Självständigt arbete 15 hp
Nutritionsproblematikens
inverkan på livskvaliteten hos den palliativa patienten med cancer
En systematisk litteraturstudie
Författare: Frida Salerud &
Nathalie Svenssson
Handledare: Gunilla Svensson
Sammanfattning
Bakgrund: Varje år dör många palliativa patienter med cancer till följd av undernäring istället för av sin sjukdom. Lidande kan uppstå vid nutritionsrelaterade problem. Genom ett holistiskt arbetssätt där nutritionsproblematiken ligger i fokus kan lidandet minskas och livskvaliteten därmed höjas. Syfte: Syftet var att belysa nutritionsproblematik hos patienter med cancer i palliativt skede och hur det påverkar livskvaliteten. Metod: Som metod användes en systematisk litteraturöversikt. Artikelsökning gjordes i Cinahl och Pubmed. Även en manuell sökning utfördes. Detta resulterade i nio artiklar varav fyra var kvalitativa, tre kvantitativa samt två med mixed method vilka har kvalitetsgranskats.
Resultat: Under analysprocessen identifierades mönster som kategoriserades, vilket resulterade i sex kategorier; symtom som ger minskat matintag, viktnedgång,
psykologiska och existentiella aspekter, kostförändringar, strategier för att klara av nutritionsproblematiken och relationsförändringar. Slutsats: Genom att underlätta nutritionsproblemen förbättras livskvaliteten. För att patienten ska uppleva ökad livskvalitet behövs tillgång till individanpassad vård. Vårdpersonalen bör aktivt arbeta för att minska patientens lidande och öka dennes känsla av sammanhang. Mer forskning behövs om hur måltiden för patienten kan göras mer aptitlig genom bland annat
utsmyckning och miljöns påverkan, då detta kan bidra till ett ökat oralt nutritionsintag.
Nyckelord
Cancer, palliativ vård, nutrition, livskvalitet.
Tack
Stort tack till vår handledare Gunilla Svensson för all vägledning och stöttning under kursens gång.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 1
BAKGRUND 1
Palliativ vård 1
Palliativ nutrition 2
Livskvalitet 3
TEORETISK REFERENSRAM 4
Känslan av sammanhang (KASAM) 4
Lidande 4
PROBLEMFORMULERING 5
SYFTE 5
METOD 5
Design 5
Datainsamling 6
Inklusions- och Exklusionskriterier 6
Sökstrategi 6
Urval 7
Kvalitetsgranskning 7
Dataanalys 8
ETISKA ÖVERVÄGANDEN 8
RESULTAT 8
Symtom som ger minskat matintag 9
Viktnedgång 9
Psykologiska och existentiella aspekter 10
Kostförändringar 11
Strategier för att klara nutritionsproblematiken 12
Relationsförändringar 12
METODDISKUSSION 13
RESULTATDISKUSSION 15
SLUTSATS 18
Förslag på fortsatt forskning 18
REFERENSER 19
BILAGA 1 Sökschema
BILAGA 2 Kvalitetsbedömning för kvalitativ metod BILAGA 3 Kvalitetsbedömning för kvantitativ metod BILAGA 4 Artikelmatris
INLEDNING
Forskning visar att maten är en viktig del av en människas liv, inte minstvid sjukdom (Orrevall-Granberg, 1995). Varannan cancerpatient visar tecken på kakexi, och så många som 20% av alla cancerpatienter dör av undernäring istället för av sin sjukdom (Orell-Kotikangas, Mäkitie, Schwab & Österlund, 2007).
En patient som får tillräckligt med näring klarar sin sjukdom bättre, orkar umgås med familj och vänner samt kan bo hemma i större utsträckning än denne skulle gjort
annars. Patienten får helt enkelt större förutsättningar för att må så bra som möjligt trots svår sjukdom och påfrestande behandlingar (Orrevall-Granberg, 1995).
Med detta arbete vill vi få en djupare kunskap om vilka nutritionsproblem som kan uppstå hos patienter med cancer i ett palliativt skede samt hur detta påverkar
livskvaliteten. Vi vill även föra kunskapen vidare till arbetskollegor och anhöriga samt påvisa att om sjukvården satsar mer på nutritionen kan detta leda till ökad livskvalitet för patienten. Vi har valt att benämna patienter med cancer i palliativt skede för endast patienter genom detta arbete.
BAKGRUND
Palliativ vård
Ordet palliativ innebär lindring utan att bota samt att skyla eller dölja (Henoch, 2002).
Den palliativa vårdens värdegrund kan sammanfattas med orden närhet, helhet, kunskap och empati. Vården bygger på en aktiv helhetsvård, där förhållningssättet syftar till att förbättra livskvaliteten för både patient och anhöriga som drabbats av problem som kan uppstå vid en obotlig sjukdom. Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem (WHO, 2002).
Genom att arbeta utifrån förhållningssättet de 6 S:n, d.v.s. självbild, självbestämmande, sociala relationer, symtomlindring, samtycke och summering, är det patientens behov och perspektiv på livet som styr utformningen av helhetsvården (Ternestedt, Österlind, Henoch, & Andershed, 2012).
Det är viktigt att flera olika professioner finnsatt tillgå för att få den palliativa vården att fungera (teamarbete) och för att kunna möta patienternas behov och krav. Vårdteamet strävar efter att lindra smärta och andra symtom, bekräfta livet och döden som en normal process, varken påskynda eller fördröja döden samt även integrera psykologiska och existentiella aspekter i patientens vård. Familjen ska även erbjudasstöd för att kunna hantera sin situation under patientens sjukdom och efter dödsfallet (WHO, 2002).
Palliativ vård kan delas in i tidigt respektive sent palliativt skede. I ett tidigt palliativt skede får patienten besked om en obotlig sjukdom och blir införstådd med sitt tillstånd.
Det tidiga palliativa skedet kan omfatta några månader till flera år. Det finns möjlighet till behandling som inriktas på lindring och att förlänga livet samt ge patienten högsta möjliga livskvalité (Beck-Friis & Strang, 2005).
I ett sent palliativt skede kan patienten ofta inte längre ta hand om sig själv på grund av sjukdomen. Detta skede omfattar några veckor till någon månad. Här avbryts den livsförlängande behandlingen och målet är att skapa förutsättningar för livskvalité trots svår sjukdom (Beck-Friis & Strang, 2005).
Att befinna sig i livets slutskede innebär att sjukdomen är långt framskriden, vitala funktioner är påverkade, och patienten håller på att dö (SOU 2001:6).
Palliativ nutrition
Minskad aptit är vanligt förekommande i det palliativa skedet. Detta kan bero på illamående, kräkning, diarré, förändrad smak- och luktupplevelse, muntorrhet och smärta. Det är inte ovanligt att patienten blir undernärd vilket i sin tur leder till malnutrition, anorexi (matleda, aptitlöshet), kakexi (avmagring) (Almås, 2001).
Malnutrition betyder felnäring och innebär antingen att en otillräcklig mängd eller att ett överskott av näringsämnen tillförs (Mossberg, 2001). För att bli betraktad som
malnutrierad måste patienten förutom ett försämrat kostintag ha ett sjunkande
serumalbumin och en viktförlust under tre månader på 5-6 % (måttlig malnutrition) eller
> 7 % (svår malnutrition) (Mossberg, 1990).
När bedömning ska ske huruvida nutritionsbehandling ska ges eller inte ges, måste ställning tas till var i sjukdomsförloppet patienten befinner sig och vilket mål som finns för övrig behandling (Andersen, 2003). Vid kurativ (botande) behandling bör energi- och näringsbehovet tillgodoses, men vid palliativ (lindrande) behandling blir målet att
tillgodose patientens egna önskemål, höja livskvaliteten, i det längsta försöka tillgodose näringsbehovet och att motverka undernäring och viktnedgång. I tidigt palliativt skede är oral nutritionsbehandling motiverad, då den ger ökad ork och livskvalitet. När patientens tillstånd försämras blir målsättningen en annan, och patienten uppmanas att äta det som går och önskas. Näringstillförsel i livets slutskede ska enbart syfta till att göra den sista tiden så behaglig som möjligt. Att täcka näringsbehovet är inte det primära. Ett etiskt förhållningssätt bör användas (Beck-Friis & Strang, 2005).
