SR:andinavisla Enskilda Banken

SR:andinavisla Enskilda Banken 1979

Innehåll

1 SEB-gruppens och Skandinaviska Enskilda Bankens utveckling i huvuddrag

4 Konjunkturbilden

6 Verkställande ledningen har ordet 14 Förvaltningsberättelse

24 Resultaträkningar 25 Balansräkningar

26 Redovisningsprinciper och noter

34 Emissioner och lån på svenska och utländska kapitalmarknader

36 Utvecklingen i bankens dotterbolag och intressebolag

38 Långtidsöversikter 43 Revisionsberättelse

44 SEB-gruppens organisation 45 Styrelse och revisorer

46 Direktörer, Rådet för utvecklingslån Rådet för samhällsekonomiska frågor

48 Bankens kontorsnät och dotterbolag i Sverige Representation i utlandet

Omslagsbild

Tennisstadion i Båstad, sedan många år välkänt världen runt, bjuder sin växande publik på nervpirrande matcher. Omslagsbilden från för- sommaren 1979 visar Björn Borg mot bakgrund av bankens nya idrottsplatsreklam.

l denna årsredovisning förekommande sifferuppgifter inom pa- rentes avser 1978, om inte annat sägs.

Procenttal avseende SEB-gruppens och bankens rörelse är ba- serade på icke avrundat sifferunderlag.

Följande internationella valutakoder används:

CAD canadensiska dollar CHF schweiziska francs DEM tyska mark FRF franska francs GBP engelska pund JPY japanska yen KWD kuwaitiska dinarer LUF luxemburgåska

francs NOK norska kronor

SGD singaporedollar USD amerikanska dollar SDR särskilda dragningsrätter l

Internationella valutafon- den

UA units of account knutna till valutorna inom det europeiska monetära samarbetet

SEK, svenska kronor, används i vissa uppställningar. Miljon för- kortas M och skrivs omedelbart efter siffrorna i beloppet. Miljo- ner kronor skrivs dock Mkr.

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålles tisdagen den 25 mars 1980 kl10.00 i Vinterträdgården, Grand Hötel, Stock- holm, ingång Royal, stallgatan 4. För att äga rätt att deltaga i stämman skall aktieägare dels vara införd i den av Värdepapperscentralen VPC AB (VPC) förda aktiebo- ken senast fredagen den 14mars 1980, dels anmäla sig till styrelsen under adress Skandinaviska Enskilda Ban- ken, Huvudkontoret, Box 16067, 103 22 Stockholm, eller per telefon 08-763 50 00 senast torsdagen den 20 mars 1980 k113.00.

Aktieägare som genom banks notariatavdelning eller skild fondhandlare låtit förvaltarregistrera sina aktier måste för att få utöva rösträtt på stämman tillfälligt inre- gistrera aktierna i eget namn hos VPC. Sådan omregi- strering måste vara verkställd senast fredagen den 14 - mars 1980. Detta innebär att aktieägare i god tid före l denna dag måste meddela sin önskan härom till förval- taren.

Utbetalning av utdelning

Styrelsen föreslår som avstämningsdag den 27 mars

1980. Beslutar stämman enligt förslaget beräknas utdel-

ningen komma att utsändas av VPC den 3 april 1980.

SEB-gruppens och

Skandinaviska Enskilda Bankens utveckling i huvuddrag

-'"SEB-gruppen hade ;

en snabb tillväxt under 1979. Balans-

~ __ ,omslutningen ökade

sålunda med nära

. - - - . , 2 6 0 SEB-gruppens

balansomslutning l

Index /

1972= 100

'-:::!75!::----'::,7:::-6 -'-::7:::-'7 '-::7~8 -=7~9 ¹⁰⁰

22 °/o till 75 miljarder kronor. Rörel- seresultatet förbättrades med 8.4 °/o och översteg därmed 1 miljard kro- nor. Räntabiliteten sjönk dock något jämfört med 1978. - En helägd dot- terbank i Singapore började sin verksamhet i november, och till- stånd söktes om att få öppna en

ses-gruppens 24

helägd bank i New

_

~=~~itet York. Vidare för-

värvades en stor aktiepost i Köpkort AB.

Rörelseresultat i sammandrag

SEB-gruppen

1979 1978 Föränd-

Mkr Mkr ring%

Intäkter

75 76 77 78 79

1 589.3 1 413.9 + 12.4 Räntenetto

^{• • o • • • •• • • • ••• •• •• •}• • o • • • •• •

979.6 867. 9 +12.9 Provisioner och övriga intäkter . . . . . . . . . ..

2 568.9 2 281.8 +12.6

Kostnader

832. 0 754. 0 +10.3 Personalkostnader ...

^'

.. .. .... . . ... . .

^.

.

476.3 419.1 +13.6 övriga kostnader .. ....•. ... . . .••• o.

218.3 146.9 +48.6 Avskrivningar ... •... ... .... ... .

Likviditetskravsavgifter, orealiserade kurs- 35.6 33.2 + 7.2 förluster, kalkylmässiga kreditförluster ... . 1 562.2 1353.2 + 15.4

skandinaviska Enskilda Banken 1979 1978 F ö ränd-

Mkr Mkr ring % 1 489.9 1 321 .9 + 12.7 635.5 629.1 + ^1.0 2125.4 1951.0 + 8.9 n1.o 707.2 + 9.0 438.7 382.2 +14.8 39.1 44.0 ·-11 .1 26.6 29.2 - ^{8. 9}

1275.4 1162.6 + 9.7

2

SEB-gruppens och bankens utveckling i huvuddrag

Stark tillväxt av rörelsevolymen

Bankens inlåning steg l dagsmedeltal med drygt 17%. På grund av riksbankens hårda likviditetskrav måste även under 1979 en bety- dande del av inlåningstillflödet placeras i likvida medel. Utlåningen steg trots det med över 14% i dagsmedeltaL Detta var möjligt därför att en stor andel av kreditgivningen refinansierades, antingen i ut- ländska banker eller genom refinansieringslån i AP-fonden. Ban- kens utlåning i svenska kronor ökade med 10%, medan utlåningen i utländska valutor steg med 43 %.

Den åtstramning av penning- och kreditpolitiken som företogs un- der andra halvåret skärpte konkurrensen om inlåningsmedlen, och en växande andel av inlåningsanskaffningen måste ske i form av specialinlåning från näringslivet. Denna inlåning, som är förhållan- devis dyr, växte under året med 32% i dagsmedeltal.

Försämrat resultat mot slutet av året

Banken hade en stark volymtillväxt och en god resultatutveckling under årets första åtta månader. Rörelseresultatet för perioden ja- nuari-april uppgick till 293 Mkr och för maj- augusti till 323 Mkr, vilket var 35% resp 26% bättre än under motsvarande perioder ett år tidigare.

Under årets senare del fördyrades emellertid bankens kapitalan- skaffning avsevärt till följd av de upprepade räntehöjningarna. Av- kastningen på bankens obligationsinnehav kunde inte höjas i till- närmelsevis samma takt, eftersom flertalet obligationer löper med bunden ränta. Därmed krympte placeringsmarglnalen, d v s skillna- den mellan avkastningen på bankens placeringar och kostnaderna för kapitalanskaffningen, och räntenettot sjönk trots en fortsatt snabb volymökning. Rörelseresultatet för årets fyra sista månader stannade därför vid 234 Mkr. För hela året blev resultatförbättringen 7.8%. SEB-gruppens resultat ökade något snabbare eller med 8.4%.

Rörelsekostnaderna steg något snabbare än intäkterna

Kostnadsökningen l banken blev 1 0.2 %. Personalstyrkan fortsatte att minska, vilket bidrog till att ökningen av personalkostnaderna kunde begränsas till9.0%. Övriga kostnader steg något snabbare.

Intäkterna steg mycket snabbt under årets första åtta månader. Det- ta berodde främst på ökningen av rörelsevolymen, men också på att avkastningen på obligatlonsportföljen kunde förbättras påtagligt genom omfattande försäljning

av

äldre obligationer med låga räntor och köp av nya med högre räntor.

De penningpolitiska åtgärder som riksbanken vidtog under årets senare del bromsade bankens intäktsöknlng. För året som helhet ökade därför intäkterna något långsammare än kostnaderna, eller

med 8.9 o/o. Det innebar att relationen mellan kostnader och intäkter

försämrades något.

l SEB-gruppen steg intäkterna med 12.6% och kostnaderna med 15.7%, varför relationen försämrades något mer än för banken.

Balansomslutningens tillväxt Förändring i procent från föregående år

SEB-gruppen Banken

+15

+14

Rörelseresultat tertialvis

SEB-gruppen

. Banken

+14

Mkr 80000 70 000 60000

50000

40000

30 20000

10000

Mkr 400

350

300

250 200

150

100

50

o

Totala kostnader

i

procent av totala intäkter lnkl avskrivningar; exkllikviditetskravsavgifter, kalkylmässiga kreditförtuster, orealiserade kursförtuster och extraordinära poster.

