AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ
Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad
Koppling mellan grönstrukturen i staden och ungdomars upplevda hälsa
En studie över Gävle
En Studie i Gävle
Eventuell underrubrik på ditt arbete Ida Röjerfeldt
2020
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Samhällsplanering
Samhällsplanerarprogrammet Handledare: Karl Samuelsson
Examinator: Anders Brandt Bitr. examinator: Markku Pyykönen
i
Förord
Det här examensarbetet har genomförts vid akademin för teknik och miljö, samhällsbyggnad. Denna studie utgör en kandidatuppsats om 15
högskolepoäng med inriktning mot samhällsplanering.
Jag vill tacka min handledare för ett gott samarbete och stöd i denna studie.
Jag vill också tacka elever och lärare för att de ställde upp i min undersökning, speciellt med tanke på Covid-19 som bidrog till mer ansträngning. Till sist vill jag tacka nära och kära runt om kring mig som har funnits som mina
stöttepelare genom hela arbetet.
Gävle, Juni 2020 Ida Röjerfeldt
ii
iii
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att ta reda på kopplingen mellan grönstruktur i staden och ungdomars upplevda hälsa. Det har inkluderat vilken sorts grönstruktur som ungdomar värdesätter, vilka känslor och kontakter som ungdomar upplever med grönstruktur samt på vilket sätt grönstrukturen kan påverka ungdomar upplevda hälsa. Resultatet på dessa frågor bildade själva kopplingen mellan grönstruktur i staden och ungdomars upplevda hälsa. För att kunna besvara undersökningens frågeställning har kvalitativa
gruppintervjuer och kvantitativa enkäter gjorts med ungdomar som är mellan 15 och 18 år. Resultatet analyserades med en riktad innehållsanalys och en jämförelse mellan enkäten och gruppintervjuerna. Undersökningen visade på att ungdomarna upplever minskad stress och bättre humör kring grönstruktur.
Den visade också att ungdomar värdesätter blommor, träd och tillgång till aktiviteter i grönstrukturen. Resultatet har till sist diskuterats där
erfarenheten av natur kan ha en påverkan på ungdomarnas svar. Förslag till vidare planering för grönstruktur i staden diskuteras också.
Nyckelord: Grönstruktur, Natur, Hälsa, Ungdomar, städer.
iv
v
Abstract
The purpose of this study was to find out the link between green structure in the city and young people's perceived health. This has included the kind of green structure that young people value, what feelings and contacts young people experience with the green structure, and how the green structure can affect young people's perceived health. The result of these issues forms the link between the green structure of the city and young people's perceived health. To answer the survey's question, qualitative group interviews and quantitative questionnaires were conducted with young people aged between 15 and 18 years old. The result was analyzed with a targeted content analysis and a comparison between the questionnaire and the group interviews. The study shows that young people experience reduced stress and a better mood around urban nature. It also shows that young people value flowers, trees and access to activities in the green structure. The results have been presented through charts and quotes. The results have finally been discussed where the experience of nature could have an impact on young people’s answers.
Proposals for further planning for green structure in the city are also being discussed.
Keywords: Green structure, nature, health, youth, cities.
vi
vii
Innehållsförteckning
Förord ... i
Sammanfattning ... iii
Innehållsförteckning ... vii
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte och frågeställningar... 2
1.3 Avgränsningar ... 3
1.4 Begreppsdefinitioner ... 3
2 Teori ... 4
2.1 Naturens påverkan på hälsan hos barn och ungdomar ... 4
2.1.1 Psykisk hälsa... 4
2.1.2 Fysisk hälsa ... 5
2.1.3 Medicinsk hälsa ... 6
2.2 Nyckelord hälsa ... 6
2.3 Grönstrukturen i städer ... 6
2.4 Vilken sorts grönstruktur är av värde? ... 7
2.5 Bostadsnära natur ... 8
2.6 Nyckelord grönstruktur ... 9
2.7 Grönstruktur och natur i Gävle ... 9
2.7.1 Hemlingby friluftsområde ... 9
2.7.2 Gavlehov... 9
2.7.3 Boulognerskogen ... 9
2.7.4 Stadsträdgården ... 10
2.7.5 Rådhusesplanaden ... 10
3 Metod ... 11
3.1 Etiska aspekter ... 11
3.2 Enkät ... 12
3.2.1 Enkätens struktur ... 12
3.2.2 Datainsamling och procedur ... 13
3.2.3 Analysmetod ... 13
3.3 Intervjuer ... 13
3.3.1 Gruppintervjuer ... 13
3.3.2 Intervjuernas struktur ... 14
3.3.3 Datainsamling och Procedur ... 14
3.3.4 Analysmetod ... 15
4 Resultat ... 16
4.1 Enkät ... 16
4.1.1 Hur ser ungdomars upplevda kontakt och känsla med grönstruktur ut i Gävle och varför?... 16
viii
4.1.2 Vilken sorts grönstruktur värdesätter ungdomar i Gävle och varför?...
……… 17
4.1.3 På vilka sätt upplever ungdomar att deras hälsa påverkas av grönstrukturen i Gävle och varför?... 19
4.2 Gruppintervju……….. 23
4.2.1 Hur ser ungdomars upplevda kontakt och känsla med grönstruktur ut och varför?...23
4.2.2 Vilken sorts grönstruktur värdesätter ungdomar i Gävle och varför?... ……… 24
4.2.3 På vilka sätt upplever ungdomar att deras hälsa påverkas av grönstruktur i Gävle och varför? ... 25
5 Diskussion ... 27
5.1 Metoddiskussion ... 27
5.2 Jämförelse av resultat ... 28
5.2.1 Hur ser ungdomars upplevda kontakt och känsla med grönstruktur i Gävle och varför?... 28
5.2.2 Vilken sorts grönstruktur värdesätter ungdomar i Gävle och varför?... ……… 28
5.2.3 På vilka sätt upplever ungdomar att deras hälsa påverkas av grönstruktur i Gävle och varför?... 29
5.3 Erfarenheter och uppväxt ... 29
5.4 Vidare planering för grönstruktur ... 30
6 Slutsats... 32
6.1 Vad kom studien fram till? ... 32
6.2 För framtida forskning ... 33
Referenser ... 34 Bilaga A ... A1 Bilaga B ... B1 Bilaga C ...C1
ix
1
1 Inledning
”När vi planerar våra städer är det fyra aspekter som vi måste utgå ifrån. Den första och viktigaste aspekten handlar om att gagna människors hälsa” (Faskunger, 2007, s.5).
Studiens huvudämne i denna uppsats är kopplingen mellan grönstrukturen i staden och ungdomars upplevda hälsa. Studien kommer att fokusera på ungdomars egna värderingar, upplevelser, känslor och åsikter när det kommer till grönstrukturen i Gävle och sin egna upplevda hälsa. Tidigare forskning på kopplingen mellan natur och hälsa är främst gjord utifrån vuxna och yngre barn (McCracken, Allen & Gow, 2016) men det förekommer också forskning på ungdomar. Forskningen på
ungdomar är oftast gjord utifrån lärarnas, föräldrarnas eller vårdens synvinkel och därför kommer den här studien komplettera med ungdomars egna upplevelser och värderingar. Tidigare forskning har kommit fram till att exponeringen av natur och grönstruktur är kopplat till människors hälsa. Det finns bevis på att hjärt-
kärlsjukdomar, fetma, diabetes, astma, psykiska sjukdomar, synrubbningar och kognitiva utvecklingar hos barn påverkas beroende på tillgängligheten och mängden natur i dess närhet (White et al., 2019). Eftersom studien berör natur i städer och hälsan hos ungdomar kommer studien främja den hållbara utvecklingen. Ett av de globala målen är hälsa och välbefinnande där målet är att säkerhetsställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar. I de globala hållbarhetsmålen finns punkt 11.7 som handlar om att skapa säkra och inkluderande grönområden för alla (UNDP, 2015). Genom studiens resultat kommer kopplingen mellan grönstruktur och hälsa framföras och på det viset bidra med information till framtida planering för hållbar utveckling.
