Lyckeskolan i Kinna RAPPORT

(1)

Marks Kommun Att: Erik Glansin

Teknik- och serviceförvaltningen 511 80 KINNA

Lyckeskolan i Kinna

(3 bilagor)

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Postadress Besöksadress Tfn / Fax / E-post Detta dokument får endast återges i sin helhet, om inte SP i förväg skriftligen godkänt annat.

SP Box 857 501 15 BORÅS

Brinellgatan 4

504 62 BORÅS 010-516 50 00 033-13 55 02 info@sp.se

Uppdrag/bakgrund

SP har av Marks Kommun fått i uppdrag att inventera delar av lokalerna på rubricerad fastig- het med avseende på eventuella fuktrelaterade skador i byggnadskonstruktionen som t ex unken lukt eller emissioner från material som kan påverka innemiljön negativt. Undersökningen föranleddes av tidigare SP-rapporter på Lyckeskolan (P907954 daterad 2010-01-13 och PX24164 daterad 2012-08-20, PX27227 daterad 2012-11- 23, 4P02190 daterad 2014-04-01 och 5P06938 daterad 2015-09-23). Syftet med utredningen har varit att:

 Påvisa om och i så fall var det finns skador eller material som kan påverka innemiljön negativt,

 om möjligt ange orsaken till eventuella skador,

 ange rekommendationer och förslag till åtgärder avseende eventuella brister i kon- struktionerna som kan påverka innemiljön negativt.

 Även fördjupa kontroller av tak-, golv- och väggkonstruktion.

Den här undersökningen kan ses som en uppföljning till den större inventeringen som utfördes av SP 2012-11-23.

Undersökningen utfördes av Mikael Afflekt, Magnus Hansén och Mikael Sellén, alla från SP, den 27-29 juni 2016.

De platser som har undersökts framgår av planritningar i bilaga 1.

En del av Lyckeskolan (södra flygeln) är sedan en tid stängd för undervisning med undantag för träslöjdslokalen.

Metod

Fuktindikator har använts på golv, väggar och tak av betong (där det har varit åtkomligt) för att indikera fuktförekomst. Med detta instrument fås inget mätvärde på relativ fuktighet eller fuktkvot men fördelen är att man utan yttre ingrepp kan få en uppfattning om fuktfördelningen på stora ytor. Resultaten anges som ”ingen fuktindikation” vilket innebär att vi inte misstänker något tillskott av fukt och ”fuktindikation” som innebär att vi misstänker tillskott av fukt mot vad som normalt förväntas eller som kan innebära skador t ex i form av nedbrytning av lim eller golvmatta, se gröna och blå markeringar på planritningar i bilaga 1. Detta baserar vi på lång erfarenhet av mätningar med dessa instrument som har verifierats med mätningar av temperatur och relativ fuktighet.

(2)

Fuktkvoten i trädetaljer och gipsskivor mättes med ett instrument som mäter resistansen mellan två stift. Observera att det endast är indikationsvärden i skivmaterial.

Relativa fuktigheten (RF) och temperatur mättes i golv med elektriska instrument.

Översiktlig okulär kontroll av fasader har utförts, se exempel på fotografi 5 och 6 i bilaga 2.

Ca 17 prover har tagits för mikrobiologisk analys. Inga prover har valts ut att analyseras utan en subjektiv luktkontroll, oberoende av varandra, har utförts i vårat laboratorium av vana skadeutredare. Alla prover finns dock arkiverade i tre månader räknat från rapportdatum om kom- pletterande mikrobiologisk analys vill utföras.

Luktkontrollen utfördes av Mikael Afflekt, Magnus Hansén och Mikael Sellén från SP.

Mätpunkternas placering och övriga kommentarer på planritningar redovisas i bilaga 1. Ut- valda fotografier tagna vid undersökningen ses i bilaga 2. Resultatet från fuktmätningarna samt våra iakttagelser vid varje mätplats redovisas i bilaga 3.

Kommentarer

Nedan kommenteras resultaten och våra iakttagelser. Förslag till åtgärd alternativt förslag till vidare utredning diskuteras separat.

