedlingen i slutet av april 2012. Det är det högsta antalet i Arbetsförmedlingens historia. Av dessa var 73 000

4 payoff – Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser , Slutrapport. Samhällsekonomisk utvärdering.

Projekt Unga med aktivitetsersättning. Samordningsförbunden Skövde och HjoTiBorg. 2010-02-17, 2010.

5 Föräldrakraft, Nytt mål: Halvera arbetslösheten bland unga med funktionsnedsättning, 2012-05-25.

6 Li Jansson, Handikappolitiken – en björntjänst i all välmening, Svenskt Näringsliv, 2010.

7 Ibid.

8 Ibid.

9 Li Jansson, Det livslånga utanförskapet. Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar

(10)

öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Arbetsförmedlingen skriver att antalet "har ökat snabbare än de någonsin gjort i svensk arbetsmarknadshistoria"10.

Arbetsförmedlingen pekar på framför allt två bidragande faktorer till den stora ökningen. Dels är det finanskrisen 2008-2009, som ledde till nedskärningar på arbetsplatser, dels är det förändringar i sjukförsäkringen som lett till att personer som tidigare fick sjukpenning nu hamnat mellan stolarna och betraktas som arbetslösa11.

Enligt en undersökning utförd av tidningen Kommunalarbetaren anser varannan av Kommunals sektioner att fler sjuka tvingas lämna sina jobb. Undersökningen visar dessutom att 43 procent av de som varslades under 2010 var just sjuka12. Enligt flera fackliga företrädare som Kommunalarbetaren talat med så har arbetsgivarna svårt att omplacera personer på arbetsplatsen som har nedsatt arbetsförmåga som en följd av funktionsnedsättning. Vanligast är istället att man blir utköpt, vilket leder till att man hamnar utanför arbetsmarknaden.

Prognosen framåt ser också dyster ut. Arbetsförmedlingen spår inget stopp på ökningen av antalet arbetslösa med funktionsnedsättning som leder till nedsatt arbetsförmåga. Under 2012 beräknas något färre överföras från sjukförsäkring till arbetslöshet och därmed tror Arbetsförmedlingen att ökningstakten dämpas något. Men ökningen beräknas åter tillta under 2013 på grund av försämrad konjunktur och minskad arbetskraftsefterfrågan.

Arbetsförmedlingen bedömer att antalet arbetslösa personer med funktionsnedsättning som leder till nedsatt arbetsförmåga ökar med ytterligare 18 procent under andra halvåret 201313.

Total t antal i ns k r i v na ar bets l ös a med funk ti ons neds ättni ng s om medför neds att ar bets för måga

j an u ari 2005 - ap ri l 2012 Tus ental

80 70 60 50 40 30 20 10 0

Kvinnor Män T ot alt

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Sä s o n g r e n s a d o c h tr e n d a d s e r ie Kä lla : Ar b e ts fö r me d lin g e n

NÄSTAN HÄLFTEN LÅNGTIDSARBETSLÖSA

De personer som har en funktionsnedsättning som leder till nedsatt arbetsförmåga som är arbetslösa förblir också ofta arbetslösa under en lång tid. Det är den grupp på arbetsmarknaden som har de längsta arbetslöshetstiderna. Nästan

10 Arbetsförmedlingens prognos för åren 2012 och 2013, s 114

11 Arbetsförmedlingen, Arbetsförmedlingens prognos för åren 2012 och 2013.

12 Sjuka tvingas bort från jobbet, KommunalArbetaren, http://www.ka.se/index.cfm?c=101897

13 Ibid.

(11)

hälften av de personer med funktionsnedsättning som idag saknar arbete har stått utan arbete i mer än tre av de senaste tio åren. Och trenden är fortsatt stigande.

VAR FJÄRDE ARBETSLÖS HAR FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Det totala antalet arbetslösa var under april 2012 cirka 675 000 personer. Av dessa var 180 000 personer med funktionsnedsättning. Det betyder att en av fyra arbetslösa är personer med funktionsnedsättning. För hela gruppen arbetslösa planade arbetslöshetsnivån ut under 2011, medan den ökade för personer med funktionsnedsättning som leder till nedsatt arbetsförmåga. Och samtidigt som arbetslöshetstiden ligger oförändrat för hela gruppen arbetslösa, så ökar den för arbetslösa med funktionsnedsättning14. Skillnaderna ökar och arbetsmarknadssituationen för personer med funktionsnedsättning försämras relativt gruppen övriga arbetslösa. Personer med funktionsnedsättning som leder till nedsatt arbetsförmåga är även de som har de längsta inskrivningstiderna på Arbetsförmedlingen. Sextio procent av dem har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen i över två år har någon form av funktionsnedsättning. Utöver det så tar det också väldigt lång tid innan Arbetsförmedlingen fastställer att personen har en funktionsnedsättning och är berättigad till särskilda instanser.

