ENERGIBESPARINGSÅTGÄRDER FÖR MILJONPROGRAMMET: Renoveringsförslag för flerbostadshus byggda under miljonprogrammet

(1)

ENERGIBESPARINGSÅTGÄRDER FÖR MILJONPROGRAMMET

Renoveringsförslag för flerbostadshus byggda under miljonprogrammet

Energy saving measures for the one million residence project

Renovation proposal for multi-family houses built under the one million project

Yehia Gazay Mokhtar Vahedi

Examensarbete HT - 18 22,5 HP

Malin Olin Asaad Almssad 2018-11-05

(2)

i

Sammanfattning:

För ett mer hållbart samhälle står världen inför stora utmaningar vad det gäller miljön i form av effektivisering av energiförbrukning. Byggsektorn stod för 30 % av Sveriges totala energiförbrukning år 2014. Därför har regering en vision att minska energiförbrukningen med 50 % fram till år 2050.

Enligt Boverket byggdes 1 005 578 bostäder mellan 1965-1974 vilket senare kallades för

”miljonprogrammet”. Idag är många av dessa byggnader i dåligt skick och uppfyller inte dagens energikrav eller livsstil, därför är de i stort behov av ombyggnation eller omfattande

renoveringslösningar.

Flerbostadshuset som undersöks i Sundsgatan 10 i Säffle kommun är ett sådant flerbostadshus från miljonprogrammet som har en hög energiförbrukning. Målet var att finna och jämföra

energieffektiva renoveringsåtgärder för flerbostadshuset. Resultat av liknande projekt har studerats för att undersöka renoveringsmöjligheter och begränsningar.

Beräkningar har utförts med hjälp av olika datorprogram och SundaHus databas. VIP-Energy har använts vid beräkning av energi för flerbostadshuset. Priset för åtgärdsmaterial hämtades från nätet samt utförda kalkyler har upprättats med BidCon. SundaHus användes för att finna

renoveringsmaterial som är anpassat för miljö och hälsa.

Resultat redovisas i form av tre renoveringspaket:

Renoveringspaket 1 innefattar: en energieffektiv renovering där specifik energiförbrukning blev cirka 32 kWh/m² och kostade 5,7 miljoner kr.

Renoveringspaket 2 innefattar: en ekonomisk renovering som klarar av BBR-kravet för flerbostadshus. Specifik energiförbrukning blev cirka 99 kWh/m² och kostade 1,5 Mkr.

Renoveringspaket 3 innefattar: en kombination av både ekonomisk och energieffektiv renovering där specifik energiförbrukning blev cirka 68 kWh/m² och kostade 2,1 Mkr.

(3)

ii

Abstract:

For a more sustainable society to be attained, the world is faced with major setbacks ranging from environmental factors to the efficiency of energy consumption. The construction sector accounted for over 30 % of Sweden's total energy consumption in 2014. Consequently, the government developed a vision to reduce energy consumption by 50 % by 2050.

According to the Boverket, 1,005,578 residential units were built between 1965-1974, and subsequently called for the million program project. Today, many of these buildings are in poor condition and do not meet today's energy requirements or lifestyle which has led to the need for rebuilding or providing extensive renovation solutions. The multi-family house is located in

Sundsgatan 10 in Säffle county, is from the million program that has a high energy consumption. The goal was to find and compare energy-efficient renovation measures for the multi-family house.

Results of similar projects have been studied to investigate renovations and limitations.

Various analyses have been performed using computer programs and SundaHus database. VIP- Energy has been used to calculate for energy extraction for the multi-family house. Also, the price for action material was retrieved from the network and execution calculations have been made with BidCon. Furthermore, SundaHus was used to find renovation materials adapted to the environment and health.

Results were presented in the form of three renovation packages:

Performance package 1 introduces energy-efficient renovation where the specific energy consumption was approximately 32 kWh/m² and cost 5,7 MSEK.

Performance Package 2 introduces an economic renovation that meets the BBR requirement for multi-family houses. Specific energy consumption was approximately 99 kWh/m² and cost 1,5 MSEK.

Performance Package 3 incorporates a combination of both economic and energy efficient

refurbishment where the specific energy consumption was approximately 68 kWh/m² and cost 2,1 MSEK.

(4)

iii

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Syfte ... 1

1.3 Mål ... 1

1.4 Problemformulering ... 1

2. Genomförande ... 2

2.1 Litteraturstudie ... 2

2.2 Externa referenser ... 2

2.3 Energiberäkning (VIP-Energy) ... 2

2.4 Arbetskostnadsberäkning (BidCon) ... 2

3. Studieobjekt, Sundsgatan 10 ... 3

3.1 Bakgrund ... 3

3.2 Området och utseende ... 3

3.3 Indata ... 4

4. Renoveringsåtgärder ... 5

4.1 Ytterskal åtgärder, tilläggsisolering ... 5

4.1.1 Tilläggsisolering tak ... 6

4.1.2 Tilläggsisolering vägg ... 6

4.1.3 Tilläggsisolering grund ... 6

4.1.4 Fönster- och ytterdörrsbyte ... 6

4.1.5 Köldbryggor ... 7

4.2 Tekniska åtgärder ... 9

4.2.1 Ventilationssystem ... 9

4.2.2 Solenergi ... 10

4.2.3 Uppvärmningsalternativ ... 10

4.3 Invändiga åtgärder ... 11

5. Verkliga renoveringsexempel ... 12

5.1 KBAB, Orrholmen renoveringsprojekt 2004 – 2009 ... 12

5.1.1 Bakgrund... 12

5.1.2 Renoveringsprojekt Orrholmen, ”Den vita staden” ... 12

5.1.3 Indata flerbostadshus före renoveringsprojektet ... 13

5.1.4 Åtgärder som gjorts mellan år 2004 – 2009 ... 14

5.1.5 Investeringskostnadstabell ... 14

5.1.6 Renoveringsresultat ... 15

5.2 Svenska bostäder, Konstnärsgillet renoveringsprojekt 2010 - 2011 ... 15

(5)

iv

5.2.2 Renoveringsprojekt Konstnärsgillet ... 15

5.2.3 Indata flerbostadshus före renoveringsprojektet ... 16

5.2.4 Åtgärder som gjorts mellan 2009 – 2011 ... 17

5.3 Alingsåshem, Brogården 2007 – 2014 ... 18

5.3.2 Renoveringsprojekt Brogården ... 18

5.3.3 Indata flerbostadshus före renoveringsprojekt ... 19

5.4 Hammaröbostäder AB, renoveringsprojekt Lillängen 2013 – 2016 ... 21

5.4.2 Renoveringsprojekt Lillängen ... 21

5.4.4 Investeringskostnad ... 22

6. Metod ... 24

6.1 VIP-Energy, bakgrund ... 24

6.1.2 Klimat och indata ... 24

6.1.3 Klimatskal ... 24

6.1.4 Driftfallskatalog ... 26

6.1.5 Ventilationsdata ... 26

6.1.6 Åtgärder ... 26

6.1.7 Nyckeltalsberäkning ... 27

6.2. Renoveringsmaterialval- och pris, BidCon... 27

6.2.1 Tilläggsisolering av taket ... 28

6.2.2 Tilläggsisolering av ytterväggen ... 28

6.2.3 Tilläggsisolering av grunden ... 29

6.2.4 Fönster- dörrbyte ... 29

6.2.5 Ventilationssystem och solfångare ... 29

6.3. Renoveringspaket ... 29

7. Resultat ... 30

7.1 Grundfallet ... 30

(6)

v

7.2 Energisparing/kr för varje åtgärd ... 30

7.2.1 Tak ... 30

7.2.2 Ytterväggar ... 31

7.2.3 Fönster- och dörrbyte ... 31

7.2.4 Grund ... 32

7.2.5 Ventilations- och solfångarsystem ... 32

7.3 Beräkningsresultat för olika åtgärdspaket ... 33

7.3.1 Renoveringspaket 1 ... 33

7.4 Renoveringsförslag för Sundsgatan 10. ... 34

8. Diskussion ... 35

9. Slutsats ... 36

10. Tackord ... 37

11. Källförteckning ... 38

12. Bilagor ... 42

12.1 Bilaga 1 ... 42

12.2 Bilaga 2 ... 43

12.3 Bilaga 3 ... 44

12.4 Bilaga 4 ... 45

12.5 Bilaga 5 ... 46

12.6 Bilaga 6 ... 46

12.7 Bilaga 7 ... 47

12.8 Bilaga 8 ... 49

12.9 Bilaga 9 ... 51

12.10 Bilaga 10 ... 53

12.11 Bilaga 11 ... 54

12.12 Bilaga 12 ... 55

12.13 Bilaga 13 ... 56

12.14 Bilaga 14 ... 57

12.15 Bilaga 15 ... 59

12.16 Bilaga 16 ... 61

12.17 Bilaga 17 ... 63

12.18 Bilaga 18 ... 64

12.19 Bilaga 19 ... 64

12.20 Bilaga 20 ... 65

(7)

vi

12.21 Bilaga 21 ... 66

12.22 Bilaga 22 ... 68

12.23 Bilaga 23 ... 68

12.24 Bilaga 24 ... 69

12.25 Bilaga 25 ... 69

(8)

1

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Klimatfrågan är bland de största och viktigaste frågorna i världen just nu. Klimatet har förändrats drastiskt de senaste 50 åren (Westerlund, L. 2012). Ökad havsnivå, glaciär smältning, extrema väderförhållanden är några exempel på den globala uppvärmningen. För ett mer klimatneutralt Sverige har regeringen en vision att minska energianvändningen med 50 % fram till år 2050

(Westerlund, L. 2012). För att nå dit har de även ett delmål om att minska energiförbrukningen med 20 % före år 2020, därefter skall nya byggnader vara nära nollenergibyggnader utifrån EU:s vision.

