Malmö högskola
Lärande och samhälle
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängAnvändandet av propaganda i skapandet
av en föreställd gemenskap
The Use of Propaganda in the Construction of An Imagined Community
Patrick Nilsson
Carl Österlund
Lärarexamen 270hp Handledare: Ange handledare
Historievetenskap och lärande 2014-11-04
Examinator: Johan Lundin Handledare: Thomas Småberg
Förord
Vi skulle vilja tacka Thomas Småberg, som handlett oss med en beundransvärd
optimism, som vid varje handledarträff kunnat höja vårt humör från beckmörker till en näst intill euforisk glädje. Då det enda som skiljer oss två åt är kroppsvikt och social kompetens, har vi valt att fördela arbetsuppgifterna ytterst jämlikt. Vi kan båda stå för innehållet i detta arbete, och om det skulle räknas ut hur många procent av arbetet vi bidragit med vardera, skulle resultatet hamna på obetydliga decimaler.
Malmö, 28 oktober 2014
Abstract
The purpose of this paper is to examine how propaganda has been used by two
dictatorships, namely Nazi Germany and the Soviet Union under the leadership of Josef Stalin. By examining a number of propaganda posters and paintings, we aim to find similarities as well as differences in how the two nations attempted to create imagined communities amongst their people. While conducting this examination of the
propaganda material, we have acquired and used some of the ideas of Benedict Anderson, who has coined a concept that he calls “Imagined Communities”. In conclusion, it is established that the most obvious similarity is that both leaders are heavily included in their propaganda material, both pictured and mentioned in text. The biggest difference that was discovered is how Stalin, in his propaganda, assembled people of different economical, educational and genetic backgrounds while Hitler seemed more interested the gathering of a people with little to no racial differences.
Innehåll
1. Inledning ... 8
2. Syfte och Frågeställning ... 9
3. Litteraturgenomgång ... 11
3.1 Propaganda ... 11
3.2 Nazityskland ... 12
3.3 Sovjetunionen ... 14
3.4 Nation och nationalism ... 15
3.5 Historiebruk ... 18
3.6 Historiekultur ... 19
4. Metod och genomförande ... 21
4.1 En semiotisk bildanalys ... 21
4.2 Denotation – en begreppsförklaring ... 23
4.3 Konnotation – en begreppsförklaring ... 24
4.4 Urval av material ... 25
5. Resultat, analys och teoretisk tolkning ... 27
5.1 Nazityskland ... 27
5.1.1 The Standard Bearer (ca 1935) ... 27
5.1.2 Children, What Do You Know About Your Fürer? (1933) ... 28
5.1.3 Long Live Germany (ca 1935) ... 29
5.1.4 Hitler Is Building – Help Him. Buy German Goods (1930-tal) ... 30
5.1.5 As We Fight – You Must Also Work for Victory! (ca 1939) ... 31
5.1.6. Sammanfattning Nazityskland ... 32
5.2 Sovjetunionen ... 33
5.2.1 Thank You Dear Stalin – For Our Great Childhood (1936) ... 33
5.2.2 Under the leadership of the great Stalin – Forward to Communism! (1951) . 34 5.2.3 Great Stalin — symbol of friendship between the peoples of the USSR! (1949) ... 35
5.2.4 Beloved Stalin is People's Happiness (1949) ... 36
5.2.5 On Lenin’s Road Bound for Fame and Fortune – With Stalin in Hearts! (1946) ... 37
5.2.6 Sammanfattning Sovjetunionen ... 38
5. Resultat och teoretisk förankring ... 40
6. Slutsats ... 42
7. Referenser ... 43
1. Inledning
Under vår skolgång har vi ofta fått höra frågeställningar kring hur diktatorer kan komma till makten och framför allt få sitt folks stöd. En fråga som ”Hur kunde förintelsen inträffa?” har ofta legat till grund för undervisning kring andra världskriget. Vi vill med detta arbete lägga mer fokus på att indirekt besvara den frågan.
Genom att undervisa om propagandakonstens möjligheter att övertyga människor, bör en viss klarhet kunna infinna sig kring ämnet i fråga. Det förefaller som rimligt att se Sovjetunionen och Nazityskland under höjden av sina meningsskiljaktigheter som två diametrala motsatser, ideologiskt sett. Ur detta perspektiv har vi valt att inkludera just dessa två nationer och diktaturer för att få en viss kontrast i analysresultaten.
Vidare tror vi att ett arbete med bilder skulle kunna tjäna i syftet att göra undervisningen med underhållande för fler elever. Då en stor del av
undervisningsmaterialet, speciellt i gymnasiet, är i textform så är vi av uppfattningen att detta arbetssätt kan bidra med en behaglig avvikelse från det vanliga. Det skulle även vara möjligt att elever uppskattar chansen till eget reflekterande kring det historiska källmaterialet och, i propagandas fall, låta sig föreställa det förgångna och ta till sig propagandan på ett tidstypiskt vis.
Vi har båda fått ett stort intresse av att implementera bilder i undervisningen, något vi gjort under vår praktik. Det tycks vara till stor fördel då historieundervisning ofta uppfattas som tråkig, färglös och avskalad från dynamik.
Då politiska diskussioner överlag tycks vara vanligt förekommande på flera skolor i vår omnejd, så borde rimligen även ett historiskt perspektiv på politisk marknadsföring vara av intresse. Eftersom propaganda fortfarande, i viss mån, används av politiska partier kan det vara intressant för eleverna att ta del i hur mer storskaligt användande av propaganda har sett ut i historien. Med ovanstående i åtanke, ser vi dessutom
möjligheter att utföra ämnesöverskridande arbete med samhällskunskap då man enkelt kan föra samman historisk propaganda med nutida politisk propaganda i exempelvis jämförande syfte. Vår förhoppning är att vi, tillsammans med andra lärare, kan använda materialet i denna studie i syfte att skapa en mer underhållande historieundervisning.
2. Syfte och Frågeställning
Med detta arbete vill vi undersöka hur propaganda använts av två stora nationer under 1900-talet. Vi har valt Sovjetunionen och Nazityskland i syfte att få ta del av skillnaden mellan två relativt olika politiska ideologier. Trots olikheter mellan ideologierna i fråga, vet vi att båda hade för avsikt att ena ett folk under sig, om än med något annorlunda syn på inkluderingen av människor. Medan Nazityskland ville ena ett genetiskt likartat folk, var Josef Stalin mer öppen för olika folkgrupper och valde istället att fokusera sin utrensning mot ideologiskt oliktänkande. Vi ser möjligheter för elever att ta del av historiskt källmaterial i form av propagandamotiv. Genom att titta på propagandan från dessa två nationer vill vi se hur de gick till väga för att skapa en upplevd gemenskap bland sitt folk. Utöver detta vill vi även jämföra hur ledarna representeras i
propagandan.
Vi anser också att denna undersökning kan lämpa sig väl för användning av oss som historielärare i framtiden. I det centrala innehållet för gymnasiekursen Historia 1a1 kan man läsa att kursen bland annat ska behandla:1
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter,
kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. Tolkning och användning av olika slags
källmaterial.
I Historia 1a1 står således att läsa att elever skall kunna ta del av källmaterial med olika perspektiv. Vi vill se ifall det finns skillnader i hur de två historiska aktörerna Stalin och Hitler presenteras i sin propaganda. Vi är övertygade om att flera av de perspektiv som omnämns i Historia 1a1 kan beröras genom att titta ett antal olika propagandamotiv. För att infoga ett historiedidaktiskt komplement vill vi även titta på om, och i så fall hur, historia använts inom de två nationernas propaganda.
Vår huvudsakliga frågeställning blir således som följande:
• Hur har propaganda använts i Nazityskland och Sovjetunionen för att skapa en upplevd gemenskap?
Under arbetets gång skall följande frågeställningar verka som hjälpmedel till att nå klarhet inom den tilltänkta, framtida undervisningen:
• Vilken roll spelar nationernas ledare i propagandamotiven?
• Vilka likheter och skillnader finns att upptäcka mellan de två nationernas propaganda?
• Vilka historiska anknytningar går att hitta i propagandan?
Sammanfattningsvis är syftet med denna dokumentstudie att synliggöra
möjligheter till att, i till exempel en gymnasieklass, undervisa om skapandet av nationell identitet. Peter Aronsson menar i sin publikation Historia att ”det förflutna har fortsatt kraft att både bygga gemenskap, tjäna in pengar, skapa mening och starta krig...”2 Vi vill, med hjälp av de idéer vi ämnar lägga fram som utgångsläge, påvisa möjligheten att bekräfta Aronssons ord för denna fingerade gymnasieklass.
