“FAKE IT TIL YOU MAKE IT”- Att vara sjuksköterska på frontlinjen under en pandemi.
- En kvalitativ intervjustudie
“ FAKE IT TIL YOU MAKE IT” - To be a nurse in the front lines during a pandemic.
- A Qualitative interview study
Examensarbete inom huvudområdet omvårdnad Grundnivå
15 Högskolepoäng Vårtermin 2021
Författare: Breska, Maria Weronika Ideskär, Martina
SAMMANFATTNING
Titel: “Fake it til you make it” - Att vara sjuksköterska på frontlinjen under en pandemi.
Författare: Breska, Maria Weronika; Ideskär, Martina
Institution: Institutionen för hälsovetenskap, Högskolan i Skövde
Program/kurs: Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad, OM525G, 15 hp Handledare: Hovlin, Lina
Examinator: Rosendahl, Sirpa Sidor: 20
Nyckelord: Covid-19, kunskap, maktlöshet, rädsla, tacksamhet
___________________________________________________________________________
Bakgrund: Sjuksköterskor kommer alltid besitta en viktig roll i vårdandet av patienter där samhällsfarliga sjukdomar existerar. Covid-19 har resulterat i en förändrad vård och det finns idag bristande kunskaper kring hur svenska sjuksköterskor upplevde vården under pandemin.
Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid - 19.
Metod: Metoden som valdes var en kvalitativ intervjustudie med nio deltagande sjuksköterskor. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim
& Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom det att känslorna varierade i upplevelsen av att vårda patienter med Covid-19. Det framkom en maktlöshetskänsla av att inte inneha kunskap om sjukdomen vilket ledde till psykisk stress hos sjuksköterskorna. Kunskapsbristen ledde också till en minskad trygghet och patientsäkerhet. Rädslan att själv bli smittad var lägre än att riskera smitta sina anhöriga. Dock var uppskattningen från patienterna en stor bidragande faktor att sjuksköterskor fortsatte gå till arbetet med glädje. Slutsats:
Sjuksköterskor saknar kunskap och erfarenhet av att vårda patienter med Covid-19 vilket har haft stor betydelse för deras välmående samt patientsäkerheten. Användandet av skyddsutrustning har haft inverkan på den vård sjuksköterskorna bedrev. Det visade sig vara av stor vikt att ta hänsyn till vad sjuksköterskorna kände sig säkra i gällande skyddsutrustning. Upplevelsen av pandemin har varit påfrestande men mycket lärorik.
ABSTRACT
Title: “Fake it til you make it” - To be a nurse in the front lines during a pandemic
.
Author: Breska, Maria Weronika; Ideskär, Martina
Department: The School of Health Sciences, University of Skövde
Course: Degree of Bachelor of Science in Nursing, Thesis in Nursing Care, 15 ECTS
Supervisor: Hovlin, Lina Examiner: Rosendahl, Sirpa
Pages: 20
Keywords: Covid-19, knowledge, Impotence, fear, gratitude
___________________________________________________________________________
Background: Nurses will always play an important role in the care of patients where socially dangerous diseases exist. Covid-19 has resulted in a change in care and today there is a lack of knowledge about how Swedish nurses experienced care during the pandemic. Aim: To investigate nurses' experiences of caring for patients with Covid - 19. Method: The method chosen was a qualitative interview study with nine participating nurses. The material was analyzed based on a qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman (2004).
Results: The result showed that the emotions varied in the experience of caring for patients with Covid-19. There were feelings of powerlessness from not having knowledge about the disease that have led to mental stress among the nurses. The lack of knowledge also led to reduced security and patient safety. The fear of becoming infected yourself was lower than the fear of infecting someone in their family. However, the appreciation from the patients and a major contributing factor was the reason why nurses returned to work with joy.