SEB-gruppen - -Banken

62.5

61.0

62.9

59.4

57.8

Snabb real ökning av resultatet per aktie

SEB-gruppens redovisade årsresultat för 1979 blev 16.45 kronor per aktie i banken jämfört med 14.68 kronor under 1978. Om årsresulta- tet omräknas enligt de principer som rekommenderas av Sveriges Finansanalytikers Förening- och som bl a innebär att man från resultatet före bokslutsdispositioner gör avdrag för beräknad skatt och lägger till resultatandelar i intressebolagen- steg resultatet per aktie utan inflationsjustering till 29 kronor. Med hänsyn tagen till inflationen blev resultatet per aktie 19 kronor, vilket är en förbätt- ring med 5 kronor jämfört med 1978.

Utdelningen till aktieägarna var efter bankens första verksamhetsår 6.3 %. Den för 1979 föreslagna utdelningen utgör likaledes 6.3% . med hänsyn tagen till inflationen under mellantiden.

Som intressebolag betraktas Scandinavian Bank Limited, Banque Seandinave en Suisse, Ship Mortgage International NV, fr o m 1976 Deutsch-Skandinavische Bank AG samt fr o m 1979 Köpkort AB.

1975 och 1976 års siffror har justerats med hänsyn till aktiespliten 1977.

Rörelseresultatet klarade inflationen

Ett grundläggande krav som kan ställas på en banks rörelseresultat är att det skall vara tillräckligt stort för att medge att det egna kapitalet och värderegleringskontona kan ökas l en sådan takt att deras reala värde inte urholkas av inflationen. Vidare bör det medge en så långt som möjligt inflationsskyddad utdelning till aktieägarna

Ökningen av det egna kapitalet måste ske med beskattade vinstme- del. Därför innefattar resultatKravet schablonmässigt beräknad skatt, både på den erforderliga ökningen av det egna kapitalet och på utdelningen till aktieägarna.

På grund av den snabba inflationen kunde bankens rörelseresultat inte uppfylla dessa krav 1975-1977. Resultatutvecklingen under de

två senaste åren - i kombination med en förhållandevis dämpad

inflationstakt 1979- innebar däremot att resultatkravet kunde upp- fyllas med viss marginal; .. överskottet~ blev 25 Mkr för 1978 och 97 Mkr för 1979.

Sänkt konsolideringsgrad trots stora avsättningar Under 19791indrades de krav som banklagen ställer på storleken av varje banks kapitalbas, dvs summan av eget kapital och värderegle- ringskonton med vissa begränsningar. Enligt dessa regler, som i första hand är till för att skydda Insättamas medel, krävdes vid årsskiftet en kapitalbas i banken på minst 2 309 Mkr. Den faktiska kapitalbasen var vid samma tidpunkt 3 048 Mkr. Overskottet var alltså 739 Mkr, vilket Innebär att rörelsevolymen kan öka med ca 25% innan kapitalbasen måste förstärkas.

Det goda resultatet 1979 medgav att betydande avsättningar kunde göras till bankens värderegleringskonton. Det var nödvändigt att göra en stor avsättning till värderegleringskontot för obligationer, eftersom marknadsvärdet på obligationsportföljen hade sjunkit av- sevärt som en följd av den långa räntans uppgång. Totalt avsattes till värderegleringskonton närmare 590 Mkr, vilket motsvarade 69%

av rörelseresultatet. Därmed ökade summan av bankens eget kapi-

SEB-gruppens och bankens utveckling i sammandrag

Arsresultat per aktie

Omräknat årsresultat utan hänsyn till inflationen Omräknat årsresultat med hänsyn till inflationen Redovisat årsresultat

Inflationens inverkan på banken

Rörelseresultat

Nödvändigt rörelseresultat för att uppväga inflationen

1979

Bankens konsolideringsgrad och soliditet

7.6 7.8 7.7

Konsolideringsgrad =eget kapital och värderegleringskon- ton i procent av balansomslutningen vid årets slut

3 _{~~_____} _ _ _ .... 3.6 .._ .. _____ . - 3.2

Kr 30 25

20

15 10

5

o

Mkr 900 750

600 450 300 150

o

----..i2~.9~ 2.5

"'1

4

Konjunkturbilden

Kortvarig konjunkturuppgång i Sverige

Under 1979 som helhet blev tillväxttakten i industriländerna relativt hög. Den internationella konjunkturen försvagades dock under se- nare delen av året, främst som en följd av kraftiga oljeprishöjningar och stram penningpolitik i flertalet länder. l USA avlöstes en fyraårig uppgång av en avmattning som av allt att döma kommer att fördju- pas. l Västeuropa bestod högkonjunkturen i stort sett året ut, men utsikterna förmörkades inför 1980.

l SVerige var konjunkturen uppåtgående men visade tecken på att försvagas mot slutet av året, samtidigt som de långsiktiga balans- problemen i ekonomin allvarligt skärptes. Inom både den privata och den offentligasektorn ökade konsumtion och investeringar. Ex- porten fortsatte att stiga förhållandevis snabbt, men importen steg ännu snabbare. De överlager som 1977-78 hade verkat återhållan- de på industriproduktionen kunde awecklas och en viss lagerupp- byggnad påbörjades. Industriproduktionen ökade avsevärt och ned- gången i industriinvesteringarna bröts. Företagens genomsnittliga lönsamhet kunde höjas från de senaste årens mycket låga nivå men var alltjämt betydligt lägre än i början på 70-talet. Många företag gick fortfarande med förlust.

TiiHagande inflation

l de flesta industriländer tilltog inflationstakten avsevärt. Den förhål- landevis starka efterfrågan hade redan i början av året medfört ökad press uppåt på priser och löner. Till detta kom efter hand genomslaget av de extremt kraftiga prishöjningar på råolja som Opec-ländema genomförde.

Även i Sverige blev inflationstendenserna allt starkare under senare delen av året, främst beroende på de höjda energipriserna och en upptrappad räntenivå. Konsumentprisindex låg vid årets slut 9.8%

högre än ett år tidigare, vilket kan jämföras med en ökning med 7.6% föregående år. Uttryckt som årsgenomsnitt stannade dock uppgången vid drygt 7% från 1978 till1979, beroende på att pris- stegringstakten under första hälften av 1979 var förhållandevis be- gränsad.

Försämrad handelsbalans

Den påtagliga efterfrågauppgången i Sverige medförde en betydan- de ökning av importen. Till detta kom att prishöjningarna i genom- snitt var större för importvaror än för exportvaror. Oljeimporten för- dyrades med

ca

11 miljarder kr_jämfört med 1978, varav den allra största delen berodde på höjda priser. Utrikeshandeln som helhet resulterade i ett underskott på 3.8 miljarder kr, vilket innebar en försämring med drygt 9 miljarder från föregående år.

l hela bytesbalansen- som innefattar även nettot av tjänster och transfereringartill och från utlandet- beräknas underskottet preli- minärt till 10 å 12 miljarder kr, en försvagning med lika mycket jäm- fört med 1978, då bytesbalansen i stort sett var i jämvikt.

Bruttonationalprodukten

Volymförändring i procent från föregående år

HelaOECD Sverige

1975 1976 1977 1978 1979

Källor: OECD, statistiska centralbyrån och ekonomidepartementet

Konsumentpriserna

Ökning i procent från föregående år, årsgenomsnitt HelaOECD

Sverige

Källor: OECD och statistiska centralbyrån

Handelsbalansen

Rullande 12-månadersbelopp

1977 Källa: Riksbanken

% 5 4 3 2

o

-1

-2

% 12

Mkr 6000

J - .

Ökad utlandsupplåning blev nödvändig

Försämringen av den yttre balansen innebar att Sveriges behov av att låna utomlands ökade väsentligt jämfört med föregående år.

Företagen hade emellertid inga starka skäl att ta upp lån i utlandet, eftersom investeringsverksamheten alltjämt var dämpad, likviditeten l allmänhet god och lånemöjligheterna inom landet tillfredsställan- de. Den kreditpolitik som fördes syftade bl a till att ge företagen förtur till det tillgängliga kreditutrymmet på den inhemsk# markna- den. Detta ledde till att staten svarade för huvuddelen av utlands- upplåningen och sammanlagt lånade motvärdet av 9 miljarder kr.

Valutareserven minskade med drygt 3 miljarder kr. Vid årets slut uppgick statens utlandsskuld till 20 miljarder kr och den samman- lagda rT'edel- och långfristiga utlandsskulden till 68 miljarder kr.

Upptrappning av räntenivån

För att bekämpa inflationen och skydda den egna valutan skärptes penningpolitiken i de flesta länder under 1979, i vissa fall drastiskt.

l många länder höjdes diskontot i flera omgångar till rekordhöga nivåer.