1.1 Bakgrund
Genom alla tider har natur försett människor med en stor mängd av varor och tjänster (Naturvårdsverket, 2006). Naturen har genom historien talat för positiva effekter för hälsan. För så länge sen som 5000 år sedan nedtecknades naturens betydelse som positivt för första gången när kungen Gilgamesh såg sig finna tröst och kraft från en ljuvlig trädgård efter sin väns död (Stigsdotter, 2005). Däremot
studerades inte kopplingen mellan natur och hälsa vetenskapligt på lång tid, det var först för 30–40 år sedan som forskare började studera effekter av natur (Stigsdotter, 2005). Begreppet grönstruktur bildades från allra första början för att finna ett samlingsbegrepp för olika gröna ytor men också för att skapa ett strukturellt perspektiv för hur dessa element skulle kunna hänga ihop med den urbana miljön.
Begreppet skulle fungera som ett gränsöverskridande analysbegrepp för administrativa gränser i staden och dess biologiska mångfald (Lövrie, 2001).
2
Idag används begreppet som en benämning på en del av den urbana miljön, ett samlingsbegrepp för olika gröna objekt i staden (Lövrie, 2001). Naturvårdsverket (2020) definierar grön infrastruktur som ekologiskt funktionella nätverk av olika livsmiljöer, naturområden och anlagda element. Dessa ska utformas, brukas och bevaras på ett sätt så att den biologiska mångfalden bevaras.
Natur betyder olika för alla människor utifrån vilka värderingar personen har och var eller hur personen är uppväxt. Natur kan vara träd efter en gata, en park, skog, fjäll eller gräsmattan på baksidan av sitt hus (Naturvårdsverket, 2006). Hälsa betyder också olika för alla människor beroende på sin uppväxt och värderingar och definieras som ett socialt, fysiskt och psykiskt välbefinnande (Regeringskansliet, 2008; Sandifer, Sutton-Grier & Ward, 2015). Hälsa kan också beskrivas som ett tillstånd, lycka, välbefinnande och livskvalitet (Edberg & Wijk, 2009). Natur och hälsa är viktiga begrepp i samhället. Att ha en god hälsa från ung ålder kan vara avgörande för individens framtida hälsa och välfärd (Folkhälsomyndigheten, 2019).
En god hälsa från ung ålder gör att individen har större chans att hantera olika situationer genom hela livet, det kan handla om relationer eller stress på en arbetsplats (Folkhälsomyndigheten, 2019). Idag spenderar barn mindre tid ute i naturen än tidigare, vilket har visat sig påverka hälsan på flera sätt hos barn och ungdomar (Schutte, Torquati & Beattie, 2015). Allt fler drabbas dessutom av hälsoproblem så som psykiska sjukdomar och fetma (Shanahan, Fuller, Bush, Lin, Gaston, 2015). Weeland et al., (2019) beskriver hur 70 procent av alla barn i framtiden kommer att växa upp i städer vilket gör planeringen för natur i städer allt viktigare eftersom tidigare forskning har visat att natur bidrar till minskad stress, uppmuntran till motion och ger människor bättre självkänsla.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med arbetet är att få fram vilken sorts grönstruktur som ungdomar
värdesätter, vilka känslor och kontakter ungdomar upplever med grönstruktur samt på vilka sätt grönstruktur kan påverka ungdomars upplevda hälsa. Detta har bildat själva kopplingen mellan grönstrukturen i staden och ungdomars upplevda hälsa.
För att uppfylla syftet har därför följande frågor formulerats:
1. Hur ser ungdomars upplevda kontakt och känsla med grönstruktur i Gävle ut och varför?
2. Vilken sorts grönstruktur värdesätter ungdomar i Gävle och varför?
3. På vilka sätt upplever ungdomar att deras hälsa påverkas av grönstruktur i Gävle och varför?
3 1.3 Avgränsningar
Studien behandlade ungdomar i Gävle. Gävle är en mellanstor stad och har inom tätorten en area på 40.6 km2. Ungdomarna som utfrågades är mellan 15 och 18 år.
Åldersgruppen valdes tack vare att det är en intressant grupp att hämta data ifrån då tidigare forskning främst är gjord utifrån vuxna och barn. Tidigare forskning
koncentrerar sig mer på andras synvinkel som till exempel föräldrars eller vårdens än ungdomars egna upplevelser och känslor.
1.4 Begreppsdefinitioner
Orden ”natur”, ”grönstruktur” och ”grön infrastruktur” innebär i denna uppsats platser med vegetation, gröna ytor och parker. Ordet ”ungdomar” innefattar
individer mellan 15 och 18 års ålder som deltar i denna undersökning. Ordet ”hälsa”
och ”ohälsa” innefattar den fysiska, psykiska och sociala hälsan.
4
2 Teori
2.1 Naturens påverkan på hälsan hos barn och ungdomar
Naturens betydelse som rekreationskälla för människan har under de senaste åren hamnat mer i fokus (Naturvårdsverket, 2006). Det har lett till mer forskning inom ämnet. Det finns därför tidigare forskning på kopplingen mellan natur och hälsa när det kommer till mindre barn och vuxna (McCracken et al., 2016) men mindre gällande ungdomar. McCracken et al. (2016), Shanahan et al. (2015) och Weeland et al. (2019) menar att det är viktigt att fortsätta forska om fördelarna för barn och ungdomar att exponeras för natur.
2.1.1 Psykisk hälsa
Ungdomar i Sverige har det bättre ställt än ungdomar från andra delar av världen men ändå är det stora påfrestningar för svenska ungdomars hälsa. Som ungdom är det många som försöker att upptäcka sin egen identitet. Detta är något som pågår hela livet men börjar redan från att barnet är runt nio år (BUP, 2014). Som tonåring och ungdom är det vanligt att många nya saker händer i livet som gör att
ungdomarna kan få det tufft. Ungdomarna vill gärna stå på egna ben och komma bort från föräldrar. Det kan uppkomma nya intressen som gör att vissa vänner försvinner. I den här åldern börjar individen tänka på andra sätt och få nya åsikter som gör att den måste prova sig fram. Allt detta brukar för många vara en stressig del av livet. Många utvecklar ångest och blir deprimerade (BUP, 2014). Insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och ungdomar är därför mycket viktigt (Folkhälsomyndigheten, 2016).
Tidigare forskning har visat att kontakt med natur har flera olika hälsofördelar.
Weeland et al. (2019) menar att det finns växande bevis på hur kontakt med natur ger bättre kognitiv förmåga, bättre beteende och självreglering. De skriver att dagsljus och fysisk aktivitet ger en bättre mental hälsa och nämner även att
grönstruktur är viktig för barns utveckling (Weeland et al, 2019). Exponeringen till natur har också visat att stress, depressioner och ångestsymtom minskar, samt att barn med diagnoser som till exempel ADHD och ADD visar färre beteendeproblem när de exponerats för natur (Giusti, 2012; McCracken et al., 2016). Även humör, attityd och självkänsla påverkas positivt av natur (McCracken et al., 2016; Sandifer et al., 2015). Weeland et als. (2019) forskning gick ut på att se om det finns tydliga effekter av exponeringen av natur för barns självreglering. Självreglering handlar om individens förmåga att reglera sina tankar, känslor och beteende.
5
Förmågan till självreglering gör att individen kan handla självständigt men även anpassa till krav som omgivningen ställer (Psykologiguiden, 2020). Tidigare
forskning var otillräcklig eftersom den är spridd över olika vetenskapliga discipliner vilket resulterade i att resultatet blev svårt att jämföra med varandra (Weeland et al., 2019). Resultatet av deras forskning visade att det var en betydande del av positiva kopplingar mellan natur och självreglering eftersom barn som bodde nära eller var omkring natur ofta hade bättre kognitiv och affektiv beteendesjälvreglering än de barn som inte exponerades för natur. De kom även fram till att ålder (4–12), kön eller etnicitet inte hade någon betydelse i studien, alla barn påverkades lika mycket. Att bo nära natur eller att ha erfarenhet av natur har positiva fördelar vilket Dopko, Capaldi och Zelenski (2019) också fick fram i sin forskning. Författarna ville ta reda på hur de sociala och psykologiska fördelarna är med att vistas i natur för barn. De valde att studera 80 elever som var på utflykter med skolan. Deras metod var att observera eleverna och låta dem genomgå en humörmätning. Resultatet visade att barn känner sig mer lugna och avslappnade i naturen och att de upplever att de mår bättre. Studien visar att eleverna respekterade naturen mer efter studien.
