Examensarbete för Kandidatexamen i Oral hälsa 15 hp Fakulteten för hälsovetenskap VT 2021
Självupplevd oral hälsa hos gastric bypass-opererade individer
Gadier Saleh och Noura Rassa
Författare
Gadier Saleh och Noura Rassa
Titel
Självupplevd oral hälsa hos gastric bypass-opererade individer
Engelsk title
Self-perceived oral health in gastric bypass-operated individuals
Handledare Sara Henricsson
Examinator Pia Andersson
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att undersöka hur gastric bypass-opererade individer upplever sin orala hälsa efter kirurgin. En empirisk studie med en kvalitativ ansats genomfördes. Datainsamlingen som användes var semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som underlag. Urvalet bestod av åtta informanter i åldrarna 24–64 och som valdes genom ett snöbollsurval. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultatet redovisas utifrån temat Förändringar efter gastric bypass-operation relaterat till oral hälsa. Informanterna upplevde att de fått erosionsskador, karies, muntorrhet, oral halitosis och parodontala problem postoperativt. Samtliga informanter upplevde en försämrad allmänhälsa efter operationen och förändrade kostvanor som innebar att de började äta regelbundna måltider med korta tidsintervall. Slutsatsen av studien visar att informanterna upplevde en försämrad oral hälsa efter gastric bypass-operationen, där erosionsskador, karies, muntorrhet, oral halitosis och parodontala problem angavs till följd av de förändrade kostvanorna samt den påverkan på den allmänna hälsan som uppstod till följd av operationen.
Ämnesord
Fetma, Gastric bypass, Oral hälsa, Orala hälsoproblem, Självupplevd oral hälsa
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 5
1.1 Fetma………..5
1.2 Gastric bypass ………6
1.3 Oral hälsa………8
1.4 Självupplevd oral hälsa ………..8
1.4.1 Karies ………10
1.4.2 Erosionsskador………...10
1.4.3 Muntorrhet………...10
1.4.4 Oral halitosis……….………...11
1.4.5 Gingivit……….……….11
1.4.6 Parodontit………...11
1.5 Gastric bypass och oral hälsa……….12
2. Syfte ... …12
3. Material och metod…. ... 13
3.1 Design… ... 13
3.2 Urval och genomförande ... 13
3.3 Pilotintervju………..14
3.4 Datainsamling………...…14
3.5 Bearbetning och analys ... ..…15
3.6 Trovärdighet ... .16
3.7 Förförståelse ... .16
4. Etiska aspekter………17
5. Resultat ... ..18
5.1 Allmänhälsa till följd av operationen… ………...18
5.1.1 Påverkan på den allmänna hälsan ………..19
5.2 Oral hälsa före och efter operationen……….20
5.2.1 Upplevelse av oral hälsa före operationen………..20
5.2.2 Upplevelse av oral hälsa efter operationen ………21
5.3 Kostvanor till följd av operationen………23
5.3.1 Kostvanor………...23
6. Diskussion ... ….25
6.1 Metoddiskussion ... .25
6.1.1 Urval ... .25
6.1.2 Datainsamling och analysprocess ... .26
6.2 Resultatdiskussion ... .27
7. Slutasats ... .30
8. Referenser ... .31 Bilaga 1. Informationsblad
Bilaga 2. Samtyckesblankett Bilaga 3. Intervjuguide
1. INTRODUKTION 1.1 Fetma
Enligt världshälsoorganisationen (WHO) definieras fetma som en patologisk fettansamling i kroppen, vilket påverkar det fysiska hälsostatuset negativt (WHO, 2020).
Fetma har ökat kraftig de senaste åren både globalt och i Sverige. Under 2016 var 650 miljoner vuxna individer i världen drabbade av fetma, vilket motsvarar 13% av den sammanlagda populationen. Av dessa var 11% män och 15% kvinnor (WHO, 2020). I Sverige år 2018 var det 51% av befolkningen som hade fetma (Folkhälsomyndigheten, 2020). Enligt Branca et al. (2007) är förändrad livsstil en trolig förklaring till ökade prevalensen av fetma. Det är lätt att få tag på livsmedel och snacks som innehåller socker och fett. Det fysiska arbetet har också minskat mot tidigare och istället har en stillasittande livsstil brett ut sig i samhället (Branca et al. 2007). Bakomliggande faktorer till fetma kan vara genetiska, biologiska, beteendemässiga, sociala och miljömässiga. Kontinuerligt intag av kolhydrater, socker, fett, låg fysiskt aktivitet samt ätstörningar är riskfaktorer för sjukdomen (Yumuk et al. 2015).
Fetma är en kronisk sjukdom som har definierats som en riskfaktor för andra sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2, artros, astma samt vanliga former av cancer. Den psykiska hälsan påverkas också av fetma. Individer med fetma kan lida av djup depression, stress och dålig självbild (Luppino et al. 2010). För att kunna diagnostisera fetma används måttet Body Mass Index (BMI). Indexet mäter en individs kroppsvikt i kilo (kg) dividerat med kroppslängden (m) i kvadrat (m2) (WHO, 2020). BMI- gränsvärdet för undervikt är <18,5 och ≥ 25 för övervikt. En person med ett BMI på ≥ 30 är en person som lider av fetma (Folkhälsomyndigheten, 2020).
Det finns olika metoder för behandling av fetma. Bland dessa ingår kostbehandlingar, ökad fysisk aktivitet, läkemedel och kirurgi. Kostbehandlingen grundas på att minska mängden energi som tillförs i kroppen. Det gör att förbrukningen av energi blir större än tillförseln vilket leder till viktminskning. Med kostbehandling brukar en individ gå ner tre till tio kilo under ett år, men det är inte ovanligt att individen återgår till den
ursprungliga kroppsvikten efter några år. Kostbehandling bör kompletteras med fysisk aktivitet för effektivare resultat. Med fysisk aktivitet förbränner kroppen en del energi, även vid enklare aktiviteter som exempelvis vid promenerad. Läkemedel för viktminskning reglerar aptiten, minskar upptaget av energi och triggar energiförbrukning i kroppen. De flesta av läkemedlen för viktminskning har emellertid uppvisat farliga biverkningar. Av den orsaken säljs de inte på den svenska marknaden (SBU, 2002). Den mest effektiva metoden för viktminskning är kirurgi (Miras et al. 2012).
1.2 Gastric bypass
Gastric bypass är den vanligaste och mest effektiva kirurgiska metoden för behandling av fetma (Fried et al. 2008 ). Det kirurgiska ingreppet genomförs genom att koppla bort cirka 95% av magsäcken och istället skapas en liten magsäcksficka på 15–30 milliliter. På så sätt förminskas magsäcken så den rymmer cirka 10 % av sin ursprungliga storlek. Istället för att magsäcken leder till tolvfingertarmen kopplas den lilla magsäcksfickan till mellersta delen av tunntarmen (Victorzon, 2008). Detta medför att patienter som genomgått kirurgi snabbare upplever mättnadskänsla, men det leder också till ett försämrat näringsupptag (Grindel & Grindel, 2006).
För att kunna genomföra en gastric bypass ska en person ha uppfyllt vissa kriterier. I Sverige utförs fetmakirurgi på individer vars hälsa är i fara, efter flera misslyckade viktnedgångsförsök och personer som är >18 år. Patienterna som ska kunna bedömas för fetmakirurgi ska ha ett BMI >40 eller ett BMI >35 med någon fetmaförorsakade sjukdom.
Kontraindikationer för att genomföra gastric bypass är bland annat mindre än sex månader genomgången hjärtinfarkt, kranskärlsjukdomar, svår lungsjukdom och tillstånd som allvarligt kan påverka anestesi eller sårläkning efter kirurgin (Socialstyrelsen, 2009).
Operationen har uppvisat goda resultat vad gäller eliminering av olika sjukdomar som exempelvis diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar (Liakopoulos et al. 2019).
Patienterna som genomgått gastric bypass kan däremot få flera postoperativa komplikationer. Enligt Barth & Jenson (2006) klassificeras postoperativa komplikationer
både som tidiga komplikationer inom de första 30 dagarna eller sena, vilket innebär att de uppkommer efter >30 dagar. Den vanligaste tidiga postoperativa komplikationen är infektionen sepsis, där den främsta bidragande orsaken kan vara bakterieansamling och fukt i hudveck intill såren. Komplikationer som ärrbråck, näringsbrist och utveckling av gallsten tillhör de sena komplikationerna (Barth & Jenson, 2006). Furtado (2010) menar att det finns en väsentlig risk för undernäring efter gastric bypass. Det är därför av särskild vikt att ge god information kring kosten preoperativt, men även en god postoperativ uppföljning, vilket kan bidra till att flera näringsproblem kan undvikas (Furtado, 2010).
