Befolkningsprognos 2020-2029
DNR KSFD 2020/157
2019-04-28
2
Innehållsförteckning
1 SAMMANFATTNING ... 3
2 INLEDNING ... 4
3 TIDIGARE BEFOLKNINGSUTVECKLING OCH TRENDER ... 5
3.1BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I NÄRTID ... 7
3.1.1TRENDER FÖR IN- OCH UTFLYTTNING ... 7
3.1.2TRENDER FÖR FRUKTSAMHET ... 9
3.2 UPPFÖLJNING AV 2019 ÅRS PROGNOS ... 11
4 METOD OCH ANTAGANDEN ... 14
4.1 UTFLYTTNING... 14
4.2 INFLYTTNING ... 15
4.2.1INVANDRING ... 15
4.2.2 BOSTADSBYGGANDET I KOMMUNEN ... 16
4.2.3KONJUNKTUREN OCH CORONAKRISEN ... 18
4.3 TRE PROGNOSSCENARIER ... 18
4.4 FÖDELSE- OCH DÖDSTAL ... 19
5 PROGNOS FÖR 2020-2029 – TRE SCENARIER ... 20
5.1PROGNOS FÖR BEFOLKNINGEN 0-18 ÅR ... 25
5.2PROGNOS FÖR BEFOLKNINGEN I ÅLDER 19-29 ÅR ... 31
5.3PROGNOS FÖR BEFOLKNINGEN I ÅLDER 30-64 ÅR ... 32
5.4PROGNOS FÖR BEFOLKNINGEN 65 ÅR OCH ÄLDRE... 33
6 UTSIKT MOT 2040... 35
7 SVERIGES FRAMTIDA BEFOLKNING ... 36
7.1DEN DEMOGRAFISKA FÖRSÖRJNINGSKVOTEN I RIKET OCH ÅSTORP ... 37
8 KÄLLOR ... 39
Rapportförfattare
Fredrik Paulsson Utvecklingsstrateg
Kommunstyrelseförvaltningen fredrik.paulsson@astorp.se 042-640 68
Åstorps kommun www.astorp.se
Storgatan 7, 265 80 Åstorp
3
1 Sammanfattning
De kommande tio åren, 2020-2029, väntas en mer dämpad befolkningstillväxt jämfört med vad tidigare prognoser har angett. Den framtida befolkningsutvecklingen kommer sannolikt drivas mer av bostadsbyggande och födelsetal och mindre av invandring. Nivån på bostadsbyggandet blir därmed avgörande för hur stor befolkningstillväxten blir. Den förväntade dämpningen i befolkningstillväxten är kopplad till att utflyttningen under de närmast kommande åren väntas ligga över den historiska genomsnittsnivån för kommunen. Därtill bedöms Coronapandemin ge ett betydligt sämre konjunkturläge än vad som bedömdes i förra årets befolkningsprognos.
Konjunkturnedgången antas ha en generellt dämpande effekt på inflyttningen, både genom följdeffekter på bostadsmarknaden och via en minskad invandring. Det finns dock betydande osäkerheter kopplade till både konjunktur, bostadsmarknad och migration.
För att fånga in osäkerheterna i prognosen har tre olika scenarion utformats: en huvudprognos, en dämpad prognos och en expansiv prognos. Det mest sannolika scenariot är huvudprognosen, som anger att befolkningen förväntas öka med ungefär 710 invånare under hela prognosperioden, till cirka 16 650 invånare år 2029. Under 2020 och 2021 väntas en låg befolkningsökning och därefter en successivt högre befolkningstillväxt, kopplat till bostadsbyggande, fram till och med 2025. I slutet av prognosperioden, år 2026-2029, väntas en viss dämpning i befolkningstillväxten ner mot en nivå som ligger närmare kommunens långsiktiga trend för befolkningsutvecklingen. De största befolkningsökningarna kan förväntas i åldrarna 16-24 år och bland de äldre (80+).
4
2 Inledning
I denna rapport presenteras 2020 års befolkningsprognos för Åstorps kommun. Prognosen beskriver den förväntade befolkningsutvecklingen i kommunen under de kommande tio åren, 2020-2029. Prognosen grundar sig främst på den befintliga befolkningsstrukturen, statistik över ett antal befolkningsvariabler och det planerade bostadsbyggandet i kommunen.
Befolkningsutvecklingen är avgörande för planeringen av kommunens verksamheter. När befolkningens storlek och sammansättning förändras, så förändras även invånarnas behov av den kommunala verksamheten och servicen. Befolkningsutvecklingen påverkar särskilt kommunens planering av förskole- och skolverksamhet samt av vård- och omsorgsverksamhet.
Därför tas befolkningsprognosen fram årligen som ett stöd till kommunens planerings- och budgetarbete, framför allt som ett underlag till verksamheternas behovsbedömningar och lokalresursplanering.
När befolkningsprognosen används i kommunens planeringsarbete bör man komma ihåg att det endast är en prognos och därför aldrig med full säkerhet kan förutsäga hur befolkningen kommer utvecklas. Det kan alltid ske oförutsedda händelser som påverkar utvecklingen. Sådana oförutsedda förändringar kan vara kopplade till faktorer såsom konjunktur, bostadsmarknad, infrastrukturprojekt, flyktingströmmar och migrationspolitik. Därtill är utvecklingen i vissa åldersgrupper särskilt svår att prognosticera, såsom antalet nyfödda, vilket även får efterverkningar i prognosen på antal barn i förskoleålder. En annan grupp som är svår att prognosticera är unga vuxna, eftersom de har en stor benägenhet till både in- och utflyttning.
Osäkerheten i prognosen ökar också ju längre fram den sträcker sig, dels eftersom eventuella prognosfel hänger kvar och ackumuleras under prognosperioden, och dels för att ovissheten om faktorer som påverkar befolkningsutvecklingen ökar över tid.
Prognosen anger alltså en ungefärlig indikation på framtidens befolkningsutveckling, grundat på vad vi vet om dagens befolkningsstruktur och vad som bedöms vara en sannolik utveckling grundat på historiska data samt antaganden om invandring och bostadsbyggande. Samtlig statistik i prognosen är från SCB om inget annat anges.
5
3 Tidigare befolkningsutveckling och trender
I detta avsnitt beskrivs den långsiktiga befolkningsutvecklingen i Åstorps kommun med befolkningens sammansättning och trender för fruktsamhet och flyttningar. Förändringar i befolkningsutvecklingen är i hög grad kopplad till den tidigare utvecklingen (via ålders- och könsfördelning), men även till konjunktur, bostadsbyggande och invandring. I diagrammet nedan ser vi hur folkmängden i Åstorps kommun har utvecklats sedan 1968.