De kunde se att barn som har erfarenhet att vara i naturen också mår bättre i den än andra barn som inte har den erfarenheten. Resultat hos barn med mindre erfarenhet av natur kunde visa att några av barnen såg negativt på utflykten på grund av att de var rädda för djur i skogen och var negativa till det dåliga vädret.
2.1.2 Fysisk hälsa
Den byggda miljön i vårt samhälle påverkar den fysiska aktiviteten. I tiden vi lever nu uppmuntrar den tyvärr till en mer stillasittande livsstil och motverkar fysisk aktivitet vilket bidrar till ökade risker när det gäller sjukdomar och för tidig död, inklusive hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, högt blodtryck, övervikt och mental ohälsa (Faskunger, 2007). Till denna grupp hör också fetma. Runt om i världen är fetma ett av de allvarligaste samhälls- och hälsoproblemen (Manandhar, Suksaroj & Rattanapan 2019). En studie gjord i Nepal av Manandhar et al. (2019) visade en tydlig koppling mellan hälsa och grönstruktur för barn. De var intresserade av att se om ökningen av övervikt och fetma hade något med tillgång till natur att göra. Resultatet visade att 1 av 5 barn hade övervikt och fetma och att den långa avståndet till natur var en del av faktorn till hälsoproblemet (Manandhar et al., 2019). Den fysiska aktiviteten har utvecklats till en fritidssysselsättning i form av idrott och motion, från att tidigare varit något som tillhörde vår vardagliga sysselsättning. Tyvärr har den byggda miljön påverkat möjligheterna till fysisk aktivitet negativt. Det finns tydliga bevis på att natur bidrar till en förbättrad fysisk hälsa, oftast i kombination med fysisk aktivitet (Faskunger, 2007).
6
Faskunger (2007) menar att parker och grönområden bidrar till fler goda förutsättningar till fysisk aktivitet och därför borde prioriteras högre i samhällsplaneringen.
2.1.3 Medicinsk hälsa
Den mediciniska hälsan har också visat sig påverkas av natur. I en artikel skriven av Robinson, Jorgensen, Cameron & Brindley (2020) menar författarna att det finns många tydliga tecken på positiva fördelar för den psykiska och fysiska hälsan. De skriver hur natur bland annat har visat sig förbättra lymfocytcellaktiviteten och kan minska blodtrycket. Natur kan också ge en befrielse från akut stress, förbättra symptom på depression och underlätta en hälsosam utveckling för barn i tidiga stadier. Författarna tar också upp att det finns bevis på hur mikroorganismer kan ha en positiv utvecklings- och reglerande påverkan på immunsystemet och ha
ångestdämpande effekter. Precis som Robinson et al. (2020) så menade också White et al. (2019) att natur och grönstruktur kan påverka människor hälsa. Där bland annat hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, astma och synrubbningar kan påverkas positivt av natur. Natur kan också fungera som en helande kraft och används med goda resultat i terapi (Louv, 2008).
2.2 Nyckelord hälsa
Genom tidigare forskning och litteratur i teorikapitlet hittades nyckelord som användes i skapandet av enkät och intervjufrågorna. Dessa nyckelord formade frågorna som handlar om hälsa. Nyckelord som var funna är ”lugn”, ”glad”,
”inspirerad”, ”irriterad”, ”stressad”, ”positiv” och ”negativ” (Dopko et al., 2019).
samt ”stress” och ”humör” (McCracken et al., 2016; Robinson et al., 2020; Sandifer et al., 2015; Weeland et al., 2019).
2.3 Grönstrukturen i städer
Grönstruktur är ett begrepp som förklarar hur naturen i staden hänger ihop med ekologiska processer. Nedan kommer ett citat från Länsstyrelsen Stockholm (2019) om begreppets definition.
”Ett ekologiskt funktionellt nätverk av livsmiljöer och strukturer, naturområden samt anlagda element som utformas, brukas och förvaltas på ett sätt så att biologisk mångfald bevaras och för samhället viktiga ekosystemtjänster främjas i hela landskapet” (Länsstyrelsen Stockholm, 2019, s. 8).
Boverket (1999) menar att grönstrukturens funktioner i Sverige kan sammanfattas i tre grupper.
7
Det är den ekologiska funktionen, den kulturella funktionen och den sociala funktionen. Den ekologiska funktionen innefattar den biologiska mångfalden,
klimatet, bättre luft och olika biologiska lösningar på tekniska problem i staden. Den sociala funktionen hos grönstrukturen innefattar att den är en plats för människors rekreation, mötesplats och odlingsmöjligheter. Den kulturella funktionen innebär att grönstruktur innehåller historiska och estetiska värden (Boverket, 1999).
Grönstruktur i städer syftar till gröna markytor, men också vegetationsklädda ytor så som tak och husväggar. Grönstrukturen utgör en mer eller mindre sammanhållen väv av stora och små offentliga eller privata naturområden, vilket kan vara parker, trädgårdar, kolonilotter, torgplanteringar, vattendrag och obebyggda tomter
(Falkheden & Malbert, 2000). Parker utgör en stor del av natur inom staden och ger en rumslig struktur för människors aktivitet som andra kulturella objekt kanske inte bidrar med (Lövrie, 2001). Grönstruktur skyddar även urbana miljöer genom att få bort föroreningar, buller, trängsel och dåliga lukter (Sandifer et al., 2015; Weeland et al., 2019). Naturvårdsverket (u.å) beskriver grön infrastruktur som samhällets levande infrastruktur där parker, alléer, villaträdgårdar, ängar, skogar, vattendrag, sjöar och hav hänger samman i ett nätverk av djur och växter. De beskriver hur den gröna infrastrukturen är viktig för att naturen ska ge oss alla tjänster så som mat, vatten, råvaror och energi. Den ökade urbaniseringen leder till att mer mark bebyggs för bostäder och vägar och detta leder till att naturvärden förloras. Ett begrepp som kommer upp i bostadsbyggande i framförallt städer är förtätning. Ett resultat av förtätning är att naturområden ofta byggs bort, vilket gör att avstånd till naturområden ökar (Zinko et al., 2018)
2.4 Vilken sorts grönstruktur är av värde?
För att skapa attraktiva grönområden krävs det en del att ha i åtanke, tryggheten på en plats är en av dem. För att avgöra trygghet på en plats krävs det kompetens om ämnet och flertalet analyser om platsen vid olika tidpunkter på dygnet och årstider för att få en inblick hur platsen ser ut (Boverket, 2020). Ökad belysning, underhåll och skötsel bidrar till en tryggare känsla. Detta var något som Borg (2000) också ansåg som viktigt.
”Människor vill gärna vara där andra människor är. Att se andra och själv vara en del av folklivet är ett av människans grundläggande behov. Det är därför viktigt att med hjälp av belysning skapa förutsättningar för ett rikt kvällsliv så att människor vill vistas på gator och torg” (Borg, 2000, s. 5).
8
Boverket (2020) vill utforma platser där människor kan mötas och skapa en balans mellan naturens positiva värden och trygghetsskapande åtgärder, eftersom det gröna i samhället har många funktioner som är nödvändiga för människans välbefinnande (Boverket, 2020). De skriver att dem vill att alla grönområden ska vara anpassade för alla människor oavsett fysiska begränsningar. De menar att det ska planeras för en grönstruktur med många funktioner, som till exempel mer träd. Träd har många bra funktioner, inte bara den biologiska mångfalden utan också för staden. Träd renar luften, är en betydande livsmiljö för ett antal växter och djur, trädens löv och grenar dämpar regn, trädet ger skugga och utjämnar temperaturvariationer i staden, trädets rötter stabiliserar och motverkar erosion, träd binder vätska och vatten vid nederbörd och tills sist så förskönar och förstärker träd också människors
välbefinnande (Boverket, 2010). I en fungerande grönstruktur ska arter ha möjlighet att sprida sig i landskapet på både land och i vatten. Grönstruktur ska bidra till att stärka och bevara ekosystemen och främja den biologiska mångfalden
(Naturvårdsverket, 2020). Parker i staden ska också ge plats för rekreation,
meditation, aktiviteter och en plats för att samlas med familj och vänner för att njuta av naturens skönhet (Razak, Othman & Nazir, 2016). Grönstrukturen ska passa för alla åldrar, kulturer och kön. En framgångsrik park ska göra att besökaren kan koppla av från det vardagliga livet, kunna göra olika aktiviteter och ta in elementen från vegetationen och natursköna vyer (Razak et al, 2016). Grönstrukturen måste också vara estetiskt tilltalande för att medborgarna ska uppskatta den och ta hand om den (Frantzeskaki, 2018).
