§ 146 Malmö stads befolkningsprognos 2019-2029

Malmö stad

Kommunstyrelsen

Sekreterare ...

Anna-Lena Alnerud

Ordförande ... ………

Katrin Stjernfeldt Jammeh Underskrifter

Justerande ... ………

Torbjörn Tegnhammar

Protokollsutdrag

Sammanträdestid 2019-06-11 kl. 09:00-09:55

Plats Sessionssalen, stadshuset

Beslutande ledamöter Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) (Ordförande) Roko Kursar (L) (1:e vice ordförande)

Torbjörn Tegnhammar (M) (2:e vice ordförande) Andréas Schönström (S)

Rose-Marie Carlsson (S) Emma-Lina Johansson (V) Håkan Fäldt (M)

Helena Nanne (M) Charlotte Bossen (C) Magnus Olsson (SD) Anders Olin (SD)

Elin Kramer (S) ersätter Mubarik Mohamed Abdirahman (S) Måns Berger (MP) ersätter Vakans MP (MP)

Ej tjänstgörande ersättare Anders Rubin (S)

Mediha Ahmadi Pir Hosseinian (S) Nils Anders Nilsson (S)

Anders Skans (V) John Roslund (M) John Eklöf (M) Anton Sauer (C)

Nima Gholam Ali Pour (SD) Rickard Åhman Persson (SD)

Övriga närvarande Carina Nilsson (S) (Kommunfullmäktiges ordförande) Eva Bertz (L) (Kommunalråd)

Simon Chrisander (L) (Kommunalråd) Andreas Norbrant (Stadsdirektör) Tomas Bärring (Chefsjurist)

Per-Erik Ebbeståhl (Avdelningschef) Carina Tempel (HR-direktör)

Lena Wetterskog Sjöstedt (Avdelningschef) Ola Nyberg (Finanschef)

Bertil Siöström (Avdelningschef) Jan Haak (Planeringsdirektör)

Åsa Björkén Seydlitz (T f budgetchef) Jenny Theander (Utvecklingssekreterare) Anders Mellberg (Kommunikationsdirektör)

1

Nicklas Sjöqvist (Presschef)

Karin Ringman Ingvarsson (Kanslichef) Eva Marie Tancred (Ärendekoordinator) Anna-Lena Alnerud (Sekreterare) Pernilla Mesch (Sekreterare)

Utses att justera Torbjörn Tegnhammar

Justeringen 2019-06-19

Protokollet omfattar §146

2

§ 146 Malmö stads befolkningsprognos 2019-2029

STK-2019-200

Sammanfattning

Stadskontoret tar årligen fram en befolkningsprognos för Malmö stad. Årets prognos sträcker sig från 2019 till 2029. För stadens olika områden görs en prognos fram till 2024 och en utblick för stadens områden som sträcker sig över resten av prognosperioden. Den höga asylinvandringen som setts tidigare år förväntas mattas av framöver. På grund av att övrig inflyttning förväntas öka så ökar dock den prognostiserade tillväxttakten i årets prognos jämfört med förra årets.

Under 2019 förväntas Malmö växa med cirka 5 000 personer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 1,5 %. Den totala befolkningen vid årets slut förväntas uppgå till omkring 344 000

personer. Fram tills 2029 förväntas Malmös befolkning öka med 51 000 personer till 391 000 invånare. Detta motsvarar en ökning med i snitt 1,3 procent varje år eller 15 procent för hela perioden. I Malmö är det de yngre grupperna som förväntas öka mest framöver. Snabbast ökar gruppen 16-19 år som förväntas öka med 40 procent fram till 2029. Antalet

grundskolebarn förväntas även de öka kraftigt och vara nästan en femtedel större 2029 än vad det är idag. Utöver unga förväntas även antalet människor i åldersspannet 75-89 år öka kraftigt, med ungefär 30 procent, till 2029.

Hushållsprognosen som görs som ett komplement till befolkningsprognosen visar att det kommer behövas nästan 24 000 bostäder fram till 2029 för att möta det demografiska behovet, eller ungefär 2 100 bostäder om året. Hushållsprognosen beskriver dock enbart takten som krävs för att upprätthålla läget på bostadsmarknaden vi har idag och tar inte hänsyn till trångboddhet eller hemlöshet.

Beslut

Kommunstyrelsen beslutar

1. Kommunstyrelsen godkänner rapporten Malmö stads befolkningsprognos 2019–

2029.

2. Kommunstyrelsen uppmanar nämnderna att beakta befolkningsprognosen som stöd i sin ordinarie planering.

Särskilda yttranden, reservationer

Torbjörn Tegnhammar (M), Håkan Fäldt (M), Helena Nanne (M) och Charlotte Bossen (C) avser lämna in ett gemensamt särskilt yttrande, bilaga 9.

Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) avser lämna in ett särskilt yttrande, bilaga 10.

Beslutet skickas till

Samtliga nämnder och bolag

Beslutsunderlag

3

 Förslag till beslut KSAU 190527 §338

 G-Tjänsteskrivelse KSAU 190527 Malmö stads befolkningsprognos 2019-2029

 Malmö stads befolkningsprognos 2019-2029

 Migrationsdata Malmö, lokal prognos 2019-2022, nulägesbild och överblick, mars 2019

4

Kommunstyrelsen 2019-06-11 Ärende 14: Malmö stads befolkningsprognos 2019- 2020

Malmö som en attraktiv stad

Centerpartiet och Moderaterna ser det som positivt att Malmö fortsatt är en attraktiv stad med ett positivt inflyttningsnetto och en befolkningstillväxt på 1.5 % för 2018 med samma prognos för 2019-2020

Men ju fler som väljer att bosätta sig i vår stad, desto fler bostäder kommer det att behövas framöver. Vi har redan en enorm brist på bostäder med 90 000 personer stående i den regionala bostadskön. Ett stort arbete med att bygga bostäder i Malmö är påbörjat men behöver

intensifieras ytterligare. Samtidigt måste vi se till att värna de få odlingsmarker som fortfarande finns kvar i kommunen. Därför behöver staden fortsatt växa mer på höjden och inåt med förtätning i befintliga stadsdelar.

Ökad befolkning leder till ökade samhällsbehov - Nyanlända in i arbete.

I tjänsteskrivelsen nämner man att befolkningsökningen fram till 2029 förväntas vara på 51 000 personer med den snabbaste ökningen i grupper som har stora behov av kommunal service.

Exempelvis kommer stora investeringar behöva göras på grundskolan och gymnasieskolan.

Under förra året bestod mottagandet av nyanlända på 680 anhöriginvandrare och 448 personer från EBO. Dessa grupper tillhör just de som har stora behov utav kommunal service. Det är bra att man redan nu börjar titta på hur man behöver ta höjd för befolkningsökningen och dess inverkan på skolan men det saknas ett fokus på arbete och egenförsörjning. Den viktigaste insatsen vi kan göra för att möjliggöra en lyckad integration och nyckeln för att vi ska kunna få en positiv inverkan ifrån befolkningsökningen är arbete och meningsfull sysselsättning.

Särskilt Yttrande

Bilaga 9

5

Fokuset från kommunens sida på samhällsservice är viktig men fokuserade insatser på jobb och sysselsättning måste även denna vara i centrum för arbetet kring befolkningsökningen framöver.

Torbjörn Tegnhammar (M) Håkan Fäldt (M) Helena Nanne (M)

Charlotte Bossen (C)

Med instämmande av

John Eklöf (M) John Roslund (M) Anton Sauer (C)

6

Särskilt yttrande Kommunstyrelsen 2019-06-11

Ärende: STK-2019-200

Malmö stads befolkningsprognos 2019-2029

Sverigedemokraterna vill lyfta fram våra synpunkter. Malmös befolkning ökar väldigt kraftigt. En stor anledning är på grund av den rådande massinvandringen. Detta får många effekter kopplat till utanförskap och otrygghet. Andra effekter är att utbyggnaden av infrastrukturen och bostäder inte hinns med, samt att den rådande förtätningen innebär också många problem. Bristen på utbildad personal, eftersom befolkningen växer så kraftigt, inom skolan och omsorgen leder också till stora problem.

Ett tecken på dem styrande partiernas misslyckade är att alltför många barnfamiljer överger Malmö och flyttar till våra kranskommuner.

Stadsbyggnadskontoret bedömer i Lägesrapport för bostadsbyggande (mars 2019) att så många som 15 000 hushåll har svårt att efterfråga en bostadsrätt i det befintliga beståndet och ytterligare 5 000 en nybyggd bostadsrätt. En hög byggtakt är alltså i sig inte tillräckligt för att förhindra de problem, till exempel en hög hemlöshet, som finns på Malmös bostadsmarknad. Här krävs kompletterande arbete, till exempel för att underlätta för personer med försörjningsstöd att få tillgång till en bostad.