Många patienter behandlas med cytostatika och strålning i lindrande syfte, vilket även kan leda till nutritionsproblematik då vanliga biverkningar är illamående, kräkningar, diarré samt förändrade smak- och luktupplevelser(Orrevall-Granberg, 1995). Ett av Hälso- och sjukvårdslagens (SFS 1982:763) mål är att sjuksköterskan ska främja hälsa, ge god omvårdnad och tillgodose patientens behov av trygghet, respekt och integritet.
Detta ska om möjligt ske i samråd med patienten. Det palliativa vårdteamets
målsättning är därför att sträva efter, att patienten inte ska behöva känna hunger eller törst och att lindra symtomen i den mån det är möjligt (Söderman, 2001).
I detta skede kan patienter uppleva att livet ter sig mindre meningsfullt. Att äta
tillsammans med familjen förknippas med gemenskap. När den gemenskapen upphör på grund av nutritionsproblematik, uppstår känslor av skuld och skamhos patienten
(Larsson, Hedelin & Athlin, 2003). Mat kan ses som en symbol för livet, och när människan inte längre kan äta, förs tankarna till döden (Söderman, 2001).
Livskvalitet
Begreppet livskvalitet har olika betydelser för olika människor. Livskvalitet innebär att människan känner välbefinnande och tillfredsställelse i vardagen, och det är först då en möjlighet att uppleva hälsa förekommer (Hagberg, 2002). Upplevelsen av hälsa innebär en generell känsla av livskvalitet och att ha hittat sin plats i existensen (Dahlberg &
Segesten, 2010). Att kunna äta är ett basalt behov som påverkar både patientens fysiska, psykiska och sociala hälsa och livskvalitet (Strang, 2000).
TEORETISK REFERENSRAM
Som teoretisk referensram till föreliggande systematiska litteraturstudie har
Antonovskys (1991) begrepp KASAM och Katie Erikssons (1994) teori om lidande valts. Med dessa två teorier som belyser olika dimensioner i patientens livsvärld vill författarna skapa en förståelse för resultatet i den systematiska litteraturstudien.
Känslan av sammanhang (KASAM)
Trots beskedet om en obotlig sjukdom kan många patienter hitta en mening i det som sker, då de fokuserar på möjligheter istället för hinder i vardagen och därmed att skapa en känsla av sammanhang (Carlsson, 2007). Antonovskys KASAM består av de tre begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, vilka samtliga bidrar till en helhet, känslan av sammanhang. Kan patienten förstå och ta till sig den information som ges i hög grad, blir situationen mer begriplig. Då patienten har människor omkring sig att lita på, samt resurser att tillgå blir situationen mer hanterbar. Upplever patienten att denne är delaktig och engagerad i det som är betydelsefullt i vardagen, blir situationen mer hanterbar, en känsla av sammanhang uppstår (Antonowsky, 1991). Känner en patient mening och sammanhang i tillvaron, kan denne uppleva hälsa trots sjukdom (Dahlberg & Segesten, 2010). Genom ett holistiskt bemötande där patientens
nutritionsproblem uppmärksammas uppstår ett ökat välbefinnande (Orrewall, Tishelman
& Permert, 2005).
Lidande
Sjukhus har uppkommit i syfte att lindra patientens lidande men har många gånger istället skapat lidande. I vården kan patienten mötas av sjukdomslidande (lidande relaterat till sjukdom och behandling), vårdlidande (lidandet i vårdsituationen) och livslidande (lidandet i den enskilde patientens livsvärld) (Eriksson 1994).
Måltiden förknippas med gemenskap och nöje, men patienten kan istället uppleva den som ett tvång när maten inte längre smakar (Larsson, Hedelin & Athlin, 2003).
Människans lidande påverkar hela hennes livssituation. Livsvärlden förändras och det blir inte längre lika självklart att vara människa bland andra människor i sociala
sammanhang (Eriksson, 1994). Då livet har en mening, kan lidandet också få en
mening. Varje människas lidande är unikt (Eriksson, 1994). Lidande kan bestå av såväl fysisk, psykisk som emotionell smärta. Genom att fokusera på patientens livsvärld och försöka förstå hur hälsa, sjukdom, lidande och vårdande uppfattas och påverkar denne, skapas en helhet av vårdsituationen (Dahlberg & Segesten 2010).
PROBLEMFORMULERING
Att vara patient med cancersjukdom innebär ofta en aptitförlust som i sin tur kan leda till malnutrition och kakexi. Patienten känner en vilja och önskan att äta men kan inte på grund av exempelvis illamående, kräkning, diarré, förändrad smak- och luktupplevelse, muntorrhet och smärta. Detta påverkar både den fysiska, psykiska och emotionella livskvaliteten i patientens livsvärld. Forskning visar att patienten upplever en förändrad kroppsuppfattning till följd av viktnedgång, vilket påverkar dennes livskvalitet
(Snöbohm, Friedrichsen & Heiwe, 2009).
En stor utmaning för vårdpersonalen inom palliativ vård är hur de på bästa sätt ska kunna tillämpa adekvata åtgärder för att minska nutritionsproblemen.
SYFTE
Syftet är att belysa nutritionsproblematik hos patienter med cancer i palliativt skede och hur det påverkar livskvaliteten.
METOD
Design
Metoden är en systematisk litteraturstudie vilket innebär att kritiskt granska, analysera och sammanställa de vetenskapliga artiklar som använts(Forsberg & Wengström, 2003). För att den systematiska litteraturstudien ska vara replikerbar, ska metoden vara tydligt beskriven, hur sökningen och urvalet utförts, samt hur kvaliteten bedömts där svaga studier uteslutits (Backman, 2008).
Datainsamling
En systematisk sökning genomfördes mellan februari och mars 2013. Sökningarna gjordes manuellt samt i databaserna Cinahl och PubMed för att få fram aktuell omvårdnadsforskning (bilaga 1). Forskning inom vård och omsorg ska vara
evidensbaserad, vilket innebär att den ska styras av vetenskap och beprövad erfarenhet (Socialdepartementet, 2007).
Inklusions- och exklusionskriterier
För att få fram relevanta artiklar användes avgränsningsfuktionerna inklusions- och exklusionskriterier (Axelsson, 2008). Ett inklusionskriterie var att artiklarna som användes i studien skulle vara peer reviewed, då detta krävs för att få fram ett trovärdigt resultat (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011). Språkavgränsningar användes där endast svenska och engelska artiklar inkluderades samt för artiklar om patienter med cancer i palliativt skede med nutritionsproblematik utifrån peroralt perspektiv.
Sökningarna gav många träffar som berörde mätinstrument inom nutrition, dessa
exkluderades. Likaså exkluderades artiklar som ansågs ha låg vetenskaplig kvalitet efter granskning.
Sökstrategi
En pilotsökning gjordes för att se om det fanns tillräckligt med forskning inom valt problemområde, för att få en översikt över hur mycket ämnet är beforskat (Friberg, 2006). Med pilotsökningen ville vi även se vilka sökord som kunde vara aktuella att använda utifrån vårt syfte, vilka databaser som var relevanta, samt om vi behövde göra några begränsningar. Här valdes sökorden palliative care och nutrition. Via dessa artiklar fann vi nya sökord. Relevanta termer söktes även fram i Mesh och kombinerades med fritextsökning. Mesh är en sökmotor för ämnesord, där det kontrolleras att korrekt sökord används (Willman et al., 2011). För att avgränsa sökningen användes den booleska operatorn AND (Forsberg & Wengström, 2003).