2.5 Bostadsnära natur
Det finns mängder av olika sorters grönstruktur och natur i en stad. Val av grönstruktur beror helt på vilken användning området kommer att ha och vilka förutsättningar platsen har. Bostadsnära natur är en viktig del av en stad och ska ligga inom en gräns av 300 meter från bostaden. Den främsta kvaliteten är att den ligger nära och ska ge en känsla av natur och grönska. Den bostadsnära naturen är en viktig resurs för stadens invånare. Mer natur i staden skapar inte automatiskt en bättre stad, men en natur med hög kvalitet som är integrerad med stadens övriga miljöer bidrar till en hållbar tillväxt och välfärd (Boverket, 2007). Det finns tre aspekter som ska hjälpa till att säkra tillgången till bostadsnära natur i den fysiska planeringen och det är tillgång, nåbarhet och kvalitet. Tillgång är den faktiska resursen som bostadsnära natur utger, nåbarhet är den faktiska upplevda tillgängligheten till denna natur och kvalitet är den bostadsnära naturens storlek, innehåll och värden. De olika aspekterna ska beaktas i all planering men på vissa ställen är aspekterna viktigare än andra. I städer så är ”nåbarheten” viktigare tack vare den täta bebyggelsen.
9
I bostadsnära natur har begreppet natur en bred betydelse som innefattar natur, kultur, anlagda gröna ytor, innergårdar och parker. Den bostadsnära naturen är till för människans livsmiljö så som plats för lek, samvaro, odling och inspiration. Den har också en stor betydelse för grupper som inte alltid kan ta sig långt bort, som till exempel äldre människor eller små barn (Boverket, 2007).
2.6 Nyckelord grönstruktur
Genom tidigare forskning och litteratur i teorikapitlet hittades nyckelord som användes i skapandet av enkät och intervjufrågorna. Dessa nyckelord formade frågorna som handlar om grönstruktur och natur. Funna nyckelord var
”tillgänglighet” och ”odlingsmöjligheter” (Boverket,2007) samt ”olika användningsområden”, ”växter på väggar och tak”, ”sittmöjligheter”, ”träd”,
”blommor”, ”gröna ytor”, ”buskar” (Boverket, 2007, 2010, 2020; Zinko et al., 2018).
2.7 Grönstruktur och natur i Gävle
Gävle är Sveriges fjortonde största stad, med ett invånarantal på 77 tusen inom tätorten. Runt om Gävle stad finns flera naturreservat, parker, grönområden och motionsplatser. Nedan kommer några större områden av natur och grönstruktur som är belägen centralt i Gävles tätort.
2.7.1 Hemlingby friluftsområde
Hemlingby friluftsområde är beläget cirka 4 km från Gävle centrum. Lättast att ta sig hit är med bil men kollektivtrafik går även dit två gånger i timmen. Här finns ett flertal motion- och skidspår med 10 uppmärkta spår. Här finns även
Hemlingbybacken med möjlighet att åka slalom samt naturstigar och lekområden i skogen (Gävle Kommun, 2020).
2.7.2 Gavlehov
Gavlehov är beläget cirka 3,5 km från Gävle centrum. Att åka bil, promenera/cykla eller åka kollektivtrafik via buss som går fyra gånger i timmen är sätten att ta sig hit på. På Gavlehov område finns två stycken motionsspår med möjlighet till skidåkning på vintern (Gävle kommun, 2020.
2.7.3 Boulognerskogen
Boulognerskogen är belägen cirka 1 km från Gävle centrum. Hit kommer besökare med bil, buss eller gående/cykel. I Boulognerskogen finns möjligheter till många aktiviteter.
10
Här finns minigolf, lekplatser, mat, bad, motionsspår, utegym och parker (Gävle Kommun, 2020). Grönstrukturen på platsen är i form av park, växtlighet och vatten.
2.7.4 Stadsträdgården
Stadsträdgården är belägen precis jämte Boulognerskogen. De båda överlappar varandra och det kan vara svårt att avgöra vilken park som är vilken. I
stadsträdgården finns aktiviteter och grönstruktur i form av mycket gröna ytor, gångstråk, vatten och växlighet.
2.7.5 Rådhusesplanaden
I Gävle centrum är det främst Rådhusesplanaden som står för grönskan. Det är en avlång grön yta med stora träd på var sida som sträcker sig cirka 700 meter. Här finns det sittplatser, mindre gångstråk och statyer (Gävle kommun, 2020).
Grönstrukturen på platsen är i form av gröna ytor, träd och andra växtligheter.
11
3 Metod
Enkät och intervjuer är metoderna som använts i denna studie. Kombinationen mellan en enkät och intervjuer gör att metoderna kan få fram både kvalitativa och kvantitativa data. Kombinationen gör också att resultatet på metoderna får olika djup i och med att enkäten besvaras enskilt och intervjun i grupp. Att använda sig av flera metoder gör att resultatet kan jämföras med varandra och styrka reliabilitet.
Syftet med enkäten var att få svar på forskningsfrågorna men också få ett resultat från individuella ungdomar där de svarande inte påverkats av någon annans åsikter.
Syftet med gruppintervjuer var att få ett djupare och mer diskuterande resultat av frågorna. Gruppintervjuer kan användas som den primära insamlingsmetoden men kan också vara komplement till andra kvalitativa och kvantitativa metoder
(Tursunovic, 2002). Liknande frågor användes därför på enkäten och intervjuerna för att kunna jämföra resultatet med varandra och öka validiteten. Eftersom skolorna gick över till distansundervisning i och med Corona-pandemin fick datainsamlingen ske digitalt för att inte riskera smittspridning. Kontakt med gymnasieskolor och lärare togs därför vid ett tidigt skede för att få förfrågan om medverkan bestämd.
3.1 Etiska aspekter
Vetenskapsrådet (2002) skriver att i lagen om etikprövning så får ett barn som fyllt 15 år medverka i forskningen om barnet förstår forskningens innebörd. Barnet skall informeras, förstå att personen är anonym samt samtycka till forskningen. I denna studie har undersökningen tagit hänsyn till de fyra olika forskningsetiska principerna från Vetenskapsrådet (2002). Dessa är:
Informationskravet: Personerna som innefattar undersökningen ska bli insatta i undersökningens syfte och att deltagandet är anonymt och frivilligt. Deltagande personer har också rätt att avbryta sin medverkan när de vill. Innan undersökningen genomfördes skickades ett informationsbrev ut till rektorer, lärare och elever på skolorna syftet och undersökningen beskrevs.
Samtyckeskravet innebär att deltagande personer har rätt till att bestämma över sin egen medverkan i undersökningen om de är över 15 år. Deltagandet i denna studie var helt frivilligt och detta beskrevs i informationen för enkäten (Bilaga 1).
Formulering som användes var ”Enkäten är helt frivillig och går att avsluta när som helst, ni behöver inte besvara alla frågor”. Denna information gavs också muntligt innan intervjuerna.
12
Konfidentialitetskravet innebär att forskaren ska behandla deltagande helt
konfidentiellt. Detta betyder att deltagarna är anonyma och att ingen obehörig ska kunna ta del av personuppgifter. Anonymitet i informationsbrevet, i
enkätinformationen och innan intervjuerna. Formulering som användes var:
”Enkäten är anonym”. Alla deltagare har döpts om till siffror i undersökningen och allt material har hanterats av mig personligen för att säkra att obehöriga ej får ta del av personuppgifterna.
Nyttjandekravet: Deltagarna i undersökningen ska bli informerade om att alla insamlade data endast ska användas för denna studie. Detta informerades i informationsbrevet (Bilaga 1) och formulerades: ”Insamlat material av
undersökningen kommer bara användas till denna undersökning och kommer förvaras på ett sätt så enbart jag har tillgång till materialet”.
3.2 Enkät
3.2.1 Enkätens struktur
Enkätfrågorna konstruerades utifrån mina frågor i frågeställningen och litteratur.
