Kandidatuppsatser i miljövetenskap 007-2019
Campus Gotland
Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet Uppsala Universitet, Campus Gotland
A NALYSRESULTAT FRÅN ENSKILDA BRUNNAR PÅ G OTLAND
T ILLGÄNGLIGGÖRANDE OCH ANVÄNDNINGSOMRÅDEN
Caroline Björkenstig
Kandidatuppsats i miljövetenskap 15 hp, 2019
Handledare: Roger Herbert, Uppsala universitet, Inst. för geovetenskaper.
Biträdande handledare: Frida Eklund, Länsstyrelsen Gotland Examinator: Karin Bengtsson, Uppsala universitet
Bilden på framsidan föreställer: Gårdspump Fotograf: Caroline Björkenstig
Denna uppsats är författarens egendom och får inte användas för publicering utan författarens eller dennes rättsinnehavares tillstånd.
Caroline Björkenstig
INNEHÅLL
INTRODUKTION ... 3
Syfte ... 4
Frågeställningar ... 4
BAKGRUND ... 4
Grundvatten och Gotlands geologi ... 4
Miljökvalitetsmål ... 5
Framtida klimatförändringar och påverkan på grundvattnet ... 5
100-undersökningen ... 6
Vattenkvalitet och analysparametrar ... 7
Klorid ... 8
Koliforma bakterier ... 8
Kväveföreningar ... 9
Tidigare initiativ att tillgängliggöra analysresultat ... 9
SGU:s datavärdskap och Interlab ... 10
METOD ... 10
Informationsinsamling ... 10
Medgivandeformulär ... 11
Medgivande och GDPR ... 11
Förslag till medgivandeformulär ... 12
RESULTAT ... 12
Användningsområden för Länsstyrelsen ... 12
Möjligheter att i dagsläget tillgängliggöra analysresultat ... 13
Förslag med de datasystem som finns tillgängliga idag ... 13
Förslag med framtida möjligheter med nytt datasystem ... 15
Medgivandeformulär ... 16
DISKUSSION ... 16
SLUTSATS ... 17
TACK ... 18
REFERENSER ... 18
SUMMARY ... 20
BILAGOR ... 22
Bilaga 1. Enkät till Länsstyrelsen. ... 22
Bilaga 2. Enkät till SGU. ... 23
Bilaga 3. Enkät till Vattenlab ... 24
Bilaga 4. Medgivandeformulär. ... 25
ANALYSRESULTAT FRÅN ENSKILDA BRUNNAR PÅ GOTLAND - TILLGÄNGGLIGGÖRANDE OCH ANVÄNDNINGSOMRÅDEN
Caroline Björkenstig. Självständigt arbete i miljövetenskap, 15 hp.
ABSTRACT
The water supply on Gotland mainly consists of withdrawal from groundwater wells both for public and private use. The groundwater on Gotland is especially vulnerable for
contamination and effects of climate change because of the geology and thin soil layer. The data collection regarding the quality of the groundwater is limited today and it is desirable that information and knowledge about the groundwater improves. Primarily, this concerns
Gotland’s 14000 private wells where analysis results are not available for authorities to use, for example, for work with environmental goals and water management. Therefore, this work aims to produce a proposition on how to make analysis results available and which use and applications they can have, and hopefully this can be a starting point for a practical
implementation on Gotland. The Water laboratory on Gotland, SGU (Geological Survey of Sweden) and the County Administrative Board answered a questionnaire about their area of work and involvement in this. The answers provided a basis for this work, resulting in two suggestions on how to make the analysis results available and in a consent form. In summary, it is possible to start to collect data on analysis results, which can be of importance and use in the water management on Gotland. This will be more easily implemented and easier when the Water laboratory get their new computer system.
Keywords: Analysis result, groundwater, water management, private wells.
SAMMANDRAG
Vattenförsörjningen på Gotland består till stor del av vattenuttag från täkter baserade på grundvatten både ur allmänna täkter och enskilda brunnar. Gotlands grundvatten är på grund av berggrunden och ofta tunna jordlager känsligt för föroreningar och förändringar i klimatet.
Idag är datainsamlingen gällande grundvattenkemin begränsad och det är önskvärt att informationen och kunskapen om Gotlands grundvatten ökar. Detta gäller framför allt Gotlands 14000 enskilda vattentäkter där analysresultaten idag inte är tillgängliga för
myndigheter att använda i exempelvis miljömålsuppföljningar och i vattenförvaltningsarbetet.
Därför syftar detta arbete till att ta fram ett förslag på hur ett tillgängliggörande av analysresultat kan gå till och vilka användningsområden som finns för dessa, och
förhoppningsvis ligga till grund för ett praktiskt genomförande på Gotland. Vattenlaboratoriet på Gotland, SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) och Länsstyrelsen fick svara på riktade frågor gällande deras del i detta arbete. Sammanställningen gjordes utifrån deras svar och resulterade i två förslag och ett medgivandeformulär. Slutsatsen är att det i dagsläget finns möjlighet att applicera och starta en datainsamling av analysresultat som kan vara till
betydande hjälp i vattenförvaltningsarbetet på Gotland. Det kommer att underlättas framöver när Vattenlaboratoriet får nytt datasystem.
Nyckelord: Analysresultat, grundvatten, vattenförvaltning, enskilda vattentäkter.
INTRODUKTION
Den enskilda vattenförsörjningen på Gotland är utbredd över hela ön och ungefär 14 000 hushåll har egen brunn. Gotlands geologi med sprickig berggrund och ofta tunna jordlager gör grundvattnet extra känsligt för yttre påverkan som exempelvis föroreningar eller förändrade nederbördsmönster (Länsstyrelsen 2018).
I Länsstyrelsen på Gotlands regionala vattenförsörjningsplan beskrivs att vattenfrågor har aktualiserats på senare år när grundvattennivåerna har varit mycket låga. Vattenkvaliteten är ofta dålig i enskilda vattentäkter (Länsstyrelsen 2018). Miljöövervakningen är begränsad när det kommer till enskilda vattentäkter och består idag av den så kallade 100-undersökningen som utförs var femte år. Där analyserar man prover från enskilda brunnar runt hela Gotland och sammanställer resultat för att få en bild av kvaliteten på grundvattnet för enskild
vattenförsörjning (Socialstyrelsen 2008). Länsstyrelsen har därför en begränsad datatillgång på analysresultat från enskilda vattentäkter.
I den regionala handlingsplanen för klimatanpassning i Gotlands län (Länsstyrelsen
klimatanpassning 2018) kan man läsa att framtida klimatförändringar som förväntas drabba Gotland är sjunkande grundvattennivåer, temperaturökning, ökade nederbördsmängder och översvämningar. Klimatförändringarna kommer att medföra högre krav på vattenplanering på grund av att Gotlands vattensituation är känslig för de förändringar som ett förändrat klimat kan medföra. Länsstyrelsen gör därför bedömningen att integreringen av
klimatanpassningsarbetet i vattenförvaltningen är viktig och miljöövervakningen riktas mer åt klimatperspektivet (Länsstyrelsen klimatanpassning 2018).
Ett av Sveriges miljömål handlar om grundvatten av god kvalitet. Varje år gör länsstyrelserna bedömningar och sammanfattningar gällande miljömålet som handlar om grundvatten och dess kvalitet, och sannolikheten att målet kommer att kunna nås. Som underlag finns olika indikatorer som kan bestå av statistik och provtagningar av vatten (Länsstyrelsen u. å). SGU som ansvarar för detta miljömål har tagit fram en målmanual för att underlätta bedömningar och göra dom mer konsekventa (SGU 2014). Indikatorerna för bedömning av grundvattnets kvalitet föreslås i manualen vara bland annat nitrat och ammonium, bakterier och naturliga ämnen som kan påverka dricksvattnet som exempelvis fluorid och klorid. I målmanualen beskrivs att kunskapsunderlaget beträffande enskilda vattentäkter bör öka exempelvis genom kartläggningar och mer datainsamling. Det nämns att analysdata från enskilda vattentäkter inte konsekvent samlas in av SGU och detta bör ses över, eftersom datat kan vara värdefull som underlag i uppföljningar och användas i indikatorbedömningar. Det är önskvärt om SGU, Länsstyrelser och kommuner samarbetar för att samla in dessa data och utvärderar resultaten (SGU 2014). Länsstyrelsen framhåller liknande åsikter i vattenförsörjningsplanen, ökade kunskaper behövs och mer omfattande miljöövervakning av grundvatten för enskilda vattenuttag, bland annat när det gäller kemiska parametrar (Länsstyrelsen 2018).
Region Gotlands vattenlaboratorium analyserar ca 1000 vattenanalyser från enskilda brunnar varje år. Analysresultaten från enskilda vattentäkter rapporteras i dagsläget inte in till någon myndighet utan det är endast fastighetsägarna som får resultaten. Detta gör att det blir ett tapp i information gällande grundvattenanalyser som inte kan användas i miljöarbetet på Gotland.