Åstorps kommuns folkmängd år 1968 - 2019
På lång sikt tenderar folkmängden att öka och utvecklingen går i vågor. Under 1970-talet hade Åstorps kommun en mycket stor befolkningstillväxt (cirka 22 %). Därefter låg folkmängden ganska stilla kring 13 000 invånare mellan 1980 och 2000. Från år 2000 och framåt har kommunen haft en stadig ökning i befolkningen, särskilt under åren 2006-2008 och 2016-2017.
Under perioden 2000-2019 ökade folkmängden med 24 % (3067 personer).
I diagrammet nedan ser vi vilka faktorer som har drivit befolkningsutvecklingen i kommunen.
Under 1970-talet var det främst det inrikes inflyttning som drev befolkningstillväxten och under 1980-talet minskade det inrikes flyttnettot. Från och med sent 1980-tal har befolkningen ökat främst till följd av invandring och födelsetal. Det inrikes flyttnettot har mestadels varit negativt eller svagt positivt sedan början av 1980-talet, med undantag från några år.
Åstorps kommuns inrikes flyttnetto, invandringsnetto och födelsenetto år 1968-2019
8000 9000 10000 11000 12000 13000 14000 15000 16000 17000
-300 -200 -100 0 100 200 300 400 500 600
Inrikes flyttnetto Invandringsnetto Födelsenetto
6
Hur åldersstrukturen i befolkningen ser ut beror till stor del på hur strukturen har sett ut tidigare.
Detta grundar sig på att perioder med höga födelsetal skapar ”pucklar” i befolkningsstrukturen, som återkommer när dessa generationer i sin tur får barn. De större befolkningspucklarna utgörs av 40-talisterna, 60/70-talisterna och tidiga 90-talister.
Befolkningspyramid för Åstorps kommun år 2019, antal personer i varje årskull
I befolkningspyramiden kan vi se befolkningspucklarna, som utgörs av 40-talister (kring 75 år gamla), 60/70-talisterna (kring 50-55 år gamla) och de tidiga 90-talisterna (kring 30 år gamla).
Mellan 2004 och 2015 har kommunen haft relativt höga födelsetal och inflyttningen har till stor del utgjorts av barnfamiljer. Detta syns i befolkningspyramiden som en stor befolkning i åldern 4-15 år. Detta innebär sammantaget att kommunen har en befolkningsstruktur med en stor andel både unga och äldre.
-150 -100 -50 0 50 100 150
0 år 5 år 10 år 15 år 20 år 25 år 30 år 35 år 40 år 45 år 50 år 55 år 60 år 65 år 70 år 75 år 80 år 85 år 90 år 95 år 100+ år
män kvinnor
7
3.1 Befolkningsutvecklingen i närtid
I tabellen nedan ser vi att befolkningsutvecklingen under åren 2016-2017 var mycket expansiv.
De avgörande förklaringarna till den senaste tidens befolkningstillväxt är en stor invandring och stabila födelsetal som gett ett positivt födelsenetto. Denna utveckling har vänt under 2019, på så sätt att invandringen har minskat och att vi ser en större utflyttning än väntat både inom gruppen av nyanlända och bland inrikes födda. Detta har under 2019 gett effekten att befolkningen minskade med 47 personer till en folkmängd på totalt 15 940 invånare.
Befolkningsförändringar år 2013-2019 i Åstorps kommun
2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Folkmängd 14927 15061 15193 15528 15828 15987 15940
Folkökning 121 134 132 335 300 159 -47
Flyttnetto 64 94 78 284 260 92 -89
Inflyttning 1193 1242 1339 1546 1544 1415 1387
Utflyttning 1129 1148 1261 1262 1284 1323 1476
Inrikes flyttnetto -23 -75 -68 18 16 1 -196
Inrikes inflyttningar 1038 1014 1122 1208 1251 1226 1214 Inrikes utflyttningar 1061 1089 1190 1190 1235 1225 1410
Invandringsnetto 87 169 146 266 244 91 107
Invandringar 155 228 217 338 293 189 173
Utvandringar 68 59 71 72 49 98 66
Födelsenetto 56 38 54 55 39 61 45
Födda 181 181 188 178 165 194 181
Döda 125 143 134 123 126 133 136
3.1.1 Trender för in- och utflyttning
En viktig aspekt när vi analyserar befolkningsutvecklingen är åldern på de personer som flyttar till eller från kommunen. Om vi vet inom vilka åldrar inflyttningen är som störst, kan kommunen också planera sin verksamhet efter detta. I diagrammet nedan visas den genomsnittliga årliga in- och utflyttningen i antal personer per årskull.
Kommunens årliga inflyttning/utflyttning per ålder (1-årsklasser), snitt för åren 2013-2019
Notering: Den årliga inflyttningen/utflyttningen är utjämnad med ”center-moving-average”-metoden så att varje årskull får en inflyttning/utflyttning som utgörs av ett medelvärde för den egna årskullen och de två i ålder närmaste årskullarna.
0 10 20 30 40 50
Antal personer
Ålder Inflyttning Utflyttning
8
Utifrån diagrammet kan vi dra slutsatsen att både in- och utflyttning är som störst i åldrarna 0-8 och 15-38 år. Skillnaden mellan in- och utflyttning, flyttnettot, visas nedan för varje ålder.
Kommunens årliga flyttnetto per ålder (1-årsklasser), snitt för åren 2013-2019
Notering: Det årliga flyttnettot är utjämnat med ”center-moving-average”-metoden så att varje årskull får ett flyttnetto som utgör ett medelvärde för den egna och de två närmaste årskullarna.
Flyttnettot är positivt i alla åldrar förutom 18-24 och 62-80 år, där fler flyttar ut. Kommunen har störst nettoinflyttning i åldrarna 0-10 och 26-37 år. Utifrån denna statistik kan vi sluta oss till att de typiska inflyttarna är barnfamiljer. Den allra största nettoinflyttningen består av 31- åringar och 0-1 åringar. De stora årskullarna födda kring 1989-1993 kommer nu upp i 30- årsåldern, vilket tyder på att vi kan vänta en större inflyttning i denna åldersgrupp de kommande åren.
Invandringen har påverkat befolkningsutvecklingen i Åstorps kommun särskilt mycket under åren 2014-2019. Utan invandringen hade kommunen haft en betydligt lägre befolkningstillväxt och vissa år, såsom 2012, 2014 och 2015, hade folkmängden troligen minskat istället för att öka. I diagrammet nedan visas invandringen till Åstorps kommun i förhållande till invandringen på riksnivå under åren 2000-2019.