Sökorden som användes var cancer, advanced cancer, palliative care, terminal care, end of life care, nutrition, nutritional support, nutritional physiology, food intake, eating, hydration, cachexia och quality of life. Dessa kombinerades på ett systematiskt sätt för att få fram artiklar som motsvarade vårt syfte. Cinahl och PubMed användes,
sökmotorn PsycINFO genererade inte i några relevanta artiklar och valdes därmed bort.
Trunkering samt begränsningar såsom årtal kunde ej appliceras på den systematiska litteraturstudien, eftersom vi fick för få träffar utifrån vårt syfte. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Många av artiklarna vi hittade återkom upprepade gånger vid olika sökningar i båda sökmotorerna. En manuell sökning gjordes även för att se om ytterligare material fanns att tillgå. Detta utfördes i tidigare systematiska litteraturstudier samt andra artiklar.
Urval
När en artikels titelansågs relevant lästes abstraktet. De artiklar med passande abstrakt som svarade mot syftet lästes därefter i fulltext. Sammanlagt studerades 76 artiklar i fulltext, 12 av dessa svarade upp mot studiens syfte och kvalitetsgranskades. Sju artiklar (bilaga 4) valdes ut för att användas i den systematiska litteraturstudien. De andra fem artiklarna föll bort på grund av låg kvalitet. Den manuella sökningen resulterade i ytterligare två artiklar. Sammanlagt användes nio artiklar i den systematiska litteraturöversikten.
Kvalitetsgranskning
För att avgöra artiklarnas kvalitet har de granskats enligt Forsberg & Wengströms (2003) checklistor för kvalitativa artiklar (bilaga 2) och kvantitativa artiklar (bilaga 3).
Dessa checklistor har till viss del modifierats för att passa de utvalda artiklarna.
Artiklarna granskades först enskilt noggrant flera gånger för att sedan gemensamt diskuteras. Därefter klassificerades artiklarna efter vilken kvalitetsgrad de erhöll. För att en artikel skulle inkluderas krävdes att flertalet utav punkterna i granskningsmallen uppnåddes. Låg, medel och hög kvalitetsindikator användes. De artiklar som ansågs ha medel eller hög kvalitet användes därefter i den systematiska litteraturstudien. De fem artiklar som föll bort på grund av låg kvalitet var Fleming, Hollins Martin & Martin (2011); Hill & Hart (2001); Holmes (2010); Larsson, Hedelin & Athlin (2003); Power (1999).
Dataanalys
Nio artiklar analyserades och studerades med samma tillvägagångssätt, varav tre var kvalitativa, tre kvantitativa samt tre mixed method studier. För att få en ökad förståelse för artiklarnas resultat användes Forsberg & Wengströms (2003) beskrivning av manifest innehållsanalys. Analysen inleddes med att artiklarna lästes enskilt av författarna för att sedan diskuteras och jämföras gemensamt. För att kunna identifiera mönster i resultatet samt få en hanterbar text med relevant information lyftes olika kategorier utifrån syftet fram genom färgmarkeringar i texten. Olika färger användes för att kunna se likheter och skillnader i artiklarnas resultat. Dessa delades in i sex olika kategorier, vilka sedan blev utvalda som rubriker i litteraturstudiens resultat (Forsberg
& Wengström, 2003).
ETISKA ÖVERVÄGANDEN
I den systematiska litteraturstudien har enbart artiklar som granskats av en etisk kommitté använts. Artiklarna svarar an mot syftet och forskarna har varit noggranna med sina slutsatser samt redovisat resultaten på ett tydligt sätt som förespråkas av Forsberg & Wengström (2003). Alla artiklar som ingår i den systematiska
litteraturstudien är redovisade, och resultatet är presenterat även om det inte stödjer vår hypotes.
RESULTAT
Resultatet har framtagits med hjälp av den tidigare beskrivna analysen(Forsberg &
Wengström, 2003). Nedan presenteras resultatet under följande kategorier: Symtom som ger minskat matintag, viktnedgång, psykologiska och existentiella aspekter,
kostförändringar, strategier för att klara av nutritionsproblematiken och relationsförändringar. Kvalitativa och kvantitativa artiklar valdes att redovisas tillsammans.
Symtom som ger minskat matintag
Många patienter led av nutritionsproblematik på grund av symtom såsomtrötthet, illamående, kräkningar, smärta, dyspné, förstoppning och diarré (Nourissat, Vasson, Merrouche, Bouteloup, Goutte, Mille et al., 2008; Skolin, Wahlin, Broman, Koivisto, Vikström-Larsson & Hernell, 2006; Van der Rirt, Higgins, Good, & Sneesby, 2008).
Förändrad smak är den främsta orsaken till ätsvårigheter (Muir & Linklater, 2011;
Skolin et al., 2006). Tidigare älskad mat kan upplevas helt smaklös. Mataversion ses som den näst största orsaken till nutritionsproblematik. En patient kunde inte längre äta glass då hon i samband med strålbehandling mådde illa och kräktes efter att ha ätit just detta (Skolin et al., 2006). Andra orsaker kunde vara luktförändringar som ledde till aptitförlust (Hopkinson, 2007; Skolin et al., 2006). Bara att se eller känna doften av mat kunde leda till illamående (Hopkinson, 2007). Patienten kan uppleva att hon/han aldrig är hungrig. Intensiteten och längden på aptitförlusten kan dock variera. Den
kvarvarande aptiten kan snabbt och oberäknat försvinna när en måltid serveras.
Patienten kan känna sig blockerad eller känna att maten är motbjudande, speciellt stora portioner. Synen och lukten av mat kan skapa motvilja, avsky och plågsamma
förändringar i patientens preferenser för särskilda livsmedel eller måltider. Begär efter speciell mat kan uppstå; en patient beskrev att hon haft begär som under en graviditet.
Från att inte ha ätit choklad på flera år, fanns det inget hon önskade mer (Strasser, Binswanger, & Cerny, 2007). Andra förekommande symtom kan vara illamående, kräkningar samt smärtor från mun och buk (Skolin et al., 2006). Sväljsvårigheter kan leda till att konsistensen på kosten får anpassas, görs inte detta är risken stor att något fastnar i halsen. Detta kan skapa oro och rädsla för att kvävas, och känslor av skam kan utvecklas ifall maten manuellt får avlägsnas ur munnen. (Hopkinson, 2007; Strasser et al., 2007). Att uppleva mindre symtom än tidigare kan öka patientens livskvalitet (Nourissat et al., 2008).
Viktnedgång
Mat ses som bränsle, mat behövs för att få styrka att orka kämpa emot sjukdomen, och att inte äta förknippas med döden. Patienter uttryckte att det fanns ett samband mellan minskad vikt, ebbande liv och förestående död (Muir & Linklater, 2011). Ofta var aptiten, mängden mat och vikt inte längre relaterade till varandra. Viktförlusten sågs som oförutsägbar, och patienten förstod inte vad som hände (Strasser et al., 2007). Till en början välkomnade många patienter viktförlusten, men när den inte gick att stoppa upplevdes den istället som skrämmande (Muir & Linklater, 2011; Strasser et al., 2007) Patienter beskrev, hur de inte längre kände igen sig själva i spegeln, hur de tidigare velat vara smala, men att det inte längre gav någon tillfredställelse (Muir & Linklater, 2011). Att gå ner i vikt kan ses som något eftersträvansvärt och positivt för att förbättra hälsan i livet före cancern, då det inte användes som ett mått på sjukdom. När
viktförlusten blev synlig, och patienten blev fysiskt utmärglad förändrades den tolkningen (Hopkinson, Wright & Corner, 2006). Viktförlusten var en oönskad fysisk förändring som kunde ses som en symbol för fortskridande sjukdom och kommande död (Hopkinson et al., 2006; Muir & Linklater, 2011; Strasser et al., 2007).