Sammanfattningsvis kan sägas att ett av problemen är att kunskapsunderlaget gällande grundvatten och dess kvalitet är bristfällig. Analysresultat från enskilda vattentäkter är idag inte tillgängliga på Gotland, för exempelvis Länsstyrelsen att använda som
bedömningsunderlag i miljömålsuppföljning och övervakning av grundvattenstatusen.
Länsstyrelsen på Gotlands vattenförsörjningsplan för Gotland redogör övergripligt för vattenförsörjningen och framtida utmaningar i dricksvattenförsörjningen (Länsstyrelsen
2018). I denna rapport framgår det att behovet av ytterligare bättre kunskaper gällande grundvatten är önskvärt. Både när det handlar om den kemiska statusen och
grundvattennivåer. Klimatförändringar kommer ytterligare att påverka den redan utsatta situationen gällande vattenförsörjningen på Gotland och kvaliteten på grundvattnet riskerar att försämras. Därför är det av stort intresse från både SGU och Länsstyrelsen på Gotlands sida att det finns framtida möjligheter att ta tillvara på vattenanalysdata från enskilda vattentäkter, genom att tillgängliggöra dom för användning inom vattenförvaltningsarbetet.
Syfte
Eftersom det är önskvärt att samla in kunskap och data gällande enskilda vattenuttag syftar detta arbete till att förbereda för att detta ska kunna möjliggöras på Gotland. Syftet med projektet är att ta fram ett förslag på hur analysresultat från enskilda brunnars vattenprover kan tillgängliggöras genom en beskrivning av detta och framtagande av ett
medgivandeformulär. Syftet är även att undersöka vad dessa analysresultat kan användas till, främst Länsstyrelsens på Gotlands användningsområden. Målet är att detta arbete ska kunna ligga till grund för ett praktiskt genomförande på Gotland.
Frågeställningar
Frågeställningar som ligger till grund för detta arbete är följande:
Hur kan analysresultat från vattenprover ur enskilda vattentäkter tillgängliggöras?
Till vad kan Länsstyrelsen på Gotland använda dessa analysresultat?
Vem kan vara datavärd och vem ansvarar för att datat kommer in till datavärden?
Vilka samarbeten behövs för att detta skall fungera (datasystem, medgivandebevis, tillgång till datat mm.)?
Hur kan ett medgivandeformulär se ut och vad innebär det?
BAKGRUND
Grundvatten och Gotlands geologi
Gotlands berggrund bildades för ca 400 miljoner år sedan och består främst av märgel och kalksten eftersom tropiska korallrev legat till grund för Gotlands geologiska uppbyggnad.
Gotland har sprickig berggrund och karstsprickor löper igenom kalkstensberget. Gotland steg efter den senaste istiden upp från Littorinahavet som var ett betydligt saltare hav än Östersjön är idag och därför finns områden med relikt vatten kvar på Gotland än idag (Pirnia 2012). Det relikta saltvattnet kan påverka grundvattnet och höja kloridhalterna och orsaka
smakförändringar och korrosion på ledningar (Länsstyrelsen 2018).
Grundvatten från kommunala vattentäkter i Sverige försörjer ca 23% av befolkningens behov av dricksvatten. För Gotlands del är det däremot hela 65% av dricksvattnet från de
kommunala vattentäkterna som kommer från grundvatten (Fig. 1) (Länsstyrelsen 2018).
Allmänna vattentäkter används för kommunal dricksvattenförsörjning och har regelverk kopplade till sig gällande vattenkvaliteten. Enskilda vattentäkter är oftast enskilda brunnar där hushållen tar sitt dricksvatten. Där saknar ofta dricksvattnet någon avancerad rening utan råvattnet används direkt som dricksvatten (SGU u.å.).
Figur 1. Källor till dricksvatten för Gotlands och Sveriges kommunala vattenuttag (Länsstyrelsen 2018).
Grundvattenbildningen på Gotland är påverkad av olika faktorer bland annat av mängden nederbörd, mäktighet på jordlager och ytavrinning (Länsstyrelsen 2018). Den genomsnittliga årsmedelnederbörden på Gotland ligger på omkring 500-600 mm (SMHI 2017). Eftersom Gotland har tunna jordlager och grundvattnet oftast transporteras i spricksystem, kan det vid kraftig nederbörd och torka orsaka kvalitetsförsämringar och grundvattennivåfluktuationer relativt snabbt. Länsstyrelsen påpekar i sin rapport att det är på grund av detta som
grundvattnet på Gotland är extra sårbart (Länsstyrelsen 2018). Den största påfyllningen av grundvatten sker mellan november och april (Perttu et al. 2011).
Miljökvalitetsmål
År 1999 beslöt riksdagen att anta nationella miljömål varav ett riktar sig emot grundvatten och dess kvalitet. Målsättningen var att år 2020 uppfylla de mål och delmål som var uppsatta för att grundvattnet skulle uppnå god kvalitet och att människans negativa påverkan skulle begränsas. Grundvattennivåer och dricksvattnets kvalitet ska inte riskera att orsaka skador på människors, djurs eller miljöns hälsa. Dessa miljömål ska tas i beaktande av alla myndigheter i deras arbete, SGU har dock lite extra ansvar för att miljömålet gällande grundvatten av god kvalitet uppfylls (Lewis et al. 2013). Miljömålet gällande grundvatten definieras av riksdagen på detta sätt ” Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.” (Naturvårdsverket 2018). På den svenska internethemsidan för miljömålen (Sveriges miljömål u.å) framgår det att målet inte bedöms kunna komma att nås till år 2020 och att skyddet av grundvattenresurserna behöver snabbas på. Länsstyrelserna för respektive län har ansvar för att det regionala arbetet med miljömålen samordnas och driver på för att dessa ska få genomslag i bland annat
samhällsplaneringen. Länsstyrelserna gör med hjälp av indikatorer för varje miljömål, insamlad kunskap och miljöövervakning bedömningar om de uppsatta målen kommer att kunna nås. Detta rapporteras årligen in och riksdagen och regeringen får ta del av resultaten (Länsstyrelsen u.å).
Framtida klimatförändringar och påverkan på grundvattnet
I och med klimatförändringarna som förväntas i framtiden kan grundvattensituationen förändras både kvalitetsmässigt och nivåmässigt (Länsstyrelsen 2018). Enligt en rapport från SMHI (SMHI 2015) kommer Gotlands län att få uppleva högre temperaturer, ökad nederbörd
och mildare vintrar baserat på RCP 4,5 och 8,5. RCP scenarierna innebär beräkningar på hur strålningsdrivningen kommer att se ut i framtiden, det vill säga förstärkningen av
växthuseffekten (SMHI 2018). Som en följd av dessa förändringar i klimatet förväntas även växtperioden öka med upp till ca 4 månader i slutet av seklet. Risken för kraftiga skyfall kommer också troligtvis att öka och enligt beräkningar kan regnmängderna öka med ca 25% i dygnsnederbörd (SMHI 2015).
SGU har sammanställt en rapport som handlar om grundvattennivåer och vattenförsörjning vid ett förändrat klimat (SGU 2010). Där beskrivs att grundvattennivåerna kan komma att påverkas på så sätt att nivåerna blir lägre under sommar och höstmånaderna. Detta på grund av att avsänkningsperioden dvs. perioden då grundvattennivån har möjlighet att sjunka, blir längre eftersom snösmältningen sker tidigare. Risker finns att grundvattenkvaliteten även kommer att försämras i och med större nederbördsmängder och skyfall. Förorenat ytvatten har chans att tränga ner i brunnar och mikroorganismer eller vägsalt kan påverka
grundvattenkvaliteten negativt (SGU 2010). Eftersom Gotland ofta har ytligt grundvatten och tunna jordlager blir vattnets uppehållstider relativt korta. Detta gör att grundvattnet är extra känsligt för kraftiga nederbördsmängder där föroreningar kan sköljas ner i grundvattnet och orsakar kvalitetsförsämringar. Då sommartorkan även riskerar att bli allvarligare i framtiden kan behovet av grundvattenuttag öka för exempelvis bevattning, vilket kan leda till att klorid tränger in i brunnar. Det finns större risk att vid låga grundvattennivåer ”dra upp” relikt saltvatten i vattentäkter vilket kan göra de obrukbara (Länsstyrelsen 2018).
Lägre grundvattennivåer och ökat uttag kan förändra grundvattnets strömningsriktningar. Där dricksvattenbrunnar ligger i anslutning till enskilda avloppsanläggningar med infiltration kan förändrade flödesvägar kontaminera brunnen med exempelvis mikroorganismer (SGU 2010).
