KINNA CENTRUM

(1)

KINNA CENTRUM

Kinna centrum Flygfoto 1960

ETTHUNDRASJUTTIOFEM ÅR AV

KINNA

1860 - 1960 - 2035

Folkskolan 15

”Saharaområdet”

En ovanligt stor utmaning

Under hösten 2017 fick Bygg- och miljökontoret i uppdrag av kommunledningen att ta fram en första sammanvägd bild av det nya sk Saharaområdet där såväl en högstadieskola som både bostäder, kontor och handel kan rymmas.

Området är stort, närmare ca 7 hektar och till ytan ungefär en tredjedel av det som idag utgör nuvarande centrala Kinna. I det perspektivet förstår var och en att det är ett väldigt viktigt uppdrag. I ett historiskt perspektiv inser vi att det förmodligen är det största utvecklingsprojekt som berört centrala Kinna under överskådlig tid. Av den anledningen har vi valt att bely- sa tätortens utveckling under 175 år, med start från år 1860 och avtrycket från dåvarande häradskartan med en horisont i år 2035 då det finns rimliga chanser att det vi nu planerar kan vara realiserat och fullt utbyggt.

Detta tidsperspektiv väcker en viss respekt och vi inser att det vi gör och tänker måste fungera långsiktigt. Vi måste kunna ge våra kommande generationer ett gott samhälle att ta över och ge förutsättningar för det goda livet i Marks kommun.

En tätort

En stad eller en tätort växer naturligtvis av sig själv men det finns faktorer som påver- kar hur den växer, hur fort och i vilken riktning. Tätortens egna drivkrafter utgörs av oss människor och av våra mötesplatser, våra rörelser, vår kunskap och förmåga att utveckla platsen. Våra grundläggande behov står alltjämt i fokus och trygghet, värme och god mat kanske är det mest betydelsefulla och för att säkerställa dessa behov behövs utbildning, arbete och bostäder för att inte tala om de allra mest uppskattade ögonblicken av lycka och njutning, underhållning, idrott, konst och kultur.

Där vi möts varje dag där börjar vi också utbyta varor och tjänster. Staden eller tätorten är alltså i första hand en mötesplats och den växer och frodas så länge en vital röresle och trafik av människor passerar genom dess centrum. Här finns handelsplatserna och platser för stadens institutioner, rådhus, skola, kyrka etc etc.

Uråldrig symbol

Redan för fem tusen år sedan beskrev egyptierna staden med hieroglyfen här ovan. Vi kan tolka det som en gatukorsning med ordnad bebyggelse, en av oss människor anlagd gatukorsning. Symbolen är så självklar och enkel att förstå.

Dess bättre vi organiserar staden som mötesplats dess bätt- re blir dess funktion och är det så att mötesplatsen upphört att fungera måste man analysera vad som hänt, göra om och göra rätt.

(2)

KINNA CENTRUM

Hur har tätorten vuxit fram ?

På kartbilden här till höger ser vi ett utdrag från dåvaran- de häradskartan år 1865. Kartan är ifylld med blått vatten, röda landsvägar och gul järnväg. De tre mindre samhälls- bildningarna Örby, Skene och Kinna är inringade med svarta streckade cirklar. Örby är den äldsta av ”byarna”

och kulturlanfdskapet runt Örby är idag väldokumenterat i Marks kommuns Kulturmiljöprogram KMP.

Skene och Kinna har mer gemensamt i sina grundläggan- de strukturer. De är på sätt och vis knutna på samma tråd, till landskapets tydligt sydvästliga riktning, till Viskadalens formation och utbredning som ger de naturliga förutsätt- ningarna för all vår kulturella etablering. Vattnet rinner i samma riktning och utmed Viskans dalgång har vi färdats sedan urminnes tider. Landsvägen mellan Varberg och Borås har med tiden blivit huvudstråket för all transport och logistik och den sedan 1800-talets slut anlagda Viska- dalsbanan understryker detta ytterligare.

Kinna - Skene - Örby år 1865

Kinnas tillväxt tog fart under slutet av 1800-talet med fler- talet industrietableringar invid forsarna i Viskan och Häg- gån. Skenes blomstring tog fart något senare i och med järnvägsutbyggnaden.

På kartbilden här till höger visas ett utsnitt av ekonomiska kartan hundra år senare från år 1970. De vita fälten mar- kerar bebyggelsens dåtida utbredning och de lila små rek- tanglarna är olika industrier.

Man kan utläsa att Assberg då fortfarande var ett obe-

byggt område med jordbruksmark mellan de båda tätorter- na Skene och Kinna.

Kinna - Skene år 1970

En närmare titt på just tätorten Kinna anno 1970 visar hur huvudgatan, den sk Boråsvägen, alltjämt går genom centrum och korsar vägen nerifrån Kinnaström som övergår i Stationsgatan. Fortfarande är alltså både Skene och Kin- na orienterade utmed samma landsväg.