Även Sverige tvingades följa med i den internationella räntaupp- trappningen för att slå vakt om valutareserven. Diskontot höjdes i början av juli från 6.5% till 7%, i slutet av september till 8% och i slutet av novembertill9%. l januari 1980 företogs ytterligare en höjning till10%, den högsta nivån någonsin. Penning- och kredit- politiken stramades åt även på andra sätt, bl a genom höjda likvidi- tets- och kassakrav för bankerna samt genom skärpta villkor för bankernas upplåning i riksbanken. Detta bidrog till att räntesatserna på vissa andra delar av penningmarknaden steg ännu snabbare än 'diskontot

...

Ökat tryck på valutorna

Fram till sommaren var valutamarknaden i huvudsak lugn. l juni uppstod oro kring dollarkursen till följd av bl a oljeprishöjningarna och USA:s energiförsörjningsproblem. Kursen stabiliserades sedan den amerikanska penning- och kreditpolitiken skärpts i början av oktober men sjönk åter mot slutet av året. Den politiska utveck- lingen i bl a Mellanöstern medförde inte bara ett ökat tryck på dol- larn utan också en mycket snabb uppgång i guldpriset, som steg från drygt 200 till över 500 US-dollar per ounce. Uppgången fort- satte in på det nya året.

l mars inleddes det europeiska monetära samarbetet, EMS, mellan alla EG-Iänder utom Storbritannien. Spänningarna mellan EMS- valutorna ökade under hösten och i slutet av september revalvera- des D-marken med 5% mot danska kronan och med 2% mot öv- riga EMS-valutor. Pundets kurs svängde betydligt under året till följd av bl a ränteförändringar, slopandet av valutakontrollen och