ARBETSLÖSA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING I SÄRSKILDA INSATSER PÅ ARBETSMARKNADEN

Idag finns fyra typer av insatser på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning som leder till nedsatt arbetsförmåga: lönebidrag, skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA), trygghetsanställning och

utvecklingsanställning. Ingen av dessa ger samma möjlighet till att stanna kvar på sitt arbete när man blir sjuk eller drabbas av en funktionsnedsättning som Flexjobb gör. Ingen ger heller samma möjlighet till samma lön som innan arbetsförmågan satts ned utan leder till att den som drabbas av funktionsnedsättning också förlorar väsentliga delar av sin inkomst.

I januari i år befann sig 71 230 personer i särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som leder till nedsatt arbetsförmåga. Av dessa var merparten, 44 270 personer, anställda med lönebidrag. 19 312 personer hade trygghetsanställningar15. Övriga hade offentligt skyddat arbete (OSA) eller utvecklingsanställningar.

Antalet personer i program för funktionsnedsatta hade i oktober 2011 ökat med drygt 3 000 på ett år16.

14 Arbetsförmedlingens prognos för åren 2012 och 2013, s 114.

15 Arbetsförmedlingen, Antal personer (16-64 år) inskrivna hos Arbetsförmedlingen, i särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som leder till nedsatt arbetsförmåga, 2000-01 – 2012-01.

(12)

REFORMERING AV ÅTGÄRDER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Den så kallade FunkA-utredningen har kommit fram till att det nuvarande regelverket är svåröverblickbart och

rekommenderar en förenkling av systemet17. Stödformerna ska förenklas och lönestöden vid anställning av personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska inordnas i två huvudsyften. Lönestöd för utveckling och lönestöd för trygghet.

Lönestöd för utveckling ska användas till att ge personer med behov av anpassat arbete och behov av olika utvecklingsinsatser som ökar arbetsförmågan anställning. Anställningen har en maxgräns på två år och omfattas inte av lagen om anställningsskydd (LAS). Under denna period har den anställde en utvecklingsanställning. Utredningen anser att det tidigare funnits för få anställningar där personer med funktionsnedsättningar kunnat utveckla arbetsförmågan. Den dominerande insatsen har varit lönebidraget, men det har varit otillräckligt. FunkA-utredningen gör bedömningen att cirka 55 000-60 000 personer med funktionsnedsättning får möjlighet att utveckla sin arbetsförmåga per år, via lönestöd för utveckling.

Lönestöd för trygghet är tänkt att kompensera arbetsgivare för individens nedsatta arbetsförmåga och är avsett för arbetstagare med långsiktiga behov. Dessa anställningar omfattas av LAS. Behovet av den här typen av lönestöd kan bedömas både efter en utvecklingsanställning och ifall behov finns från början som ett alternativ till en sådan anställning.

Det är varaktigheten i behovet av lönestöd och inte graden av nedsättning av arbetsförmågan som avgör ifall en utvecklingsanställning eller lönestöd för trygghet som är mest lämplig. För unga personer så ska man främst pröva en utvecklingsanställning. Syftet med det nya systemet är att fokus ska flyttas till personernas förmåga att kunna utföra arbetsuppgifterna.

Taket för den lönestödsgrundande lönekostnaden bör höjas från dagens 16 700 kronor per månad till 19 800 kronor per månad enligt utredningen. Den ska även indexeras med den allmänna prisutvecklingen i ekonomin. Det anses vara ett effektivt sätt för att öka legitimiteten för lönestöd bland arbetsgivare. Arbetsgivare ska dessutom få ersättning för kostnader som en anställning av en person med funktionsnedsättning som leder till nedsatt arbetsförmåga kan innebära.

FLEKSJOB – DEN DANSKA FÖREBILDEN

Danmark införde 1998 så kallade Fleksjob – förebilden till de Flexjobb som NHR vill införa i Sverige. Fleksjob har gett positiva resultat. 50 000 danskar som finns i Fleksjob har möjlighet till ett arbete anpassat efter individuell förmåga, ett riktigt arbete utifrån kompetens och egen försörjning med hel lön.