Cancersjukdomen kontrollerade patientens vikt, och patienten stod maktlös och upplevde sig tyna bort (Muir & Linklater, 2011). Många patienter tvingade i sig mat i hopp om att få viktnedgången att vända och förhindra den annalkande döden. Att äta blev en uppgift utan njutning, hunger eller aptit – en kamp för attöverleva (Hopkinson et al.,2006; Strasser et al., 2007). Viktminskning ledde till svaghet och förlust av självständighet samt begränsad aktivitet (Hopkinson et al., 2006; Muir & Linklater, 2011). En patient beskrev att cancern åt honom inifrån, hur han förlorade kontrollen, och att insidan av kroppen gav upp (Hopkinson et al., 2006). Patienten upplevde att vårdpersonalen inte kunde göra mycket för dennes vikt och inledde därmed ofta ingen diskussion då detta kunde skapa ytterligare oro (Hopkinson et al., 2006). Det fanns ett starkt samband mellan viktförlust och livskvalitet. Ju mindre patienten förlorade i vikt, desto högre skattades livskvaliteten (Nourissat et al., 2008).
Psykologiska och existentiella aspekter
Att förlora vikt kunde ses som en förlust av kontroll vilket ledde till hjälplöshet hos många patienter (Hopkinson, 2007; Hopkinson et al., 2006). De kände sig övergivna, oroliga och hade en känsla av att ingen brydde sig. En patient fick höra att ingenting kunde göras åt situationen vilket ledde till oro som uttrycktes i ilska, frustration och
patienten. Måltidssituationen hade förändrats från att ha varit en trevlig till en osäker och oförutsägbar, ofta besvärlig och plågsam aktivitet (Strasser et al., 2007). Vissa patienter upplevde känslor av skuld och skam, när de inte kunde äta det den anhörige tillagat (Hopkinson, 2007). Patienten kunde känna både en medveten och en omedveten press ifrån en orolig och ångestfylld omgivning. Även verbala och icke verbala
påtryckningar förekom genom att stora portioner serverades eller genom upprepade tillsägelser att äta (Strasser et al., 2007). Känslor av skuld och skam genererades även när patienten åt mat som denne ansåg vara ohälsosam (Hopkinson, 2007). Mat kan ses som ett socialt samspel, och den orala kosten symboliserade ett försök att bibehålla kontroll över sjukdomen (Muir & Linklater, 2011). Genom att patienter skapade nya tankar och beteenden, kunde de återskapa en känsla av livskvalitet (Hopkinson, 2007).
Kostförändringar
Patienter upplevde att måltiderna tidigare var något som togs för givet, från att ha varit ett nöje associeras det numera med tvång (Strasser et al., 2007). Många patienter hade svårt att hitta mat som var både god och näringsriktig. De delade gärna in maten i bra och dåliga livsmedel, där de bra symboliserades av frukt, grönt och magert protein, medan de dåliga symboliserades av choklad, kakor och fet mat (Bauer et al.,2005).
Kostförändringar i form av protein- och energiberikning samt tillskott av vitaminer och Omega 3 påverkade både vikt och muskelmassa positivt (Bauer & Capra, 2005; Bauer et al., 2005). Kostförändringar ledde till ett förbättrat nutritionsstatus och ökad
livskvalitet (Bauer & Capra, 2005; Bauer et al.,2005). Oral nutrition kunde både ha positiv och negativ inverkan på patienten, då den höjde livskvaliteten samtidigt som den kan förlänga patientens lidande (Van der Rirt et al., 2008). Patienterna föredrog ofta hemlagad och bekant mat framför sjukhusmaten och vatten framför näringsdrycker (Hopkinson, 2007). Genom att presentera mat och dryck attraktivt kunde de negativa sjukhusassociationerna undvikas (Skolin et al., 2006). Patienterna fokuserade på att få i sig kost snarare än att inrikta sig på vad som var hälsosamt eller inte, för ökad
livskvalitet (Muir & Linklater, 2011; Strasser et al., 2007). Genom att göra
kostförändringar upplevdes mindre symtom och därmed en ökad livskvalitet (Nourissat et al., 2008).
Strategier för att klara av nutritionsproblematiken
Det palliativa tillståndet gjorde att patienten fick minskad aptit och miste sin vilja och kontroll över att äta. Många patienter försökte hålla fast vid gamla vanor. För ökad livskvalitet gällde det att istället hitta nya vägar och strategier kring nutritionen, såsom att lägga mindre fokus på vad som var nyttigt och onyttigt och istället äta vad patienten önskade äta (Hopkinson, 2007). Matlusten var oförutsägbar, så det gällde att hela tiden testa sig fram bland ingredienser, smaker, konsistenser, portionsstorlekar och
presentationer. En patient beskrev hur han tidigare åt allt och nu inte var sugen på något (Strasser et al., 2007). Genom att lära sig mer om nutritionsproblematik och att
acceptera sin situation kunde patienten uppleva en förhöjd livskvalitet (Hopkinson, 2007; Muir & Linklater, 2011; Strasser et al., 2007). I en kamp mot sjukdomen utvecklades två sätt att acceptera situationen; tvingad acceptans, då möjligheten att utöva kontroll inte längre är möjlig samt villig acceptans, där patienten gjorde ett medvetet val genom att godkänna förändringen och inte aktivt bekämpa den (Muir &
Linklater, 2011). För att öka livskvaliteten arbetades strategier fram för att lära sig ta kontroll över situationen; öka självkänslan, få bättre relation till familjen samt
distraktion såsom humor och därmed slippa ovan nämnda känslor (Hopkinson, 2007).
Strategierna kunde användas var för sig eller i kombination för att kunna hantera förändrade kostvanor (Hopkinson, 2007). Känslan av sammanhang hade stor betydelse för öka det orala nutritionsintaget (Muir & Linklater, 2011). Genom att främja egenvård och låta patienten själv agera genom att tillhandahålla resurser som var lämpliga, kunde hälsa och livskvalitet åstadkommas (Hopkinson, 2007).
Relationsförändringar
Förändrade kostvanor kan generera spänningar inom familjen. Patienten äter ofta för någon annans skull. En patient beskrev att hon tvingade i sig soppor för
familjemedlemmars skull, då devar stressade över hennes minskade kostintag
(Hopkinson, 2007). Patienten upplevde inte lika mycket stress kring kosten som dennes familj gjorde. Då patienten satt ned med familjen och förklarade sina känslor kring
för situationen. Patienter och deras anhöriga upplevde att det saknades kunskap om ät- och sväljsvårigheterhos vårdpersonalen och sökte därför själva efter information (Strasser et al., 2007). Patienten hade svårt att vidta egna strategier, när anhöriga visade för stor entusiasm (Hopkinson, 2007). Att förbise patientens önskningar kunde orsaka frustration i familjen (Van der Riet et al., 2008). Först när hela familjen var överens om kosten infann sig lugnet och livskvaliteten (Strasser et al., 2007).
METODDISKUSSION
Som metod användes en systematisk litteraturstudie där vi systematiskt har sökt, kritiskt granskat och sammanställt vetenskapliga artiklar inom vårt valda område (Forsberg &
Wengström, 2003). Författarna har valt att arbeta gemensamt för att garantera att båda fick kunskap och var lika delaktiga. Detta stärker trovärdigheten då vi kunde diskutera och reflektera under studiens gång. För att minska risken för feltolkning sattes
förförståelsen inom parentes, så kallad bracketing (Forsberg & Wengström, 2003).