Konjunkturbilden

statens utlandsskuld och valutareserven

Valutareserven - statens utlandsskuld

[__ 19~7~5--~~~~~~~~~~--~~~~

Källor: Riksbanken och riksgäldskontoret

Rönteutvecklingen

Diskontot i vissa länder samt 3 månaders eurodollarränta, månadsgenomsnitt

Storbritannien USA

- Sverige Västtyskland Eurodollar

..---'1

Mkr 20000

17 500 15000 12500 10000 7500 5 000 2500

% 17.5 15.0 12.5 10.0 7.5 5.0

o

"2.5

~~~~~I~IJ I~ I~j=I~I~ I~IJI~ ~~ ~~LJ~i ~~~~~~~~ ~

0

1978 1979

Källor: Riksbanken och Financial Times

Utvecklingen av vissa valutakurser Förändring i procent gentemot svenska kronan sedan september 1977

% 40 30 20

10

o

~ -10

6

Verkställande ledningen har ordet

statens budgetunderskott- ett problem även för bankerna Visserligen förbättrades det ekono- miska läget i Sverige i många avse- enden under 1979, men samttdtgt framträdde med ökad skärpa en rad balansproblem, som i hög grad på- verkar bankernas verksamhet. Dit hör det växande underskottet i by- tesbalansen, som gör det nödvän- digt med en omfattande utlandsupp- låning och därför ståller särskilda krav på penning- och kreditpoliti- ken. Dit hör också det stora under- skottet i statsbudgeten och den ök- ning av likviditeten i samhällsekono- min som detta medför. De ibland drastiska åtgärder som måste vidtas för att motverka likviditetsokningen leder ofta till samhällsekoncmiska förluster i andra avseenden.

För bankerna innebär visserligen den tilltagande likviditeten i ekono- min att inlåningen växer, men de ne- gativa verkningarna är så betydande att vi inte alls finner situationen till- fredsställande. Kravet på att begrän- sa likviditetsökningen leder nämli-

gen tilllångtgående kreditreglering- ar och andra restriktioner som inte bara hämmar kreditgivningen till an- gelägna ändamål utan också får ogynnsamma effekter på rörelsere- sultatet.

l ett längre perspel<tiv år det givetvis budgetunderskottet som sådant som måste nedbrmgas, men innan detta har skett måste strävan vara att i större omfattning än nu binda de lik- vida medlen i andra former än bank- tillgodohavanden. Det gäller därvid bl a att intressera privatpersoner, stiftelser och andra for placeringar

1

obligationer.

Kapitalmarknaden otillräcklig Behovet av att bredda kapitalmark- naden har ofta påtalats, men hittills har inte mycket gjorts i detta syfte.

Obligationslånens löptider har vis- serligen förkortats och räntorna har blivit något rörligare, men fortfaran- de råder en långtgående reglering av villkor och volymer och därmed en betydande brist på marknads- mässighet Av samma skäl saknas en fungerande andrahandsmarknad, dvs en marknad för handel med åld-

re obligationer. Många hincl€r måste alltså undanröjas för att räntebäran- de obligationer skall bli attraktiva som placeringsobjekt for en bredare allmänhet. En grundläggande förut- sättning måste vara att de, sedan hänsyn tagits till inflationen, ger en viss avkastmng efter skatt. För att åstadkomma detta borde man ge- nomföra skattelättnader för obliga- tionsplaceringar, vilket redan före- kommer i utlandet. Att det med ska_k testimulans gär att locka fram nya ~) placerare visar det alltmer ökande intresset for premieobligationer och sparobligationer.

Eftersom Sverige inte har en väl f -· _j

gerande kapitalmarknad har statens lånebehov i stor utstråckning t stål- Jet kommit att täckas i bankerna.

Dessutom har under senare år en växande del av upplåningen skett i utlandet för att kompensera det va- lutautflode som underskottet i bytes- balansen orsakat

Bankerna tvingas till alltför stora obligationsplaceringar

Bankernas förvärv av statspapper styrs framför allt av riksbankens lik-

statens budgetunderskott och dess finansiering

Mkr

Diskontot och den långa räntan

o/o 12.0

17570

33167

43971

Källa: Riksbanken

Banker

(inkl. riksbanken)

AP-fonden, försäkringsbolag, allmänheten

Utlandet

- Emissionsränta på stats- och bostadsobligationer Riksbankens diskonto

- ^{---'~ 10.5}

,_ _ _ _ _,r-' .

_j ' ,_ _ _ __,

^9.0

7.5 6.0 4.5 3.0 1.5

~---L----~---~---L----~

o

1975 1976 1977 1978

Killa: Riksbanken

viditetskrav. Kravet innebär att en bank måste ha en bestämd del av sin inlåning och av vissa andra for- bmdelser placerad

i

av riksbanken faststålida s k likvtda tillgångar. Lik- viditetskraven syftar inte bara till att begränsa bankernas utlåning utan också till att styra en del av deras placeringar till statspapper och bo- stadsobligationer, vilka betraktas som likvida För att ytterligare sä- _.kerställa den långfristiga kreditgiv-

.~gen

till bostadsbyggandet regle-

ras bankernas köp av bostadsobli- gationer också genom sårskilda överenskommelser mellan staten o.ch bankerna. Av dessa båda skål ( · -or bankernas obligationsportf61jer

vuxit väsentligt under de senaste åren och kommer att fortsätta att växa.

För bankerna har det okande obliga- tionsinnehavet en rad negativa ef- fekter. Det innebär bl a att en stor portfölj av huvudsakligen fast för- räntande, långfristiga obligationer finansieras med inlåning till rörliga räntesatser. När inlåningsräntorna

st~ger

ökar kostnaderna för banker-

nas kapitalanskaffning, medan av- kastningen på obligationsportföljen däremot är oförändrad. Placerings- marginalen krymper således. Ju större en banks obligationsportfolj är i förhållande till den totala balans- omslutningen, desto kännbarare blir effekten på räntenettot. Dessutom sjunker marknadsvärdet på obliga- tionsinnehavet, vilket gör det nöd- vändtgt med stora avsättningar till värderegleringskontot för obi igatio- ner. l tider av stigande räntor krävs det därför så goda rörelseresultat att dessa avsättningar blir möjliga.

Under 1979 steg räntenivån så kraf- tigt att de ovannämnda verkningar- na på bankens resultat blev mycket påtagliga Diskontot hojdes med 2.5 procentenheter under andra halvåret och specialinlåningsråntorna höjdes ännu mera. Även räntan på dagslån steg mera än som motsvarade dis- kontohöjningarna, eftersom villko- ren för upplåning i riksbanken avse- värt skärptes. Alla dessa räntehöj- ningar på bankens anskaffade me-

Verkståilande ledningen har ordet

del uppvägdes bara till en del av höjd avkastning på placeringarna.

Obligationsräntan steg under året med en procentenhet. Eftersom obligationer i regel har lång löptid och möjligheterna till utbytesaffärer är begränsade ger en högre och rör- ligare förräntning på nyemitterade obligationer endast långsamt utslag i bankens räntenetto. På grund av riksbankens reglering av utlånings- räntorna var det inte heller möjligt att höja dessa nämnvärt mera än vad som motsvarade diskontohöjningar- na. Placeringsmarginalen krympte därför avsevärt mot slutet av året. Vi- dare sjönk marknadsvärdet på ban- kens obligationsinnehav med ca 750 Mkr.

De senaste årens stora budgetun- derskott har alltså å ena sidan med- fort en betydande ökning av pen- ningmängden och därmed av ban·

kernas rörelsevolym. A andra sidan har de genom de stora, påtvingade obligationsinnehaven gjort banker- nas resultat alltmer känsliga för dis- kontoförändringar.

1 Bankens obligatlonsinnehav Penningmängdens utveckling

Anskaffningsvärde, Mkr 15 950

11674

7925 8031 8653

1979 övriga

Bostads- obligationer

stats- obligationer

Obligatlonsinnehavets fördelning på löptider. procent

1979-12-31 <Sår >Sår Summa

statsobligattoner .. ~

-'211 -s6T

Förändring i procent från samma månad föregående år - Penningmängden

Konsumentprisindex

Källor: Riksbanken och Statlstiska centralbyrån

% 17.5 15.0 12.5 10.0 7.5 5.0 2.5

8

Verkställande ledningen har ordet

Kreditpolitiken drabbar bankema - Inte den grå marknaden

Affärsbankernas alltmer omfattande långivning till staten och bostads- sektorn begrånsar i hög grad deras möjligheter att tillgodose andra sek- torers kreditönskemål. Det är därför inte förvånande att dessa behov sö- ker sig andra vägar. Affärsbankernas främsta roll som kreditgivare, inte minst till näringslivet, reduceras där- med. Så länge de nya marknader som uppstår ligger utom räckhåll för den kreditpolitiska lagstiftningen in- nebär detta att det område där kre- ditpolitiken verkar blir allt mindre och att det krävs allt hårdare ingrepp l bankernas verksamhet för att någon effekt skall nås. Nästa steg blir att basen för kreditpolitiken måste vid- gas, vilket innebär nya regleringar på nya områden. Följden blir till- komsten av ytterligare marknader- mer eller mindre grå- som i sin tur kräver nya regleringar och så vidare.

Ett aktuellt exempel är finansbola- gens verksamhet som tycks vara på väg att fångas in i ett regleringsnät liknande bankernas. Särskilt omde- batterad har kreditkortsmarknaden blivit. Kreditkortens spridning är till stor del en direkt fölJd av tidigare in- förda regleringar, inte minst den nya konsumentkreditlagen som trädde i kraft 1 JUli 1979. Genom denna in- fördes omfattande restriktioner för avbetalningshandeln, bl a krav på som regel 20% kontantinsats. En naturlig och inte oväntad följd av detta blev en ökad användning av kreditkort, där f n ingen kontantin- sats krävs. Intresset för kreditkort har också stigit därför au bankerna tvingats iaktta återhållsamhet med konsumtionskrediter. Även om det här, liksom på många andra områ- den. förekommer missbruk anser vi att konsumenterna behöver ett lätt- hanterligt kredit- och betalningsme- del av denna typ. Det är dock viktigt att verksamheten sker i väl