Planritning sidan 1 i bilaga 1 Allmänt och golvkonstruktion

Vi har noterat olägenheter avseende lukt i rumsluften vid undersökningen, vid några platser noterades en avvikande kemisk lukt eller ”mattlukt” i rumsluften vilket vi bedömer kan på- verka innemiljön negativt. Enligt uppgift var ventilationen även avstängd eller gick på lågvarv vid undersökningen vilket kan förklara att vi har känt avvikande lukter i rumsluften mot normalt förväntat. Sedan tidigare undersökningar av oss vet vi att vissa konstruktionsdelar är be- häftade med fuktrelaterade skador.

Vid flera platser noterades en avvikande mikrobiell lukt i golvvinkeln utmed yttervägg samt del av tunga innerväggar nära yttervägg, se röda markeringar på planritning i bilaga 1. Den avvikande mikrobiella lukten vi har känt har noterats generellt i klassrum med ytterväggar av fönster-/stålpartier, i hemkunskapsalen samt bakom golvlist i matsal. Hög fuktindikation noterades även i golvet och i väggar, se gröna och blåa markeringar på planritning i bilaga 1 samt exempel på fotografi 3 i bilaga 2. Vidare mättes temperatur och relativ fuktighet i golv i mät- punkt M5 och M6 (hemkunskapsalen där M5 är fuktindikation och M6 är ingen fuktindikation) för att verifiera fuktindikationer.

I mätpunkt M5 mättes RF till 84 % vilket är förhöjt mot vad som normalt kan förväntas avseende konstruktion och årstid. Referensen (ingen fuktindikation) i mätpunkt M6 mättes RF till 61 % anses som förväntat avseende konstruktion och årstid, se mätprotokoll i bilaga 3. Golv- konstruktionen noterades vara en platta på mark i hemkunskapssalen med cellplast isolering under (troligtvis tillbyggt efter ursprungliga byggnaderna). Under större delarna av undersökt skolbyggnad är det källarlokaler samt outgrävda utrymmen (troligtvis kan inget tillskott av markfukt förväntas förekomma här i golvkonstruktioner). En orsak till tillskjuten fukt i golv vid ytterväggar av fönster-/stålpartier kan vara otätheter i fasadpartier t.ex. vid plåtdetaljer vilket vi har kommenterat i tidigare rapport. Vi utesluter heller inte att det finns andra orsaker till att tillskjuten fukt i golv förekommer. I hemkunskapssalen kan det förekomma tillskott av markfukt eftersom det är en platta på mark.

(3)

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Luktkontroll under golvmattor i mätpunkt M1-M3 visade på avvikande lukt mot normalt för-

väntat i mätpunkt M1och M2, se mätprotokoll i bilaga 3. I mätpunkt M3 noterades ingen avvikande lukt, golvkonstruktionen här är ett renoveringsgolv med plastmatta på spånskiva.

Vidare så har vi utfört luktkontroll av 4 borrkärnor från golvkonstruktionen i mätpunkt M5- M8. Oberoende av varandra har 3 av 3 skadeutredare känt en avvikande lukt mot normalt för- väntat på samtliga prover från ytan och ca 5 cm djupt (kemisk och/eller mikrobiell lukt). Detta tyder på att emissioner eller elak lukt har gått ner i betongen på grund av idag eller tidigare höga fuktnivåer. Vi kan inte utesluta att ovanstående fuktskador i golvkonstruktioner kan på- verka innemiljön negativt.

Väggar

Ytterväggar frilades vid mätpunkt M9, M12 och M14. I mätpunkt M9 var syllar inte åtkomliga och vi noterade att regelverket bör vara utbytt för lite mer än 10 år sedan (enligt information från personal). Vi noterade inga synliga skador eller avvikande lukt mot normalt förväntat i mätpunkt M9. Fuktkvoten 0,10 kg/kg i träregelstommen är också förväntat och visar på ingen tillskjutande fukt.