Conclusion: Nurses lack knowledge and experience of caring for patients with Covid-19, which has been of great importance for their well-being and patient safety. The use of protective equipment has had an impact on the care provided by the nurses. It turned out to be of great importance to take into account what the nurses felt safe in current protective equipment. The experience of the pandemic has been stressful but very instructive.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning………...1
Bakgrund………...1
Historiska pandemier i världen………...1
Covid-19……….1
Behandling och omvårdnad………....2
Vaccination………...3
Omvårdnadteoretiska begrepp………...3
Vårdande………....3
Lidande………..4
Sjuksköterskans kompetensbeskrivning………4
Tidigare forskning……….4
Problemformulering………..5
Syfte………5
Metod………..5
Urval………..6
Datainsamling………6
Analys………7
Etiska överväganden………...8
Resultat……….10
Okunskap en hot mot patientsäkerhet………..10
Att vårda under nya förutsättningar………..10
Att ideligen ta ställning till nya direktiv …………...………...11
Emotionell berg-och dalbana………...12
Vikten av stöd………...12
Rädslan för att bli smittad……….13
Att känna maktlöshet………....13
Känslostormarna i frontlinjen av en pandemi………...14
Resultatsammanfattning………..15
Diskussion………..16
Metoddiskussion………...16
Resultatdiskussion………....17
Slutsats………...19
Kliniska implikationer och förslag till utveckling……….19
Referenser………..21 Bilagor
1. Informationsbrev enhetschef 2. informationsbrev sjuksköterskor
3. Samtyckesblankett 4. intervjuguide
Inledning
I århundraden har miljontals människoliv förlorats på grund utav pandemier och epidemier världen över. Hälso-och sjukvårdspersonal har och kommer alltid besitta en viktig roll i vårdandet av patienter med samhällsfarliga sjukdomar (Ives et al., 2009). Den 11 mars 2020 klassificerade World Health Organization, (WHO) Covid-19 som en pandemi. Detta var startskottet för en än mer överbelastad svensk sjukvård där sjuksköterskor blev tvingade in i en vårdsituation de inte hade någon kunskap om. Under tolv månader har sjuksköterskor försökt bibehålla samma vårdkvalitet som var innan starten av pandemin trots att viruset förändrade sättet att vårda patienter på. I samband med tidigare pandemier har det framkommit att sjuksköterskan upplevde motgångar i sitt vårdande av samhällsfarliga sjukdomar vilket kunde leda till en osäker och försämrad vård (Corley et al., 2009). Intresse kring ämnet väcktes för studiens författare då det är av stor vikt att belysa all sorts upplevelse av att vårda patienter med samhällsfarliga sjukdomar. Genom att belysa ämnet bidrar detta till en ökad kunskap och en säkrare vård. Detta styrks också av Danielsson (2017) som skriver att genom utförandet av intervjuer kan utveckling av kunskap nås.
Bakgrund
Historiska pandemier i världen
Ett flertal epidemier och pandemier har genom historien skakat världen. Skillnaden mellan en epidemi och en pandemi är att en epidemi har sin spridning inom ett visst geografiskt område, medan en pandemi istället har en större spridning över stora delar av världen vilket utgör en samhällsfara för dess befolkning (Ericson & Ericson, 2018; Folkhälsomyndigheten, 2020c).
Under 1900-talet förekom det ett flertal stora pandemier varav ett exempel är Spanska sjukan, ett influensavirus som spred sig under första världskriget. Spanska sjukan spred sig framför allt mellan unga män som deltog i kriget och ungefär 20 miljoner människor avled till följd av detta. En av de senaste pandemierna som påverkat Sverige är influensa A(H1N1) även kallad svininfluensan som fick sitt namn efter att virussjukdomen ursprungligen kom från grisar.
Immunsystemet på grisar liknar människans och eftersom uppbyggnaden av viruset då var nytt saknade människor immunitet mot sjukdomen vilket ledde till en stor spridning bland den mänskliga befolkningen (Ericson & Ericson, 2009).
Covid-19
Innan Covid-19 pandemin fanns det sex kända coronavirus som kunde orsaka sjukdom hos människan. Utav dessa orsakar fyra stycken vanliga förkylningar och två stycken, SARS och MERS, framkallar värre luftvägsinfektioner (Folkhälsomyndigheten, 2020b). I slutet på december 2019 upptäcktes en ny variant av SARS i staden Wuhan, Kina. Viruset fick en snabb spridning världen över och den 1 januari 2020 utropade WHO att sjukdomen nu var en risk för folkhälsan världen över och i mars samma år, klassades viruset som en pandemi
(Shoja et al., 2020). Viruset smittar genom en så kallad droppsmitta vilket innebär att viruset sprids när det lämnar en persons mun och näsa genom små flytande partiklar när personen nyser, talar, sjunger eller andas tungt. En mottagande individ kan fånga upp viruset genom munnen, näsan eller ögonen vid närkontakt med en person som bär på viruset. Viruset kan även smitta genom att en infekterad person hostar eller nyser på en yta som en frisk person sedan tar på för att sen ta i sitt ansikte utan att tvätta sina händer (Folkhälsomyndigheten, 2020a; World Health Organization, 2020a). Utöver droppsmitta finns det även teorier om att Covid-19 skulle vara luftburet och detta har uppkommit efter att forskare har hittat viruset i ventilationssystemen på sjukhusen. Forskare bedriver oavbrutet undersökningar kring virusets överföring för att skydda samhället på bästa sätt (Lane et al., 2020). Luftburen smitta innebär att små aerosoler stannar kvar i luften och kan spridas långa sträckor med luften, som även kan ta sig ner i luftvägarna (Blomqvist, 2019). Sjukvårdspersonal bär ett stort ansvar när det kommer till att inte föra smittan vidare mellan individerna de vårdar. Det krävs därför en stor kunskap kring basala hygienrutiner och en korrekt tillämpning av skyddsutrustning för att förhindra smittspridningen av Covid-19 (Socialstyrelsen, 2020b).