organise~

rade former med ett utbyggt system för kreditprövning m m. Sådana

övervåganden låg bakom bankens förvärv av en större aktiepost i Köpkort AB och dänned indirekt i det internationellt verksamma Eurocard AB.

En annan oreglerad marknad som fått näring av de långvariga kreditre- striktionerna är handeln med säljar- reverser i samband med villaköp.

Användningen av säljarreverser har vuxit snabbt de senaste åren och de överlåts ibland till mindre seriösa långivare. Även på detta område lig- ger det närmast till hands att låta bankerna eller deras närstående in- stitut sköta kreditformedlingen. En stor del av kreditvolymen på den grå marknaden skulle dänned sannolikt försvinna Banken har visserligen möjligheter att delta i finansieringen av äldre fastigheter via sitt dotterbo- lag Svensk Fastighetskredit AB, men tillgången på medel som kan lånas ut är begränsad. För att erbjuda ett verkningsfullt alternativ till den grå marknaden måste bolaget därför få rätt att ge ut obligationer i eget namn.

Ge bankerna större rörelsefrihet Enligt vår mening bör man lätta på nuvarande regleringar och låta ban- kerna sköta en större del av den verksamhet som nu hamnar utanför det organiserade banksystemet statsmakternas tillsynsmöjligheter skulle därmed bli större än for när- varande och basen för kreditpolitis- ka åtgärder skulle vidgas. För både låntagare och långivare skulle ris- kerna minska och olika avarter kun- na undvikas. Självfallet måste ban- kerna även i fortsättningen finne::. sig i sådana restriktioner som krävs för en effektiv kredit- och valutapolitik, men många av de regleringar som idag omgärdar bankerna har utan tvekan hållit tillbaka såväl produkt- utveckling som strukturomvandling inom den reguljåra kreditmarkna- dens ram.

Finansiering i utlandet allt viktigare Under senare år har jämsides med kreditåtstramningen i Sverige möj- ligheterna att söka finansiering ut- omlands ökat. Därvid har bankens många gamla och väl inarbetade förbindelser med korrespondent- banker i andra lånder självfallet varit en betydelsefull tillgång. Men vi har också i takt med det svenska nä- ringslivets snabba internationalise- ring funnit att hel- eller delägda bal!- ker i de viktigaste finanscentra ru~ . om i världen har forbättrat våra möJ- ligheter att bistå kunder också när de är verksamma utantör Sverige.

Bankens utlandsetableringar hadet ) långe enbart formen av s k konsor- tiebanker där vi själva tillsammans med andra- oftast nordiska- ban- ker satsade personal och erforder- ligt kapital. Konsortiebankerna, som ganska snabbt kunnat bygga upp mycket tillfredsställande rorelser, har varit till glädje för många av våra företagskunder. Dessa banker arbe- tar på våxande marknader och har förvärvat en stor egen kundkrets med omfattande internationella affä- rer. Det har dårför tett sig naturligt för vår bank att jämsides med kon- sortisbankerna etablera helägda in- stitut på några platser som fått väx- ande betydelse också för svenska ( -- företag och deras finansiering.

Vår första helägda bank i utlandet grundades 1977 i Luxemburg, ett _ viktigt centrum för eurovalutamark(

naden. Den har utvecklats väl och

visat sig vara ett värdefullt komple-

ment till moderbanken. stimulerade

av dessa goda erfarenheter och av

att osedvanligt många svenska före-

tag ar verksamma i ASEAN-området

öppnade vi i november 1979 en hel-

ägd dotterbank i Stngapore. Vidare

ansökte banken i december hos sty-

relsen för Federal Reserve System i

USA om tillstånd att öppna en hel-

ågd dotterbank i New York. Den nya

banken, Skandtnaviska Enskilda

,.,. , ^.. _o

l

/

i _f

\,_,.

' " .::::J~

.o::w

"" """

Ett mtnnesvårt ogonbllck 1 Pektng Curt G Olsson, verl<stallande dtrel<tor, och Carl-Bertil Win-

QVlSt, VICe verkstallande direktor, undertecknar som toretradare for vår bank 1 december 1979 ett vtktiQt kreditavtal med Bank of Chma, som ar folkrepublikens utnkeshandelsbank. Den stora kinesiska banken tOretrads BN (från vanster) Zhao Btng de, verkståilande direktor, och Cui Van xu, v1ce ordWrande.

Detta

var det forsta ensktlda avtalet Inom

ett

ramavtal som AB Svensk Exportkredit och några svenska banker tid1gare under året hade slutit med den kmeslska ban-

ken

På arbitrageavdelningen 1 vår dattertlank 1 Stngapore, oppnad den 26 november 1979, arbetar bl a de unga damerna på bilden. Tan S1ou Yeog (ttll vanster) ar valutahandlareoch Lucy L•m Guek Keow fOIJer den nya bankens stallning ¹ frammande valutor.

Verkställande ledningen har ordet

Banken International Corporation, avses få ett aktiekapital på USD 20M.

Svenska regeringen gav i januari 1980 sitt tillstånd. Banken avses få formen av en s k Edge Corporation, vilket innebär att den får rätt att ägna sig åt internationell finansiering, bl a av svensk-amerikansk handel. se- dan 1976 erbjuder vår bank redan genom sitt helägda dotterbolag Scandinavian seeurities Corporation i New York bl a kapitalmarknads- tjänster åt svenska företag.

Genom denna systematiska utbygg- nad av vårt nät av dotterbanker i ut- landet kommer vi att än bättre kun- na tillgodose det svenska närings- livets behov av internationell bank- service och i eget namn bereda fore- tagen tillgång till de internationella kreditmarknaderna. Detta innebär en höjning av ambitionsnivån inom bankens internationella rörelse, vil- ket också kräver en anpassning av hemmaorganisationen. Inom ut- landscentralen vid huvudkontoret har därför länderbevakningen för- stärkts och ytterligare anpassats

ef~

ter olika marknaders behov.

Nya ramavtal för flnanalering av utrikeshandeln

Vi har också tecknat ramavtal med

flera ledande banker i Europa och

Asien för finansiering av export och

import. Dessa avtal ger oss ökade

möjligheter att finansiera handelsut-

bytet med länder i vilka vi inte har

egen representation. Banken med-

verkade bl a i en överenskommelse

mellan AB Svensk Exportkredit och

Bank of China om en ramkredit till

Kina på totalt USD 350 M. Det första

enskilda kreditavtalet, på 73 Mkr, in-

om denna ram slöts mellan vår bank

och Bank of China i december 1979

och avsåg finansiering av leverans

från ASEA av tre transformatorsta-

tioner. Banken arbetar med att lägga

upp ytterligare ramavtal och närmast

är sådana aktuella för finansiering

av det svenska handelsutbytet med

ffera länder i Fjärran östern och i

Latinamerika.

10

Verkställande ledningen har ordet

Vår banks inlåningskampanJ under mottot »Spara klokt" blev en framgång och till denna btdrog dessa tre annonser De berattar om några vanl1ga manniskor 1 bankens kundkre-ts som redan hade bol'] at att ~spara klokt⁴ och som uppmarksammades med reportage 1 flera tidnmgar

Inlåningen från hushåll ökar i betydelse

Inlåningen från hushållen år en av grundvalarna för verksamheten i de svenska bankerna. l sparbankerna är hushållsinlåningen helt domineran- de och i affärsbankerna svarar den för i genomsnitt mer än hälften av den totala inlåningen. Då hushållens bankplaceringar dessutom år stabi- lare än företagens, som varierar till följd av stora svängningar i likvidite- ten, är det naturligt att varje bank eftersträvar en stark position på hus- hållsmarknaden.

Vår bank hade vid sin start 1972 en inlåningsstruktur som innebar att in- låningen från toretag dominerade.

Detta förhållande medförde att inlå- ningen utsattes för betydande sä- songmässiga och konjunkturbe- tingade svängningar som ställde stora krav på bankens likvidltetsbe- redskap. Då vi även i övrigt kunde konstatera en stor marknadskänslig- het var det naturligt att. försoka öka vår andel av den stabilare hushålls- marknaden. Som mål satte vi en ok- ning med en tiondels procentenhet per år. Bortsett från bankens första verksamhetsår har detta mål kunnat

Bankens Inlåning och utlåning fördelad på kundgrupper

1979-12-31

Hushåll .. . Företag . . . Offentliga sektorn . Utlandet och ovngt . EJ klasstfice1ade konton . _ Summa.. . ...

uppnås. En ökning i den storleks- ordningen kan tyckas blygsam, men med den stora inlåningsvolym det rör sig om har den givit en extra ök- ning av bankens inlåning med när- mare en m1ljard kronor.

Den gynnsamma utvecklingen är fråmst resultatet av en rad fram- gångsrika marknadsforingsåtgårder.

Viktigast har darvid varit att vi stimu- lerat de privatpersoner som redan har konto i banken till att öka sitt sparande. Vi har framför allt betonat vikten av ett regelbundet sparande, t ex genom automatiska överföring- ar från lönekonto. Kampanjerna

»SPARA MERA., hösten 1977 och

lnlånmg

· - -

Mkr 16 176 13530 1 615 1 075 254 32650

Andel% 49.5 414 50 3.3 08 1000

Utlåmng _ _ M~kr Andel o/o

11 955 36.2 18 977 57.4

587 18

1362 41

_ _ 1~ _ _ 05_, 33 035 100

»SPARA KLOKT» hösten 19791edde titl att ca 100 000 kunder påbörjade eller utökade s1tt regelbundna spa randa med i genomsnitt 300 kronor var i månaden. Det nya skattespa- randet har givit vår bank 80 000 nya konton, varav ca 15 000 skattefond- konton för investeringar i aktier.

Banken har därmed det största anta- let skattefondkonton bland bankerna.

Bankens trygghetskonto för pensio-

narer, som mtroducerades 1978, har

blivit en stor framgång. Behållning-

en på sådana konton utgör redan

närmare 12 % av bankens hushålls-

inlåning. Den årliga tillväxten på

trygghetskonton ligger dessutom

väsentligt högre än genomsnittet på

andra konton for privatpersoner.