3. Litteraturgenomgång
3.1 Propaganda
I Colin Moores bok Propaganda Prints, går det i inledningen att läsa att konst använts för att påverka människor. Han menar att ledare genom tiderna använt bild, ljud eller byggnader för att få uppmärksamhet och kanske till och med ändra personers åsikter.3 Genom tiderna har politiska ledare påverkat folkmassan genom att glorifiera sig själva eller landet. Under 1900-talet har vi sett människor begå brutala folkmord i tron om en bättre framtid som de blivit lovade.
Moore definierar propaganda genom att hänvisa till det latinska ordet propagare, vilket betyder att så eller fortplanta. Idag, menar Moore, står begreppet för missledande information i syfte att främja sin politiska ställning. Begreppet blir förknippat med dolda budskap och halvsanningar som endast syftar till att vilseleda. Personerna bakom propagandan ses som lögnaktiga och opålitliga.4 Moore har till synes ett relativt enkelt perspektiv på propaganda, antagligen på grund av att han i sin bok endast analyserar propaganda i bildformat.
Alex S. Edelstein pekar istället på att det skett ett paradigm inom propaganda. För det första urskiljer paradigmet populärkultur från masskultur. Det finns enligt honom den gamla propagandan och den nya. Den gamla propagandan syftade till att kontrollera och manipulera samhällen från 1900-talets början fram till mitten och nådde sin
höjdpunkt i andra världskriget och kalla kriget. De politiska ledarna använde media för att sprida sina budskap ut till folkmassan. På så sätt skapade de känslan om att vara allsmäktiga ledare som folket kunde förlita sig på. Den nya propagandan däremot är mer inkorporerad i populärkulturen och är inte lika beroende av en ledare.5
Ulf Zander blandar Moore definition med Edelsteins teori om den gamla
propagandan. Zander menar att propaganda spelat en stor roll för makthavare som velat bibehålla eller bygga upp en legitimitet. Propagandan ska plocka fram det bästa hos makthavaren men också visa på att denne har allt under kontroll för att tona ner panik
3 Moore, Colin, Propaganda Prints (History of Art in the Service of Social and Political Change)
[Elektronisk resurs], A & C Black Publishers Ltd, 2010, s. 7
4 Moore, 2010, s. 7-‐8
5 Edelstein, Alex S., Total Propaganda: From Mass Culture To Popular Culture [Elektronisk resurs], Taylor
och nederlag och istället bygga upp en solidaritet för ledaren och nationen.6 Till fördel för detta arbete syftar vi att använda Zanders definition av propaganda eftersom denna lägger stor vikt vid makthavaren och dennes betydelse för nationen och folket. Zander menar också att ”för att propagandan ska vara framgångsrik måste den anknyta till eller bidra till att skapa värderingar med stor genomslagskraft.”7 Förhoppningsvis kan denna teori stärkas med hjälp av vår analys där fokus ligger på hur en föreställd gemenskap kan skapas kan med hjälp av propaganda.
3.2 Nazityskland
Skadan från första världskriget skapade ett ypperligt tillfälle för Adolf Hitler att ta makten och propagera för ett bättre Tyskland. Moore menar att denna miserabla miljö var perfekt för att skapa radikala politiska åsikter i. Med löften om att återställa Tyskland till en stormakt samt att eliminera ”fienden” tog Hitler makten. Genom att studera brittisk propaganda insåg Hitler vikten av att använda sig av densamma. I hans bok Mein Kampf har Hitler skapat olika principer för att propagandan ska bli så effektiv som möjligt. Det som kan utläsas är (1) att propagandan ska påverka folkets känslor samt att (2) gång på gång upprepa sin åsikt klart och tydligt. Vidare ska (3) endast en sida av argumentet visas och (4) en konstant kritik ska riktas mot motståndare. Till slut ska (5) en fiende utses och fördömas.8
Under Joseph Goebbels ledning skapades en stark propagandaapparat i Tyskland där fokus låg på filmandet av partisammanträden och OS i Berlin 1936. Med filmen nåddes fler människor då dessa, ofta krigströtta, sökte sig till biograferna.9 Ett utmärkt tillfälle för Hitlers regim att sprida sin propaganda och på så sätt stärka
nationalismkänslan hos befolkningen. Det var tack vare propagandan som
antisemitismen kunde stärkas i Tyskland och till slut kulminera i förintelsen. I de flesta fall skämtades det om judar, bland annat i form av karikatyrer. Men enligt Zander kunde det även propagandan visa upp sig i mer allvarlig form där judar utgjorde ett direkt hot
6 Zander, Ulf. ’Propaganda som vapen’ i Frankson, Anders & Nyberg, Andreas (red.), Krigspropaganda:
från 1914 till idag, Semic, Sundbyberg, 2014, s. 8
7 Zander, 2014, s. 19 8 Moore, 2010, s. 146 9 Zander, 2014, s. 17
mot kristna tyskar. Han menar att tysk antisemitisk propaganda ofta tog sig formen som en löjlig fiende som samtidigt var livshotande för nationen.10 Att förlöjliga en fiende som samtidigt anses vara farlig syftar i mångt och mycket att stärka moralen hos befolkningen. De ser sig då själva som mer överlägsna fienden och är således mer villiga att gå i strid mot denne. Syftet att stärka moralen blir således livsviktig för att nationen ska bibehålla gemenskapen hos den tyska befolkningen.
Hitler ville dock inte bara gestalta Tysklands överlägsenhet på bild och film. Att samla en stor skara människor på samma plats var även vanligt. Här samlades inte bara de som tillhörde Tysklands armé utan också den civila befolkningen. Allt i ett gigantiskt spektakel som kunde vara i dagar. Syftet var att alla skulle känna delaktighet i att lyssna på tal från bland annat Hitler och att människorna på så sätt visade sitt stöd till nationen. Hitler var även intresserad av arkitektur och ville förbereda världen för Det tusenåriga riket, det vill säga Tyskland. Byggnader skulle vara stora och pompösa för att imponera på omvärlden.11 Samlandet av en stor skara människor på samma plats, som gemensamt lyssnar och tar del av deras ledares ord om en storartad och överlägsen nation binder ihop folket och får dem att känna delaktighet i nationen. De blir betydande för nationens stordåd och ser sig själva som en förutsättning för att Tyskland ska bli det mäktigaste landet.
För att alla skulle känna samhörighet krävdes det också ett gemensamt förflutet, något som Tyskar kunde relatera till. Moore menar att ett exempel var att använda ett särskilt teckensnitt när propagandabilder skapades. Det var exempelvis inte ovanligt för NSDAP att använda sig av färgerna rött, svart och vitt tillsammans med text i ”Fractur Blackletter”, som var ett tyskt traditionellt teckensnitt.12 Ofta stod texten ”Ein Volk – ein Reich – ein Fürer!” (ett folk, ett rike, en Fürer) på propagandabilder för att markera enigheten i Tyskland.
10 Zander, 2014, s. 19
11 Moore, 2010, s. 148 12 Moore, 2010, s. 149
3.3 Sovjetunionen
Enligt Karel C. Berkhoff var propaganda väldigt viktigt för Joseph Stalin. Den var livsnödvändig för att arbetare skulle bibehålla sin moral gentemot den bolsjevikiska regimen. Således lade Stalin stor vikt vid att utforska området kring propaganda för att den skulle få bästa effekt. Därför granskades varje film innan allmänheten fick se den, för att på så sätt förhindra att fel information spreds till folket. Berkhoff menar att Sovjet var en ”propagandastat” vars syfte var att tvinga på åsikter på befolkningen, genom att styra media och utbildning.13 Motivet var att hela Sovjet, tillsammans skulle enas under kommunismen. Därför var det viktigt att rikta sig till arbetarna, som
kommunismen ofta premierade. Berkhoff hävdar att det under andra världskriget blev viktigt för Stalin att sprida propaganda genom pressen. Tidningar skulle utbilda och upplysa befolkningen för att jobba för sin nation. Det var därför inte bara arbetarna som propagandan skulle nå utan även soldaterna som skulle kriga för Sovjet mot
Nazityskland. Arbetarna och soldaterna blev således den skara människor som propaganda främst riktade sig mot.14
Anders Frankson har också studerat Stalins propaganda och menar att ”en sak som Sovjet gjorde väldigt tidigt var att dra paralleller mellan andra världskriget och 1812 års krig, Napoleons invasion av Ryssland. Det kriget gick under namnet ”det fosterländska kriget”, så kriget mot Hitlers Tyskland blev ”det stora fosterländska kriget”.”15 Precis som Tyskland användes landets historia för att skapa en större känsla av gemenskap i nutiden. I Sovjets fall spelade de på en känsla om att alla hade ett gemensamt förflutet att vara stolta över.