Covid-19 kan ge upphov till både milda och svårare symtom av luftvägsinfektioner men sjukdomen kan också vara symtomfri. De lindrigare symptomen vid Covid-19 har visats sig i lättare subfebrilitet, trötthet och torrhosta vilket individen själv kan behandla med egenvård.
Vid svårare symtom kan individen bland annat drabbas av andningssvårigheter, förvirring, hög feber och nedsatt aptit. Dessa symtom kan övergå till lunginflammation, organsvikt och i värsta fall kan det leda till att patienten avlider (Folkhälsomyndigheten, 2020b; Keller et al., 2020; WHO, 2020b). Vissa faktorer kan ge ökad risk att drabbas av Covid-19 och dessa är bland annat lung-och hjärtsjukdomar samt hög ålder, vilket grundar sig i att äldre oftast är multisjuka med ett sämre immunförsvar. I nuläget är det dock svårt att förutspå vilka personer som kommer bli allvarligt sjuka av Covid-19. Forskning pågår för att utläsa vilka gemensamma faktorer särskilt utsatta personer har (Chinnadurai et al., 2020).
Behandling och omvårdnad
Behandlingen av Covid-19 riktar sig främst mot sjukdomens symtom och den viktigaste behandlingen är i första hand vätske- och syrgasbehandling. Detta eftersom patienterna ofta är uttorkad och deras lungor syresätter sig dåligt på grund av att deras lungblåsor bryts ner av inflammationen som viruset skapar. Patienter med Covid-19 löper större risk att utveckla lungemboli, venös tromboembolism och djup ventrombos vilket behandlas med antikoagulantia och trombocythämmande läkemedel. För att dämpa den hyper-inflammatoriska fasen i kroppen har glukokortikoid preparat Dexametason setts ge bra effekt (Internetmedicin, 2020).
Andningssvårigheter kan ge upphov till oro samt ångest för patienten och det är därför viktigt att den sjuksköterska som bemöter patienten talar lugnt och lyssnar på denne. Det kan vara ansträngande att tala för patienter med andningssvårigheter därför kan det vara lättare att ställa frågor som patienten kan svara “ja“ och ”nej” på. Det finns flera andra aspekter som också kan lindra andningssvårigheter hos patienten. Andningsfrämjande åtgärder kan vara att öppna ett fönster för frisk luft, ge patienten kolsyrat vatten för att minska slembildning samt låta patienten själv bestämma lägesposition för vilket som känns bäst för dennes andning (Björling, 2020).
Förloppet från att patienten vårdas på en pandemi-avdelning tills dess att behovet av intensivvårdsbehandling är nödvändig kan gå väldigt snabbt. Personer som drabbas av allvarliga covid-symtom är oftast i behov av respiratorbehandling. Respiratorvård innebär att patienten blir nedsövd för att underlätta andningen eftersom de inte har förmågan att andas själva. De patienter som har varit nedsövda en längre tid löper större risk att drabbas av psykiska, fysiska och kognitiva komplikationer. Rehabiliteringsprocessen för dessa patienter kan därför se olika ut, en del behöver en längre återhämtningstid och andra kortare (Socialstyrelsen, 2020a).
Vaccination
Det finns flertalet forskare som arbetar dygnet runt med att utveckla ett vaccin mot Covid- 19 som kan hjälpa världens befolkning att bygga upp en immunitet mot viruset (Ahern., 2020).
Enligt European Medicines Agency (2021) finns det idag fyra stycken vaccin som är godkända för användning i Europa vilka är AstraZeneca, Pfizer, Moderna och Janssen. Målet med vaccineringen för Covid-19 är att ge ett skydd mot ett skadligt och i värsta fall dödligt virus. Vaccinationen mot viruset kommer förhoppningsvis bidra till att göra spridningen av viruset mer hanterbart och världen kommer kunna återgå till ett normalt läge (Ahern., 2020).
Processen gällande att framställa vaccinet har enligt många gått väldigt fort och därför råder det delade meningar hurvida hela Sveriges befolkning kommer att vaccinera sig. Individen kan välja att inte vaccinera sig och det är troligt att vissa kommer avstå då minnet av komplikationerna från svininfluensans vaccin kvarstår (Björned, 2020). En av komplikationerna som uppstod efter vaccinering av svininfluensan som befolkningen minns var narkolepsi, en neurologisk sjukdom som påverkar hjärnans funktion att inte kunna styra över vakenhet och sömn (Läkemedelsverket, 2020). För att bygga upp ett förtroende för vaccinet behöver forskarna kommunicera och vara ärliga kring den processen som vaccinet har genomgått (Ahern., 2020). Folkhälsomyndigheterna har valt att dela in den svenska befolkningen i fyra olika faser för prioritering och hur snabbt dessa faser kommer att vaccineras beror på tillgången och hur snabbt leverantörerna kan få in vaccinet i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2020e). Riskgrupper och vårdpersonal är de som i dagsläget kommer att prioriteras först när det kommer sig att vaccineras här i Sverige. Folkhälsomyndigheten menar att vården kommer att belastas mindre genom detta tillvägagångssätt vilket är prioriterat. Den första personen i Sverige vaccineras i slutet av december 2020 (Folkhälsomyndigheten, 2020d).