Inklusions- och exklusionkriterierbestämdes,vilket bör göras innan systematiska databassökningar påbörjas (Axelsson, 2008). Ett inklusionkriterie var att artiklarna vi valt skulle vara skrivna på svenska eller engelska för att minimera risken för
tolkningsfel. Relevanta studier kan därigenom ha missats, vilket vi är medvetna om och kan ses som en svaghet i studien. Ingen geografisk spridning har specifierats. De valda artiklarna är skrivna i Europa och Australien. Detta val var inte avsiktligt utan berodde på att de artiklarna svarade an på syftet bäst. Författarna är medvetna om att detta kan leda till minskad överförbarhet i de länder vars artiklar har uteslutits. Polit & Beck (2012) anser dock att beroende på hur användbart ett resultat är i en specifik situation, kan det ändå vara överförbart. Författarna anser att det kan finnas ett samband mellan palliativa patienter i olika delar av världen med samma nutritionsproblematik. Resultatet kan därför anses användbart i den kliniska verksamheten (Polit & Beck, 2012).
Resultatet har stärkts genom att samtliga artiklar från Cinahl har varit peer reviewed och de från PubMed granskades i Ulrichs, vilket innebär att analysen är utförd på etiskt genomförda studier(Forsberg & Wengström, 2003).
Patienter med cancer i palliativt skede valdes att inkluderas då flertalet artiklar berörde just detta. Patienter kan vara palliativa i andra diagnoser än cancer. För att få ett samband valde författarna att inrikta sig på cancer, då det finns risk att
nutritionsproblematik kan skilja sig betydligt mellan olika diagnoser. Vi var även intresserade av att belysa nutrition ur ett peroralt perspektiv, då vi tycker det har saknats kunskap och information kring detta ute i den kliniska verksamheten.
Författarna är väl medvetna om att aktuell forskning ger ett mer evidensbaserat underlag (Socialstyrelsen, 2005). Då det fanns sparsamt med forskning inom valt område var det inte möjligt att inkludera artiklar inom ett specifikt tidsspann, då det blev för få. En fördel med detta är att vi inte gått miste om äldre artiklar som även dessa berör vårt ämne.
Syftet med den systematiska litteraturstudien var att belysa nutritionsproblematik hos patienter med cancer i palliativt skede och hur det påverkar livskvaliteten. Polit & Beck (2004) menar att Cinahl, Pubmed och PsycINFO är de mest omvårdnadsrelaterade sökmotorerna. I den systematiska litteraturstudien användes Cinahl och Pubmed då PsycINFO inte gav några relevanta träffar. Många av artiklarna hittades upprepade gånger vid olika sökningar vilket stärker resultatets trovärdighet (Forsberg &
Wengström, 2003). Inför sökningarna valdes relevanta sökord, ytterligare sökord hittades via andra artiklar. Författarna använde sig av många olika sökord och
kombinationer för att få fram artiklar som svarade mot syftet. Mesh termer användes för att få fram de specifika sökorden som relaterar till sökmotorerna, vilket är en styrka då det underlättar att få fram ett heltäckande sökresultat (Axelsson, 2008). Sökorden palliative care, terminal careoch advanced cancer, var kompletterande begrepp för att hitta artiklar utifrån syftet. Dessa begrepp har kombinerats systematiskt i de olika sökmotorerna för att hitta det mest relevanta materialet, vilket också är en styrka för ett heltäckande sökresultat. En manuell sökning gjordes för att bredda och få en djupare förståelse för materialet. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes i den systematiska litteraturstudien, vilket ses som en fördel enligt Forsberg & Wengström (2003) då detta utgör två olika synsätt på problemområdet och kan leda till ökad trovärdighet. Både en kvalitativ och en kvantitativ bedömningsmall har därför använts vid kvalitetsgranskningen av artiklarna. Mallen modifierades för att passa valda artiklar.
medel och hög kvalitet för en subjektiv bedömning. Artiklarna har studerats och lästs flera gånger enskilt av författarna. Därefter diskuterades materialet tillsammans för att komma fram till gemensamt resultat, vilket ger en större tyngd i granskningen (Willman et al., 2011). Triangulering höjer trovärdigheten i en studie (Forsberg & Wengström, 2003). Detta användesför att få olika synsätt på samma material. Artiklar med låg kvalitet exkluderades, vilket stärker trovärdigheten då resultatet baseras på artiklar som har god vetenskaplig kvalitet.
I analysprocessen valde författarna att belysa nutritionsproblematik, och hur den påverkar livskvaliteten hos den palliativa cancerpatienten. Detta gjordes genom naiv läsning, färgmarkering och forskartriangulering, vilket stärkte resultatets tillförlitlighet då artiklarna, trots att olika metoder använts, påvisade likartade slutsatser.
Både de kvalitativa och kvantitativa artiklarna i resultatet kom fram till liknande slutsatser gällande nutritionsproblematiken i det palliativa skedet, oberoende av antalet deltagare. Detta ger enligt författarna till den systematiska litteraturstudien ökad trovärdighet och stärker därmed syftet; att det finns ett behov av att belysa nutritionsproblematiken och hur den påverkar livskvaliteten.
Målet med studien var att kunna överföra resultatet i den kliniska verksamheten (Polit &
Beck, 2012). Livskvaliteten och nutritionsproblematiken kommer alltid att skilja sig från patient till patient i olika delar av världen baserat på dennes livsvärld och
förutsättningar. Författarna anser dock att resultatet kan överföras till olika kulturer bara vårdpersonalen ser till varje unik patient och dennes behov.
RESULTATDISKUSSION
Resultatdiskussionen ska lyfta fram de viktigaste delarna av resultatet (Axelsson, 2008).
Utifrån syftet att belysa nutritionsproblematik hos patienter med cancer i palliativt skede och hur det påverkar livskvaliteten diskuteras här resultatet i förhållande till den
vetenskapliga litteraturen (Forsberg & Wengström, 2003). Resultatet påvisar att god symtomkontroll, kostförändringar och hjälp med strategier för att kunna acceptera situationen leder till ökad livskvalitet. Det är viktigt att se till varje enskild patients
behov, då lidandet är unikt (Eriksson, 1994).
Patienten kan ha olika sorters omvårdnadsrelaterade nutritionsproblem (Nourissat et al., 2008; Skolin et al.,2006; Van der Rirt et al.,2008). Ätandet är ett komplext problem som inte enbart beror på det orala kostintaget utan kan även bero på symtom så som
illamående, kräkning, diarré, förändrad smak- och luktupplevelse, muntorrhet och smärta. Genom att vara flexibel med tänkandet och åtgärderna samt att se till varje patients individuella behov kommer dennes värdighet och livskvalitet att kvarstå i livets slutskede (Regionalt cancercentrum, 2012). Den förändrade livssituationen kan leda till ett livslidande (Eriksson, 1994). Att acceptera förändringen kan ta tid, dock är det först vid acceptans denne känner ett sammanhang (Antonowsky, 1991).
Resultatet visar att patienter upplevde mindre symtom vid kostförändringar vilket ledde till en ökad livskvalitet (Bauer & Capra, 2005; Bauer et al.,2005). Malnutrition bland patienter är troligen underskattad (Segura, Pardo, Jara, Zugazabeitia, Caruella, De Las Penas et al., 2005). För att kunna förebygga malnutrition anser författarna till
föreliggande systematiska litteraturstudie att det är av stor vikt att fånga upp patienterna i ett tidigt skede för att kunna tillämpa individuella nutritionsåtgärder och därmed öka förutsättningarna för god livskvalitet. Möjligheten till hanterbarhet av en situation är olika för olika personer (Antonowsky, 1991).
Genom att tillgodose patienten med individuella kostråd och bra rutiner runt nutritionen kan detta leda till ett ökat näringsintag (Socialstyrelsen, 2000:11). Genom ett holistiskt arbetssätt där vårdpersonalen får en djupare inblick i patientens upplevelse, kan lindring av lidandet ske (Eriksson, 1994).