Att hantera ett stort antal konton år dyrbart. Det krävs sålunda ett saldo på minst 2 000 kronor för att ett kon- to som används i normal omfattning skall täcka sina kostnader. Det har därför varit naturligt att vi systema- tiskt strävat efter att förmå kunderna att antingen aktivera eller avsluta små och olönsamma konton. Detta har lett till att ca 200 000 sådana konton under de senaste tre åren

!~r

avslutats eller ttllförts nytt ,Jarande.

HöJda räntor ökar Inte marknadsandelen

. ""'0nkurrensen om inlåningen från ' . J s hållen har hårdnat och skärptes

ytterligare under 1979. då banker som förlorat marknadsandelar under SJUtfiotalet ökade sina ansträngning- ar att vända trenden till sin fördel.

Detta är en våsentlig förklaring till det .. räntekrig» som utbröt under hösten . Marknadsforhållandena är dock sådana att ingen bank

1

läng- den kan erbJuda spararna battre räntavillkor an de konkurrenterna har. Enbart med råntevapnet kan man inte öka sin marknadsandel.

Under hösten började andra banker dessutom införa olika former av

·· "'llt-i-ett-konto» som syftade till att .. . sätta alla kontoslag med ett enda och förmå kunderna att använda detta för både transaktioner och sparande. Denna ide rimmar inte - ,ed vår grundläggande uppfattning . . . farenheterna från bl a tidigare in- låningskampanjer och marknadsun- dersökningar talar för att privatper- soner vill skilja de dagliga transak- tionerna från sparandet. Vår bank svarade därför med att erbjuda tre konton for skilda andamål: lönekon- to - som kan användas som ett

•>allt-i-ett-konto» - sparkonto och

kapitalkonto, alla med förbättrade villkor. Samtidigt beslutades att rån- ta på privatpersoners checkkonton skulle införas fr o m 1 januari 1980.

Genom de förbättrade råntevillkoren betalar banken sina inlåningskunde r ytterligare drygt 100 Mkr per år.

Verkställande ledningen har ordet

Skandtnavtska Enskilda Bankens »Utveckhngslån .. Introducerades på senhö&ten 1978, och många mindre foratag kunde under 1979 dra nytta av denna låneform. Ett sådant toretag är Certus AB 1 Gångheoter, dar man har utvecklat en mintdatorstyrd kavajpress som ar både tidsbesparande och energtsnål Hulki Cakar, kvalitetskontrollant VId Ljungstramgruppen 1 Ving- åker, skoter har d&n nya pressen Den ar redan en varldsart1k~l och 80% av produkttonen hos Gertus går på expCJrt Bolaget har nu utvecklat ett liknande system for byxpressmng

Den samhållsekonomiska utveck- lingen kräver ett fortsatt stort hus- hållssparande. Självfallet har hushål- len berättigade krav på en tillfreds- ståilande förrantning av sina spar- medel. l någon mån tillgodoses dessa krav genom de förbättrade räntevillkoren. Viktigare vore dock att rimligare skatteregler in fordes för hushållens sparande, så att sparan- det efter skatt kunde ge en avkas1- ning som mer än väl uppvägde infla- tionen.

Nya placeringsalternativ för företagen

Företagen har sedan många år haft möjlighet att sätta in större belopp på sarskilda konton med hogre rån- tor än vad som gällt för övriga inlå- ningskonton. Oårigenom har de kunnat få en god förråntmng både på kortfristig och på bunden inlå- ning. Denna s k specialinlåning har vuxit snabbt och uppgick i banken vid årsskiftet till ca 10 miljarder Kr.

De toretag som inte har kunnat ut- nyttja specialinlåningsvillkoren har hittills vant hänvisade till bankens vanliga inlåningsräkningar för att få ränta på sina kassaöverskott Inte minst for att ge dessa företag möj- ligheter att hålla sina likvida medel lättillgångliga och ändå få rånta på dem betalar banken fr o m 1 februari 1980 ränta på belopp upp titl

500 000 kronor på företagens checkkonton.

Företagens valmöjligheter när det gäller kortfristiga penningplace- ringar kommer att öka ytterligare genom att bankerna fr o m 1980 kan ge ut s k bankcertifikat- ett slags obligation med en loptid på högst ett år. Bankcertifikaten kan såtjas av innehavaren och blir därigenom en mycket likvid tillgång. Räntesatsen blir bunden under hela löptiden.

Marknaden får härigenom ytterligare

ett högforräntande placerings-

alternativ.

12

Verkställande ledningen har ordet

Ett exempel på f6rbattrade t1anster

ar

den

»Bankautomat» som vår bank utvecklat 1 sam- arbete med det stora vasHyska datatoretaget Ntxdorf AG 1 Padertlorn och som nu borJat mstalleras på storre arbetsplatser dar pei'SO- nalen har banklon Btlden visar en Bankauto- mat hos Telefon AB L M Enesson vid Kung- ens kurva 1 sodra Stockholm. Automaten ar a't$edd för sedeluttag och är direktansluten till bankens centrala datorer. Den lamnar skriftllgt besked om kvarstående medel efter var_~e sedeluttag, men aven

utan

att ta ut kon- tanter kan kunden bl a få uppgift om de

se-

naste fem transakttonerna på SJtt konto och kvarstående saldo.

Bånkens reklamskyltar på 1drottSanlaggningar landet runt observeras av en stor publtk Un- df:r 1979 fick skyttama en delvis andrad form- givntng som har på Nya Ullev~ i Goteborg

Bankautomaterna sparar ttd åt kUnderna och arbete åt bankens personal, men de ersatter mte kontoren som har många andra uppgtfter att skota. De moderntseras fortlapande och får ibland helt nya lokaler Btlden VIsar det nya och storre kontoret ' Falun som kunde tas 1

bruk 1 november 1979 sedan de gamla lokaler- na från 1973 bltvtt for trånga for den snabbt vaxande roretsen

1979- ett i många avseenden bra år

For ett par år sedan hade vi anled- ning framhålla att penningpolitiken haft en positiv inverkan på det då redovisade resultatet. l år nodgas vi konstatera att den haft en motsatt effekt. Vår bank kan trots det redovi- sa ett gott resultat för 1979. Det har uppnåtts bland annat därför att vi med förenade ansträngningar åter-

'"~en

lyckats hålla kostnadsexpan-

.:men inom rimliga gränser. Det år också, som just har sagts, frukten av flera års framgångsrik marknadsfö- ring på hushållsmarknaden, där . . ,ånga medarbetare ute på kontoren ,, .... ort betydelsefulla msatser. Tyvärr

är dock resultatförbättringen inte tillräckligt stor för att mojliggöra en oförändrad konsolideringsgrad. Det- ta medför i sin tur att avsättningen till bankens vinstandelsstiftelse en- ligt gällande regler blev mindre än föregående år. Det beklagar vi, i syn- nerhet som vi har goda skäl att tacka alla medarbetare i hela SEB- gruppen för skickliga och lojala in- satser under 1979.

Verksamheten i övriga företag inom gruppen har inte lika starkt som banken påverkats av penningpoli- til<en. God marknadsföring och nya .. . ltiativ har gynnat både deras till-

växt och resultatutveckling .

1980- svårigheterna ökar

Bankens rörelseresultat försämrades kraftigt mot slutet av 1979. Från att ha varit 293 Mkr för perioden januari- april och 323 Mkr för perioden maj- augusti sjönk det till 234 Mkr för de fyra sista månaderna av året. Detta berodde främst på riksbankens skärpta penningpolitik med uppre- pade diskontohöjningar och sträng- are likviditets- och kassakrav. Hår- igenom framtvingades bland annat en ökad upplåning i riksbanken till straffränta och höjda specialinlå- ningsråntor. VJdare började ränte- nettot försämras av att åven övriga inlåningsräntor höjdes under årets senare del. Den sålunda under årets sista månader inledda utvecklingen kommer att ytterligare accentueras under 1980, då kostnaderna får rånta på checkkonton dessutom till- kommer. Läget forbättras förvisso 1nte av diskontohojningen i januari och höjningen av kassakravet med ytterligare två procentenheter. Dess- utom kommer sannolikt likviditets- kraven att höjas ytterligare.

statsmakterna ställer också i fort- sättningen stora krav på bankernas medverkan i finansieringen av sta- tens budgetunderskott. Detta inne- bär att vår banks innehav av obliga- tioner måste ökas ytterligare. Den

stockho/m den 29 januari 1980

Verkstallande ledningen har ordet

ranta vi för närvarande får på obliga- tionsplaceringar är emellertid lägre än den ränta vi i många fall måste betala för nya inlåningsmedeL Våra möjligheter att snabbt kompen- sera kostnadsstegringar är begrän- sade, i synnerhet så länge det råder prisstopp på utlåningsräntorna. Där- till medger bankinspektionen endast mycket måttliga höjningar av avgif- terna på olika tjänster. Redan träffa- de avtal kommer dessutom att höja lönekostnaderna med ca 5 %. Varje procentenhet ökar bankens totala kostnader med 7 Mkr. A andra sidan förutser vi i övrigt begränsade kost- nadsökningar och en viss fortsatt minskning av personalstyrkan.

Vi känner alltså redan nu till ett antal yttre faktorer som får negativa effek- ter på resultatutvecklingen under 1980. Att vidta åtgärder som i största möjliga utsträckning begränsar dem blir därför en vasentlig uppgift för oss alla i banken.

För ovriga bolag i SEB-gruppen har vi anledning råkna med att deras sammanlagda resultat kommer att ligga i nivå med det senaste verk- samhetsårets.

Hans Cavalli-Björkman Curt G Olsson Jacob Palmstierna Alf Åkerman

14

Förvaltningsberättelse

SEB-gruppen

l SEB-gruppen ingår skandinaviska Enskilda Banken och de helägda dotterbolagen Aktiv Placering AB med dotterbolag, Stockholm; AB Arsenalen, Stockholm; Fas- tighets AB Oresund, Malmö; FinansSkandic AB med dotterbolag, Stockholm; AB Garnisonen med dotterbo- lag, Göteborg; Scandinavian seeurities Corporation, New York; Skandinaviska Enskilda Banken (Luxem- bourg) S A, Luxemburg; Skandinaviska Enskilda Ban- ken (South East Asia) Limited1, Singapore; 22 helägda fastighetsbolag samt Svensk Fastighetskredit AB, Stockholm, som ägs till80.4 %.