Omvårdnadsteoretiska begrepp
Vårdande
Vårdande är en naturlig del av människans beteende och inkluderar hela individens ande, själ och kropp. Vårdandet har en hälsofrämjande effekt och det krävs att sjuksköterskan har kunskap om vården och hur den ska behärskas. Genom vård, lek och lärande kan ett tillstånd av tillfredsställelse och tillit skapas till patienten (Eriksson, 2018). En vårdande hållning är grunden till att förstå patientens behov och vårdarens eget förhållningssätt till vården.
Vårdande är en nödvändig kunskap för sjuksköterskor för att de ska kunna vårda patienter på bästa sätt. Beröring är det centrala inom vårdandet, både som vårdhandling men även som ett sätt att kommunicera (Ozolins & Hörberg, 2017). Sjuksköterskan skall vara lyhörd och öppen för hur patienten erfarar sin situation (Ekbergh & Arman, 2016a). Det kan vara sjuksköterskans vårdande-och omvårdnadshandlingar som kan stärka patientens hälsa och lindra deras lidande vilket bildar en helhet av omsorg runt patienten (Ekeberg & Arman, 2016a; Magnusson et al., 2014).
Lidande
Lidande är en upplevelse som skapar olika känslor hos individen som kan väcka uppfattning om någon allvarlig sjukdom eller händelse. Sjuksköterskan möter flera patienter som upplever känslan av lidande i sitt dagliga arbete och det är därför viktigt att sjuksköterskan förstår fenomenet lidande (Ekbergh & Arman, 2016b; Eriksson, 2018). Grundläggande värderingar och kunskaper är viktiga för att känna igen patientens lidande i vården. Lidande inom vården kan uppstå i samband med formalistisk vårdkultur och osäkra vårdförhållanden. Därför är det viktigt att sjuksköterskor tar ansvar och arbetar med organisationen för att förbättra vårdförhållanden (Kasen et al., 2008). När någon bekräftar ett lidande så innebär det att personen förmedlar till den andra att “ jag ser dig” och bekräftelsen kan ske med hjälp av en beröring, ett ord eller en blick (Eriksson, 2018). Lidande hos sjuksköterskor är förknippat med vård till patienter som har ett lidande och faktorer relaterat till arbetsförhållanden (Pires et al., 2020).
Sjuksköterskans kompetensbeskrivning
Sjuksköterskans kompetens grundar sig i vetenskap och det egna kunskapsområdet omvårdnad vilket omfattar både patientnära arbete och vetenskapliga kunskaper.
Sjuksköterskans vetenskapliga område innefattar humanistisk människosyn och kunskap om människans utveckling, födelse, välbefinnande, hälsa, ohälsa, lidande samt död (Svensk Sjuksköterskeförening, 2009; Vårdförbundet, 2020). För att ge en patientsäker vård är kommunikationsförmåga och kunskap inom de praktiska momenten en viktig del inom sjuksköterskans område. Två andra viktiga aspekter inom sjuksköterskeyrket är att kunna hantera stress och fatta viktiga beslut kring patientens omvårdnad (Serafin et al., 2020). Enligt Svensk Sjuksköterskeförening (2009) ska sjuksköterskan utgå ifrån fyra etiska koder vilka är;
lindra lidande, förebygga sjukdom, främja hälsa och återställa hälsa. Dessa uppgifter ska utföras på ett sätt som hjälper patienten att så snart som möjligt återfå sin hälsa och sitt oberoende av vården.
Tidigare forskning
Tidigare forskning om andra samhällsfarliga sjukdomar har visat att upplevelser bland sjuksköterskor i vårdandet av samhällsfarliga sjukdomar är varierande. Under svininfluensans pandemi upplevde många sjuksköterskor motgångar i sitt vårdande på grund av att de upplevde brist på fasta rekommendationer och riktlinjer kring skyddsutrustning och
smittspridning. Brist på skyddsutrustning och rädslan för att inte få leverans med ny utrustning resulterade i att sjuksköterskor behövde använda redan brukad utrustning eller ingen alls (Corley et al., 2009; Ives et al., 2017). Många sjuksköterskor kände rädslan för att smittas själva vilket ledde till att många arbetsvägrade i samband med vårdande av patienter som bekräftats smittade. Andra motgångar som sjuksköterskor upplevde var att de blev inkastade i ett arbete som de aldrig tidigare hade utfört. Kunskap om högteknologisk utrustning var bristfällig för de sjuksköterskor som inte tidigare hade använt dess apparatur vilket kunde leda till en osäker vård för patienterna (Corley et al., 2009; Ives et al., 2009).