Malmö behöver fler arbetande skattebetalare och färre nyanlända migranter. Alla nyanlända kan helt enkelt inte bo i Malmö.

Magnus Olsson (SD) Anders Olin (SD)

Nima Gholam Ali Pour (SD) Rickard Åhman-Persson (SD)

Bilaga 10

7

Malmö stad

Stadskontoret ^{1 (7)}

SIGNERAD 2019-05-21

Datum

Tjänsteskrivelse

2019-05-15 Vår referens Karl McShane Strateg

karl.mcshane@malmo.se

Malmö stads befolkningsprognos 2019-2029

STK-2019-200

Sammanfattning

Stadskontoret tar årligen fram en befolkningsprognos för Malmö stad. Årets prognos sträcker sig från 2019 till 2029. För stadens olika områden görs en prognos fram till 2024 och en utblick för stadens områden som sträcker sig över resten av prognosperioden. Den höga asylinvand- ringen som setts tidigare år förväntas mattas av framöver. På grund av att övrig inflyttning för- väntas öka så ökar dock den prognostiserade tillväxttakten i årets prognos jämfört med förra årets.

Under 2019 förväntas Malmö växa med cirka 5 000 personer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 1,5 %. Den totala befolkningen vid årets slut förväntas uppgå till omkring 344 000 personer.

Fram tills 2029 förväntas Malmös befolkning öka med 51 000 personer till 391 000 invånare.

Detta motsvarar en ökning med i snitt 1,3 procent varje år eller 15 procent för hela perioden. I Malmö är det de yngre grupperna som förväntas öka mest framöver. Snabbast ökar gruppen 16–

19 år som förväntas öka med 40 procent fram till 2029. Antalet grundskolebarn förväntas även de öka kraftigt och vara nästan en femtedel större 2029 än vad det är idag. Utöver unga förvän- tas även antalet människor i åldersspannet 75–89 år öka kraftigt, med ungefär 30 procent, till 2029.

Hushållsprognosen som görs som ett komplement till befolkningsprognosen visar att det kom- mer behövas nästan 24 000 bostäder fram till 2029 för att möta det demografiska behovet, eller ungefär 2 100 bostäder om året. Hushållsprognosen beskriver dock enbart takten som krävs för att upprätthålla läget på bostadsmarknaden vi har idag och tar inte hänsyn till trångboddhet eller hemlöshet.

Förslag till beslut

Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta

1. Kommunstyrelsen godkänner rapporten Malmö stads befolkningsprognos 2019–2029.

2. Kommunstyrelsen uppmanar nämnderna att beakta befolkningsprognosen som stöd i sin ordinarie planering.

Beslutsunderlag

• G-Tjänsteskrivelse KSAU 190527 Malmö stads befolkningsprognos 2019-2029

2 (7)

Beslutsplanering

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2019-05-27 Kommunstyrelsen 2019-06-11

Beslutet skickas till

Samtliga nämnder och bolag

Ärendet

Stadskontoret tar årligen fram en befolkningsprognos för Malmö. Prognosen bygger på register- data från Statistiska Centralbyrån, Migrationsverkets prognoser och kunskap som finns tillgäng- lig vid tillfället för framtagandet angående befolkningen i Malmö. Befolkningsprognosen tas fram i april eller maj varje år och bygger i grunden på den folkbokförda befolkningens storlek och sammansättning den 31 december året innan. Befolkningen skrivs fram ett år i taget utifrån årsspecifika antaganden om fruktsamhet, dödsrisker och in- och utflyttning. Malmö stads be- folkningsprognos beräknas med konventionella metoder.

Antaganden om fruktsamhet baseras på läget i Malmö de senaste åren med en anpassning till nationella trender enligt SCB:s nationella prognos över utvecklingen framöver. Dödligheten i prognosen bygger på fördelningen i Sverige där nivån justeras utifrån historiska utfall för Malmö.

På så sätt får man med både lokala mönster och nationella trender i prognosen.

Inflyttning till Malmö har beräknats utifrån observerade flyttmönster de senaste åren. Inflyttning är uppdelat på inflyttning från övriga Skåne, övriga Sverige, kommunmottagning samt övrig in- vandring. Som underlag används historiska flyttmönster för respektive grupp kopplat till Region Skånes prognos för övriga regionen, SCB:s befolkningsprognos för riket (undantaget Skåne), Migrationsverkets prognoser över flyktingmottagandet samt SCB:s prognos för invandring (un- dantaget flyktingmottagandet). Sedan 2018 tas det fram en lokal prognos för både asylsökande och kommunmottagna (alltså tidigare asylsökande som har fått uppehållstillstånd, deras anhöriga som har fått uppehållstillstånd samt kvotflyktingar). Denna utgår från Migrationsverkets nation- ella prognoser och historiska utfall i Malmö. Migrationsprognosen är en del av rapporten Migrat- ionsdata Malmö som även innehåller en ögonblicksbild av läget i Malmö samt en genomgång av politiska beslut på lokal, nationell och internationell nivå som kan komma att påverka flykting- strömmarna framöver. Rapporten är framtagen av en förvaltningsövergripande grupp tjänste- personer och samordnas av samhällsplanerings- och välfärdsavdelningarna på stadskontoret.

Rapporten, och migrationsprognoserna i den, uppdateras två gånger per år. Migrationsdata Malmö för mars 2019 bifogas ärendet. Prognosen i Migrationsdata Malmö sträcker sig fram till 2022 och för resterande år används i befolkningsprognosen historiska nivåer av asylinvandring för att prognostisera den framtida nivån.

Utflyttningen i prognosen är beräknad på flyttrisker. En flyttrisk är andelen av en grupp som beräknas lämna kommunen. I Malmös prognos beräknas flyttriskerna på ettårsklasser och kön.

Det görs ingen skillnad i prognosen vart man beräknas flytta utan flyttrisken utgör bara andelen som flyttar ut ur kommunen, oavsett destination.

2018 års prognos hade en relativt god träffsäkerhet. Den totala folkmängden vid årets slut var

0,27 procent högre än prognostiserat. Under året föddes det 4 973 barn i staden, vilket var 199

färre än vad som hade prognostiserats. Det dog 2 620 personer vilket var 113 färre än vad pro-

gnosen räknade med. Det har inte dött så här få människor i Malmö sedan 1970-talet. Detta är

3 (7) ett resultat av en snabbt ökande medellivslängd i staden kopplat med att den generation som just nu befinner sig i de vanligaste åldrarna att dö är en väldigt liten generation. Efterhand som fyrti- otalisterna blir allt äldre kan vi förvänta oss att antalet döda kommer att öka inom några år. Ut- flyttningen från kommun var 20 674 viket var bara 63 personer från det prognostiserade värdet.

Den avvikelse som förekom kan till stor del förklaras av att inflyttningen blev större än väntat.

Detta kan i sin tur förklaras till största del av att inflyttningen från övriga Skåne blev större än väntat.

Årets prognos ligger generellt något högre än föregående års prognos. Samtidigt har det progno- stiserade antalet födda och kommunmottagna sänkts sedan 2018. Ökningen beror till stor del på inflyttningen. Under 2018 flyttade oväntat många till Malmö. Detta gällde dels invandringen utö- ver kommunmottagna men framförallt var det fler som flyttade in från resten av Skåne. Dessa förändringar får genomslag på prognosen eftersom antagandena för framtida inflytt är baserade på historiska flyttendenser.

Befolkningsprognosen sträcker sig över innestående år och 10 år framåt i tiden för staden som helhet. För geografiska områden inom Malmö sträcker sig prognosen fram till 2024, med en utblick fram till 2029. Detta är andra året som denna förlängda utblick på områdesnivå tas fram.

Utblicken är baserad på liknande metoder som prognosen för områden inom staden men med vissa extra antaganden och en ökad osäkerhet vilket gör att resultaten ska betraktas som just en utblick mer än en prognos.

4 966 fler malmöbor 2019

Under 2019 förväntas Malmö växa med cirka 5 000 personer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 1,5 procent. Det är en tillväxttakt som ligger mellan den genomsnittliga tillväxttakten hitintills för 2010-talet (1,6 procent) och den som rådde de första tio åren av 2000-talet (1,4). De väldigt höga tillväxttakterna de senaste åren har till stor del berott på att antalet kommunmottagna (alltså tidi- gare asylsökande som har fått uppehållstillstånd) tillfälligt har varit väldigt högt. Detta har, på marginalen, höjt tillväxttakten. Denna invandringen förväntas sjunka framöver.

