• No results found

Statistisk Termodynamik FMFF05

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Statistisk Termodynamik FMFF05"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Statistisk Termodynamik FMFF05

l 

Föreläsare: Sven Åberg (matematisk fysik) Obligatorisk för F2 (6 hp).

l 

Kursbok:

Statistisk Termodynamik av Gunnar Ohlén

Köps hos Katarina Lindqvist, matematisk fysik 150 kr + tillägg om värmemaskiner (laddas ner från hemsidan)

l 

Glöm ej att registrera att ni börjat kursen online!

l 

Kurshemsida:

http://www.matfys.lth.se/education/FMFF05/

(2)

Syfte, kunskap och tillämpning

l 

Redogöra för statistiska mekanikens grundantaganden

l 

Förstå termodynamikens huvudsatser

l 

Principer för fysikaliska maskiner:

värmemotorer, kylmaskiner och värmepumpar

l 

Förklara sambanden mellan

entropiproduktion, temperatur och effektivitet

l 

Utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv kunna analysera givna problemställningar inom

området hållbar utveckling

(3)

Kursstruktur

Förkunskaper: FAFA55 Kvantfysikaliska koncept

Läsperiod 1 (3 hp)

Föreläsningar online: Må 8-10 och To 13-15 (Sven)

”Vad du ska kunna efter 1:a (etc) veckan”

Formelblad

Övningar i sal Fys:H221: Må 10-12, Ti 8-10, To 8-10 (Alex) Du får delta vid ett av tillfällena!

Veckofrågor – några av dem kommer också på tentan Laboration: Kretsprocesser

Skriftlig tentamen: 30/10 kl 8-13

(4)

Läsperiod 2 (3 hp)

Projekt inom ”Hållbar utveckling”

Matematisk fysik (Sven) / Kärnfysik (Adam Kristensson) / Förbränningsfysik (Per-Erik Bengtsson)

Information om projekten ges vid sista föreläsningen 15/10 Projektstart 5/11

Föreläsning (Per-Erik Bengtsson) om akademiskt skrivande och informationssökning – läggs ut som video

Skriven rapport och muntlig redovisning

Laboration: Förbränningsfysik

Inspirationsföreläsning online (obl. närvaro) 23/11 kl 10-12 Prof Thomas B Johansson

(5)

Termodynamik: grundläggande fysikalisk teori med många tillämpningar inom fysik, kemi och teknik.

Samspelet mellan värme och arbete och dess omvandling.

Mikroskopisk grund (statistisk fysik) i kvantmekaniken.

Einstein: ”It is the only physical theory of universal content,

which I am convinced, that within

the framework of applicability of

its basic concepts will never be

overthrown.”

(6)

kap 2. Inre energi, värme och arbete

kap 3. Entropi och andra huvudsatsen

kap 4. Värmemaskiner

•  grundläggande begrepp

•  ideala gasen

•  1:a huvudsatsen

•  Begreppet entropi – antalet möjliga tillstånd (kvantmek!)

•  Entropin (”oordningen”) kan ej minska

•  Temperatur som mått på en kropps benägenhet att avge värme

•  Bilmotorer, värmepumpar, ångturbin, värmemotor, kylanläggningar

•  Genom entropibegreppet (2:a huvudsatsen) härleder vi verkningsgraden för värmemaskin.

•  Hur förbättra maskinen?

Överblick över kursens innehåll

(7)

kap 6. Boltzmannfaktorn

kap 7. Elektromagnetisk strålning

kap 5. Jämviktsvillkor och tillgängligt arbete

•  Jämvikt vid maximal entropi

•  Ex. från magnetism – koppling till kvantmek.

para- och ferromagnetism - fasövergångar

•  Bränsleceller (el från kemiska reaktioner)

•  Ger sannolikheten ett system är i visst tillstånd

•  Beräkna makroskopiska storheter (t ex värmekapacitet) från kvantmek.