Totalt innehöll enkäten 32 frågor (Bilaga 2). Enkäten bestod av kryssfrågor med möjlighet till flersvarsalternativ och kommentarer, detta för att eleverna skulle ha möjlighet att kort utveckla sitt svar. Att ha flera svarsalternativ på frågorna gjorde att eleverna inte behövde bestämma sig för ett svar vilket också var ett bättre alternativ för frågornas struktur. Frågorna formulerades efter begrepp som togs fram genom tidigare litteratur som finns i teoriavsnittet 2.2 och 2.6.
Enkäten börjar med en fråga om elevens ålder för att säkerhetsställa att eleven är över 15 år. Efter detta kommer några frågor om Gävles grönstruktur och vad eleverna anser om den. Sedan kommer frågor om specifika ställen i Gävle, som till exempel Boulognerskogen och här kan deltagaren också lämna kommentarer för att specificera sin känsla om platsen. Därefter kommer frågor om vilken sorts
grönstruktur som eleverna värdesätter och varför. Sedan kommer frågor om hälsa.
Frågorna handlar om stress, humör och känslor. Till sist kommer några frågor som handlar om tillgänglighet av grönstruktur i deras närhet. Jag valde att strukturera på detta sätt för att först få en liten inledning av vad grönstruktur kan vara för att sedan koppla ihop den med hälsan och till sist knyta ihop säcken med frågor om hur det ser ut i deras närhet. Detta gör att enkäten följer en röd tråd. Nedan visas några frågor som fanns med i enkäten (Bilaga 2).
1. Anser du att det behövs mer grönstruktur i Gävle?
Svarsalternativ: Ja/Nej/Vet ej
2. Vilka av dessa objekt tycker du är värdefulla i en stad?
13
Svarsalternativ: Träd/Blommor och gröna ytor/Bänkar i närhet till natur/Växter på väggar och tak/Odlingsmöjligheter.
3. Påverkas din stressnivå runt natur?
Svarsalternativ: Ja/Nej/Vet ej
4. Tror du att det finns hälsofördelar att spendera mer tid ute i naturen och grönstrukturen för dig?
Svarsalternativ: Ja/Nej/Vet ej 3.2.2 Datainsamling och procedur
Jag valde att skicka ut en enkät till två lärare på två stycken gymnasieskolor i Gävle.
Lärarna vidarebefordrade enkäten till cirka 100 elever i fyra olika klasser. Lärarna fick agera mellanhand för att höja svarsfrekvensen på enkäten eftersom att det annars skulle bli ett större antal obesvarade. Eleverna studerade samhällskunskap och hållbar utveckling vid tillfället. Syftet var inte att ungdomarna skulle studera något speciellt ämne, men slumpen föll på just dessa klasser. Totat svarade 70 stycken elever.
3.2.3 Analysmetod
Jag förde in alla frågor, svar och kommentarer i ett dokument i Excel. Enkätfrågorna som var av högst värde för studien och forskningsfrågorna analyserades. Frågorna och resultatet redovisas som enskilda diagram för att tydliggöra resultatet. Frågor med flera svarsalternativ illustreras med stapeldiagram och de frågorna med ett svarsalternativ redovisas med cirkeldiagram. De kvalitativa frågorna där ungdomarna lämnade kommentar redovisas som citat. Dessa citat kategoriserades med hjälp av begreppen som framkom av litteraturen när frågorna formulerades. Några av eleverna valde att inte lämna någon kommentar eller svarade med en punkt eller dylikt. Detta ledde till att dessa svar inte räknades med i resultatet. Under analysen upptäcktes också att någon av ungdomarna hade svarat exakt likadant på frågorna och kommentarerna som en annan hade svarat. Att två elever skulle skriva exakt samma kommentarer kändes orealistiskt. Förmodligen hade en person gjort enkäten två gånger eller kopierat svaren av en annan elev. Detta ledde till att ett av svaren togs bort från resultatet.
3.3 Intervjuer 3.3.1 Gruppintervjuer
Det finns både fördelar och nackdelar att använda sig av just gruppintervjuer. Bland annat har det visat sig att gruppintervjuer
14
är effektiva för att få fram människors beteenden, känslor, attityder och värderingar för ett ämne (Tursunovic, 2002). Detta beror på att deltagarna ofta känner ett större förtroende och kan känna trygghet i de andra deltagarna vilket i det här fallet var en klasskompis. Eftersom min studie koncentrerar sig på känslor och värderingar för grönstruktur kan gruppintervjuer lämpa sig bättre än en enskild intervju
(Tursunovic, 2002). Generellt sett lämnar mindre grupper utrymme för att deltagarna ska kunna få komma fram med sina synpunkter (Tursunovic, 2002).
Därför gjordes intervjun med två elever åt gången, så att de hinner få fram sina egna åsikter. En nackdel av användandet av gruppintervjuer är att moderatorn inte kan ha full kontroll över svaren som kommer fram i en gruppdiskussion. Grupptryck och deltaganden som kan dominera andra deltagare är faktorer som moderatorn inte kan styra över i en gruppintervju (Tursunovic, 2002).
3.3.2 Intervjuernas struktur
Intervjufrågorna gjordes på samma sätt som enkäten där tidigare litteratur fick forma frågorna. Jag skalade också ner forskningsfrågorna i mindre och mer specifika frågor som jag använde som intervjufrågor. Några frågor som var med i intervjun och vald ordning ses nedan (se bilaga 3 för alla frågor). Ordningen valdes på grund av att eleven först skulle få en liten introduktion av ämnet innan jag började ställa frågor om Gävle. Till sist kom specifika frågor om hälsa.
1. Du har kanske hört talas om gröna städer, planterbara tak och närhet till parker, uppskattar du närheten till natur och grönska?
2. Om du uppskattar närhet till natur och grönska, varför gör du det?
3. Om ni tänker på grönstrukturen och naturen i Gävles innerstad/centrum, vart finns den?
4. Och vad uppskattar ni med den?
5. Hur är din/eran upplevda känsla och kontakt med natur/grönstruktur i Gävle? Och varför?
6. På vilket sätt påverkas din stress och humör av grönstruktur? Varför?
3.3.3 Datainsamling och Procedur
Gruppintervjuerna utfördes på sex elever från en annan klass än de som besvarade enkäten, detta för att inte eleverna skulle ha påverkats av enkätens frågor. Eleverna studerade samhällskunskap vid tillfället. Intervjuerna gjordes två och två.
Intervjuerna var semistrukturerade vilket betyder att de var öppna för diskussion men startade med en redan bestämd fråga. Detta var för att eleverna skulle kunna diskutera och komma vidare i ämnet med deras egna ord och tankar. Intervjun innehöll tolv frågor med några underfrågor. Intervjuerna skedde genom ett möte i det digitala verktyget Zoom.
15
Under samtalet spelades eleverna in efter deras godkännande och det togs även lite noteringar utifall det inspelade materialet skulle försvinna. Av dessa tre
gruppintervjuerna blev det svar från sex elever.
3.3.4 Analysmetod
En kvalitativ innehållsanalys valdes för denna studie. Att använda sig av en innehållsanalys innebär sökande efter koder och teman i svaren för att kunna kontrollera den insamlade datan (Bryman, 2011). En kvalitativ innehållsanalys beskrivs som en flexibel metod som sträcker sig från intuitiva och tolkande analyser till systematiska och strikta (Hsieh & Shannon, 2005). De beskriver att det finns tre kategorier för denna typ av analys. I detta examensarbete valdes den riktade
innehållsanalysen. I en riktad innehållsanalys ligger teori och tidigare forskning till grund för kodningsschemat, koder och kategorier som redan innan är förbestämda (Hsieh & Shannon, 2005). De beskriver också att metodens styrka ligger i att det teoretiska ramverket får stöd och kan utvecklas vidare (Hsieh & Shannon 2005).
Analysen började med att skapa ett kodningsschema för varje fråga i frågeställningen (tabell 1). Därefter gjordes en genomgång av tidigare litteratur och fann koder som var relevanta till frågeställningen (avsnitt 2.2 och 2.6). Efter detta lästes materialet från intervjuerna flertalet gånger. Sedan plockades meningar och fraser ut från intervjuerna och dessa kortades ner och blev kategorier. Gemensamma kategorier för alla tre intervjuer hittades. Kategorier som bland annat ”Närvarande men kunde varit bättre” och ”Möjlighet till aktiviteter” gjordes. Till sist sammanfattades
resultatet till genom citat och en sammanfattning. Figur 1 visar ett flödesschema för analysen.