Under 2019 förväntas det födas 5 000 barn och lite fler än 2 700 förväntas avlida vilket ger ett födelsenetto på 2 300. Flyttnettot förväntas sjunka från 2017 års nivå (2 700 personer) till 2 300 med 23 600 inflyttare och 21 000 utflyttare. Den totala befolkningen vid årets slut förväntas vara omkring 344 000 personer.

Stabil befolkningsökning i något lägre takt än tidigare

Fram tills 2029 förväntas Malmös befolkning öka med 51 000 personer till 391 000 invånare.

Detta ger ett snitt på 4 700 nya malmöbor varje år. Detta motsvarar en ökning med i snitt 1,3 procent varje år eller 15 procent för hela perioden.

Befolkningsökningen har två komponenter: födelsenetto och flyttnetto. Födelsenettot är antalet

födda minus antalet avlidna. I storstäderna har trenderna de senaste åren gått mot en lägre frukt-

samhet, alltså att färre barn föds per kvinna. Men trots detta föds det långt fler barn i Malmö nu

än vad det gjorde i början av 2000-talet. Anledningen till detta är att det nu är den stora generat-

ionen födda runt 1991 som kommer upp i för Malmö typiska barnafödaråldrar. I Malmö är de

vanligaste åldrarna att föda barn 29–35 år och antalet kvinnor i detta spann förväntas öka i

Malmö fram till 2024, alltså det året då kvinnor födda 1991 blir 33. Så antalet födda förväntas

vara fortsatt högt i Malmö. Dock så sänks antalet födda barn i årets prognos jämfört med förra

årets prognos. Detta gör dels för att fruktsamheten sjönk snabbare 2018 än vad som prognosti-

4 (7) serades och dels för att SCB har justerat ner sin fruktsamhetsutveckling sedan förra året.

Samtidigt som antalet födda barn förväntas vara högt så förväntas antalet döda förbli lågt. Detta beror dels på att man lever allt längre, men framförallt på att generationen som är 85 år eller äldre nu är den relativt lilla generationen som föddes under mellankrigstiden. Detta förklarar varför det finns relativt få äldre i Sverige för tillfället. Framemot slutet av prognosperioden bör- jar dock 40-talisterna, jättegenerationen född åren efter andra världskriget, komma upp i åldrarna och dödstalet förväntas då sakta börja öka igen.

Flyttnettot är skillnaden mellan antalet inflyttade och utflyttade. Flyttnetto består i sin tur av två delar: inrikes och utrikes flyttningar. För inrikes flyttningar förväntas flyttmönstret vara det- samma som det varit historiskt. Malmö, Göteborg och Stockholm har alla tre samma inrikes flyttmönster. Generellt i storstäderna flyttar fler in till än ut ur städerna i åldrarna 20–30 och vice versa för åldersspannet 30–40 år. Det här mönstret har hållit sig förvånansvärt stabilt de senaste 50 åren med små variationer. Den största förändringen är att åldern då fler lämnar städerna har skjutits upp över decennierna. Denna ökning kan antagligen till stor del förklaras av ökningen av åldern då man skaffar sitt första barn. Men även om flyttbenägenheten är densamma för varje åldersgrupp, påverkas det totala antalet in- och utflyttare av hur många i varje åldersspann som finns i Sverige. Den stora generationen födda runt 1991 börjar så sakta komma upp i ”utflyt- taråldrarna” i 30-årsåldern och den yngre generationen som nu är på väg in i ”inflyttaråldrar” i 20-årsåldern är markant mindre. På grund av detta kan vi förväntas oss ett fortsatt negativt inri- kes flyttnetto i storstäderna framöver. Dock finns det fler faktorer som kan komma att påverka.

Till exempel kan man se att utflyttningen från storstäderna minskar på kort sikt vid ekonomiska kriser. Att Malmös utveckling skulle särskilja sig från de andra två storstäderna bedöms vara mindre troligt.

Även om flyttnettona för de olika ålderskategorierna är någorlunda konstanta flyttar det folk i alla åldrar både till och från Malmö. Faktum är att den ålder då det är vanligast att flytta från Malmö är 24 år för män och 23 för kvinnor, alltså en ålder där Malmö har ett starkt positivt flyttnetto.

Medan inrikes in- och utflyttning förväntas följa samma mönster som tidigare märker vi större förändringar i invandringen. Det är gruppen kommunmottagna som står för den största delen av variationen. Antalet kommunmottagna förväntas vara markant lägre framöver än vad man har sett de senaste åren och dessutom lägre än vad man tidigare trott. Minskningen sedan utfallet tidigare år beror på att ett kraftigt minskat antal asylsökande sedan toppen år 2015. Denna minskning av asylsökande beror på en åtstramad flyktingpolitik i Sverige och Europa. Eftersom att antalet asylsökande har minskat kraftigt har det varit relativ lätt att förutsäga att antalet kom- munmottagna skulle minska framöver. Årets prognos sänker dock antagandet om kommunmot- tagna ytterligare jämfört med förra årets prognos. Denna minskning beror på att Migrationsver- ket i sin senaste prognos inte bedömer sig kunna behandla lika många ärenden som man tidigare trott. Detta, och andra frågor som kan tänkas ha en påverkan på antalet asylsökande och kom- munmottagna i Malmö diskuteras i Migrationsdata Malmö mars 2019 som bifogas befolknings- prognosen.

Under 2018 hade Malmö ett positivt flyttnetto på 3 300 personer. Detta var resultatet av mycket

större flyttströmmar. 24 000 personer flyttade till Malmö under 2018 och 20 700 flyttade från

Malmö

5 (7) Störst ökning bland skolelever och äldre

I Malmö är det de yngre åldersgrupperna som förväntas växa mest framöver. Gruppen 0-19 år står för ungefär en tredjedel av den totala befolkningsökningen under prognosperioden. Snabb- ast växer gruppen 16–19 år som förväntas växa med 43 procent fram tills 2029. I absoluta tal innebär detta en ökning från 12 500 personer till 17 900 personer under elva år. Detta är en ef- fekt av att barnafödandet var extremt lågt i Sverige runt millennieskiftet. Det betyder att det rela- tivt sett inte finns så många personer i åldrarna 16–19 i Sverige idag. Av samma anledning för- väntas även antalet grundskolebarn växa kraftigt. I denna gruppen har dock redan flera av de större årskullarna som föddes några år efter millennieskiftet kommit in och tillväxten är därför lägre än för ungdomarna i gymnasieåldern. Den förväntade tillväxten är dock fortfarande hög:

gruppen förväntas vara nästan en femtedel större 2029 än vad det är idag. I absoluta tal innebär detta ökning med uppemot 6 400 barn i åldrarna 6–15 år. För gruppen i förskoleåldrarna 1–5 år är ökningen mycket lägre. Detta beror på att årskullarna de senaste fem åren alla har varit stora, vilket betyder att gruppen redan idag är stor. Dessutom förväntas gruppen fortsatt ha ett nega- tivt flyttnetto.

Även bland de äldre sker dramatiska förändringar. Malmöbor i åldrarna 75–89 år förväntas öka kraftigt, med över 30 procent till 2029. Detta på grund av att 40-talisterna då kommer att befin- nas sig i denna grupp. Gruppen som är 90 år eller äldre förväntas istället minska med mer än 10 procent under prognosperioden. Dock minskar gruppen bara fram tills 2025, efter detta förvän- tas antalet att börja öka igen efterhand som de allt större generationerna kommer in i ålders- spannet.

Samtidigt som de yngre och äldre grupperna ökar snabbt förväntas befolkningen i arbetsför ål- der, 20–64 år, enbart växa med 14 procent fram tills 2029. Andelen av Malmös befolkningen i arbetsför ålder förväntas dock fortfarande ligga strax över 60 procent 2029.

Demografiskt behov av 24 000 bostäder i Malmö

Stadskontoret tar årligen fram en hushållsprognos baserad på den förväntade befolkningsök- ningen och registerdata om hushållssammansättningen i Malmö 2018. Metoden som används är en typ av hushållskvotsmetod som bland annat används av Boverket. Metoden är väl etablerad, policyrelevant och praktiskt tillämpbar. För andra gången har stadskontoret i år även tagit fram en hushållsprognos nedbruten på hushållsstorlek, alltså en prognos över hur stora hushållen förväntas vara framöver. Detta för att ge en uppskattning av vilka typer av bostäder som kom- mer att behövas. Den nedbrutna hushållsprognosen har tagits fram med hjälp av hushållsfre- kvensmetoden som bäst kan beskrivas som en utvecklad variant av den ovan nämnda hushålls- kvotmetoden. Hushållsprognosen visar antalet bostäder som behöver färdigställas under pro- gnosperioden givet att den ökade befolkningen bor på samma sätt som man gör idag. Det är alltså ett mått på antalet bostäder som krävs för att upprätthålla status quo på bostadsmark- naden.