Dessa mål är svåra att uppnå om inte byggbranschen ändrar sina rutiner gällande energieffektivisering (Westerlund, L. 2012).

2014 förbrukades ungefär 120 TWh varav 10 TWh stod för importerade produkter inom byggsektorn.

Vilket motsvarar cirka 30 % av Sveriges totala energiförbrukning, 368 TWh (Boverket, 2017a). Vid förbrukningen av energi släpps det ut växthusgaser som höjer temperatur och påverkar vår planet negativt. Byggbranschen stod för cirka 11.6 miljoner ton koldioxidekvivalenter i samma år (Boverket, 2017a). För att reducera klimatförändringar måste vi därför sätta nya mål för energianvändningen för att på sikt minska energiförbrukningen och främst ersätta den delen som används med förnyelsebara energikällor. Detta mål kan uppnås genom att använda energi på ett effektivt, resursbaserande och miljöanpassat sätt enligt ”God bebyggd miljö”, det nationella miljökvalitetsmålet skriver Boverket (Boverket, 2017a).

Sent på 1950-talet efter andra världskriget började urbaniseringen öka i Sverige, samtidigt bodde många trångt, nedslitet och otillgängligt i de svenska städerna vilket ledde till en enorm bostadsbrist.

Redan vid 1960-talet hade byggandet av både flerbostadshus och småhus tagit full fart, 3 år senare byggdes ungefär 80 000 bostäder och farten på byggnation fortsatte att öka. Resultatet blev till slut 1 005 578 bostäder mellan 1965-1974 enligt Boverket vilket senare kallades för miljonprogrammet (Stenberg, E. 2012).

Idag är många byggnader från miljonprogrammet i dåligt skick och uppfyller inte dagens energikrav eller livsstil, därför är de i stort behov av ombyggnation eller omfattande renoveringslösningar som ser till att dessa byggnader lever upp till dagens energikrav och ger stor effekt för mindre kostnader.

Detta för att attrahera bostadsägare att gå det miljöanpassade spåret som världen rör sig mot (Stenberg, E. 2012).

1.2 Syfte

Bostadsägare skall kunna nyttja åtgärder och resultatet som studeras i detta examensarbete samt använda det som ett underlag vid planering av renoveringsprojekt för en miljonprogrambyggnad.

1.3 Mål

Målet med examensarbetet är att hitta och jämföra energieffektiva renoveringsåtgärder för flerbostadshuset Sundsgatan 10, Säffle. Åtgärder väljs utifrån kr/energibesparing perspektiv enligt Säffle Bostäder AB:s önskemål.

1.4 Problemformulering

Hur mycket behöver Säfflebostäder AB satsa ur en energibesparing/krona perspektiv för att få ett av deras flerbostadshus byggt under miljonprogrammet att leva upp till BBR:s energikrav för

flerbostadshus?

(9)

2

2. Genomförande

2.1 Litteraturstudie

Projektarbetet började med en bred litteraturstudie kring bostäder byggda under miljonprogrammet.

Det låg mest fokus på bakgrund, utförande, olika problem och utmaningar som dessa byggnader möter idag. Detta för att kunna samla grundläggande fakta och identifiera problemet.

Data gällande energiförbrukning och energiförluster inhämtas från bostadsägare. Detta för att kunna utföra energiberäkningar både före och efter varje renoveringsförslag som har tagits med i detta arbete.

2.2 Externa referenser

Säffle bostäder AB och andra bostadsägare som har bred kompetens inom området har intervjuats via träff, via mejl och via telefonsamtal. Frågor ställdes kring själva bostadshuset som studeras i detta arbete men även om olika spännande renoveringsprojekt som togs nytta av i detta arbete. Syftet var att kunna få fram verkliga beräkningsresultat som sedan jämförts med egna VIP-beräkningsresultat för att validera resultatet i detta arbete.

Information och fakta som framgår av källförteckningen togs fram av litteratur från både universitetsbibliotek och olika pålitliga hemsidor på nätet.

2.3 Energiberäkning (VIP-Energy)

VIP-Energy är programmet som användes vid beräkningar av energiförbrukning och energiförluster både före och efter varje renoveringsåtgärd. Detta för att kunna identifiera vilken åtgärd som ger störst effekt på just det huset som studeras i detta projekt. De olika delar som programmet beräknar är klimat och indata, klimatskal, driftfall och ventilation. Indata förs in för varje del som hämtas från bygghandlingar, energideklaration och egna mätningar. Viktigt är att mängd och mått är korrekt för ett bättre teoretisk resultat. Programmet möjliggör en teoretisk undersökning av olika åtgärder vilket förenklar för användaren att avgöra vilken åtgärd som ger bäst effekt vid planeringsskedet av

renoveringsprojektet.

2.4 Arbetskostnadsberäkning (BidCon)

Arbetskostnaden beräknas med hjälp av ett dataprogram, BidCon. Programmet ger användaren möjligheten att utföra en detaljerad kostnadskalkyl vid renoverings- och nybyggnationsarbeten. I BidCon finns det en uppslagsbok som innehåller alla typer av arbete som ingår i husbyggbranschen samt en lista med de flesta material som är tillgängliga på den svenska marknaden. Användaren för in arbete som skall göras i en byggdelstyp och sedan anpassas byggdelstypen till rätt

projektförutsättningar och avslutas genom att ange rätt materielmängd som passar förfrågan för projektet. Sedan utför programmet en detaljerad kostnadskalkyl som sammanfattar

materialkostnader, kollektiva löner (byggarnas kostnader), platsomkostnad (maskiner till exempel), under entreprenörs-/konsultkostnad, projekteringskostnad och även vinster för de olika aktörerna.

(10)

3

3. Studieobjekt, Sundsgatan 10

3.1 Bakgrund

Säffle bostäder Ab, SÄBo, är en fastighetsägare och ett förvaltningsbolag. De erbjuder tjänster för sina hyresgäster som bor i deras 1 300 lägenheter och även kommunens skolor, äldreboende, industrilokaler och förvaltningsbyggnader. Det bor cirka 15 000 invånare i Säffle kommun (Säffle, 2017). Lägenheter finns i olika storlekar som är anpassade för unga ensamstående till storfamiljer (Säffle, 2017).

Säfflebostäder har anlitat oss att finna olika renoveringsförslag åt ett av deras flerbostadshus som var byggt under miljonprogrammet, 1962.

3.2 Området och utseende

Byggnaden som ligger i fokus i denna rapport ligger på Sundsgatan 10 som ligger ganska centralt, nära till sjukhuset och en grundskola, Tingvallaskolan. 200 m väster om

Sundsgatan ligger Byälven som erbjuder området attraktiva vattenutsikter och med mycket grönska på gårdarna är Sundsgatan ett vackert ställe att bo på. Sundsgatan är en högtrafikerad väg som sträcker sig genom centrum därför är den inte helt anpassad för barn dock finns det en innergård med en stor gräsmatta som sträcker sig mellan bostadshusen vilket var typiskt för ett Miljonprogramsflerbostadshusområde.

Figur 1. Karta över Säffle (Google, 2017a)

Byggnaden består av 23 lägenheter i fyra våningar och två trapphus, där fjärde våningen är en vind med stort förråd och två lägenheter, en tvåa på 65 m² och en etta på 42 m². 12 av 23 lägenheter är ettor på ungefär 45 m². Sex lägenheter är treor med cirka 65 m². Resterande lägenheter är tvåor med olika storlekar.

Flerbostadshuset som andra typiska Miljonprogramshus var byggt rationellt och funktionellt som passar för både små och stora familjer. Inne i lägenheterna är det öppet med platser för vila, hygien, umgås och arbetsplatser. Kvalitativa planlösningar med bra ljusinsläpp medan trapphusen är små och trånga för att kunna få så mycket boarea så möjligt (Archileaks, 2017).

