MA
GISTER
UPPSA
TS
Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård, 60 h
Oro hos den perioperativa patienten
Bakomliggande faktorer och
anestesisjuksköterskans åtgärder
Peter Bergholtz och Bianca Kalajdzic
Omvårdnad-inriktning mot anestesisjukvård 15 hp
Oro hos den perioperativa patienten
Bakomliggande faktorer och anestesisjuksköterskans åtgärder
Peter Bergholtz
Bianca Kalajdzic
Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård, 60 hp Examensarbete inom omvårdnad-inriktning mot anestesisjukvård 15 hp Ht 2014
Sektionen för hälsa och samhälle Box 823
Titel Oro hos den perioperativa patienten: Bakomliggande faktorer och
anestesisjuksköterskans åtgärder
Författare Peter Bergholtz
Bianca Kalajdzic
Sektion Sektionen för hälsa och samhälle
Handledare Kerstin Wickström-Ene, Klinisk lektor, Fil.dr.
Examinator Barbro Boström, Universitetslektor, Med. dr
Tid Höstterminen 2014
Sidantal 13
Nyckelord Anestesi, Omvårdnad, Oro, Perioperativ
Sammanfattning Omvårdnadsforskningen har visat att en
majoritet av de perioperativa patienterna upplever oro som är direkt kopplad till anestesi och kirurgiska ingrepp. Syftet med denna litteraturstudie var att genom integrativ metod beskriva vad som oroar patienten i samband med anestesi samt att beskriva vad
anestesisjuksköterskan kan göra för att lindra den perioperativa oron. I studien ingick 11 artiklar och under granskningen framkommer två tema som ligger till grund för resultatet: Faktorer som skapar oro samt
Anestesisjuksköterskans möjligheter att minska oro. Resultatet kan komma att vara till nytta för anestesisjuksköterskan för att bättre kunna bemöta oro hos den perioperativa patienten och ge en god omvårdnad. Något som främjar patientens delaktighet, patientsäkerheten och som i förlängningen kan leda till kortare vårdtider.
Title Anxiety in the perioperativ patient:
Contributing factors and the nurse anesthetist's interactions
Author Peter Bergholtz
Bianca Kalajdzic
Departement School of Social and Health Sciences
Supervisor Kerstin Wickström-Ene, Clinical Lecture, PhD
Examiner Barbro Boström, Senior Lecture, PhD
Period Autum 2014
Pages 13
Key words Anesthesia, Anxiety, Nursing, Perioperative
Abstract Nursing Research has shown that a majority of
the perioperative patients experience anxiety directly related to anesthesia and surgery. The purpose of this integrative method study was to describe what causes anxiety in the patient during anesthesia and to describe what a nurse anesthetist can do to ease the perioperative anxiety. The study included 11 articles and two themes that form the basis of the result was found during the review: Factors that create anxiety and The nurse anesthetist’s abilities to reduce anxiety. The result may be of use for the nurse anesthetist when it comes to addressing the preoperative patient’s concerns and providing a good care. This can promote the patient’s participation, patient safety and may in turn lead to shorter hospital stays.
Innehåll
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Anestesi ... 1
Oro ... 1
Anestesiologisk omvårdnad ... 2
Evidensbaserad vård ... 3
Problemformulering ... 3
Syfte ... 3
Design ... 4
Urval ... 4Datainsamling ... 4
Problemidentifikation ... 4 Litteratursökning ... 4 Tabell 1: Sökord. ... 5Databearbetning ... 5
Dataevaluering ... 5Dataanalys ... 6
Etik ... 6
Resultat ... 6
Faktorer som skapar oro... 7
Känna sig utlämnad ... 7
Miljön ... 7
Oro över återhämtningen ... 7
Personalens tidsbrist ... 8
Anestesisjuksköterskans möjligheter att minska oro ... 8
Information och undervisning ... 8
Metoddiskussion... 9
Konklusion ... 12
Implikation ... 12
Referenser ... 1
-Bilagor ...
Bilaga A. ...
Tabell 2. Sökhistorik. ...Bilaga B. ...
Kvalitetsgranskningsprotokoll för litteraturstudie. ...Bilaga C. ...
Tabell 3: Artikelöversikt ...1
Inledning
Årligen genomför slutenvården i Sverige ca 800 000 kirurgiska ingrepp
(Socialstyrelsen., 2014). Majoriteten av dessa ingrepp utförs under anestesi. I den perioperativa verksamheten syftar anestesin främst till att förhindra lidande hos den som genomgår ingrepp eller undersökningar som annars skulle ha varit smärtsamma eller förknippade med starkt obehag. Dock anger många av de perioperativa patienterna att de upplevt oro inför, under och efter ett kirurgiskt ingrepp. Den perioperativa oron är främst kopplad till rädsla för smärta, obehag, medvetslöshet och själva operationen (Mitchell., 2005). Karlsson, Ekebergh, Mauléon och Almerud Österberg (2012) anger den perioperativa patientrollens passivitet och den kontrollförlust som det innebär att överlämna ansvaret för sin egen kropp till någon annan, som en stark källa till oro. Den perioperativa oron kan, förutom lidande och en försämrad upplevelse av ingreppet, ha fysiologiska effekter för patienten (Mottram., 2011). Bland dessa nämns bland annat ökad smärtkänslighet och en negativ effekt på patientens förmåga till rehabilitering efter ingreppet. En orolig patient kan dessutom ta längre tid i anspråk inför ingreppet, vilket i sin tur kan leda till förseningar i arbetet och högre kostnader för sjukvården (Mitchell., 2005).
Bakgrund
Anestesi
Anestesi definieras som bortfall av alla medvetna sinnesintryck såsom smärta, temperaturkänsla, tryck och kroppsläge och har till huvuduppgift är att eliminera den smärta och de obehagliga upplevelser som en operation kan medföra för den enskilde patienten (Hovind., 2013).
Generell anestesi (narkos) innebär att patienten försätts i ett reversibelt medvetslöst tillstånd. Lokal anestesi verkar genom att orsaka en reversibel nervblockad inom ett begränsat område. Valet av metod är beroende av patientens behov och typ av ingrepp (Hovind., 2013).
Oro
Ottosson & D’Elia (2008) menar att oro är en naturlig del av livet. Personer kan
uppleva oro på olika sätt, dels som rädsla och upprördhet som är den psykiska delen av oro eller den fysiska såsom spänningar i kroppen. Oro orsakas oftast av en rädsla för att något dåligt kommer att hända och är en överlevnadsstrategi, som går ut på att förutse och upptäcka faror. Det är vanligt att undvika det som orsakar oron, för att på så sätt undviks även de tänkta farorna. På kort sikt kan det vara en lättnad att undvika saker
2
som framkallar oro, men på lång sikt kan det leda till att personen undviker allt fler aktiviteter vilket gör att det sociala livet blir lidande. Genom att vara förberedd kan patienten känna en viss kontroll över sin oro. Både oro och rädsla handlar om vad som kan hända i framtiden. Oro är subjektiv till sin natur och trots att den inte är lika lätt att identifiera som fysiologiska reaktioner betyder det inte att oron är mindre verklig för den person som upplever den (ibid).
Ottosson och D’Elia (2008) menar vidare att oro kan utlösas genom inre och yttre faktorer. Yttre faktorer innebär att drabbas av sjukdom och/eller förlust av något slag medan inre faktorer hos individen innebär rädsla för att drabbas av sjukdom eller olyckor, men kan även utgöra osäkerhet och tvivel på den egna förmågan att klara av och hantera vissa händelser i livet. Oro och ångest inför framtiden är en
överlevnadsstrategi med syfte att hjälpa människor att kunna förutse eventuella hot som gör att individen söker säkerhet och trygghet (ibid). En stark långvarig oro och ångest har däremot en skadlig effekt på den psykiska hälsan men i förlängningen även på den fysiska i form av hypertoni, högre hjärtfrekvens och andra stressrelaterade symtom (Mottram., 2011).