Det naturliga i denna situation hade kanske varit att döpa om Boråsvägen till Kinna Storgata och markerat ett mera stadsliknande förhållningssätt till vägen. Så skedde dock aldrig, trafiken fick växa sig tyngre och tyngre och sedan ledde man helt sonika vägen förbi men det ser vi på nästa kartbild.

Kinna år 1970

(3)

Befintligt trafiknät

KINNA CENTRUM

Det nutida Kinna

På kartbilden till vänster ser vi den nutida kartan. Här är också de mest betydelsefulla gatorna ifyllda med rött och järnvägen med gult.

Bilden visar att nu har gatustrukturen förändrats vä- sentligt och för första gången i historien löper huvud- stråket INTE genom Kinna centrum utan går i en båge strax söder därom.

Vid rondellen väster om centrum blir man först tvungen att ta av från huvudstråket och svänga vänster 45% för att sedan behöva ta av en gång till mot höger och sedan passera mot anvisad körriktning genom ett öppet gångfarts- område.

Tre vägval rekommenderar att man ska åka förbi istället för att åka genom centrum. Tre vägval som försvårar till- gängligheten och därmed också förminskar underlaget för handel och service i centrum.

Med trafikmodell från 1970

För att jämföra situationen och därmed också kunna förstå skillnaden det innebär för alla som idag vill bedriva han-

del och service i centrala Kinna visar vi trafikmodellen från 1970 applicerad på dagens aktuella kartbild.

En grundförutsättning för ett levande centrum är att det passerar en stor ström av människor dagligen och helst under dygnets alla timmar. Då finns maximalt underlag för detaljhandel, för caféer och krogar och för all verksamhet som vill visa sig ut gentemot kund.

En annan viktig faktor är att alla som besöker ett centrum skall känne glädje och trygghet. De ska inte behöva bli påkörda av stora lastbilstranporter med stinkande diesel, de ska kunna gå lugnt och trivsamt i en vacker och stimu- lerande stadsmiljö där utbudet av service och upplevelser visar en rikedom. Det ska inte vara långt till närmaste par- keringsplats.

Verkligheten december 2017

I denna situation är den naturliga huvudriktningen att köra rakt fram och därmed passera förbi Kinna centrum.

Foto Ola Erikson

(4)

KINNA CENTRUM

Verkligheten december 2017

Några axplock ur en grå vardag visar hur man är tvungen att svänga vänster vid den stolta rondellen.

Foto Ola Erikson

För att sedan ytterligare ta höger där huvudstråket istället går upp mot Stämmemad och Kinnasten.

Strax innan ankomsten till centrum anvisas huvudstråket till höger ytterligare en gång...

(5)

KINNA CENTRUM

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

o

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

o G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G G

G G G G

G G

G

G G

G

G G

G

G G G

G

G o

G

o G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

G G

G

o

o o o

G

G G G

G G G G

GG G

G G G G G o

G

G G G G

G

UU

p

d

p

q

q q

q

q q

q

q q q

q

qq

q

q q

q

q q

qq qq

q q

q

q q

q q q q q q

q

q q

q

qq

q q q

q

q q q

?

Tillfälligt Tillfälligt Tillfälligt

2 2

2 5

1

6

3

1

2 2

9

4

6 3

9

8 2

9

1 4

2

7

5

1

2 6

4

1

7

2

1

8 1

6

10

14 12

10 16

11

13

10

21 23

12

18

17

21

15

14 16

11

14

11

16

10

11 13

15

18

20 15

17

17 3>1

1>2

1>1

15>1 15>2

KÖP-

EKEN LUND S:38

SÄTRA

KINNA LYRAN

LÖVÅS

24:181

LINDEN TALLÅS

24:117

24:182

24:116 SANDEN

MANNEN TALLÅS

ÄCKRE-

YTTERÅS

KRICKAN

KNALLEN

24:83>8

YTTERÅS

24:125>8

24:106>1

24:184>1 24:125>3

24:125>1

24:184>1 24:121>7

24:104>2

24:125>7

KÖPMANNEN

KÖPMANNEN KINNASTRÖM

FOLKSKOLAN

KOMMUNALHUSET

0 25 50 100Meter

1:1 000

¯

i A1

Att bygga stadsrum

De flesta av oss människor anser nog att det som rör utformning av en byggnads inre, det berör endast den som bor där och äger det men lika självklart är det

egentligen också att byggnadens yttre form och färg, desto mer berör omgivningen och alla de som får den stora glädjen att dagligen betrakta byggnaden utifrån.

Att bygga en stad är i många avseenden att bygga de yttre rummen. Bygga för livet mellan husen, för stads- livet. Lika självklart att entrén till ditt hem är synlig och välkomnande, lika självklart är att staden görs välkom- nande, inbjudande och öppen. Lika självklart som att husens rum har golv, väggar och tak, lika självklart är att stadsrummen har gator, torg och omgivande hus- fasader. Himmelen är stadens tak om inte någon varit där och glasat in till en köpgalleria.