Figur 2. Sundsgatan 10, Säffe (Google, 2017b)

Figur 3. Sundsgatan 10

(11)

4

3.3 Indata

Värme- och fastighetselförbrukningen avläses på mätare som är installerade i källaren av

flerbostadshuset, siffrorna och indata finns i bilaga 3 och 4 som är hämtade av bostadsägare, SÄBo.

Byggnaden är 12 m på kortsidan och 36 m på långsidan med källargrund och består av fyra våningar, se bilaga 1.

Byggnaden får sin elektricitet från Nordic Green Energy som är 100 % grön el. Fastighetselförbrukning för 2016 är 12 kWh/m² Atemp, 18 365 kWh i detta år.

Bostaden är kopplat till fjärrvärmenätet och värmeförbrukningen för samma år är 217 kWh/m² Atemp, 331 000 kWh. Atemp är 1 527 m² enligt bilaga 2.

Stommen för flerbostadshuset består av dubbel hålstensfasad med lättbetong emellan och kallvind med trätakstol.

Sadeltak med trätakstolar och består av:

- Tegelpannor.

- Bär- & ströläkt.

- Underlagspapp.

- Råspont.

- Takstol.

Mellanbjälklag:

- Golvbeklädnad.

- Sandfyllning.

- 180 - 200 mm armerad betong som är balkongplattan på balkongen.

Flerbostadshuset står på en 150 mm betong platta på mark med grovgrus på undersidan. Bostaden

ventileras med ett självdrag ventilationssystem och är kopplat till fjärrvärmenätet för både uppvärmning och tappvarmvattnet via en undercentral som är placerad i byggnaden.

Långsidoväggar består av:

- 12 mm putsfasadskiva.

- 22 mm läkt med luftspalt emellan.

- 115 mm betonghålsten.

- 65 mm lättbetong.

- 115 mm betonghålsten.

- Gipsskiva.

Figur 4. Principskiss över anslutningar mellan tak, vägg, mellanbjälklag och platta på mark.

(12)

5

4. Renoveringsåtgärder

4.1 Ytterskal åtgärder, tilläggsisolering

Det finns många faktorer som har en stor roll till förluster av värme som till exempel antal våningar, dålig isolering, luftläckage, köldbryggor samt materialval. Idag har varje material ett angivet värde som beskriver materialets förmåga att isolera värme, kallad ”värmegenomgångskoefficienten” (U- värde). U-värdet används i energiberäkningsmetoder vid projekteringsskedet för att kunna bygga energieffektiva byggnader (Andersson, C. 2009). Nedan beskrivs några isoleringsmaterial som kan vara tänkbara att användas vi renovering av Sundsgatan 10.

Träfiberisolering finns som både lösull och skivor. Träfiber är en råvara som framställs av spillvirke, vid framställning av träfiberskivor kan det ingå vissa tillsatser som bindemedel och för att förbättra materialets egenskaper. När träd växer tar den upp mer CO2 än vad som släpps ut vid framställning därför anses träfiberisolering vara miljöanpassat. Med dagens teknik har träfiberisolering även en bra isoleringsförmåga med lågt U-värde och brandmotståndsförmåga (Byggnadsvård, 2017). Se

materialbedömning i bilaga 21.

Mineralull har en bra isoleringsförmåga och kommer i form av skivor vilket förenklar transport och hantering. Nackdelen är att fibrerna inte har förmågan att ta upp och lämna ifrån fukt i ångfas, därför används det plastfolie som diffusionsspärr på den varma sidan av isoleringen. Varm luft inifrån tar sig in till isoleringen vilket gör att det uppstår röta, mögel och andra skador i väggen (Byggnadsvård, 2017). Se materialbedömning i figur 43, bilaga 21.

Cellulosafiber är en isoleringsmaterial som blir mer vanlig att använda på grund av

kostnadseffektiviteten, tidsparande vid montering och att det är miljöanpassat eftersom det återvinns från sopor och att det blir inget spill vid montering. (Byggnadsvård, 2017).

Cellplast är ett vanligt isoleringsmaterial som används i grund, väggar och tak. Cellplast har en bra fukttålighet- och värmeisoleringsförmåga. Tillskillnad från andra isoleringsmaterial har cellplast förmåga att bära stora laster därför är det ett bra isoleringsmaterial för grund. Nackdelen med cellplast är stor energiåtgång vid framställning och att ämnen som bildar cellplast anses vara farligt för miljö och hälsa. Cellplast är dessutom brandfarligt tillskillnad från cellglas dock är cellglas dyrare och innehåller små mängd cancerogena ämnen därför bör den inte användas inomhus.

(Byggnadsvård, 2017). Se materialbedömning i figur 42, bilaga 21.

Vakuumisolering som också heter vacupor är ett isoleringsmaterial med väldigt låga U-värden (0,005- 0,009 W/m²K) i jämförelse med andra isoleringsmaterial. Det låga U-värdet gör det möjligt att använda sig av tunna lager isolering i konstruktionselement och ändå få en låg transmissionsförlust.

Vakuumisolering består av en stor del kiseldioxid och kiselkarbid vilket ger materialet goda hållbarhets- och funktionsegenskaper. Som fördelar är materialet bra isolerande, obrännbart, återvinningsbart och oskadligt för miljö och hälsa. Nackdelen är att det är ett dyrt isoleringsmaterial (Byggnadsvard, 2017). Se materialbedömning i figur 44, bilaga 21.

(13)

6

4.1.1 Tilläggsisolering tak

Eftersom varm luft stiger i höjd försvinner mycket av värmen via taket. Miljonprogramshus och andra äldre husbyggnader har tunna lager av isolering vilket medför stora värmeförluster. Nytt lager av isolering kan läggas över den gamla om den inte är fuktskadad eller möglig. Därför är det viktigt att kontrollera att vinden ventileras även efter tilläggsisoleringen på grund av risk för fukt och mögel (Andersson, C. 2009).

4.1.2 Tilläggsisolering vägg

Tilläggsisolering i väggar kan göras utifrån, inifrån eller en blandning av båda. Ur fukt- och

energiperspektiv är det bäst att det görs utifrån eftersom fukt på insidan av huset vill ta sig ut genom väggen vilket utsätter insidan av fasaden för fuktskador. Dessutom kan köldbryggor undvikas vid anslutning mellan väggar och bjälklag. Vid tilläggsisolering blir byggnadens ytterskal tät därför är det viktigt att ett bra ventilationssystem är anslutet för att se till att hålla ett bra klimat inomhus för både människans välmående och konstruktionssäkerhet. Det är ekonomisk fördelaktigt att utföra sådant arbete i samband med en annan renovering (Andersson, C. 2009).

4.1.3 Tilläggsisolering grund

För att inte riskera att få mögel eller fuktskador vid tilläggsisolering av källare är det bäst att det görs utifrån vilket blir svårare för hus som har en platta på mark. Kostnaden blir mer än vad det kan vara värt. Äldre hus som har krypgrund, torpargrund eller står på plintar har möjligheten att tilläggsisolera eftersom det är möjligt att ta sig under huset för att isolera (Andersson, C. 2009).

4.1.4 Fönster- och ytterdörrsbyte

Fönster och dörrar som sitter på flerbostadshusen från 1960-talet har höga U-värden som leder till stora energiförluster i form av värmeläckage. Vid val av dörrbyte gäller det att gå mot modernt och lågt U-värde.

Vad gäller vid fönsterbyte finns det två alternativ:

- Ena alternativet är att byta ut glaset mot annat glas med lägre U-värde, ett dubbelt- och/eller trippel glasfönster. Byte av glas till lägre U-värde kan sänka U-värdet från 3 till 1,1 W/m²K vilket ger ett energisparande på 30kWh/Atemp. Idag finns det även fönster som har U-värde på 0,7 W/m²K som reducerar energiförlustmängder (Warfvinge, C 2008).

- Andra alternativt är byte ut hela fönstret om skicket på karmen och bågen är dåligt (Warfvinge, C 2008).

Det som påverkar U-värdet är storleken och tjockleken på glaset samt antal glaspartier, 2-glas och 3- glas. Mellan glasen är ytan fylld med ädelgas vilket ger bättre energiegenskap hos fönster. Risken för kondensbildning är högre ju lägre U-värde man har. Kondens som bildas kan upplevas som

irriterande eftersom det blir svårare att se igenom fönstret. Kondens kan förekomma både från insidan och utsidan. Om kondens sker utifrån är det ett tecken på att det är täta och bra fönster då värme har svårare att nå yttre glaset. Kondens bildas oftast vid hög luftfuktighet i relation till vind- och temperaturförhållanden. Till skillnad från utsidan är kondens från insidan inte bra. Blir det kondens inifrån betyder det att ventilationen inte är i fas med luftfuktigheten i rummet eller att det är ett gammalt och otättfönster. Kondens som bildas mellan glaspartierna beror på att det har uppstått ett läckage inuti glaskassetten (Nfönster, 2017).