Mat kan ses som en symbol för livet, och när patienten inte kan äta längre förs tankarna till döden (Söderman, 2001). Viljan att äta finns hos många patienter, men tillståndet försvårar måltiden på grund av olika symtom. Detta leder till att patienten känner sig misslyckad, och känslor utav skuld och skam uppkommer (Larsson, Hedelin & Athlin, 2003). Dessa känslor uppstår även när patienten upplever att denne inte längre kan äta hälsosamt (Hopkinson, 2007). Patienten äter för att överleva utan att njuta, känna hunger eller aptit (Strasser, Binswanger & Cerny, 2007). Genom att bemöta patientens individuella nutritionsbehov uppstod ett ökat välbefinnande (Orrewall, Tishelman &
patientens välbefinnande.
Författarna tror att om det läggs stor vikt vid att hitta kost som är individanpassad, både god och acceptabel, kan detta minska känslan av skuld och skam. För att skapa positiva känslor kring nutritionen kan distraktion, så som humor användas. Att även fokusera på vad patienten lyckats med tidigare kan hjälpa till att kringgå negativitet inför kommande kostförändringar (Hopkinson, 2007). En upptäckt under vår verksamhetsförlagda
praktik var, att många patienter inte uppskattade de fabrikstillverkade näringsdryckerna och den energitäta kost som tillhandahölls av sjukhuset. Vi anser att genom att
tillgodose patientens önskemål och hitta nya vägar genom att göra egna näringsdrycker, servera önskekost, utsmyckning av varje måltid och anpassa miljön, kan aptiten lockas fram. Måltiden ska serveras så att den tilltalar både öga och mun (Sjöberg, Hugosson, Danielsson, Larsson, Linge & Petersson (1998).
Resultatet visar att en ökad acceptans av situationen hos patienten ger en förbättrad livskvalitet (Hopkinson, 2007; Muir & Linklater, 2011; Strasser et al. 2007). Detta uppstår även genom att lära sig mer om sitt tillstånd (Dahlberg & Segesten, 2010).
Författarna anser att det är viktigt att patienten blir sedd, hörd och lyssnad på för att därigenom uppmärksamma nutritionsproblematiken. När patienten upplever närvaro i ett möte lindras dennes lidande (Eriksson, 1994). För att vårdpersonalen ska kunna tillgodose patientens behov är det viktigt med kontinuerlig utbildning och handledning för att speciellt kunna möta patientens emotionella sida (Sjöberg et al. 1998). Genom att hålla sig ajourmed aktuell och tillförlitlig forskning ges förutsättningar för god vård (Jakobsson & Lützén, 2009).
Att leva med en palliativ cancerdiagnos med nutritionsproblematik påverkar patientens livsstil och sätt att se på framtiden. De känner inte igen sig själva och upplever att de inte längre har kontroll över sina liv (Arbolino & Sacchet, 2000). Patienter som
accepterar sin situation klarar bättre av att prioritera och lägga sin tid och energi på det som är betydelsefullt (Del Rio, Shand, Bonati, Palma, Malonado, Taboada et al., 2011).
Författarna till föreliggande studie tror att patienter som får hjälp att hantera sin situation, där näringsintag och vikt inte kommer att förbättras, medför ökad acceptans.
Hur patienten hanterar problematiken beror i hög grad på känslan av sammanhang
(Antonowsky, 1991). Känner patienten lust, livsglädje och förtroende minskar dennes lidande (Eriksson, 1994).
När patienten mår bra medför det att anhöriga upplever sig må bättre och känner sig mer tillfreds (Milberg, 2012). Genom att patienten får god symtomlindring lindras oron (Sjöberg et al., 1998). Det är inte ovanligt att patientens tillstånd leder till att de anhöriga försöker åsidosätta egna känslor och bearbeta sitt lidande i tysthet (Socialstyrelsen, 2007). Vi anser att god kommunikation mellan vårdteamet och anhöriga är utav stor vikt för patientens välmående. Adekvat information kan lindra känslor av ensamhet och lidande (Henriksson, 2005). Vid sjukdom tar anhöriga ofta på sig rollen som vårdare (Andershed & Werkander Harstäde, 2007). Vi anser att det inte är att föredra, då relationen mellan patient och anhörig kan påverkas enligt Ternestedt et al. (2012). Anhöriga ska få vara just anhöriga (Sjöberg et al., 1998).
SLUTSATS
Patienter lider ofta av nutritionsproblematik relaterat till fysiska såväl som psykiska och emotionella symtom. Det är betydelsefullt för patienten att uppleva en känsla av
sammanhang och acceptera sitt tillstånd. Genom att arbeta fram individanpassade strategier inom områden knutna till symtomlindring, kostförändringar och sociala relationer leder detta till att patientens situation blir mer hanterbar med möjlighet att uppleva en ökad livskvalitet.
Förslag till fortsatt forskning
Det behövs mer forskning kring nutritionsproblematiken inom palliativ vård. Kan vårdpersonalen göra måltiden mer aptitlig för patienten genom att använda sig av utsmyckning? Påverkar miljön och omgivningen patientens aptit? Författarna tror att dessa faktorer har en roll i ett ökat oralt nutritionsintag.
REFERENSER
Almås, H. (2001). Klinisk omvårdnad del 1. Stockholm: Liber.
Andersen, M. (2003). Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg.
Livsmedelsverket.
Andershed, B., & Werkander Harstäde, C. (2007). Next of kin’s feelings of guilt and shame in end of life care. Contemporary Nurse, 27, 61-72.
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Arbolino, L., & Sacchet, D. (2000). Advanced cancer patient. Topics in Clinical Nutrition, 15(2), 12-19.
Axelsson, Å. (2008). Litteraturstudie. I M. Granskär., & B. Höglund-Nielsen. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård (s. 173-188). Lund:
Studentlitteratur.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bauer, J D., & Capra, S. (2005). Nutrition intervention improves outcomes in patients with cancer cachexia receiving chemotherapy – pilot study. Supportive Care in Cancer, 13, 270-274.
Bauer, J D., Capra, S., Battistutta, D., Davidson, W., & Ash, S. (2005). Compliance with nutrition prescription improves outcomes in patients with unresectable pancreatic cancer. Clinical Nutrition, 24, 998-1004.
Beck-Friis, B., & Strang, P. (2005). Inledning. I B. Beck-Friis. & P. Strang (red).
Palliativ medicin (s.13-14) Stockholm: Liber AB.
Carlsson, M. (2007). Psykosocial cancervård. Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande. I teori och praxis.
Stockholm: Natur och kultur.
Del Rio, M I., Shand, B., Bonati, P., Palma, A., Maldonado, A., Taboada, P., & Nervi, F. (2011). Hydration and nutrition at the end of life: a systematic review of emotional inpact, perceptions, and decisionmaking among patients, family, and health care staff.
Psyco-Oncology, 21, 913-921.
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber.
Fleming, M., Hollins Martin, C., & Martin, C. (2011). Nutritional intervention and quality of life in palliative care patients. British Journal of Nursing 20, 1320-1324.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier.
Stockholm: Natur och kultur.
Friberg, F. (2006). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats.
(s.133-145). Lund: Studentlitteratur.
Hagberg, M. (2002). Att vara en helhet i ett sammanhang - gestaltning av mening och värde i ålderdomen. (Akademisk avhandling). Lund: Lunds universitet.
Henoch, I. (2002). Palliativ: en begreppsanalys. Vård i Norden 22(3), 10–14.
Henriksson, A. (2005). Stödgrupper för närstående i palliativ vård. Magisteruppsats.
Stockholm: Ersta Sköndal Högskola.
Hill, D., & Hart, K. (2001). A practical approach to nutritional support for patients with advanced cancer. International Journal of Palliative Nursing, 7, 317-321.