En annan faktor som kan komma att påverka grundvattnet och dess kvalitet är havsnivåstigningen som en effekt av klimatförändringarna.
År 2100 beräknar SMHI att havsvattennivån runt Gotland kan ha stigit med ca 0,5 meter och ca 1,2 meter vid stormar (SVT 2018). I en artikel av Ebert et al. (2016) har de med hjälp av datamodeller beräknat påverkan på Gotlands kustområden vid en havsnivåstigning på 2 meter.
Detta anses vara lite högre än generellt beräknat men ändå inom ett rimligt scenario med kraftiga klimatförändringar. De kom fram till att 3% motsvarande 99km2 kommer att
översvämmas om havet stiger med 2 meter (se Fig. 2). Detta skulle innebära att 231 brunnar i kustområdena på Gotland direkt skulle dränkas av havsvatten och betydligt fler brunnar längre inåt land få saltvatteninträngning (Ebert et al. 2016).
100-undersökningen
På Gotland genomför man var femte år en så kallad 100-undersökning. Där ingår analyser på vattenkvalitén från 100 slumpmässigt utvalda enskilda vattentäkter över hela ön. I den senaste undersökningen gjord 2015 framgår det att en fjärdedel av brunnarna hade otjänligt vatten och hälften var påverkade bakteriologiskt (Region Gotland 2015).
Anledningen till att denna undersökning utförs är för att få en bild över enskilda brunnars dricksvatten och att övervaka och följa förändringar i grundvattenkvaliteten. Miljö- och hälsoskyddsnämnden på Region Gotland har möjlighet att följa utvecklingen av deras arbete med vattenskyddsåtgärder genom att titta på resultaten från 100-undersökningarna. År 2015 utökades 100-undersökningen till analyser på 200 brunnar (Region Gotland 2015).
Figur 2. Påverkan på kustområdena på Gotland vid en havsnivåstigning på 2 meter. De röda områdena skulle helt ligga under vatten (Ebert et al. 2016).
Vattenkvalitet och analysparametrar
Lagar kring grundvatten och grundvattenförvaltning hittar man främst i miljöbalken från 1999. Det finns ingen enskild lag som reglerar lagar kring vatten och grundvatten utan det Svenska regelsystemet fungerar mer övergripande och i olika lagstiftningar. I miljöbalken framgår att miljökvalitetsnormer för grundvatten ska finnas och att SGU har detta
ansvarsområde. Miljökvalitetsnormerna skall reglera vattenkvaliteten på grundvattnet för att hindra skador på bland annat människors hälsa (Lewis et al. 2013). På Gotland har det under 2014-2016 visat sig att endast 9,4% av de enskilda vattentäkterna har tjänligt vatten (Sveriges miljömål u.å).
För de som tar sitt dricksvatten ur enskild brunn rekommenderas att både bakteriologiska, kemiska och fysikaliska analyser görs var tredje år (Livsmedelsverket 2015). De kemiska analysresultaten kan påverkas av naturliga företeelser som exempelvis berggrund, nederbörd och jordlager. Gotland domineras av lättvittrad kalkberggrund vilket hindrar risken för försurning och grundvattnet kan därför naturligt ha högre sulfathalter än andra platser i Sverige. De mikrobiologiska analyserna kan påvisa om skadliga mikroorganismer finns i dricksvattnet som kan härröra från läckage från jordbruksmark eller enskilda
avloppsanläggningar (SGU 2013).
Region Gotland har på Visby lasarett och inom Laboratorie Medicinskt Centrum Gotland (LMCG) Vattenlab, där vattenprover från både enskilda brunnar och kommunala vattentäkter analyseras (Region Gotland 2017). Vattenlab utför drygt 1000 analyser från enskilda brunnar varje år (se Fig. 3).
Figur 3. Antalet vattenanalyser som Vattenlab utför varje år. De blå staplarna visar analyser från kommunala vattentäkter och de röda staplarna från enskilda brunnar. Anledningen till att så pass många prover på kommunala vattentäkter ses under 2009 är för att det är en sammanslagning från år 2007, 2008 och 2009 (Vattenlaboratoriet 2018).
Länsstyrelsen på Gotland skriver i sin regionala vattenförsörjningsplan (Länsstyrelsen 2018) att det finns behov av nationellt stöd inom vissa områden gällande Gotlands vattenförsörjning.
Dessa områden är bland annat problem med relikt grundvatten där klorid finns i vattnet och att mikrobiologiska parametrar uppmärksammas mer. Indikatorer för bedömning av
grundvattenkvalitet som föreslås för miljömålsuppföljningen innehåller även parametrar som klorid, koliforma bakterier och kväveföreningar (SGU 2014). Därför beskrivs de lite mer ingående nedan.
Klorid
Förändringar i grundvattennivåer och vattentryck kan påverka vattenkvaliteten på olika sätt.
Vid låga grundvattennivåer kan kloridhalterna öka som en följd av att havsvatten vid
kustområden tränger in i dricksvattenbrunnar och förorenar dessa. Förhöjda kloridvärden kan även uppstå om relikt grundvatten dras upp i det sötare vattenskiktet vilket kan orsaka
smakförändringar och ökad korrosionsbenägenhet på vattenledningar (Naturvårdsverket 2000).
Koliforma bakterier
Om mikroorganismer som exempelvis Escherichia-coli påvisas i analysresultaten på grundvatten kan detta tyda på att vattnet kontaminerats av fekalier. Detta kan orsakas av läckage från avloppsanläggningar eller vid spridning av gödsel. Om Escherichia-coli bakterier
hittas i grundvattnet kan det vara så att även andra sjukdomsframkallande mikroorganismer finns i dricksvattnet och man bör vara restriktiv med att använda det till dricksvatten (Region Gotland 2015).
Kväveföreningar
Höga halter av kväveföreningar som nitrat, nitrit och ammonium kan indikera att grundvattnet är påverkat av gödsel eller avlopp eller att brunnen är otät och förorenat ytvatten har möjlighet att rinna ner i brunnen (Region Gotland 2015). Vatten som innehåller nitrathalter över 50mg/l och nitrithalter över 0,1mg/liter är otjänligt och bör ej drickas av små barn (Instruktion
Vattenlaboratoriet 2018).
Vattenlab utför dessa nedan listade biologiska och kemiska parametrar på sitt laboratorium (Tab. 1). Vid svarsrapporteringen finns resultat från de olika analyserna och en bedömning utifrån Livsmedelsverkets regler och riktvärden. Vattenanalysresultatet kan bedömas som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt (Instruktion Vattenlaboratoriet 2018).
Tabell 1. Parametrar som analyseras vid en standardanalys som Vattenlab utför både bakteriologiska och kemiska parametrar (Instruktion Vattenlaboratoriet 2018).
__________________________________________________________________________________
Escherichia-coli (E. coli) Koliforma bakterier (35°C) Antal mikroorganismer (22°C) Alkalinitet
Ammonium Fluorid Fosfat Färg Järn Kalcium Kalium
COD mangan kemisk syreförbrukning Klorid
Konduktivitet Koppar Lukt Magnesium Mangan Natrium Nitrat Nitrit pH Sulfat
Totalhårdhet, kalcium & magnesium Turbiditet (grumlighet)
_________________________________________________________________________
Tidigare initiativ att tillgängliggöra analysresultat
Socialstyrelsen beskriver i en rapport från 2008 (Socialstyrelsen 2008) hur de tillsammans med SGU initierat ett nationellt tillsynsprojekt som handlar om enskilda brunnar och dess dricksvatten.
Det framgår i rapporten att det saknats information och kunskap gällande
dricksvattenkvaliteten från enskilda brunnar, och för att uppmana brunnsägare att ta vattenprover och samla in data från dessa startades detta projekt. SGU har i samband med detta projekt startat en databas där analysresultat från vattenprover kan lagras. För att
vattenlaboratorierna ska kunna överföra sina analysresultat startade SGU även användningen av Interlab. Interlab är en typ av filformat som möjliggör att analysdata kan skickas mellan olika databassystem och förenklad dataöverföring mellan analyslaboratorierna och SGU:s databaser. I rapporten skriver Socialstyrelsen att ett medgivande från brunnsägarna är en
förutsättning för att datat som normalt är sekretessbelagt skall kunna göras offentligt i databasen. Hur medgivandet skulle utformas exempelvis med separat blankett var upp till varje enskilt laboratorium som ingick i projektet att besluta om. Syftet med projektet från Socialstyrelsens och SGU:s sida var att få ökad kunskap om enskilda brunnars vattenkvalitet, starta en databas för lagring av analysresultat och att anordna ett överföringssystem mellan laboratorierna och SGU. I rapporten nämns även att det vore önskvärt om databasen hålls levande och utvecklas med ett kontinuerligt inflöde av information (Socialstyrelsen 2008).