Rosén, Svensson och Nilsson (2008) nämner faktorer som tidigare sjukdomshistoria, vårderfarenheter, social situation, ålder, kön och självuppfattning som faktorer som alla har betydelse för uppkomsten av oro inför anestesi. Ett centralt begrepp i
sammanhanget som syftar till att hantera oro är: coping, vilket definieras som: ”den taktik och de försvarsmekanismer som individen vidtar för att kunna hantera en stressande situation.” Dessa försvarsmekanismer är inte alltid av en medveten och strukturerad art och beror ytterst på individens grundförutsättningar” (Snyder., 1999, s9). Det tillkommer även de erfarenheter och åsikter som innehas utav patientens familj och sociala nätverk och som, på gott eller ont, kan komma att prägla patientens egna upplevelser (Krohne & Slangen., 2005).
Anestesiologisk omvårdnad
Anestesiologisk omvårdnad utgår från den enskilde patientens resurser och behov. Anestesisjuksköterskan ska inge patienten lugn, trygghet och förvissning om att han eller hon får professionell omvårdnad. Anestesisjuksköterskans uppgift är vidare att skapa tillit, trygghet för patienten och att arbeta förebyggande för att underlätta vård (Riksföreningen för anestesi och intensivvård & Svensk sjuksköterskeföreningen., 2012).
För att bemöta oro hos patienten skapar anestesisjuksköterskan en relation genom den perioperativa dialogen som tar upp patientens tidigare erfarenhet av vården,
förväntningar, behandlingar, och det stundande ingreppet. Den perioperativa dialogen består av tre delar som innefattar det pre- intra- och postoperativa samtalet mellan patient och sjuksköterska. Målet med samtalen är att skapa förutsättningar för en värdig vård, skydda patientens integritet och skapa patientsäker vård (Lindwall & von Post., 2009).
3
Enligt Mitchell (2005) har problematiken kring den perioperativa oron varit känd under lång tid, men det är först på senare år som omvårdnadsforskningen på allvar har börjat intressera sig för ämnet. Tidigare psykologiska förklaringsmodeller, som med tiden har visat sig vara otillräckliga eller i vissa fall direkt olämpliga, håller nu på att ersättas med nya rön, för att sjuksköterskan ska kunna bemöta den perioperativa oron i kraft av sin yrkesroll (de Bie, Massuger, Lenselink, Derksen, Prins, & Bekkers., 2011;
Mitchell., 2005; Rosén et al., 2008). Det har även tillkommit ytterligare metoder för att bemöta perioperativ oro hos patienter, till exempel: musikterapi och
avslappningsövningar (Johnson, Raymond, & Goss, 2012; Lin., 2010). Även
operationsmetodernas utveckling och dagkirurgins framväxt under de senaste 20 åren har betydelse. Antalet dagkirurgiska patienter ökar ständigt och operationer som tidigare innebar en längre tids sjukhusvistelse för patienten har idag ersatts av besök som endast tar några timmar, vilket förstärker behovet av kunskap om den
perioperativa oron från anestesisjuksköterskans sida (McIntosh & Adams., 2011; Mottram., 2011). Mitchell (2005) skriver: ”sjukvårdens alla tidigare metoder för uppskattning och förebyggande av perioperativ oro har blivit förlegade i och med den moderna dagkirurgins inträde” (s.73).
Evidensbaserad vård
Syftet med evidensbaserad vård är att använda sig av metoder som är beprövade, med den bästa tillgängliga vetenskapliga kunskapen inom området, som gör störst nytta för patienten och är mest kostnadseffektiva (Edberg, Ehrenberg, Friberg, Walin, Wijk, Öhlen., 2013). Att praktisera evidensbaserad vård innebär att ta fram vetenskapliga underlag för beslut om vilka vårdåtgärder som skall vidtas och att leda evidensbaserad vård innebär att aktivt bidra till att implementera ny kunskap (ibid).
Problemformulering
Oro kopplat till operativa ingrepp kan vara ett problem för den utsatta patienten och kunskap om hur och varför denna oro uppkommer, förebyggs eller lindras är
grundläggande för att anestesisjuksköterskan ska kunna ge en god vård.
Syfte
Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad som oroar patienter i samband med anestesi samt att beskriva vad anestesisjuksköterskan kan göra för att lindra oron.
4
Metod
Design
Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie enligt Polit och Tatano Beck (2012). För insamling, bearbetning och analys valdes den intergrativa metod
(mixmethod-review) som beskrivits av Whittemore och Knalf (2005). Den intergrativa metodens bredd gör det möjligt att kombinera data från såväl teoretisk som empiriska litteratur och forskning. Avsikten är att sammanfoga olika källor till en syntes i avsikt att förstå och kunna förklara ett fenomen (Polit & Beck., 2012; Whittemore & Knafl., 2005). Enligt Whittemore och Knafl (2005) är det väsentligt att den intergrativa studien utförs metodiskt för att undvika feltolkningar och bias i resultatet. Denna studie följer därför de fem steg som beskrivits av Whittemore och Knafl (2005):
1. problemidentifikation 2. litteratursökning 3. dataevaluering (kvalitetsbedömning) 4. dataanalys 5. presentation Urval
Studien inkluderar artiklar med tillgängliga abstract, hämtade från vetenskapliga tidskrifter (peer-review), som är publicerade mellan åren 2005-2014.
Exklusionskriterier var review-artiklar och forskning som berör barn.
Datainsamling
Problemidentifikation
Problemområdet identifierades genom studiens syfte: Att beskriva vad som oroar patienten i samband med anestesi samt att beskriva vad anestesisjuksköterskan kan göra för att lindra oron. Ett väl avgränsat syfte underlättade bedömningen av vilka artiklar som var relevanta eller icke-relevanta för studien (Whittemore & Knafl., 2005). Litteratursökning
De sökord som bedömdes vara relevanta för studiens syfte och som användes i
sökningen var: anesthesia, anxiety, nursing, perioperative. De databaser som valdes för sökningen var Cinahl och PubMed. Sökord som svarade mot studiens syfte
5 Tabell 1: Sökord.
Sökorden kombinerades med den booleska termen AND samt de inklusions- och exklusionskriterier som är nämnda i urvalet, för att ytterligare avgränsa sökningen och få fram ett mer specifikt resultat (Forsberg & Wengström., 2003).
Under sökningen framkom samma artiklar i de bägge databaserna vid åtskilliga tillfällen. För att underlätta översikten så står samtliga utvalda artiklar listade under Cinahl i sökhistoriken eftersom ingen av dessa förekom endast i Pubmed. Sökningen gav 125 artiklar där samtliga titlar granskades och abstrakt lästes inför urval 1. Av de granskade artiklarna befanns 26 svara mot studiens syfte (Bilaga A). Bland de
exkluderade studierna ingick: specifika riktlinjer, artiklar avsedda för
studenthandledning samt de artiklar som behandlade ångest och oro som inte gick att koppla till anestesisjuksköterskans verksamhet eller kompetensområde.
Databearbetning
Dataevaluering
I studiens tredje steg bedömdes artiklarnas kvalitet. Artiklarna lästes först igenom av bägge författarna och granskades i avsikt att få en överblick över materialet (Polit & Tatano Beck., 2012). Därefter kvalitetsgranskades varje artikel efter en egen framtagen kvalitetsgranskningsmall som var utformad efter Forsberg och Wengströms (2013) samt Whittemore och Knafls (2005) rekommendationer. Artiklarnas värde i förhållande till denna granskningsmall avgjorde vilka artiklar som ingick i den slutliga
litteraturstudien.