Därtill kan ingreppet orsaka negativa konsekvenser i form av hypoglykemi, anemi och depression (Liakopoulos et al. 2019).
I en studie av Silver et al. (2006) uppmanades gastric bypass-opererade individer att avstå från sötsaker, sodavatten samt minska intag av kalori- och fettrik kost. Dessutom skulle en näringsrik kost med mineraler och vitaminer, som exempelvis bröd, nötter och mjölk uteslutas av individerna efter operationen (Silver et al. 2006). Till följd av detta, kan individen få vitamin-, protein- och mineralbrist (Karmali et al. 2010). I en studie av Parshant et al. (2017) visades att 82% av patienterna som genomgått gastric bypass upplevde svårigheter i att äta, tugga och transponera födan. Därtill hade patienterna även kräkningar som komplikation efter operationen (Parshant et al. 2017). I en annan studie visades att patienter som hade genomgått operationen kände att de behövde tugga maten längre samt upplevde att de inte kunde dricka något till maten, på grund av den minskade magsäckvolymen. Utöver det måste patienten äta flera små måltider under dagen med korta intervall (Burgmer et al. 2005).
Gastric bypass-opererade patienter löper en stor risk för att drabbas av dumpingsyndrom, vilket är en komplikation som kan ge symptom som illamående, kallsvettningar, trötthet, magkramper och kraftlöshet (Kruseman et al. 2010). Det som orsakar symtomen är en för snabb magsäckstömning (Stocker, 2003), främst vid intag av söta livsmedel som godis, läsk och bakverk (Moizé et al. 2010). Det finns flera utförda studier som har undersökt oral hälsa efter en gastric bypass och kommit fram till en försämrad oral hälsa, som
upprätt först efter tre månader (Marsicano et al. 2011, Hauge & Baechle, 2008, Karlsson et al. 2018).
1.3 Oral hälsa
Begreppet oral hälsa definieras som ett tillstånd i munhålan fritt från kroniska smärtor, obehag samt sjukdomar som kan ha en påverkan i den kraniofaciala regionen. Den orala hälsan har en association med den allmänna hälsan och har en direkt inverkan på en individs livskvalitet, välbefinnande och den självupplevda orala hälsan (Glick et al. 2016, Couto et al. 2018).
1.4 Självupplevd oral hälsa
Den självupplevda orala hälsan är en subjektiv upplevelse och kan därför variera från en individ till en annan, beroende på livserfarenhet och bakgrund (Zucoloto et al. 2016).
Utöver biomedicinskt perspektiv, omfattar begreppet oral hälsa även ett humanistiskt perspektiv, vilket har lett till en utveckling av begreppet oral hälsorelaterad livskvalité (Sischo & Broder, 2011). Oral hälsorelaterad livskvalitet betraktas som ett mångfacetterat begrepp som handlar om relationen mellan den enskilde individens välbefinnande, livskvalité och den självupplevda orala hälsan (Bennadi & Reddy, 2013). Munhålan bedöms inte ha hälsa eller ohälsa i jämförelse med övriga kroppen. Istället kan den ha sjukdom eller vara frisk, vilket endast kan upplevas av individen. Av den orsaken är hälsa, välbefinnande och livskvalitet subjektiva begrepp, vilket kan upplevas olika beroende på den individuella upplevelsen och kan endast utvärderas av den enskilde personen (Allen, 2003).
Munhälsorelaterad livskvalitet har beskrivits som en persons upplevelse av munhålans och ansiktets inverkan på livskvalitet och välbefinnande. Orala sjukliga tillstånd som exempelvis kariesangrepp kan bidra till försämrad munhälsorelaterad livskvalitet, vilket också kan medföra att individen kan utveckla symtom som smärta (McGrath & Bedi,
1999). Den orala hälsans livskvalitet kan påverkas av funktionella, psykologiska och sociala faktorer. Ytterligare faktor som kan påverka den orala hälsorelaterade livskvalitén är upplevelse av smärta och obehag (Figur 1) (Bennadi & Reddy, 2013). Självupplevd oral hälsorelaterad livskvalitet kan bedömas med hjälp av ett flertal instrument. Det mest använda instrumentet är Oral Health Impact Profile (OHIP) (Slade & Spencer, 1994).
Mätningen av OHIP sker genom en utvärdering i form av ett frågeformulär som innehåller tre faktorer; fysiska, psykologiska och sociala. Enligt Zucoloto et al. (2016) har de tre faktorerna en direkt inverkan på den individuella upplevelsen av effekterna som förorsakar de orala problemen som kan förekomma i munhålan (Zucoloto et al. 2016), som exempelvis karies, erosionsskador, muntorrhet, oral halitosis, gingivit och parodontit (Läkemedelsboken, 2018).
Figur 1. Oral hälsorelaterad livskvalitet (Bennadi & Reddy, 2013) Funktion
-Tugga/Bita/Svälja -Tala
Psykologiska aspekter:
-Utseende -Självkänsla
Smärta/Obehag -Akut
-Kronisk
Sociala aspekter:
-Förtrolighet -Kommunikation -Social
Interaktion/samspel
Oral hälsorelaterad
livskvalitet
1.4.1 Karies
Karies är multifaktoriell sjukdom och definieras som förlust av tandens hårdvävnad.
Sjukdomen orsakas genom de- och remineralisering av tandytan (Selwitz et al. 2007).
Vid demineralisering sjunker pH-värdet i munhålan till ett värde som är mindre än emaljens kritiska pH- värde, som är 5,7. Det gör att tandens emalj löser upp sig och förlorar kalcium och fosfatjoner från tandens yta. Denna process sker efter varje måltid på grund av syrorna i saliven som orsakar det minskade pH- värdet. När pH-värdet stiger i munhålan återförs kalcium- och fosfatjonerna igen till tandens yta, så kallad remineralisering (Fejerskov et al. 2015). Ett otillräckligt salivflöde, otillräcklig tillförsel av fluor, högt sockerintag och bristfällig munhygien är exempel på orsaker som leder till karies (Selwitz et al. 2007).
1.4.2 Erosionsskador
Emaljens yta är uppbyggd av mineraler som bland annat består av kalcium och fosfater, vilket är det som gör att emaljen är resistent mot fysisk påverkan. Vid sänkt pH- värde i munhålan som orsakas av sura ämnen, sker det en demineralisering som leder till förlust av mineraler i emaljen och då bildas det en ojämn struktur på emaljytan, som är dentala erosionsskador (Shellis & Addy, 2014, Lussi & Carvalho, 2014). Om processen sker under lång tid kan det leda till en kraftig nedbrytning av emaljen, vilket kan leda till överkänsliga tänder och även till att smärta, inflammation i pulpan, nekros och periapikal sjukdom uppstår (Ganss, 2014). Faktorer som bidrar till erosionsskador kan vara interna eller externa faktorer. Interna faktorer består av surt maginnehåll som når munhålan och tänderna, exempelvis sura uppstötningar och kräkningar. Externa orsaksfaktorer innebär utifrån-kommande syrapåverkan som sker via munnen eller luftburen syra i arbetsmiljön (Lussi & Carvalho, 2014).
1.4.3 Muntorrhet
Saliven har en stor betydelse för smörjning av slemhinnor, rengöring, smakförmåga och skydd av tänderna på grund av dess buffrande förmåga. (Saleh et al. 2015). En nedsatt salivsekretion medför en minskad smörjande effekt, vilket leder till muntorrhet (Pinna et al. 2015). Muntorrhet kan uppträda i två typer, Hyposalivation och Xerostomi. Vid
hyposalivation är salivproduktionen reducerad och vid Xerostomi har patienten en subjektiv känsla av muntorrhet. Faktorer som leder till muntorrhet är medicinering, allmänsjukdomar, strålbehandling eller inflammation i salivkörtlar. Symtomen som förekommer vid hyposalivation är bland annat en känsla av muntorrhet, irritation i slemhinnan, svårigheter med att svälja, äta, tala, brännande känsla på tungan och dålig andedräkt (Guggenheimer & Moore, 2003).