Synlab är ett företag som genomför olika typer av analyser bland annat vattenanalyser från enskilda brunnar. De har fyra laboratorier i Sverige (Synlab u.å). Hos Synlab gör man elektroniska beställningar av vattenanalyser och där de integrerat en medgivanderuta vid beställningen av vattenprovet. I deras information gällande medgivande framgår att
analysresultaten, fastighetsbeteckningen och följesedeln lagras i databaser hos SGU och hos aktuellt miljökontor och att dessa handlingar därmed blir offentlig handling. Detta för att samla in analysresultat som kan användas i miljöarbete och för att förbättra kunskaperna om grundvattenkvaliteten (Synlab medgivandeinformation u.å).
SGU:s datavärdskap och Interlab
Sveriges geologiska undersökning (SGU) är nationell datavärd för information som samlas in gällande grundvatten. Detta görs på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och
vattenmyndigheten. Datavärdskapet innebär att SGU ska lagra data, tillgängliggöra och kvalitetskontrollera information om grundvatten främst ifrån miljöövervakningsprogram.
Informationen gäller framför allt grundvattennivåer och kvaliteten på grundvattnet (SGU, datavärdskap 2018). SGU ansvarar även för brunnsarkivet där teknisk data om brunnar lagras.
Det kan vara information om brunnsdjup, läge och vattenkapacitet. Sedan 1976 är det lag på att brunnsborrare skickar in denna typ av data till SGU som sedan lagrar detta i databasen.
2015 fanns det uppgifter om ungefär 550 000 brunnar i Sverige och det ökar stadigt för varje år främst för att energibrunnar för exempelvis bergvärme även rapporteras in till
brunnsarkivet (SGU produktbeskrivning 2015).
När det gäller allmänna vattentäkter lagrar SGU informationen i vattentäktsarkivet. Där finns data på lokalisering, uttagsmängder och analysresultat från råvatten och dricksvatten.
Kommunerna godkänner att vattenlaboratorierna skickar in informationen till SGU som lagrar datat. I vattentäktsarkivet ingår även information från större enskilda vattenanläggningar där fler än 50 personer försörjs med dricksvatten eller uttaget är större än 10m3/dygn (SGU, vattentäktsarkivet 2018).
SGU har arbetat med att utveckla och förbättra filformatet Interlab 4.0. Interlab startades på 1990-talet av det som idag är Svenskt Vatten och har utvecklats vidare fram till idag. Syftet med Interlab är att det ska användas för insamling av dricksvattenanalyser från
vattenlaboratorier och anpassats utifrån EU:s dricksvattendirektiv och Livsmedelsverkets rapporteringskrav (Svenskt vatten 2010).
METOD
Informationsinsamling
Arbetet med att ta fram ett förslag på hur det i praktiken skulle kunna gå att tillgängliggöra analysresultat involverade både Vattenlab och SGU. Metoden som jag använt för att samla in information om hur tillgängliggörandet av analysresultaten kan gå till var att skriftliga frågor skickades till Vattenlab och SGU (bilaga 2 och 3). Syftet med utformningen av frågorna var
även att de skulle göra det möjligt att sammanställa ett förslag på hur det praktiska genomförandet av att tillgängliggöra analysresultat kan fungera.
För att besvara frågeställningarna kring vad Länsstyrelsen kan ha för nytta av analysresultaten fick även Frida Eklund och Markus Ekeroth på Länsstyrelsen på Gotland besvara skriftliga frågor (bilaga 1). Dessa skickades in i Word format via mail. För att få in svar på frågorna i rimlig tid och för att se till att både SGU och Vattenlab skulle ges möjlighet att besvara frågorna skickades de ut tidigt under arbetets gång.
Enkäten med frågor som skickades till Lena Maxe på SGU rörde främst deras datavärdskap, dataöverföringsmöjligheter och medgivande från brunnsägare (bilaga 2).
Enkäten som skickades till analysansvarig Marianne Lindberg-Lagerin på Vattenlab handlade främst om praktiska lösningar med hanteringen av ett medgivande och vilka möjligheter som finns i deras nuvarande och framtida datasystem (bilaga 3).
För att samla in information och skapa en uppfattning om hur Vattenlab arbetar och se vilka möjligheter som finns idag finns gällande bland annat dataöverföring till SGU, handhavande av analysresultat och möjliga problem med processen att tillgängliggöra analysresultaten, gjordes ett platsbesök och intervju med analysansvarig och IT-ansvarig på Vattenlab 2018-11- 20. Under intervjun och platsbesöket fördes anteckningar. Svaren på frågorna och
informationen som framkom vid platsbesöket och intervjun redovisas i resultatdelen.
Medgivandeformulär
För att sammanställa ett applicerbart och regelmässigt rätt medgivandeformulär krävdes mycket faktainsamling och bakgrundsundersökning. För att reda ut vilka rättsliga och juridiska riktlinjer som bör beaktas i ett medgivandeformulär eller samtycke användes information från Datainspektionens hemsida gällande inhämtande av samtycke
(Datainspektionen, samtycke u.å).
Medgivande och GDPR
GDPR är en förkortning av General Data Protection Regulation, dvs dataskyddsförordningen (Datainspektionen, GDPR u.å). För att använda personuppgifter kan det krävas ett
samtycke/medgivande. Ändamålet för den insamlade datat sätter begränsningarna för användningsområdet och måste vara tydligt för den som ger sitt medgivande.
Ändamålet ska vara specifikt formulerat och syftet med behandlingen av personuppgifterna måste framgå. Samtycket ska vara frivilligt och maktförhållandena jämlika. Den som givit sitt medgivande/samtycke måste få möjlighet att ångra sig och det ska vara lätt att återkalla ett samtycke. I samband med samtycket får det inte ställas några krav eller villkor på
motprestation. Godkända samtycken kan exempelvis vara ett muntligt uttalande eller en aktiv handling som att sätta ett kryss i en kryssruta. Samtycket ska dokumenteras.
(Datainspektionen, Samtycke u.å).
Information om följande som beskrivs på datainspektionens hemsida (Datainspektionen, Samtycke u.å) behövs för att den som ger sitt medgivande ska känna till varför denne ger sitt samtycke.
Vem som begär samtycket.
Vilken typ av personuppgifter ni tänker behandla.
I vilket syfte som det är tänkt att använda personuppgifterna. Är det fler än ett syfte, beskrivs vart och ett.
Klargör att det är möjligt att återkalla sitt samtycke.
Dataskyddsförordningen innehåller bestämmelser om hur behandling av personuppgifter regleras. Personuppgifter definieras i förordningen som ” varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person (nedan kallad en registrerad), varvid en
identifierbar fysisk person är en person som direkt eller indirekt kan identifieras särskilt med hänvisning till en identifierare som ett namn, ett identifikationsnummer, en
lokaliseringsuppgift eller onlineidentifikatorer eller en eller flera faktorer som är specifika för den fysiska personens fysiska, fysiologiska, genetiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet” (Datainspektionen, dataskyddsförordningen u.å).
För att kunna bevisa att samtycke givits framgår det i dataskyddsförordningen att ”...den personuppgiftsansvarige kunna visa att den registrerade har samtyckt till behandling av sina personuppgifter” (Datainspektionen, Samtycke u.å).
Förslag till medgivandeformulär
Medgivandeformuläret arbetades fram i Microsoft-Word. Utformningen av
medgivandeformuläret skulle vara max en A4-sida i omfattning. Relevant information och tydlighet var utgångspunkterna för att skapa ett så lättbegripligt och regelmässigt korrekt medgivandeformulär. Mycket hänsyn togs till den information som framgick på
Datainspektionens hemsida om hur ett medgivande bör vara utformat.
När det första utkastet på medgivande formuläret var klart kommunicerade jag det med både Vattenlab och SGU för deras kommentarer. Medgivandet skickades även till Länsstyrelsen som fick komma med kommentarer. Detta reviderades efter kommentarerna och finns nu som ett förslag (bilaga 4).
RESULTAT
Användningsområden för Länsstyrelsen
Länsstyrelsen på Gotland menar att de skulle ha ett antal olika användningsområden för analysresultat från enskilda brunnar om dessa skulle bli tillgängliga. Eftersom varje län redovisar en årlig miljömålsuppföljning skulle tillgängliga analysresultat kunna utgöra bra kunskapsunderlag för att exempelvis visa hur det står till med grundvattenkvaliteten på Gotland. Länsstyrelsen skulle kunna använda dessa analysresultat i olika utvärderingar och eventuellt i arbetet med statusklassningar och påverkansbedömning som en del av
vattenförvaltningsarbetet.