17 SOU 2012:31 Sänkta trösklar, högt i tak. Arbete, utveckling, trygghet.

(13)

SÅ FUNKAR DANSKA FLEKSJOB

Den som har ett Fleksjob i Danmark arbetar 50 eller 75 procent. Arbetsgivaren betalar för den tid som den anställde arbetar. Staten fyller ut resten av lönekostnaden till en heltidslön. För individen innebär anställningen alltså en heltidslön men individuellt anpassad arbetstid, utifrån arbetsförmåga.

Kraven för att få ett Fleksjob är att man är mellan 18 och 65 år gammal, har nedsatt arbetsförmåga men kan ingå i arbetsmarknaden. Personen ska redan ha provat omplacering eller andra liknande lösningar på arbetsplatsen.

Arbetsgivarna kan vara såväl privata som offentliga. Det är kommunen som utreder och beviljar Fleksjob. De förhandlar också med arbetsgivaren hur stor del av lönens som ska betalas av arbetsgivaren respektive kommunen. Bidraget ligger på hälften eller två tredjedelar av lönen, med ett tak på en årslön på 466 000 danska kronor (motsvarande omkring 580 000 svenska kronor), dessa siffror gäller år 2011. Även arbetstiden beslutas det om vid detta steg, oftast är det deltid som gäller18.

Enligt Danmarks arbetsmarknadsminister kostar Fleksjobsreformen strax under 5,5 miljarder danska kronor. Då räknar man inte med fleksjobbarnas bidrag till samhällsekonomin. De 52 100 personer som befinner sig i Fleksjob motsvarar 20 000 heltidsanställda. Det är en betydande siffra och enligt uträkningar från HK Østjylland så motsvarar det 11, 4 miljarder danska kronor om året19.

FLEKSJOB HAR ÖKAT ANDEL MS-SJUKA I ARBETE

I dagsläget befinner sig strax över 52 000 danskar med nedsatt arbetsförmåga som en följd av funktionsnedsättning i Fleksjob. Antalet personer i åtgärden ökade med 37 000 personer mellan åren 2003 och 2009 men detta motsvarade samtidigt en minskning med 41 000 personer som var sjukskrivna, mottog försörjningsstöd eller rehabilitering under samma period20.

Fleksjob infördes för att dels minska antalet unga som förtidspensionerades men även för att ta tillvara på den outnyttjade arbetskraften hos personer med funktionsnedsättning som leder till nedsatt arbetsförmåga.

Scleroseføreningen, den danska motsvarigheten till NHR, kunde ett år efter reformens införande redovisa att 29 procent av deras medlemmar befann sig i arbete. 2011 var samma siffra 41 procent. De allra flesta hade Fleksjob21.

FLEKSJOBEN REFORMERAS

I februari i år lade den danska regeringen fram ett förslag till reformering av de danska Fleksjoben. En majoritet i Folketinget har gjort ett utspel om reformen och frågan diskuteras just nu, men inget färdigt lagförslag ligger på parlamentets bord. Nu stundar ett arbete för att ta reda på hur det utspelet som skall sättas i verkligheten. Det måste först utarbetas en proposition som skickas på remiss till ett stort antal parter så som LO och de olika

funktionshinderorganisationerna. Men ambitionen är reformen ska antas i parlamentet och kommer att träda i kraft från 1 januari 2013. Reformen beräknas vara helt infasad år 2020. Vi i NHR kommer självklart att följa denna process med stort intresse.

18 Beskæftigelsesministeriet/arbetsmarknadsdepartementet, Ett flexjobb - ett jobb utan hinder?, presentation.

19 Myter og fakta om reformen af fleksjob og førtidspension, www.reformfakta.dk

20 Myter og fakta om reformen af fleksjob og førtidspension, www.reformfakta.dk

(14)

I korthet går ändringsförslagen ut på att ännu tydligare inrikta Fleksjob på dem som har allra svårast att få ett jobb på den reguljära arbetsmarknaden. Regeringen säger att ”det bör bli mer attraktivt för företag att anställa människor i

Fleksjob, även om det bara rör sig om några timmars arbetstid i veckan”22. Regeringen vill öka incitamenten för dem som redan finns i Fleksjob att utöka antalet arbetade timmar, och på sikt komma ut i reguljärt icke-subventionerat arbete. Man vill därför inrätta en tidsbegränsning på Fleksjob, max fem år åt gången inne i reformen. Fleksjob ska också förändras så att anställningsformen ger rätt till arbetslöshetsersättning.