Årets hushållsprognos visar att det kommer behövas nästan 24 000 bostäder fram tills 2029 för att möta det demografiska behovet, eller ungefär 2 100 bostäder om året. Detta är en högre byggtakt än vad som bedömdes vara nödvändig i förra årets prognos, en naturlig följd av att befolkningstillväxten förväntas bli högre än man trott i tidigare prognoser. Av dessa 24 000 nya hushåll förväntas majoriteten, nästan 17 000, vara småhushåll bestående av en eller två personer.

Detta är redan idag den vanligaste typen av hushåll i Malmö. Relativt sett är det dock hushåll

med fem eller fler medlemmar som växer snabbast, även om det är med knapp marginal. Denna

gruppen är dock relativt liten och ökningen motsvarar bara 1 700 bostäder i absoluta tal.

6 (7) Till befolkningsprognosen upprättas vidare varje år en bostadsprognos. Denna används för att fördela den totala befolkningen över stadens olika områden. För andra gången har stadskontoret i år tagit fram siffror för hela prognosperioden istället för de fem år som tidigare gjorts. Bostads- prognosen bygger på en bedömning av antalet byggstarter som görs av stadsbyggnadskontoret och fastighets- och gatukontoret baserat på befintliga planer (inklusive översiktsplan för åren längst in i framtiden). I år (precis som föregående år) har även MKB bidragit med en uppskatt- ning om byggstarter i Jägersro då dessa projekt inte hunnits tas med i översiktsplanen än. Från denna bedömning tas sedan en prognos fram över antalet färdigställda bostäder baserade på antaganden om slutförandegrad, genomsnittlig byggtakt och fördelning mellan bostadstyper.

Dock ökar osäkerheten på bostadsprognosen markant med tidshorisonten. För områdesprogno- ser (som direkt bygger på bostadsprognosen) bör åren efter 2024 därför betraktas som en utblick snarare än en prognos.

Enligt bostadsprognosen kommer 30 000 bostäder kunna färdigställas fram till och med 2029.

Detta är historiskt sett en väldigt hög byggtakt för Malmö. Dock bedöms byggandet vara som högst redan 2019 och 2020 som ett resultat av den extremt höga byggtakten 2017 och 2018 när 4 300 respektive 3 800 bostäder byggstartades i Malmö. De senaste två åren får anses vara rela- tivt extrema år och framöver förväntas byggandet sjunka. Bostadsprognosen tar inte hänsyn till konjunktur, utöver effekterna av redan byggstartade projekt. En ekonomisk kris kan därför kraf- tigt sänka byggtakten på lite längre sikt. Skulle prognosen hålla perioden ut kommer det färdig- ställas fler bostäder än som motiveras av befolkningsökningen. Hushållsprognosen beskriver dock enbart takten som krävs för att upprätthålla läget på bostadsmarknaden som det är idag.

2019 gjorde stadsbyggnadskontoret i Handlingsplanen för bostadsbyggande uppskattningen att det behövdes 7 000 bostäder i Malmö för att få bort trångboddheten i staden. Räknar man in dessa bostäder täcker inte ens de förväntade 30 000 bostäder Malmö stads behov de kommande åren.

Majoriteten av befolkningsökningen sker i utbyggnadsområdena

Även om en ökad trångboddhet gör att områden kan växa även utan nybyggnation pekar årets områdesprognos och utblick tydligt på att Malmös befolkningsökning sker där det byggs. Fram till 2029 förväntas 3/4 av befolkningstillväxten ske i de tre stadsdelarna där det byggs som mest framöver: Centrum, Hyllie och Limhamn-Bunkeflo. Dessa stadsdelar förväntas växa med mellan 20 och 30 procent fram tills 2029. Samtidigt förväntas Södra och Västra innerstaden och Oxie i princip inte växa alls medan resterande stadsdelar förväntas växa mellan 8 procent och 16 pro- cent.

Stadskontorets bedömning

Befolkningsprognosen är ett centralt underlag för alla förvaltningars och kommunala bolags planering. Den är ett viktigt stöd i kommunala styrdokument exempelvis budgeten, översiktspla- nen och strategisk kompetensförsörjning. Som planeringsinstrument bygger den på både histo- risk data och antaganden om framtida utveckling. Därmed tas hänsyn till såväl befolkningens struktur som nya omständigheter kring framförallt en förändrad asylinvandring.

Fram till 2029 kan Malmö förvänta sig 51 000 fler invånare med den snabbaste ökningen i grup-

per som har stora behov av kommunal service. Malmö stad har ett stort arbete framöver sig för

att möta dessa behov. Till exempel kommer stora investeringar i grundskolan och gymnasiesko-

lan vara nödvändiga under prognosperioden. Ökning av behoven i äldrevården förväntas, rela-

tivt skolan, att bli mindre fram tills 2029 då den allra äldsta gruppen förväntas krympa under

prognosperioden. Det är dock tydligt att antalet malmöbor i gruppen 85 år och äldre kommer

7 (7) börja öka allt snabbare framöver, och efter 2029 kan antalet förväntas växa kraftigt.

Bostadsbyggandet i Malmö är för tillfället väldigt högt. Bostadsbyggandet under prognospe- rioden förväntas därför överträffa det demografiska behovet skapat av befolkningsökningen fram tills 2029. Men bostadsprognoser är känsliga och en framtida ekonomisk kris kan snabbt dra ner byggtakten. Vidare görs i hushållsprognosen inget antagande om betalningsförmåga.

Stadsbyggnadskontoret bedömer i Lägesrapport för bostadsbyggande (mars 2019) att så många som 15 000 hushåll har svårt att efterfråga en bostadsrätt i det befintliga beståndet och ytterligare 5 000 en nybyggd bostadsrätt. En hög byggtakt är alltså i sig inte tillräckligt för att förhindra de problem, till exempel en hög hemlöshet, som finns på Malmös bostadsmarknad. Här krävs kompletterande arbete, till exempel för att underlätta för personer med försörjningsstöd att få tillgång till en bostad.

För att bättre kunna möta Malmös snabba demografiska utveckling arbetar stadskontoret på uppdrag av kommunstyrelsen med ”Malmö som halvmiljonstad”. Detta långsiktiga scenario visar att Malmö får en halv miljon invånare redan år 2047. Malmö som halvmiljonstad innefattar även bedömningar av vilka konsekvenser en sådan befolkningsökning får på den kommunala plane- ringen. Resultatet är en uppskattning av den nya populationens samhällseffekter på staden som helhet sett ur många olika perspektiv. Under 2019 pågår ett högaktivt arbete att, med Malmö som halvmiljonstad som gemensam grund, diskutera förvaltningarnas gemensamma utmaningar och möjligheter. Målet är att tillsammans kunna möta utmaningar gemensamt och innan de upp- står.

Ansvariga

Jan Haak Planeringsdirektör

Eva Marie Tancred Utvecklingssekreterare

Andreas Norbrant Stadsdirektör

PROGNOS

Malmö stads befolknings- prognos

2019–2029

Malmö stads befolkningsprognos tas fram av samhällsplaneringsavdelningen på stadskontoret.

Datum: 2019-05-15

Ansvarig: Karl McShane

Diarienummer: STK-2019-200

Foto, framsida: Werner Nystrand

2

Sammanfattning

Under 2018 ökade Malmös befolkning med 5 680 personer. Det var fler än vad som var förväntat enligt förra årets prognos. Det betyder att det i slutet av året bodde 339 313 personer i kommunen.

Under 2019 förväntas vi bli cirka 5 000 fler malmöbor.

Malmö uppskattas växa med över 50 000 personer fram tills slutet av 2029. Då förväntas det finnas över 390 000 malmöbor.

Befolkningstillväxten beror dels på ett fortsatt högt antal födda kombinerat med få som dör samtidigt som inflyttningen från resten av Sverige ökar. Samtidigt förväntas utflyttningen också öka efterhand som större generationer kommer upp i utflyttningsåldrar.

Det är stora skillnader i tillväxttakt mellan olika åldersgrupper.