Analysresultaten skulle kunna utgöra en bra komplettering till den befintliga
miljöövervakningen som idag består av 100 undersökningarna som utförs av Region Gotland anser Länsstyrelsen. Det skulle kunna bli en mer kontinuerlig datainsamling då 100-
undersökningen endast utförs under en begränsad tid på året och endast utgör ett begränsat antal vattenprov. Det som dock Länsstyrelsen menar kan vara en begränsning i användandet av analysresultaten är att fastighetsägare möjligtvis endast tar ett begränsat antal analyser och parametrar på vattnet och att de inte följer Livsmedelsverkets rekommendationer om
provtagningsintervall. Detta kan göra att det kan bli svårt att följa förändringar över tid i varje enskild brunn. Det kan därför vara mer relevant att göra jämförelser årsvis om man vill se eventuella förändringar då som en sammanslagning av analyser som finns tillgängliga för respektive år. Länsstyrelsen menar att analysresultaten troligtvis även skulle kunna användas i klimatanpassningsarbetet och att det skulle vara intressant för dom att utvärdera eventuella årstidsvariationer och påverkan på grundvattnet.
Det är enligt SGU inte utrett och klarlagt vilka som kan ha möjlighet att begära ut datat från analysresultaten i dagsläget. Men skulle det vara möjligt för alla att begära ut dessa uppgifter skulle det enligt Länsstyrelsen även kunna användas som underlag i till exempel
tillståndsprövningar. När det gäller låga grundvattennivåer och höga kloridhalter kan man enligt Länsstyrelsen se vissa samband eftersom risken för saltvatteninträngning ökar. Man kan förvänta sig högre kloridhalter under somrar med låga grundvattennivåer men det är ingen direkt orsak då höga kloridvärden kan bero på andra omständigheter. Det som Länsstyrelsen även nämner som intressant att jämföra är hur brunnsdjupet kan påverka kloridhalterna då man kan förvänta sig högre kloridhalter med ökat djup på brunnen.
I användandet och tolkningar av insamlade analysresultat behöver man enligt Länsstyrelsen även ta hänsyn till omständigheter som kan påverka vattenanalysresultaten. De nämner som exempel att om det varit en väldigt nederbördsrik period när vattenprov tagits ökar risken för att fler vattentäkter har otjänligt vatten. Framför allt gäller detta de mikrobiologiska
analyserna.
Felaktig eller bristande brunnskonstruktion kan även påverka analysresultatet och leda till problem med otjänligt vatten vilket man bör ta hänsyn till när man tolkar analysresultaten.
Länsstyrelsen efterfrågar även att datat ska gå att hantera på ett relativt lätthanterligt vis så att det ska vara möjligt att göra sammanställningar utifrån exempelvis vissa analysresultat och faktorer som kan vara sökbara och integrerade vid inrapporteringen till SGU.
Möjligheter att i dagsläget tillgängliggöra analysresultat
Vattenlaboratoriet på Gotland använder och arbetar för närvarande i ett datasystem som heter Labmaster 7. Enligt Vattenlab registreras nya beställningar av vattenprover där som kommer in till dom, analysresultat dokumenteras manuellt och information från följesedeln som skickats med beställaren skrivs in som fritext i filen. När alla analyser är färdiganalyserade skickas svarsresultaten och en bedömning till beställaren via post. Vattenlab har analysresultat lagrade i sitt datasystem från 2007, från enskilda brunnar har de data lagrade från 2009 då de startade upp analyser från privata kunder. I dagsläget finns det inga möjligheter att skicka analysresultat i det filformat som SGU kräver för att ta emot data från enskilda brunnar. För att SGU ska kunna hantera inflödet av datamängder behöver analysresultaten skickas in i Interlab-format vilket Vattenlab inte har möjlighet till med sitt nuvarande datasystem. När det gäller vattenprover från kommunala vattentäkter skickar Vattenlab endast
råvattenanalyssvaren till SGU och då som Excel-fil. Enligt Vattenlab har ändå SGU godkänt deras inrapportering genom Excel-filer. SGU lagrar för närvarande inga analysresultat från enskilda brunnar i någon speciell databas eftersom de meddelat att den är på gång att omstruktureras.
Vattenlab har i följesedeln till vattenprov lagt till en rad där beställaren skriver in sockennamn där vattenprovet är taget. Sockennamnet överförs sedan till datasystemet och skrivs manuellt in en sökbar ruta. Detta innebär att det finns en möjlighet för Vattenlab att ta fram lagrade analysresultat från varje enskild socken på Gotland och anonymisera dessa. Eftersom datat då inte kan kopplas till en enskild fastighet skulle ett medgivande då inte behövas. Resultatet blir att det är möjligt att få ut analysresultat från enskilda brunnar för varje socken men inte i den detaljgraden var vattentäkten är belägen.
Förslag med de datasystem som finns tillgängliga idag
Eftersom det i dagsläget inte finns några möjligheter att skicka analysresultat från enskilda brunnar till SGU från Vattenlab i Interlab-format är endast alternativa möjligheter aktuella.
Det vill säga att SGU tar emot Excel-filer med data från enskilda vattentäkter från Vattenlab.
Därför redovisas nedan hur detta skulle kunna fungera.
För att analysresultaten skall kunna göras tillgängliga och offentliga krävs först och främst ett medgivande från fastighetsägaren. Ett medgivandeformulär skulle kunna skickas med
beställaren när de hämtar provtagningsflaskor och följesedel enligt Vattenlab. Detta skulle inte direkt innebära mycket extra arbete menar dom. Detta skulle innebära att beställaren hinner läsa igenom medgivandeformuläret och ta ställning till villkoren.
Vid mottagandet av vattenprovet, följesedeln och medgivandeformuläret krävs en
uppmärkning av dessa så att medgivandet kan kopplas till just den aktuella analysen. För att göra detta anser Vattenlab att den bästa lösningen är att det på provflaskorna, följesedeln och medgivandeformuläret klistras en streckkod och en providentitet. Detta eftersom medgivandet enbart gäller den analysen som lämnas in vid det tillfället. Ingen historik från tidigare analyser eller framtida analyser gällande den fastigheten inkluderas i medgivandet. Det krävs därför ett nytt medgivande för varje inlämnande av nya vattenprover.
När ”provärendet” registreras i systemet behöver det tydliggöras om det kopplat till
analysresultatet eller providentiteten finns ett medgivande. Genom att exempelvis skriva SGU i fältet ”Rapportera till” i Labmaster 7 markerar man till den ansvariga för dataöverföringen att ett medgivande finns lämnat. Vattenlab tycker att detta är den bästa lösningen eftersom detta fält är sökbart vilket gör att den som sedan ska skicka analysresultaten förslagsvis söker fram dessa analyser en gång i månaden och skickar dom till SGU som Excel-fil. Detta blir då en form av ”internmarkering” där de på Vattenlab vet att de analyser som har det fältet ifyllt med SGU har givit sitt medgivande. I dagsläget finns det enligt Vattenlab ingen möjlighet att skanna in och spara dokument i Labmaster 7. Detta innebär att medgivandeformuläret inte kan lagras digitalt tillsammans med analysproverna. Därför är den bästa lösningen enligt Vattenlab att de sparas och arkiveras enligt befintliga arkiveringsregler i pärmar med
säkerhetsrutiner, för att bevisa att ett medgivande finns. Eftersom det enligt Datainspektionen (Datainspektionen, samtycke u.å) ska framgå att det är möjligt att återkalla sitt medgivande måste Vattenlab kunna hantera detta om det skulle ske. Om någon kontaktar Vattenlab och vill dra tillbaka sitt medgivande kan Vattenlab söka upp analysresultatet med hjälp av
fastighetsbeteckningen eller fastighetsägarens namn och radera det så att analysresultatet inte länge är tillgängligt. Medgivandeformuläret tas också bort och SGU kontaktas per telefon för att även de ska kunna radera analysresultatet från deras databaser. SGU förväntar sig även att det finns ett medgivande som vattenlaboratoriet ansvarar för och att de arkiverar detta när de tar emot analysresultat.
Informationen från följesedeln gällande exempelvis brunnstyp, fastighetsbeteckning och eventuell rening är även värdefullt för SGU att få tillsammans med analysresultaten eftersom det enligt SGU annars blir oanvändbara. Det är väsentligt att få dessa uppgifter för att göra uppföljningar och utvärderingar av datat. Eftersom det exempelvis är av betydelse om
reningstekniker används, om vattenprovet tas efter reningssteg, då blir analyserna missvisande och representerar inte grundvattnets kvalitet. Eftersom Vattenlaboratoriets datasystem är den begränsade faktorn gällande digital överföring är det enligt Vattenlab idag endast möjligt att posta eller scanna in och via krypterad mail skicka följesedeln som PDF-fil till SGU som får hantera den. Alternativt att i fritext i filen där analysresultaten finns inmatade skriva av informationen från följesedeln.
Som situationen ser ut idag kan en möjlig lösning med överföring som Excel-fil till SGU för att tillgängliggöra analysresultaten förslagsvis se ut på följande sätt:
Lämna ut medgivandeformulär i samband med utlämnandet av provflaskor.