Holmes, S. (2010). Importance of nutrition in palliative care of patients with chronic disease. Nursing Standard, 25, 48-56.
Hopkinson, J.B. (2007). How people with advanced cancer manage changing eating habits. Journal of Advanced Nursing, 59 (5), 454-462.
Hopkinson, J., Wright, D., & Corner, J. (2006). Exploring the experience of weightloss in people with advanced cancer. Journal of Advanced Nursing, 54, 304-312.
SFS 1982:763. Hälso och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Jakobsson, E., & Lützén, K. (2009). Omvårdnad som profession. I A. Ehrenberg. & L.
Wallin (red.), Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling. (s. 22-45). Stockholm:
Studentlitteratur.
Larsson, M., Hedelin, B., & Athlin, E. (2003). Lived experiences of eating problems for patients with head and neck cancer during radiotherapy. Journal of Clinical Nursing, 12, 562-570.
Milberg, A. (2012). Närstående vid palliativ vård. I P. Strang & B. Beck-Friis (red.), Palliativ medicin och vård. (s. 144-151). Stockholm: Liber.
Mossberg, T. (1990). Rätt närd patient krävs för lyckad medicinsk terapi. Vårdfacket bilaga , 3, 10-15.
Mossberg, T. (2001). Klinisk nutrition och vätskebehandling. Stockholm: Liber.
Muir, C I., & Linklater., G T. (2011). A qualitative analysis of the nutritional
requirements of palliative care patients. Journal of Human Nutrition and Dietetics, 24, 470-478.
Nourissat, A., Vasson, M-P., Merrouche, Y., Bouteloup, C., Goutte, A., Mille, D., Jacquin, J-P., Collard, O., Michaud, P., & Chauvin, F. (2008). Relationship between nutritional status and quality of life in patients with cancer. European Journal of Cancer, 44, 1238-1242.
Orell-Kotikangas, H., Mäkitie, A., Schwab, U., & Österlund, P. (2007). Undernäring – allmänt vid cancer i huvud- och halsregionen samt matsmältningskanalen. Finska läkaresällskapets handlingar, 2, 89-96.
Orrevall Granberg,. Y. (1995). Den viktiga maten: Praktisk nutritionsbehandling vid cancersjukdom. Stockholm: Cancerfonden.
Orrevall, Y., Tishelman, C., Permert, J. (2005) Home parenteral nutrition: A qualitative interview study of the experiences of advanced cancer patients and their families.
Clinical Nutrition, 24, 961-970.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2004). Nursing Research- Principals and Methods.
Philadelphia:Lippincott Williams & Wilkins.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Essentials of nursing research. Methods, Appraisal and Utilization (6 uppl.). Philiadelphia: Lippincott, Williams & Wilkins.
Power, J. (1999). Nutritional issues in advanced cancer. European Journal of Palliative Care, 6, 39-42.
Regionalt cancercentrum. (2012). Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012-2014.
Stockholm: Regionalt cancercentrum.
Segura, A., Pardo, J., Jara, C., Zugazabeitia, L., Caruella, J., De Las Penas, R., Garcia- Cabrera, E., Luz Azuara, M., Casado J., & Gomes-Candela, C. (2005). An
epidemiological evaluation of the prevalence of malnutrition in Spanish patients with locally advanced or, metastatic cancer. Clinical Nutrition, 24, 801 -814.
Sjöberg, A., Hugosson, M., Danielsson, C., Larsson, A-B., Linge, Å., & Petersson, C.
(1998). Aktiv livshjälp vid livets slut. En bok om palliativ vård. Stockholm: Gothia.
Skolin, I., Wahlin, Y B., Broman, D A., Koivisto, U-K., Vikström-Larsson, M., &
Hernell, O. (2006). Altered food intake and taste perception in children with cancer after start of chemotherapy: perspectives of children, parents and nurses. Supportive Care in Cancer, 14, 369-378.
Snöbohm, C., Friedrichsen, M., & Heiwe, S. (2009). Experiencing one´s body after diagnosis of cancer – a phenomenological study of young adults. Psyco-Oncology, 19, 863-869.
Socialstyrelsen. (2007). Forskning som speglar vården i livets slutskede.
Sammanställning av aktuell forskning. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Stockholm:Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2000:11). Näringsproblem i vårrd och omsorg. Prevention och behandling. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialdepartementet. (2007). Nationell IT-strategi för vård och omsorg. Stockholm:
Socialdepartementet.
SOU 2001:6. Döden angår oss alla: Värdig vård i livets slut. Slutbetänkande från kommitténom vård vid livets slutskede. Stockholm: Socialdepartementet.
Strang, P. (2000). Nutrition and hydration in palliative care. Läkartidningen, 97, 1141- 1144.
Strasser, F., Binswanger, J., & Cerny, T (2007). Fighting a losing battle: eating-related distress of men with advanced cancer and their female partners. A mixed- methods study. Palliative Medicine, 21, 129-137.
Söderman, H. (2001). Nutrition i livets slutskede. I I. Fridegren & S. Lyckander (red), Palliativ vård. (s.114-124). Stockholm: Liber.
Ternestedt, B-M., Österlind, J., Henoch, I., & Andershed, B. (2012). De 6 S:n. En modell för personcentrerad palliativ vård. Lund: Studentlitteratur.
Van der Rirt, P., Higgins, I., Good, P., & Sneesby, L. (2008). A discourse analysis of difficult clinical situations in relation to nutrition and hydration during end of life care.
Journal of Clinical Nursing. 18, 2104-2111.
Westergren, A. för NÄVER (Nätverket för Ätande och Näring, Nordöstra Skåne) (2008). Näring och Ätande – Handbok för kommunal, sluten och öppen hälso- och sjukvård i Nordöstra Skåne. NÄVER, Kristianstad.
World Health Organization, WHO ( 2002). National cancer control programs: policies and managerial guidelines.(2nd ed). Geneva: World Health Organisation.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur
Bilaga 1 Sökschema
CINAHL
Nr Sökord Antal
träffar
Antal lästa abstract
Antal lästa i fulltext
Artikelnummer inkluderade i studien
S1 Cancer 115641 0 0 0
S2 Advanced
cancer
1683 0 0 0
S3 Palliative care
16129 0 0 0
S4 Terminal care 21814 0 0 0
S5 End of life care
3434 0 0 0
S6 Nutrition 61905 0 0 0
S7 Nutritional
support
3579 0 0 0
S8 Nutritional
physiology
24995 0 0 0
S9 Food intake 3982 0 0 0
S10 Eating 821 0 0 0
S11 Hydration 1542 0 0 0
S12 Cachexia 437 0 0 0
S13 Quality of life 19347 0 0 0
S14 1 AND 6
AND 13
45 38 17 1 (6)
S15 1 AND 7
AND 12 AND 13
29 25 8 0
S16 2 AND 12 46 31 13 1 (5)
S17 3 AND 10 2 2 2 1 (4)
S18 4 AND 8 9 9 5 1 (9)
S19 5 AND 6
AND 11
34 21 6 0
S20 9 AND 13 7 6 5 1 (2)
PUBMED
Nr Sökord Antal
träffar
Antal lästa abstract
Antal lästa i fulltext
Artikelnummer inkluderade i studien
S1 Cancer 2748775 0 0 0
S2 Advanced
cancer
117982 0 0 0
S3 Palliative care
45503 0 0 0
S4 Terminal
care
42969 0 0 0
S5 End of life care
53478 0 0 0
S6 Nutrition 267671 0 0 0
S7 Nutritional support
96605 0 0 0
S8 Nutritional physiology
379624 0 0 0
S9 Food intake 147482 0 0 0
S10 Eating 97056 0 0 0
S11 Hydration 21609 0 0 0
S12 Cachexia 6244 0 0 0
S13 Quality of life
195598 0 0 0
S14 1 AND 6
AND 13
1168 0 0 0
S15 1 AND 7
AND 12 AND 13
78 34 3 1 (1)
S16 2 AND 12 480 17 0 0
S17 3 AND 10 156 29 3 0
S18 4 AND 8 221 7 2 0
S19 5 AND 6
AND 11
346 123 5 1 (8)
S20 9 AND 13 3036 0 0 0
Bilaga 2 Kvalitetsbedömning för kvalitativ metod
Modifierad bedömningsmall från Forsberg & Wengström (2003)
1. Vilken kvalitativ metod har använts?
2. Finns ett tydligt syfte?
3. Är urvalskriterierna tydligt beskrivna?