Under Ebolaepidemin framkom det att sjuksköterskor var i ett stort behov av en systematiskt stöttning för att kunna ge bra vård till sina patienter (Jones et al., 2017). I en studie gjord av Andertun et al. (2016) berättade sjuksköterskorna att deras motivation höjdes när patienterna visade uppskattning under ebolaepidemin.
Problemformulering
Sjuksköterskor tvingades in i en ny vårdsituation de inte hade kännedom kring när Covid-19 spred sig världen över och förändrade vården av patienterna. Vid tidigare pandemier har det framkommit att sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med ett nytt virus är varierande. Det finns idag bristande information kring hur sjuksköterskor upplever vårdande kring patienter med Covid-19 och hur deras upplevelser påverkar vården kring patienten. Det är därför av vikt att ta reda på vad deras upplevelser har varit och vad för lärdomar sjuksköterskor kan ta del av. Sjuksköterskor har en betydande roll i vårdandet av patienter med samhällsfarliga sjukdomar. Vårdandet av patienter kan leda till stor överbelastning och lidande för sjuksköterskor på olika sätt.Genom att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19 kan kunskap samlas och användas för att förbättra vården inför framtida utbrott av samhällsfarliga sjukdomar.
Syfte
Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid - 19.
Metod
Den metod som valdes ut för att svara på studiens syfte var en kvalitativ metod i form av intervjuer. Genom att använda sig av en kvalitativ metod studerar författarna till studien sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med diagnosen Covid-19. En kvalitativ metod är fördelaktig när en person söker förståelse av innebörden för ett syfte (Fritz &
Jonsson, 2016). Intervjumetoden utfördes med hjälp av öppna frågor vilket innebar att frågorna utformades på så vis att det enbart fanns frågor där deltagarna fritt kunde berätta sina upplevelser utan att bli störda och där intervjuaren lyssnade noggrant samt ställde följdfrågor när det behövdes (bilaga 4). Danielsson (2017) menar att det då ges en större möjlighet att få ett bättre underlag och djupare svar till resultatet på detta sätt. När resultatet sammanställdes användes en kvalitativ innehållsanalys vilket innebär att de delar i intervjuerna som svarade på upplevelser sattes in i en tabell med meningsenheter, kondenserade meningsenheter, kod,
subkategori och till sist kategori (Danielsson, 2017). Den kvalitativa innehållsanalysen analyserades sedan enligt Graneheim & Lundman (2004).
Urval
När urvalet av sjuksköterskor startade valde studiens författare att inkludera deltagare som var legitimerade sjuksköterskor och de som varit delaktiga i vårdandet av patienter med diagnosen Covid-19. Sjukhus och avdelningar som inkluderades var de som hade inneliggande patienter med Covid-19. Eftersom syftet med studien var att belysa upplevelser så exklududerades inga åldrar, kön, etniciteter eller arbetslivserfarenheter. Studiens författare valde att exkludera de sjukhus och avdelningar som inte hade någon form av Covid- vård då det inte svarade på studiens syfte.
Datainsamling
Materialet till denna studie framkom genom data som samlades in via intervjuer. Insamlandet av intervjuerna pågick mellan januari- februari 2021. Genom att genomföra intervjuer menar Polit och Beck (2010) att de som skriver uppsatser själva ses som en medskapare i texten som skrivs och resultatet kan därför inte ses som obunden till författarna av studien.
Författarna till denna studie valde att först undersöka vilka sjukhus runt om i Sverige som hade avdelningar där de behandlade patienter med Covid-19. Därefter kontaktades sex stycken enhetschefer/verksamhetschefer antingen per telefon eller via mail för att undersöka om ett intresse fanns gällande att delta i denna studie. De fem chefer som tackade ja fick ett informationsbrev skickat till sig med mer information och kontaktuppgifter gällande studiens syfte (bilaga 1). Fyra utav cheferna skickade sedan namn och mailadress till de sjuksköterskor som var intresserade av att delta. Det fanns även sjuksköterskor som fått kontaktuppgifter till studiens författare vilka själva skickade mail angående att de var intresserade av att delta. När svar från deltagarna kom bestämdes datum, tid och om intervjun skulle ske via telefon eller via videosamtal (bilaga 2 och 3). Tre deltagare som hade tackat ja när deras chef frågat om intresse fick en påminnelse efter tolv dagar då studiens författare behövde dessa tre för att få de antalet som önskades till denna studie och av dessa tre återkopplade en deltagare.
Totalt deltog åtta stycken kvinnor och en man i studien där två stycken av dessa hade erfarenhet från olika medicinska avdelningar och resterande med en bakgrund från infektion.