Stadsrummens form och färg kan vara i en sprakan- de skala, högt och lågt blandat i nytt och gammalt. Det kan också vara väldigt enhetligt, till och med så enhetligt att det upplevs monotont. Proportionerna mellan längd, bredd och höjd ger grunden för rummets form och riktning, till estetik och skönhetsupplevelse. For- men ger också förutsättningarna för funktionen.

En illustration över Sahara stad

En stad med alla sina hus är sällan skapad ens under samma årtionde utan har ofta hundra år och mer än så mellan sina olika födelseår. En stad upphör sällan heller att förändras. Något slits ned och byts ut, nå- got byggs om och förändrar karaktär. Det är ibland en komplicerad fråga hur man styr dessa processer och hur man bedömer om något passar bra eller dåligt in i sammanhanget.

På bilden till höger ser ni en illustration av Saharaom- rådet i traditionell småstadskaraktär. Bilden är fram- tagen för att synliggöra möjligheter och ge en beräk- ningsgrund till exploateringsekonomi. Den är i sig inget färdigt förslag till hur området skall byggas men den visar en tydlig entré, vägen in mot Kinna centrum är självklar och tydlig med sina raka alléer. Gatorna är sedan formade i mer eller mindre rutnätsmönster och kvarter uppstår för bebyggelsen.

I denna illustration ryms ca 400 - 500 lägenheter om bebyggelsen uppförs i genomsnitt i fyra våningar. Då är en våning undantagen till handel och kontor, vilket motsvarar ca 10.000 m2. Vidare finns plats för en hög- stadieskola med skolgård och dessutom plats för ett kulturhus och en idrottsarena. Parkering och inlastning av varor är placerat i ett stort utgrävt källarplan.

(6)

Hur fortsätter vi ?

Kommunstyrelsens arbetsutskott KSau beslutade i december att vi fortsätter med;

- Gemensam planering under ledning av KS, kommunchef och koncernledning.

- Dialog med intresserade exploatörer, fastighetsägare och företagare i centrum.

- Medborgardialog med boende och verksamma i Kinna centrum.

Nu under våren 2018 pågår ett sk programskede. Vi målar fortfarande med stor pensel men pratar samtidigt med intresserade exploatörer om ekonomi och upp- låtelseformer och håller den breda medborgardialogen öppen genom utställning- ar och olika föredrag.

Kommunstyrelsens arbetsutskott KSau är formell styrgrupp för kommunens arbete men projektet rapporterar också kontinuerligt till Näringslivsrådet och Centrum- gruppen. Ett första steg nu i samband med denna återrapportering är att öppna en kontinuerlig mötesplats i Punktenhusets tidigare cafélokal. Här ska vi kunna läsa om senaste nytt, lämna egna synpunkter och delta i olika arrangemang framöver. Så vill du spontant lämna synpunkter skriv ned på en post-it lapp och fäst den här bredvid. Vill du skicka en e-post med dina synpunkter så skicka den till: pbn@mark.se märkt med ”Kinna centrum”.

Ett preliminärt schema för årets planerade aktiviteter redovisas här nedan. En mer formell utställning av programförslag bedöms kunna vara klart innan somma- ren och därmed öppna för ett skarpt förslag till ny detaljplan under tidig höst.

KINNA CENTRUM

Huvuddrag i förslagen från workshopen

Här nedan en sammanfattning av alla härliga förslag som redovisades. Vi försöker ha dessa synpunkter som riktlinjer i det fortsatta arbetet:

- Storgatan genom centrum och en tydlig entré.

- Stadsdelen formas med stor omsorg.

- Förtätad blandstad, bostäder, handel, kontor.

- Bygga för alla, hyresrätter och bostadsrätter.

- Parkering, inlastning, skyddsrum under mark.

- Utveckla stråktänkandet, primärt, sekundärt.

- Skapa torg, parker, mer kultur, närhet till natur.

- Naturliga promenadstråk ned till Viskan.

- Pröva möjlighet till högre hus.

- Siluett och landmärke från motorväg.

- Historisk skala och arkitektur ska leva vidare.

- Skolan är en kunskapsborg i centrum.

- Idrott och event i arena lockar folk.

- Många barn ger liv åt stadsdel.

Foto Magnus Larsson Marks kommun

Januari 2018

Febr

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug

Sept

Okt

Nov

Dec

Januari 2019

Workshop Rydal

Sammanställa resultat Redigera film

Utskick till deltagare

Invigning av utställning i Punktenhusets café Utredning trafik och geoteknik

Föredrag om Handel av Magnus Kroon Näringslivsrådet

Seminarium om hållbar stadsutveckling Workshop med ungdomar och skola

Presentation i KSau och Koncernledningsgrupp

Samråd om

programförslag

Pågående utställning

Möjlighet att lämna synpunkter för allmänheten

Sammanställning av synpunkter i samråd Redovisning i KSau

Bygge av ny modell

Förslag ställs ut till ny detaljplan

Beslut Plan- och byggnadsnämnden Redogörelse samråd

Näringslivsrådet

Granskningsskede detaljplan

Antagen detaljplan

Bygglov för nya Lyckeskolan