4. Finns deltagarinformation beskrivet?
5. Är urvalet relevant?
6. Vilken datainsamlingsmetod har använts?
7. Är metoden för datainsamlingen tydligt beskriven?
8. Är metoden för analys tydligt beskriven?
9. Finns analysmättnad?
10. Beskrivs resultatet tydligt?
11. Är resultatet trovärdigt?
12. Är resultatet pålitligt?
13. Kan resultatet återkopplas till syftet?
14. Finns det några brister och risk för bias?
Bilaga 3 Kvalitetsbedömning för kvantitativ metod
Modifierad bedömningsmall från Forsberg & Wengström (2003)
1. Vilken kvantitativ metod har använts?
2. Finns ett tydligt syfte?
3. Är urvalskriterierna beskrivna?
4. Vilken urvalsmetod användes?
5. Är undersökningsgruppen representativ?
6. Antal deltagare i undersökningen?
7. Vilka mätmetoder användes?
8. Var reliabiliteten beräknad?
9. Var validiteten diskuterad?
10. Är bortfallsanalysen tydligt beskriven?
11. Var demografiska data liknande i jämförelsegrupperna?
12. Var den statistiska analysen lämplig?
13. Vilket var huvudresultatet?
14. Är resultatet generaliserbart?
Bilaga 4 Artikelmatris
Nr Författare År Land
Tidskrift Titel
Syfte Metod Resultat Kvalitet
Begränsningar
1 Bauer, J D., &
Capra , S.
2005 Australien
Supportive Care in Cancer
Nutrition intervention improves outcomes in patients with cancer cachexia receiving chemotherapy – pilot study.
Syftet var att utvärdera nutritionsåtgärder hos
cancerpatienter i samråd med dietist.
Kvantitativ studie.
Pilotstudie med 8 deltagande.
Enkäter.
Resultatet visade att omvårdnadsåtgärderna i form av dietistråd innehållande
proteinrika, energitäta kosttillskott hos cancerpatienter gav ett ökat näringsintag, muskelfunktion och livskvalitet.
Medel.
Ej beskrivit urvalsmetod.
2 Bauer, J D., Capra, S., Battistutta, D., Davidson, W., &
Ash, S.
2005 Australien
Clinical Nutrition
Compliance with nutrition prescription improves outcomes in patients with unresectable pancreatic cancer.
Syftet med studien var att undersöka hur kostintaget påverkar en cancerpatients livskvalitet.
Kvantitativ studie.
Experimentell studie med 200 deltagande.
Enkäter.
Resultatet visade att cancerpatienter som följde ordinerade kostråd ökade i vikt och fick förbättrad livskvalitet.
Hög.
3 Skolin, I., Wahlin, Y B., Broman, D A., Koivisto, U-K., Vikström- Larsson, M., &
Hernell, O.
2006 Sverige
Supportive Care in Cancer
Altered food intake and taste
perception in children with cancer after start of chemotherapy:
perspectives of children, parents and nurses.
Syftet var att belysa fysiska och psykiska aspekter som påverkar kostintaget vid cancer, samt åtgärder.
Mixed- Method.
Semistrukturerade intervjuer samt ett smakupplevelsetest med 22
deltagande.
Resultatet visade att det var lika viktigt att servera mat och dryck aptitligt i fin miljö, som att symtomlindra cancerpatienterna.
Hög.
Nr Författare År Land
Tidskrift Titel
Syfte Metod Resultat Kvalitet
Begränsningar
4 Hopkinson, J B.
2007 England
Journal Compilation
How people with advanced cancer manage changing eating habits.
Syftet var att undersöka hur patienter med avancerad cancer hanterar
kostförändringar.
Mixed- Method, explorativ studie.
30 patienter, 14 st kvinnor och 16 män.
Semistrukturerade intervjuer.
Resultatet visade att då cancerpatienter hittade egna strategier relaterat till kost, ökade välbefinnandet.
Hög
5 Strasser, F., Binswanger, J., & Cerny, T.
2007 Schweiz
Palliative Medicine
Fighting a losing battle:
eating- related distress of men with advanced cancer and their female partners. A mixed- methods study.
Syftet var att upptäcka och beskriva ätrelaterade problem hos patienter med avancerad cancer.
Mixed- Method.
GT.
36 st. 18 st män och deras kvinnliga partners.
Fokusgrupper, intervjuer, enkäter.
Resultatet visade att patienter med avancerad cancer upplevde en förändrad aptit och
kosthållning.
Genom att patienten själv hittade nya koststrategier infann sig en ökad aptit.
Medel
Otydligt
urvalsförfarande och fokus enbart på män.
6 Nourissat, A., Vasson, M-P., Merrouche, Y.,
Bouteloup, C., Goutte, A., Mille, D., Jacquin, J-P., Collard, O., Michaud, P., &
Chauvin, F.
2008 Frankrike
European Journal of Cancer
Relationship between nutritional status and quality of life in patients with cancer.
Syftet var att beskriva cancerpatienters livskvalitet relaterat till nutritionsstatus.
Kvantitativ longitudinell studie.
907 deltagare.
459 kvinnor/441 män. Enkäter.
Resultatet visade att det var viktigt att cancerpatienter anpassade sin kost då viktnedgång minskade livskvaliteten avsevärt.
Medel
Bortfallsanalys saknas, urvalsförfarandet ej tydligt beskrivet.
Nr Författare År Land
Tidskrift Titel
Syfte Metod Resultat Kvalitet
Begränsningar
7 Van der Rirt, P., Higgins, I., Good, P.,
& Sneesby, L.
2008 England
Journal of Clinical Nursing
A discourse analysis of difficult clinical situations in relation to nutrition and hydration during end of life care.
Syftet var att belysa nutritionsutmaningarna vid palliativ vård.
Kvalitativ studie, hermeneutisk fenomenologisk inriktning.
15 sjuksköterskor, 4 läkare. Fokusgrupper och enskilda intervjuer.
Resultatet visade att nutrition hade en stor betydelse för palliativa patienter, både i emotionella och sociala
sammanhang.
Hög.
8 Muir, C I.,
&
Linklater., G T.
2011 Skottland
Journal of Human Nutrition and Dietetics
A qualitative analysis of the nutritional requirements of palliative care patients.
Syftet var att utforska palliativa patienters syn på nutritionen.
Kvalitativ studie med fenomenologisk inriktning.
6 deltagande, 4 män och 2 kvinnor.
Semistrukturerade intervjuer.
Resultatet visade att patienterna upplevde en förändring i nutritionsintaget.
Lärde de sig att hantera och kontrollera dessa förändringar förebyggdes malnutrition.
Hög.
9 Hopkinson, J., Wright, D., &
Corner, J.
2006 England
Journal of Advanced Nursing
Exploring the experience of
weightloss in people with advanced cancer.
Syftet var att utforska upplevelsen och oron kring viktförlust hos patienter i palliativt skede.
Kvalitativ studie med fenomenologisk inriktning.
30 patienter, 23 vårdgivare, 14
specialistsjuksköterskor.
Semistrukturerade intervjuer.
Resultatet visade att patienterna upplevde oro vid viktförlust då det
symboliserade stundande död i palliativt skede.
Hög.