Med tanke på att Sverige förlorar cirka 15 TWh energi per år på grund av dåligt isolerade fönster (Energifönster, 2017) bör konsumenterna blir mer förstående om miljöpåverkan. Ett fönsterbyte kan resultera till energisparande och där med lägre driftkostnader med tiden.

(14)

7

4.1.5 Köldbryggor

Köldbryggor i en husbyggnad betyder en förbindelse mellan insidan av en byggnad och omgivningen utanför som leder ut värmen ur konstruktionen. Köldbryggor uppstår oftast vid dörrar, fönster, balkonger och vid skarvar mellan konstruktionselement som till exempel anslutning mellan

bottenplatta-, mellanbjälklag-, tak och fasad, se figur 5. I äldre byggnationer som hus byggda under miljonprogrammet är dessa ställen oftast dåligt isolerade vilket skapar en ledning för värmen att ta sig ur konstruktionen. För att hålla ett komfortklimat inomhus behövs mer värmeförbrukning för att ersätta transmissionsförluster. Sprickor på fasad, källarvägg och tak betraktas också som en

köldbrygga (Nordström, 1999).

Köldbryggor i ytterväggar:

Köldbryggor som uppkommer vid bjälkslagskanter, ytterväggskanter och mellan väggarna åtgärds vid utvändig tilläggsisolering av ytterväggar. Då hamnar dessa köldbryggspunkter på insidan av tilläggsisoleringsskiktet som täcker utsidan av ytterfasaden. Sprickor på fasaden bör tätas före installation av tilläggsisoleringen (Larsson & Berggren 2015). Se kapitel 4.1.2 Tilläggsisolering vägg.

Figur 5. Termogrammen visar värmeförluster genom olika köldbryggor som uppstår vid anslutning mellan konstruktionselement i en typisk

miljonbyggnad (Husbyggaren, 2015).

Köldbryggor vid balkonger:

Köldbryggor vid balkonger står för en del av transmissionsförluster eftersom balkongplattan sitter ihop med utdragna mellanbjälklag. Varmluft inomhus värmer upp mellanbjälklaget som leder ut värmen vidare till de kalla balkongytorna och ut till omgivningen. En åtgärd till ett sådant problem kan vara alternativt att riva ner balkongplattan och bygga ett nytt efter tilläggsisoleringen av

ytterväggar. Detta gör att mellanbjälklaget håller värme på insidan av tilläggsisoleringen och den nya balkongplattan monteras separat på utsidan av den nya fasaden som har tilläggsisolerats. Nackdelen är den höga kostnaden som förekommer med rivning och nybyggnation av balkonger. Ett annat alternativ kan vara att glasa in balkongerna och utnyttja passiv solvärme för att hålla balkongen varm vid kalla årstider. Solenergi går genom den inglasade balkongen och värmen stannar på insidan som i ett växthus. Även enkla glassystem kan användas i en sådan åtgärd vilket sänker

investeringskostnader, minskar köldbryggor och ger bostaden ett värmetillskott i form av passiv solvärme (Larsson & Berggren 2015).

Köldbryggor vid fönster- och dörrinfästningar:

Köldbryggor vid fönster- och dörrinfästningar åtgärdas via tätning av karmen med isolering, kallad drevning. Det är billigast att utföra tätning av sådana köldbryggor i samband med fönster- och dörrbyte (Larsson & Berggren 2015). Se kapitel 4.1.4 Fönster- och ytterdörrsbyte.

Taket:

Köldbryggor i taket uppstår oftast vid anslutningen mellan taket och ytterväggen om den delen av konstruktionen är dåligt isolerad. Ett sätt att åtgärda detta är att dra upp ytterväggens isoleringsskikt, fuktskydd och vindskydd vidare upp till taket i ett element. Köldbryggor allmänt åtgärdas med

tilläggsisolering. Olika konstruktioner har olika förutsättningar därför behandlas en sådan köldbrygga

(15)

8 olika beroende på hur konstruktionen ser ut och den ekonomiska insatsen (Larsson & Berggren 2015). Se kapitel 4.1.1 Tilläggsisolering tak.

Kantbalk i bottenvåning:

Köldbryggor som uppstår på dessa ställen ger oftast dålig komfort i bottenvåningen och leder till transmissionsförluster. Denna åtgärdas med tilläggsisolering av källarväggar och bottenplatta (Larsson & Berggren 2015). Se kapitel 4.1.3 Tilläggsisolering golv.

(16)

9

4.2 Tekniska åtgärder 4.2.1 Ventilationssystem

”Byggnader ska utformas så att tillfredställande termiskt klimat kan erhållas” skriver boverket i BBR, Boverkets byggregler (Boverket, 2017b). Termiska klimatet delas till två parametrar där den ena sammanfattar människans välmående i inomhusmiljön (termisk komfort) och den andra är påverkan på konstruktionshållfasthet. Ventilationssystem är bland de huvudfaktorerna för att en byggnad skall ha rätt temperatur, effektiv energianvändning och bra luftkvalité inomhus som är i sig viktiga delar för att erhålla att en termisk komfort i inomhusklimat

(Boverket, 2017b).

Byggnaden som studeras i detta projekt är byggt med ett självdragetventilationssystem. Den varma energirika luften inomhus stiger upp och förs ut genom ventilationskanaler vilket skapar undertryck på insidan av byggnaden som i sin tur suger in ny luft från utsidan, se figur 6.

Ventilationsförmågan i en sådan ventilationstyp bestäms av skillnaden mellan inomhus- och utomhuslufttemperaturen, ju större temperaturskillnaden är desto bättre ventilation blir det. Nackdelen med en sådan ventilation är att det blir dålig luftomsättning på sommaren och stora energiförluster på vintern (Svensk Ventilation, 2017a)(Nordström, 1999).

Figur 6. Självdrag ventilationssystem (Svenskventilation, 2017a)

Idag används oftast ett fläktstyrt till- och frånluftventilationssystem med värmeåtervinningsförmåga, FTX-system i nybyggnationer. Ett sådant system garanterar bra luftomsättning, rätt temperatur inomhus och dessutom sparas mycket värmeenergi eftersom systemet har en

värmeåtervinningsförmåga. Frånluftsventiler placeras i badrum, kök och tvättstuga som för ut den varma luften ur byggnaden via ett värmeåtervinningsaggregat som ser till att värma upp den friska inkommande luften som förs till vardagsrum och sovrum via ventilerna som är placerade på dessa ställen se figur 7 och 8. Ett sådant ventilationssystem har förmåga att återvinna upp till 90 % värme beroende på systemets verkningsgrad och rätt flödejustering vid installationen av systemet (Svensk Ventilation, 2017b)(Åslund, B. 2014).

Figur 7. FTX-Ventilationssystem (Svenskventilation, 2017b)

Figur 8. FTX-Ventilationssystem (Svenskventilation, 2017b)

(17)

10

4.2.2 Solenergi

Solen strålar stora förnyelsebara energimängder mot jorden som skulle kunna försörja människornas energibehov på jorden. ”På två timmar tar jorden emot lika mycket energi från solen som hela världens befolkning använder under ett år” skriver Energimyndigheten (Energimyndigheten, 2015).

Boverket förslår undantag för bygglovsökande vad gäller solenergianläggningar vid nybyggnation om anläggningen tillhör byggnadens form. Syftet med det är att uppmana och förenkla användning av solenergi som i sin tur påverkar Sveriges totala energiförbrukning positivt genom att reducera och ersätta icke förnyelsebar energi med en grönare energikälla (Svensk solenergi, 2017a).

Solenergin kan idag omvandlas till både el och värme men måste kompletteras med en annan energikälla under vintern. Effekten av solstrålning i Sverige är ungefär 1 000 W/m² vilket innehåller cirka 1 000 kWh energi/m² och år. Med dagens solfångare kan cirka 200 – 700 kWh/m² utvinnas till värmeenergi beroende på solfångaren verkningsgrad (Svensksolenergi, 2017b). Vad gäller

solcellsanläggning som omvandlar solenergi till el är verkningsgraden betydligt lägre, därför kan solcellsanläggningen utvinna endast 50 – 150 kWh/m² elenergi (Svensk solenergi, 2017b).

Solenergianläggning kräver stort ekonomisk insatts i början vilket lönar sig med tiden i och med att energin som utvinns är gratisenergi, det kräver inga driftskostnader och är dessutom oberoende av energiprisändringar (Svensk solenergi, 2017b).

Figur 9. Solcellsanläggning (Svensk solenergi, 2017b)

4.2.3 Uppvärmningsalternativ

Idag finns det olika alternativ för uppvärmning som till exempel direktverkande el, fjärrvärme, panna och värmepumpar som hämtar sin energi från olika medier. Säfflebostäder har begränsat möjligheter som är lämpade för flerbostadshuset vad gäller uppvärmning enligt nedan:

- Flerbostadshuset är redan kopplat till fjärrvärmenätet därför skulle detta val vara bra ur ekonomisk synpunkt.