Kvalitetsgranskningsmallen (Bilaga B) består av 18 olika påståenden och artiklarna bedömdes efter hur många JA som besvarade dessa. De artiklar som fått 12-18 JA bedömdes vara av hög kvalitet. Artiklarna med 8-12 JA bedömdes vara av
medelkvalitet och de under 8 JA bedömdes vara av låg kvalitet.
Sökord Cinahl PubMed
Anesthesia Anesthesia (Cinahl heading) Anesthesia (MeSH term) Anxiety Anxiety (Cinahl heading) Anxiety (MeSH term) Nursing Nursing (Cinahl heading) Nursing (MeSH term) Perioperative Perioperative (Cinahl heading) Perioperative (MeSH term)
6
I urval 2 granskades 26 artiklar varav 11 artiklar ansågs svara väl mot studiens syfte och uppfyllde det kvalitetskrav som fastställdes genom kvalitetsgranskningsmallen. Av de resterande bedömdes 8 artiklar vara av hög kvalitet och 3 av medelkvalitet.
Artiklarna är redovisade i artikelöversikten, (bilaga C). Dataanalys
Analysens fjärde steg innebar en tolkning av artiklarnas relevans och kvalitet samt att skapa en syntes av deras innehåll. Artiklarna lästes igenom av bägge författarna i avsikt att genom att kondensera materialet kunna bilda kategorier och finna gemensamma subteman och teman, (tabell 2) (Polit & Tatano Beck., 2012). Fynden grupperades efter resultat. Avsikten därmed var att skapa en syntes av materialet från olika källor som svarar till denna studies syfte och därigenom, enligt Whittemore och Knafl (2005), ligger till grund för studiens resultat.
Tabell 2: Exempel från analys
Kategori Subtema Tema
Upplevelsen av brist på integritet och värdighet i väntan på operation skapade oro hos patienterna.
Känna sig utlämnad. Faktorer som skapar oro.
Ett pre-operativt besök från en anestesi-sjuksköterska gjorde att patienterna upplevde mindre perioperativ oro vid ankomsten till operations-avdelningen.
Information och undervisning.
Anestesisjuksköterskans möjligheter att minska oro.
Etik
Samtliga artiklar och det resultat som svarade till studiens syfte redovisades för att undgå bias. I de artiklar som ingick i studien redogjordes för etiska aspekter. (Polit & Beck., 2013). Artiklar som framtagits i marknadsföringssyfte ingick inte i studien (Forsberg och Wengström 2003).
Resultat
Efter granskningen av artiklar framkom följande teman i resultatet: Faktorer som skapar oro, med subtema: känna sig utlämnad, miljön, oro över återhämtning och personalens tidsbrist. Samt Anestesisjuksköterskans möjligheter att minska oro, med följande subtema: information och undervisning och icke farmakologiska metoder (musik, avslappning, handmassage)
7
Faktorer som skapar oro
Känna sig utlämnad
Förberedelser för en operation eller annat invasivt ingrepp var en källa till oro och ångest för patienten. Den preoperativa väntetiden i förberedelserummet bidrog till stress genom att ge tid för patienten att tänka och oroa sig kring det kommande ingreppet. Patienten kände ofta rädsla över att något skulle kunna gå fel under själva ingreppet eller över en kommande eventuell smärta eller obehag. Det som skapade oro var känslan av förändrad kroppsuppfattning i samband med operation, känslan av förlust av självständighet, personlig identitet under vistelse på sjukhuset och oro för familj och arbete samt en känsla av att händelserna var bortom egen kontroll (Brand, Munroe & Gavin., 2013; Deyirmenjian Karam & Salameh., 2006).
I studien av Gilmartin och Wright (2008) framkom att väntrum kan vara en källa till oro. Patienterna såg det som ett problem med att patienter av olika kön använder samma pre-operativa väntrum. Många upplevde sig utsatta och generade när de tvingades vänta tillsammans med medpatienter utav motsatt kön.
Miljön
Miljön på operationssalen var en stor stressfaktor då den associerade till det kirurgiska ingreppet. Operationssalen sågs som en egen speciell miljö där all utrustning var potentiellt orosframkallande. Ljudet i operationssalen, inskränktheten i rörelsefrihet då patienten befinner sig på operationsbordet och låg temperatur på salen var alla faktorer som upplevdes störande och bidrog till oro (Mitchell., 2008).
Patienter med tidigare oros- eller depressionsproblematik kände mer oro vid ankomsten till operationssalen och i samband med anestesiinduktion än de som saknade dessa erfarenheter. En annan bidragande faktor till oro under operationsförberedelserna är uppkoppling till övervakning och monitorering. Åsynen av medicinsk utrustning och ljud och alarm från monitorer och övervakningsutrustning uppfattades som en källa till oro (Haugen et al., 2009).
Oro över återhämtningen
Den postoperativa fasen upplevdes som en orosalstrande faktor trots att själva
operationen var överstånden. Smärta, illamående och kräkningar och andra bieffekter inverkade negativt på patientens upplevelse av oro (Gilmartin & Wright., 2008; Haugen et al., 2009). Även den efterföljande rehabiliteringen och pressen på att komma ”ur sängen” uppfattades som oroande. Somliga patienter uppgav att de var oförberedda på nästa steg i den operativa fasen. De tvingades lämna uppvakningsavdelningen innan de var redo för det och upplevde att detta orsakade dem oro och obehag (Worster & Holmes., 2009).
8 Personalens tidsbrist
I studien utförd utav Lee och Lee (2012) beskriver sjuksköterskor hur det inte alltid var möjligt att ta sig tid att gå igenom det förväntade förloppet och hur detta var en källa till oro för patienterna. Gilmartin och Wright (2009) beskriver hur patienterna kände sig övergivna i den operativa miljön och hur upplevd tidspress ifrån personalens sida gjorde att tekniska frågor fick prioritet över information och bemötande.
Anestesisjuksköterskans möjligheter att minska oro
Information och undervisning
Flera av artiklarna beskriver hur information kunde minska oro såväl pre- som postoperativt (Gilmartin & Wright., 2008; Haugen et al., 2009; Hoseini, Soltani, Babaee Beygi & Zarifsanaee., 2013). Denna information gavs i många olika former även om tonvikten studierna ligger på pre-operativa samtal med anestesisjuksköterska och ansvarig kirurg. Det pre-operativa samtalet kan antingen äga rum på
vårdavdelningen eller under väntan på operationsavdelningen och upplevs i bägge fallen positivt utav en majoritet utav patienterna i artiklarna. Detsamma gäller
möjligheten till fortlöpande information under väntetiden och eventuella uppdateringar kring förändringar i operationsprogrammet eller andra faktorer som rör operationen. Korrekt och personlig information har även betydelse för den upplevda oron
postoperativt och den efterföljande rehabiliteringen (Gilmartin & Wright., 2008; Haugen et al., 2009; Sadati et al., 2013; Worster & Holmes., 2009).