22 Arbejdsmarkedsstyrelsen, En del af fællesskabet. Reform af førtidspension og fleksjob, 2012.

(15)

RÖSTER OM FLEXJOBB

En enkät som Neurologiskt Handikappades Riksförbund utförde bland sina medlemmar visade att nästan en tredjedel var rädda för att förlora sitt nuvarande arbete som en följd av deras nedsatta arbetsförmåga23. Det är en befogad rädsla.

Antalet arbetslösa med funktionsnedsättning ökar lavinartat och det är svårt att hitta ett nytt jobb ifall man väl hamnat i arbetslöshet. Fleksjobssystemet i Danmark har effektivt åtgärdat det problemet genom att erbjuda ett alternativ till sjukpension, arbetslöshet och problem med att hitta nya arbetsgivare som vill ta emot någon med nedsatt arbetsförmåga till följd av funktionsnedsättning. Julle Semmelhack som har ett Fleksjob i Danmark beskriver några av fördelarna:

– Man behöver inte leta efter en ny arbetsplats eller lägga tid på att lära om sig utan man kan jobba vidare med det man är duktig på. Man får behålla sina arbetskamrater som man känner.

–Tryggheten som finns i att fortsätta med de rutiner och arbetsuppgifter man är van vid är svårslagen. Det lämnar utrymme för återhämtning och rehabilitering som kanske skulle försvåras annars ifall man tvingas fokusera på att lära sig helt nya banor.

Gösta Karlsson som är chefsekonom på fackförbundet Unionen menar att det är svårt för de med nedsatt arbetsförmåga till följd av funktionsnedsättning att behålla sina jobb:

– Mitt intryck är att det är relativt svårt att behålla jobb. Om man säger såhär, det ställs idag på grund av slimmade organisationer, väldigt höga krav på multikapacitet. Man ska kunna klara av flera arbetsuppgifter. Råkar man då ut för något som gör att man inte klarar av det där så finns risken att man försvinner i någon form av omorganisation.

Flexjobb skulle bidra till fler arbetsgivare vågar anställa de med nedsatt arbetsförmåga till följd av

funktionsnedsättning. Det krävs att man börjar någonstans för att starta normaliseringsprocessen. Det leder till att fler vågar anställa de med nedsatt arbetsförmåga. En person som svarat på NHR:s enkät skriver:

– Arbetsgivare ska inte förlora ekonomiskt på att anställa personer med nedsatt arbetsförmåga. Staten bör stötta de arbetsgivare som gör det.

Med statligt stöd i form av Flexjobb så skulle fler arbetsgivare våga ta chansen att anställa någon med nedsatt arbetsförmåga till följd av funktionsnedsättning. Vilket skulle leda till att allt fler får upp ögonen för de personer som annars står utanför arbetsmarknaden eller har det extra tufft att få in en fot. Gösta Karlsson beskriver denna process:

– En sak som jag tycker är intressant med Fleksjob är att individer är kända som individer på en arbetsplats. Blir de sjuka eller får arbetslöshetsersättning av ett eller annat skäl så är de fortfarande kvar som individer där på

arbetsplatsen. Men om de söker sig någon annanstans så blir de kända som den med lägre arbetsförmåga. Då blir det svårare att få komma in. Det som var spännande med danska modellen var att hälften hade stannat kvar på tidigare arbetsplatser. Det betyder att just den här rollen som individ har spelat stor betydelse.

Enligt Ulla Tørnaes från det danska partiet Venstre så har fleksjobsreformen varit för framgångsrik:

– För många vill vara en del av den. Kostnaderna har exploderat de senaste tre eller fyra åren. Det är väldigt populärt både bland individer och bland arbetsgivare.

Sverige kan här lära sig utav 10 års Fleksjob i Danmark och ta fram en svensk Flexjobbsreform som är mer effektiv och bättre anpassad för den svenska arbetsmarknaden. Vi kan alltså få de positiva effekterna utan att behöva genomlida de negativa.

(16)

NHR:S MEDLEMMAR – FYRA AV TIO VILL ARBETA MER

NHR har frågat sina medlemmar om deras situation och syn på arbetsmarknaden i en enkät med 1 487 respondenter. Av enkäten framgår att många medlemmar är rädda att förloras sitt jobb på grund av sin funktionsnedsättning. Fyra av tio säger också att de skulle kunna arbeta mer om de fick rätt stöd. Och tankarna bakom Flexjobb vinner också gehör.