Hitlers nederlag vid Moskva 1941 skapade ett ypperligt tillfälle för Sovjet att spä på propagandan om Tyskland som en svag fiende. Frankson menar att Hitlers uttalande om Sovjets fall, kunde användas av Sovjet. Nu kunde första världskriget användas som referens, ett krig som slutade med stor förlust för Tyskarna.16 Berkhoff vidareutvecklar
Sovjets hatpropaganda mot Tyskland genom att referera till Tyskar gift, råttor eller maskar. Han menar att ”gift” var något som var vanligt i Sovjet när man refererade till fascismen. Berkhoff menar att detta var ett sätt av avhumanisera fienden, i ett försök att
13 Berkhoff, Karel C., Motherland in Danger : Soviet Propaganda during World War II [Elektronisk
resurs], De Gruyter, Berlin, 2012, s. 3-‐4
14 Berkhoff, 2012, s. 4 15 Frankson, 2014, s. 88 16 Frankson, 2014, s. 93
göra dem till hänsynslösa bestar.17 Eftersom Sovjet bestod av flera nationer och flera nationaliteter var det viktigt för Stalin att dessa enades under en ledare och ideologi. Syftet är att skapa en gemensam fiende som alla kunde hata och samtidigt stärka sin lojalitet till nationen. Att kriga mot Tyskarna och dessutom vinna skulle gynna alla. Berkhoff hävdar att Stalin målade upp krigarna som patrioter som tjänade
”moderlandet”. Alla som tillhörde levde under Sovjets flagga skulle få det bästa livet, men endast om de tjänade sitt land på ett värdigt sätt.18
Då vi ämnar använda ett antal begrepp som vid första anblick kan förefalla enkla men i slutändan kan tyckas mångtydiga, har vi valt att tillägna ett stycke av uppsatsen till begreppsförklaring. Under står att läsa ett antal definitioner hämtade från, i
sammanhanget, relevant litteratur. I avgränsningssyfte har vi valt att fokusera på att förklara de begrepp vi anser vara mest centrala i uppsatsen. En del begrepp anser vi lätt går samman med varandra och bör därför behandlas under samma underrubrik i syfte att undvika förvirring och upprepning.
3.4 Nation och nationalism
Thomas Magnusson menar att folkuppror i städerna och på landsbygden, under tiden för franska revolutionen, skapade en känsla av samhörighet i sammandrabbningar mot den dåvarande kungafamiljen i Frankrike. Under denna tid brukar det sägas att
nationalismen haft sin uppkomst. Med denna känsla av samhörighet uppkom även föreställningar om broderskap och jämlikhet. Denna känsla blev även starkare av det omfattande motståndet man som fransk revolutionär mötte i övriga Europa där man ville återställda ordningen. Även om den franska nationalismen och senare även den tyska nationalismen framkom på något olika sätt, så stärks båda av en uttalad kamp mot något. I Frankrike var det, som tidigare nämnt, först kungafamiljen och även den så kallade politiska rationalismen och i Tysklands fall var den färgad av romantiken.
Magnusson skriver till slut att nationalism är och även har varit användbar för olika samhälls- och klassintressen också i den moderna historien. ”Nationalismen kunde vara emanciperande, befriande, men också samhällsbevarande och utåtriktad
17 Berkhoff, 2012, s. 175
aggressiv.”19 Rimligen bör både samhällsbevarande och utåtriktat aggressiva exempel kunna presenteras från båda de två utvalda nationerna. Det förefaller förnuftigt att, med de medel som används i arbetet, få en så bred, men naturligtvis kontrollerad, spridning som möjligt på resultaten. Genom att titta på olika sorters propaganda ifrån olika nationer så skall ett så stort område som möjligt kunna omnämnas.
Benedict Anderson har författat följande definition av begreppet nation. “Jag föreslår därför i antropologisk anda följande definition av nationen: den är en föreställd politisk gemenskap – och den föreställs som både i sig begränsad och suverän. Den är
föreställd eftersom medlemmarna av även den minsta nation aldrig kommer att känna,
träffa eller en höra talas om mer än en minoritet av övriga medlemmar, och ändå lever i vars och ens medvetande bilden av deras gemenskap.”20 Anderson belyser här det något abstrakta i konceptet med en gemenskap som bygger på tillhörandet av en nation. Detta abstrakta bör innebära att bildandet av en nation hänger på ledarens eller ledarnas prestation gällande att med diverse medel övertyga ett folk att en gemenskap uppstått mellan dem.
“Thus, ‘nation’ as a term is far from clear. Its meaning changes depending not only on who is using it but also when it is or war used.”21 Pawel Suszycki och Andrzej
Marcin har belyst oklarheten bakom begreppet nation och därmed legitimerar dem konceptet med att förse en begreppsförklaring.
Suszycki och Marcin ägnar ett ansenligt stycke text åt att definiera begreppet “nation”. I samband med detta har dem valt att inkludera en definition som den tysk-amerikanske sociologen Luis Wirth författat. “In 1936 Luis Wirth argued that a nation could be defined as ‘people who, because of the belief in their common descent and their mission in the world, by virtue of their common cultural heritage and historical career aspire to sovereignty over a territory or seek to maintain or enlarge their political or cultural influence in the face of opposition.’”22 En viktig punkt i Wirths definition är “cultural heritage”, det vill säga det gemensamma kulturella arvet. Senare kommer exempel presenteras då just detta arv kommer vara centralt i enandet av ett folk.
Ulf Zander samtycker med konceptet att den föreställda gemenskapen måste, med hjälp av något osynligt, övervinna fysiska förutsättningar. Zander påpekar detta i sin
19 Magnusson, Thomas. Europa i Världen ca 1700-1900. S. 152
20 Anderson, Benedict, Den föreställda gemenskapen: reflexioner kring nationalismens ursprung och
spridning, Daidalos, Göteborg, 1993, s. 21
21 Karolewski, Ireneusz Paweł. & Suszycki, Andrzej Marcin., The nation and nationalism in Europe: an
introduction, Edinburgh University Press, Edinburgh, 2011 s. 15
artikel ”Historia och identitetsbildning”, där han diskuterar begreppet ’nation-building’ och skapandet av en nationell gemenskap. I artikeln hävdar Zander att ”med exemplet ’nation-building’ (som här avser både etablerandet av staten som politisk enhet och framväxten av nationell identitet hos dess medborgare) har socialpsykologen William Bloom hävdat att villkoret för ett framgångsrikt statsbygge är att medborgarna upplever att staten är legitim och att denna känsla övervinner deras lojalitet till etniska, religiösa eller regionala företeelser.”23 Som senare kommer bli uppenbart så är vikten av att ideologiskt övertyga befolkningen ofta sammanfogat med bildandet av en gemenskap.
Aronsson menar att historiker traditionellt sett bearbetat texter som har visat på hur statsliv tagit form och även hur nationella gemenskaper växt fram.24
Vidare belyser Suszycki och Marcin skillnader mellan lokala identiteter och det mer storskaliga konceptet med en nation. “In contrast to local identities, nations assume a highly abstract form of collective identity. Even though the majority of citizens will never encounter each other, they assume that they belong to the same group as other citizens.”25 Som synes stämmer Suszycki och Marcins förklaring överens med vad
Anderson tidigare påpekat, vad gäller just en föreställd gemenskap.
Vi har valt att utgå från den så kallade föreställda gemenskapen, ”imagined communities”, som Anderson använder sig av och som även Zander berör. Ur en pedagogisk synpunkt kan konceptet med något föreställt användas med fördel för att göra elevers studier kring ämnet mer inspirerande. Vi är även av uppfattningen att om eleverna arbetar med något som beskrivs som föreställt, öppnar ordets betydelse upp för reflektion att begreppet inte antyder att gemenskapen i fråga tydligt bygger på ett
konkret koncept utan snarare något abstrakt. Faktumet att gemenskapen är abstrakt bör rimligtvis uppmuntra till egen reflektion i högre utsträckning än vad en konkret, uttalad fakta gör.
23 Zander, Ulf, ’Historia och identitetsbildning’ i Klas-Göran & Karlegärd, Christer (red.),
Historiedidaktik, Studentlitteratur, Lund, 1997, 97
24 Aronsson, Peter, Historiebruk: att använda det förflutna, Studentlitteratur, Lund, 2004, s.16 25 Karolewski, Ireneusz Paweł. & Suszycki, Andrzej Marcin, s. 37
3.5 Historiebruk
Historiebruk definieras som brukandet av historia dvs. hur historia används. Karlsson har utvecklat en typologi över historiebruk. Enligt Karlsson använder och utnyttjar människan historia efter hennes behov.