Informationssökning kring operation och anestesi kan vara ett försök från patientens sida att erhålla kontroll över situationen. Vilka coping-mekanismer patienten väljer beror på vilka resurser patienten äger i form av hälsa, energi, problemlösningsförmåga, social kompetens, social stöd eller materiella resurser. Behovet av kunskap kan skilja sig åt mellan olika kulturer. I vissa fall föredrar patienter att vara okunniga om det förväntade förloppet då kunskap bara ökar deras oro (Deyirmenjian et al., 2006). I en studie utförd av Lee och Lee (2013) framkom att perioperativ information och utbildning är ett bra instrument för att lindra patientens oro och främjar deras postoperativa återhämtning och rehabilitering. Personlig kontakt med
anestesisjuksköterskan, professionell framförhållning och en väl tilltagen patienttid ledder till minskad oro hos patienter. De mest använda metoderna att ge information till patienter var: muntlig information, information i form av olika broschyrer och muntlig förklaring med hjälp av bilder. Informationssökning på internet och att titta på
videoband är det sättet som patienterna minst föredrog att använda sig av. Att använda ett enkelt språk är att föredra när informationen ges. Den information som patienter efterfrågade mest var: detaljer om anestesiform, detaljer om operationen, perioperativa förberedelser och postoperativa förväntningar. (ibid)
9
Icke farmakologiska metoder (musik, avslappning, handmassage)
Gilmartin och Wright (2008) pekar i sin artikel på patientens behov av att bli bekräftad under den pre-operativa väntan. Att patienten blir sedd och görs delaktig i processen genom dialog leder till minskad perioperativ oro i många fall. Genom dialog med anestesisjuksköterskan kan patienten redogöra för sina egna farhågor och resurser, vilket hjälper anestesisjuksköterskan att bättre förstå vad det är som orsakar obehag för den enskilde patienten, genom att individanpassa den perioperativa omvårdnaden så att patientens egna styrkor kan användas på ett så effektivt sätt som möjligt (Gilmartin & Wright., 2008; Haugen et al., 2009; Sedati et al., 2013).
Gonzales et al., (2010) har granskat användningen utav den psykoterapeutiska
arbetsmetoden Guided Imagery och funnit den vara effektiv i att lindra perioperativ oro hos dagkirurgiska patienter.
I studien av Brand et al. (2013) framkom att användandet av handmassage i det perioperativa skedet minskade oro, ångest, stress och smärta hos patienter. För att kunna bedöma effekten av handmassage gjordes fysiologiska mätningar av
vitalparametrar som puls och blodtryck. De psykologiska effekterna av behandlingen utvärderades med hjälp av en visuell analog skala som visade att patienterna upplevde mindre stress kopplad till det operativa ingreppet efter att ha erhållit handmassage. Detta inkluderade även patienter som opererades i lokalbedövning. Handmassage som en aktiv form av stöd och beröring gav minskad ångest, oro, upplevelse av smärta samt mindre muskelspänningar. Cirkulationen förbättrades, hjärtfrekvensen och blodtrycket minskade och den mentala avslappningen ökade. Patienterna kände sig uppskattade och kände en högre nivå av komfort i den stressfyllda situationen. Den perioperativa tiden är en begränsad tid och därför kan handmassage vara ett bra sätt att hjälpa patienten att minska oro och ångest. Handmassage tar kort tid att lära och att genomföra och är därför är en både enkel och ekonomisk metod för att minska oro. (ibid)
Binns-Turner et al., (2009) visar i sin studie på hur musik kunde minska oron hos de patienter som var känsliga för ljuden i den perioperativa miljön och då även bidrog till minskad oro postoperativt.
Metoddiskussion
Syftet med studien var att beskriva vad som oroar patienter i samband med anestesi samt att beskriva vad anestesisjuksköterskan kan göra för att lindra oro. För insamling, bearbetning och analys av data valdes den integrativa metoden. Detta eftersom en första övergripande pilotsökning visade på en stor bredd i metodik och analysmetoder när det gällde att bedöma och beskriva oro. Den integrativa metoden, är en form av mixed-metod review som lämpar sig för att kunna bearbeta och kombinera kvalitativa och kvantitativa resultat till en syntes (Politi & Beck., 2012; Whittemore & Knafl., 2005).
10
Studiens inklusions- och exklusionskriterier samt kvalitetsgranskningsmallen utgjorde förutsättningarna för att kunna jämföra olika studiers resultat och metoder och för att kunna identifiera teman och subteman. Artikelsökningen begränsades till åren 2005-2014 för att generera ny forskning inom ämnet. En generell svaghet med en systematisk litteraturstudie är den att de inte tillför någon ny originaldata, vilket empiriska studier gör, men en styrka är att kunskapsluckor kan identifieras vilket pekar på behov av ny forskning i ämnet. Att inkludera artiklar med skiftande design nyanserar och stärker studiens validitet, då inget resultat väljs bort på grundval av metoden. Samtidigt ökar risken för bias då sammanfogandet av studier med olika design bygger på en personlig tolkning av materialet. Vi har därför valt att gå stegvist till väga och följa de
rekommendationer och fem steg som definierats utav Forsberg och Wengström (2013). Databaserna Cinahl och Pubmed inkluderar omvårdnadsforskning och valdes därför ut för litteratursökningen. De valda sökorden är meningsbärande ord som svarar till studiens syfte och inklusions -och exklusionskriterier (Forsberg & Wengström., 2013). Vid första urvalet gav sökningen 125 artiklar. Artiklarnas titlar och abstract lästes igenom med avsikten att fånga upp data som inte hade framkommit i artikelns titel och som kunde bidra till studiens syfte och resultat. Efter det andra urvalet återstod 26 artiklar som lästes i sin helhet av bägge författarna. Elva relevanta artiklar valdes ut. Artiklarna i detta tredje urval var de vars resultat helt och hållet svarade till studiens inklusionskriterier och syfte. Tio utav de elva artiklarna var kvantitativa. Forsberg och Wengström (2013) bekräftar att kvantitativ metod är den mest använda metoden då det gäller att beskriva och förklara samband, där statistiska och mätbara resultat eftersöks. Det var överraskade att fördelningen inte var jämnare och att det inte framkom fler kvalitativa studier i urvalet. Detta då begreppet perioperativ oro behandlar patientens subjektiva upplevelser och erfarenheter. Tydligt är att det saknas övergripande
konsensus inom forskningsområdet då ingen av de tio ovan nämnda artiklarna använde sig utav samma skalor eller mätinstrument för att beskriva sina fynd.
Litteratursökningens samtliga steg är väl definierade och beskrivs ingående i bilaga A tillsammans med sökord och sökvägar vilket vi menar stärker studiens reliabilitet. De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades efter en egen granskningsmall då det finns några tillgängliga mallar för studier med integrativ metod som grund som svarade till studiens syfte. Vi valde därför att använda oss av en modifierad
kvalitetsgranskningsmall för kvantitativa och kvalitativa studier som följer principer framtagna av Forsberg och Wengström (2013) och Whittemore och Knafl (2005). Whittemore och Knafl (2005) menar att den integrativa metoden inte kan använda sig av en i förväg fastställd granskningsmall utan att varje studie måste behandlas som en unik företeelse utifrån ämnesvalet och omvårdnadsforskningens komplexitet.
Samtliga 11 artiklar som kvalitetsgranskades inkluderades i studien. Åtta av artiklarna bedömdes ha hög kvalitet och tre vara av medelkvalitet.
11
Artiklarnas ursprungsländer var USA, UK, Libanon, Iran, Kina och Norge vilket inte förankrar studiens resultat i någon enskild kultursfär. Detta kan anses vara en god sak eftersom den perioperativa oron framträder som ett globalt fenomen i studien. Men det ställer samtidigt krav på att lösgöra sig från det synsätt som präglar vår egen
(författarnas) uppfattning om hur oro definieras och yttrar sig.