Åldrarna var mellan 25-58 år med olika arbetserfarenheter. Alla sjuksköterskor som deltog pratade flytande svenska med olika dialekter. Sju stycken intervjuer genomfördes via videosamtal och två stycken via telefon antingen i nära anslutning till sjuksköterskornas arbetsplats eller i deras hem. Intervjuerna genomfördes i en lugn miljö för att inte bli störda på något sätt. Studiens författare valde att dela upp intervjuerna så att dessa gjordes vartannat, detta för att optimera tiden. Intervjuerna spelades in med hjälp av en applikation på författarnas telefoner. Inspelningarna sparades sedan ner i en mapp på datorn för att sedan raderas när transkriberingen var klar, detta för att bibehålla deltagarnas integritet enligt Etikprövningslagen (SFS 2003:460). De intervjuer som genomfördes tog mellan 20 och 35 minuter. Materialet lyssnades av ett flertal gånger för att inte missa viktig information i transkriberingen och skrevs sedan ut på papper för att lättare kunna analyseras när alla
intervjuer var insamlade. Transkriberingarna finns inlåsta i ett säkert förvaringsskåp i pappersformat för att sparas till den dagen som de inte längre behövs eller om någon skulle vilja ta del av studiens resultat. De första två intervjuerna genomfördes som testintervjuer vilket sägs skall göras för att säkerställa fallgropar vilket Ali och Skärsäter (2017) förespråkar.
Därefter gjordes en utvärdering om någon av frågorna behövde korrigeras för att svara på studiens syfte. Testintervjuerna upplevdes svara mycket väl på syftet och endast mindre korrigeringar i intervjuguiden gjordes när intervjuerna fortsatte. Skillnaderna upplevdes inte stora nog för att exkluderas ur arbetet och är därför en del i resultatet (bilaga 4).
Analys
Analysmetoden för materialet i studien var kvalitativ innehållsanalys av Granheim och Lundman (2004). Studiens författare transkriberade ner materialet ord för ord där pauser och skratt togs med för att få en ökad känsla av materialet vilket också Henricson och Billhult (2017) anser vara en bra metod. Transkriberingen av varje intervju tog cirka sju till åtta timmar att genomföra då studiens författare ville vara säkra på att få med allt som sades men också då det var första gången författarna genomförde en intervjustudie. Transkriberingen skedde efter varje genomförd intervju för att få tiden till att skriva studien på att räcka till. När alla intervjuer var transkriberade lästes materialet igenom många gånger och bearbetades av båda författarna av denna studie för att få en förståelse av innehållet. Nästa steg blev sedan att välja ut den text som författarna till denna studie ansågs svara på studiens syfte och föra in i den kvalitativa innehållsanalysen. Granheim och Lundman (2004) beskriver kvalitativ innehållsanalys, en så kallad manifest eller latent metod som är en forskningsmetod som ofta används i omvårdnadsforskning och utbildning. Målet med denna forskningsmetod är att skapa systematiskt och kvalitativ beskrivning av innehållet. Ur detta formades meningsenheter som sedan blev kondenserade meningsenheter, koder och detta blev till slut subkategori och kategori till studiens resultat. Enligt Graneheim & Lundman (2004) är meningsenheter valda meningar från intervjuer eller dagböcker som används i en studie och som svarar på ett syfte. Kondenserad meningsenhet handlar om att förkorta meningsenheter utan att förlora det viktiga innehållet. Kod betyder att den kondenserade meningen kodades för att lättare kunna tolkas för att sen kunna skapa olika kategorier. Kategorin svarar på frågan
“Hur?” och handlar om att sammanställa koder som framkom under analysen av texten. En kod behöver inte enbart passa in under en kategori och därför kan subkategorier bildas för att underlätta placeringen och tydligheten. Analysen är gjord på femtiotvå sidor transkriberat material som resulterade i 222 meningsenheter som bildade två kategorier med sex stycken subkategorier, se exempel på innehållsanalys processen i tabellen nedan.
Kvalitativ innehållsanalys Meningsbärande
enheter
Kondenserad meningsenhet
Kod Subkategori Kategori
I början så visste vi ingenting om den här sjukdomen man visste ju inte hur den smittade hur vi skulle vårda
patienten liksom hur förloppet såg ut
I början visste man ingenting om sjukdomen. Hur det smittade och hur man skulle vårda patienten.
Ovisshet ledde till brister i hur vårdandet av patienten skulle gå till.
Att vårda under nya förutsättningar
Okunskap, ett hot mot patientsäke rheten
ååå man har ingenting att falla tillbaka till asså för att det strider så mycket som vi har redan har lärt oss i en sjukdomsbild, så att det är klart att det är läskigt
Man har ingenting att falla tillbaka till.
Det strider mot allt vi har lärt oss i en sjukdomsbild. Så det är läskigt.
Det är skrämmande att inte ha något att falla tillbaka på för det strider mot tidigare kunskap.
Att konstant ta ställning till nya direktiv
Okunskap, ett hot mot patientsäke rheten.