1.4.4 Oral halitosis
En annan benämning för dålig andedräkt är oral halitosis. Det som bidrar till uppkomst av dålig andedräkt i munnen är de gramnegativa bakterierna som kan vara belägna på tungans bakre del (Yaegaki & Sanada, 1992). En bristfällig munhygien eller hög intagfrekvens hos individer förknippas också med dålig andedräkt. Oral halitosis kan även orsakas av parodontala problem som gingivit (Settineri et al. 2010).
1.4.5 Gingivit
Gingivit är en reversibel process som orsakar en inflammation i gingivan.
Inflammationen orsakas främst av en bakteriekolonisation vid gingivalranden och tandköttsfickan. Kliniska tecken som kännetecknar sjukdomen är förändringar i färg, yta, form och konsistens. Förbättrad oral hygien i form av regelbunden tandborstning leder till en minskad förekomst av gingivit (Socialstyrelsen, 2011). Enligt Lang et al. (2009) kan obehandlad gingivit beroende på känslighet, reaktion mot patogena bakterier och genetiska faktorer leda till parodontit (Lang et al. 2009).
1.4.6 Parodontit
Parodontit är en irreversibel kronisk sjukdom som orsakar förlust av tandens fäste i käkbenet. Den främsta orsaken till sjukdomen är gramnegativa anaeroba bakterier som återfinns i den subgingivala biofilmen (Lang et al. 2009). Mellan 1990 och 2010 var
kronisk parodontit världens sjätte vanligaste sjukdomstillstånd med en prevalens på 11,2% (Kassebaum et al. 2014). Parodontit diagnostiseras med hjälp av stadier och graderingar. Stadier inkluderar fyra kategorier (Stadie 1–4), vilket utgår ifrån att bestämma sjukdomens svårighetsgrad samt dess komplexitet. Gradering innefattar tre nivåer (Grad A - C), vilket omfattar aspekter relaterade till benförlust på fem år och det allmänna hälsostatuset. Gradering bedömer risken för nuvarande samt vidare progression av parodontit (Caton et al. 2018).
1.5 Gastric bypass och oral hälsa
Studier som har undersökt oral hälsa efter gastric bypass-operation har funnit en högre risk för erosionsskador och överkänsliga tänder (Alves et al. 2012, Heling et al. 2006).
Parodontala fickor har även noterats i större utsträckning hos patienterna efter genomförd operation jämfört med före operationen (Marsciano et al. 2012). Gastric bypass-opererade individer har visat en låg salivproduktion, en försämrad salivbuffertkapacitet, oral halitosis och en ökad kariesförekomst postoperativt (Hauge & Baechle, 2008, Dupim- Souza et al. 2013). Vi har inte funnit några kvalitativa studier som undersöker den självupplevda orala hälsan efter gastric bypass. Med tanke på att tandvården kommer i kontakt med gastric bypass-opererade individer, är det av särskild vikt att veta hur dessa patienter upplever sin orala hälsa efter kirurgin. Således skulle det vara av betydelse att få ökad förståelse för hur individer som genomgått gastric bypass-operation upplever sin orala hälsa efter operationen.
2. SYFTE
Syftet med studien var att undersöka hur gastric bypass-opererade individer upplever sin orala hälsa efter kirurgin.
3. MATERIAL OCH METOD 3.1 Design
En empirisk studie med kvalitativ design har genomförts. Metoden för datainsamlingen var semistrukturerad intervju. Kvalitativa studier undersöker en personens upplevelse, känslor och tankar kring ett ämne. Semistrukturerad intervju innebär att samma öppna frågor ställs till samtliga deltagare, frågorna behöver inte vara i viss ordning och detta ger utrymme för följdfrågor (Kristensson, 2014). En intervjustudie ger en bred och djup beskrivning av en individs erfarenhet, känslor och förhållningssätt (Kvale & Brinkmann, 2009).
3.2 Urval och genomförande
Ett snöbollsurval har tillämpats, vilket innebär att de första tillfrågade deltagarna, har hjälpt till att sprida information om studien till ytterligare deltagare, som i sin tur spridit informationen vidare, i syfte att samla informanter (Kvale & Brinkmann, 2009). Studien genomfördes under månaderna januari och februari, år 2021 med sammalgat åtta deltagare (Figur 2). De första deltagarna (n=4) valdes genom att tillfråga tillgängliga individer inom författarnas umgängeskrets, om de kände någon som hade genomgått en gastric bypass-operation. Därefter uppmanade författarna de kontaktade individerna att sprida information om studien vidare till personer som uppfyllde inklusionskriterierna.
Kriterierna för inkludering i studien var personer som är >18 år och som har genomgått en gastric bypass-operation för tidigast tre månader sedan. Författarna skickade ut informationsblad till samtliga deltagare via mejl, som innehöll information om studiens syfte och dess tillvägagångsätt (Bilaga 1). Deltagarna (n=8) kontaktades av författarna via telefon för bokning av tid och datum för intervjun. Inga fysiska intervjuer kunde genomföras på grund av den rådande pandemin (Covid- 19). Därefter bestämdes det ifall informanterna ville utföra intervjun via Zoom eller telefon. Samtliga informanter valde att bli intervjuade via telefon. Intervjuerna spelades in i en ljudinspelnings- app på en mobiltelefon som sattes under flygplansläge, för att den inte skulle störa informanternas svar. Intervjuerna varade mellan 15–20 minuter för alla deltagare.
Kön Ålder År för genomförd gastric bypass- operation
Kvinna 40 år 2019
Kvinna 49 år 2018
Kvinna 45 år 2017
Man 64 år 2017
Kvinna 27 år 2015
Kvinna 24 år 2015
Kvinna 33 år 2014
Kvinna 48 år 2013 Figur 2. Översikt av urvalsgruppen
3.3 Pilotintervju
En pilotintervju utfördes med avsikt att testa intervjuguiden, i syfte att undersöka frågornas relevans i förhållande till studiens syfte för att minska risken för bias. Med pilotintervjun fanns det också en möjlighet för författarna att komma in i situationen som intervjuare. Då intervjuguiden gav tillräckliga svar som svarade mot syftet, bedömdes pilotintervjun som fungerande och inkluderades således i studiens resultat, vilket är tillämpbart enligt Danielson (2017). Enligt Trost (2010) ska insamlat material som svara mot syftet inkluderas i studien (Trost, 2010).
3.4 Datainsamling
Datainsamlingen genomfördes utifrån en intervjuguide, genom användning av semistrukturerade intervjuer. Informanterna informerades om att intervjun skulle spelas in med hjälp av en ljudinspelnings-app. Före intervjuerna sattes i gång gav samtliga deltagare (n=8) sitt godkännande muntligt till att delta i studien. Därefter skickades samtyckesblankett via post med svarskuvert, för underskrift av deltagarna som sedan skickades tillbaka till författarna (Bilaga 2). Individerna som deltog i studien fick ytterligare information om studiens syfte innan intervjuerna påbörjades och att intervjun kunde avbrytas när som helst och utan anledning (Bilaga 1). Deltagarna informerades om att de har rätt till att avvisa de frågor de inte kände sig bekväma med att besvara. Båda
författarna samverkade vid intervjuerna. En och samma författare har utifrån intervjuguiden ställt frågor och följdfrågor vid alla intervjuerna (Bilaga 3). Den andra författaren har spelat in samtalet och fokuserat på informanternas svar. Båda författarna hade möjlighet att skriva enklare stödanteckningar. Intervjun har fått styra i vilken ordning intervjufrågorna har ställts och samtliga informanter fick möjligheten att berätta fritt. I slutet av intervjun frågades intervjupersonerna om de hade något ytterligare att tillägga, vilket gav en chans för mer information (Kvale & Brinkmann, 2009). Samtliga telefonintervjuer utfördes på Högskolan Kristianstad i en lugn miljö.
3.5 Bearbetning och analys
En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Vid analysen sökte författarna likheter och skillnader mellan texterna. Den kvalitativa innehållsanalysen utfördes i olika stadier (Figur 3). Intervjuerna delades mellan författaren för transkribering, vilket innebär att intervjuerna ordagrant skrevs ned i text. Efter det bytte författarna intervjuerna med varandra för att lyssna och läsa texten så att ingen data missades. Utskrifterna har sedan lästs igenom grundligt, för att få en helhetsbild. Därefter träffades författarna för att diskutera textens innehåll och hitta meningsbärande enheter som är relaterade till syftet. Dessa meningsbärande enheter kodades. Kodning innebär en sammanfattning av enheter som kan vara ett eller flera ord. Författarna läste sedan koderna i syfte att söka likheter och skillnader, för att därigenom kunna bilda kategorier.