Samtliga artiklar var etiskt granskade då det enligt Forsberg och Wengström (2013) är viktigt att de inkluderade studierna har blivit prövade utav en etisk kommitté efter noggranna etiska överväganden. Artiklarnas resultat analyserades först enskilt och sedan tillsammans. Detta får ses som en fördel för studien och en styrka då vi hade olika förståelse för ämnet och texttolkning och därigenom kunde erhålla ett vidare perspektiv. Enligt Forsberg och Wengströms (2013) rekommendationer läggs stor vikt vid forskarnas olika perspektiv och förståelse vid tolkning av data. Dataanalysen var en stor utmaning på grund av de stora mängder data som skulle göras förståeliga.
Resultaten sammanställdes därför i en pågående diskussion där skapandet av subtema och därpå följande tema fick växa fram under processens gång (ibid).
Resultatdiskussion
Studien visar att den perioperativa patientens utsatta situation och den perioperativa miljön orsakar oro hos många patienter. I resultaten framkommer vidare att
anestesisjuksköterskans möjligheter för att minska oro hos patienter i samband med kirurgiska ingrep bestod utav information och undervisning samt av
icke-farmakologiska metoder. Anestesisjuksköterskan har även möjlighet att med aktiva åtgärder åstadkomma en så lugn omgivning som möjligt genom att minimera störande inslag i miljön.
Information och undervisning omnämndes som den mest betydelsefulla åtgärden i flera utav de granskade artiklarna (Gilmartin & Wright., 2008; Haugen et al., 2009; Hoseini, Soltani, Babaee Beygi & Zarifsanaee., 2013). Information som behandlade
pre-operativa förberedelser, anestesiform och postpre-operativa förväntningar var den som efterfrågades mest. För bästa effekt skulle denna information helst delges under ett personligt samtal med patienten och enkelt språk uppskattades (Lee & Lee., 2013). Enkla åtgärder som att hålla patienten informerad, uppdatera väntetider, ge information, förklara andra aspekter av vården, vara uppmärksam och ta sig tid att lyssna och
samtidigt ge verbal uppmuntran och bekräftelse till patienten, skapar förtroende mellan patienten och anestesisjuksköterskan och bidrar därmed till att minska oro. Patientens tillfredsställelse av vården och förloppet står i relation till god information och
kommunikation (Rhodes, Miles & Pearson., 2006).
Det fanns motsägelsefulla uppgifter i de studier som behandlar vikten av information. Där somliga artiklar pekade ut information och undervisning som den i särklass mest
12
effektiva metoden för att bekämpa perioperativ oro så fanns det andra som angav kunskap kring det förestående ingreppet och efterförloppet som en källa till oro i sig. Orsaken därtill står enligt vår mening att finna i studiernas infallsvinkel och syfte. I resultatet framkommer att kännedom om hur den pre-och operativa miljön påverkar patienterna och hur anestesisjuksköterska åstadkommer en lugn omgivning är av stor vikt för att förhindra uppkomsten av perioperativ oro. Miljön i väntrummet och på operationssalen har visat sig att vara en stor källa till oro hos patienter på grund av all utrustning som finns där och olika ljud som framkommer (Haugen et al., 2009; Mitchell., 2008). För att lindra oro hos patienten kan anestesisjuksköterskan använda sig av olika sorters musik (Binns-Turner et al., 2009). Eftersom varje patient är unik som individ och oro är svårbedömd, enligt Ottosson och D’Elia (2008) är det endast patienten själv som kan bedöma och avgöra vad som minskar eller lindrar hans/hennes oro och vilken slags musik skall användas.
Att få lov att behålla sin integritet genom hela vårdkedjan identifierades som en viktig fråga för patienter. Under väntan på en operation upplevde flertalet att de förlorade kontroll över både sin kropp och sin tid. Detta stärks i studien av Susleck et al., (2007) där patienterna beskriver känslan av att tappa kontrollen över kroppen och få känslan att bli behandlade som ett barn eller ett föremål.
Läkemedel förekom inte som en kategori i studien trots att pre-medicinering omnämns i flera av artiklarna som varande standardförfarande vid perioperativ oro. Trots detta är det bara en av artiklarna (Haugen et al., 2009) som försökt att utvärdera dess effekter och då utan att kunna påvisa några signifikanta skillnader i oro hos medicinerade kontra icke-medicinerade patienter.
Konklusion
Uppsatsens syfte var att undersöka vad som oroade den perioperativa patienten och vad för åtgärder som anestesisjuksköterskan kunde ta till för att lindra denna oro. Resultatet sammanställdes i två kategorier med underliggande subtema. Faktorer som skapar oro och anestesisjuksköterskans möjligheter att minska oro.
Implikation
Perioperativ oro är ett vanligt förekommande fenomen hos de patienter som anestesisjuksköterskan möter i sitt dagliga arbete. Det är därför av stor vikt att anestesisjuksköterskan äger ingående kunskap om fenomenet och hur hon kan motverka detta på bästa vis. Vilka metoder som står till buds avgörs av den enskilde patientens bakgrund och resurser samt den operativa miljöns beskaffenhet och är subjektiva till sin natur.
13
Resultatet av denna studie kan vara av betydelse för anestesisjuksköterskan för att kunna bättre bemöta oro hos patienter, få bättre förståelse för patienten som genomgår en operation och ge en god omvårdnad. Detta främjar både patientens delaktighet i planeringen av omvårdnaden, patientsäkerheten och kan möjligen leda till kortare vårdtider. Trots detta så saknas inte sällan övergripande strategier för bekämpandet av perioperativ oro och mer forskning kommer att krävas inom området.
Referenser
*Binns-Turner, P. G., Wilson, L. L., Pryor, E. R., Boyd, G. L., & Prickett, C. A. (2011). Perioperative Music and Its Effects on Anxiety, Hemodynamics, and Pain in Women Undergoing Mastectomy. AANA Journal, 79(4 Suppl), 21-7.
*Brand, L. R., Munroe, D. J., & Gavin, J. (2013). The Effect of Hand Massage on Preoperative Anxiety in Ambulatory Surgery Patients. AORN Journal, 97(6), 708-717.
de Bie, R., Massuger, L., Lenselink, C., Derksen, Y., Prins, J., & Bekkers, R. (2011).The role of Individually targeted information to reduce anxiety before colposcopy: a randomised controlled trial. BJOG: An International Journal of Obstetrics & Gynaecology, 118(8), 945-950.
*Deyirmenjian, M., Karam, N., & Salameh, P. (2006). Preoperative patient education for open-heart patients: a source of anxiety? Patient Education & Counseling, 62(1), 111-117.
Edberg, A-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Walin, L., Wijk, H., Öhlen, J. (2013). Omvårdnad på avancerad nivå-kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. Lund: Studentlitteratur
Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: interpretive data
synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20(2), 22-26. Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier.
Stockhom: Natur och Kultur.
*Gilmartin, J., & Wright, K. (2008). Day surgery: patients' felt abandoned during the preoperative wait. Journal of Clinical Nursing, 17(18), 2418-2425.
*Gonzales, E., Ledesma, R., McAllister, D., Perry, S., Dyer, C., & Maye, J. (2010). Effects of guided imagery on postoperative outcomes in patients undergoing same-day surgical procedures: a randomized, single-blind study. AANA Journal, 78(3), 181-188.
Halmstad högskola. (2013). Riktlinjer för skriftliga uppgifter och examensarbete. Halmstad: Halmstad högskola.
*Haugen, A., Eide, G., Olsen, M., Haukeland, B., Remme, A., & Wahl, A. (2009). Anxiety in the operating theatre: a study of frequency and environmental impact in patients having local, plexus or regional anaesthesia. Journal of Clinical
Nursing, 18(16), 2301-2310.