SEB-gruppens balansomslutning växte under verksam- hetsåret från 61.6 miljarder kr till 75.0 miljarder kr eller med 21.7%. Gruppens rörelseresultat blev 1 006.7 Mkr efter avskrivningar, likviditetskravsavgifter, orealiserade kursförluster och kalkylmässiga kreditförluster. Detta in- nebär en resultatförbättring med 78.1 Mkr eller 8.4%

jämfört med 1978. Intäkterna steg med 287.1 Mkr eller 12.6%, medan kostnaderna steg med 206.6 Mkr eller 15.7%. Tillväxttakten var snabbast under årets första del; under årets sista månader dämpades både volym- och resultatutvecklingen av den skärpta penning- och kreditpolitiken.

Gruppens räntabilitet- rörelseresultat i förhållande till eget kapital och värderegleringskonton samt hälften av rörelseresultatet.- sjönk från 22.1% till 21.2 %.

Medeltalet anställda i SEB-gruppen ökade med 22 till 6 752 (6 730). Se vidare tabell1 och not 4 till resultaträk- ningen.

Tabell1. Medeltal anställda och antalet arbetsställen i Skandinaviska Enskilda Banken och SEB-gruppen

Medeltal Antal

anställda arbetsställen 1979 1978 1979 1978 Huvudkontoret ... 626

---s31

^{- - 1} 1 stockholmsgruppen ... 2965 2 995 169 169 därav centralkontoret ... 1 199 1 235 1 1 lokalkontoren ... 1 766 1 760 168 168 Göteborgsgruppen ... 1 659 1642 126 126 därav centralkontoret ... 564 562 1 1 lokalkontoren ... : 1 095 1 080 125 125 Malmögruppen ... 965 993 77 78 därav centralkontoret ... 300 314 1 1 lokalkontoren ... 665 679 76 77 Representantkontoren i utlandet . 23 23 6 7 Banken totalt ... 6 238 6 284 379

----sä1

Dotterbolag

i Sverige ... 462 403 26 26 i utlandet ... 52 43 3 2 SEB-gruppen totalt ... 6 752 6 730 408 409 därav i Sverige ... 6 677 6 664 399 400

1. Banken började sin verksamhet 1979-11-26. Det första räkenskaps- året har för1ängts t o m utgången av 1980, varför någon redovisning för 1979 inte avges. För att ge en rättvisande bild av SEB-gruppens ställning och resultat har dock erforderliga uppgifter intagits i grup- pens resultat- och balansräkningar.

Skandinaviska Enskilda Banken

Det stora statliga budgetunderskottet präglade utveck- lingen på kreditmarknaden även under 1979. Penning- mängden växte snabbt, om än något långsammare än under 1978. Till detta bidrog dels att en stigande andel av underskottet finansierades på marknaden utanför bankerna, dels att det stora underskottet i bytesbalansen medförde ett utflöde av valutor. För att motverka den likviditetsökning som budgetunderskottet orsakade ha- de riksbanken under 1978 flera gånger höjt likviditets- kraven för affärsbankerna. l mars 1979 genomfördes yt:Jr\.

terligare en höjning, för bankens del från 36 % till37 %:'tf Under våren beslöt riksdagen att fr o m halvårsskiftet in- föra s k likviditetsutjämningskonton. Företagen kunde därigenom sätta in medel i riksbanken på speciella

vill-~

kor och få en delvis skattefri ränteintäkt. Detta

medförd~.'

att drygt 3 miljarder kronor flyttades från affärsbankerna till riksbanken. Banken gick därmed miste om närmare 2 miljarder i inlåning.

Under sommarmånaderna skärptes situationen påtag- ligt. För att värna om valutareserven vidtog riksbanken under andra halvåret en serie åtgärder. l syfte att anpas- sa den svenska ränt enivån till den ut ländska höjdes så- lunda diskontot vid tre tillfällen- i juli från 6.5% till 7%, i september till B% och i november till9%. l januari 1980 skedde ytterligare en höjning, till10 %. Kassa kravet- det belopp varje affärsbank måste hålla på konto i riks- banken- höjdes i samband med diskontohöjningen i juli från 2% till4 % av inlåningen och vissa andra förbin- delser. l december höjdes kravet till 6% och i januari 1980 till B%. l juli skärptes också reglerna för bankerna"-· .

upplåning i riksbanken.

^J

För banken ledde dessa åtgärder bl a till att en allt större del av inlåningsanskaffningen måste ske i form av dyr och mindre stabil specialinlåning. Denna inlåning,

som~­

medeltal under 1978 utgjorde 29% av den totala inlå- P

ningen i svenska kronor, ökade under hösten 1979 sin andel till32%.

l december inträffade en rad tillfäll iga omständigheter som påverkade bankens rörelse. Bland annat medförde de få arbetsdagarna mellan jul och nyår att det normala betalningsmönstret rubbades och att osedvanligt stora belopp hölls i kontanter och på postgiro. En jämförelse mellan årsskiftena blir därför lätt missvisande, medan en jämförelse mellan dagsmedeltal för de båda åren ger en riktigare bild. Sålunda steg bankens totala inlåning un- der året med 7.8 % till32 535.8 Mkr, medan ökningen i dagsmedeltal blev 17.4%. Inlåningen i svenska kronor

· steg under året med endast 6.7 %; i dagsmedeltal blev

ökningen betydligt snabbare eller 18.7%.

Riksbankens utlåningsrekommendation från 1978 för- längdes under 1979. För bankens del innebar denna att utlåningen till andra ändamål än bostadsbyggande, den s k övrigutlån ingen, under tvärsperioden fick öka med ca 19% exklusive i utlandet refinansierade krediter.

Frånsett att utnyttjandet av redan beviljade checkräk- ningskrediter steg avsevärt i december och då medförde en exceptionell ökning av bankens utlåning kunde den- na hållas inom den av riksbanken rekommenderade ra- men.

s :tankens totala utlåning ökade i dagsmedeltal med .. -+.4%. Från årsskifte till årsskifte steg den med 18.5%

t ill32 939.4 Mkr. Av detta belopp var 10 455.9 Mkr refinansierade, varav 5 232.7 Mkr i AP-fonden och 5 069.4 Mkr i utländska banker. Av den totala utlånings- .. .:;.l<ningen utgjorde de refinansierade krediterna närmare

_.l%. Den stora tillväxten beror delvis på att de svenska bankerna fått utvidgade möjligheter att ta upp krediter utomlands. Banken kan sålunda i eget namn refinan- siera export- och importkrediter i utländska valutor, medan den tidigare endast kunde förmedla sådana ge- nom utländsk bank. Bankens möjligheter att konkurrera med utländska banker har därigenom förbättrats. Den totala utlån ingen i utländska valutor ökade med 45.7 % till 5 230.3 Mkr.

Genom sedvanlig överenskommelse med staten förband sig banken att delta i finansieringen av bostadsbyggan- det Trots att detta minskade och att det var förhållande- vis lätt att få avlyft av byggnadskreditiv till bostadsfinan- sieringsinstituten, steg bankens bostadsbyggnadskredi- ter med 15.5 % till 4 007.3 Mkr.

-~anken

deltar i bostadsfinansieringen också genom att köpa bostadsobligationer. Innehavet av sådana växte under året med 667.9 Mkr. Banken gjorde omfattande placeringar även i statsobligationer, vilket avspeglar det

"tora lånebehov staten hade för att finansiera under-

.~ottet

i statsbudgeten. Innehavet av statsob ligationer ökade med 3 500.0 Mkr.

Trots den stora ökningen av obligationsinnehavet, som är den största bland de tillgångar som får räknas som likvida, kunde inte banken .vid varje månadsskifte upp- fylla riksbankens likviditetskrav. Under juni, juli och augusti underskreds sålunda kravet, varför särskild av- gift måste erläggas med sammanlagt 1.0 Mkr.

Bankens balansomslutning steg under året från 52.0 miljarder kr till63.5 miljarder kr eller med 22.1 %. Se balansräkning s 25 och finansieringsanalys, tabell 2.

Förvaltningsberättelse

Diskontot och bankens räntamarginaler

T erttalgenomsnitt

--- Medeldiskonto

Rantamargmal mellan utlånmg och Inlåning ' kronor - Marginal mellan bankens obligationsavkastning och

medelrantan för inlåning i svenska kronor % 8 6 4

~ --~=~--- ~ ---:

~---L___,_,__.___,_! ,_L___._• ---~._,..__..~..,

_...l

~~-2

1975 1976 1977 1978 1979

Diskontots inverkan på bankens röntemarginaler

Bankens utlåmngs· och mlån1ngsrantor ar 1 allt vasenthgt knutna till nksbankens dtskonto De hOJS alltså nar diskontot st1ger och sanks nar diskontot går ned. En diskontoand n ng har darfor 1nte någon omedelbar effekt på marg1nalen mellan ut-och inlåntogsrantorna

l trder med hogt drskonto tilltar 1 allmanhet konkurrensen om ln- låmngen Detta dnver upp rantenivån- framfor allt på specral·

mlåmngen- mer an vad som motsvarar dlskontohoJningen. På grund av att rrksbanken reglerar utlåningsrantornas n två kan ban- ken rl"'te kompensera s1g for denna höjn1ng. Darfor tenderar rante- margtnalen mellan utlåning och mlånmg att r vrss mån krympa i sådana situationer.

lnlånmgen, som ar bankens i sarklass v1kt1gaste ftnansrenngskalla.

placeras emellertrd 1nte bara 1 utlånmg En betydande del måste också anvåndas for att kapa obllgatroner De flesta obligationerna 1 bankens portfolj har fasta rantor och darfor samma avkastmng un- der hela sin IOpttd, oavsett drskontots hoJd Banken kan forbattra avkastningen endast genom att avyttra obligationer med låg for- rantmng och 1 ståilet kopa nogfårrantande oblrgattoner Andra·

handsmarknaden år emellertid mycket begransad och transaktioner av denna typ leder ofta bli betydande kursforlustar som antmgen direkt forsamrar bankens resultat eller belastar vardereglerings- kontot

Nar diskontot hOJS st1ger kostnaderna för 1nlån1ngen Foljden av att obligattonerna har en fast forrantnmg bh r att margmalen mellan obligattonsportfoiJens genomsnrttsranta och den genomsnittliga in- fånmgskostnaden krymper. l tider med hogt diskonto kan mlåmngs- kostnadema till och med vara hOgre an avkastnrngen på obhga·

tlonsplacenngarna.