Det vetenskapliga historiebruket syftar till att upptäcka och i vissa fall ändra
befintlig historia. Det kan på ett sätt beskrivas som ett sätt att korrigera historia. Historiker och historielärare är de som ofta använder historia vetenskapligt. Det
existentiella bruket används av alla människor i syfte att orientera sig i samhället. Varje
människa kan glömma och minnas för att befästa sina rötter i samhället. Karlsson menar också att det existentiella bruket är det som minst syns i källmaterial då det är ytterst privat. Människans minne kan också fungera till att stärka samhörigheten med andra, till exempel på grund av en gemensam historisk upplevelse. En sådan upplevelse skulle exempelvis vara ett folkmord, där en kulturell gemenskap förtryckts.
Det moraliska historiebruket används ibland för att lyfta fram något ur historien
som inte kan rättfärdigas. Karlsson tar upp exemplet med Sveriges tvångssteriliseringar som pågick fram till 1970-talet. Dessa människor fick under 1990-talet gottgörelse för dessa handlingar som samhället stod för. Ofta är det den intellektuella eliten som lyfter fram dessa händelser ur historien. Händelser som till stor del förtryckts då de inte passar in i det idealsamhälle som den politiska eliten vill framhäva. Det handlar således om att framhäva en händelse som tidigare inte varit synlig i den nationella historien. Ett
ideologiskt historiebruk kan även kopplas till detta då det ofta handlar om att legitimera
sin plats, ofta en maktposition. Karlsson plockar fram socialismen/kommunismen och nationalismen som relevanta till det ideologiska historiebruket. Han menar att båda ser tillbaka på en ”turbulent” dåtid som speglas i en ”konfliktfylld” nutid för att skapa en ”utopisk” framtid. Dock finns ett problem mellan vad som är historie- och
ideologiproduktion. Karlsson menar att det är en hårfin linje mellan dessa två och att man inte med säkerhet kan dra en gräns. Politiker kan också inom det ideologiska historiebruket välja bort viss historia, dvs. ett icke-bruk av historia. Detta är ytterligare ett sätt för politiker att legitimera sin maktposition. Syftet är att samhället inte ska erkännas utifrån sin historia eller kultur.
Det politisk-pedagogiska historiebrukets mål är att ta lärdom av tidigare
händelser, för att fatta politiska beslut. Historien fungera som ”vägledare” för politiker, men den kan också vändas mot dem, vilket den ibland gör politiker emellan. Ofta
handlar det om att jämföra en politisk handling med något negativt som hänt tidigare i historien. Anledningen till att man sammanför det politiska med det pedagogiska historiebruket, menar Karlsson, är för att dessa ofta är förenklade och symboliska. Det ligger ingen djupare vetenskap när man jämför dåtid med nutid.
Dagens hunger efter historia i samhället, inte bara bland forskare och pedagoger, utan också till befolkningen har skapat det kommersiella historiebruket. Detta
historiebruk handlar om att förse befolkningen, genom dokumentärer, litteratur, magasin osv., med en historia som dels kan fungera som informativ, dels som fiktion i filmer och skönlitteratur.26
Det vi finner lämpligast i detta arbete är att utgå från Karlssons definition av det
ideologiska historiebruket då den syftar till att ledare utgår från historia som legitimerar
deras maktposition. Nedan följer exempel på hur politiska ideologier utgått från historia för att bygga upp ett gemensamt samhälle, en nationalistisk samhörighet. I skapandet av denna gemenskap har också ett historiskt icke-bruk använts.
3.6 Historiekultur
Historiekultur ligger väldigt nära den definition Karlsson ger av det moraliska historiebruket. Skillnaden är dock att historiekultur gärna definieras som den
”historiedidaktiska kommunikationskedjan”. Denna kedja består av olika ”aktörer”, där den ena parten är ”avsändare” och den andra ”mottagare”.27
På ämnet historiekultur, väljer Aronsson att definiera begreppet som ”de artefakter, ritualer, sedvänjor och påstående med referenser till det förflutna som erbjuder påtagliga möjligheter att binda samman relationen mellan dåtid, nutid och framtid.”28 Detta kan yttra sig på olika sätt, enligt Aronsson, bland annat genom
”gemensamma ceremonier, kulturarvsprocesser […] skolundervisning, populärkultur”29
Historiekultur kan således fungera som en faktor som större delen av befolkningen i ett samhälle känner samhörighet med. När nationella ceremonier firas binds folket samman i tron om att de delar en och samma identitet. Vikten av att inkludera en förklaring av
26 Karlsson, Klas-Göran, 2004, s. 59-69 27 Karlsson, Klas-Göran, 2004, s. 38 28 Aronsson, 2002, s. 189
historiekultur som begrepp är självklar, då historiebruk, vilket arbetet i huvudsak handlar om, handlar om ett brukande av just historiekultur.
För att tydligare förklara föregående stycke, definierar Aronsson sedan historiebruk som de processer då delar av historiekulturen aktiveras för att forma bestämda meningsskapande och handlingsorienterade helheter.30 Att forma meningsskapande är exakt det som de olika aktörerna i detta arbete ämnar göra. Definitionen i fråga känns därmed ytterligare lämplig att inkludera.
30 Aronsson, 2002, s. 189
4. Metod och genomförande
4.1 En semiotisk bildanalys
Semiotik, som vanligtvis definieras som ”läran om tecken”, är ett slags synsätt som rör analys av symboler i vardagen och kan användas inte bara för en analys av dokument utan även för alla andra former av data genom att företeelserna kan betraktas som texter. Inom semiotik brukar man inräkna ett antal termer som läran består av. Dessa är
tecknet, signifianten, det signifierade, den denotativa meningen, teckenfunktion, konnotativ mening, polysemi och en kod.31
Semiotikens syfte är att avslöja en dold mening i det data analysen berör. För att till fullo begripa analysprocessen, följer nedan en beskrivning av de ovan nämnda begreppen.
Det i sammanhanget kallade tecknet är det ting i exempelvis en bild som skall analyseras, som står för något annat. Detta tecken består i sin tur av två faktorer, de efterföljande två termerna, signifianten och det signifierade. Signifianten i
sammanhanget är det som pekar på den dolda meningen i bilden och det signifierade är den dolda meningen som signifianten pekar på.
Gert Z. Nordström har, 1986 presenterat en semiotisk bildanalys bestående av fyra frågeställningar samt tre faser. Dessa är så som följande:32
1. Vilken språklig funktion har bilden? Är den emotiv, informativ, konativ eller poetisk? Sändarens betoning av komponent (-er) i kommunikationsprocessen ger svaret på den frågan.
2. Hur förhåller sig bilden till sina kontexter? (sändarkontext och mottagarkontext). 3. Vilka tecken (delbetydelser) är väsentliga och dominerande i bilden? (gäller såväl
denotations- som konnotationsnivå)
4. Vilken retorik använder sig sändaren av i bilden?
31 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö, 2011, s. 506
32 Nordström, Gert Z., Påverkan genom bilder: en studie av olika bildtypers påverkningseffekter, Styr. för
För att underlätta förståelsen för Nordströms fyra frågeställningar, är en
begreppsförklaring behövlig. I den första frågeställningen förekommer fyra beskrivande ord. Att en bild har en informativ funktion handlar om att den producerats i syfte att informera mottagaren. Om en bild har en konativ funktion innebär det att sändaren vill visa på ett mål som denne vill uppnå. Med andra ord vill sändaren att man måste skrida till handling för att uppnå dennes vilja. Om bilder har en emotiv eller poetisk funktion vill sändaren på något sätt förmedla känslor. Den poetiska funktionen vill främst
framkalla positiva känslor, vilket även den emotiva funktionen kan. Dock kan en emotiv bild även förmedla ilska och aggression mot något eller någon.
Vad gäller den andra frågeställningen så fodras en viss kunskap om sändaren. Detta innebär en viss problematik då fakta om många av de skaparna bakom de utvalda propagandabilderna saknas. Vi har därför valt att se de två regimerna som sändare när vi skrivit analysen.
Nordström har sedan, som tidigare nämnts, adderat tre faser till bildanalysen. Syftet med faserna är att skapa en arbetsgång där bilden delas upp och varje segment i bilden analyseras. Vi har valt att inkludera dessa faser, tillsammans med de
ovanstående fyra frågeställningarna, då dessa hör ihop och tillsammans förser en genomgående analys. Med andra ord verkar de tre faserna för att lättare notera vad som är relevant:33
Fas I
Bilden delas in i delbetydelser. Till att börja med sker detta i segment, d v s provisoriska tecken. Samtidigt noteras den yttre kontexten. Finns en sådan påverkar den nämligen utsagan i sin helhet.