•  Plancks strålningslag beskriver intensitetsfördelningen av olika våglängder vid given temperatur

•  Jordens energibalans

•  Växthuseffekten

(8)

kap 2. Inre energi, värme och arbete

Termodynamikens 1:a huvudsats:

Endast processer där energin bevaras är möjliga

U=Inre energi: Totala mängden energi i ett system Q=Värme: Energin som strömmar till ett

system p.g.a. temperaturskillnader W=Arbete: Mekaniskt arbete som utförs på

ett system

∆U = Q + W

Q och W endast def. för processen - processtorheter U def. vid varje tidpunkt - tillståndsstorheter

Andra tillståndsstorheter: tryck, volym, temperatur

W = − P dV

Tryck-volym arbete:

(9)

2.2 Ideal gas

”Ideal gas” om ingen växelverkan mellan molekylerna

Antag enatomig gas èsmå ”kulor” som studsar mot väggarna

Tryck=P, Volym=V, Temperatur=T, Antal atomer=N

Vi skall beräkna hur U beror på P, V, T Inre energin: U = 1

i=1

2

N

mv

i2

massan = m, hast. = v

i

(10)

Fråga 1:

Hur tror du att inre energin U beror av volymen V?

a) U är prop. mot V b) U är prop. mot 1/V

c) U är oberoende av V

Fråga 2:

Hur tror du att inre energin U beror av temperaturen T?

a) U är prop. mot T b) U är prop. mot 1/T c) U är oberoende av T

(11)

Kraft på insidan av lådan från en partikel

Tid, t Kraft, F(t)

τ

Medelkraft

= F

x

τ Δt

Fx

(12)

Kraft på insidan av lådan från två partiklar

Tid, t Kraft, F(t)

Medelkraft ökar

(13)

Kraft på insidan av lådan från tre partiklar

Tid, t Kraft, F(t)

Medelkraft ökar

(14)

Kraft på insidan av lådan från N partiklar

Tid, t Kraft, F(t)

Medelkraft ~ N ~ 10^23

(15)

P = N

V mv

x2

Trycket:

Inre energin: U = 3

2 Nmv

x2

U = 3

2 PV

è

Fråga 1:

Hur tror du att inre energin U beror av volymen V?

a) U är prop. mot V b) U är prop. mot 1/V

c) U är oberoende av V

v

2

= 3v

x2

è

(16)

Allmänna gaslagen: PV=nRT

n = antal mol i gasen

R = gaskonstanten = 8.315 J/mol/K

nR = Nk

k = Plancks konstant = 1.38x10

-23

J/K

dvs PV=NkT è U = 3

2 PV = 3

2 NkT

Fråga 2:

Hur tror du att inre energin U beror av temperaturen T?

a) U är prop. mot T b) U är prop. mot 1/T c) U är oberoende av T

è

References

Related documents

(Sade inte tillståndspostulatet att vi bara behöver ange två egenskaper? I boken använder författarna oftast specifika och inte totala storheter, då räcker det med två

Antag att sj¨ on ¨ ar mycket djup och att den inneh˚ aller vatten vid 0 o C.. En Otto-motor arbetar omgiven av luft vid rumstemperaturen 20 o C. Det maximala kompressionsf¨

Frågorna är gjorda för att hjälpa studenterna att lära på djupet genom att först fundera själva och sedan förklara de grundläggande begreppen i kursen för

Alla projekt kan inte naturligt utnyttja den termodynamik som studerats under kursen men er strävan ska vara att utnyttja erhållna kunskaper i termodynamik inom ramen

[r]

V˚ ara *-or st˚ ar allts˚ a f¨or de valda elementen och vilka streck de st˚ ar emellan st˚ ar f¨or vilket element det ¨ar

Spektrum från väte observerades i en spektrometer och vinkelavläsningar gjordes enligt tabellen nedan.. Bestäm de

Genom att belysa ena elektroden i en fotocell med ljus av olika våglängder kan Plancks konstant bestämmas. I den här uppgiften får du analysera lånade mätdata (från