Kategorier definieras som är en inledningsgrupp som innefattar kodernas betydelse. De meningsbärande enheterna, kategorierna och koderna analyserades därefter för att finna underkategorier (Kristensson, 2014). Ett tema skapades i enlighet med dessa delar och den skrivna textens innehåll (Granheim & Lundman, 2014).
Underlaget i analysprocessen grundades på ett manifest och latent budskap. Ett manifest budskap fokuserar på det som är uppenbart och synligt i texten. Det latenta innehållet framställer emellertid den subjektiva betydelsen i texten (Kristensson, 2014). Ett exempel på en latent innehållsanalys är: ” …tandköttet känns lite ömmare och den blöder när jag borstar mina tänder…”(K:3). Detta tolkade författarna som att informanten fått gingivit.
Figur 3. Beskrivning av den kvalitativa innehållsanalysen som använts under analysprocessen
3.6 Trovärdighet
Den kvalitativa studiens trovärdighet bedöms utifrån begreppen tillförlitlighet, överförbarhet, giltighet och verifierbarhet (Graneheim & Lundman, 2004). Tillförlitlighet är en aspekt som ökar om analysprocessen i studien utgörs av minst två författare (Kristensson, 2014). All datainsamling i studien analyserades av de två författarna, för att undvika att resultatet präglas av en enskild persons upplevelser och tidigare erfarenheter (Graneheim & Lundman, 2004). Begreppet överförbarhet innebär att studieresultatet ska kunna tillämpas inom andra studier och undersökningar som har liknande syften. För att bedöma resultatets grad av överbarhet har en grundlig beskrivning av urval, datainsamling och analys genomförts. Studiens giltighet har stärkts genom att använda en intervjuguide i studien (Bilaga 3). Verifierbarhet har stärkts genom att använda citat från intervjuerna i studiens resultatdel (Graneheim & Lundman, 2004).
3.7 Förförståelse
Begreppet förförståelse definieras som ett hermeneutiskt begrepp, vilket innebär kännedom, synsätt, samt tidigare erfarenheter som författarna hade innan studien sattes i gång. Den förståelse som författarna hade, ligger då till grund för hur studiens resultat tolkades. Det innebär att olika individer med skilda bakgrunder och förkunskaper kan begripa och tolka intervjuerna på olika sätt (Henricsson, 2017). I föreliggande studie hade författarna en förståelse och kunskap inom oral hälsa. Under utbildningen har även Datamaterialet
läses igenom
Meningsbärande enheter
Koder Underkategorier Kategorier Tema Författarna läste
texten var för sig och möttes sedan för samtal kring
datamaterialet
Författarna valde meningsenheter som är kopplade till studiens syfte.
Sammanfattande av
meningsbärande enheter i ett eller flera ord.
Det söktes likheter och skillnader i texten som bildade underkategorier, vilket summerade koderna.
Från
underkategorier bildades kategorier som återspeglar budskapet i texten.
Ett tema bildades med hjälp av de kategorier, underkategorier och intervjuerna som lästes igenom.
författarna tagit till sig kunskap om hur en gastric bypass-operation kan inverka på munhålan, då flera studier lästs inom området. Det fanns ingen tidigare erfarenhet av att arbeta med intervjustudier hos någon av författarna.
4. ETISKA ASPEKTER
Studien har genomförts i enlighet med de forskningsetiska principerna, vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Informationskravet innebär att intervjupersonerna ska upplysas grundligt kring studiens syfte samt om deras uppgift i studien. Deltagarna informerades om att deras medverkande i studien sker på frivillig basis. Samtyckeskravet innebär att informanterna själva beslutar över sitt medverkande. Informanterna som deltog i studien informerades om att de närhelst kunde avbryta sin medverkan. Före intervjuerna ägde rum informerades individerna om studien och dess tillvägagångssätt.
Konfidentialitetskravet innebär att de individer som deltar i studien och deras personuppgifter ska behandlas på ett anonymt sätt genom att ta bort personuppgifter, så att inga personer kan kännas igen. All information och material har förvarats på ett sådant sätt att ingen obehörig fått tillgång till dessa. Det inspelade materialet överfördes från ljudinspelnings-appen till ett USB minne, som förvarades i ett låst skåp hos författarna.
Materialet har enbart analyserats av de två författarna och samtligt material kommer att förstöras efter att uppsatsen är examinerad och godkänd (Bryman, 2011). Enligt Vetenskapsrådet (2002) betyder nyttjandekravet att insamlat data enbart får användas till forskningsändamålet (Vetenskapsrådet, 2002). Det innebär att de uppgifter som samlats in genom intervjuerna, inte kommer att föras vidare och endast har använts för att besvara studiens syfte (Bryman, 2011).
5. RESULTAT
Resultatet grundar sig på åtta intervjuer och redovisas utifrån temat Förändringar efter gastric bypass-operation relaterat till oral hälsa. Under kategori Allmänhälsa till följd av operationen presenteras underkategorin Påverkan på den allmänna hälsan och under kategori Oral hälsa före och efter operationen presenteras underkategorierna Upplevelse av oral hälsa före operationen och Upplevelse av oral hälsa efter operationen, under kategori Kostvanor till följd av operationen, presenteras underkategorin Kostvanor (Figur 4).
Tema Förändringar efter gastric bypass-operation relaterat till oral hälsa
Kategori Allmänhälsa
till följd av operationen
Oral hälsa före och efter operationen
Kostvanor till följd av operationen Underkategorier Påverkan på
den allmänna hälsan
Upplevelse av oral hälsa före
operationen
Upplevelse av oral hälsa efter
operationen
Kostvanor
Koder Trötthet
Blodtryck Skakningar Blodbrist Vitaminbrist Blodsocker Dumping Medicinering livet ut
God munhälsa Inga problem Muntorrhet Hål i tänderna
Tandvärk Känsliga tänder Muntorrhet Dålig andedräkt Hål i tänderna Ömt tandkött Svaga tänder Ilningar Tandlossning Blödning
Fler måltider, mindre mängd Täta måltider Sötsaker
Figur 4. Redovisning av tema, kategorier, underkategorier och koder från analysprocessen
5.1 Allmänhälsa till följd av operationen
Kategorin Allmänhälsa till följd av operationen består av en underkategori, Påverkan på den allmänna hälsan. Underkategorin beskriver informanternas upplevelse av hur deras allmänna hälsa påverkats till följd av gastric bypass-operation.
5.1.1 Påverkan på den allmänna hälsan
Denna underkategori redogör för informanternas upplevelse av operationens påverkan på den allmänna hälsan. Informanterna kunde samtidigt uppleva både negativa och positiva effekter på den allmänna hälsan. Samtliga informanter uppgav att de upplevde negativ påverkan på den allmänna hälsan som uppkommit efter operationen, som anemi, hypoglykemi, kräkningar och dumpingsyndrom. Majoriteten av informanterna angav att upplevelsen av de negativa effekterna uppkommer om de inte tar sina mediciner, eller om de inte har ätit regelbundet. Ett fåtal informanter upplevde att de negativa effekterna uppkommer i samband med att de äter eller trots att de intar sina mediciner regelbundet.
”… jag har drabbats av anemier, kalciumbrist, B-vitamin brist, ehh och jag har ofta såna här dumpingsymptom, att jag får pressningar och hjärtklappning och så, i samband med att jag äter, och det är dagligen fastän det har gått så många
år” (K:6).
”… ehh det brukar oftast vara att blodsockret kan vara ehh låg, det var jag kan uppleva…//… då kan jag börja darra och liksom måste få i mig någonting och
äta snabbt, jag kan känna så ibland, om jag har slarvat med min mat, det är ungefär så… dessa komplikationer kom bara efter” (K:3).
”… det är så här lågt blodtryck efter operationen…//… någonting som ni kanske vet som heter anemi…//… det har jag fastän jag tar mina tabletter och
såhär…//… det är någonting som kom efter operationen...”(K:5).
Drygt hälften av informanterna nämnde att de upplevde att den allmänna hälsan har påverkats positivt efter operationen. Det som nämndes var bland annat att de upplevde sig friskare fysiskt, och att de kände att det var lättare att röra på sig efter operationen.
Även förbättrade sjukdomstillstånd nämndes, där till exempel astma på grund av fetma eliminerades efter operationen.