Invandring i Åstorps kommun kontra riket år 2000-2019
-12 -10 -8 -6 -4 -2 0 2 4 6 8 10 12
Flyttnetto (personer)
2000 2001 2002 20032004
2005
2006
2007 2008
2009 2010 2011 2012
2013
2014 2015
2016 2017
2019 2018
0 50 100 150 200 250 300 350 400
50000 60000 70000 80000 90000 100000 110000 120000 130000 140000 150000 160000 170000
Åstorps kommuns invandring
Rikets totala invandring
9
Notering: Begreppet ”invandring” följer SCB:s definition som omfattar all invandring. Detta innebär att utöver asylinvandring ingår även grupper såsom arbetskraftsinvandrare, utbytesstudenter och svenskar som varit bosatta utomlands och återvänder. Den totala invandringen till Sverige år 2019 var 115 805 personer, av dessa utgjorde asylinvandringen (konventionsflyktingar, skyddsbehövande, synnerligen ömmande omständigheter samt anhöriga till flyktingar) 24 550 personer, 21,2 %.
Återvändande svenskar utgjorde 15,2 % av invandringen, det vill säga 17 570 personer.(Källa: SCB)
Vi ser utifrån trendlinjen i diagrammet att det verkar finnas ett tydligt samband mellan invandring till kommunen och invandringen på riksnivå. Hela 70 procent av variationen i kommunens invandring kan förklaras av variation i rikets invandring (R2 = 0,7). Därmed är det relevant att i prognosen ta hänsyn till hur migrationsverket prognosticerar invandringen framöver och hur många nyanlända som väntas komma till kommunerna. Gällande kommunmottagandet ser samvariationen mellan Åstorps kommun och det totala antalet i riket ut på följande sätt åren 2010-2019:
Kommunmottagande av nyanlända i Åstorps kommun kontra riket (anvisat och eget boende)
Även i kommunmottagandet av nyanlända följer Åstorps kommun rikets totala nivåer mycket väl. Hela 93 procent av variationen i kommunmottagandet i Åstorp kan förklaras av variationer i det totala kommunmottagandet på riksnivå. Detta samband och Migrationsverkets prognos för antal kommunmottagna de kommande åren, används i befolkningsprognosens antaganden om inflyttning längre fram (se avsnitt 4.2).
3.1.2 Trender för fruktsamhet
I befolkningsprognosen används statistik för kommunens tidigare fruktsamhet tillsammans med rikets fruktsamhet för att prognostisera kommunens framtida födelsetal. Ett användbart mått för att analysera födelsetalen är den summerade fruktsamheten, som anger hur många barn en kvinna i genomsnitt skulle föda under sin fruktsamma period i livet, baserat på den fruktsamhet som vid tidpunkten för beräkningen kan summeras för olika åldrar. I diagrammet nedan visas den summerade fruktsamheten för Åstorps kommun och riket under åren 2000-2019.
Diagrammet visar även kommunens utjämnade summerade fruktsamhet, som följer rikets trend och antas fortsätta följa rikets fruktsamhetsutveckling för prognosåren 2020-2029, med samma avstånd som i utgångsläget.
2010
2011 2012
2013
2014 2015
2016 2017
2018 2019
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200
0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 80000
Åstorps kommuns mottagande
Rikets totala kommunmottagnade av nyanlända
10
Summerad fruktsamhet för Åstorps kommun och riket 2000-2019 och enligt prognos 2020-2029
Den summerade fruktsamheten ligger på en generellt högre nivå i Åstorps kommun än för hela rikets befolkning. Enligt den riksprognosen för befolkningen kommer den summerade fruktsamheten öka något under de kommande åren, vilket också antas få genomslag för födelsetalen i kommunens befolkningsprognos.
Reproduktionsnivån för den summerade fruktsamheten ligger på 2,1 barn per kvinna, det är alltså så hög fruktsamhet som krävs för att befolkningen inte ska minska om man bortser från in- och utflyttning. Fruktsamheten i Åstorps kommun har legat över reproduktionsnivån år 2005-2015 och därefter något under. När den summerade fruktsamheten ligger under 2,1 barn per kvinna är kommunen i behov av nettoinflyttning för att inte få en minskande befolkning. I diagrammet nedan visas den genomsnittliga fruktsamheten för kvinnor i olika åldrar i Åstorps kommun jämfört med riket.
Fruktsamhet i olika åldrar för perioden 2010-2019 i Åstorps kommun jämfört med riket
I Åstorps kommun kulminerar fruktsamheten vid 29 års ålder på en nivå av ungefär 0,15 barn per kvinna (15 barn per 100 kvinnor i 29 års ålder). För riket kulminerar fruktsamheten för
1,30 1,50 1,70 1,90 2,10 2,30 2,50
Antal födda barn per kvinna
Åstorps kommun Riket
Prognos riket Åstorps kommun 3-årssnitt
Prognos - Åstorps kommun 3 årssnitt
0 0,02 0,04 0,06 0,08 0,1 0,12 0,14 0,16
Antal födda barn per kvinna i varje årskull av kvinnor
Moderns ålder Åstorps kommun, utjämnad Riket
11
kvinnor då de är ungefär två år äldre, 31 år gamla, på en nivå av cirka 0,14 barn per kvinna i denna årskull. Detta mönster blir viktigt för Åstorps kommun, eftersom vi då kan förvänta oss att nationella trender i hur många som föds, kopplat till befolkningsstrukturen, bör inträffa ungefär två år tidigare i Åstorps kommun. Förenklat kan man då säga att befolkningspuckeln med tidiga 90-talister därmed bör få som flest barn år 2019-2022 i Åstorps kommun medan samma åldersgrupp i riket når denna topp i barnafödande kring åren 2021-2024.
3.2 Uppföljning av 2019 års prognos
Förra årets befolkningsprognos gjordes i ett läge precis efter en period av mycket expansiv befolkningsutveckling, särskilt driven av en stor invandring 2016 och 2017. Svårigheten i förra årets prognos var att bedöma hur mycket invandringen skulle minska och hur stor utflyttningen skulle bli.Skillnaden mellan prognos och utfall för år 2019 presenteras i tabellen nedan.
Jämförelse mellan utfall och prognos för flyttningar, födelse- och dödstal år 2019 Faktiskt
utfall 2019
Dämpad prognos 2019
Huvud- prognos 2019
Expansiv prognos 2019
Folkmängd 15940 16 098 16 146 16 200
Folkökning -47 112 161 214
Födelsenetto 45 46 47 52
Födda 181 183 184 189
(-2) (-3) (-8)
Döda 136 137 137 137
(-1) (-1) (-1)
Flyttnetto -89 66 114 162
Inflyttning 1387 1 391 1 439 1 487
(-4) (-52) (-100)
Utflyttning 1476 1 325 1 325 1 325
(+151) (+151) (+151)
Notering: Avvikelse (utfall-prognos) i antal personer i de bakomliggande faktorerna anges inom parentes under respektive siffra. Större avvikelser markeras med röd färg, medelstora med orange och små avvikelser med grön färg.