I mätpunkt M12 noterades också att träregelverket är bytt och en tryckimpregnerad syll har troligtvis lagts ovanpå ursprunglig syll, det är dock inte verifierat. Under syllen noterade ett fuktskydd av bitumenpapp, se exempel på fotografi 1 i bilaga 2. Fuktkvoter mättes till 0,11- 0,13 kg/kg i träet vilket är förväntat och visar på ingen tillskjutande fukt, se mätprotokoll i bilaga 3. Synliga missfärgningar noterades dock på den undre syllen och 2 av 3 skadeutredare, oberoende av varandra, kunde känna en svag avvikande lukt från undre syllen i luktkontrollen.

I mätpunkt M14 noterades synliga missfärgningar på utsida regelverk under fönster vilket tyder på tidigare inläckage vid fönsteranslutning. Den undre syllen noterades vara missfärgad som i mätpunkt M12 och 2 av 3 skadeutredare, oberoende av varandra, kunde även här känna en svag avvikande lukt från undre syllen i luktkontrollen. Fuktkvot i utsida undersida syll mättes till 0,21 kg/kg vilket tydligt visar på tillskjutande fukt. I övrigt konstruktionsmaterial mättes fuktkvoter till 0,10-0,15 kg/kg, se mätprotokoll i bilaga 3.

I hemkunskapssalen noterades synliga missfärgningar bakom golvsockeln och på fönsterbän- ken, se exempel på fotografi 2 i bilaga 2. Inga förhöjda fuktnivåer mättes i skivmaterial vid undersökningen (0,13 kg/kg).

Huruvida ovanstående påverkar innemiljön negativt kan vi med säkerhet inte avgöra. Grund- principen är dock att ta bort fuktskadat material och åtgärda orsaken till förhöjda fuktnivåer (troligtvis inläckage) vid mätpunkt M14 och yttervägg i hemkunskapssalen. I de flesta fall har träregelstommen noterats vara oskadad vid undersökningen.

Tak

Lokala fuktmarkeringar noterades i undertak och vid lanternin vid undersökningen, se kommentarer och rosa ringar markerade på planritning i bilaga 1 (detta noterades även av oss i tidigare undersökning). Där vi har kommit åt att mäta fuktindikationer i undertaket så har inga tecken på tillskjutande fukt noterats vid undersökningen (0,10-0,11 kg/kg). Således är fukt- markeringarna orsakade av tidigare tillskjuten fukt. Översiktlig kontroll av takpappen visar på att den är i bra skick och inga uppenbara otätheter kunde noteras i t.ex. takpappsskarvar.

(4)

I mätpunkt M10, M11 och M13 kontrollerades takkonstruktionen genom friläggningar och vi noterade synliga missfärgningar på insida råspont i alla provhål. En avvikande mikrobiell lukt kändes i mätpunkt M10 och M11. Missfärgningarna på råsponten är troligtvis konvektionsska- dor men till viss del kan också tidigare inläckage orsakat missfärgningar, se exempel på fotografi 4 i bilaga 2. Inga förhöjda fuktnivåer mättes i takkonstruktionen vid undersökningen (0,10-0,13 kg/kg), se mätprotokoll i bilaga 3.

Fasad och fönster

Vid översiktlig kontroll av fasader och fönster noterades att vissa tegelfasader har frost- och rostsprängningar, framförallt ena gavelväggen, se exempel på fotografi 5 i bilaga 2. Relativt många fönster är i dåligt skick och behov av byte eller renovering, se exempel på fotografi 6 i bilaga 2.

Omklädningsrum

Fuktindikation noterades i omklädningsrummet vid vägghörn och gavelfasad ca 0,5 m över golv (motfylld vägg), se blå markering på planritning 1 i bilaga 1. Fuktindikation noterades även i golv och väggar i duschrummet.

Planritning sidan 2 i bilaga 1 Källarlokaler

Fuktindikationer förekommer i nederkant ytter- och innerväggar upp till ca 0,5 m över golv, som i tidigare undersökning av oss. Fuktindikationer i gamla simbassängens väggar går upp till ca 1-1,5m över golv. Fuktindikationer i motfyllda väggar ger indikationer på att tätskiktet på utsida vägg har slutat fungera eller att det saknas. Fuktindikationer förekommer även i golv.