Tabell (1). Kodningsschemats struktur
Tema för frågan Kod hämtad från litteratur
Kategori funnen i
materialet av intervjuerna som innehöll koden Vilken sorts grönstruktur
värdesätter ungdomar i Gävle och varför?
Olika användningsområden - Möjlighet till aktiviteter - Planterbara tak och
väggar
Figur 1. Analysprocessen i ett flödesschema Gruppintervjuer Granskning
av litteratur Kodning från litteratur
Kategorier funna i intervjuerna
Resultat i form av citat
16
4 Resultat
I det här kapitlet redovisas resultatet för undersökningen. Resultatet är uppdelat i två delar, en enkätdel och en intervjudel.
4.1 Enkät
Totalt 70 av 100 elever svarade på enkäten. Resultatet presenteras genom diagram och förklaringar under respektive fråga i frågeställningen nedan. 63% av eleverna var 17–18 år vid tillfället och 37% var i åldern 15–16. Ingen elev var under 15 år.
4.1.1 Hur ser ungdomars upplevda kontakt och känsla med grönstruktur ut i Gävle och varför?
Sammanfattningsvis visar resultatet att de flesta eleverna upplever positiva känslor kring natur och upplever att de har en bra kontakt med grönstrukturen i Gävle.
Resultatet visade att de flesta eleverna känner sig lugna, glada, inspirerade och positiva i natur medan en av eleverna känner sig irriterade och två elever känner sig stressade kring natur och grönstruktur (Figur 2). De gav kommentarer om varför de får dessa känslor, bland annat ”blir mindre stressad” och ”blir lugnare”. Resultatet visade också att elevernas kontakt med grönstrukturen i Gävle känns bra (Figur 3).
80% (56 st.) svarade att den känns mycket bra, 16% (11 st.) tycker den känns bra och 4% (3 stycken) tycker den känns mindre bra.
Figur 2. Resultat på frågan ”Denna/Dessa känslor känner jag kring natur och grönstruktur”. De flesta elever upplever lugna, glada och positiva känslor.
61
55
33
1 2
55
0 0
10 20 30 40 50 60 70
Lugn Glad Inspirerad Irreterad Stressad Positiv Negativ
Denna/Dessa känslor känner jag kring natur och grönstruktur
17
Figur 3. Resultat på frågan ”Hur känns din kontakt med grönstruktur ut i dagsläget?” De flesta eleverna upplever sin kontakt som bra.
4.1.2 Vilken sorts grönstruktur värdesätter ungdomar i Gävle och varför?
Sammanfattningsvis tyder resultatet på att eleverna värdesätter det mesta av grönstrukturen i staden. Hela 64% anser att det behövs mer grönstruktur i Gävle (Figur 6) och speciellt i form av mer träd.
Resultatet av frågan ”Vilka av dessa objekt tycker du är värdefulla i en stad?” (Figur 4) visade att 59 stycken tycker blommor och gröna ytor är värdefulla, 58 stycken tyckte träd, 50 tyckte bänkar i närheten av natur, 31 stycken tyckte växter på väggar och tak och 25 stycken tyckte odlingsmöjligheter. Eleverna kunde välja fler
svarsalternativ och lägga till kommentar om varför, där kommentarer som ”viktigt att ha sittmöjligheter vid grönska” och ”Eftersom de skapar ett avbrott i dagens stress” framkom. I enkäten fanns frågan ”Vilken sorts grönstruktur skulle du vilja ha mer av i Gävle?” (Figur 5). Här svarade eleverna att 49 ville ha mer träd, 34 buskar, 42 gröna ytor, 23 klädda tak och väggar, 30 parker, 25 sittmöjligheter i
grönstrukturen, 36 blommor och 9 odlingsmöjligheter. För denna fråga hade de också möjlighet till fler svarsalternativ. På frågan” Anser du att det behövs mer
grönstruktur i Gävle?” (Figur 6) svarade 64% (45 st.) ja, 10% (7 st.) nej och 26% (18 st.) vet ej.
80%
16%
4%
0% 0%
Hur känns din kontakt med grönstruktur ut i dagsläget?
Den känns mycket bra Den känns bra Den känns mindre bra Den känns dålig Den är obefintlig
18
Figur 4. Resultat på frågan ”Vilka av dessa objekt tycker du är värdefulla i en stad?” De flesta eleverna värdesatte blommor och gröna ytor.
Figur 5. Resultat på frågan ”Vilken sorts grönstruktur skulle du vilja ha mer av i Gävle?” De flesta
eleverna ville ha mer träd i Gävle.
59 58
50
31
25
0 10 20 30 40 50 60 70
Blommor och gröna ytor
Träd Bänkar i närheten av natur
Växter på väggar och tak
Odlingsmöjligheter
Vilka av dessa objekt tycker du är värdefulla i en stad?
49
34
42
23
30
25
36
9 0
10 20 30 40 50 60
Vilken sorts grönstruktur skulle du vilja ha mer av i Gävle?
19
Figur 6. Resultat på frågan ”Anser du att det behövs mer grönstruktur i Gävle?” Mer än hälften tycker
att det behövs mer grönstruktur i Gävle.
4.1.3 På vilka sätt upplever ungdomar att deras hälsa påverkas av grönstrukturen i Gävle och varför?
Sammanfattningsvis visar resultatet att nästan alla anser att det finns hälsofördelar med att spendera mer tid ute i naturen för sig själva. Den visar att de flesta av eleverna tycker sin stress minskar och humör förändras när de är i natur och
grönstruktur. Resultatet visar också att de flesta eleverna upplever en minskad stress i Boulognerskogen och ungefär hälften av eleverna upplever att deras mående påverkas på Rådhusesplanaden.
Resultatet på frågan ”Tror du det finns hälsofördelar med att spendera mer tid ute i naturen för dig?” (Figur 7) svarade 69 stycken ja och 1 vet ej. Eleverna fick frågan ”På vilka sätt upplever du att grönstruktur påverkar din hälsa”? Här fick eleven svara med en egen kortare förklaring. Svaren blev ”gör mig till en gladare och friskare person”, ”jag blir mindre stressad och rör mig mer”, ”jag utövar mer motion” och ”jag blir lugnare och mindre stressad”.
10% 64%
26%
Anser du att det behövs mer grönstruktur i Gävle?
Ja Nej Vet ej
20
Figur 7. Resultat på frågan ”Tror du det finns hälsofördelar att spendera mer tid ute i naturen för dig”? Nästan alla elever tror att det finns hälsofördelar med natur.
Resultatet på frågan” Upplever du att din stress minskar runt natur?” (Figur 8) svarade 84% (59 st.) ja och resterade (11 st.) nej. På frågan ”Känner du dig gladare och mer positiv runt natur och grönstruktur?” (Figur 9) svarade hela 87% (61 st.) ja och
resterande (9 st.) nej. I enkäten ställde jag frågor om elevernas fysiska och psykiska hälsa, om de hade tillgång till grönstruktur nära sin bostad och hur ofta eleverna spenderar tid ute i natur eller grönstruktur. Resultatet visade att 49 av 70 elever kryssade i att det fanns grönstruktur nära deras bostad, 41 stycken varav 49
spenderade 2–3 gånger i veckan i naturen och grönstrukturen,39 av dessa upplevde att deras fysiska hälsotillstånd var bra eller mycket bra.35 av 41 stycken upplevde att deras psykiska hälsotillstånd var bra eller mycket bra. När resultatet från eleverna som ansåg sig ha nära till grönstruktur jämfördes med eleverna som ansåg sig ha långt ifrån sin bostad så framkom något annat.19 av 70 elever hade grönstruktur långt ifrån sin bostad,10 av dessa spenderade tid i grönstruktur en gång i månaden, en av 10 upplevde deras fysiska hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt. Åtta av 10 upplevde att deras psykiska hälsotillstånd var dåligt eller mycket dåligt.
99%
1% 0%
Tror du det finns hälsofördelar att spendera mer tid ute i naturen för dig?
Ja Nej Vet ej
21
Figur 8. Resultat på frågan ”Upplever du att din stress minskar runt natur”? En stor andel
upplever att sin stress minskar runt natur.