*Hoseini, S., Soltani, F., Babaee Beygi, M., & Zarifsanaee, N. (2013). The effect of educational audiotape programme on anxiety and depression in patients undergoing coronary artery bypass graft. Journal of Clinical Nursing, 22(11/12), 1613-1619.
Hovind, I. L. (red.). (2013). Anestesiologisk omvårdnad. Malmö: Studentlitteratur.
Johnson, B., Raymond, S., & Goss, J. (2012). Perioperative Music or Headsets to Decrease Anxiety. Journal of Perianesthesia Nursing, 27(3), 146-154.
Krohne, H., & Slangen, K. (2005). Influence of social support on adaptation to surgery. Health Psychology, 24(1), 101-105.
Karlsson, A., Ekebergh, M., Mauléon, A., & Almerud Österberg, S. (2012). “Is that My Leg?” Patients’ Experiences of Being Awake During Regional Anesthesia and Surgery. Journal of Perianesthesia Nursing, 27(3), 155-164.
*Lee, C., & Lee, I. F. (2013). Preoperative patient teaching: the practice and
perceptions among surgical ward nurses. Journal of Clinical Nursing, 22(17/18), 2551-2561.
Lin, P. (2012). An evaluation of the effectiveness of relaxation therapy for patients receiving joint replacement surgery. Journal of Clinical Nursing, 21(5/6), 601-608.
Lindwall, L., & von Post, I. (2009). Continuity created by nurses in the perioperative dialogue -- a literature review. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23(2), 395-401.
McIntosh, S., & Adams, J. (2011). Anxiety and quality of recovery in day surgery: a questionnaire study using Hospital Anxiety and Depression Scale and Quality of Recovery Score. International Journal of Nursing Practice, 17(1), 85-92. Mitchell, M. (2005) Anxiety management in Adult Day Surgery.
London: Whurr Publishers Ltd
*Mitchell, M. (2008). Conscious surgery: influence of the environment on patient anxiety. Journal of Advanced Nursing, 64(3), 261-271.
Mottram, A. (2011). Patients' experiences of day surgery: a parsonian analysis. Journal of Advanced Nursing, 67(1), 140-148.
Ottosson, J., & D'Elia, G. (2008). Rädsla, oro, ångest: behandling i samarbete. Stockholm: Liber.
Polit, D-F., & Tatano Beck, C. (2012). Nursing research. Appraising evidence for nursing practice.
Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincot Williams & Wilkins.
Riksföreningen för anestesi och intensivvård & Svensk sjuksköterskeförening. (2012). Kompetensbeskrivning: Legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård.
Rhodes, L., Miles, G., & Pearson, A. (2006). Patient subjective experience and
satisfaction during the perioperative period in the day surgery setting: A systematic review. International Journal of Nursing Practice, (12), 178-192.
Rosén, S., Svensson, M., & Nilsson, U. (2008). Calm or not calm: the question of anxiety in the perianesthesia patient. Journal of Perianesthesia Nursing, 23(4), 237-246.
*Sadati, L., Pazouki, A., Mehdizadeh, A., Shoar, S., Tamannaie, Z., & Chaichian, S. (2013). Effect of preoperative nursing visit on preoperative anxiety and
postoperative complications in candidates for laparoscopic cholecystectomy: a randomized clinical trial. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27(4), 994-998. Socialstyrelsen. (2014). Statistikdatabas för operationer I sluten vård.
Hämtad 2014-05-21, från:
Http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/operationerislutenvard
Snyder, C. R. (1999) Coping: the psychology of what works. Cary, NC, USA: Oxford University Press
Susleck, D.,Willocks, A.,Secrest,J.,Norwood,
B-K.,Holweger,J.,Davis,M.,&Trimpey,M.(2007), The perianesthesia experience from the patient`s perspective. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 22(1), 10-20.
Whittemore, R., & Knafl, K. (2005). The integrative review: updated methodology. Journal of Advanced Nursing, 52(5), 546-553.
*Worster, B., & Holmes, S. (2009). A phenomenological study of the postoperative experiences of patients undergoing surgery for colorectal cancer. European Journal Of Oncology Nursing, 13(5), 315-322.
Bilagor
Bilaga A.
Tabell 2. Sökhistorik.
Datum Databas Sökord/Limits/Boolska operatörer Antal träffar Lästa abstract Urval 1 Urval 2
2014-05-22 Cinahl Anesthesia AND Anxiety, Limits: eng.
2005-2014, adult, abstract, peer review
81 40 9 9
2014-05-22
Cinahl Anesthesia AND
Anxiety AND Nursing, Limits: eng, 2005-2014, adult, abstract, peer review
28 28 1 1
2014-05-22 Cinahl Anesthesia AND Anxiety AND Nursing
AND Perioperative, Limits: eng, 2005-2014, adult, abstract, peer review
8 8 0 0
2014-05-22 Cinahl Anxiety AND Nursing Limits: eng, 2005-2014,
adult, abstract, peer review
864 0 0 0
2014-05-22
Cinahl Anxiety AND Nursing
AND Preoperative Limits: eng, 2005-2014, adult, abstract, peer review
50 30 11 1
2014-05-22 Cinahl Anxiety AND Perioperative
Limits: eng, 2005-2014, adult, abstract, peer review
42 0 0 0
2014-05-24 Pubmed Anesthesia AND Anxiety
Limits: eng, 2005-2014, adult, abstract,
546 0 0 0
2014-05-24 Pubmed Anesthesia AND Anxiety AND Nursing
Limits: eng, 2005-2014, adult, abstract,
44 18 5 0
2014-05-24 Pubmed Anesthesia AND Anxiety AND Nursing
AND Perioperative Limits: eng, 2005-2014, adult, abstract,
Bilaga B.
Kvalitetsgranskningsprotokoll för litteraturstudie.
Utarbetad efter principer beskrivna av Forsberg & Wengström (2013) och Whittemore och Knalf (2005).
Bakgrund
1.
Finns det vetenskaplig och teoretisk förankring beskriven? Ja/Nej Problemformulering2. Är problemformulering avgränsad? Ja/Nej 3. Är syftet med studien tydligt presenterat? Ja/Nej Etik.
4. Föreligger det en etisk övervägning i studien? Ja/Nej Urval
5. Är urvalet relevant? Ja/Nej
6. Är urvalskriterierna tydligt beskrivna? Ja/Nej 7. Redovisar studien bortfall? Ja/Nej
8. Är undersökningsgruppen lämplig för studien? Ja/Nej Metod för datainsamling
9. Är datainsamlingen tydligt beskriven? Ja/Nej 10. Är modellbeskrivningen tydligt? Ja/Nej
11. Är data systematisk samlad genom t.ex. Intervjuguide, enkät eller protokoll? Ja/Nej
Datanalys
12. Är dataanalys och tolkning av resultat diskuterade? Ja/Nej 13. Är resultaten trovärdiga och källor angivna? Ja/Nej
14. Är resultaten pålitliga och trovärdiga? Ja/Nej Utvärdering
15. Kan resultatet återkopplas till problemformulering? Ja/Nej 16. Stödjer presenterade data forskarens resultat? Ja/Nej 17. Är resultaten klinisk relevant? Ja/Nej
18. Har metodiska brister och risker för bias diskuterats? Ja/Nej Ska artikeln inkluderas i resultatet? Ja/Nej
B
il
a
g
a
C
.