Vi kan se att den stora avvikelsen ligger i att utflyttningen prognosticerades för lågt i samtliga prognosscenarion. I alla tre prognoser användes samma utflyttningsrisker, vilket var ett 5-årigt genomsnitt för risken att flytta ut i olika åldrar. Dessa utflyttningsrisker underskattade kraftigt den utflyttning som faktiskt ägde rum. Här hade man behövt beräkna specialanpassade utflyttningsrisker istället för att använda de standardsiffror som följer med SCB:s statistikpaket.
Utflyttningen blev betydligt större än väntat, vilket framför allt kan förklaras av en fortsatt stor utflyttning inom gruppen av nyanlända till kommunen. Det är ett genomgående mönster i riket att nyanlända flyttar mer under de första åren efter ankomst och för Åstorps kommun har denna omflyttning resulterat i att utflyttningen har fortsatt att ligga högt trots att invandringen minskat.
Det som gjorde utflyttningen särskilt stor under 2019 var att utflyttningen bland utrikes födda låg kvar på mycket höga nivåer samtidigt som utflyttningen bland inrikes födda ökade drastiskt detta år. Denna kombination var oväntad och utgjorde huvudorsaken till de stora avvikelserna mellan utfall och prognos. Dessa trender åskådliggörs av diagrammet nedan där vi ser inflyttningen och utflyttningen för inrikes respektive utrikes födda.
12
Inflyttning och utflyttning till/från Åstorps kommun efter födelseregion 2002-2019
Här blir det tydligt att den omfattande utflyttningen till stor del är kopplad till den stora invandringen under åren 2015 till 2018, som utgör en stor del av inflyttningen av utrikes födda.
Dämpningen i invandringen förväntades följas av en tydlig minskning av utflyttningen bland utrikes födda, men utflyttningen minskade endast måttligt. Den största nettoutflyttningen under 2019 hade kommunen i åldersgruppen 19-27 år. Men vi ser även minskningar i förskoleåldrarna (1-5 år) och låg- och mellanstadieåldrarna (6-12 år), dessa minskningar beror dock mer på årskullarnas storlek än på flyttningar.
I tabellen nedan visas avvikelsen mellan utfall och prognos 2019 i olika åldersgrupper.
Jämförelse mellan prognos och utfall 2019 för folkmängden i olika åldrar Faktiskt
utfall 2019
Skillnad mellan utfall och dämpad prognos
Skillnad mellan utfall och huvudprognos
Skillnad mellan utfall och expansiv prognos
Inv. Inv. ∆ ant. ∆ % Inv. ∆ ant. ∆ % Inv. ∆ ant. ∆ %
0 år 184 191 -7 -4% 192 -8 -4% 198 -14 -8%
1-5 år 1046 1079 -33 -3% 1083 -37 -4% 1088 -42 -4%
6-9 år 884 893 -9 -1% 896 -12 -1% 898 -14 -2%
10-12 år 690 705 -15 -2% 706 -16 -2% 709 -19 -3%
13-15 år 726 724 2 0% 727 -1 0% 729 -3 0%
16-18 år 601 583 18 3% 585 16 3% 587 14 2%
19-24 år 1010 1049 -39 -4% 1056 -46 -5% 1064 -54 -5%
25-29 år 926 960 -34 -4% 967 -41 -4% 974 -48 -5%
30-44 år 3099 3123 -24 -1% 3133 -34 -1% 3145 -46 -1%
45-64 år 3892 3922 -30 -1% 3929 -37 -1% 3934 -42 -1%
65-79 år 2194 2189 5 0% 2192 2 0% 2192 2 0%
80-84 år 379 371 8 2% 371 8 2% 371 8 2%
85- år 309 310 -1 0% 310 -1 0% 310 -1 0%
Från tabellen kan vi utläsa att de största prognosfelen återfanns i åldrarna 19-29 och 0-5 år. En av de svåraste åldersgrupperna att prognosticera är nollåringarna, eftersom det i denna åldersgrupp inte finns någon befintlig befolkning som man kan utgå ifrån. Därtill är det generellt svårt att prognosticera åldersgrupper som flyttar mycket. Därför är det inte särskilt
0 200 400 600 800 1000
Inflyttning - Född i Sverige Inflyttning - Utrikes född Utflyttning - Född i Sverige Utflyttning - Utrikes född
13
förvånande att de åldersgrupper där prognosfelen var som störst också återfanns bland de åldrar som historiskt sett flyttar mycket.
För att se hur mycket 2019 års befolkningsförändringar skiljde sig från hur stora förändringarna brukar vara, så kan man undersöka variationen i variablerna över tid. Ett vedertaget mått på variation är standardavvikelsen, som mäter det genomsnittliga avståndet till medelvärdet för variabelns värden. I tabellen nedan anges årliga födelsetal, dödstal, invandringar, utvandringar, inrikes inflyttningar och inrikes utflyttningar för åren 2012-2019. För denna period är medelvärdena och standardavvikelsen uträknade och då kan man se variationen i form av antal standardavvikelser, vilka anges inom parentes under respektive värde. Stora variationer definieras här som större än 1,1 standardavvikelser från variabels medelvärde och har markerats med fet stil och färg.
Årliga befolkningsförändringar med antal standardavvikelser från medel år 2012-2019
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Medel- värde
Standard- avvikelse
Folkökning 17 121 134 132 335 300 159 -47 144 120
(standardavvikelser) (-1,1) (-0,2) (-0,1) (-0,1) (1,6) (1,3) (0,1) (-1,6)
Inrikes flyttnetto -96 -23 -75 -68 18 16 1 -196 -53 68 (standardavvikelser) (-0,6) (0,4) (-0,3) (-0,2) (1) (1) (0,8) (-2,1)
Inrikes inflyttningar 953 1038 1014 1122 1208 1251 1226 1214 1128 106 (standardavvikelser) (-1,6) (-0,8) (-1,1) (-0,1) (0,8) (1,2) (0,9) (0,8)
Inrikes utflyttningar 1049 1061 1089 1190 1190 1235 1225 1410 1181 111 (standardavvikelser) (-1,2) (-1,1) (-0,8) (0,1) (0,1) (0,5) (0,4) (2,1)
Invandringsnetto 70 87 169 146 266 244 91 107 148 69
(standardavvikelser) (-1,1) (-0,9) (0,3) (0) (1,7) (1,4) (-0,8) (-0,6)
Invandringar 167 155 228 217 338 293 189 173 220 61
(standardavvikelser) (-0,9) (-1,1) (0,1) (0) (1,9) (1,2) (-0,5) (-0,8)
Utvandringar 97 68 59 71 72 49 98 66 73 16
(standardavvikelser) (1,5) (-0,3) (-0,8) (-0,1) (0) (-1,5) (1,6) (-0,4)
Födelsenetto 43 56 38 54 55 39 61 45 49 8
(standardavvikelser) (-0,7) (0,9) (-1,3) (0,6) (0,8) (-1,2) (1,5) (-0,5)
Födda 182 181 181 188 178 165 194 181 181 8
(standardavvikelser) (0,1) (0) (0) (0,9) (-0,4) (-2,1) (1,6) (0)
Döda 139 125 143 134 123 126 133 136 132 7
(standardavvikelser) (1) (-1,1) (1,6) (0,2) (-1,4) (-1) (0,1) (0,5)
Notering: Talen inom parenteser anger antal standardavvikelser från respektive medeltal. De stora variationerna, vilka ha definierats till att vara större än 1,1 standardavvikelser över eller under medel, har markerats med fet stil och röd färg om avvikelsen innebär ökad folkmängd och grön färg om avvikelsen innebär minskad folkmängd.