Bland NHR:s medlemmar finns många som skulle kvalificera sig för Flexjobb. Resultaten från en enkät bland NHR:s medlemmar visar att en reform som Flexjobben eftersöks. Fyra av tio säger att de vill arbeta mer än de gör idag.

De flesta arbetar inte alls eller arbetar deltid. Fyra av tio säger att de skulle kunna arbeta mer med rätt stöd. Två av tre säger att de idag inte får det stöd av berörda myndigheter som krävs för att kunna arbeta fullt ut. Lika många tycker att samordningen mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan brister i behandlingen av deras individuella fall.

Var tredje person i enkäten är rädd för att förlora jobbet på grund av sin funktionsnedsättning. Var fjärde person är rädd att förlora sitt jobb redan inom ett år.

Tre av fyra är positiva till en reform som liknar flexjobb – de håller med om att det bör införas en anpassad tjänst för personer med permanent nedsatt arbetsförmåga där staten betalar en del av lönen. När NHR lade fram påståendet

”staten bör ekonomiskt kompensera personer med permanent nedsatt arbetsförmåga som jobbar”, ställde sig 85 procent positiva till påståendet. Samma gehör fick påståendet ”staten bör ekonomiskt kompensera företag som anställer personer med permanent nedsatt arbetsförmåga”. Däremot var det knappt några, endast 7 procent, som ansåg att lönen borde sjunka i takt med att arbetsförmågan sjunker.

FÖR TUFFT ARBETSLIV FÖR MÅNGA SJUKA

I NHR:s rapport ”Tuffa villkor för MS-sjuka” så framgår det att arbetslivet ställer krav som många med nedsatt arbetsförmåga till följd av funktionsnedsättning inte kan klara av. Över hälften av tillfrågade i rapporten anser att försämrad rörelseförmåga som en följd av sjukdom påverkar arbetssituationen negativt. Var femte tillfrågad anser att den försämrade rörelseförmågan lett till att de blivit av med jobbet. Vikten av en arbetsform anpassad för de med nedsatt arbetsförmåga till följd av funktionsnedsättning kan inte bli mer tydlig.

SJU AV TIO VILL HA EN REFORM SOM FLEXJOBB

NHR utförde en opinionsundersökning genom NOVUS om nedsatt rörlighet och arbetsförmåga. I undersökningen fick 1224 personer via en webbintervju ta ställning till olika påståenden. Hela 71 % av tillfrågade instämmer helt eller delvis att personer med nedsatt arbetsförmåga, till följd av en funktionsnedsättning som beror på MS, bör kompenseras upp till full lön av samhället. Detta är själva kärnan i Flexjobben och de tillfrågades svar visar att det finns stort stöd och förståelse för en arbetsmarknadsåtgärd som denna.

References

Related documents

Har kapacitet för 6 intensivvårdspatienter, 6-12 patienter på bårar och 23 sittande patienter eller anhöriga i ordinarie flygplanstolar. Kan transportera patienter till

Vi kan nu också med tillfredsställelse konstatera att utredningen kommit till samma slutsats som HRF och andra funktionshinders- organisationer, att uttrycket ”nedsatt

Till hösten skulle det emellertid inte förvåna om vi har brist på råolja i världen igen och kanske ett pris som är högre än det är nu.. » Till hösten

För personer som har en nedsatt arbetsförmåga till följd av funktions- nedsättning eller sjukdom finns det skäl att se över om det behövs flexiblare insatser (exempelvis

Hela 21 procent av den 10-åriga Kia-vagnparken är laddbar, medan motsvarande andel för den totala marknaden är 8,7 procent.. Kia har det lägsta CO2-snittet, 105 gram, av alla

Då ingår bilen och batterierna – med 5 års garanti för batterierna och elmotorn – service och underhåll under 4 år/4 000 mil inklusive särskild elbilsassistans via

ar som du betalar för de tjänster Strukturinvest tillhandahåller dig som kund kan således utgöra del av den ersättning som betalas till förmedlarna samtidigt som vissa

Men för de skolor som har mindre verksamheter verkar friheten vara hårdare styrd och påverkad av ekonomin, vilket också medför att deras arbete blir tydligare organiserat utifrån