”Innan min operation hade jag ont i mina knä kändes att jag var 60 år, men efter operationen blev jag ännu lättare och så…” (K:2)
”… jag känner mig bättre efter operationen, jag hade astma men den gick bort efter…//…känner mig friskare…”(K:1)
Samtliga informanter intog mediciner i form av vitaminer- och mineraler efter operationen, vilket är något som de måste fortsätta med livet ut. På grund av det minskade kostintaget till följd av operationen, är risken stor att informanterna får vitamin- och mineralbrist till följd av försämrat näringsintag.
”…jag tar vitaminer och mineraler… måste ta det livet ut…”(K:6).
”…vi måste ta järntabletter, B12 och kalcium, vi måste ta det livet ut” (K:3).
5.2 Oral hälsa före och efter operationen
Kategorin Oral hälsa före och efter operationen består av två underkategorier, Upplevelse av oral hälsa före operationen och Upplevelse av oral hälsa efter operationen. Den första underkategorin belyser informanternas upplevelse av sin orala hälsa före operationen. I den andra underkategorin Upplevelse av oral hälsa efter operationen, belyses informanternas upplevelse av sin orala hälsa efter gastric bypass- operationen.
5.2.1 Upplevelse av oral hälsa före operationen
Under intervjuerna svarade majoriteten av informanterna att de inte hade några problem med sin munhälsa före operationen och att de upplevde att de hade en god oral hälsa.
”Jag hade bra munhälsa före operationen det måste jag säga att jag hade, jag skötte min mun, så jag tycker att jag haft god munhälsa, tog hand om tänderna väl, men, och hade helt, men normala tänder och lite tandsten och sådär som
jag tog bort ett antal gånger om året innan operationen. Men annars inget annat konstigt, en god munhälsa helt enkelt” (K:6).
”.. innan operationen så hade jag inga problem med mina tänder” (K:5).
Ett fåtal av informanterna uppgav att de hade problem med karies, tandsten och muntorrhet före operationen. Två av informanterna relaterade de orala problemen till medicinering, mot bland annat astma och depression.
”… jag har faktiskt haft fler problem med mina tänder innan operationen…//…
cirka två år innan hade jag hål i tänderna och mycket tandsten.” (K:1).
”Jag har alltid haft dålig munhälsa tyvärr…//…alltid haft hål…//… det med det att jag käkar antidepressiva, jag vet inte om det är på grund av det eller.” (K:4).
5.2.2 Upplevelse av oral hälsa efter operationen
Underkategorin Upplevelse av oral hälsa efter operationen redogör för den orala förändring, som informanterna upplevde efter gastric bypass-operationen. Samtliga deltagare upplevde en försämring av den orala hälsan efter operationen.
”… det har ändrats radikalt, tandhälsan efter operationen…//… tandhälsan har verkligen försämrats och jag har ju inte förändrats, och jag sköter mina tänder,
jag sköter dem likadant som innan och nu mycket noggrannare, ahh alltså tandhälsan bir dålig trots att jag sköter mina tänder”(K:6).
”… jag tycker nog att det har blivit sämre efter operationen...” (Kod:8).
Det framkom att deltagarna har fått fler problem avseende karies. Samtliga informanter uttryckte att kariesangreppen troligen uppstått på grund av det frekventa kostintaget.
”… jag har haft mer karies efter och jag skulle gissa på att det beror på att man äter oftare så det blir lite mer angrepp på tänderna…” (K:8)
”… blir liksom hål i tänderna fastän att jag borstar som innan...” (K:5).
En del av informanterna upplevde problem kopplade till den parodontala hälsan. De upplevde att tandköttet har blivit mer ömt, mer känsligt och blödde mer. Några informanter upplevde att de fått parodontala problem i form av tandlossning samt ett försämrat parodontalt tillstånd.
”Alltså jag kan känna att erhm till exempel tandköttet att den blir, den känns lite ömmare...//… jag kan känna att om jag borstat för hårt så det slutade till och med att jag var tvungen och gå till min tandläkare för att kolla upp det, för det blev väldigt svullet och jag fick sån inflammation… //…tandköttet tycker jag den har blivit ömmare, mer känsligt nu efter operationen, ah det känns så i alla fall”
(K:3).
”… jag har ju dragit ut ganska många av tänderna i munnen... det är liksom tuggtänderna som är bortdragna allihop och eh och en del av de här tänderna som är kvar har varit lite ruckbara…//… fästa såna här implantat…//… skulle vi
göra, några stycken på varje sida då för att jag skulle få tuggytor och tugga med, men då visade dig att mitt tandben hade dålig återväxt... jag har tandlossning, alltså otrolig tandlossning…//…jag hade en bra munhälsa före
operationen”(K:6).
”Jag har haft tandlossning innan operationen och märker att det blivit värre efter operationen… mitt tandkött blöder mer också efter och jag upplever att
vissa tänder blivit lösare...” (K:7).
Drygt hälften av deltagarna upplevde att tänderna har blivit känsligare, framför allt i form av ilningar och isningar. Deltagarna hade problem med kräkningar efter operationen, vilket skulle kunna tyda på att de symptom de upplever är till följd av erosionsskador.
”… jag får ibland smärta och tandvärk i munnen…//…beroende på vad jag äter, om det är kallt eller varmt intag...//… jag känner att mina tänder har blivit
känsligare efter operationen…” (K:1).
”.. jag har väldigt mycket ilningar…” (K:6).
En del av informanterna upplevde muntorrhet till följd av gastric bypass-operation. En informant upplevde även problem med dålig andedräkt under de första månaderna efter operationen.
”… eh jag har upplevt mycket, mycket muntorrhet i munnen efter operationen...” (K:5).
”… kände att jag var jätte torr i munnen dem första sex månaderna. Jag har kräkts första månaderna, så upplevde dåligt andedräkt, det kände jag, alltså ibland var jag tvungen att ta tandborsten med mig i väskan när jag gick ut…//…
var tvungen att borsta mina tänder var femte timme ibland på grund av lukten…”(K:2).
5.3 Kostvanor till följd av operationen
Kategorin Kostvanor till följd av operationen innefattar underkategorin Kostvanor.
Denna underkategori belyser hur deltagarnas kostvanor förändrats efter utförd gastric bypass-operation.
5.3.1 Kostvanor
Informanterna äter regelbundna måltider med korta tidsintervall. Om de inte äter regelbundet drabbas de av yrsel och får dumpingsyndrom. Deltagarna uppgav att de måste äta täta måltider livet ut.
”…de har förändrats efter operationen, jag äter betydligt oftare än vad jag gjorde tidigare…meningen är att det ska vara så resten av livet, för att man ska
kunna hålla vikten…” (K:8).
”… man måste äta regelbundna täta måltider...//… jag känner mig, om jag inte äter i några timmar känner mig yr…//… så jag måste ha någonting att äta…”
(K:2).
”…ibland glömmer jag bort att äta och kan få sånt här blodsockerfall och mår lite dåligt…//… eller om jag inte ätit och märker att jag ätit efter flera
timmar…//…så kan jag bli varm och skakig…”(K:4).
Samtliga deltagare uppgav att intaget av sötsaker minskade efter operationen.
Informanterna uppgav att om de äter socker drabbas de av dumpingsyndrom.
”… jag tycker alltså, jag har alltid älskat socker, det har jag alltid gjort, men ehh, jag tycker inte om det så mycket längre, ehh jag mår illa när jag äter sött
och sånt här, så jag undviker det…” (K:5).
”… jag har svårt för det som är sött, det kan jag inte äta alls…//…jag får såna här dumpingar av det, så jag försöker låta bli”(K:6).
”Det har blivit bättre med sockret efter för innan var det tvångsmässigt beteende lite sjukt egentligen, men att då att jag måste ha något sött varje dag.”
(K:4).
6. DISKUSSION 6.1 Metoddiskussion
Studien genomfördes som en empirisk studie med en kvalitativ forskningsmetod, då syftet med studien var att undersöka individens upplevelse efter gastric bypass-operation.
Den kvalitativa intervjumetoden valdes då det ansågs som ett lämpligt verktyg för att undersöka individens självupplevda orala hälsa efter genomförd operation (Kvale &
Brinkmann, 2014). Intervjumetodens utformning innebar att följdfrågor kunde ställas till informanterna samt att frågor kunde omformuleras vid risk för missförstånd, vilket minimerade risken för att frågorna misstolkades. Om en kvantitativ enkätstudie hade genomförts, kunde enkätsvaren inte svarat på studiens syfte, utan ett annat syfte skulle behöva formuleras, eftersom den metoden inte kan användas vid beskrivning av den subjektiva upplevelsen.