- Det finns bra förvarningsutrymme för pellets och eldpanna.

Fjärrvärme är vanligast och kräver mindre anläggningsutrymme (Vattenfall, 2017a). Mer om fjärrvärme står i kapitel 4.2.3.2 Fjärrvärme.

(18)

11 Det finns olika typer av pannor som fungerar nästan på samma sätt fast med olika råvaror och även el. El- och pelletspanna är två vanliga typer av pannor som bra uppvärmningseffekt, se kapitel 4.2.3.1 Pellets. Nackdelen med elpanna är högre kostnader med tiden och leder till hög elförbrukning medan pelletspannans nackdel är att det kräver en skorsten, förvaringsplats, skötsel och pannrum

(Vattenfall, 2017a).

De två värmekällorna som har presenterats nedan är valda ur hållbarhets- och tillgänglighetsperspektiv, det vill säga ekonomiskt och miljöanpassat.

4.2.3.1 Pellets

Bioprodukter från sågverksindustrin används för att tillverka pellets. Sågspån är den huvudsakliga produkten för pellets. För att pellets ska bli till, går materialet genom en pelleteringsprocess.

Materialet måste torkas, malas för att sedan pressas till cylinderformat biobränsle och denna process blir avgörandet för kvalitén av råvaran. Då priset är en faktor som har en stor betydelse blir valet av pellets ifrågasatt. Pelletssäckar eller pallar och dennes panna kräver större anläggningsutrymme än andra uppvärmningsalternativ vilket är en nackdel om inte utrymmesmöjligheten är tillgänglig.

Materialet kommer från naturen och går till naturen efter användning alltså koldioxidneutralt (Lonnqvist, A. 2011)(Energimyndigheten, 2017b).

4.2.3.2 Fjärrvärme

Denna typ av värmekälla har en central värmeanläggning som hus och byggnader är uppkopplade till.

Vattenledningar är välisolerade rör, nedgrävda i marken som sträcker sig till olika städer. Varje byggnad har en fjärrvärmecentral ditt vatten kommer som tar upp värmen med hjälp av en

värmeväxlare. Kylt vatten leds sedan tillbaka och loppet fortsätter på nytt. Fördelen med fjärrvärme är att bränslet för uppvärmningen är av sorten avfall och restprodukter som går annars förlorade.

Andra fördelar med fjärrvärme är att underhållskostnad är låg och driftsäkert (vattenfall, 2017b).

4.3 Invändiga åtgärder

Det är inte enbart utvändiga åtgärder för en byggnad som minskar energiförbrukningen. Det finns en rad andra invändiga åtgärder som kan bidra till att få ner kostnaderna och energiåtgången. Nedan finns några förslag på åtgärder (Energimyndigheten, 2017c).

- Sänkning av inomhustemperaturen, 21^oC.

- Byta till lågenergi/ LED lampor samt släcka när det inte längre används via sensorer i trapphuset och källare.

- Rätt temperatur i kyl och frys som är bra för både förvaring av mat och låg energianvändning är +5^oC kyl och -18^oC frys.

- Tvättmaskin som är energisnål samt tvätta i 40 gradigt vatten istället för 60 grader.

- Energisnål diskmaskin är effektivare än att diska för hand.

- IMD, individuell mätning och debitering för föbrukning av vatten, värme och el (Valik, 2014)

(19)

12

5. Verkliga renoveringsexempel

5.1 KBAB, Orrholmen renoveringsprojekt 2004 – 2009 5.1.1 Bakgrund

Karlstads bostadsaktiebolag, KBAB, är ett bostadsfastighetsbolag som grundades 1942 i Karlstad. De erbjuder tjänster i bland annat uthyrning av lägenheter för alla typer av människor både i små och stora, naturnära, centrala, student, äldre och handikappanpassade bostäder. De satsar på både renovering av äldre byggnader och även modern nybyggnation (KBAB, 2017a).

5.1.2 Renoveringsprojekt Orrholmen, ”Den vita staden”

KBAB har bjudit på ett utav deras spännande renoveringsprojekt i Babordsgatan och Styrbordsgatan som ligger på Orrholmen där de har anlitat Skanska för att utföra renoveringsarbetet.

Orrholmen är ett av Karlstads vackraste bostadsområden med mycket grönska och vattennära utsikter. Det finns även lekplatser, sportklubbar, gymnasieskola, matplatser, nöjespark, badplats, båthamn och dessutom ligger området ungefär 1,5 km från Karlstads centrum. Området ”Den vita staden” byggdes under miljonprogrammet mellan år 1966 – 1967 och var i stort behov av en omfattande renovering (KBAB, 2017b).

Tidigare mellan år 1994 – 1996 har KBAB redan gjort en invändigrenovering för att fräscha upp lägenheterna och åtgärda vissa brister men energirenovering för området tog fart år 2004 och avslutades år 2009 (Bebostad, 2017a).

Figur 10. Orrholmen, fotograf: Per Pixel (Perpixel, 2014)

(20)

13

5.1.3 Indata flerbostadshus före renoveringsprojektet

Bebostad har gjort en lista för de bästa renoveringsprojekt ur ett energieffektiviseringsperspektiv,

”Rekorderlig Renovering”. Renoveringsprojekten som togs med i denna lista ska ha uppnått en halvering av energiförbrukningen på fastigheten efter energirenoveringen. Orrholmen var projektet som fick bäst energibesparingsresultat och fick vara på toppen av denna lista. Indata,

konstruktionstomme, åtgärder och informationen nedan är hämtat från Rekorderlig Renovering, objektrapport för Orrholmen. Utarbetad av Per Levin, Projektengagemang (Levin, P. 2011a).

Före energirenoveringsprojektet låg värmeförbrukningen på 156 kWh/m²Atemp och fastighetselen på 24 kWh/m² Atemp för år 2000 enligt KBAB. Flerbostadshusen bestod av 56 lägenheter med 3 768 m² boarea och 4 891 Atemp. Stommen för flerbostadshuset före renoveringen var en cellstomme av betong med utfackningsväggar av betongelement.

Ytterväggar delas till tre delar: Långsidor, balkongpartier och gavlar.

- 80 mm betong på utsidan.

- 10 mm luftspalt

- 100 mm mineralull mellan träreglar.

- 13 mm gips på insidan.

Balkongpartier består av:

- Klingsågad panel på utsidan.

- 3 mm etternit.

- Fuktspärr av papp - 13 mm gips på insidan.

- 80 mm betong på utsidan.

- 10 mm luftspalt

- 13 mm gips på insidan.

Taket är ett låglutande tak med uppstolpade trätakstolar och består av:

- Papptäckning på råspont på utsidan.

- 150 mm mineralull mellan vindsbjälklag.

- 160 mm betong.

Flerbostadshuset står på en 80 – 100 mm betong platta på mark med 150 mm grovgrus på

undersidan. Byggnaden ventileras med ett mekaniskt frånluftsventilationssystem och är kopplat till fjärrvärmenätet för både uppvärmning och tappvarmvattnet via en undercentral som är placerad i byggnaden.

(21)

14

5.1.4 Åtgärder som gjorts mellan år 2004 – 2009

Åtgärder som har gjorts är både på ytterskal och tekniska renoveringar.

Den tekniska renoveringen:

- Luftflödesjustering och uppfräschning av ventilationskanalerna se investeringskostnadstabellen 5.1.5.

Energirenoveringens paket för kontraktionsytterskal sammanfattar:

- Taket:

Vinden har tilläggsisolerats med 250 mm cellulosaisolering och takfoten utbyggdes. Detta på grund av den ökade tjockleken av ytterfasaden vid tilläggsisoleringen.

- Ytterväggar:

Ytterväggarna har tilläggsisolerats utvändigt med 70 mm cellplast som fästs på betongfasaden med lim och skruvar sedan täcktes ytterfasaden med puts ovan på cellplasten.

- Balkongpartier:

Isoleringen på balkongsväggar (100 mm mineralull) byts ut med nytt och har sedan tilläggsisolerats med 45 mm mineralull och plastlaminat som fasadbeklädnad.

- Tätning av fasader och anslutningar:

Köldbryggor har åtgärdats med hjälp av tätning av fogar mellan fasadelement, vid fönster och resterande sprickor i fasaden.

- Fönster och dörrar:

Nya fönster (U-värde 1,2 W/m²K) och nya entrédörrar har ersatt de gamla i bostadshuset och tätades med dubbelskum.

5.1.5 Investeringskostnadstabell

Tabell 1. Investeringskostnadstabell för åtgärd/kr inklusive moms (Levin, P. 2011a).