Utifrån tabellen kan vi utläsa att den befolkningsvariabel som under 2019 hade störst avvikelse från medelvärdet var den inrikes utflyttningen, som var 2,1 standardavvikelser större än medelvärdet. Det var alltså en ovanligt stor inrikes utflyttning som var den främsta orsaken till att befolkningen minskade under 2019.
14
4 Metod och antaganden
Befolkningsprognosen bygger på kohortmetoden som innebär att en framskrivning av befolkningen görs ett år i taget utifrån antaganden om hur många personer som flyttar in/ut samt föds/dör i kommunen. Utgångspunkten i prognosen är befolkningens sammansättning och storlek per den 31 december det senaste året. Invånarna får sin ålder framskriven år för år. Från antalet invånare som förväntas överleva dras sedan det beräknade antalet utflyttare bort och det förväntade antalet inflyttare och nyfödda läggs till. I dessa beräkningar används antaganden om trender för födelsetal, dödstal, inflyttningar och utflyttningar. Nedan presenteras de antaganden som prognosen utgår ifrån mer ingående.
4.1 Utflyttning
Antaganden om flyttningar till och från kommunen handlar dels om antalet personer som flyttar och dels om ålder och kön för dessa personer. För att prognosticera hur många personer som förväntas flytta ut från kommunen används så kallade utflyttningsrisker, en metod som bygger på de historiska riskerna att flytta ut för män respektive kvinnor i olika åldrar.
Utflyttningsriskerna är kopplade till hur befolkningsutvecklingen har sett ut tidigare, exempelvis hur stor inflyttningen har varit. En tid av stor inflyttning brukar följas av en större utflyttning, även en tid efter att inflyttningen börjat dämpas, vilket vi kan se i diagrammet nedan (se särskilt åren 2002-2004, 2006-2010 och 2016-2019).
Totalt antal inflyttningar och utflyttningar i Åstorps kommun år 1997-2019
I alla tre prognosscenarier antas det föreligga höga utflyttningsrisker under framför allt åren 2020 och 2021, dock lägre än under 2019. Högst initiala utflyttningsrisker används i den dämpade prognosen och lägst i den expansiva prognosen. I början av prognosperioden används ett genomsnitt för utflyttningsriskerna från de senaste åren och längre fram i prognosperioden används längre historiska genomsnitt för utflyttningsriskerna. I huvudprognosen görs antagandet att utflyttningsriskerna under 2020 blir som en kombination av utflyttningsriskerna 2019 och 2018, med en viktning av 70 % mot utflyttningen 2019 och 30 % mot 2018 års utflyttning.
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800
Inflyttningar Utflyttningar
15
4.2 Inflyttning
För att prognosticera inflyttningen till kommunen behöver man göra antaganden om varje års antal inflyttare och inflyttningsandelen. Inflyttningsandelen definieras som årligt antal inflyttade personer delat på den totala folkmängden vid årets start. I antagandena om inflyttning bör man beakta flera faktorer såsom invandring, nybyggnation, generationsväxlingar och tidigare trender för befolkningsutvecklingen. Grunden i de flesta befolkningsprognoser är att utgå ifrån tidigare befolkningsutveckling för att prognosticera den framtida utvecklingen. När man grundar prognosen på den tidigare befolkningstrenden är det lämpligt att utgå ifrån samma logik som för utflyttningsriskerna, det vill säga att ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig, desto längre tillbaka bör genomsnittet för inflyttningsandelen sträcka sig. På detta sätt antas de närmast kommande prognosåren likna de senaste årens utveckling mest, medan de mer osäkra prognosåren längre fram i tiden antas följa en mer långsiktig trend för befolkningsutvecklingen.
Genom att basera de första prognosårens inflyttning på ett genomsnitt av de senaste årens inflyttningsandel, så inkluderas även mer kortsiktiga trender som gäller för dessa år.
4.2.1 Invandring
En variabel som påverkar inflyttningen mycket är invandringen. I den totala invandringen till kommunen räknas utöver asylinvandring även grupper såsom arbetskraftsinvandrare, utbytesstudenter och svenskar som varit bosatta utomlands och återvänder. Under 2019 låg kommunens invandring på 173 personer. Enligt sambandet mellan rikets och kommunens invandring (se diagram i avsnitt 3.1.1) kan vi under prognosperioden anta att invandringen till kommunen kommer minska till en nivå mellan cirka 145-165 personer per år, förutsatt att kommunens utveckling följer riksprognosen för invandringen (SCB, 2020). I SCB:s riksprognos nämns att Coronapandemin och dess ekonomiska effekter förväntas dämpa invandringen till Sverige, framför allt genom minskad migration och arbetskraftsinvandring mellan EU-länderna (SCB, 2020). När det gäller asylinvandringen låg Sveriges totala kommunmottagande av nyanlända på 25 597 personer år 2019 och förväntas enligt Migrationsverket förändras enligt följande:
Migrationsverkets prognos för kommunernas mottagande av nyanlända (faktisk siffra för 2019) Utfall
2019
Prognos 2020
Prognos 2021
Prognos 2022
Prognos 2023 Totalt antal
kommunmottagna 25 600 21 300 19 000 19 900 19 100
Källa: Migrationsverkets prognos – 2020-02-10, (P1-20)
Under 2019 hade Åstorps kommun ett mottagande av 23 nyanlända. Alla dessa har varit egenbosatta (EBO). Under de senaste åren har Åstorps kommun tilldelats noll antal anvisade nyanlända för bosättning och mottagande. Framåt väntas anvisningstalet till kommunen fortsätta vara noll eller mycket lågt. Utifrån det samband som verkar finnas mellan rikets totala kommunmottagande och Åstorps kommunmottagande, skulle rikssiffran på 21 300 innebära kring 23 nyanlända invånare till Åstorps kommun, alltså oförändrat från 2019 (se diagram för kommunmottagande i riket och kommunen i avsnitt 3.1.1). Därefter väntas antalet kommunmottagna sjunka ytterligare något ner mot 16-19 personer per år.