Fas II
Segmenten, de provisoriska tecknen, fastställs på den denotativa nivån. Det betyder att de provisoriska tecknen utvecklas till tecken där distinkta drag kan konstateras hos såväl innehåll som uttryck (pertinens).
33 Bryman, 2011, s. 132
Fas III
De denotativa tecknen sammanbinds i visuella syntagmer. De skall också kopplas samman med en eventuell yttre kontext. Därefter fastställs konnotationstecknen som bildas på basen av de ”viktigaste” syntagmerna och koppling till eventuella kontexter. Först sedan detta är gjort kan analysen ge ett svar på hur retoriken är utformad och vad helbetydelsen egentligen innehåller.
Som synes förekommer begreppet ”tecken” upprepade gånger i de tre faserna. Ett tecken i detta sammanhang består av en signifiant och det signifierade alternativt den idé eller djupare liggande betydelse som signifianten i fråga refererar till. Med signifiant menas det som betecknar eller en manifestation av ett tecken.34
I Nordströms frågeställningar inbegriper både den denotativa samt konnotativa nivån av bilder. Vi kommer att analysera materialet efter Nordströms fyra
frågeställningar för att sedan konkret urskilja vad bilden denoterar samt konnoterar. Denna metod valdes eftersom Nordström själv analyserat propagandamaterial utifrån denna princip. En semiotisk bildanalys anser vi vara mest logisk då den fokuserar på vad bilden innefattar i form av tecken och vad dessa vill förmedla.
4.2 Denotation – en begreppsförklaring
Denotation är ett teckens verkliga betydelse och kan ibland förklaras som en grund- eller kärnbetydelse. Begreppet denotation är motsatsen till den ovan nämnda termen konnotation. Med en denotativ beskrivning av en bild, är avsikten att utläsa dess grundelement, hel- och delbetydelser. Inom denotationsplanet hör även yttre kontexter, så som exempelvis bildtexter och rubriker, till. Man kan säga att en denotation som ingår i ett mer omfattande meddelande, tillsammans med ett antal andra ”språkliga” element, kan vara radikalt annorlunda mot en separat denotation. Hos ett visuellt figurativt tecken, måste en denotation uppfylla två krav. För det första måste den likna något som en människa kan se och uppfatta av verkligheten. 35
Medan konnotation är det som människan ”för tankarna till” när hon ser en bild, är denotationen det man faktiskt ser på bilden. Borgersen och Ellingsen beskriver det som
34 Bryman, 2011, s. 655
35 Cornell, Peter (red.), Bildanalys: teorier, metoder, begrepp : [uppslagsbok], 3. uppl., Gidlund,
”… ett bildspråkligt meddelande där tecknen och relationerna sinsemellan denoterar något…”36 Tecknen på bilder syftar till att skapa en reaktion hos mottagaren eftersom detta är det första denne ser. Denotationerna i en bild är det som är allra tydligast och de som är lättast för människan att uppfatta. De tecken som syns i en bild kan vara
metaforer för en större betydelse.
4.3 Konnotation – en begreppsförklaring
Konnotation kan även benämnas som en ”kulturell association”, vilket i detta fall innebär associationer som är gemensamma för exempelvis en kultur eller en grupp. Dessa konnotationer är i regel svårare att uppfatta eftersom de existerar som föreställningar i mottagarens tankar.37
För att ytterligare förtydliga begreppet, har vi valt att inkludera Terje Borgensen och Hein Elingsens förklaring av konnotation. De menar att ”en konnotation definieras som en konventionellt betingad association som har etablerats inom ramarna för en kulturell gemenskap. Till skillnad från den privata associationen är konnotationerna alltså en ’kulturell association’.”38 När propagandabilder skapas vill de skapa en känsla hos mottagaren som hon kan känna igen sig i.
Sammanfattningsvis är det av största vikt att analysera bilderna på både en denotativ och konnotativ nivå. Enkelt uttryckt är således en denotation något väldigt konkret som i betraktarens huvud kan skapa associationer (konnotationer). Ofta är dessa associationer kulturellt gemensamma, men kan också gå ännu längre och skapa
ömsesidiga anknytningar inom en subkultur eller målgrupp. När propagandabilderna i nästa kapitel analyseras så kommer detta göras på två nivåer, nämligen konnotativa och denotativa. Under dessa två nivåer skall de ovanstående faserna och frågeställningarna i högsta möjliga mån besvaras och förklaras. Motiveringen bakom valet att lägga upp analysen i två separata kategorier per bild är en mer tacksam överskådlighet.
36 Borgersen, Terje & Ellingsen, Hein, Bildanalys: didaktik och metod, Studentlitteratur, Lund, 1994, s.
168Borgersen & Ellingsen, 1994, s. 167
37 Cornell, 1999, s. 91
4.4 Urval av material
Till vår undersökning av nationerna Nazityskland och Sovjetunionen har vi valt
propagandamaterial i form av affischer, tavlor och ett bokomslag. Propagandan kommer att undersökas utifrån perspektivet, ’hur propaganda användes för att skapa en föreställd gemenskap’, med hjälp av Nordströms semiotiska bildanalys. Bilderna i fråga kommer vara hämtade från Adolf Hitler och Josef Stalins tillträde i respektive nation fram till deras död. Bildernas storlek har endast blivit alternerade för att dess format inte ska ta upp för mycket plats. Länkar till bilderna är bifogade under Bilaga.
Ett problem vi stötte på när vi skulle hitta propagandabilder, var att hitta
upphovsmännen bakom dem. När vi sökt efter bilderna i böcker och på internet är det inte alltid som bildens ursprung skrivits ut och det har därför varit problematiskt att ta reda på detta. Vi har dock, vid varje bildsökning, gjort vårt yttersta för att ta reda så mycket som möjligt om bildens ursprung. Dock kan vi garantera bildens autenticitet genom att vi tagit reda på det årtal som bilden skapades i. Vi har valt att bortse från objekt där inte ens ett ungefärligt årtal angivits. Vi fann generellt sett affischer svårare årtalsplacera än målningar. Detta borde rimligen kunna bero på att en massproducerad affisch inte har samma behov av en ursprungskälla, då staten ofta producerat detta. Således, bör man under den semiotiska bildanalysen se diktaturen i sig som avsändare. Affischerna och tavlorna är alla validerade via trovärdiga sidor, men hämtade där bäst upplösning fanns.
När propagandamaterialet har valts ut har det hela tiden funnits en närvarande åtanke att hitta både bilder som liknande varandra i retorik och utseende men även en viss variation. Detta i syfte att både kunna göra jämförelser och upptäcka skillnader. Ett antal av bilderna från Sovjetunionen innehåller barn som hyllar Josef Stalin, men även vuxna figurerar i liknande situationer på andra bilder. Dessa bilder kändes tydliga i sitt syfte och skiljde sig ofta i sitt folkslagsövergripande propagerande ifrån de relativt homogena bilderna från den Nazityska propagandan. Resultatet blir ett relativt brett utbud av analysmaterial vilket rimligen borde innebära en mer övergripande
slutprodukt.
När vi analyserat propagandamaterialet har vi använt oss av en semiotisk bildanalys-modell. Modellen i fråga innefattar fyra frågeställningar och tre faser, som
skall hållas i åtanke när bilden undersöks. Trots att allt inom de fyra frågeställningarna och de tre faserna inte går att applicera på samtliga bilder, så anser vi att helhetsidén väl går ihop med analyserandet av detta propagandamaterial. När analyserna utförts så har vi börjat med den denotativa analysen, som går ut på att återge det ögat ser på bilden. Efter detta har dessa fakta lagts ihop varpå en andra anblick på bilden lett till den konnotativa analysen, där underliggande meningar och syfte skall utläsas.
Naturligtvis finns det en problematik kring tillförlitligheten på själva bildanalysen eftersom vi själva utfört analyserna. Vi menar dock att analysmodellen i sig är väl etablerad och bör med fördel kunna appliceras på bilderna i fråga. Värt att påpeka är även att en av våra huvudsakliga önskningar är att elevers egna analyser av
propagandabilder skall uppmuntras i lektionssammanhang och därför ser vi detta som en chans att testa analysmöjligheterna.