Märk följesedel, provflaskor och medgivandeformulär med samma providentitet.
Vid registrering av vattenprov skriv SGU i ”Rapportera till” fältet.
En gång i månaden sök fram analysresultat som har SGU i ”Rapportera till” fältet.
Skicka analysresultaten till SGU som Excel-fil.
Arkivera medgivandeformulären i en pärm enligt uppsatta arkiveringsregler.
Förslag med framtida möjligheter med nytt datasystem
Till hösten 2019 menar Vattenlab att de troligtvis kommer att byta datasystem till
”Labvantage medical suite software point” där fler funktioner ska kunna hanteras digitalt och direkt överföring av analysresultat till SGU bli möjlig. De hoppas även att till årsskiftet öppna upp för att vattenanalysbeställningar ska kunna göras digitalt. Vattenlab menar att det då ska bli möjligt att på Region Gotlands hemsida under ”självservice” kunna beställa
vattenanalyser. Där använder beställaren BankID vid beställning och betalning och svarsresultaten kan skickas till en elektronisk brevlåda. Det skulle även enligt Vattenlab eventuellt gå att integrera en medgivanderuta i beställningen där beställaren kan kryssa i om denne medger att analysresultaten får användas och lagras. I det nya datasystemet kommer det enligt Vattenlab troligtvis att bli möjligt att lättare skicka analysresultat i det format som SGU kräver för att ta emot datat. Datasystemet Labvantage skapar excel-filer i Interlab-format som kan skickas till SGU. Eftersom det nya systemet tillåter att externa dokument som exempelvis ett medgivandeformulär skannas in och sparas tillsammans med analysresultaten kommer dessa inte behövas sparas fysiskt i en pärm. Detta kan vara ett alternativ innan en
medgivanderuta i den elektroniska beställningen implementeras. För det nya datasystemet finns det enligt Vattenlab möjligheter att skräddarsy vilken information från följesedeln man vill kunna lagra. Eftersom följesedeln till en början kommer var nödvändig för beställaren att fylla i manuellt behöver Vattenlab vid registreringen av analysen skriva över information från följesedeln till datasystemet. Information som SGU anser värdefull att skicka med
analysresultaten är fastighetsbeteckning, brunnstyp och eventuell rening. De anser även att uppgifter om brunnens användning och orsak till varför vattenprovet tas är viktig information att bifoga. Det kan därför vara relevant för Vattenlab att föreslå dessa
dokumentationsmöjligheter när systemet är under utveckling.
Vem som sedan kan få tillgång till databasinformationen och analysresultaten och hur
utlämnandet kan ske är enligt SGU inte klarlagt ännu och håller på att utredas. Förslag på hur tillgängliggörandet med det nya datasystemet kan vara utformat som följande:
Vid elektronisk beställning på Region Gotlands hemsida lägg till möjlighet för beställaren att kryssa i medgivande och publicera villkoren för medgivandet i informationsruta.
När följesedeln vid beställningen även blir elektronisk se till att kryssrutor för denna information finns med.
- Fastighetsbeteckning.
- Brunnstyp, borrad/grävd, djup.
- Eventuell rening, filter avhärdare, UV-ljus etc.
- Brunnens användning.
- Orsak till att vattenprovet tas.
Skicka datat till SGU i Interlab-format.
Medgivandeformulär
I dagsläget och även framöver innan ett medgivande kan ges i en elektronisk beställning av vattenprov krävs ett medgivande skriftligt från fastighetsägaren. Medgivandet (bilaga 4) som tagits fram innehåller information om vem som söker medgivandet, i detta fall Vattenlab inom Region Gotland. Eftersom analysresultatet tillsammans med fastighetsbeteckningen kan kopplas till fastighetsägaren är det enligt Vattenlab rimligt att denne skriver under
medgivandet. Syftet med medgivandet och vad informationen kommer att användas till ska framgå i medgivandeformuläret, samt vem som kommer att använda och lagra uppgifterna, i detta fall SGU och Länsstyrelsen på Gotland. Det framgår även i medgivandet att det finns möjlighet att återkalla sitt medgivande om så önskas.
I bilaga 4 finns ett förslag på ett medgivandeformulär.
DISKUSSION
Att tillgängliggöra analysresultat från enskilda vattentäkter kan öka kunskapen och övervakningen av grundvattensituationen på Gotland, detta har framgått av de svar Länsstyrelsen har redovisat till detta arbete. Läget som det ser ut nu är att Vattenlab är i övergångsfasen till ett nytt datasystem och att SGU håller på att utreda vem som kan få ut det insamlade datat och hur det i sånt fall kan gå till. Detta är försvårande omständigheter i detta arbete med att ta fram ett förslag på hur analysresultaten kan göras tillgängliga. Därför finns två alternativ redovisade i resultatdelen.
Intrycket jag fick från Vattenlab är att de på grund av framskridna planer på uppgradering av datasystem inte är beredda att implementera nya rutiner och arbetsmoment för att göra analysresultaten tillgängliga i den befintliga arbetssituationen med Labvantage 7. Detta är förståeligt eftersom det kräver fler moment och mer manuell administration än hantering i ett eventuellt nytt datasystem med elektroniska beställningar av vattenprov. Jag tolkar därför resultaten som framgått att det i dagsläget går att genomföra en insamling av data från enskilda brunnar men att arbetet blir något opraktiskt att arbeta med. Detta eftersom det kräver mycket manuell hantering. Finns dock de möjligheter som presenterats i resultatet för ett framtida datasystem kan detta tillgängliggörande gå betydligt smidigare och mer
lätthanterligt både för Vattenlab och SGU.
Det medgivandeformulär som tagits fram ser jag skulle kunna användas även i de framtida elektroniska beställningarna av vattenprov, som i till exempel i ett informationsfönster invid kryssrutan för medgivandet.
Det finns en del faktorer som kan vara betydelsefulla att ta hänsyn till vid användandet av analysresultaten. Det kan vara så att fastighetsägare inte följer rutinmässiga
provtagningsintervall utan gör endast analyser på sitt dricksvatten när de misstänker att det kan vara påverkat. Detta gör att det kan bli en överrepresentation av vattenprover med
otjänligt vatten som man måste ta i beaktande när man drar slutsatser och gör bedömningar av grundvattensituationen. Det finns potential att få in ett relativt stort dataunderlag då Vattenlab på Gotland analyserar ca 1000 vattenprover varje år från enskilda vattentäkter
(Vattenlaboratoriet 2018).
När och om analysresultaten blir tillgängliga skulle det vara intressant att undersöka hur många som är villiga att ge sitt medgivande att deras analysresultat används. Skulle det visa
sig att det endast är ett begränsat antal som går med på detta kanske det skulle vara aktuellt, om informationen för Länsstyrelsen eller Region Gotland visar sig vara värdefull, att försöka hitta lösningar så att fler ger sitt medgivande. Detta skulle exempelvis kunna vara rabatterat pris på vattenanalyser om fastighetsägaren ger sitt medgivande som Länsstyrelsen och Region Gotland i sådant fall får vara med och finansiera.
Det som saknas i arbetet är Region Gotlands användningsområden för analysresultaten från enskilda vattentäkter. I vattenplanen för Gotland från 2015 (Gotlands kommun 2005) skriver Gotlands kommun (idag Region Gotland) att kunskapen gällande vattenförsörjningen och dess problem bör höjas. De önskar att mer kunskap digitaliseras och karteras och att de innehåller mätdata och analyser som kan användas vid exempelvis bedömningar och ställningstaganden gällande vattenförsörjningen (Gotlands kommun 2005). Så för att ytterligare få ett perspektiv på användningsområden för dessa analysresultat hade det varit fördelaktigt att exempelvis även göra en intervju med vattenenheten på Regionen.
Det som framkommit under arbetet och vid de skriftliga frågorna och intervjuer med
Vattenlab och SGU är att information som framöver kan komma att bli viktig belystes. Detta gäller exempelvis uppgifter från brunnsägare som brunnsdjup och eventuell reningsteknik som SGU anser är viktig att bifoga med analysresultaten.
Vattenlab fick därför via detta arbete reda på vilken information som de kan föreslå ska ingå när deras nya datasystem är under utveckling. Eftersom Vattenlaboratorier i Sverige arbetar på olika sätt och i olika regier är det svårt att hitta en gemensam standardlösning och tidigare metoder som kan vara applicerbara. Det har framgått i detta arbete att det krävs en
skräddarsydd lösning för Vattenlab i dagsläget för att tillgängliggöra analysresultat. Men i och med uppgraderat datasystem öppnas nya möjligheter upp för ökad datarapportering till SGU och förhoppningsvis kan dessa data komma till användning för både Länsstyrelsen och Regionen på Gotland.