Åtgärd Pris [kr] inklusive moms.

Ytterskalrenovering

Tilläggsisolering vind 40 000

Ombyggnad av takfoten 1 090 000

Tilläggsisolering ytterväggar 2 480 000

Fönster- och dörrbyte 4 130 000

Tätning av köldbryggor 360 000

Teknisk renovering

Justering av luftflöde och styrning 310 000

Ytterskalsrenovering totala investeringskostnad 8 100 000

Totala investeringskostnad 8 410 000

(22)

15

5.1.6 Renoveringsresultat

Energiförbrukningsmätningar år 2015 på ett av de renoverade flerbostadshusen visade en värmeförbrukning på 70 kWh/m²Atemp och fastighetsel på 8 kWh/m²Atemp som betyder en värmebesparing med 55 % och el besparing med 67 % (KBAB, 2017b).

Tabell 2. Beräkningsdata som gjorts av Per Levin, Projektengagemang i Rekorderlig Renovering visar U-värden för olika delar av flerbostadshuset före- och efter åtgärderna (Levin, P. 2011a).

U-värden [W/ m² K] Före åtgärd Efter åtgärd

Yttervägg 0,32 0,21

Tak 0,26 0,11

Fönster 2,8 1,2

Grund 0,33 0,33

Dörrar 2,0 1,2

Läckage [W/K]

Köldbryggor 224 111

Ventilation [m³/h]

Grundflöde 5 735 4 673

Elförsörjning [kWh/m²]

Hushållsel 24,9 23,9

Fastighetsenergi 18,2 10,1

5.2 Svenska bostäder, Konstnärsgillet renoveringsprojekt 2010 - 2011 5.2.1 Bakgrund

Svenska bostäder, SB, är ett kommunalt bostadsbolag som grundades 1940 i Stockholm med syftet att bygga ”goda bostäder åt alla”. Bostadsbolaget förvaltar, renoverar hyr ut och bygger nya moderna, rymliga bostäder till rimlig hyra åt Stockholms invånare och några av grannkommunerna (Svenska bostäder, 2017a).

5.2.2 Renoveringsprojekt Konstnärsgillet

Erik Andersson och Per Levin har skrivit en rapport om detta projekt (Levin, Andersson, 2014) och tagit med den i Rekorderlig Renovering som ett av Sveriges pilotprojekt vad gäller

energibesparingsrenoveringsprojekt. Fastigheten Konstnärsgillet 1 i Bredäng, Stockholm byggdes under miljonprogrammet år 1963 – 1965. Flerbostadshuset ligger på gångavstånd till

livsmedelsbutiker, caféer, restauranger och serveringsställen (Svenskabostader, 2017b).

Tidigare, år 2009, har Svenska Bostäder gjort en invändig renovering av detta flerbostadshus.

Renoveringen infattade nya belysningsanordningar, hiss- och hygienrumsrenoveringar. Kvarstående då var en omfattande energirenovering (Bebostad, 2014c).

(23)

16

Figur 11. Konstnärsgillet, Svenska bostäder (Svenska bostäder, 2017b)

5.2.3 Indata flerbostadshus före renoveringsprojektet

Indata, konstruktions stomme, åtgärder och informationen nedan är hämtat av Rekorderlig Renovering, objektrapport för Konstnärsgillet. Utarbetad av Erik Andersson och Per Levin, Projektengagemang (Levin, Andersson, 2014b)

10 år före energirenoveringsprojektet låg värmeförbrukningen i genomsnitt 123 kWh/m²Atemp och fastighetselen på 9 kWh/m² Atemp för renoveringen. Flerbostadshusen bestod av 70 lägenheter med 5 228 m² boarea och 7 295 Atemp. Stommen för flerbostadshuset före renoveringen var en

bokhyllestomme av betong med bärande tvärgående mellanväggar samt bärande pelare mellan fönstren och hela gavlar i betong.

Ytterväggar består av:

- Puts och putsbärare som fasadbeklädnad.

- 150 mm motgjuten lättbetong som värmeisolering.

- Betong som bärande konstruktion på insidan.

Taket är uppbyggt på vindsbjälklag med uppstolpade takstolar och består av:

- Plåt på utsidan.

- Vindskyddspapp.

- 170 mm mineralull som värmeisolering.

Flerbostadshuset står på fribärande golv på mark med cirka 100 mm lättklinkerisolering. Bostaden ventileras med mekaniskt frånluftventilationssystem och är kopplat till fjärrvärmenätet för både uppvärmning och tappvarmvattnet via en undercentral som är placerad i byggnaden. Fönster i bostaden är 2-glasfönster med träram.

(24)

17

5.2.4 Åtgärder som gjorts mellan 2009 – 2011

Åtgärder som har gjorts är både på ytterskal och tekniska renoveringar.

Den tekniska renoveringen innefattar:

- Installation av fyra nya FTX-ventilationssystem med 80 % verkningsgrad.

- Montering av ny tilluftskanaler.

- Injustering av ventilationssystemet.

- Ny styrutrustning för ventilationssystemet.

- Byte av stam-, radiator- och termostatventiler.

- Injustering av värmestammar.

- Byte av undercentralen.

- Varmvattenspar: Perlatorer, packningar och toalettinsats.

Energirenoveringenspaket för konstruktionens ytterskal sammanfattar:

- Taket:

Vinden har tilläggsisolerats med 300 mm lösull.

- Ytterväggar:

Ytterväggarna har tilläggsisolerats utvändigt med 100 mm mineralull på det befintliga putslagret (Befintlig utsida av fasaden) och puts på armeringsnät som ny utsidan av fasaden.

- Balkongspartier och gavlar:

Ytterväggar på balkongsidan och gavlarna tilläggsisolerades utvändigt med 50 mm mineralull.

- Konstruktionssockel:

Konstruktionssockel tilläggsisolerades utvändigt med 50/100 mm cellplast och putsats där på med armeringsnät till 150 mm under marknivå.

- Fönster och dörrar:

Nya träfönster (U-värde 1,0 W/m²K), fönsterpartier, balkong- och entrédörrar har ersätt de gamla i bostadshuset.

5.2.5 Investeringskostnadstabell

Tabell 3. Investeringskostnadstabell för åtgärd/kr inklusive moms (Levin, Per, Andersson, Erik, 2014b).

Ytterskalrenovering

Tilläggsisolering vind 273 000

Tilläggsisolering ytterväggar 13 135 000

Fönster- och dörrbyte 6 315 000

Tekniskrenovering

FTX-Ventilationssystem och värmeåtgärder 7 186 000

Ytterskalrenovering totalkostnad 19 723 000

Teknisk renovering totalkostnad 7 186 000

Totala investeringskostnad 26 909 000

(25)

18

5.2.6 Renoveringsresultat

Energiförbrukningsmätningar för det renoverade flerbostadshuset visade en värmeförbrukning på 58 kWh/m²Atemp och fastighetsel på 13 kWh/m²Atemp som betyder en värmebesparing med 53 % medan fastighetselförbrukningen ökade med 31 % (Svenska bostäder, 2017b).

Tabell 4. Beräkningsdata som gjorts av Per Levin, Projektengagemang i Rekorderlig Renovering visar U-värden för olika delar av flerbostadshuset före- och efter åtgärderna (Levin, Per, Andersson, Erik, 2014b).

U-värden [W/ m² K] Före åtgärd Efter åtgärd

Yttervägg 0,76 0,24

Tak 0,21 0,084

Fönster 2,8 1,0

Grund 0,38 0,38

Dörrar 1,5 1,5

Läckage [W/K]

Köldbryggor 571 286

Ventilation [m³/h]

Grundflöde 11 340 11 340

Elförsörjning [kWh/m²]

Hushållsel 27,3 27,3

Fastighetsenergi 8,8 13,0

5.3 Alingsåshem, Brogården 2007 – 2014 5.3.1 Bakgrund

AB Alingsåshem är ett kommunalt bolag i staden Alingsås. De har cirka 40 anställda och förvaltar ungefär 3 300 lägenheter inom kommunen. De har en omsättning på 210 miljoner kronor per år och de vinster som fås återinvesteras till verksamheten. Vid planering tar Alingsås hem hänsyn till tre aspekter, ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Ett av deras största projekt som har gjorts är området Brogården (Alingsåshem, 2017a).

5.3.2 Renoveringsprojekt Brogården

Mellan 2007-2014 har Alingsåshem tillsammans med Skanska gjort en betydande renovering på 300 lägenheter i området Brogården. Området omges av skog och ängar samt rymliga gårdar med stora grässmattytor. Nya och fina lekplatser med flera mötesplatser förgyller området på de öppna ytorna (Alingsåshem, 2017b).