5. Resultat, analys och teoretisk tolkning
5.1 Nazityskland
5.1.1 The Standard Bearer (ca 1935)
Denotativ nivå
För det första är bilden målad och i färg. På bilden syns Adolf Hitler, i profil, sittandes på en svart häst. Hitler är placerad strax till vänster om bildens mitt. Hitler bär skinande riddarrustning och håller en fana i höger hand. Bröstplåten som Hitler bär är belyst av, vad man kan anta är solljus. På fanan, som täcker större delen av den övre halvan av bilden, syns tydligt ett svart hakkors i en vit cirkel på en röd bakgrund. Värt att notera är att vinden i fanan antyder att Hitler rider framåt. Andra detaljer i bilden som är värda att notera är att Hitler är rakryggad och blickar framåt. Längst upp på bilden, till vänster om Hitler, syns något blått som skulle kunna vara himmel eller vatten.
Konnotativ nivå
Den skinande rustning som Hitler bär på bilden för tankarna till en modig riddare som kommer till undsättning. I sammanhanget kan man därför anta att Hitler kommer till undsättning för Tyskland och dess folk. Att fanan blåses bakåt i vinden antyder, som sagt, att Hitler rider framåt, troligen i riktning mot en bättre framtid för Tyskland. Då Hitler själv är placerad något till vänster och hakkorset på flaggan något till höger, kan det tänkas att figuren och symbolen tillsammans utgör bildens mittpunkt och därmed det
som ligger i fokus. Ljuset som skiner på Hitlers bröstplåt tycks komma från den riktning dit han färdas. Detta kan dels tyda på att det mål han söker är en ljusare framtid men även att Hitler avbildas som något gudomligt. Rustningen som Hitler bär kan enkelt föra tankarna till medeltid, alltså en tydlig anspelning på historia och därmed måhända även nationalromantik.
5.1.2 Children, What Do You Know About Your Führer? (1933)
Värt att nämna om denna bild är att den inte är en tavla eller affisch i första hand, utan istället omslaget på en bok för barn om Adolf Hitler från 1933.Denotativ nivå
På bilden syns Adolf Hitler, hållandes en liten flicka i vit skjorta eller klänning. Hitler är klädd i brun uniform med hakkorsprydd armbindel och ser glad och nästan lekfull ut. Framför Hitler står två unga pojkar, båda iklädda blå skjorta. Bilden innehåller även två andra hakkors, båda på flaggor. En av de två flaggorna är betydligt mindre och ser ut att kanske hållas uppe utav den ena pojken, alternativt någon i samma längd bakom.
Konnotativ nivå
Bilden vänder sig delvis till barn, vilket boken i sig är riktad till. De två ord i titeln som är störst och mest framträdande är kinder (barn) och führer, vilket enkelt leder
betraktaren i rätt riktning vad gäller bokens innehåll. Sättet de två viktiga orden belyses påminner eventuellt om en löpsedel där de mest essentiella orden belysts. Bildens gråa bakgrund tyder ytterligare på att fokus ligger uteslutande på Hitler, barnen och den nazistiska fanan. Bilden visar upp Hitler som någon som har bra hand med barn men
även hur välartade tyska barn är. Pojkarna som står framför Hitler ser ut att vara lugna och artigt väntades på sin tur att hälsa på führern.
5.1.3 Long Live Germany (ca 1935)
Denotativ nivå
På bilden syns tydligt Adolf Hitler i mitten med vänster hand knuten över bröstet samt bärandes en fana i höger hand. På fanan är ett hakkors avbildat. I bakgrunden syns, närmst Hitler, en stor, uniformsklädd folkmassa. En del av människorna i massan sträcker ut sin högra hand i en hälsning medan andra bär på fanor med hakkors på. Längre bak i bilden syns berg och en flod. Solen skiner igenom moln och strålarna omringar Hitlers huvud. Framför det avbildade solskenet bryts strålarna av en stor örn som med utsträckta vingar svävar ovanför Hitlers huvud. Hitler bär själv en tidstypisk, brun uniform med bindel runt armen och Järnkorset på bröstet. Längs med målningens kanter syns löv. I båda övre hörn syns hakkors. Högst upp i mitten syns en örn med utsträckta vingar, sittandes på ännu ett hakkors.
Konnotativ nivå
Sammanlagt syns nio hakkors på bilden, vilket har som följd att budskapet med att marknadsföra partiet snabbt blir uppenbart. Ljusskenet över Hitler för tankarna till en gudomlig gestalt, något som stärks av hur folkmassan bakom, trots att dem ser ut att stå i en nedförsbacke, tycks bilda en slags pyramidliknande formation kring honom. Man kan även notera hur solstrålarna tycks tränga igenom moln, något som borde tyda på att det varit en mörk tid men att bättre tider är annalkande. Att Hitler står på ett berg kan liknas vid Jesus bergspredikan. Örnen ovanför Hitlers huvud har fått ta den duvas plats,
som ofta inom kristendomen syftat på guds ande. Än en gång förknippas Hitler med Jesus, som likt en messias, kommit för att rädda Tyskland. Hitler håller som synes fanan i sin högra hand men man kan även notera att vänsterhanden är knuten, något som rimligen bör tyda på kampvilja.
5.1.4 Hitler Is Building – Help Him. Buy German Goods (1930-tal)
Denotativ nivå
På denna bild syns en välbyggd man som lägger upp en stor sten ovanpå andra liknande stenar. Mannens ansiktsuttryck ser koncentrerat ut. Han saknar armbindeln med
hakkorset på men hans kläder går i liknande färgtoner som de uniformer Hitler bär i merparten av de bilder som visats upp här. I bakgrunden syns först och främst
Nazitysklands flagga med hakkorset förhållandevis väl synligt och bakom flaggan en åker. Ännu längre bort syns vad som skulle kunna vara fabriker. På åkern syns även hästar som släpar på vad som ser ut att vara en höbal. På bilden syns även text, som på svenska betyder ”Hitler bygger. Hjälp honom. Köp tyska varor.”
Konnotativ nivå
Bildtexten menar att betraktaren skall gagna den tyska industrin genom att handla tyska varor. Även om det tordes vara uppenbart att Hitler inte personligen bygger så är han inte ens inkluderad på bilden. Trots detta står det att just Hitler skrivet i bildtexten. Detta borde innebära att Hitler representerar hela det tyska folket. Baserat på de höga skorstenarna i bakgrunden torde byggnaderna vara fabriker. Detta i kombination med mannens göromål samt hästarna som bär höbalar ger en allmän känsla av arbetsamhet, något som bilden uppenbarligen uppmanar till.
5.1.5 As We Fight – You Must Also Work for Victory! (ca 1939)
Denotativ nivå
På denna propagandabild syns en tysk infanterist. Soldaten har kavlat upp sina
skjortärmar och bär även ett bälte där han stoppat ner två skafthandgranater. Soldaten håller dessutom en tredje handgranat i handen. Han har uppspärrade ögon och ser ut att balansera mellan desperation och målmedvetenhet. Bakgrunden tycks vara mestadels damm och rök från explosioner, vilket ger intrycket av att soldaten befinner sig på ett slagfält. Minst en till soldat syns i bakgrunden, och ger intrycket av att vara involverad i strid. Texten på bilden uppmanar åskådaren, någon som inte är inblandad i direkt
krigsföring, att göra sin plikt för Nazityskland. Konnotativ nivå
Bakgrunden på bilden tycks inte innehålla några större detaljer utöver det att skaparen av bilden vill ge intrycket av stridens hetta. Soldatens blick antyder dels en bestämdhet men även en känsla av angelägenhet. Eftersom man får anta att soldaten är i ett trängt läge på bilden så skall mottagaren antagligen få intrycket av att han eller hon inte skall vänta med att skrida till verket i att jobba för Nazityskland. Den del av bildtexten som säger ”So wie wir kämpt” (”så som vi kämpar”) är i svart och smälter bra in med
soldatens uniform och den gråskrikiga bakgrunden. Den enda starka färg i bilden är rött, vilket textdelen som riktar sig mot mottagaren är. Sannolikt är därför att mottagarens blick snabbt förs till den del av meddelandet som är riktat till han eller hon. Det är även troligt att mottagare av denna propagandabild kände en viss stolthet i att se sitt arbete jämställas med ”tappra krigare” på slagfältet.
5.1.6. Sammanfattning Nazityskland
1. Vilken språklig funktion har bilden? Är den emotiv, informativ, konativ eller poetisk? Sändarens betoning av komponent (-er) i
kommunikationsprocessen ger svaret på den frågan.
Nazitysklands propagandabilder förefaller sig vara antingen emotiva, konativa eller poetiska. Den informativa funktionen verkar till viss del vara implementerad i bilden
Hitler Is Buildning – Help Him. Buy German Goods men bilden anses vara mer konativ
då bilden konkret syftar till en handling som befolkningen måste göra för att nå målet med starkare Tyskland. På flera bilder används också den emotiva funktionen då flera syftar till att skapa en känsla av ansvar. För att ta samma bild som exempel, Hitler Is
Buildning – Help Him. Buy German Goods, kan också skuldkänslor framkallas om man
inte hjälper till i arbetet mot ett bättre Tyskland.