SLUTSATS
Att göra analysresultat från enskilda vattentäkter tillgängliga för Länsstyrelsen på Gotland kan vara värdefullt för miljöarbetet, vattenförvaltningen och utvärderingar gällande framtida klimats påverkan på grundvattnet. Slutsatsen av detta arbete är att det i och med detta projekt finns en beskrivning av tillvägagångssätt och ett förslag på ett medgivandeformulär att använda för en implementering av tillgängliggörande av analysresultat på Gotland. På grund av Vattenlaboratoriets planer på nytt datasystem är det förståeligt att den rimligaste lösningen är att vänta med ett införande av detta tills det nya datasystemet är i bruk. Det finns dock möjligheter att stegvis genomföra ett tillgängliggörande av analysresultaten och att det
framtagna medgivandet kan användas innan allt är digitaliserat. Målet med detta arbeta var att det kunde ligga som grund för ett praktiskt genomförande på Gotland. Det är upp till både Länsstyrelsen, Vattenlaboratoriet och SGU att se till att detta förverkligas framöver när ett nytt datasystem på Vattenlaboratoriet blir tillgängligt. Med hjälp av detta arbete kanske detta kan underlättas och motiveras samt att genomförandet kan gå relativt smidigt.
Förhoppningsvis kan Vattenlaboratoriet utnyttja informationen som framgått i detta arbete under utvecklingen av deras datasystem och att SGU som datavärd på ett hanterligt sätt kan ta emot data, som visats sig kan vara viktig för miljöarbetet kring grundvattenförvaltningen på Gotland.
TACK
Stort tack till mina handledare Roger Herbert och speciellt Frida Eklund på Länsstyrelsen Gotland som varit till stor hjälp. Tack även till Marianne Lindberg-Lagerin på
Vattenlaboratoriet i Visby för ett trevligt besök och stort engagemang.
REFERENSER
Datainspektionen. u.å. Dataskyddsförordningen- GDPR. https://www.datainspektionen.se/
[2018-11-24].
Datainspektionen u.å. Dataskyddsförordningen.
https://www.datainspektionen.se/lagar--
regler/dataskyddsforordningen/dataskyddsforordningen---fulltext/#K1 [2018-11-26].
Datainspektionen. u.å. Samtycke.
https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/rattslig- grund/samtycke/ [2018-11-24].
Ebert, K., Ekstedt, K. & Jarsjö, J. 2016. GIS analysis of effects of future Baltic sea level rise on the island of Gotland, Sweden. Nat. Hazards Earth Syst. Sci., 16, 1571–1582, 2016.
Gotlands kommun. 2005. Vattenplan för Gotlands kommun. Ledningskontoret. Miljö- och hälsoskyddskontoret. Stadsarkitektkontoret. Tekniska förvaltningen.
Livsmedelsverket. 2015. Råd om enskild vattenförsörjning Mars 2015.
Länsstyrelsen Gotland. u.å. När når vi miljömålen?.
https://www.lansstyrelsen.se/gotland/privat/djur-och-natur/sa-mar-miljon/nar-vi- miljomalen.html [2018-11-24].
Länsstyrelsen i Gotlands län. 2018. Regional vattenförsörjningsplan Gotland. Remissversion.
Länsstyrelsen i Gotlands län. 2018. Regional handlingsplan för klimatanpassning i Gotlands län 2018–2020. Dnr 424-2628-17.
Miljö och hälsoskyddsnämnden Region Gotland. 2015. 100-undersökningen.
Dricksvattenkvaliteten i enskilda vattentäkter 2015.
Naturvårdsverket 2018. Grundvatten av god kvalitet.
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-
miljomal/Miljokvalitetsmalen/Grundvatten-av-god-kvalitet/ [2018-11-24].
Naturvårdsverket. Swedish environmental protection agency. 2000. Environmental quality criteria - Groundwater. Report 5051.
Persson, G., Asp, M., Berggreen-Clausen, S., Berglöv, G., Björck, E.,
Axén Mårtensson, J., Nylén, L., Ohlsson, A., Persson, H. & Sjökvist, E. 2015.
Framtidsklimat i Gotlands län- enligt RCP scenarier. SMHI KLIMATOLOGI Nr 31, 2015.
Norrköping.
Perttu, N., Persson, L., Erlström, M., Elming, S. 2011. Magnetic resonance sounding and radiomagnetotelluric measurements used to characterize a limestone aquifer in Gotland, Sweden. Journal of Hydrology 424–425 (2012) 184–195.
Pirina, S, A. 2012. A groundwater vulnerability assesment method using GIS and multivariate statistics- Gotland Sweden. TRITA-LWR Degree Project 12:12, 31 pages.
Region Gotland. 2017. LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland (LMCG).
https://www.gotland.se/lmcg [2018-11-24].
Region Gotland. 2018. Instruktion Laboratorieundersökning och bedömning Vattenlaboratoriet. Dokument: L:\Kemlab\Labdoc\PROTECT\Interna dokument\INSTRUKT\Vatten DP\InVEnskild brunn 2.3.docx
SGU. 2010. Grundvattennivåer och vattenförsörjning
vid ett förändrat klimat. SGU-rapport 2010:12.
SGU. 2013. Bedömningsgrunder för grundvatten. SGU-rapport 2013:01.
SGU. 2014. Målmanual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet grundvatten av god kvalitet.
SGU. Geodata / Förvaltning. 2015. Produkt: Brunnar. Produktbeskrivning. Version 1.0.
SGU. 2018. Datavärdskap för grundvatten.
https://www.sgu.se/grundvatten/miljoovervakning-av-grundvatten/datavardskap-for- grundvatten/ [2018-11-24].
SGU. 2018. Vattentäktsarkivet. https://www.sgu.se/grundvatten/vattentaktsarkivet/
[2018-11-24].
SGU. u.å. Enskild vattenförsörjning-vad innebär det?.
https://www.sgu.se/grundvatten/brunnar-och-dricksvatten/enskild- vattenforsorjning/?acceptCookies=true [2018-12-09].
SMHI. 2017. Gotlands klimat.
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/gotlands-klimat-1.4887 [2018-11-24].
SMHI. 2018. Vad är RCP?.
https://www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/vagledning-klimatscenarier/vad-ar-rcp- 1.80271 [2019-01-24]
Socialstyrelsen. 2008. Dricksvatten från enskilda vattentäkter. Ett Nationellt tillsynsprojekt 2007. Artikel nr: 2008-109-15.
Sveriges miljömål. u.å. Grundvatten av god kvalitet.
http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/grundvatten-av-god-kvalitet/ [2018-11-24].
Svenskt vatten. 2010. Interlab version 4.0. Beskrivning av filformat för överföring av
analysdata mellan databassystem. Tillgänglig: http://www.svensktvatten.se/sok/?q=interlab [2018-11-24].
SVT. 2018. SMHI: Havsnivån kan stiga med en halvmeter redan till sekelskiftet.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/havsnivan-stiger-med-en-halveter-redan-till- sekelskiftet [2018-11-24].
Synlab. u.å. Synlab. http://synlab.se/sv/synlab [2018-12-10].
Synlab. u.å. Analysresultat till SGU och Miljökontor.
https://brunnsvatten.synlab.se/om-analys-och-sgu [2018-12-10].
Vattenlaboratoriet. 2018. Antal analyserade Vattenprover som Vattenlab utför varje år.
SUMMARY
Analysis results from private wells on Gotland - availability and area of application.
On Gotland, approximately 14 000 households have private wells as their water supply.
Gotland has a bedrock with many faults and fissures and often a thin soil cover. This makes the groundwater vulnerable and exposed to contamination, especially in connection with heavy rainfall. Future climate change predictions, based on climate scenarios RCP 4.5 and 8.5, indicate that Gotland will have to manage increased participation, especially in form of intense rainfall events. Lower groundwater levels with summer drought and sea level rise can affect the water quality negatively with higher chloride levels. The water laboratory in Visby analyses around 1000 water samples from private wells every year, both chemical and
bacteriological analyses. SGU (Geological Survey of Sweden) has the main responsibility for the environmental goal regarding groundwater, and is the national data host of information about groundwater. SGU also develops Interlab, a file format that facilitates the data transfer from water laboratories to SGU.
The County Administrative Board on Gotland has published a regional plan for the present water supply, and future issues and challenges with water scarcity and quality. They also have responsibility for monitoring and yearly reporting in order to attain the environment goal about “groundwater of good quality”. Today, the supervision and measurement of
groundwater quality from private wells is limited to 100 random water samples every fifth year on Gotland. The County Administrative Board therefore lacks data and knowledge of the groundwater quality to use in their work regarding water management. Because of this, it is desirable that the data collection increases and water analysis results from private wells become more accessible.