Figur 9. Resultat på frågan ”Känner du dig gladare och mer positiv runt natur och grönstruktur”? En stor andel av eleverna känner sig gladare och mer positiva runt natur och
grönstruktur.
I enkäten ställdes också frågor om Boulognerskogen och Rådhusesplanaden.
Resultatet visade att 79% (55 st.) av eleverna tycker att deras mående påverkas i Boulognerskogen (Figur 10). Eleverna fick kort förklara på vilket sätt deras mående påverkades och svar som ”mindre stress”, ”blir lugnare”, ”hälsosam” och ”glädje”
framkom. 66% (46 st.) av eleverna tycker att det deras mående påverkas av Rådhusesplanaden (Figur 11) och eleverna kommenterade detta med ord som
”mindre stress”, ”lugnande” och ”mysig”. Eleverna fick också en fråga om vad de uppskattar med platserna. I Boulognerskogen svarade eleverna ”stor tillgång till natur och grönska”, ”mycket träd” och ”många aktiviteter”. I Rådhusesplanaden svarade eleverna ”en blandning mellan stad och park” och ”gillar att det är som en park i staden”.
84%
16%
Upplever du att din stress minskar runt natur?
Ja Nej
87%
1% 12%
Känner du dig gladare och mer positiv runt natur och gröntruktur?
Ja Nej Vet ej
22
Figur 10. Resultat på frågan ”Om du svarade ja på föregående fråga, påverkas ditt mående när du är i
Boulognerskogen”? En stor andel av eleverna anser att deras mående påverkas i Boulognerskogen.
Figur 11. Resultat på frågan ”Om du svarade ja på föregående fråga, påverkas ditt mående när du är i Rådhusesplanaden”? Mer än hälften av eleverna anser att deras mående påverkas i
Rådhusesplanaden.
79%
10%
11%
Om du svarade ja på föregående fråga, påverkas ditt mående när du är i Boulognerskogen?
Ja Nej Vet ej
66%
26%
8%
Om du svarade ja på föregående fråga, påverkas ditt mående på du är i Rådhusesplanaden?
Ja Nej Vet ej
23 4.2 Gruppintervju
Resultatet presenteras genom citat från eleverna och kategorier som framkom under analysen av intervjuerna. Dessa finns under respektive fråga i frågeställningen och i tabell 2 nedan. De ställda frågorna under gruppintervjuerna kommer också att framföras. Elevernas namn har bytts ut till grupp 1, 2 och 3. Eleverna i
intervjudelen är 17 eller 18 år. I grupp 1 och 2 var det endast tjejer och i grupp 3 endast killar.
Tabell (2). Intervjusvarens funna kategorier utifrån nyckelord från litteraturen (se avsnitt 2.2 och 2.6) och antal svar på dessa från gruppintervjuerna.
Kategorier Svar från antal elever (6 elever, 3 grupper)
Närvarande men kunde varit bättre 5/6
Planterbara tak och väggar 4/6
Mycket blommor och träd 6/6
Möjlighet till aktiviteter 6/6
Minskad stress och bättre humör 6/6
Gladare och mer harmonisk 6/6
Boulognerskogen och Rådhusesplanaden 5/6
4.2.1 Hur ser ungdomars upplevda kontakt och känsla med grönstruktur ut i Gävle och varför?
Den ställda frågan under gruppintervjuerna var ”Hur är din/eran upplevda känsla och kontakt med natur och grönstruktur i Gävle?”. Den funna kategorin från granskningen av gruppintervjuerna var: ”Närvarande men kunde varit bättre”. Kategorin formades utifrån svaren på intervjuerna och nyckelordet ”tillgänglighet” som hämtades ur litteraturen (se avsnitt 2.6). Sammanfattningsvis visar resultatet att eleverna anser sig ha en relativt bra kontakt, att de känner sig trygga av den, gillar att spendera tid i den och mår bättre av den. Däremot visar resultatet att kontakten kunde varit bättre. Alla tre grupper ger liknande svar.
Grupp 1 säger: ”Den känns väl närvarande tycker jag, men det hade inte skadat om den var bättre”. ”Jag har natur runt min bostad, dit brukar jag gå om jag känner att jag behöver en paus eller när jag känner mig ledsen, jag känner mig trygg där”.
24
Grupp 2 säger: ”Jag tycker att jag har en bra kontakt med
grönstruktur, jag brukar känna att jag behöver den, att jag mår bättre om jag är i naturen mer, kanske när jag tar en promenad med hunden eller umgås med kompisar”.
Grupp 3 säger: ”Det känns överlag ganska bra, men det finns dock bara en park i stan, så kontakten kunde ha varit bättre”.
4.2.2 Vilken sorts grönstruktur värdesätter ungdomar i Gävle och varför?
De ställda frågorna under gruppintervjuerna var ”Vilken sorts natur och
grönstruktur värdesätter ni?”, ”Vilken sorts natur behövs det mer av i Gävle?”, ”Ni har kanske hört talas om gröna städer, planterbara tak och närhet till parker, uppskattar du närhet till natur och grönska?” och ”Varför gör du det”? De funna kategorierna från granskningen av gruppintervjuerna var: ”Planterbara tak och väggar”, ”Mycket blommor och träd” och ”Möjlighet till aktiviteter”. Kategorierna formades utifrån svaren på intervjuerna och nyckelordet ”olika
användningsområden” som hämtades ur litteraturen (se avsnitt 2.6).
Planterbara tak var något som grupp 1 och 2 värdesatte i städer och som de ansåg att Gävle borde ha mer av.
Grupp 1 säger: ”Det är så häftigt att man kan plantera på väggar och tak, det borde det finnas mer av i Gävle. När man planterar på tak och väggar känns det mer grönt, och så bidrar det ju till djur och växter”.
Grupp 2 säger: ”Jag skulle tycka det var bra med grönska på tak och väggar, det är något jag värdesätter i andra städer. Jag tycker också att det blir väldigt rogivande och fint”. Det behövs mer av det i Gävle.
När det kommer till vilken sorts grönstruktur som eleverna värdesätter så visar resultatet att blommor, träd och parker är viktigt.
Grupp 1 säger: ”Jag värdesätter när det är mycket blommor och träd blandat med staden”.
Grupp 2 säger: ”Jag vill ha mycket träd och parker”.
Grupp 3 säger: ”Jag värdesätter större gräsytor, planteringar av blommor i stan och när det är mycket fina träd, typ körsbärsträd gillar jag”.
Något som också var återkommande i alla svar var möjligheten till aktiviteter i naturen och grönstrukturen.
25
Grupp 1 säger: ”Jag gillar när det finns många bänkar så man kan sitta i parken och umgås med sina kompisar”.
Grupp 2 säger: ”Jag uppskattar när man kan göra saker i naturen i staden, så som att bada, grillar och umgås”. ”Det skulle också vara kul med mer odlingsmöjligheter i Gävle”.
Grupp 3 säger: ”Jag gillar när det finns många sittmöjligheter, det skulle vara bra att få mer bänkar i stan”.
4.2.3 På vilka sätt upplever ungdomar att deras hälsa påverkas av grönstruktur i Gävle och varför?
De ställda frågorna under gruppintervjuerna var ”Om ni tänker på grönstruktur och natur i Gävles innerstad/centrum, var finns den?”, ”och vad uppskattar ni med den?”, ”Vad är hälsa enligt dig/er?”, ”Tror ni att det finns några hälsofördelar med att ha natur i staden?”, ”Varför?”, ”På vilket sätt påverkas din stress av
grönstruktur?”, ”På vilket sätt påverkas ditt humör av grönstruktur?”, ”Tror du att du skulle spendera mer tid ute i naturen om den fanns mer tillgänglig i staden?” och varför?” De funna kategorierna från granskningen av gruppintervjuerna var:
”Minskad stress och bättre humör”, ”Den gör mig gladare och mer harmonisk”, samt
”Boulognerskogen och Rådhusesplanaden”. Kategorierna formades utifrån svaren på intervjuerna och nyckelorden ”Stress” och ”humör” som hämtades ur litteraturen (se avsnitt 2.2).
Minskad stress och bättre humör är förekommande i svaren på intervjuerna, det upprepas flera gånger på flertalet frågor.