Det finns dock stora osäkerheter i migrationsutvecklingen kopplat till huruvida migrationsavtalet mellan EU och Turkiet kan omförhandlas och hur Grekland och EU hanterar frågan om gränsen mot Turkiet.
16
Gällande egenbosatta asylsökande har regeringen beslutat om begränsning av möjligheterna till eget boende (EBO) genom att 32 utvalda kommuner med särskilda socioekonomiska utmaningar får möjlighet att till Migrationsverket anmäla en eller flera delar av kommunen som särskilt utsatta områden där egenbosatta kan mista sin rätt till dagersättning och särskilt bistånd.
Åstorp är en av de 32 utvalda kommunerna som ges denna möjlighet och detta kan få effekten att antalet egenbosatta asylsökande kommer minska ytterligare, dock är omfattningen av förändringen och effekterna svårbedömda.
4.2.2 Bostadsbyggandet i kommunen
Bostadsbyggandet i kommunen är en avgörande faktor för hur stor befolkningstillväxten blir.
Det planerade bostadsbyggandet bör förstås som en indikator på hur stor inflyttningen till kommunen blir. Framför allt är bostadsbyggandet kopplat till den inrikes inflyttningen. Där det finns ett relativt tydligt samband för mindre pendlingskommuner såsom Åstorps kommun, förutsatt att utbudet på bostäder möts upp av en efterfrågan på bostadsmarknaden. Det finns dock två problem med denna indikator; för det första vet vi inte hur stor del av byggplanerna som faktiskt blir av och för det andra vet vi inte om alla bostäder som byggs kommer efterfrågas på marknaden och bli bebodda direkt. I en lågkonjunktur kan efterfrågan på bostadsrätter och äganderätter minska betydligt, trots en underliggande bostadsbrist. När det gäller andelen av byggplanerna som blir av, blir osäkerheten större ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig och vice versa. Därför bör byggplanerna få som mest genomslag i början av prognosperioden och mindre längre fram.
Kommunens byggprognos är en sammanställning av vilka bostäder som i nuläget bedöms som mer troliga att de kommer byggas framöver. Den grundas på vilka bygglov som är sökta/beviljade samt vilka detaljplaner som finns och medger bostadsbyggande (där det också finns byggaktörer som är intresserade). Byggprognosen för år 2020-2025 ser ut enligt följande:
Byggprognos för Åstorps kommun 2020-2025
2020 2021 2022 2023 2024 2025
Planerat antal
nya bostäder 73 108 82 74 112 109
Under 2019 blev cirka 40 nya bostäder inflyttningsklara i kommunen. De kommande åren finns ganska omfattande byggplaner, som vi ser i tabellen ovanför. De större byggprojekten i närtid utgörs av villabebyggelse i Grytevad och Nyvång Skönbäck, främst under 2020 och 2021. Sen planeras ett större flerbostadshus centralt i Åstorp (Hästhoven) med 54 lägenheter, enligt befintlig plan färdigställt kring 2021/2022. Något längre fram planeras en stor bostadsbyggnation på Björnekulla ås, sannolikt med färdigställda bostäder etappvis under åren 2022-2025. Därtill finns en större planerad bostadsbyggnation på Prästamarken i Kvidinge.
Planprocessen för Prästamarken har dock bromsats på grund av arkeologiska fynd i området.
Detta ger en osäkerhet kring när och i vilken utsträckning byggnation av Prästamarken kan ske.
Därtill finns en generell osäkerhet kring den planerade nybyggnationen och bostadsmarknadens utveckling kopplat till hur konjunkturen utvecklas framöver. Men såsom läget har sett ut under 2019 och början av 2020, så finns en god efterfrågan på bostäder i kommunen. Sen kan förstås konjunkturnedgången på grund av Coronapandemin ändra dessa förutsättningar längre fram (se avsnitt 4.2.3 om effekter av covid-19).
17
I detta sammanhang är det intressant att se hur bostadsbeståndet i kommunen har förändrats över tid i förhållande till befolkningsförändringarna, vilket visas i diagrammet nedan tillsammans med de förändringar av bostadsbeståndet som anges utifrån byggprognosen. För att kunna jämföra utvecklingen av bostadsbeståndet med befolkningsutvecklingen visas förändringarna i relativa termer (procentuella).
Kommunens årliga befolkningsförändringar i relation till förändring av bostadsbeståndet
Notering: Förändringar i bostadsbeståndet utgörs inte enbart av nyproduktion, utan även av ombyggnationer och rivningar. Bostadsbeståndet grundas på lägenhetsregistret, som uppdateras av kommunerna och av landets fastighetsägare. Mellan år 2012 och 2013 skedde en förändring av hur SCB samlar in statistik för bostadsbeståndet, därför kan ingen säker förändring fastställas för 2013.
Utifrån diagrammet kan vi se att det verkar finnas ett samband mellan bostadsbeståndets förändringar och befolkningsutvecklingen, åtminstone under perioden 2000-2018.
Bostadsbyggandet har historiskt varierat under olika perioder, vilket i stort kan kopplas till konjunkturen. Obalansen mellan bostadsbeståndets förändring och befolkningsutvecklingen i början av 1990-talet är kopplad till utvecklingen på bostadsmarknaden, där prisbubblan på fastigheter briserade och Sverige hamnade i en ekonomisk kris. Övervärderingen av fastigheter kan förklara varför nybyggnationen var så mycket större än folkökningen i början av 1990-talet.
När vi i diagrammet tittar framåt på byggprognosen ser vi att enligt byggplanerna väntas en stor procentuell ökning av bostadsbeståndet jämfört med den historiska bostadsutvecklingen.
Läget på bostadsmarknaden och förhållandet mellan utbud och efterfrågan kan åskådliggöras av prisutvecklingen för bostäder. I diagrammet nedan ser vi prisutvecklingen för småhus.
Prisutveckling för småhus i Åstorps kommun och Skåne län (medelvärde för köpeskilling, tkr)
-1,0%
-0,5%
0,0%
0,5%
1,0%
1,5%
2,0%
2,5%
förändring i bostadsbestånd (%) befolkningsförändring (%) byggprognos - väntad förändring i bostadsbestånd (%)
0 1000 2000 3000 Tkr4000
Åstorps kommun (nominella priser) Åstorps kommun (KPI-justerad till 1981 års prisnivåer) Skåne län (nominella priser) Skåne län (KPI-justerad till 1981 års prisnivåer)
18
Inom Åstorps kommun låg realprisutvecklingen (se KPI-justerad graf) för bostäder ganska oförändrad mellan 1981 och 2001. Sen under år 2002-2008 och 2013-2018 har priserna ökat, vilket tyder på att det under dessa år har funnits en större efterfrågan än utbud på bostäder.