T
a
b
el
l
3
:
A
rt
ik
el
ö
v
er
si
k
t
P u b li k a ti o n så r, L a n d , D a ta b a s F ö rf a tt a re T it el S y ft e M et o d , U rv a l, B o rt fa ll S lu ts a ts V et en sk a p li g k v a li te t 20 11 , U SA , C in ah l B in ns -T ur ne r, P. , L aw W ils on , L ., Pr yo r, E ., B oy d, G ., & P ri ck et t, C . Pe ri op er at iv e m us ic a nd it s ef fe ct s on a nx ie ty , he m od yn am ic s, a nd p ai n in w om en u nd er go in g m as te ct om y A tt u nd er sö ka e ff ek te n av m us ik en s på ve rk an g en om fö rä nd ri ng ar i bl od tr yc k, hj är tf re kv en s, o ro o ch sm är ta h os k vi nn or m ed di ag no st is er ad b rö st ca nc er so m g en om gi ck m as te kt om i. K va si -e xp er im en ta l s tu di e so m in kl ud er ad e 24 pa ti en te r va ra v 11 u tg jo rd e ko nt ro llg ru pp en . I nt et re do vi sa t b or tf al l. In te rv en ti on sg ru pp en s om ha de ly ss na t p å m us ik i fö rb in de ls e m ed m as te kt om i k än de m in dr e or o så vä l f ör e so m e ft er in gr ep pe t j äm fö rt m ed ko nt ro llg ru pp en . V id ar e up pl ev de k vi nn or na i in te rv en ti on sg ru pp en m in dr e sm är ta po st op er at iv t j äm fö rt m ed ko nt ro llg ru pp en . M ed el 20 13 , U SA , C in ah l B ra nd , L ., M un ro e, D ., & G av in , J . T he e ff ec t o f ha nd m as sa ge on p re op er at iv e an xi et y in am bu la to ry s ur ge ry pa ti en ts . A tt f as ts tä lla o m ha nd m as sa ge k un de h jä lp a pa ti en te r at t k än na s ig m in dr e or ol ig a i v än ta n på in gr ep pe t. K va si -e xp er im en ta l s tu di e m ed f ör -o ch e ft er te st s om ut vä rd er in g oc h ic ke -sl um pv is u rv al a v pa ti en te r ti ll in te rv en ti on o ch ko nt ro ll gr up p. 1 01 pa ti en te r up pf yl ld e kr it er ie rn a. A v de ss a sl ut fö rd e 45 s tu di en i in te rv en ti on s gr up p oc h 41 i k on tr ol l g ru pp . B or tf al l: 15 . Pr eo pe ra ti v ha nd m as sa ge ha r vi sa t s ig v ar a en v ik tig ti llf re ds st äl la nd e fa kt or f ör vå ra p at ie nt er . U tö va nd e av ha nd m as sa ge h ar i gr un de n fö rä nd ra t h ur v i t ar h an d om v år a pa tie nt er . V år a sj uk sk öt er sk or ä r m er m ed ve tn a om p at ie nt er na s ic ke m ed ic in sk a be ho v oc h vi lk en r ol l s ju ks kö te rs ko r sp el ar f ör a tt f ör bä ttr a pa ti en te rs u pp le ve ls e av da gk ir ur gi sk v år d. . H ögP u b li k a ti o n så r, L a n d , D a ta b a s F ö rf a tt a re T it el S y ft e M et o d , U rv a l, B o rt fa ll S lu ts a ts V et en sk a p li g k v a li te t 20 05 , L ib an on , C in ah l D ey ir m en ji an , M ., K ar am , N ., & S al am eh , P . Pr eo pe ra ti ve p at ie nt ed uc at io n fo r op en -h ea rt pa ti en ts : A s ou rc e of an xi et y? A tt u tv är de ra e ff ek te n av pr eo pe ra ti v pa ti en tu tb ild ni ng p å ån ge st oc h fy si ol og is k åt er hä m tn in g på p at ie nt er so m h ar g en om gå tt öp pe n hj är tk ir ur gi . K va si -e xp er im en ta l s tu di e so m in kl ud er ad e 11 0 pa ti en te r. 57 p at ie nt er in gi ck i ex pe ri m en ta l g ru pp oc h 53 i ko nt ro llg ru pp . B or tf al l 0 . D et f in ns in ge n en sk ild m et od f ör a tt ut bi ld a al la pa ti en te r: v ad s om ä r fr am gå ng sr ik t i e tt sa m m an ha ng o ch k ul tu r be hö ve r in te v ar a de t i e tt an na t. H ög 20 08 , U K , C in ah l G ilm ar ti n, J ., & W ri gh t, K . D ay s ur ge ry : p at ie nt s’ f el t ab an do ne d du ri ng th e pr eo pe ra ti ve w ai t. A tt b es kr iv a oc h ut vä rd er a pa ti en te rs e rf ar en he t a v m od er n da gk ir ur gi . E n he rm eu ne ut is k, fe no m en ol og is k st ud ie d är 20 p at ie nt er f ic k re do gö ra fö r si na u pp le ve ls er g en om os tr uk tu re ra de in te rv ju er . E ft er tr an sk ri be ri ng f an n fo rs ka rn a 4 ge no m gå en de te m a vi lk a ut gö r st ud ie ns re su lta t. In ga b or tf al l re do vi sa de . E n m aj or ite t a v pa ti en te rn a kä nd e si g ut lä m na de o ch öv er gi vn a pr e-op er at iv t tr ot s at t d e va r om gi vn a av vå rd pe rs on al . H ög
P u b li k a ti o n så r, L a n d , D a ta b a s F ö rf a tt a re T it el S y ft e M et o d , U rv a l, B o rt fa ll S lu ts a ts V et en sk a p li g k v a li te t 20 10 , U SA , C in ah l G on za le s, E ., L ed es m a, R ., M cA lli st er , D ., Pe rr y, S ., D ye r, C ., & M ay e, P . E ff ec ts o f gu id ed im ag er y on p os to pe ra ti ve o ut co m es in p at ie nt s un de rg oi ng sa m e-da y su rg ic al pr oc ed ur es : A r an do m iz ed , si ng e-bl in d st ud y. A tt u tv är de ra e ff ek te n av pr e-op er at iv av sl ap pn in gs te ra pi h os am bu la to ri sk a pa tie nt er . R an do m is er ad b lin d st ud ie m ed 4 4 de lta ga re jä m nt fö rd el ad e m el la n en in te rv en ti on sg ru pp o ch e n ko nt ro llg ru pp . In te rv en ti on sg ru pp en f ic k m öj lig he t a tt ly ss na ti ll av sl ap pn in gs öv ni ng ar k or t fö re e tt d ag -k ir ur gi sk t in gr ep p. In ga b or tf al l f in ns re do vi sa de . In te rv en ti on sg ru pp en k än de m in dr e or o jä m fö rt m ed ko nt ro llg ru pp en . D e up pv is ad e äv en m in dr e sm är tn iv åe r oc h be hö vd e ko rt ar e vå rd tid f ör e he m gå ng . M ed el 20 09 , N or ge , C in ah l H au ge n, S ., E id e, G ., O ls en , M ., H au ke la nd , B ., R em m e, Å ., & W ah l, A . A nx ie ty in th e op er at in g th ea tr e: a s tu dy o f fr eq ue nc y an d en vi ro m en ta l i m pa ct in pa ti en ts h av in g lo ca l, pl ex us o r re gi on al an ae st he si a. A tt u tv är de ra f ör ek om st en av in tr a-op er at iv o ro , m ilj ön s in ve rk an p å in tr a-op er at iv o ro s am t a tt un de rs ök a sa m ba nd et in tr ao pe ra tiv o ro o ch ån ge st pr ob le m at ik o ch de pr es si on . K va nt it at iv m et od . Pa ti en te r so m g en om gå tt in gr ep p i r eg io na l a ne st es i fi ck b es va ra f rå go r om hä ls os ta tu s oc h si na up pl ev el se r i s am ba nd m ed in gr ep pe t g en om e tt fr åg ef or m ul är . 1 43 pa ti en te r ti llf rå ga de s, 1 1 ne ka de a tt de lta , 1 3 pa ti en te r ex kl ud er ad es p å gr un d av g en er el l a ne st es i, sp rå ks vå ri gh et er e lle r ko gn iti v sv ik t. Pa ti en te r m ed k än d ån ge st - el le r de pr es si on sp ro bl em at ik up pv is ad e hö gr e or o i sa m ba nd m ed in gr ep pe t ä n öv ri ga . H ög