2. Hur förhåller sig bilden till sina kontexter? (sändarkontext och mottagarkontext).
De flesta bilder betonar att Tyskland måste förbättras och därav antyder att nationen är i kris. På bilden The Standard Bearer, där Hitler rider med Naziflaggan i hand åsyftar en hjälte som kommit för att rädda landet ur sin misär. Hitlers budskap blir att han är den rätta ledaren för landet och legitimerar således sin maktposition i det drabbade
Tyskland.
3. Vilka tecken (delbetydelser) är väsentliga och dominerande i bilden? (gäller såväl denotations- som konnotationsnivå)
Det som fyra av bilderna har gemensamt är Naziflaggan som på ett eller annat sätt gestaltas i propagandabilden. Antagligen för att det är denna flagga som landet ska enas under. Det ska vara en flagga att vara stolt över och som de alla har gemensamt. På bilden As We Fight – You Must Also Work for Victory! syns istället endast hakkorset i
form av en medalj på soldaten, men att den finns med på bilden är antagligen av stor vikt.
4. Vilken retorik använder sig sändaren av i bilden?
Nazityskland använder sig av olika retorik i framförandet av sin propaganda. I bilden Es
Lebe Deutschland är den rättfram och aggressiv då Hitler samlat en armé bakom sig.
Den knutna näven tyder och riktningen mot åskådaren tyder på fast beslutsamhet. En helomvändning syns i bilden Children, What Do You Know About Your Fürer?, där Hitler istället ses som den omtänksamme, lugna och glada ledaren. Trots hårt ledarskap syns alltså en mänsklig och ödmjuk sida hos den annars allvarliga ledaren.
5.2 Sovjetunionen
5.2.1 Thank You Dear Stalin – For Our Great Childhood (1936)
Denotativ nivå
Här syns Josef Stalin på den högra sidan av bilden. Han tittar ner på fem barn och ser belåten ut. Barnen tittar upp mot Stalin med vad som förefaller vara beundran. Att det är beundran stärks av bildtexten, som lyder ungefär ”tack för vår utmärkta barndom, käre Stalin”. Barnen ser ut att vara välklädda i ljusa färger och tre av dem bär på färgglada blombuketter. I bakgrunden syns vad som förefaller vara stadsmiljö och även återigen de röda flaggorna som symboler för kommunismen.
Konnotativ nivå
Det förefaller som rimligt att de ljusa färgerna i bilden symboliserar en slags
oskuldsfullhet som barnen representerar. Stämningen är uppenbart glad, speciellt med tanke på att bildtexten förklarar hur tacksamma barnen är för Stalins insatser. En skillnad mellan denna bild och några av de bilderna där Stalin på något sätt hyllas är att han här inte tycks vara närvarande i fysisk form, utan snarare som något slags
beskyddande väsen som vakar över barnen. Noterbart är att ett av barnen bär en slags pälsmössa. Barnet i fråga ser även ut att ha asiatiska drag, vilket i kombination med huvudbonaden för tankarna till något av de olika folkslag som bodde inom
Sovjetunionens gränser. Detta skulle i så fall vara ännu ett exempel på hur Stalin vill ena människor från olika folkslag.
5.2.2 Under the leadership of the great Stalin – Forward to
Communism! (1951)
Denotativ nivå
På bilden syns en enorm folkmassa som samlats runt Josef Stalin. Stalin står vid ett podium och pekar uppåt med höger hand. Bakom Stalin och hans åhörare syns en karta som täcker den övre halvan av bilden. Kartan avtäcker södra Ryssland samt en del närliggande, obenämnt område. Texten under bildens motiv betyder ”Under ledning av den store Stalin – framåt mot kommunismen!”. Åhörarna runt Stalin ser ut att ha olika etnisk bakgrund samt tillhöra olika samhällsklasser. Alla åhörarna tittar upp mot Stalin. Där folkmassan bryter av mot himlen och kartan tar vid, syns på vänster kant byggnader i vad som förefaller vara stadsmiljö. På motsatt kant syns elledningar på vad som kan antas vara en åker.
Konnotativ nivå
Likt Adolf Hitler i ”Es lebe Deutschland” (”Long Live Germany”), ger Stalin ett Jesusliknande intryck. Folk har samlats runt honom och tittar antingen på honom själv eller dit han pekar. Bildtexten talar om att Stalin skall föra folket framåt mot något bättre, i detta fall kommunism, vilket även det ger intrycket av att Stalin blir en frälsare i folkets ögon. Bilden antyder en gemenskap bland folket, något som går att tyda ur det faktum att flera samhällsklasser och kulturer tycks vara samlade under samma ledare. Kartan på bilden avtäcker södra Sovjetunionen, där ett flertal av minoriteterna kring Stalin kommer ifrån. Viktigt att notera är även byggnaderna till vänster och de stora elledningarna till höger.
5.2.3 Great Stalin — symbol of friendship between the peoples of the
USSR! (1949)
Denotativ nivå
På bilden ser vi Josef Stalin, iklädd vit uniform och upphöjd, ståendes på ett podium som är dekorerat med den sovjetiska hammaren och skäran. Människorna som flockas framför Stalin ser alla mycket glada och uppskattande ut, och en del av dem överlämnar gåvor till honom. Bilden går i varierande röda toner. Även de vita valven i bakgrunden har en röd underton. Människorna som samlats vid Stalin tycks vara av olika etniska bakgrunder, baserat på deras kläder. Gruppen består av män, kvinnor och även ett barn. Konnotativ nivå
Återigen tycks ljuset spela roll, men denna gång är alla människor på bilden belysta. Troligen är detta för att fokus inte bara ligger på Stalin, utan även på att visa hur uppskattande människorna runt honom är. Bilden genomsyras av en känsla av glädje och vänlighet mellan Stalin och människorna, vilket tycks få området att lysa upp. En
annan viktig poäng med att belysa människorna likväl som Stalin, är att flera etniciteter avbildats i samma bild. Bilden skall sannolikt ge intrycket att Stalin vill välkomna alla minoriteter i ett enat Sovjetunionen. Troligen i syfte att belysa kommunismen och Sovjetunionen har bilden en röd underton. Det kan tänkas att Stalins vita uniform tyder på en avsedd fredlighet. Stalin är även den som till högst grad är klädd i vitt, sånär som på som på den lilla flickan som har vit skjorta samt två synliga, bruna axelremmar. Om man utgår av innan nämnda tolkning av den vita färgen så skall Stalin vara genomgod.
5.2.4 Beloved Stalin is People's Happiness (1949)
Denotativ nivå
På bilden syns Josef Stalin, i profil, titta ut över en folkmassa som verkar hylla honom. De håller upp den sovjetiska fanan samt bilder på Stalin. I folkmassan syns män, kvinnor och barn, som alla ser glada ut. Stalin står närmst och utgör cirka en tredjedel av bilden. Således är han betydligt större än folkmassan som står i förgrunden. Han är iklädd en beige uniform med tillhörande hatt. Hatten har, likt uniformen, inslag av rött. På uniformens axel syns en epålett med stjärna och krans. Stalin håller sina händer som om han, likt publiken, applåderar. Byggnaderna som omger folket är iklätt röda fanor. De fanor som folket håller upp pekar till vänster i bilden, vilket innebär att vinden ligger på från höger, det vill säga samma riktning som Stalin tittar åt. I bildens nedre kant syns en text på ryska som översatt blir ”Älskade Stalin – Folkets lycka!”.
Konnotativ nivå
Anledningen till att man valt att måla Stalin förgrunden, närmast betraktaren, kan tänkas vara att han på så sätt blir större och därmed tar upp en större del av bilden. Detta är troligtvis för att man direkt ska lägga märke till honom och se honom som en ledare för befolkningen som glatt jublar åt honom. Folkets glada humör kan framkallas eftersom
de ser upp till Stalin som en ledare som ska föra folket (och landet) mot lycka och välgång. En anledning till att vinden tycks blåsa från det håll Stalin är riktad mot tyder på att han är på väg framåt, antagligen mot ett mål om ett bättre Sovjetunionen. Stalins association med folket kommer dels från att han står med en folkmassa, dels att han applåderar mot dem, för att visa på deras betydelse för landet. För att förstärka känslan av en gemenskap har även en text under bilden lagts till. Texten kan tolkas som att Sovjetunionen ska bli bättre med hjälp av Stalin genom folket. Det finns således en ömsesidig påverkan mellan folket och deras ledare.