Grupp 1 säger: ”Jag har aldrig mått dåligt i naturen, utan den gör alltid att jag mår bra, så det är bra. Den gör att stressen försvinner lite. Jag blir lugnare och gladare vilket gör att jag inte känner lika mycket stress och ångest för skolan. Jag blir gladare och mer positiv till livet när jag är runt grönstruktur eller tar en promenad”. ”Natur gör mig friskare på många sätt”.
Grupp 2 säger: ”Ju mer jag rör mig fysiskt i naturen, ju bättre mår jag psykiskt”. ”Jag tycker att det bara finns positiva hälsofördelar”. ”Jag har inte tänkt på det tidigare men min stress minskar om jag tar en
promenad i skogen”. ”Jag blir också gladare så jag orkar hitta på mer saker”.
Grupp 3 säger: ”Det ligger i människans natur att få vara nära grönska, det gör att jag i alla fall blir mindre stressad och…. att jag blir
gladare”.
26
Eleverna anser att grönstrukturen och natur i Gävle gör dem gladare och mer harmoniska.
Grupp 1 säger: ”Grönstruktur gör mig gladare och gör att jag får mer energi”. ”Jag blir mer positiv och blir mindre irriterad”. ”Jag blir också lugn och harmonisk av natur”
Grupp 2: ”Jag blir typ lugnare av natur i staden”.
Grupp 3: ”Om jag blir arg eller är stressad över någonting så brukar jag gå till parken vid mig, då blir jag oftast mycket lugnare och gladare”.
I intervjun frågades det om vilka platser i Gävle som eleverna ansåg fanns natur och grönstruktur och vad de uppskattade med den. Boulognerskogen och
Rådhusesplanaden var nämnda i alla grupper.
Grupp 1 säger: ”Jag gillar att vara i Boulognerskogen, önskade att den låg närmare mig dock, så jag kunde vara där oftare”. ”Det finns ju lite grönska i centrum också, så som blommor och sånt”. ”Trädallén på Rådhustorget gör att man får en parkkänsla”. ”Det är viktigt med bra belysning så att jag känner mig trygg”.
Grupp 2 säger: ”De ställena jag kan komma på som har mycket träd och blommor är den där trädallén på Rådhustorget, där finns det också en del sittmöjligheter som jag gillar”. ”Jag gillar att det går att grilla i Boulognern, då är det lättare att vara ute i naturen och samtidigt umgås”.
Grupp 3 säger: ”Jag värdesätter att Boulognerskogen ligger så nära mig”. ”Sedan finns ju som en park vid rådhuset, där brukar jag gå när jag väntar på bussen”.
27
5 Diskussion
I det här avsnittet diskuteras resultatet med anknytning till teorin som framkommit utifrån enkät- och intervjuundersökningen. Styrkor och svagheter med metoden kommer också att presenteras.
5.1 Metoddiskussion
Att ha använt en enkät och gruppintervjuer lämpade sig bra i denna undersökning.
Styrkan av att ha använt en enkät är att ha fått fram data från många elever och deras personliga åsikter, upplevelser och känslor. Sammanställningen bidrog till ökad kunskap om vilken betydelse som natur och grönstruktur i staden kan ha för ungdomars upplevda hälsa och vilken sorts grönstruktur de värdesätter. En miss i enkätfrågorna var att det inte fanns en fråga med övriga synpunkter eller alternativ till att kryssa i ”Annat” än de alternativen som frågan innehöll. Detta kan ha lett till att åsikter av relevanta slag har missats och att eleverna inte fick möjlighet att välja annat alternativ än de som fanns med i frågan. För att styrka resultatet på frågorna så jämfördes de med gruppintervjuernas resultat. Styrkan med gruppintervjuer är att ha fått resultat på ytterligare en dimension där gruppen har kunnat diskutera frågorna och fått fram svar tillsammans men också genom egna värderingar.
Tursunovic (2002) tog upp styrkan i att använda sig av gruppintervjuer där han menade att känslor hos respondenterna ofta kunde framföras bättre. Han menade att respondenterna kunde finna trygghet i varandra och på det sättet våga förklara sina känslor närmare än om respondenten skulle medverka helt själv (Tursonovic, 2002).
Under gruppintervjuerna kändes eleverna lite nervösa men efter en stund så kändes eleverna mer trygga och avslappnande. En jämförelse med enskilda intervjuer från tidigare studier gjorde att jag fick känslan av att respondenterna i denna studie kändes mer trygga när de hade varandra. Undersökningen skulle också kunnat göras på andra sätt. Andra sätt att få fram resultat skulle bland annat kunna vara att
använda sig av observationer ute i Gävles grönstruktur eller få platsdata som förs in i ett geografiskt informationssystem. På grund av Covid19 lämpade sig vald metod bra. En annan metod skulle kanske bli svårare att utföra på grund av att skolorna ändrade till distansundervisning och kontakten med lärare och elever blev svårare.
Genom att ha använt mig av en enkät och gruppintervjuer behövde jag inte ta upp så mycket av elevernas tid eftersom situationen med Covid19 redan var ansträngande.
En svaghet med undersökningen är att ungdomarna vid tillfället läste kurser som hade med studiens ämne att göra, vilket inte var meningen. Syftet var att få resultat på ungdomar från blandade grupper. Vid kontakt med skolorna skulle jag ha påtalat att jag önskade blandade grupper vilket kom bort i planeringen. En annan svaghet är att jag i informationsbrevet (Bilaga 1) och enkäten (Bilaga 2) beskrev mitt syfte för utförligt vilket kan ha gjort att ungdomarna svarade efter vad jag förväntar mig att de skulle svara. Att syftet beskrevs utförligt var för att jag ville att de skulle förstå vad undersökningen handlade om men det kan ha blivit för utförligt. Jag tycker ändå att metoden har varit lämplig och bidragit till att få fram både unika och
kompletterande resultat.
28 5.2 Jämförelse av resultat
5.2.1 Hur ser ungdomars upplevda kontakt och känsla med grönstruktur i Gävle ut och varför?
Enkätresultatet visade att 99 procent av ungdomarna tror det finns positiva
hälsofördelar för dem själva att spendera mer tid ute i naturen. I gruppintervjuerna ansåg eleverna att grönstrukturen var närvarande men att den kunde varit bättre.
Båda resultaten går åt samma håll, det vill säga att ungdomar upplever positiva känslor till naturen. Det här resultatet kan också styrkas med tidigare forskning där det har framkommit att barn visar förbättringar i humör, attityd och självreglering under exponering av natur (Sandifer et al., 2015; Weeland et al., 2019).
5.2.2 Vilken sorts grönstruktur värdesätter ungdomar i Gävle och varför?
Enkätresultatet visade att ungdomarna värdesatte flera sorters grönstruktur eftersom det var många svar på varje objekt i frågan, men flest svar hade blommor och gröna ytor, träd och bänkar i närheten av natur. Hela 64% av ungdomarna ansåg dock att Gävle behöver mer grönstruktur och ville ha mer blommor, träd, parker och gröna ytor. Jämförs detta med gruppintervjuerna blev resultatet liknande men med mer förklaringar. Alla grupperna värdesätter blommor och träd men de var också intresserande av planterbara tak och väggar samt möjligheter till aktiviteter, till exempel att ha möjlighet att sitta, grilla, bada, utöva sporter och odlingsmöjligheter.
Att ha blandade användningsområden i naturen är något som både Boverket (1999) och Lövrie (2001) belyste som viktigt. Boverket (1999) beskrev att grönstrukturens funktioner ska ha den ekologiska, kulturella och sociala funktionen för att fungera.
Eftersom att ungdomarna också belyser aktiviteter som viktigt märks det hur viktigt dessa tre funktioner är i planeringen för grönstruktur.
5.2.3 På vilka sätt upplever ungdomar att deras hälsa påverkas av grönstruktur i Gävle?
Hela 99% av alla eleverna som svarade på enkäten trodde att det finns hälsofördelar med att spendera mer tid ute i naturen för dem själva, 80% tycker att deras
stressnivå påverkas och 87% av upplevde att de blev gladare och mer positiva. Dessa siffror är höga och tyder på att grönstrukturen spelar stor roll gällande hälsan för ungdomar i Gävle. Gruppintervjuerna visade också tydligt att ungdomarna upplever att deras hälsa verkligen påverkas positivt av grönstruktur och natur. De pratade om mindre stress och att de blir lugnare och gladare. Resultatet på både enkäten och gruppintervjuerna har belyst att ungdomars hälsa påverkas av