Etiska övervägande
Helsingforsdeklarationen innehåller etiska principer för läkare och andra som medverkar i medicinsk forskning. Den är inte juridiskt bindande men har en stor inverkan på den nationella lagstiftningen. En av de grundläggande principerna i deklarationen är att omsorg av individen alltid skall gå före vetenskapen och samhällsintresset. Ytterligare en princip är att samtycke ska inhämtas för forskning som använder sig av identifierbara prover av data som insamling, analys, lagring och användning av nya ändamål (Etikprövnings myndigheten, u.å).
Enligt World Medical Association (2018) skall alla risker övervägas och dokumenteras för att insamlingen av data ska vara så säker som möjligt för deltagarna. Analys och lagring ska utföras på så sätt att deltagarnas identitet skyddas och inga personliga uppgifter får utges.
Informationen som samlas under studien får användas bara till ändamålet.
Forskningsetik finns till för att skydda människors självbestämmanderätt, integritet och lika värde. En vetenskaplig uppsats skall bidra till att skapa ny kunskap för att kunna förbättra samhällets utveckling och individens liv. Forskarna använder människan för att få kunskap vilket innebär att individen utsätts för möjliga risker. För att skydda individen finns därför Etikprövningslagen (SFS 2003:460). Lagen innefattar krav på samtycke, information och konfidentialitet. Sjuksköterskorna har först blivit tillfrågade att delta i intervjun av sin enhetschef som har fått en förfrågan av studiens författare. De som valde att tacka ja fick ett informationsbrev med en samtyckesblankett vilket de skulle skriva på och skicka tillbaka till handledare av denna studie (bilaga 2-3). Vid intervjutillfället fick deltagarna muntligt ge ett godkännande av inspelningen och information om att deltagandet var frivilligt vilket innebär
att de när som helst under studiens gång kunde välja att avbryta vilket också styrks av Kjellström (2017).
Resultat
Resultatet presenteras i två kategorier och sex stycken subkategorier. Under subkategorierna finns citat där deltagaren markeras med en siffra, detta noteras för att öka trovärdigheten att citaten inte enbart kommer från en sjuksköterska.
Kategori Subkategori
Okunskap, ett hot mot patientsäkerheten
● Att vårda under nya förutsättningar
● Att ideligen ta ställning till nya direktiv
Emotionell berg-och dalbana
● Vikten av stöd
● Rädslan för att bli smittad
● Att känna maktlöshet
● Känslostormarna vid frontlinjen av en pandemi
Okunskap, ett hot mot patientsäkerheten
Denna kategori handlar om hur kunskapsbristen påverkat sjuksköterskors arbetssätt gällande att vårda patienter. Två subkategorier framkom: Att vårda under nya förutsättningar och att ideligen ta ställning till nya direktiv.
Att vårda under nya förutsättningar
I början av pandemin resulterade omvårdnad-och behandlingsplanerna i gissningar både från läkare och sjuksköterskor där de hela tiden var tvungna att utvärdera varje behandling de utförde. Detta ledde till att sjuksköterskorna kände sig både hjälplösa och rädda över att inte veta vad för sjukvård de skulle bedriva. De upplevde att vården som bedrevs var osäker då patientsäkerheten blev lidande eftersom det fanns en oklarhet i hur viruset skulle komma att bete sig. Sjuksköterskorna beskrev att det inte bara handlade om omvårdnaden i sig när det kom till att vårda patienter med Covid- 19 utan att det handlade mycket om helheten runt omkring.
“det är ju ‘’ fake it til u make it ‘’liksom i det här yrket … man stöter ju på nya grejer hela tiden och då får man ju bara göra det bästa av situationen för det mesta kan man ju läsa sig till ehhh.... om man inte stött på det förut men .. men det var ju lite svårt det här med att inge en trygghet och inge att liksom ‘ jag har koll på det jag gör ‘’ gentemot patienterna när inte
ens våran överläkare hade koll på det…”
- Deltagare 7
Sjuksköterskornas upplevelse kring att bära skyddsutrustning var både ansträngande och påfrestande på olika sätt. Upplevelsen var att kommunikationen med patienterna blev sämre under vårdandet under pandemin. En stor del av sjuksköterskorna upplevde att utrustningen gjorde det svårt och mer ansträngt att ge patienterna en god vård. Sjuksköterskorna beskriver att en bra vård är att kunna interagera med patienten. Genom visiret och skyddsmasken försvann ansiktsuttryck och kroppsspråket vilket resulterade i att sjuksköterskorna upplevde sämre kontakt med patienterna. Även den palliativa vården upplevdes sämre på grund av att den normala närheten utan utrustningen inte längre existerade. Patienternas anhöriga fick inte längre komma till avdelningen som normalt och när de kom fick även de bära utrustning som satte stopp för närheten. Något som också framkom var att skyddsutrustningen kunde skrämma patienterna. Ett exempel var när patienterna behandlades med tyngre läkemedel vilket kunde ge hallucinationer, något som upplevdes väldigt jobbigt för sjuksköterskorna. De upplevde att vården inte var densamma som innan pandemin.