Snabbast växer gruppen i gymnasieåldern (16–19 år) och gruppen 80–89-åringar. Dessa grupper växer med över 40 respektive 30 procent. Samtidigt förväntas gruppen i förskoleåldern (1–5 år) endast växa långsamt och gruppen som är 90 år eller äldre till och med minska.

Befolkningstillväxten förväntas till stor del vara koncentrerad till nybyggnadsområdena Hyllie (speciellt Hyllievång), Centrum (speciellt Västra hamnen) och Limhamn-Bunkeflo (speciellt Limhamns

hamnområde).

Bostadsbyggandet under perioden förväntas överträffa bostadsbehovet som uppstår av den nya befolkningen.

Årets prognos ligger i linje med den långsiktiga prognos som togs fram som en del av arbetet med Malmö som halvmiljonstad.

Kontakt:

Karl McShane karl.mcshane@malmo.se

Samhällsplanerings- avdelningen, stadskontoret

3

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 2

Förord ... 4

Hur och varför växte Malmö 2018? ... 5

5 680 fler malmöbor under 2018 ... 5

Många föddes och många flyttade in ... 7

Fler malmöbor än vad prognosen sa ...10

Hur kommer Malmö växa framöver? Kommunprognos 2019–2029 ... 12

Hur snabbt förväntas Malmö växa fram tills 2029? ...12

Varför förväntas Malmö växa framöver? ... 14

Fortsatt många födda – och få döda ...14

Många inflyttare – och många utflyttare ...16

Vilka åldersgrupper är det som växer?... 19

Nyfödda och förskoleåldrarna (0–5 år) ...19

Grundskole- och gymnasieåldern (6–19 år) ...20

Arbetsför ålder (20–64 år) ...21

Äldre (65+ år) ...21

Vilka delar av Malmö är det som växer? ... 23

Bostadsprognos och utblick – Hur mycket kommer det att byggas i Malmö? ...23

Delområdesprognos och utblick – vart växer Malmö? ...26

Vad händer efter 2029? Malmö som halvmiljonstad ... 31

Bilaga: Hur gör man en befolkningsprognos? ... 33

Tabellbilagor ... 38

Tabell 1. Malmös befolkningsprognos 2019–2029 ...38

Tabell 2. Födda, döda, in- och utflyttade under prognosperioden ...38

Tabell 3. Befolkningstillväxt i planeringsåldrarna ...39

Tabell 4. Befolkningstillväxt i stadsdelarna ...40

4

Förord

Malmö är Sveriges snabbast växande storstad. År 2029 förväntas det finnas över 50 000 fler malmöbor än vad det gör idag. Den snabba befolkningsutvecklingen har stor inverkan på den kommunala planeringen, både på kort och lång sikt. Med en snabb

befolkningsökning och långsamma beslutsprocesser måste vi blicka framåt för att möta efterfrågan på kommunal service.

Köpenhamn och Malmö är Öresundsregionens motor för tillväxt och konkurrenskraft. En tredjedel av befolkningstillväxten och mer än hälften av jobbtillväxten i Skåne sker i Malmö. Kopplingarna mellan de skånska kommunerna är starka och allt fler flyttar eller arbetspendlar över kommungränserna. Detta gäller inte minst de 12 kommunerna som bildar MalmöLundregionen. Det betyder att det som händer i Malmö får effekter för hela regionen.

Allt fler väljer att flytta till Malmö, både från andra kommuner och från andra länder. Malmö lockar med universitet, arbetsmarknad och regionens bästa restaurang-, shopping- och kulturutbud. Samtidigt föds det fortsatt många i Malmö och antalet barn ökar stadigt. Detta ställer krav på hur vi planerar den kommunala verksamheten i framtiden. Vi ska fortsätta ge malmöbor i alla åldrar kommunal service av hög kvalité.

Det pågår en byggboom i Malmö och det planeras nu nya bostäder i så gott som alla delar av staden. Samtidigt råder det bostadsbrist och utbudet behöver framöver i högre grad motsvara behovet så att fler malmöbor kan få tillgång till sin egen bostad. Utbyggd kollektivtrafik är nödvändig för att kunna ge malmöbor och de som pendlar in eller ut ur staden en så enkel vardag som möjligt. Malmö är en nära stad och det ska vara enkelt att ta sig fram, både till fots, med cykel, med bil eller kollektivt.

År 2047 förväntas Malmö vara en halvmiljonstad. Detta innebär stora utmaningar, men också stora möjligheter för Malmö. Under 2019 pågår ett arbete med att ta fram en ledningsplan för staden. Arbetet är ett samarbete mellan stadens alla förvaltningar och bolag.

Tillsammans planerar vi för framtidens Malmö.

Jan Haak Planeringsdirektör

5

Hur och varför växte Malmö 2018?

5 680 FLER MALMÖBOR UNDER 2018

Under 2018 blev vi 5 680 fler malmöbor enligt den officiella statistiken som tas fram av Statistiska Centralbyrån (SCB). Det betyder att det vid förra årets slut bodde 339 313 personer i Malmö kommun. Av dessa var enligt SCB 167 980 män och 171 333 kvinnor¹. Befolkningsökningen motsvarar en tillväxttakt på 1,7 procent. Det betyder att Malmö återigen är den snabbast växande storstaden i Sverige. Figur 1 visar hur snabbt de tre storstäderna har vuxit jämfört med hela Sverige sedan

1 SCB för bara statistik över två kön.

Figur 1. Den snabbast växande storstaden. Diagrammet visar hur snabbt de tre storstäderna och hela Sverige har vuxit sedan 1990 som ett index. Till exempel är Malmös värde för 2018 145. Det betyder att Malmö har växt med 45 procent sedan 1990. (SCB)

Malmö växte med 5 680 personer under 2018. Det motsvarar en tillväxttakt på 1,7 procent.

Vid slutet av året fanns det 339 313 malmöbor.

Limhamn-Bunkeflo var den snabbast växande stadsdelen.

Malmö växer dels för att det föds många och dör få och dels för att det flyttar in fler än vad som flyttar ut.

Malmö hade under 2018 återigen en högre tillväxttakt än Göteborg och Stockholm.

90 100 110 120 130 140 150

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018

Index

Stockholm Göteborg Riket Malmö

6

1990. Alla tre storstäderna har vuxit markant snabbare än Sverige i övrigt, men det är Malmö som har vuxit allra snabbast.

Figur 2 visar hur snabbt de olika stadsdelarna växte under året. Den snabbast växande stadsdelen var Limhamn-Bunkeflo som växte med nästan 5 procent. Det är mer än tre gånger snabbare än Malmö som helhet. Anledningen till detta är att det under året byggdes väldigt mycket i Limhamn. På andra plats kommer Hyllie (3,4 procent) där det också byggdes mycket under året. Tre stadsdelar, Rosengård, Södra Innerstaden och Kirseberg, krympte under året. De tre stadsdelarna minskade dock bara med 500 personer tillsammans. Under 2017 växte dessa tre med ungefär 400 personer, så minskningarna utgör ingen trend. Utan kan snarare ses som naturliga variationer för områden utan större nybyggnation under året.

Malmös tillväxt motsvarade ungefär en tredjedel av Skånes totala tillväxt, vilket innebär att var tredje ny skåning var en Malmöbo år 2018. Jämför med de andra kommunerna i Skåne hamnade Malmös tillväxttakten dock först på sjunde plats. Den snabbaste växande kommunen i Skåne 2018 var faktiskt Svedala. Figur 3 visar tydligt att det är i sydväst som Skåne växer; av de sex skånska kommunerna som växte snabbare än Malmö ligger fem i MalmöLundregionen² (Vellinge,

Svedala, Staffanstorp, Lomma och Kävlinge).

2MalmöLundregionen är ett strategiskt samarbete mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge.

-2,0%

-1,0%

0,0%

1,0%

2,0%

3,0%

4,0%

5,0%

6,0%

Figur 2. Vart växte Malmö? Diagrammet visar hur snabbt befolkningen i Malmös tio stadsdelar växte. (SCB)

1/3

av befolknings-

tillväxten i Skåne

2018 skedde i

Malmö

7

MÅNGA FÖDDES OCH MÅNGA FLYTTADE IN

Malmö växer dels för att det föds fler än vad som dör (vilket brukar kallas för ett positivt födelsenetto) och dels för att det flyttar in fler än vad som flyttar ut (som brukar kallas ett positivt flyttnetto). Figur 4 visar en sammanfattning av befolkningsförändringarna under 2018.