Luktkontroll under golvmatta i mätpunkt M4 visade på avvikande kemisk lukt mot normalt förväntat, se mätprotokoll i bilaga 3.

I korridorer/kulvertar intill gymlokaler kändes en tydlig mikrobiell lukt. Vi noterade att det ligger organiskt material och gammalt byggspill på marken i sanden vilket är negativt ur fukt- synpunkt (markfukt). Lukten i korridorer/kulvertar har sannolikt ingen påverkan på innemiljön på plan 1, förutsatt att det inte finns luftotätheter i betongbjälklaget.

I källardelen mot byggnad B (tidigare uppehållsrum) kändes en skarp kemisk lukt även upp till plan 1, se kommentar på planritning 1 i bilaga 1.

Övriga utrymmen i källarplan verkar inte användas, skyddsrum mm. är låsta.

Planritning sidan 3 i bilaga 1 Omklädningsrum plan 2

Lokala fuktindikationer noterades i golv (betongbjälklag) i duschrum på plan 2. Vi noterade mattsläpp och hål i plastmatta vilket till viss del kan förklara förhöjda fuktnivåer. Ytskikten är av äldre modell. I vägg till WC kändes en avvikande mikrobiell lukt, se röd markering på planritning i bilaga 1. I tidigare undersökning av oss noterades rötskador i golvsockeln samt fuktindikation 0,7 m upp på vägg. Vid undersökningen var golvsockeln bortagen men ingen förhöjd fuktnivå indikerades. Däremot noterades fuktskador på dörrkarm samt mikrobiell lukt från putsen. Orsaken till lokala fuktskador är troligtvis spillvatten eller tidigare rörläckage.

Fuktskadat material tas bort (puts och trä) i vägg vid WC. Otätheter i ytskikt i duschrum bör åtgärdas.

(5)

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Åtgärdsförslag

Som har påpekats vid tidigare undersökningar förutsätter vi att brister i fasader, fönsteranslut- ningar, tak mm. är täta så att risken för inläckage minimeras innan fuktrelaterade skador åtgär- das i konstruktioner. Till fuktrelaterade skador räknar vi material som antingen har hög fuktkvot, mikrobiell och eller kemisk lukt eller synliga mikrobiell påväxt. Skadat material bör tas bort. Observera att all mikrobiell påväxt inte är synligt med blotta ögat varför provtagning och mikrobiell analys eller byte av material kan vara aktuellt vid osäkerhet. Avseende kemiska emissioner är grundprincipen att hindra dessa från att tillföras innemiljön t.ex. genom säker- ställd undertrycksventilering.

Planritning sidan 1 i bilaga 1 Golv

Avvikande kemisk lukt förekommer i rum samt i betong enligt luktkontroll ovan. Det bästa alternativet till åtgärd torde vara att installera ett mekaniskt undertrycksventilerat system. De krav som bör ställas på ett mekaniskt undertrycksventilerat system har ni tagit del av oss tidigare och bör tillämpas även här i de fall där det blir aktuellt.

Möjligtvis kan det fungera att strippa golvmattor slipa/fräsa av betongen på limrester och applicera en erforderlig lukt- och emissionsspärr. Vi har dock ganska lite erfarenhet hur lukt- och emissionspärrar fungerar över tid. I några fall där vi vet att det har tillämpats har det hittills fallit ut väl så till vida att inga nya klagomål på innemiljön har uppstått i de fallen.

Avseende lokala fuktskador i golv t.ex. i korridorer kan det fungera med att lägga klinker på golvet och klinkersockel samt eventuellt i kombination med lukt- och emissionspärr. Eventuell påverkan på innemiljön torde bli mindre med klinker som ytskikt då de är förhållandevis dif- fusionstäta. Diffusion av eventuella luktande emissioner tillåts i stort sett endast genom fogen mellan plattorna och eftersom totala ytan fog jämfört med totala ytan golv är procentuellt liten torde inverkan på innemiljön från eventuella emissioner vara liten (ska inte vara aktuellt i kombination med lukt- och emissionspärr). Dock har vi erfarenheter från golvkonstruktioner med ytskikt av stenplattor/klinker och tydligt tillskjutande fukt i betongplattan att fogen kan lukta unket av mikrobiell påväxt (vid undersökningen noterades dock inga förhöjda fuktnivåer i befintliga klinkergolv). Huruvida alla golvkonstruktioner är fuktskadade (t.ex. emissioner i betong) vet vi inte efter den här undersökningen. För att ta reda på det krävs fler provtag- ningar/luktkontroller utförs.