6.1.2 Urval
Urvalsmetoden som användes i studien var snöbollsurval. Individerna som slutligen deltog i studien (n=8) hade ingen personlig relation eller någon tidigare kontakt med författarna och kunde således berätta fritt om sina upplevelser efter operationen. Om informanterna skulle ha känt författarna, finns möjligheten att individerna kände sig tvingade att delta eller inte känt sig tillräckligt avslappande och intervjusvaren kunde på så vis påverkas.
Totalt intervjuades åtta informanter. Författarna ansåg att en mättnad hade uppnåtts, eftersom ingen ny information tillkom efter de sista intervjuerna. Den yngsta deltagaren var 24 år gammal och den äldsta 64 år gammal. Detta bidrog till en åldersvariation i studien vilket ansågs som en positiv aspekt eftersom det stärkte studiens giltighet.
Deltagarna bestod av sju kvinnor och en man. Det kan bero på att det är större andel kvinnor i världen drabbas av fetma (WHO, 2020). För att stärka resultatets giltighet ytterligare skulle det varit bättre med en jämlik genusvariation i studien, med lika många kvinnor som män. En större variation i genus skulle kunna innebära en större omväxling
i beskrivningar, men skulle även ge en chans att studera olika erfarenheter (Lundman &
Hällgren Graneheim, 2008).
6.1.3 Datainsamling och analysprocess
Intervjuerna utfördes genom telefonsamtal på grund av pandemin till följd av Covid-19.
Informanterna erbjöds intervju via zoom, men samtliga deltagare föredrog telefonsamtal.
Det är möjligt att informanterna kände sig mer bekväma att öppna upp sig vid en telefonintervju. Fördelen med intervju via zoom hade varit att kroppsspråk kunde studerats, vilket hade gjort det enklare för författarna att avläsa informanternas svar.
Enligt Kvale & Brinkmann (2009) är en negativ aspekt med intervjuer via telefon, att kroppsspråk och gester inte kan studeras. Intervjuformen som har använts i studien har däremot fördelen att den geografiska distansen inte utgjorde ett hinder för individerna att delta i studien. Dessutom kunde informanterna vara mer avslappnade när personliga ämnen berördes (Kvale & Brinkmann, 2009). Med anledning av att studien syftade till att undersöka ett känsligt ämne med relation till den egna kroppen, är det möjligt att intervju via telefon var till fördel för studien, eftersom en fysisk närvaro kunde ha resulterat i att informanterna inte kände sig avslappnade. Samtliga intervjuer genomfördes på samma sätt, vilket eliminerade risken att missa information till följd av att olika intervjuformer använts.
Samtliga intervjuer varade mellan 15–20 minuter, vilket inte anses som tillräcklig tid för en intervju. Författarna upplevde dock att intervjusvaren gav tillräckligt med information och besvarade studiens syfte. Författarna är oerfarna intervjuare, vilket kan ses som en negativ aspekt. Det kan ha medfört till att följdfrågor som borde ställas förbisågs, vilket kan innebära att relevant information missats. Det är möjligt att en mer erfaren intervjuare fått mer utvecklade svar.
Vid tidpunkten då intervjuerna utfördes, hade det gått mellan två och åtta år sedan informanterna genomgått gastric bypass-operation. I inklusionskriterierna inkluderades endast att deltagarna skulle ha genomfört operationen för minst tre månader sedan.
Fördelen med att det fanns en skillnad, är att det blir en större bredd på resultatet. Det innebär att studien tar upp aspekter som både är relaterade till det tidiga skedet efter operationen och det senare, då informanterna eventuellt har hunnit uppleva fler förändringar som skett efter operationen. En nackdel kan dock vara att i det första skedet läggs stort fokus på den kroppsliga skillnaden.
Gastric bypass-operation är ett ingrepp som medför en stor förändring i patientens liv.
Flera intressanta ämnen framfördes av informanterna, detta innebar ett större arbete i skapandet av kategorier och temat för att spegla innehållet, eftersom informanterna inte höll sig till ämnet. Det inhämtade materialet transkriberades direkt efter intervjuerna vilket underlättade processen mycket, då intervjun var fortfarande kvar i sinnet. Enligt Kvale & Brinkmann (2009) föredras transkribering efter intervjuerna, eftersom samtalet fortfarande är i färskt minne. Detta innebär också att en analys redan börjat ta form (Kvale
& Brinkmann, 2009).
6.2 Resultatdiskussion
Oral hälsa och allmänhälsa hör ihop (Dörfer et al. 2017) och vissa av de tillstånd informanterna upplever som påverkar den allmänna hälsan, påverkar även den orala hälsan, varför även den allmänna hälsan berörs i viss mån.
Samtliga informanter upplevde en negativ påverkan på den allmänna hälsan som uppkommit efter operationen, bland annat i form av anemi, hypoglykemi, kräkningar och dumpingsyndrom. Resultatet styrks av Karmali et al. (2010) och Parshant et al. (2017) som bekräftar en negativ påverkan på den allmänna hälsan postoperativt (Karmali et al.
2010, Parshant et al. 2017). Dumpingsyndrom är enligt Elrazek et al. (2014) och Banerjee et al. (2013) en vanlig biverkning efter ingreppet och uppträder vanligtvis efter matintag (Elrazek et al. 2014, Banerjee et al. 2013). Samtliga informanter upplevde dumpingsyndrom, vilket ofta yttrade sig i form av kräkningar. Enligt Marsicano et al.
(2011) är kräkningar vanligt förekommande efter operationen, och Barbosa et al. (2009) påvisade att dumpingsyndrom och kräkningar har en negativ påverkan på den orala hälsan
(Marsicano et al. 2011, Barbosa et al. 2009). I föreliggande studie upplevde hälften av informanterna att de fått känsliga tänder efter operationen. Enligt informanternas beskrivning har detta tolkats som erosionsskador, vilket inte är helt otroligt med tanke på den pH-sänkning som sker när det sura maginnehållet når munhålan vid kräkning, till följd av dumpingsyndrom. Enligt Ovrebo et al. (1998) uppstår erosionsskador postoperativt till följd av ett sänkt pH-värde i munhålan som sker på grund av kräkningar (Ovrebo et al. 1998). Heling et al. (2006) fann att 37% av de personer som genomgått en gastric bypass-operation har fått överkänsliga tänder som är en komplikation av dental erosion (Heling et al. 2006).
Samtliga informanter upplevde att de har fått problem med karies efter gastric bypass- operationen, vilket skulle kunna bero på att de började äta regelbundna måltider med korta tidsintervall efter genomförd operation. Hauge & Baechle (2008) menar att det finns en ökad risk för karies postoperativt på grund av att de bypass-opererade individerna måste inta täta måltider efter operationen (Hauge & Baechle, 2008). En annan faktor till ökad kariesaktivitet efter operationen kan vara Xerostomi till följd av muntorrhet postoperativt (Hauge & Baechle, 2008). Detta överensstämmer med studier av Huang et al. (2015) och West & Joiner (2014) som visade på en minskning av det stimulerade salivflödet efter gastric bypass (Huang et al. 2015, West & Joiner, 2014). I föreliggande studie upplevde en del informanter muntorrhet efter operationen. Enligt Barbosa et al. (2009) beror muntorrhet efter operationen på det försämrade näringsupptaget i tarmen (Barbosa et al.
2009). Muntorrhet kan i sin tur vara en vanlig orsak till oral halitosis (Aylikci & Colak, 2013). En studie av Dupim-Souza et al. (2013) visade att patienterna upplevde oral halitosis efter gastric bypass-operationen (Dupim-Souza et al. 2013). I föreliggande studie upplevde en informant dålig andedräkt, vilket kan betyda att en upplevd oral halitosis inte är en vanligt förekommande biverkning till följd av operationen.
Föreliggande studie byggde dock på ett fåtal informanter, vilket gör resultatet osäkert om hur vanligt dessa problem är i denna patientgrupp.
Några av informanterna upplevde att de fått parodontala problem eller progression av parodontit efter operationen. Detta styrks av Marsicano et al. (2012) som visade på en ökad svårighetsgrad av parodontala sjukdomar efter gastric bypass-operationen (Marsicano et al. 2012). I resultatet framkom det att en av informanterna hade fått dålig återväxt av benet postoperativt. Detta överensstämmer med en studie av de Moura-Grec et al. (2012) som utförde en undersökning på en kvinna som genomgått gastric bypass.