4973

10141

6224 7626

-2620

-11326

-5541 -3807 -12000

-7000 -2000 3000 8000

Födda och

döda Inflyttade och utflyttade,

Skåne

Inflyttade och utflyttade,

övriga Sverige

Invandrade och utvandrade

Figur 3. Den snabbast växande delen av Skåne. Diagrammet visar hur snabbt Skånes kommuner växte under 2018. Desto mörkare färg, desto snabbare tillväxt.

(SCB)

Figur 4. Varför växte Malmö 2018? Diagrammet visar hur många som kom till och hur många som försvann från Malmö under året. (SCB)

8

Babyboom och det lägsta antalet döda på 50 år

Malmö befinner sig just nu i en babyboom. Under året föddes det 4 973 personer i Malmö. Detta är historiskt sett en väldigt hög siffra; det är till exempel mer än 2 000 fler än vad som föddes år 2000. Samtidigt är det den lägsta siffran under hela 2010-talet hitintills; det föddes ungefär 100 fler under 2017 än vad det gjorde 2018.

Anledningen till det föds så många i Malmö just nu beror delvis på att det de senaste åren har funnits väldigt många kvinnor i staden i de åldrar då det är vanligt att föda barn. Det beror i sin tur till stor del på att det föddes väldigt många barn runt 1990 då det också var en babyboom. De årskullar som föddes då är nu själva i de åldrarna då man brukar skaffa barn. Men antalet födda barn är också högt nu eftersom det är vanligare att skaffa barn nu än vad det var runt

millennieskiftet. Det har med andra ord fötts fler barn per kvinna under 2010-talet än vad det gjorde under 00-talet. Runt millennieskiftet var fruktsamheten, det vill säga barn födda per kvinna, rekordlåg i Sverige.

Orsaken till detta är inte helt fastställd, men en lågkonjunktur kombinerat med ett ökat antal studerande vid högskola är antagligen delar av förklaringen.

Under 2018 dog det 2 620 personer i Malmö. Det är den lägsta siffran sedan 1971. Det har inte dött så här få människor i Malmö på nästan 50 år! Anledningen till detta är dels att medellivslängden i Malmö ökar;

malmöbor lever allt längre. Detta gäller för både kvinnor och män.

Framförallt beror dock det låga antalet döda på att de som idag är riktigt gamla tillhör den generation som föddes under mellankrigstiden, vilket var en väldigt liten generation.

Många som flyttar ut, men fler som flyttar in

Under året flyttade det in nästan 24 000 personer till Malmö. Som vanligt kom de flesta från Skåne. Över 10 000 skåningar flyttade till Malmö. Lite fler än 6 200 personer flyttade in från övriga Sverige och 7 600 flyttade in från utlandet. Det vanligaste landet att invandra från var Danmark med lite fler än 1 000 inflyttare. Detta följdes av Syrien (444 personer) och Irak (300 personer). Totalt flyttade det in människor från 150 olika länder förra året.

Under 2018 flyttade det ut nästan 21 000 personer: 11 300 till resten av Skåne, 5 500 till övriga Sverige och 3 800 till utlandet. Av de som utvandrade flyttade nästan en tredjedel till Danmark, det vanligaste landet att utvandra till. Från Skåne är det därmed fler som flyttar från än till Malmö, medans det är tvärt om för övriga Sverige och resten av världen. Detta är inget oväntat utan är samma mönster som alla de tre storstäderna har haft de senaste åren.

Nästan

5000

barn föddes i Malmö under 2018

Danmark var under 2018 det vanligaste landet för malmöbor att både utvandra till och att invandra från.

Det flyttade in människor till Malmö från

150

olika länder under

2018

9

Vilka flyttar mellan Malmö och resten av Sverige?

Bland de som flyttar mellan Malmö och resten av Sverige märks ett tydligt mönster. I åldrarna från födsel upp ungefär till skolstart är det fler som flyttar ut ur än in till Malmö. Det innebär att Malmö har ett negativt flyttnetto mot resten av Sverige för denna åldersgrupp. Under grundskolan och gymnasiet är det ungefär lika många som flyttar in som ut ur staden.

Efter gymnasiet så blir det mycket vanligare att flytta till Malmö;

flyttnettot är kraftigt positivt i dessa åldrar. I åldern 20–29 år är Lund den i särklass vanligaste kommunen att flytta till Malmö från. Att det är så många som flyttar från Lund till Malmö beror säkerligen på att kommunerna ligger nära varandra och att båda har en ung befolkning.

Lund följs i fallande ordning av Stockholm, Göteborg, Helsingborg och Vellinge³. Att Stockholm och Göteborg hamnar så högt upp på listan beror till stor del på att de är så stora och unga städer; det finns helt enkelt många 20-29åringar där. Att det är så många från Vellinge och Helsingborg beror säkerligen på närheten till Malmö.

Någonstans runt 30 års ålder vänder trenden och för gruppen mellan ungefär 30 och 40 års ålder har Malmö ett negativt flyttnetto igen.

Detta är troligtvis föräldrarna till de barn i förskoleåldrarna som lämnar staden. I åldrarna 30–39 är det vanligt att flytta korta sträckor. Av de 20 vanligaste kommunerna att flytta till i denna ålder ligger 17 i Skåne och Lund är även här högst upp på listan⁴. Vellinge ligger inte långt efter.

Efter 40 års ålder blir det mer och mer ovanligt att flytta över kommungränsen och nettot ligger runt noll.

Denna typ av flyttnetton för olika åldrar är ett klassiskt flyttmönster för storstäder. Figur 5 visar de tre storstädernas flyttmönster 2018.

Stockholm och Göteborg har båda ett flyttmönster som är väldigt likt Malmös. Det finns lika många anledningar att flytta mellan kommuner som det finns människor som flyttar, men mönstret tyder på att det är vanligt att flytta till storstäder för att studera och för att söka jobb efter studier. Detta gäller inte minst de som har växt upp i mindre kommuner nära en storstad. För de som redan bor i en storstad i denna ålder är det inte heller ovanligt att flytta till en annan. Kanske beror detta helt

3Lund, Stockholm och Göteborg är också de tre vanligaste kommunerna för malmöbor i åldern 20–29 att flytta till. Flera unga flyttar till Malmö från Lund än vice versa medans flyttströmmarna mellan Malmö och de andra två storstäderna är ungefär lika stora i båda riktningarna.

4De tre andra kommunerna på topp 20-listan är Stockholm (plats 3), Göteborg (plats 10) och Växjö (plats 20).

Flyttmönstret från och till övriga Sverige var fortsatt likt de andra storstädernas.

10

enkelt på att många unga vill ha förändring. När det senare blir dags att skaffa familj, eller kanske skaffa en större familj, flyttar många från storstäderna⁵. Men de som lämnar storstäderna håller sig ändå oftast nära, antagligen på grund av att många är beroende av storstadens arbetsmarknad.

Detta flyttmönster är förvånansvärt stabilt över tid, även om några långsiktiga trender är tydliga. Till exempel flyttade invånare ut från städerna något tidigare för några decennier sedan än vad de gör idag.

Detta kan ha att göra med att det var lättare att få tag på bostäder förr eller att det var vanligare att skaffa barn i lite yngre åldrar. De

övergripande trenderna i inrikes flyttmönster är så pass snarlika mellan storstäderna att det knappast går att förklara den med utvecklingen i en enskild stad.

FLER MALMÖBOR ÄN VAD PROGNOSEN SA

Förra årets prognos förväntade sig att tillväxttakten under 2018 skulle vara 1,4 procent eller ungefär 4 700 personer. Den egentliga

tillväxttakten blev 0,3 procent högre, vilket motsvarar ungefär 900 personer. Anledningen till att förra årets prognos trodde på en lägre tillväxt än vad som i slutändan blev utfallet var framförallt en

underskattning av antalet inflyttare från övriga Skåne. Även antalet som flyttade in från utlandet var högre än prognostiserat. Antalet

kommunmottagna (kvotflyktingar, tidigare asylsökande som fick

5Man får dock inte glömma att varje år väljer ungefär nio av tio personer i 30–40- årsåldern att inte flytta från Malmö.

-10%

-5%

0%

5%

10%

0 år 6 år 12 år 18 år 24 år 30 år 36 år 42 år 48 år 54 år 60 år 66 år 72 år 78 år 84 år 90 år 96 år

Malmö Stockholm Göteborg

Figur 5. Ett typiskt storstadsmönster för inrikes flyttar. Diagrammet visar om det är fler som flyttar in eller ut ur städerna till resten av Sverige vid olika åldrar.