P u b li k a ti o n så r, L a n d , D a ta b a s F ö rf a tt a re T it el S y ft e M et o d , U rv a l, B o rt fa ll S lu ts a ts V et en sk a p li g k v a li te t 20 13 , I ra n, C in ah l H os ei ni , S ., So lta ni , F ., B ey gi B ab ae e, M ., & Z ar if sa na ee , N . T he e ff ec t o f ed uc at io na l au di ot ap e pr og ra m m e on an xi et y an d de pr es si on in pa ti en ts u nd er go in g co ro na ry a rt er y by pa ss gr af t. A tt u tv är de ra e ff ek te n av fö rh an ds in sp el ad in fo rm at io n på p at ie nt er s up pl ev el se r av o ro o ch ne ds tä m dh et i sa m ba nd m ed e n hj är t-op er at io n. R an do m is er ad k lin is k st ud ie . 7 0 pa ti en te r fö rd el ad es m el la n en in te rv en ti on sg ru pp o ch e n ko nt ro llg ru pp . In te rv en ti on sg ru pp en f ic k ly ss na ti ll au di o-in fo rm at io n rö ra nd e in gr ep pe t. In te rv en ti on sg ru pp en up pv is ad e lä gr e ni vå er a v or o oc h ne ds tä m dh et p os t-op er at iv t j äm fö rt m ed ko nt ro llg ru pp en . H ög 20 12 , K in a, C in ah l L ee , C -K ., & L ee F -K Pr eo pe ra ti ve p at ie nt te ac hi ng : t he p ra ct ic e an d pe rc ep ti on s am on g su rg ic al w ar d nu rs es . A tt u nd er sö ka s am ba nd m el la n up pf at tn in g oc h pr ak tik en a v pr e-op er at iv un de rv is ni ng o ch ä ve n de fa kt or er s om p åv er ka r ti llh an da hå lla nd et a v un de rv is ni ng u r pe rs pe kt iv av s ju ks kö te rs ko r so m ar be ta r i op er at io ns av de ln in ga r. K va nt ita tiv m et od d är st ud ie n ut fö rd es m ed h jä lp ut av e tt f rå ge fo rm ul är . U rv al et v ar 1 00 sj uk sk öt er sk or m ed ko pp lin g ti ll op er at io ns av de ln in ge n. B or tf al l: 14 s ju ks kö te rs ko r be sv ar ad e in te e nk ät en .. Sj uk sk öt er sk or s om a rb et ar på o pe ra ti on sa vd el ni ng en hi nn er in te m ed a tt be dr iv a pr eo pe ra ti v un de rv is ni ng . D en p ri or ite ra s in te p å gr un d av f ör h ög ar be ts be la st ni ng i de n kl in is ka m ilj ön . H ög 20 08 , U K , C in ah l M itc he ll, M . C on sc io us s ur ge ry : in fl ue nc e of th e en vi ro nm en t o n pa ti en t an xi et y. A tt u nd er sö ka p at ie nt en s ån ge st s om u pp st år f rå n tid ig ar e er fa re nh et er a v kl in is k m ilj ö i s am ba nd m ed e n op er at io n un de r lo ka l/r eg io na l a ne st es i o ch at t a vs lö ja d e sp ec if ik a as pe kt er s om p at ie nt er fi nn er v ar a ån ge st vä ck an de oc h m öj lig he te n av a tt av sk rä ck a de m f rå n at t vä lja s åd an a ne st es i f or m . K va nt it at iv m et od . I st ud ie n in kl ud er ad es 5 23 pa ti en te r so m s ku lle be sv ar a et t f rå ge fo rm ul är . Sa m m an la gt v ar d et 2 14 pa ti en te r so m g en om gi ck st ud ie n. B or tf al l: 59 % Fö r at t m in sk a ån ge st o ch or o ho s pa ti en te r är d et nö dv än di gt a tt ta h än sy n til l tid ig ar e er fa re nh et er o ch a tt ge in fo rm at io n om v al et a v an es te si fo rm i go d tid f ör e in gr ep pe t. H ö
P u b li k a ti o n så r, L a n d , D a ta b a s F ö rf a tt a re T it el S y ft e M et o d , U rv a l, B o rt fa ll S lu ts a ts V et en sk a p li g k v a li te t 20 13 , I ra n, C in ah l Sa da ti, L ., Pa zo uk i, A ., M eh di za de h, A ., Sh oa r, S. , Ta m an na ie , Z ., & C ha ic hi an , S . E ff ec t o f pr eo pe ra ti ve nu rs in g vi si t o n pr eo pe ra ti ve a nx ie ty a nd po st op er at iv e co m pl ic at io ns in c an di da te s fo r la pa ro sc op ic ch ol ec ys te ct om y: a ra nd om iz ed c lin ic al tr ia l. A tt u nd er sö ka o m p re -op er at iv a sj uk sk öt er sk es am ta l på ve rk ar p re -o pe ra ti v or o. Se m i-ex pe ri m en ta l, ra nd om is er ad s tu di e. 1 00 pa ti en te r fö rd el ad es m el la n ko nt ro llg ru pp o ch in te rv en ti on sg ru pp . K on tr ol lg ru pp en e rh öl l no rm al o m vå rd na d, in te rv en ti on sg ru pp en f ic k de ss ut om m öj lig he t t ill tv å pe rs on lig a sa m ta l m ed e n sj uk sk öt er sk a. E tt på av de ln in ge n i v än ta n på in gr ep pe t o ch e tt i sa m ba nd m ed a nk om st ti ll op er at io ns av de ln in ge n. In ga b or tf al l ä r re do vi sa de . In te rv en ti on sg ru pp en h ad e up pl ev t m in dr e pr e-op er at iv o ro , d e up pl ev de de ss ut om m in dr e ill am åe nd e oc h sm är ta po st -o pe ra tiv t o ch m ob ili se ra de s tid ig ar e jä m fö rt m ed ko nt ro llg ru pp en . M ed el 20 09 , U K , C in ah l W or st er , B ., & H ol m es , S . A p he no m en ol og ic ia l s tu dy of th e po st op er at iv e ex pe ri en ce s of p at ie nt s un de rg oi ng s ur ge ry f or co lo re ct al c an ce r. A tt u nd er sö ka p at ie nt er s up pl ev el se r av åt er hä m tn in g un de r de n po st op er at iv a fa se n ef te r ko lo re kt al r es ek ti on m ed en d-to -e nd a na m os to si s. K va lit at iv d es kr ip ti v fe no m en ol og is k st ud ie ba se ra d på in di vi du el la in te rv ju er . 20 p at ie nt er v ar in te rv ju ad e. In ga b or tf al l ä r re do vi sa de . D e in te rv ju ad e pa ti en te rn a be sk re v fö rl us te n av vä rd ig he t o ch d en te kn is ka op er at io ns m ilj ön s om or oa nd e fa kt or er o ch h ur de n po st op er at iv a åt er hä m tn in ge n på ve rk ad es ut av d er as s in ne st ill st ån d oc h ev en tu el la o ro . H ög
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Peter Bergholtz Bianca Kalajdzic