Studien visade en minskad benmassa 3–6 månader efter operationen samt alveolär benförlust två år efter operationen (de Moura-Grec et al. 2012). Eftersom det påvisades både i föreliggande studie och i studien av de Moura-Grec et al. (2012) att endast en informant i varje studie, fått en minskad benmassa efter operationen, kan det därför tolkas som en ovanlig effekt till följd av gastric bypass. En trolig förklaring till ett försämrat parodontalt tillstånd är den näringsbrist som uppstår efter operationen, vilket resulterar i en minskning av järn, folat, kalcium vitamin-D och vitamin-B12. Det kan i sin tur leda till en metabolisk sjukdom vilket är en skelettsjukdom som kan leda till parodontit (Marsicano et al. 2011). Detta styrks av flera studier som har visat på en uppstådd vitamin- och mineralbrist hos individer som genomgått det kirurgiska ingreppet (Dietel
& Shikora, 2002, Fujioka, 2005, Toh et al. 2009).
I föreliggande studie gav resultatet en djupare inblick över individers självupplevda orala hälsa efter gastric bypass-operation. Till vår kännedom finns det finns inga studier som har undersökt den självupplevda orala hälsan efter en gastric bypass-operation i världen eller i Sverige. Trots att gastric bypass är den vanligaste kirurgiska metoden för behandling av fetma (Carvalho & Rosa, 2018) ses det kanske inte som självklart att undersöka detta. En vidare forskning behöver utföras inom området för att öka kunskap och evidens inom området, i syfte att utveckla kunskapen hos tandvårdspersonalen. Ett förslag på vidare forskning skulle kunna vara en intervjustudie med större urval där fler informanter inkluderas, detta kan troligtvis kunna ge en bredare bild kring individers självupplevda orala hälsa efter genomförd gastric bypass-operation. Med tanke på att studien påvisade att informanterna upplevde en försämrad oral hälsa efter operationen, indikerar det att tandvårdspersonal ska vara observanta på eventuella förändringar på den orala hälsan hos de individer som genomgått operationen. Det innebär även att tandvårdspersonalen ska veta hur de ska agera och vilken information de ska ge ut till
patienter som genomgått gastric bypass-operationen, för att kunna erbjuda dessa individer förebyggande orala åtgärder efter kirurgin. Eftersom det är ett känsligt ämne med relation till den egna kroppen, innebär det även att det finns ett stort ansvar för att tandvårdspersonalen ska ha ett professionellt förhållningsätt för att kunna ta reda på att de individer som besöker tandvården har genomgått operationen.
7. SLUTSATS
Informanterna upplevde en försämrad oral hälsa efter gastric bypass-operationen, där erosionsskador, karies, muntorrhet, oral halitosis och parodontala problem angavs till följd av de förändrade kostvanorna samt den påverkan på den allmänna hälsan som uppstår till följd av operationen.
8. REFERENSER
Aylikci B.U & Colak H (2013). Halitosis: From diagnosis to management. Journal of Natural Science, Biology and Medicine 4(1), s. 14-23.
Allen P.F (2003). Assessment of oral health related quality of life. Health Quality Life Outcomes 1(40).
Alves M, da Silva F, Carvalho S, Santos A, Carvalho A (2012). Tooth wear in patients submitted to bariatric surgery. Brazilian dental Journal 23(2), s. 160-166.
Banerjee A, Ding Y, Mikami D, Needleman B (2013). The role of dumping syndrome in weight loss after gastric surgery. Surgical Endoscopy 27(5), s. 1573-1578.
Barbosa C.S, Barbério G.S, Marques V.R, Baldo V.D.O, Buzalaf M.A.R, Magalhaes A.C (2009). Dental manifestations in bariatric patients: a review of literature. Journal of Applied Oral Science: revista FOB 17, s. 1- 4.
Barth M & Jenson C (2006). Postoperative nursing care of gastric bypass patients.
American Journal of Critical Care 15(4), s. 378-388.
Bennadi D & Reddy C (2013). Oral health related quality of life. Journal of International Society of Preventive and Community Dentistry 3(1), s. 1-6.
Benson-Davies S & Quigley D.R (2008). Food Aversions and Taste Changes Following Roux-en-Y Gastric bypass Surgery. Topics in Clinical Nutrition 23(4), s. 357-363.
Burgmer R, Grigutsch K, Zipfel S, Wolf A.M, de Zwaan M, Husemann B, Albus C, Senf W, Herpertz S (2005). The influence of eating behavior and eating pathology on weight loss after gastric restriction operations. Obesity Surgery 15(5), s. 684-691.
Branca F, Nikogosian H, Lobstein T (2007). The challenge of obesity in the WHO European Region and the strategies for response. (Elektronisk). Tillgänglig:
https://www.euro.who.int/ (Läst 2020-09-13).
Bryman A (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Malmö: Liber AB.
Caton J.G, Armitage G, Berglundh T, Chapple L.C, Jepsen S, Kornman K.S. Mealey A.L, Papapanaou P.N, Sanz M, Tonetti M.S (2018). A new Classification scheme for periodontal and peri-implant diseases and conditions- Introduction and key changes from the 1999 classification. Journal of Clinical Periodontology 45(20), s. 1–8.
Carvalho A.D.S & Rosa R.D.S (2018). Bariatric surgeries performed by the Brazilian National Health System in residents of the Metropolitan Region of Porto Alegre, Rio Grande do Sul, Brazil, 2010-2016. Epidemiologia e Servicos de Saúde 27 (2).
Couto P, Pereira P.A, Nunes M, Mendes R.A (2018). Oral health-related quality of life of Portuguese adults with mild intellectual disabilities. PLos One 13(3), s. 1–14.
Danielson E (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I: Henricson M (red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, s.
149.
de Moura-Grec P.G, Marsicano J.A, Rodrigues L.M (2012). Alveolar bone loss and periodontal status in a bariatric patient: a brief review and case report. European Journal of Gastroenterology & Hepatology 24(1), s. 84-89.
Deitel M & Shikora (2002). The development of the surgical treatment of morbid obesity.
Journal of the American College of Nitrition 21(5), s. 365-371.
Dupim-Souza A.C, Franco C.F, Pataro A.L, Guerra T, de Oliveira Costa F, Costa J.E (2013). Halitosis in obese patients and those undergoing bariatric surgery. Surgery for Obesity and Related Diseases 9(2), s. 315-321.
Dörfer C, Benz C, Aida J, Campard G (2017). The relationship of oral health with general health and NCDs: a brief review. International Dental Journal 67(2), s. 14–18.
Elrazek A.E.M, Elbanna A.E, Bilasy S.E (2014). Medical management of patients after bariatric surgery: Principal and guidelines. World Journal of Gastrointestinal Surgery 6(11), s. 220-228.
Fried M, Hainer V, Basdevant A, Buchwald H, Deitel M, Finer N, Greve J.W, Horber F, Mathus-Vliegen, Scopinaro, Steffen R, Tsigos C, Weiner R, Widhalm K (2008).
Interdisciplinary European Guidelines on Surgery of Severe Obesity. Obesity Facts 1(1).
s. 52-59.
Folkhälsomyndigheten (2020). Övervikt och fetma. (Elektronisk). Tillgänglig:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/ (Läst: 13-09-2020).
Fujioka K (2005). Follow-up of nutritional and metabolic problems after bariatric surgery. Diabetes Care 28(2), s. 481-484.
Furtado L.C (2010). Nutritional management after Roux-en-Y gastric bypass. British Journal of Nursing 19(7), s. 428-436.
Fejerskov O, Nyvad B. Kidd E.A (2015). Dental caries: the disease and its clinical management. 3. ed. Chichester: Wiley-Blackwell.
Ganss C (2014). Is Erosive Tooth Wear an Oral Disease? Monographs in Oral Science 25, s. 16-21.
Glick M, Williams D.M, Kleinman D.V, Vujicic M, Watt R.G & Weyant R.J (2016). A new definition for oral health developed by the FDI World Dental Federation opens the door to universal definition of oral health. British Dental Journal 221(12), s. 792–794.
Graneheim U.H, Lundman B (2004). Qualitative content analysis in nursing research, concepts, prosedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 24(2), s. 105-112.
Grindel M.E & Grindel C.G (2006). Nursing care of the person having bariatric surgery.
Medsurg Nursing 15(3), s. 129-145.