Om linjen ligger under noll är det fler som flyttar ut än in och vice versa. Siffran på den vänstra axeln visar antalet inflyttade minus antal utflyttade i en viss ålder delat med befolkningen (medelbefolkningen). (SCB)

11

uppehållstillstånd och deras anhöriga) var dock väldigt nära det prognostiserade antalet. Det betyder att det var gruppen övrig invandring som blev större än väntat. Denna gruppen innefattar en brokig grupp av arbetskraftsinvandrare, återvändande svenskar, studenter, partners med mera. Vidare hade prognosen hög träffsäkerhet när det gällde antalet utflyttare.

Sammanlagt betyder det att flyttnettot underskattades: med andra ord förväntade prognosen att flyttnettot skulle vara lägre än vad det blev.

Det dog också något färre än vad prognosen sa, men det föddes också något färre än prognostiserat, så födelsenettot blev därmed ungefär så stort som var förväntat enligt prognosen.

12

Hur kommer Malmö växa framöver?

Kommunprognos 2019–

2029

Tabell 1 i tabellbilagan längst bak i rapporten visar prognosen för folkökning per år, befolkning vid årets slut och ett index för varje år fram tills 2029.

HUR SNABBT FÖRVÄNTAS MALMÖ VÄXA FRAM TILLS 2029?

Figur 6 visar hur Malmös befolkning har växt sedan 1990 fram tills 2018 och hur befolkningen förväntas växa enligt årets prognos. I slutet av 2029 förväntas det finnas 51 000 fler malmöbor än vad det gjorde i slutet av 2019. Det betyder att det förväntas finnas 391 000 malmöbor år 2029. Det motsvarar en tillväxttakt på 1,3 procent per år, eller 15 procent under hela prognosperioden⁶. Detta är en långsammare takt än vad Malmö växte med under 2018.

Under 2019 förväntas Malmö växa med cirka 5 000 personer. Det motsvarar en tillväxttakt på 1,5 procent. Detta är högre än den genomsnittliga tillväxttakten i prognosen, men fortfarande en något långsammare takt än vad staden växte med 2018.

6 Tillväxttakten som visas här är den kumulativa genomsnittliga tillväxttakten. Det betyder att om Malmö hade växt med 1,3 procent varje år hade befolkningen vid prognosens sista år varit som i årets befolkningsprognos. I praktiken skiljer sig tillväxttakterna något från år till år.

Malmö förväntas växa med över 50 000 personer fram tills slutet av 2029. Då förväntas det finnas över 390 000 malmöbor.

Under 2019 förväntas vi bli cirka 5 000 fler malmöbor.

51 000

fler malmöbor

förväntas till 2029

13

Nästa figur, figur 7, visar detta årets prognos sida vid sida med förra årets prognos. Sett till hela befolkningen är skillnaderna små. I fjolårets prognos var den förväntade befolkningen lägre än den är i årets prognos. Det sista året i förra årets prognos, år 2028, är den förväntade befolkningen i årets prognos 8 000 personer fler jämfört med vad som förväntades i förra årets prognos.

0 100000 200000 300000 400000 500000

1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 2020 2023 2026 2029

Prognostiserad befolkning

Utfall Prognos

0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000

Prognostiserad befolkning

2018 års prognos 2019 års prognos

Figur 6. Hur förväntas Malmö växa fram tills 2029? Diagrammet visar Malmös befolkningsutveckling mellan 1990 och 2018 och sedan 2019 års befolkningsprognos för perioden 2019–2029. (SCB, Stadskontoret)

Figur 7. Jämförelse mellan 2018 års prognos och årets prognos.

Diagrammet visar Malmös förväntade befolkning år för år, dels enligt Malmö stads prognos från 2018 och dels för årets prognos. (Stadskontoret)

Den förväntade befolkningsökningen är något snabbare i årets prognos än i förra årets.

14

Varför förväntas Malmö växa framöver?

Tabell 2 i tabellbilagan i slutet av rapporten visar hur antalet födda och döda, in- och utflyttade ser ut i prognosen.

FORTSATT MÅNGA FÖDDA – OCH FÅ DÖDA

Malmö har de senaste åren upplevt en babyboom. Detta beror dels på att det har funnits många kvinnor i de åldrar då det är vanligt att föda barn och dels på att fruktsamhetstalen, antalet födda barn per 1 000 kvinnor, har stigit kraftigt sedan de låga nivåerna runt millennieskiftet.

De senaste åren har dock fruktsamhetstalen börjat sjunka igen, vilket visas i figur 8.

0 20 40 60 80 100 120 140 160

15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 Ålder

2014 2015 2016 2017 2018

Antalet födda i Malmö förväntas förbli högt och antalet döda förbli lågt under hela prognosperioden.

Antalet kommunmottagna förväntas minska snabbt de närmsta åren medans övrig invandring förväntas sjunka sakta.

Inflyttningen från övriga Sverige förväntas växa i takt med befolkningsökningen i landet.

Figur 8. Lägre fruktsamhet sedan några år tillbaka. Diagrammet visar fruktsamheten, alltså antalet barn födda per 1 000 kvinnor i varje ålderskategori.

Grafen visar utjämnade siffror. (SCB)

15

Man kan se samma fallande mönster i fruktsamhet både i Stockholm och Göteborg och Sverige som helhet. Fruktsamheten går i vågor i hela landet och förr eller senare förväntas trenden vända igen. SCB

prognostiserade tidigare att trenden var på väg att vända kraftigt, men har i sin senaste prognos skruvat ner den förväntade utvecklingen. I Malmös prognos förutsätts att fruktsamheten håller sig på samma nivå de första åren för att därefter följa utvecklingen i SCB:s nya nationella prognos. Antalet födda barn beräknas dock fortfarande vara högt under hela prognosperioden eftersom det de närmsta åren kommer att finnas väldigt många kvinnor i, för Malmö, typiska barnfödaråldrar. Figur 9 visar utvecklingen av antalet kvinnor i dessa åldrar. Totalt förväntas det födas över 5 000 barn varje år i Malmö.

Samtidigt som antalet födda förväntas vara fortsatt högt så förväntas antalet som dör vara relativt lågt även framöver. Anledningen till att det är så få som förväntas dö i Malmö framöver beror på att antalet invånare som är 80 år eller äldre i Malmö är relativt litet. Detta förklaras i sin tur av att det är generationen född innan eller under andra världskriget som befinner sig i detta åldersspannet nu och detta var en väldigt liten generation. Generationen efter det, den som brukar kallas för 40-talisterna, är istället väldigt stor. Men 40-talisterna börjar inte komma upp i åldrar då det är vanligast att dö förrän i slutet av prognosperioden. Därför förväntas antalet döda hålla sig under 3 000 hela prognosperioden.

0 5000 10000 15000 20000 25000

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028

Utfall Prognos

Figur 9. Många kvinnor i de mest fruktsamma åldrarna. Diagrammet visar antalet kvinnor i Malmö i åldrarna 28–34. 28–34 är det åldersspann då det var vanligast för kvinnor i Malmö att föda barn under 2018; minst 10 procent av alla kvinnor i dessa åldrar födde barn under 2018. (SCB, Stadskontoret)

Det förväntas födas cirka

5 000

barn om året under

prognosperioden

16

MÅNGA INFLYTTARE – OCH MÅNGA UTFLYTTARE

Utrikes inflyttningar

Invandringen till Malmö kan delas in i två delar: dels kommunmottagna (kvotflyktingar, tidigare asylsökande samt deras anhöriga), och dels övrig invandring. Antalet kommunmottagna förväntas sjunka de närmsta åren. Migrationsverket har även tidigare prognostiserat att antalet kommunmottagna skulle minska framöver, men myndigheten har nyligen sänkt sin nationella prognos ytterligare. Det

prognostiserade antalet kommunmottagna förväntas i den senaste prognosen sjunka med nästan hälften mellan 2018 och 2019 och sedan sjunka ytterligare åren efter det. Minskningen beror på att

Migrationsverket inte längre tror sig kunna hantera lika många fall som tidigare trott. Därmed ökar istället antalet asylsökande som väntar på beslut jämfört med tidigare asylprognoser. Asylsökande räknas dock inte med i befolkningsprognosen eftersom de inte är folkbokförda i kommunen.

Framöver kommer ett antal beslut som rör kommunmottagna och asylsökandes att fattas, inte minst som en del av det så kallade Januariavtalet⁷ mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet. Det går att läsa mer om dessa och om asylsökande och kommunmottagna i Malmö i rapporten Migrationsdata

Malmö mars 2019. Migrationsdata Malmö är en rapport som sedan 2018 släpps i mars och september varje år. Rapporten innehåller en lokal prognos för asylsökande och kommunmottagna samt en

nulägesblick och en genomgång av framtida beslut som kan komma att påverka utvecklingen.