The aim of this study is to promote the collection of water analysis data from private wells on Gotland. The purpose is to present a suggestion on how to implement this with a description and a consent form, and also to present its use for the County Administrative Board.
Hopefully, this can be used in a practical implementation on Gotland.
The method used was that written questions were sent to SGU, mainly concerning hosting data and transfer availabilities. The water laboratory was sent questions about more practical issues such as their data system and possible increases in work load. A visit there was also done to get a better understanding of workflow and implementation potentials with present and future data systems. The County Administrative Board got to answer questions about the area of use for this sort of data, such as how it can be of help for them if they had access to the analysis results. A consent form was also produced and developed with relevant information with consideration to GDPR (General Data Protection Regulation). The answers and the information from the visit to the water laboratory were put together and presented as two suggestions and a description.
As a result, the area of application of the analysis results for the County Administrative Board is mainly that it can be helpful in their work on evaluating the environmental goal concerning water quality. It can also be a valuable contribution in the environmental surveillance program over groundwater, as a complement to the 100 analyses done today. SGU presently
investigates situations when this data is required, and in what kind of database it will be stored. If everyone could be able to get the information the County Administrative Board, the analysis results might be used in issues of permits. They can use this data in their climate adaption work to possibly demonstrate seasonal fluctuations. But they point out that
considerations must be taken when using this data, for example that property owners only test
their water when they expect it to be undrinkable, or that they not follow recommended intervals of analysis.
Since the water laboratory is in transition of changing its computer system and introducing the ordering of water samples online, the results are separated in two descriptions and
suggestions. The possibility of making analysis results available with their present computer system involves more manual administration. The consent form is given to the customer when they come and get water bottles and the delivery note. When the water sample together with the delivery note and the consent form arrives to the water laboratory, it is given a bar-code and identity number. When the errand is entered in the computer system, “SGU” is written in the searchable field “Rapportera till”. This indicates that there is a consent form connected to the water analysis errand. For example, once every month, these analyses are filtered out and sent to SGU in Excel-format together with the delivery note. Since there are no options to save external documents in the water laboratory’s computer system the consent form must physically be stored according to existing archiving routines.
In autumn 2019, the water laboratory is expected to upgrade its computer system and
introduce online ordering of water samples. This means that more functions will be able to be handled digitally. The consent form could be integrated in the online order and the direct transfer of analysis results to SGU in Interlab-format will be possible. Because the water laboratory will be able to customize the new computer system to their wishes, some
information from the delivery note should be included. The suggestion is therefore as follows:
Integrate the consent form digitally in the online order; make sure that information regarding type of well, well depth, filter purifications, and reason for taking water sample. This is implemented when the computer system is under construction. The analysis results are sent to SGU in Interlab-format.
It is possible today to make analysis results available, but the water laboratory’s present computer system makes the circumstances more difficult and manually heavy. It is therefore more advantageous to delay this to when the new, more practical, computer system is in action. But this work has shed light on issues that the water laboratory can take into consideration and integrate when developing their new system. There are possibilities to collect a relatively large amount of analysis results because of the 1000 samples analyzed every year. It has been demonstrated that this can be valuable information for especially the County Administrative Board to use in their work with water management. This work has presented suggestions how analysis results from private wells can be made available for environmental monitoring purposes. Hopefully this can be a foundation for practical implementation on Gotland.
BILAGOR
Bilaga 1. Enkät till Länsstyrelsen.
Frågor till Länsstyrelsen:
1. Vad kan Länsstyrelsen använda analysresultaten från enskilda brunnar till?
2. Kan de komplettera 100-undersökningen som görs i miljöövervakningssyfte?
3. Kan analysresultaten vara värdefulla för klimatanpassningsarbetet?
4. Kan informationen användas vid beslut om tillståndsprövningar av olika verksamheter?
5. Kan analysresultaten vara värdefulla för miljömålsuppföljningen och hur?
6. Kommer man kunna dra några slutsatser eller paralleller med kloridhalterna och grundvattensituationen?
7. När man tolkar resultaten från analyserna vad kan man behöva uppmärksamma för felkällor ex flest vattenanalyser tas under torra somrar vilket kan påverka tolkningen av resultatet?
8. Vilka analysparametrar skulle vara mest intressanta för er att få tillgång till?
Bilaga 2. Enkät till SGU.
Frågor till SGU:
1. I vilken databas hos SGU lagras analysresultat från enskilda brunnar?
2. Använder SGU Interlab för dataöverföring från vattenlaboratorierna?
3. Ställer SGU några krav på dataleveransen gällande filformat?
4. Vilket övrigt informationsinnehåll från brunsägaren ska finnas med i följesedeln (exempelvis fastighetsbeteckning, brunnsdjup, brunnstyp eller eventuell rening) för att ni ska kunna lagra datat?
5. Behöver ni godkänna det samtycke/medgivandeformulär som ska undertecknas av brunnsägare och som ges ut av vattenlaboratorierna eftersom ni behandlar datat och ansvarar för att personuppgifterna behandlas lagligt?
6. Förväntar ni er att medgivande finns när ni får datat och att analyalaboratoriet arkiverar detta?
7. Vem och hur kan man få tillgång till de insamlade analysresultaten?
8. Går det att sortera ut analysdata? För att exempelvis få fram resultat för en viss månad, område eller brunnstyp? Går det att sortera ut analysparametrar?
9. Ställer ni några krav på vilka analyser kemiska och eller biologiska som ska finnas med för att de ska få lagras i databasen?
10. Får ni in analysresultat från verksamheter som har enskild vattenförsörjning tex mindre förskolor eller caféer som givit sitt medgivande? Eller skickas detta in av tillsynsmyndigheten ex kommunen till er?
Bilaga 3. Enkät till Vattenlab
Frågor till Vattenlab
1. Lagrar ni vattenanalysresultaten hos er? I sånt fall hur många år tillbaka finns data?
2. Hur fungerar dataöverföringen av analysresultat till SGU idag? Skickar ni regionens vattenanalyser till SGU? Via Excel-filer?
3. Används Interlab för dataöverföring till SGU?
4. Vilket datasystem använder ni idag? Nytt datasystem på gång?
5. I det nya datasystemet kommer det att bli möjligt att skicka analysresultat till SGU i Interlab (som Interlabfil)? Detta eftersom SGU kräver det för att ta emot data när det gäller enskilda vattenanalyser.
6. Finns det möjlighet att dokumentera/lagra ett medgivande digitalt? Ex skanna in det och lagra tillsammans med analysresultatet?
7. Innebär hanteringen av medgivandeformuläret mycket ökad arbetsbelastning för er?
8. Har ni möjlighet att tills vidare lagra medgivandeformulären i en pärm om det skulle behövas?
9. Kan ett medgivandeformulär kopplas ihop med ett analysresultat genom ex fastighetsbeteckning eller namn?
10. Kan SGU få informationen från följesedeln i dagens datasystem eller kan den skickas med på annat sätt ex post eller krypterat mail?.
11. Kan ni sortera ut analysresultaten för varje enskild socken och anonymisera analysresultaten?
12. Kan ni sortera ut de analysresultat/vattenprover där det finns ett medgivande och sedan skicka dessa ex genom att ”märka” dem på något sätt?
13. Hur kan man se till att endast det aktuella analysresultatet som har ett medgivande skickas till SGU ex genom provnummer med streckkodsmärkning?
14. När ni ställer om till digitala beställningar av vattenprover kan det vara möjligt att en kryssruta för medgivande finns i systemet?
Bilaga 4. Medgivandeformulär.
Medgivande till användning och lagring av analysresultat från enskild brunn.
Kunskapen om grundvatten och dess kvalitet från enskilda brunnar behöver förbättras.
Analysresultat från enskilda brunnar kan användas för miljöuppföljningar, identifiering av grundvattenproblem och utvärderingar av grundvattnets kvalitet.
För att analysresultaten ska kunna användas i miljöarbetet i Sverige behöver Region Gotlands Vattenlaboratorium ett medgivande från fastighetsägaren för att kunna lämna vidare
analysresultaten till SGU (Sveriges geologiska undersökning). Detta är helt frivilligt.
Genom att ge medgivande godkänner fastighetsägaren att analysresultat från detta vattenprov och informationen i följesedeln lagras i SGU:s, Region Gotlands och Länsstyrelsen på
Gotlands databaser vilket innebär att informationen blir offentlig handling. Det är alltid möjligt att återkalla sitt medgivande.
Jag medger att vattenanalysresultaten och uppgifterna på denna blankett får lagras i SGU:s, Region Gotlands och Länsstyrelsen på Gotlands databaser.
Medgivande
--- Underskrift Fastighetsägare
--- Namnförtydligande
--- Datum
För mer information eller vid frågor kontakta
Vattenlaboratoriet LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland 621 84 Visby 0498-268054 vattenlaboratoriet@gotland.se