5.2.5 On Lenin’s Road Bound for Fame and Fortune – With Stalin in
Hearts! (1946)
Denotativ nivå
På bilden syns en man, en kvinna och en ung pojke. De tre utgör troligen en familj och samtliga tre är välklädda. I bakgrunden syns en stor röd flagga med Stalins huvud i profil på vad som påminner om en medalj. Ännu längre bak i bilden syns vad som verkar vara en stad, kyrktorn samt vatten. Det går även att notera fyrverkeri över himlen, tillsammans med vad som verkar vara strålkastare riktade upp i luften på ett högtidligt sett.
Konnotativ nivå
Det första i bilden som slår mottagaren är troligen en feststämning. Barnet på vad man kan anta är pappans axlar viftar med en liten röd flagga och ser även ut att ropa något. Föräldrarna ser båda nöjda och hoppfulla ut. Värt att nämna är att de två föräldrarna blickar framåt, något även Stalin gör på flaggan. Hur flaggorna på bilden rör sig i
vinden tyder även dem på att allt färdas framåt. Texten påminner om att Lenin lagt grunden och fångar på så sätt, med stor sannolikhet, in ännu fler följare då det även inkluderar de som föredrar Lenins tolkning av kommunism framför Stalins syn. Bilden är publicerad 1946, alltså året efter Nazitysklands kapitulation. Detta är sannolikt skäl för festligheterna som avspeglas i bilden. Mottagaren påminns dock, som texten antyder, att folket fortfarande bör färdas framåt snarare än att stanna upp.
5.2.6 Sammanfattning Sovjetunionen
1. Vilken språklig funktion har bilden? Är den emotiv, informativ, konativ eller poetisk? Sändarens betoning av komponent (-er) i
kommunikationsprocessen ger svaret på den frågan.
Stalins propagandabilder är främst emotiva och poetiska eftersom de strävar efter att framkalla känslor hos mottagarna. Exempelvis kan vi i bilderna Great Stalin — symbol
of friendship between the peoples of the USSR! och On Lenin’s Road Bound for Fame and Fortune – With Stalin in Hearts! se en tydlig tanke på ett utopiskt samhälle med
Stalin som ledare. Propagandan kan liknas vid en ständigt pågående framgångssaga.
2. Hur förhåller sig bilden till sina kontexter? (sändarkontext och mottagarkontext).
När On Lenin’s Road Bound for Fame and Fortune – With Stalin in Hearts! publiceras har Nazityskland året innan gett upp. Således har Stalin fiende blivit besegrad och nu väntar lycka och välgång för Sovjetunionen. Denna bild visas alltså för ett folk som nu ser sin nation som en stormakt utan framtida problem. En slags föreställd gemenskap bildas i att folket kan känna att dem följer en gammal trogen ”väg” (Lenin) med nytt blod (Stalin) i ledningen. Det finns således en känsla av tillhörighet i att alla följa ett gammalt framgångskoncept.
3. Vilka tecken (delbetydelser) är väsentliga och dominerande i bilden? (gäller såväl denotations- som konnotationsnivå)
På bilden där Stalin står upphöjd framför en folkmassa och en karta över södra Sovjetunionen är ett av de viktigare tecknen att folkmassan uppenbarligen har olika etnisk bakgrund. Detta är extra förtydligat i hur folket är klädda. Vid en närmare åskådning av kläderna går det att se att det inte bara är olika folkgrupper utan även människor från olika samhällsklasser. Minoritetsgrupperna i bilden representerar kartan över södra Sovjetunionen i bakgrunden. Andra tecken på bilden är storstaden på bildens vänstra kant och kraftledningarna på bildens högra kant. Båda dessa detaljer
symboliserar vitt skilda delar av Sovjetunionen och lyckas på så sätt inkludera så många människor, etniciteter och klasser som möjligt.
4. Vilken retorik använder sig sändaren av i bilden?
På all propaganda syns Stalin, oftast leende med också beslutsam. Skapandet av känslor hos mottagaren tycks vara av stor vikt då han oftast visas upp tillsammans med
nationens befolkning. Kärnfamiljen förefaller vara en viktig del för nationens bästa då både män, kvinnor och barn syns på bilderna. Tydligast blir detta i bilden On Lenin’s
Road Bound for Fame and Fortune – With Stalin in Hearts! som visar en familj med en
flagga på Stalin i bakgrunden. Uppenbarligen är Stalin den ”omhändertagande” ledaren som gör allt för folkets bästa. Han målas upp som den humana, omtänksamma och godhjärtade ledaren.
5. Resultat och teoretisk förankring
Det går att upptäcka ett antal liknelser mellan den propaganda som uppkommit under Nazityskland och Sovjetunionen. Både Hitler och Stalin har avbildats i mitten av ett motiv, med människor som flockats runt dem. Om man väljer att titta på Long Live
Germany och affischen där Stalin står på ett podium framför en karta, så märker man de
uppenbara liknelserna i att de två ledarna är centrerade och omgivna av två jämna skaror människor. I fallet med Hitler på Long Live Germany belyses Hitler tydligt av solstrålar som tycks tränga igenom molnen. I Josef Stalins fall syns ingen sol över huvud taget, men om man tittar på åhörarna så ser man på skuggningen av deras ansiktshalvor att ljuset tycks komma från Stalin själv eller direkt ovanför honom. Som ovan påpekats menar Edeilstein att ledaren skulle skapa en känsla av att vara en allsmäktig ledare. Ledaren ska ha kontroll över sin nation och sitt folk samt värna om dem.
En skillnad mellan de ovanstående två bilderna är hur samtliga åhörare i Long
Live Germany är klädda identiskt, till synes i samma skjorta som Hitler själv bär. I fallet
med Stalins affisch, ser man dock en omfattande variation i hur folket är klädda. Naturligtvis måste betraktaren här ha i åtanke att Stalin hade en uttalad agenda om att omfamna olika folkslag inom Sovjetunionen. Stalin och Hitler delar naturligtvis, som diktaturer, kravet på att vara en enhällig ledare. Hitler ger dock, via sin propaganda, ett intryck av att vilja ha ett samlat folk där man önskar leva upp till ledarens ideal. De politiska ledarna upplevs inte bara representera sin nation utan även vara en del av den. Lydnad mot ledaren och nationen är således starkare än folkets egna etniska eller religiösa tillhörighet. Detta syns mer i Sovjets propaganda som verkar syfta till att ena olika nationaliteter under kommunismen. Genom att ena ett folk under en ideologi och bortse från deras livsåskådning eller etniska tillhörighet, upplever de att de har något gemensamt, något som enligt Suszycki och Marcin menar är en abstrakt gemenskap av ett kollektiv. Denna teori är väldigt lik det Anderson menar är en föreställd gemenskap. Trots att en stor del av folket inte känner varandra enas de med en och samma tro om en gemensam identitet.
En annan skillnad som är av värde att påpeka är att Hitler blivit avbildad som riddare på en tavla, troligen i syfte att väcka känslor av nationalromantik genom att anknyta till en stolt historia. Stalin tycks dock, i samtliga bilder, vara avbildad i tidstypiska kläder från då propagandaartikeln producerats. Målningen The Standard
Bearer använder Tyskland historia för att synliggöra ett gemensamt förflutet, något som tyskarna kunde relatera till. Hitlers position på en häst kan liknas vid en riddare som kommit för att hjälpa, i det här fallet en nation. Som Karlsson påpekat, kan detta ses som ett ideologiskt historiebruk, där tanken är att legitimera sin maktposition. Hitler ses som en ”räddare i nöden”, då Tyskland har fått utstå stora nederlag efter första
världskriget. På så vis är Hitler berättigad till att göra det som krävs för att återskapa Tysklands glansdagar.
Zander omnämnde tidigare Moore och Edelstein när han skrev om hur en
makthavares propaganda syftar till att lyfta fram det bästa hos honom eller henne. Både Hitler och Stalin syns tillsammans med glada människor och även en hel del barn, vilket ger dem ett mänskligt, omtänksamt och måhända även lekfullt intryck. I bådas fall kan man även se hur barnen bevisligen ser upp till sina ledare och i Stalins fall överlämnar gåvor till honom. Det förefaller även som att barnen, i båda diktaturernas fall,
symboliserar den nya generation som skall föra de respektive ideologierna vidare. Zander lade även tidigare till att framgångsrik propaganda skall bidra eller anknyta till att skapa värderingar med omfattande genomslagskraft. Stalin statuerar ett tydligt exempel när han tycks vilja föra samman olika folkgrupper under en och samma flagga.