Väggar

Skadeutbredning bör utföras i ytterväggar i hemkunskapsalen och vid mätpunkt M14. Skadat material tas bort och konstruktionen återställs på ett erforderligt sätt.

Ytterväggsida vid mätpunkt M9 och M12 kan fler kontroller utföras avseende eventuella fuktrelaterade skador. Hittills har vi inte noterat tydliga fuktskador i dessa ytterväggar som kan förklara en dålig innemiljö (mycket av konstruktionsmaterialet är bytt).

Fuktskadade motfyllda väggar samt innerväggar (avser framförallt innerväggar utmed ytter- väggar av fönster- och stålpartier) bör ventileras mekaniskt enligt ovan som förslaget för golvkonstruktioner. Alternativet till motfyllda väggar skulle vara att dränerande värmeisolering ap- pliceras (i kombination med förbättrad markdränering) på utsida vägg samt slipning/fräsning av betongen på minst 3 millimeter, för att ta bort avvikande lukt, och därefter kontrollera om lukt finns på betongen.

(6)

Skulle luktproblemen finnas kvar, enligt vår erfarenhet är risken ganska stor, återstår egentli- gen inget annat alternativ är att ett mekaniskt undertrycksventilerat system installeras d v s. att det finns en risk för dubbla kostnader. Å andra sidan kan dränerande markåtgärder behöva ut- föras ändå.

Tak

Råspont och till viss del takbjälkar har noterats vara fuktskadade vid de kontroller som gjordes vid undersökningen. Huruvida detta är något som påverkar innemiljön negativt är svårt att av- göra. Om det ska påverka innemiljö negativt behöver det råda ett övertryck i takkonstruktionen jämfört med inomhus i kombination med luftotätheter i takbjälklaget. Det kan dock inte ute- slutas förekomma periodvis över året (tryckbilder över olika konstruktionsdelar kan variera).

Således behöver fuktskador i takkonstruktionen på sikt åtgärdas eventuellt hindras påverka in- nemiljön negativt genom lufttätande åtgärder (praktiskt svårt att utföra) eller att säkerställa att takkonstruktionen har ett undertryck jämfört med inne. Det föreligger således en fuktrisk om fuktig inomhusluft tar sig upp i takkonstruktionen och kondenserar mot en kall undertaksyta (råsponten).

Fasader och fönster

Vissa fasader t.ex. fönster- och stålpartier samt tegelväggar är i behov av renovering. Otätheter i fönster- och stålpartier behöver tätas för att minska risken för inläckage. Observera att väggen är tunt isolerad och plåtbeklädd vilket kan påverka termisk komfort negativt.

Skadade tegelväggar kan fogas om i kombination med att byta ut frostsprängda tegelstenar.

Alternativet till detta vilket torde vara den bästa åtgärden är att montera en ny fasad utanpå skadade tegelfasader dvs. en ny regnkappa.

Relativt många fönster är i behov av byte eller renovering. Rötskador har noterats i karm- bottenstycken samt rötskadade glasningslister. Vid eventuellt byte av fönster rekommenderar vi att sekundär tätning utförs/tillämpas vid fönstermontaget.

Planritning sidan 2 i bilaga 1 Golv och väggar

Avvikande kemisk lukt förekommer i rum samt i konstruktioner enligt luktkontroll ovan. Det bästa alternativet till åtgärd torde vara att installera ett mekaniskt undertrycksventilerat system.

De krav som bör ställas på ett mekaniskt undertrycksventilerat system har ni tagit del av oss tidigare och bör tillämpas. Möjligtvis kan det fungera att strippa golvmattor slipa/fräsa av be- tongen på limrester och applicera en erforderlig lukt- och emissionsspärr enligt ovan.