For narvarande galler att banken på ett år förlorar 80-90 Mkr v1d varJe procentenhets hOJning av diSkontot

16

Förvaltningsberättelse

Rörelseresultatet

Bankens rörelseresultat efter avskrivningar, likviditets- kravsavgifter och kalkylmässiga kreditförluster uppgick till 850.0 Mkr, vilket innebär en ökning med 61.6 Mkr eller 7.8% jämfört med 1978. Intäkterna ökade med 8.9% till 2125.4 Mkr och kostnaderna inklusive avskriv- ningar, kalkylmässiga kreditförluster m m med 9.7% till 1 275.4 Mkr. Se resultaträkning s 24.

Enligt bankinspektionens föreskrifter ingår från och med 1979 kalkylmässiga kreditfört uster i rörelseresultatet.

¹

De uppgick ti1125.6 Mkr. Tidigare års siffror har räknats om med hänsyn härtill.

Bankens räntabilitet- rörelseresultatet i förhållande till eget kapital, värderegleringskonton och hälften av årets rörelseresultat - blev 19.5% jämfört med 20.1 % 1978 och 16.7% 1977.

1. De nya reglerna innebär att rörelseresultatet belastas med ett l för- hållande till utlåningsvolymen vägt genomsnitt av de senaste fem årens kreditförluster. Konstaterade kreditförluster under räkenskaps- . året belastas liksom tidigare värderegleringskontot för utlåning. Se

vidare Redovisningsprinciper s 26.

Tabell2. Finansieringsanalys för banken 1975-1979, Mkr

Anskaffning

Interna källor (se specifikation) ... . Inlåning i svenska kronor ... .

Amorteringar och avlyft . . . • • • • • • . . . • • • , • Refinansiering . . . • •...• Inlösen och försäljning av obligationer ..•• , • • . . . ....••..•• _ •.•• __ • För1agslån ... .

Nyemisslon . . . , • • • • • • •

Ovrigt, netto • • • • , , • , , ••.•••••.•••...•.••.•.•..•.••.• -...••••.•

Användning

Nya krediter ...•••••.••• , ••.• Utlåning till utländska banker i svenska kronor . . . . • • • • • • . • • • . • • • Valutainnehav ... .

Obligationsförvärv ...•...• Förvärv av fastigheter, inventarier och aktier ... .

Förändring av kassakravsmedeJl ...•.•••.•...••.•..•.•

Förändring av primära likvida medel • • • • • • . . . . ...•••

Specifikation av Interna källor Nettovinst ...•..• Föregående års utdelning . . . • • _ •.

Avskrivningar ... .

Netto till värderegleringskonton . . . . • • • , •

Avsatt till personalstiftelse . .. .. .. .. .. .. , • • • . . . .. .. • ..

Overfört till personalstiftelse . . . . ... , •.

Nedskrivning av aktier . . . • • . . . • Arbetsmiljö· och särskild investeringsfond . . . . ... . Spärrkonto i riksbanken . . . • ... . Kursdifferenser, netto ... .

1. Innestående på konto l riksbanken

Rörelseresultat per anställd l banken

Kronor

1975 +221 +2 711 +5448 +1682 +264 -10 +136 +1 090 +11 542 +7 382 +362 +339 +1 915 +67 +10065 -543 +2 020 +11 542

+133 -76 +54 +183 +10

-14 -69 +221

1976 +337 -984 +5855 +1 373 +835 +402 +152 -54 +7916

+8 509 +426 +15 +941 +175 +10 066 -133 -2017 +7916

+152

- 98

+54 +213 +8 -10 -32 +40 +10 +337

1977 +362 +2658 +5141 +1 756 +1 907 -41

-373 +11 410 +B 206 +40 -201 +2605 +71 + 10 721 -34 +723 +11 410

+150 -122 +52 +255

-8 +8 -18 +21 +24 +362

1978 +509 +5902 +7277 +1 287 +2167 - 162 +214 +17194 +9188 -68 -227 +5282 +110 +14 285 +15 +2 894 +17194

+158 -122 +44 +402

+5 -9 +5 +26 +509

1979 +628 +1939 +6776 +2538 +4171 +24

+11 931 -225 -63 +85;6

+'il!

+20267 +1 804 -6257 +15 814

+193 -137 +39 +535

+1 -4 +1 +628

Intäkter

Intäktsökningen fördelade sig på följande sätt:

Räntenetto ... . Provisioner, avgifter och agio ... . övriga intäkter ... .

Mkr +168.0 + 10.7 - 4.3 +174.4

% +12.7

+

1.9 - 7.7 + 8.9

Bakom räntanettots ökning med 12.7% låg en ökning av balansomslutningen i dagsmedeltal med 17.1% och en nedgång i placeringsmarginalen med 0.11 procentenhe- Jar till 2.78 %. Denna jämförelse med 1978 ger intryck av

~förhållandevis lugn utveckling och speglar följaktli- '-gen inte den dramatiska förändring i räntanettots ut-

veckling som i själva verket ägde rum. Sålunda sjönk räntenettot med drygt 10% mellan andra och tredje ter-

' .. !ialet, trots att rörelsevolymen ökade med närmare 6

%,

., _,ch placeringsmarginalen minskade från 3.00% till 2.54%. Denna minskning av marginalen försämrade ränte- nettot med ca 80 Mkr.

Höjningen av kassakravet med fyra procentenheter fram till årsskiftet innebar att banken måste hålla ytterligare drygt 1 600 Mkr på konto i riksbanken. På dessa medel fick banken en ränta som motsvarade diskontot. Under långa perioder måste emellertid banken finansiera kas- sakravet genom upplåning på dagslånemarknaden till räntor som låg tre procentenheter över diskontot.

Den höga räntenivån berodde på att riksbanken höjde räntesatsen för den del av bankernas upplåning i riks- banken som överstiger 50% (tidigare 75%) av det egna kapitalet. Detta ledde i sin tur till att räntenivån på den .Q.vriga dagslånemarknaden pressades upp. Vidare bi- . .,_,rog den snabba ökningen av specialinlåningen och en

skärpt konkurrens om denna till att bankens inlånings- kostnader steg. De under hösten förändrade inlånings- villkoren hann påverka räntenettot endast i begränsad . utsträckning.

"be

sålunda stigande kostnaderna för kapitalanskaff-

ningen motverkades i viss mån av en förbättrad avkast- ning på obligationsportföljen. Den steg till 8.73

%,

vilket är O. 75 procenten heter mera än 1978.

Förvaltningsberättelse

Dagslåneränta mellan bankerna

Månadsgenomsnitt

- Dagslåneranta Riksbankens diskonto

Dagslånemarknaden

% 12.0 10.5 9.0 7.5 6.0 4.5 3.0 15

som Innetanar nksbanken, nksgaldskontoret. attarsbankerna och ett fåtal andra Institutioner. ar en mycket betydelsefull del av pen- nu'lgmarknaden Inom dagslånemarknaden kan en bank ta upp eller ge kortfrist1ga lån, i regel på en dag, 1 syfte att ut_,amna tillfalliga svangmngar 1 sin hkvidrtet. Den vtktigaste långtvaren ar nksbanken, sarskilt 1 t1der av knapp penningtillgång En bank kan enligt nu gallande regler ta upp kortfristiga lån 1 riksbanken t11t ett samman- lagt belopp som motsvarar 50 o/o av det egna kapitalet mot en rånta som ar lika med diskontot Onskar banken låna mer debiterar riks- banken en tillaggsranta, s k straffranta. som f n ar 3% per år. Peng- ar som lånas 1 riksbanken får 1nte lånas VIdare t•ll andra banker.

Om banken har ett tillfalhgt kassaoverskott, som mgen annan bank VIll låna, kan detta exempelvis placeras hos riksgaldskontoret till en ranta som VId senaste årsskifte var 8.5 o/o Bankerna lånar ⁽¹⁾¹ var·

andra på vtllkor som man kommer 011erens om i val')9 särstolt fall Eftersom bankamas likviditet ar utsatt for betydande svångnmgar ar det naturligt att även ranteEoatsema forändras snabbt

l

l t' (

18

Förvaltningsberättelse

På grund av riksbankens räntareglering är det inte möj- ligt att höja utlåningsräntorna annat än inom mycket snäva ramar. Under perioden september 1976-septem- ber 1979 tillät riksbanken en sammanlagd höjning av de privata affärsbankernas genomsnittliga ränta på utlåning i svenska kronor med 0.2 procentenheter. l samband med diskontohöjningen i september tilläts dock banker- na höja räntorna på bl a checkräkningskrediter med en extra procentenhet. Vid diskontohöjningen i november ändrades detta till ett medgivande om en generell rän- taglidning på hela utlåningen med 0.2 procentenheter.

Räntorna på återlån höjdes i slutet av året beroende på att AP-fonden höjde räntorna för bankernas refinan- siering av dessa lån med 0.75 procentenheter.

Provisionsintäkterna från den svenska rörelsen fortsatte att utvecklas gynnsamt. Totalt ökade de med 46.3 Mkr eller 16.8% jämfört med 1978. Den svenska fondrörelsen svarade för 60% av denna ökning, främst till följd av fortsatt växande handel med både räntebärande obliga- tioner och premieobligationer. Även intäkterna från ak- tieemissioner steg påtagligt, eftersom emissionsvolymen ökade. Se s 34.

Omsättningen i valutahandeln minskade. Detta berodde bl a på att valutamarknaderna till följd av olika central- bankers ingripanden under långa perioder var förhållan- devis stabila. Intäkterna från valutahandeln sjönk sålun- da med 25%. Även de utländska finansieringsprovisio- nerna minskade. Det förklaras av den tidigare nämnda omläggningen av krediter för export- och importaffärer till egen portfölj, vilket innebär att motsvarande intäkter l stället ingår i räntenettot. Totalt minskade provisions- och agiointäkterna från utiandsrörelsen med 35.6 Mkr.

Minskningen av övriga intäkter med 4.3 Mkr berodde helt på förluster på obligationsaffärer. Kursförlusterna på svenska obligationer uppgick ti118.8 Mkr och upp- stod i samband med omplaceringar i obligationsportföl- jen som syftade till att i framtiden förbättra direktavkast- ningen på denna.

De stigande räntorna utomlands ledde till sjunkande kurser på bankens utländska obligationer. Totalt realise- rades därmed förluster på 6.0 Mkr. Bankens medverkan på den internationella kapitalmarknaden blev därigenom mindre lönsam. Det är dock angeläget att banken bibe- håller en stark ställning på denna marknad, vilket under- lättar för bankens svenska kunder att ta upp långfristiga lån utomlands. Se s 35.

Intäkterna specificeras i noter till resultaträkningen s 28.

Bankens resultat före personalkostnader

Procentuell fördelning på 1ntres.CJentgrupper

1975 1975 19n 1978 1979

Personal

Stat, Kommuner Aktieagare

Avsatt for bankens konsolider~ng

och utveckling

Personalkostnader per anställd i banken

Kronor

112541 104685

123595

Sociala avg1fter.

pens1oner, limeförmåner

Lönekostnader