Guggenheimer J & Moore P.A (2003). Xerostomia Etiologi, recognition and treatment.
Journal American Dental Associaion 134(1), s. 61–69.
Henricson M (2017). Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 38, 307.
Hauge A.L & Baechle M (2008). Advanced caries in a patient with a history of bariatric surgery. Journal of Dental Hygiene 82(2), s. 22.
Heling I, Sgan-Cohen H, Itzhaki M, Beglaibter N, Avrutis O, Gimmon Z (2006). Dental Complications Following Gastric Restrictive Bariatric Surgery. Obesity Surgery 16(9), s.
1131-1134.
Huang C.K, Wang M.Y Das S.S, Chang P.C (2015). Laparoscopic conversion to loop duodenojejunal bypass with sleeve gastrectomy for intractable dumping syndrome after Roux-en-Y gastric bypass-two case reports. Obesity Surgery 25(5), s. 947.
Karmali S, Johnson Stoklossa C, Sharma A, Stadnyk J, Christiansen S, Cottreau D, Birch D.W (2010). Bariatric surgery: a primer. Canadian family Medicin Canadien 56(9), s.
873-879.
Karlsson L, Carlsson J, Jenneborg K, Kjaeldgaard M (2018). Perceived oral health in patients after bariatric surgery using oral health-related quality of life measures. Clinical and Experimental Dental Research 4(6), s. 230-240.
Kassebaum N.J, Bernabé E, Dahiya M, Bhandari B, Murray C.J, Marcenes W (2014).
Global burden of servere periodontitis in 1990-2010: a systematic review and meta- regression. Journal of Dental Research 93(11), s. 1045–1053.
Kvale S & Brinkmann S (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3 uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Kruseman M, Leimbruger A, Zumbach F, Golay A (2010). Dietary, Weight and Psychological Changes among Patients with Obesity, 8 years after Gastric Bypass.
Journal of the American Dietetic Association 110(4), s, 527–534.
Kristensson J (2014). Handbok I uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och sjukvårdvetenskap. 1 uppl. Stockholm: Natur & Kultur, s. 80–144.
Lang N.P, Schätzle M.A, Löe H (2009). Gingivitis as a risk factor in periodontal disease.
Journal of Clinical Periodontology 36(10), s. 3–8.
Lundman B, Hällgren Graneheim U (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 159–172.
Luppino F.S, de Wit L.M, Bouvy P.F, Stijnen T, Cuijpers P, Penninx B.W, Zitman F.G (2010). Overweight, obesity, and depression: a systematic review and meta-analysis of longitudinal studies. Archives of General Psychiatry 67(3), s. 220–229.
Lussi, A & Carvalho T. S (2014). Erosive tooth wear: a multifactorial condition of growing concern and increasing knowledge. Monographs in Oral Science 25, s. 1-15.
Liakopoulos V, Franzén S, Svensson A.M, Miftaraj M, Ottosson J, Näslund I, Gudbjörnsdottir S, Eliasson B (2019). Pros and cons of gastric bypass surgery in individuals with obesity and type 2 diabetes: nationwide, matched observational cohort study. BMJ open 9(1).
Läkemedelsboken (2018). Munhålans sjukdomar (Elektronisk). Tillgänglig:
https://lakemedelsboken.se/kapitel/ (Läst 2020-11-09)
Marsicano J.A, de Moura-Grec P.G, Belarmino L.B, Ceneviva R, Sales-Peres S.H (2011).
Interfaces Between Bariatric Surgery and Oral Health: A Longitudinal Survery. Acta Cirurgica Brasileira, 26(2), s. 79–83.
Marsicano J.A, Sales-Peres A, Ceneviva R, de C Sales-Peres S.H (2012). Evaluation of oral health status and salivary flow rate in obese patients after bariatric surgery. European Journal of Dentistry 6(2), s. 191–197.
McGrath C, Bedi R (1999). The important of oral health to older people´s of life.
Gerodontology 16(1), s. 59.63.
Miras A. D, Jackson R. N, Jackson S. N, Goldstone A. P, Olbers T, Hackenberg T, Spector A. C, le Roux C W (2012). Gastric bypass surgery for obesity decreases the reward value of a sweet-fat stimulus as assessed in a progressive ratio task. The American Journal of Clinical Nutrition 96(3), 467- 473.
Moizé V.L, Pi-Sunyer X, Monchari H, Vidal J (2010). Nutritional Pyramid for Post- gastric bypass patients. Obesity Surgery 20(8), s. 1133-1141.
Ovrebo K.K, Hatlebakk J.G, Viste A, Bassoe H.H, Svanes K (1998). Gastroesophageal reflux in morbidly obese patients treated with gastric banding or vertical banded gastroplasty. Annals of Surgery 228(1), s. 51-58.
Parshant P, Ricky B, Amit R, Ana E, Priyp S, Amir K, Salman M (2017). Post Roux-en- Y gastric bypass complications: A comperative study assessing the clinical effectiveness of oesophagogastroduodenoscopy and oral-contrast swallow. The Surgeon: Journal of the Royal Colleges of Surgeons of Edinburgh and Ireland 15(4), s. 196-201.
Pinna R, Campus G, Cumbo E, Mura I, Milia E (2015). Xerostomia included by radiotherapy: an overview of the physiopathology, clinical evidence, and management of the oral damage. Therapeutics and Clinical Risk Management 4(11), s. 171-188.
Saleh J, Figueiredo M.C, Cherubini K, Salum F.G (2015). Salivary hypofunction:an update on aetiology, diagnosis, and therapeutics. Archives of Oral Biology 60(2), s. 242–
255.
Selwitz R.H, Ismail A.I, Pitts N.B (2007). Dental Caries. The Lancet 369, s. 51-59.
Setterini S, Mento C, Gugliotta S.C, Saitta A, Terranova A, Trimarchi G, Mallamace D (2010). Self-repoted halitosis and emotional state: Impact on oral conditions and treatments. Health and Quality of Life Outcomes 8(34), s. 1-13.
Sischo L, Broder H.L (2011). Oral health-related Quality of Life. Journal of Dental Research 90(11), s. 1264-1270.
Silver H.J, Torquati A.G.L, Richard W.O (2006). Weight, dietary and physical activity behaviours two years after gastric bypass. Obesity Surgery 16(7), s. 859-864.
Slade G.D, Spencer A.J (1994). Development and ecalution of the Oral health Impact Profile. Community Dental Health 11(1), s. 3–11.
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) (2002). Fetma- problem och åtgärder.
(Elektronisk). Tillgänglig: http://www.sbu.se/ (Läst 2020-09-13).
Stocker D.J (2003). Management of the bariatric surgery patient. Endocrinology and Metabolism Clinics of North America 32(2), s. 437–457.
Socialstyrelsen (2009). Nationella Indikationer För Obesitas- Kirurgi. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.sfoak.se/ (Läst: 2020-11-08).
Socialstyrelsen (2011). Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011-stöd styrning och ledning. (Elektronisk). Tillgänglig: https://www.socialstyrelsen.se/ (Läst 2020-09-10).
Shellis R. P & Addy M (2014). The Interactions between Attrition, Abrasion and Erosion in Tooth Wear. Monographs in oral Science 25, s. 32–45.
Toh S.Y, Zarshenas N, Jorgensen J (2009). Prevalence of nutrient deficiencies in bariatric patients. Nutrition 25(11–12), s. 1150–1156.
Trost J (2010). Kvalitativa intervjuer. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig: https://www.vr.se/ (Läst: 2020-10-25).
Victorzon M (2008). Kirurgisk behandling av sjuklig fetma. Finska läkaresällskapets handlingar 168, s. 22–29.
WHO (2020). Obesity and overweight. (Elektronisk).
Tillgänglig: https://www.who.int/ (Läst 2020-09-13).
West N.X & Joiner A (2014). Enamel mineral Loss. Journal of Dentistry 42(1), s. 2-11.
Yaegaki K & Sanada (1992). Biochemical and clinical factors influencing oral malodor in periodontal patients. Journal of Periodontology 63(9), s. 783-789.
Yumuk V, Tsigos C, Fried M, Schindler K, Busetto L, Micic D, Toplak H (2015).
European Guidelines for Obesity Management in Adults. The European Journal of Obesity 8(6), s. 402–424.
Zucoloto M.L, Maroco J, Campos J.A (2016). Impact of oral health on health-related quality of life: a cross-sectional study. BMC Oral Health 16(55), s. 1–6.