Vidare så bör organiskt material och byggspill bör tas bort från mark i kulvertar samt kryp- grunder. Plastfolie kan läggas på marken för att hindra att markfukt diffunderar upp till in- neluften (fukttillskott i krypgrunden).

(7)

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Observera att korridorer/kulvertar, pannrum, skyddsrum mm. har lämnats helt eller delvis utan åtgärd. Vi bedömer att påverkan på innemiljön torde var liten eftersom utrymmena inte är av- sedda för längre vistelse. Möjlighet finns att innemiljön kan påverkas negativt om rummen har ett övertryck jämfört med utanför. Säkerställs ett undertryck i dessa rum i förhållande till öv- riga lokaler bör det således inte påverka innemiljön i övriga lokaler.

Planritning sidan 3 i bilaga 1 Omklädningsrum plan 2

Fuktskadat material tas bort lokalt (puts och trä) i vägg vid WC. Otätheter i ytskikt i duschrum bör åtgärdas.

Hållbar Samhällsbyggnad - Byggnadsfysik och innemiljö

Utfört av Granskat av

__Signature_1 __Signature_2

Magnus Hansén Eva Sikander

Bilagor

1. Planritningar 2. Fotografier 3. Mätprotokoll

(8)

Bilaga 1

(9)

(10)

Bilaga 1

(11)

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fotografi 1. Syllar i ytterväggskonstruktion. Översta tryckimpregnerad och synliga missfärg-

ningar på undre syll. Syllisolering av bitumenpapp.

Fotografi 2. Synliga missfärgningar bakom golvsockel i yttervägg (hemkunskapssalen).

(12)

Bilaga 2

Fotografi 3. Spröd linoleummatta mot yttervägg (fönster-/stålpartier). Mögellukt och fuktindikation i golv.

Fotografi 4. Synlig mikrobiell påväxt på råspont i takkonstruktion.

(13)

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fotografi 5. Frost- och rostsprängningar förekommer i tegelfasader.

Fotografi 6. Rötskador i fönsterkonstruktion. Fönster i behov av renovering/byte.

(14)

* Metodförteckning Instrument Mätosäkerhet Anmärkning A temperatur [°C] SP MET 3864/3865 elektrisk termometer D700 ±0,4 °C (k=2)

B1 tryck [Pa] SP MET 3948 manometer inomhus ±0,6 % eller minst ±0,9 Pa (k=2)

utomhus ±2 x (max-min) och minst ±1,8 Pa (k=2) max vindhastighet 3 m/s

B2 tryck [Pa] SP MET 3948 manometer indikationsmätning

C relativ fuktighet [%] SP MET 3951 elektrisk fukt- och temperaturgivare ±5 % / ±1 °C (k=2) yttre omständigheter ingår ej D relativ fuktighet [%] SP MET 3630 elektrisk fukt- och temperaturgivare ±3,7 % / ±0,4 °C (k=2)

E relativ fuktighet [%] SP MET 0785 elektrisk fukt- och temperaturgivare ±2,2 % / ±0,4 °C (k=2) bland annat inför mattläggning

F fuktkvot trä [kg/kg] SP MET 3952 resistiv fuktmätning mellan stålstift ±0,04 kg/kg (k=2) yttre omständigheter ingår ej indikationsmätn. om annat trämaterial än gran eller furu G fuktkvot trä [kg/kg] SP MET 3631 resistiv fuktmätning mellan stålstift <0,12±0,021 kg/kg, <0,23±0,034, <0,26±0,041 (k=2) ospecificerat träslag gran eller furu

H fuktkvot trä [kg/kg] SP MET 3631 resistiv fuktmätning mellan stålstift <0,12±0,008 kg/kg, <0,23±0,012, <0,26±0,017 (k=2) specificerat träslag gran eller furu M mikrobiologisk analys provtagning för mikrobiell analys se bilagt protokoll se bilagt protokoll

K kemisk analys se bilagt protokoll se bilagt protokoll se bilagt protokoll

Metod D, G och H är ackrediterade av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC)

Mätprotokoll

Objekt Uppdragsgivare

Lyckeskolan i Kinna Marks Kommun

Mätdatum

2016-06-27

Provtagare

MA, MH, MS

Mätpunkt/iakttagelser

Mät- metod

*

Tempe- ratur

°C

Relativ fuktighet

%

Ånghalt kg/m³10^-³

Fukt- kvot kg/kg

Mätplats

M1 Golv (luktkontroll) Plastmatta på avjämningsmassa.