Bostadspriserna har dock inte ökat lika mycket som i hela Skåne. Prisutvecklingen i Skåne drog iväg från Åstorp framförallt under åren 1999-2011 och därefter har bostadspriserna ökat i ungefär samma takt i Åstorp som i hela Skåne län. Detta tyder på att sedan 2012 har efterfrågan i förhållande till utbud av bostäder i Åstorps kommun följt samma trend som den generella utvecklingen på bostadsmarknaden i Skåne.
4.2.3 Konjunkturen och Coronakrisen
Det finns en osäkerhet i hur bostadsmarknaden utvecklas framöver och hur stor del av den planerade nybyggnationen som faktiskt kommer att byggas. Faktorer såsom konjunkturläget, räntenivåer och byggaktörernas intresse/ekonomi, påverkar hur utvecklingen faktiskt blir. I Konjunkturinstitutets (KI:s) rapport Konjunkturläget april 2020 anges att covid-19 pandemin kommer drabba den svenska ekonomin hårt och att en ”synnerligen djup lågkonjunktur står nu för dörren” (KI, 2020 s. 5). Sammantaget väntas enligt KI:s basscenario en minskning av BNP (kalenderkorrigerad) på 3,4 procent under 2020 och därefter en återhämtning under 2021 med 3,4 procents BNP-tillväxt, förutsatt att covid-19 pandemin ebbar ut under senare delen av 2020.
Hur den väntade konjunkturnedgången under 2020 kommer påverka bostadsmarknaden och nybyggnationen i kommunen är svårt att bedöma i nuläget. Byggbranschen har dock inte drabbas lika omedelbart av åtgärderna kopplade till covid-19, i jämförelse med exempelvis tjänstesektorn och tillverkningsindustrin. Covid-19 leder till nedstängningar och begränsningar av produktionen i många stora ekonomier världen över, vilket begränsar utbudet och ger störningar i de globala värdekedjorna. Därtill leder begränsningar av människors resande och rörlighet till en kraftigt minskad efterfrågan. Konjunkturnedgången väntas föra med sig fallande investeringar. På bostadsmarknaden väntas den allmänna osäkerheten och oron för fallande bostadspriser medan pandemin pågår, medföra att bostadsinvesteringarna minskar något från och med det andra kvartalet i år (KI, 2020). Detta talar för att bostadsmarknaden kan kylas av något framöver. Men än så länge (i början av april 2020) märks ingen inbromsning av planerad nybyggnation i kommunen och det underliggande efterfrågeöverskottet på bostadsmarknaden bedöms ha potential att kompensera för ett visst bortfall.
4.3 Tre prognosscenarier
För att få en uppfattning av hur säker befolkningsprognosen är, så görs tre olika prognoser som avspeglar tre olika scenarier med olika antaganden om inflyttning och utflyttning. De tre scenarierna är en huvudprognos, en expansiv prognos och en dämpad prognos. I den expansiva prognosen antas en stor del av den planerade nybyggnationen under åren 2020-2025 bli byggd och inflyttning ske direkt efter färdigställandet (se tabell för byggprognos i avsnitt 4.2.2). Den dämpade prognosen bygger på en mer långsiktig historisk trend för kommunens befolkningsutveckling, med lägre inflyttning. Huvudprognosen anger ett scenario som motsvarar ett mellanting mellan den expansiva och den dämpade prognosen.
Alla tre prognosscenarier utgår ifrån antaganden om en lägre inflyttning och högre utflyttning än respektive scenario i förra årets prognos. Detta beror delvis på att den förhöjda utflyttningen kopplat till den stora invandringen år 2016-2017 ser ut att dämpas långsammare än tidigare väntat. Sen beror nedjusteringen av prognoserna också på att konjunkturläget bedöms som betydligt sämre än förra året. Coronakrisen innebär en stor osäkerhet och kan även få mer långsiktigt konjunkturdämpande effekter, vilket generellt tenderar att minska flyttbenägenheten
19
på grund av mindre efterfrågan både på bostads- och arbetsmarknaden och till viss del på grund av inlåsningseffekter på bostadsmarknaden. Även invandringen väntas minska (mer än tidigare väntat) som en efterverkning av Coronapandemin. I SCB:s riksprognos nämns att framför allt migrationen och arbetskraftsinvandringen mellan EU-länderna väntas minska (SCB, 2020).
4.4 Födelse- och dödstal
Antalet barn som beräknas födas under ett prognosår beror på hur många kvinnor i barnafödande åldrar (15–50 år) som finns, samt benägenheten att skaffa barn. Benägenheten att skaffa barn i en viss ålder anges som så kallade ålderspecifika fruktsamhetstal och baseras i alla tre prognosscenarier på ett genomsnitt från de senaste tre åren. För att få fram det förväntade antalet födda barn under ett visst prognosår multipliceras antalet kvinnor i varje åldersklass mellan 15 och 50 år med respektive ålderspecifikt fruktsamhetstal. Utvecklingen för de summerade fruktsamhetstalen i Åstorps kommun antas följa SCB:s riksprognos för rikets summerade fruktsamhet. Nivån för den summerade fruktsamheten har dock anpassats efter att kvinnor generellt föder fler barn i Åstorps kommun jämfört med riksgenomsnittet, så att utvecklingen för den summerade fruktsamheten i kommunen följer riksprognosen parallellt fast på en genomgående högre nivå (se diagram för summerad fruktsamhet i avsnitt 3.1.2). Även födelsetalen har en viss koppling till konjunkturutvecklingen. Därav nämner SCB i deras riksprognos att barnafödandet kan minska något till följd av Coronapandemins ekonomiska effekter (SCB, 2020).
Antalet invånare som förväntas dö för varje prognosår beräknas med hjälp av kommun-, ålders- och könsspecifika dödsrisker. Dödsriskerna anger sannolikheten att avlida vid en viss ålder för män respektive kvinnor i kommunen. Under varje prognosår tillämpas dödsriskerna på befolkningen för att prognosticera hur många personer som statistiskt sett förväntas dö.
Dödsriskerna i alla tre prognosscenarier baseras på ett genomsnitt för den relativa dödligheten under de senaste fem åren i kommunen. Den framtida utvecklingen för dödsriskerna antas följa trenderna för riket i SCB:s riksprognos. Risken att dö varierar relativt lite över tid och utgör därmed ingen större osäkerhet för prognosen i sin helhet. I nuläget är det för tidigt att anta att covid-19 pandemin kan få effekter på dödstalen bland äldre. Men det kan inte uteslutas att en allmän smittspridning skulle kunna leda till något högre dödstal under 2020.