Eftersom Alingsåshem tar hänsyn till sina aspekter: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, har de lagt det största vikterna på att uppfylla just dessa tre aspekterna. Resultatet blev bra eftersom husen blev energieffektiva och mer tillgänglighet för rörelsehindrade (Odegren, Ing-Marie, Jorlöv, Martin, 2014).

Figur 12. Brogården, Alingsåshem (Alingsåshem, 2017b).

(26)

19 Flerbostadshusen är av passivhusteknik med låg energiförbrukningen och individuellmätning har införts där gästen betalar för vad de förbrukar. Projektet Brogården har vunnit priser, exempelvis Stora energipriset år 2010 (Alingsåshem, 2017b).

5.3.3 Indata flerbostadshus före renoveringsprojekt

Brogården har 300 lägenheter varav majoriteten var av typen ettor och tvåor. Den totala boarean låg på 19 348 m². Den uppmätta energiförbrukningen var på 216 kWh/m² Atemp enligt bilaga 5. Det som gjorde att värdet var högt var uppvärmningen som stod för 53 % av den totala förbrukningen. Nedan finns några motivering till varför Alingsåshem valde att satsa för att genomföra ett sådant projekt (Odegren, Ing-Marie, Jorlöv, Martin, 2014).

Tekniska brister:

- Tegel som vittrat sönder

- Köldbryggor vid indragna balkonger - Dragiga lägenheter

- Hög energianvändning - Dålig ljudisolering - Läckande rör

Ytterligare faktorer att beakta:

- Behov av större lägenheter - Ökad tillgänglighet

- Hissinstallation

- Modernisering av tvättstugor - Gemensamhetslokaler - Kompletteringsbebyggelse

- Gestaltningsfrågor- kulturhistoriskt värde

5.3.4 Åtgärder som gjorts mellan 2007 – 2014

Åtgärder som har gjorts är både på ytterskal och tekniska renoveringar. Åtgärder är hämtade från rapporten ”Brogården-Med fokus på framtiden” som är skriven av Ing-Marie Odegren och Martin Jorlöv (Odegren, Ing-Marie, Jorlöv, Martin, 2014).

Den tekniska renoveringen innefattar:

- Uppvärmning:

Uppkoppling till fjärrvärmenätet. Varmvatten värms med fjärrvärme och det finns snålspolande kranar i lägenheterna.

- Ventilation:

FTX-ventilationssystem med verkningsgrad på 85 %.

- Andra tekniska åtgärder:

Energieffektiva hissar, nya komponenter vid brand exempelvis rökevakueringsfläkt, nya elinstallationer och kompletterat trapphusen med LED-lampor är några åtgärder som har gjorts.

(27)

20 Ytterskalrenoveringen innefattar:

- Allmänt:

Antal lägenheter har minskat med cirka 36 lägenheter men boarean har ökat med 165 m² men större lägenheter har byggt för storfamiljer. Den bärande stommen är en

bokhyllestomme i platsgjuten betong. Nya badrum, gemensamhetslokaler, samt enkel teknik för brukarna som är anpassade för barn och äldre

- Ytterväggar:

Teglet har rivits ner och väggen har ersätts med påsalningsvägg. Insidan av fasaden har slitsade stålreglar med invändigt installationsskikt samt total isolering på 440 mm mineralull.

- Gavel:

Gavelväggarna har fått samma typ av påsalningsvägg med totalt 420 mm mineralullsisolering.

Detta ger ett U-värde på cirka 0,10W/m²K.

- Balkongpartier:

Balkongerna är fristående och självbärande för att undvika köldbryggor.

- Taket:

Förstärkning av taket gjordes genom att bygga om den till en oventilerad kallvind med totalt 400 mm isolering. 300 mm lades på vindsbjälklaget och resterande på råsponten. Eftersom ytterväggen har fått en ökad tjocklek behövdes takstolarna och själva taket förlängas för att nå över både balkongerna och ytterväggen.

- Mark:

Golvet har tilläggsisolerats på ovansidan på befintlig platta på mark med 80 mm frigolitisolering. En total nybyggnation av platta på mark har utförts på några av

flerbostadshusen med 200 mm isolering på undersidan. Resultatet av U-värde beräknats till 0,17 W/m²K. Hus med källargolv tilläggsisolerades inte.

- Fönster:

Nya 3-glas lågenergifönster har satts in utan solskyddsglas. U-värdet beräknats till 0,85 W/m²K.

5.3.5 Investeringskostnadstabell

Den totala kostnaden för hela projektet landade på cirka 430 miljoner kronor. Tabell 5 beskriver kostnaden för en lägenhet och renoveringen gjordes för 300 lägenheter.

Tabell 5. Investeringskostnadstabell för åtgärd/kr inklusive moms (Bilaga 6).

Tillbyggnad och tillgänglighet 660 000

Energi 400 000

Underhåll 270 000

Hyresbortfall 90 000

Ytterskalrenovering totalkostnad 1 420 000

(28)

21

5.3.6 Renoveringsresultat

Det blev en stor skillnad i energibesparing efter renoveringen. Enligt Alingsåshem förbrukade området 216 kWh/m²Atemp. Målet för Alingsåshem var att minska energiförbrukningen till 92 kWh/m²Atemp, det vill säga minska med 58 % enligt bilaga 5. Resultatet blev att energiförbrukningen reducerats ner till 86 kWh/m²Atemp vilket är en nedgång med 60 %.

Tabell 6. Tabellen visar specifik energiförbrukningen före- och efter renoveringen (Bilaga 5).

Energifaktorer Före renovering [kWh/m²Atemp]

Efter renovering [kWh/m²Atemp]

Projektmål – teori [kWh/m²Atemp]

Uppvärmning 115 19 27

Fastighetsel 20 21 13

Varmvatten 42 18 25

Hushållsel 39 28 27

Total energiförbrukning 216 86 92

Total energiförbrukning exklusive hushållsel

177 58 65

5.4 Hammaröbostäder AB, renoveringsprojekt Lillängen 2013 – 2016 5.4.1 Bakgrund

Hammaröbostäder är ett kommunalt bostadsbolag för Hammarö kommun. Som Värmlands minsta kommun äger företaget ungefär 830 hyresrätter. Hammaröbostäder jobbar med att få sina

hyresgäster att trivas i kommunen. För hyregästernas nöjdhet och blomstring av kommunen satsar Hammaröbostäder mycket för renovering av deras befintliga bostäder och modern nybyggnation. Ett av deras mest spännande renoveringsprojekt är renoveringen av Lillängen som ett vackert område som ligger vattennära och ändå är centralt (Hammarobostader, 2017).

5.4.2 Renoveringsprojekt Lillängen

Bostadsområdet byggdes år 1972 under miljonprogrammet i Hammarö kommun med 177 lägenheter. Totala boarean är 10 949 m². Lägenheterna är ettor, tvåor och treor i olika storlek (Barthelson, J. 2017).

På grund av att den höga energiförbrukningen, underhållsbehovet och andra problem som behövde åtgärdas beslutade Hammarö kommun att göra en omfattande renovering. Slutbesiktningen tog plats den 21:e juni år 2016 och flerbostadshuset blev godkänt (Barthelson, J. 2017).

Figur 13. Lillängen, Hammarö (Hammarohistoria, 2014)

(29)

22

5.4.3 Åtgärder som gjorts mellan 2013 – 2016

Åtgärder som har gjorts är både på ytterskal, invändigt och tekniska renoveringar. Åtgärder är hämtade av rapporten ”Slutrapport Strategisk partnering renovering Lillängen” som är skriven av Jan Barthelson (Barthelson, J. 2017).

Ytterskalrenoveringen innefattar:

- Tilläggsisolera fasad samt vind.

- Byta fönster och balkongdörrar.

- Nya balkonger med dubbelt så stor yta och möjlighet till inglasning (tillval).

- Bygga om lokal till nya lägenheter.

- Nya entrédörrar mot Lillängsvägen.

- Vid fönsterbyte har Hammaröbostäder valt att byta ut de gamla fönstren på 2,7 till 1,2 W/m² i U-värde.

Tekniska renoveringen innefattar:

- Nytt tappvattensystem.

- Nytt 2-rörs värmesystem.

- Byta ut avloppssystem och relina, ej åtkomliga delar.

- Nytt elsystem med lägenhetscentraler med snabbsäkringar samt jordfelsbrytare.

- Installation av förbrukningsmätare och debitering av hushållsel-, varm och kallvattensförbrukning.

- Nya FTX-ventilationssystem.

- Installation av värmepumpar. värmefaktorn (COP) 4,65 vid 0/35 ⁰C - Utbyte av utebelysningsarmaturer till LED armaturer.

Invändig renovering:

- Nya wc enheter med nya ytskikt kakel/plastmatta samt borttagning av badkar.

- Planlösningsförändring då de gamla långsmala badrummen i 3 ROK och stora 2 ROK byggdes om till en del tvättstuga med möjlighet för hyresgäst att installera TM/TT och ett nytt WC/dusch utrymme.