Avvikande kemisk lukt under golvmatta och kletigt mattlim. Svag avvikande kemisk lukt i rum.

K Under golvmatta

M2 Golv (luktkontroll)

Plastmatta med stegljudsdämpning på betong. Avvikande unken lukt under golvmatta. Svag avvikande lukt i rum.

K Under golvmatta

M3 Golv (renoveringsgolv)

Plastmatta på spånskiva. Ingen avvikande lukt under golvmatta.

K Under golvmatta

M4 Golv (gym)

Plastmatta på betong. Tydlig kemisk lukt under golvmatta.

K Under golvmatta

M5 Golv

Plastmatta på betong. Avvikande kemisk lukt under golvmatta.

C/K 21,5 84 15,8 Under golvmatta

M6 Golv (referens)

Plastmatta på betong. Avvikande kemisk lukt under golvmatta. Platta på mark ca 8 cm betong, 50 mm cellplast under.

C/K 21,8 61 11,7 Under golvmatta

M7 Golv (ovan källare)

Linoleummatta på betong. Ser ut att vara asfaltsstrykning på betong.

K Under golvmatta

M8 Golv (referens, ovan källare) Linoleummatta på betong. Ser ut att vara asfaltsstrykning på betong.

K Under golvmatta

M9 Yttervägg

Konstruktion sett inifrån: gips, plastfolie, 120 mm regelstomme + mineralull, vindpapp, cementbaserad skiva. Inga synliga skador. Träreglar bytta. Syll ej åtkomlig.

F 0,10 Träregelstomme

(15)

* °C % kg/m³10^-³ kg/kg M10 Takkonstruktion ovan fönster

Konstruktion sett inifrån: brädtak, tjärpapp, takbjälke, mineralull, papp, mineralull (totalt ca 300 mm isolering), råspont, takpapp.

Synliga missfärgningar på råspont.

Avvikande mikrobiell lukt i provhål.

F/M F/M F M M

0,10 0,12 0,11

Takbräda

Undersida takbjälke Ovansida takbjälke Tjärpapp

Papp ovan isolering

M11 Takkonstruktion ovan fönster Konstruktion som mätpunkt M10.

Svåråtkomligt.

Avvikande mikrobiell lukt i provhål även klor?.

F 0,10 Råspont

M12 Yttervägg

Konstruktion sett inifrån: gips, plastfolie, 120 mm regelstomme + glasull, 2 syllar översta tryckimpregnerad, sylltätning av bitumen-gummi, avledningsplåt av koppar, vindpapp, cementbaserad skiva.

Synliga missfärgningar på undre syll.

Träreglar bytta. Övre syll bytt.

F/M F/M F/M F/M F F F

0,13 0,11 0,11 0,11 0,11 0,12 0,11

Utsida undersida syll Insida undersida syll Undersida tryckt syll Ovansida tryckt syll Insida stående regel Utsida stående regel Gips

M13 Takkonstruktion ovan fönster Konstruktion som mätpunkt M10.

Avvikande mikrobiell lukt i provhål.

F/M 0,13 Ovansida utsida regel (bakom bleck)

M14 Yttervägg

Konstruktion som mätpunkt M12.

Synliga missfärgningar på utsida reglar under fönsterhörnen. Synliga

missfärgningar på undre syll.

F/M F/M F/M F/M F F

0,21 0,15 0,13 0,12 0,10 0,12

Utsida undersida syll Insida undersida syll Undersida tryckt syll Ovansida tryckt syll Insida stående regel Utsida stående regel