20
5 Prognos för 2020-2029 – tre scenarier
För att prognosticera kommunens framtida befolkningsutveckling, behöver man beakta vilka osäkerheter som finns. De främsta osäkerhetsfaktorerna är hur stor inflyttningen och utflyttningen blir, vilket till stor del hänger samman med utvecklingen på bostadsmarknaden, konjunkturen och migrationen. Därför behövs det tre olika prognoser för att åskådliggöra olika scenarier för utvecklingen. De tre prognoserna - huvudprognos, expansiv prognos och dämpad prognos - fungerar sammantaget som en känslighetsanalys för hur storleken på inflyttningen och utflyttningen påverkar befolkningsutvecklingen. De tre scenarierna är alla mer dämpade än vad respektive scenario var i förra årets prognos. Detta beror på att utflyttningen bedöms förbli förhöjd längre än tidigare väntat och på att konjunkturläget bedöms bli sämre de kommande åren än vad man kunde ana i förra årets prognos (se kapitel 4 om metod och antaganden).
Den expansiva prognosen motsvarar en framtida utveckling med en fortsatt relativt expansiv bostadsmarknad, där en stor del av den planerade nybyggnationen blir av och bostäderna blir bebodda direkt efter färdigställandet. Den dämpade prognosen motsvarar en framtida utveckling där en stor del av byggplanerna inte blir av och/eller att efterfrågan på bostäder dämpas betydligt. Detta scenario kan bli aktuellt om ekonomin går in i en mer långvarig lågkonjunktur och bostadsmarknaden bromsar in. Huvudprognosen anger ett scenario som motsvarar ett mellanting mellan den expansiva och den dämpade prognosen. I ett sådant scenario antas att en viss del av den planerade nybyggnationen förverkligas i början av prognosperioden, men att inflyttningen generellt grundas mer på kommunens långsiktiga historiska inflyttningstrender, före åren 2016-2019 (se prognosernas antaganden i kapitel 4).
I diagrammet nedan visas den förväntade befolkningsutvecklingen enligt de tre scenarierna.
Folkmängd i Åstorps kommun 2000-2019 och enligt prognos 2020-2029 i tre scenarier
Skillnaderna mellan prognoserna visar hur stor osäkerheten i befolkningsutvecklingen är. Vi ser att ju längre fram prognoserna sträcker sig, desto osäkrare är prognoserna. I de tre prognosscenarierna görs samma antaganden om fruktsamhet och dödsrisker, därmed skiljer sig inte de väntade födelse- och dödstalen så mycket åt mellan prognoserna. Skillnaderna i antal födda och döda är kopplade till prognosernas olika nivåer på inflyttning och utflyttning.
12000 13000 14000 15000 16000 17000 18000
Folkmängd Expansiv prognos Huvudprognos Dämpad prognos
21
I tabellen nedan visas den väntade befolkningsförändringen enligt huvudprognosen, som anger den mest sannolika utvecklingen.
Huvudprognos för befolkningsutvecklingen 2020–2029, samt 2019 års faktiska siffror
2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029
Folkmängd 15940 15944 15989 16079 16165 16271 16392 16466 16527 16589 16649 Befolknings-
förändring
-47 4 45 89 86 106 121 74 61 61 61
(-0,3%) (0%) (0,3%) (0,6%) (0,5%) (0,7%) (0,7%) (0,5%) (0,4%) (0,4%) (0,4%)
Födda 181 177 177 179 181 182 184 185 185 186 185
Döda 136 139 138 138 137 138 138 140 141 143 143
Födelsenetto 45 38 39 41 44 44 46 45 44 43 42
Inflyttande 1387 1377 1368 1339 1300 1253 1275 1238 1230 1233 1236 Utflyttande 1476 1411 1362 1291 1258 1191 1200 1209 1213 1215 1217
Flyttnetto -89 -34 6 48 42 62 75 29 17 18 19
I huvudprognosen ser vi att folkmängden 2020 förväntas förbli i princip oförändrad jämfört med 2019. Därefter väntas en stegvis ökad befolkningstillväxt fram till och med år 2025, för att sedan dämpas i slutet av prognosperioden. Flyttnettot (inflyttning minus utflyttning) för 2020 väntas bli något högre än under 2019, dock fortfarande negativt. Att flyttnettot väntas bli negativt även under 2020 beror på att utflyttningen troligen dämpas men ändå hamnar på en relativt hög nivå, som en efterverkning av den stora invandringen under åren 2014-2017.
Inflyttningen väntas bli ungefär lika stor som under 2019. Födelsenettot förväntas bli marginellt lägre 2020 jämfört med 2019. Födelsetalen väntas därefter öka succesivt fram till 2026, vilket är kopplat till att de stora årskullarna födda kring 1989-1993 kommer upp i barnafödande åldrar.
Scenariot med en lägre befolkningstillväxt ser vi i den dämpade prognosen nedan.
Dämpad prognos för befolkningsutvecklingen 2020–2029, samt 2019 års faktiska siffror
2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029
Folkmängd 15940 15859 15807 15814 15839 15877 15904 15933 15947 15956 15957
Folkökning -47 -80 -52 7 23 39 26 29 14 9 2
(-0,3%) (-0,5%) (-0,3%) (0%) (0,1%) (0,2%) (0,2%) (0,2%) (0,1%) (0,1%) (0%)
Födda 181 176 174 174 174 175 176 176 176 175 174
Döda 136 139 138 137 137 137 138 138 140 140 142
Födelsenetto 45 37 36 37 37 38 38 38 36 35 32
Inflyttande 1387 1301 1283 1260 1245 1213 1203 1167 1152 1145 1138 Utflyttande 1476 1418 1371 1290 1259 1212 1215 1176 1174 1171 1168
Flyttnetto -89 -117 -88 -30 -14 1 -12 -9 -22 -26 -30
Den dämpade prognosen speglar ett scenario med en mer långvarig lågkonjunktur och dämpning på bostadsmarknaden, som gör att flyttnettot till kommunen blir lägre och hamnar på negativa nivåer under nästan hela prognosperioden. I det dämpade prognosscenariot väntas ett flyttnetto på -117 personer under 2020. Utflyttningen väntas ligga fortsatt högt 2020, dock inte lika högt som 2019. Samtidigt antas en dämpning i inflyttningen jämfört med 2019. Åren därefter prognosticeras en viss ökning i flyttnettot, dock fortfarande på negativa nivåer alla år förutom 2024. Denna utveckling skulle generera en folkmängd år 2029 som är i princip oförändrad jämfört med 2019.
Det andra ytterlighetsscenariot i form av den expansiva prognosen visas i tabellen nedan.