- Nya kök i 6 lägenheter.

- Underhåll av terazzogolv i trapphus.

- Uppfräschning gemensamhetslokal.

- Övernattningslägenhet.

- Nya dörrar till förrådsutrymmen.

- Klinker i wc/passage i tvättstugor.

5.4.4 Investeringskostnad

År 2013 beslutade styrelsen en budget på 130 miljoner kronor ( för hela området. Trots all åtgärd har det blivit pengar över, närmare bestämt 446 tusen kr. Totalt gick hela projektet på 129,442 miljoner kr. Projektet delades i tre etapper där varje etapp hade egen budget. Budgeten innehöll två typer av kostnader: Fasta kostnader till exempel: arbetsledning, administration, lokalkostnader, vinst med mera. Löpande kostnader till exempel: material, arbetstid utan påslag med mera. Pris för varje deletapp finns i bilagorna 7-9.

(30)

23

5.4.5 Renoveringsresultat

År 2013 förbrukades ungefär 1 624 MWh på fjärrvärme för hela området. Värmepump saknades vilket gjorde att fjärrvärme var den enda värmekällan. Den mätning som har gjorts från mitten av år 2016 till år 2017 visar att nu behövs det bara 720 MWh fjärrvärme och 135 MWh el till värmepump.

El i övrigt sjönk från 561 MWh år 2013 till 449 MWh år 2016/17. Värmeförbrukningen minskades med 56 % tillskillnad från elförsörjningen som ökade med 4 %. Ökningen beror på att värmepump installerades (Barthelson, J. 2017).

(31)

24

6. Metod

6.1 VIP-Energy, bakgrund

VIP-Energy används för simulering av en byggnadsenergiflöde med hänsyn till konstruktion,

uppvärmning, ventilation, nedkylning med mera. Senaste versionen som finns tillgänglig används för simulering är VIP-Energy 4.0.3. För att få den simulerade byggnaden att likna energideklarationen krävs att indata är så lika som möjligt. När dessa två är ganska lika varandra är grundfallet klar och då kan beräkningen påbörjas för att finna åtgärders olika effekt.

6.1.2 Klimat och indata

Här beskrivs placeringen för byggnaden. Säffle finns inte med som ett alternativ, av den orsaken valdes närmaste storstad, Karlstad. Indata för Grafisk klimatpresentation, horisontvinkel,

vindhastighet, lufttryck, solreflektion från mark och dimensionerande utetemperatur har beräknats för hand med hjälp av VIP-Energy manual som finns tillgänglig enligt tabell 8. Allmän information om Sundsgatan 10 som ingick vid energi- och kostnadsberäkning redovisas i tabell 7.

Tabell 7. Tabellen visar allmäninformation om Sundsgatan 10.

Tabell 8. Tabellen visar klimatdata för Sundsgatan 10.

Allmän information om klimatet

Ort Säffle (Karlstad)

Skuggning (horisontvinkel 40 i nordväst, 27 nordost, 30 väst och sydväst, 100 syd) Solreflektion från mark 25 %

Vindhastighet 70 % av klimatfil

Normalvärde för lufttryck 1 013,21 hPa

6.1.3 Klimatskal

Indata för byggnadens klimatskal fås av Säffle bostäder AB. Med hjälp av ritningar (och vid besök av byggnaden) har byggnaden konstruerats samt med hjälp av en karta har byggdelarna orienterats i rätt riktning. Dessa matas in som areor tillsammans med fönster och dörrar enligt tabell 9.

Vid inmatning av köldbryggor anges den i längd som innehåller mellanbjälklag, vindsbjälklag, ytterhörn och anslutningen till mark. Beräkning av placering för varje element sker från insidan av byggnaden. U-värde och vilken typ av element görs med hjälp av katalogdata för byggdelstyper som finns att välja mellan i programmet. Otäthetsfaktorn vid 50 Pa är 0,8 l/s, m² enligt VIP-manualen.

Antal lägenheter, ventilerad rumsvolym samt golv area har beräknats för hand med hjälp av ritningar på byggnaden, se tabell 9.

Allmän information om Sundsgatan 10

Typ av hus Flerbostadshus Enhet

Längd 36 [m]

Bredd 12 [m]

Höjd 12 [m]

Atemp 1527 [m²]

Omslutningsarea [m²]

Antal våningar 4 [St]

Antal lägenheter 23 [St]

Rumshöjd 2,5 [m]

(32)

25

Tabell 9. Tabellen visar indata för klimatskalet, Sundsgatan 10.

Klimatskal Byggnadsdel Benäminng och

uppbyggnad

U-värde [W/m²K]

Area [m²]

Öster [m²]

Väster [m²]

Söder [m²]

Norr [m²] Källargolv

[KG 0-6m]

Btg 100 Källarvägg

under mark [KV 0-1m]

Betonghålsten 96 36 36 12 12

Källarvägg under mark [KV 1-2m]

Betonghålsten 38,4 14,4 14,4 4,8 4,8

Källarvägg över mark

Betonghålsten 96 36 36 12 12

Yttervägg Gips 13 mm Betonghålsten 115 mm Lättbetong 65 mm Betonghålsten 115 mm Putskivor

0,784 1 051,2 360 360 165,6 165,6

Källarfönster 2-Glas 9,2 4,8 4,4

Källardörr 2 2

Tak Tegelpannor

Bärläkt Ströläkt Underlagspapp Råspont Takstol

432

Vindsfönster 2-glas 3,0 4,1

Vindsbjälklag Betong 150 432

Fönster 2-glas 3,0 132,5 55,6 54,7 22,2

Fönster under balkong

2-glas 3,0 35,9 20,5 15,4

Mellanbjälklag Betong 150 1 095,2

Ytterhörn 9,6 2,4 2,4 2,4 2,4

Entredörr 4

Vägg i vind Gips 13 mm Betonghålsten 115 mm Lättbetong 65 mm Betonghålsten 115 mm

8 4 4

(33)

26

6.1.4 Driftfallskatalog

Beräkning av verksamhetsenergi, fastighetsenergi, personvärme, fukttillskott till rumsluft, tappvarmvatten och rumstemperatur har gjorts med hjälp av Boverkets föreskrifter om energianvändning vid normalt bruk och år (Boverket, 2017c). Se tabell 10.

Tabell 10. Tabellen visar indata för driftfall, Sundsgatan 10.

Driftfall

Verksamhetsenergi Till rumsluft 2,4 W/m² 1 W/lgh

Personvärme 1.75 W/m²

Fukttillskott till rumsluft 0,8 mg/s,m²

Tappvarmvatten 2,85 W/m²

Rumstemperatur Högsta 27^oC Lägsta 21^oC

6.1.5 Ventilationsdata

En annan viktig del i denna mjukvara är ventilationssystem.

Grundfall: Byggnaden som studeras i detta arbete är försedd med självdrag, det vill säga ett luftflöde på 0,35 l/s, m² enligt VIP-manualen. Den är i drift måndag till söndag från vecka 1 till 52, 24h om dygnet.

FTX-Ventilationssystem med återvinning: Vid beräkning av ventilationsåtgärd anges önskad verkningsgrad på värmeåtervinning i procent. Fläkttryck hämtas från VIP-manualen, 500 Pa för frånluftsfläkten och 600 Pa för tillluftsfläkten. Drifttiden är likt grundfallet ovan. För resultat av ventilationssystemet se punkt 7.2.5.

6.1.6 Åtgärder

I fliken byggnad anges det byggdelstyper i form av tak, väggar, mellanbjälklag, grund, köldbryggor, fönster och dörrar. Data för olika material som ingår i varje byggdelstyp anpassas till byggnaden som studeras. Vid beräkning av ytterskalsåtgärder justeras byggdelstyper rätt till åtgärdsegenskaper.

Taket: Vid tilläggsisolering av taket testades två isoleringsmaterial:

- Träfiber i två tjocklekar 100 mm och 200 mm.

- Vakuumisolering i tre tjocklekar 25 mm, 50 mm och 100 mm.

För resultat av tilläggsisolering av taket se punkt 7.2.1.

Yttervägg: Vid tilläggsisolering av yttervägg testades två isoleringsmaterial:

- Cellplast i två tjocklekar 50 mm och 100 mm.

- Vakuumisolering i tre tjocklekar 25 mm, 50 mm och 100 mm.

Fönster och dörr:

Vid fönsterbyte har tre fönster med olika U-värden testats. 0,9, 1,1 och 1,5 W/m²,K.

Vad gäller dörrbyte har två dörrar med olika U-värden testats. 2,0 (Grundfallet) och 0,9 W/m²,K.

Grund: Vid tilläggsisolering av grunden testades cellplast med tre olika tjocklekar, 100, 200 och 300 mm. För resultat av tilläggsisolering av taket se punkt 7.2.4.