Övrig invandring förväntas i stort följa den nationella trenden i SCB:s prognos för riket. Det betyder att invandringen (exklusive

kommunmottagna och deras anhöriga) förväntas öka under 2019 för att sedan sakta minska år för år. Prognosen gör ingen skillnad på folk som flyttar till Malmö från utlandet efter födelseland. Det betyder att en betydande del av invandringen består av återvändande personer födda i Sverige. Till exempel skulle en person född och bosatt i Malmö som flyttar från Malmö till Köpenhamn och sedan flyttar tillbaka till Malmö året efter räknas som invandrare. Sverige brukar vara bland de absolut vanligaste födelseländerna bland de som invandrar till Malmö.

7Januariavtalet är en sakpolitisk överenskommelse mellan de fyra partierna som täcker en rad olika områden inklusive ekonomi, arbetsmarknad, landsbygdspolitik och miljö.

Man kan läsa mer om kommunmottagna i Migrationsdata Malmö mars 2019

17 Inhemsk inflyttning

Inflyttningen från övriga Sverige förväntas utvecklas i takt med befolkningsökningen i resten av landet. Övriga Skåne förväntas förbli den vanligaste platsen att flytta till Malmö från. Även framöver förväntas det komma fler från övriga Skåne till Malmö än vad det gör från utlandet totalt. Det förväntas flytta in över 10 000 skåningar varje år till Malmö. Inflyttningen från Sverige utanför Skåne förväntas fortsatt ligga mellan 6 000 och 7 000, vilket är ungefär i nivå med invandringen. Tillsammans utgör den inhemska inflyttningen över två tredjedelar av all inflyttningen under prognosperioden.

Utflyttning

Som diskuteras i bilagan Hur gör man en befolkningsprognos? baseras prognosen över antalet som flyttar från Malmö på historiska flyttrisker.

En flyttrisk är risken att en person som bor i Malmö lämnar kommunen.

Figur 10 visar dessa risker uppdelade på ålder och kön för perioden 2016–2018. Den vanligaste åldern att flytta från Malmö är runt 24 år⁸. Att det är just runt 24 det är vanligt att flytta över kommungränsen beror sannerligen på att många påbörjar, byter, eller avslutar sina studier runt denna ålder medans andra börjar arbeta. Samtidigt är detta en ålder då många inte har startat familj vilket gör det relativt lätt att flytta lite längre sträckor. De vanligaste kommunerna för malmöbor

8Att 24 är den vanligaste åldern att lämna Malmö brukar leda till en del förvåning eftersom detta också är en ålder då Malmö har ett väldigt stort positivt inrikes flyttnetto (som visas i figur 5). Men dessa två figurer säger inte emot varandra; det är väldigt många 24-åringar som flyttar ut ur Malmö, men det är ännu fler som flyttar in till staden i denna åldern. Det är helt enkelt en ålder då det är väldigt vanligt att flytta till en ny kommun.

0 20 40 60 80 100 120 140 160

0 6 12 18 24 30 36 42 48 54 60 66 72 78 84 90 96

Flyttrisk

Ålder

Män Kvinnor

Figur 10. När är det vanligast att flytta från Malmö? Diagrammet visar hur många promille av befolkningen i Malmö i en viss åldersklass och kön flyttar från Malmö under ett år. Siffrorna är ett snitt från åren 2016–2018. (SCB)

Skåningar förväntas fortsätta vara den största gruppen av inflyttare

18

i åldern 20–29 år att flytta till är Lund, Stockholm och Göteborg vilket tyder på att unga flyttar just för att studera eller för att arbeta.

Stockholm och Göteborg har snarlika flyttrisker.

Dessa flyttrisker förändras inte särskilt mycket från år till år. Trots detta kan antalet personer som flyttar ut från Malmö ändå skifta över tid.

Detta beror på att antalet personer i varje ålderskategori skiftar. Till exempel föddes det relativt få barn runt millennieskiftet vilket betyder att det är relativt få i åldrarna runt 20 just nu. Därför förväntas inte antalet utflyttare öka särskilt snabbt de närmsta åren. Mot slutet av prognosperioden förväntas utflyttningen öka snabbare efterhand som de större generationerna födda några år in på 00-talet börjar bli runt 24 år.

19

Vilka åldersgrupper är det som växer?

Det finns stora skillnader i hur snabbt olika ålderskategorier växer i Malmö. Till stor del beror detta på skillnader i hur många barn som föddes vid olika tidpunkter i historien. Även om invandring från länder med andra födelsemönster påverkar dessa långsiktiga trender är det ändå tydligt att årskullarnas storlek har en väldigt stor påverkan.

Tabell 3 i tabellbilagan visar befolkningsökningen i absoluta tal och som index för planeringsåldrarna.

NYFÖDDA OCH FÖRSKOLEÅLDRARNA (0–5 ÅR)

Som har diskuterats ovan är Malmö sedan flera år tillbaka inne i en babyboom. Sedan 2010 har det varje år fötts runt 5 000 barn i Malmö.

Detta är en kraftig ökning jämfört med antalet födda för bara 20 år sedan. Även om det flyttar ut fler 0–5-åringar ur Malmö än vad som flyttar in betyder det att det i dagsläget finns väldigt stora grupper i förskolan. Framöver förväntas antalet födda fortsätta ligga runt 5 000

Det finns stora skillnader i hur snabbt olika åldersgrupper förväntas komma att växa.

De yngsta grupperna förväntas växa enbart långsamt under prognosen.

Barn i grundskoleåldern förväntas växa snabbt fram tills 2023 men långsammare efter det.

Gruppen i gymnasieåldern förväntas växa med över 40 procent fram tills 2029, snabbare än någon annan grupp.

Gruppen i arbetsför ålder förväntas växa något långsammare än befolkningen som helhet.

Bland de äldre skiljer sig tillväxten kraftigt åt: gruppen i åldern 65–

79 år uppskattas växa lite snabbare än staden som helhet, medans gruppen 80–89-åringar förväntas växa nästan dubbelt så snabbt.

Samtidigt antas gruppen med malmöbor 90 år eller äldre krympa under prognosperioden.

20

samtidigt som utflyttningen i åldersgruppen förväntas fortsätta efter samma mönster som tidigare. Det betyder att gruppen förskolebarn inte förväntas växa särskilt snabbt under prognosperioden. Totalt uppskattas det finnas 3 procent fler barn 1–5-åringar år 2029 jämfört med 2018. Det motsvarar ungefär 800 fler barn. Figur 11 visar tillväxttakten för gruppen nollåringar och 1–5-åringar över prognosperioden.

GRUNDSKOLE- OCH GYMNASIEÅLDERN (6–19 ÅR)

De som var i grundskoleåldern (6–15 år) i slutet av 2018 var de som var födda mellan 2003 och 2012. Mellan dessa åren ökade antalet födda barn i Malmö och resten av Sverige kraftigt. Det betyder att de som börjar närma sig slutet av grundskolan tillhör små generationer medans de som precis har börjat tillhör mycket större årskullar. Därför kommer grundskolan växa relativt snabbt i början av prognosperioden när de sista små generationerna slutar nionde klass och de stora

generationerna som går i förskolan nu börjar förskoleklass. Totalt förväntas gruppen i grundskoleåldern växa med 17 procent under prognosperioden, vilket betyder 6 400 fler barn. Det mesta av den här tillväxten, 14 procentenheter eller 5 200 barn, förväntas ske redan fram tills 2023.

De som går i gymnasiet nu tillhör de väldigt små kullarna som föddes runt år 2000. Det finns därför inte så många i gymnasieåldrarna (16–19 år) i förhållande till hur många som bor i Malmö just nu. Men detta är på väg att ändras. Under prognosperioden kommer generationen som är i gymnasieåldern skifta från den lilla generationen runt år 2000 till

80 90 100 110 120 130 140

Index

0 1-5 6-15 16-19

Figur 11. Hur snabbt växer gruppen Malmös barn och unga? Diagrammet visar hur snabbt Malmös befolkning förväntas växa uppdelat på olika

planeringsåldrarna. Diagrammet visar ett index där 2018=100 för varje grupp.

Till exempel har åldersgruppen 16–19 år 2029 ett värde på 143. Det betyder att det förväntas finnas 43 procent fler malmöbor i åldersspannet 16–19 år 2029 jämfört med 2018. (Stadskontoret)