Sjuksköterskorna upplevde att de fick skrika till de patienter med hörselnedsättning vilket resulterade i fåordiga konversationer. Bristande konversationer upplevdes också i samband med patienter utan svenska som modersmål då de inte kunde använda sig av tolk på samma sätt som tidigare, vilket de berättar var både utmanande och psykiskt påfrestande.
Sjuksköterskorna berättade att det blev väldigt psykiskt påfrestande att inte få samma kontakt med patienten rent omvårdnadsmässigt och vården upplevdes bli sämre.
“ge en god omvårdnad i det läget är otroligt svårt när man inte kan använda ehhh… sitt ansiktsuttryck … man kan inte använda sitt kroppsspråk… man kan inte … man orkar inte va
där inne så länge...ehh som man kan vilja till en sån patient… där man kan sitta ner och prata ehhh… eller få hålla handen hud mot hud ..
- Deltagare 7
Att ideligen ta ställning till nya direktiv
I början av pandemin visste sjuksköterskorna inte vad sjukdomsförloppet skulle leda till och allt som vårdpersonalen en gång hade lärt sig stred mot det som nu uppenbarade sig i sjukdomsbilden. Sjuksköterskorna upplevde att det var skrämmande att viruset betedde sig så annorlunda mot vad de tidigare hade kunskap om. De berättade att det var väldigt psykiskt påfrestande att behöva hålla sig uppdaterad på den senaste forskningen. Detta var något som beskrevs vara extra tufft i början av pandemin när det ständigt kom ut ny information. Många beskrev att de hade svårt att sova på grund av att de kände att de behövde hålla sig uppdaterade på den senaste informationen. I och med den nya informationen var de också tvungna att vara mer uppmärksamma på de olika symptomen patienterna kunde uppvisa.
Detta upplevdes både vara positiv då det resulterade i en större helhetsbild för några utav sjuksköterskorna men det var även påfrestande att ständigt behöva vara mer uppmärksam på symtomen.
På grund av ovissheten kring sjukdomen kom ledningen ständigt ut med nya direktiv från dag till dag gällande sjukdomen vilket resulterade i frustration över att inte veta vad som gällde.
Sjuksköterskorna beskrev också att en rädsla uppkom där de inte visste om de var tillräckligt skyddade vilket ledde till en psykisk stress över situationen.
Det framgick också i studien att sjuksköterskorna upplevde det jobbigt att allt kretsade kring Covid-19 då det hela tiden var nya uppdateringar om vad som gällde. Sjuksköterskorna nämnde att det till slut blev alldeles för mycket med alla olika direktiv.
Det framkom dock under studien att ju mer kunskap sjuksköterskorna fick, desto säkrare vård kunde de ge patienterna. De flesta tyckte att upplevelsen har haft en positiv erfarenhet för framtiden.
“Jag tycker dem har varit lite fram och tillbaka i början, när det gäller sjukhuset riktlinjer om användning av skyddsutrustning så varierar det över landet vilket jag kan tycka är helt galet,
för att viruset smittar likadant i Norrland som det gör i Skåne… och då att man ska ha olika krav på skyddsutrustning på olika ställen asså det är helt obegripligt helt ut sagt…”
- Deltagare 8
Emotionell berg-och dalbana
Under denna kategori framkom det hur viktigt stödet har varit för sjuksköterskorna, vilka känslor som uppkom vid användandet av skyddsutrustning, känslan av att inte kunna vara med och bestämma samt hur mycket patienternas uppskattning har betytt för sjuksköterskorna. Fyra subkategorier framkom: Vikten av stöd, rädslan för att bli smittad, att känna maktlöshet och utanförskap och känslostormarna vid frontlinjen av en pandemi.
Vikten av stöd
Det rådde delade meningar när det handlade om hur sjuksköterskor upplevde stöd från arbetsgivare gällande reflektionstid på arbetstid och annat stöd från ledningen. Några av sjuksköterskorna upplevde att det fanns bristande stöd i den psykosociala delen och hade önskat att det fanns mer utav det. De upplevde att stödet kom först långt efter händelserna och vissa uttryckte då att de hade behövt detta tidigare.
“jag tycker inte vi har fått nått psykosocialt stöd så ….det är inte så att vi har fått ett samtal eller såna grejer… det kan jag nog ha saknat ….att man kunde ha checkat av lite oftare… hur
man som grupp mår ehhh….. vilka svårigheter som finns åhhh… aa att få ventilera på ett annat sätt “
- Deltagare 9
Andra sjuksköterskor i studien upplevde dock att de hade fått det stöd de behövde från chefer och annan personal. Sjuksköterskorna kände att det fanns en trygghet samt var givande att ha reflektionstid under arbetstiden då de fick prata igenom dagen som varit och hjälpa varandra genom de svåra situationerna. Sjuksköterskorna upplevde att de fick stöd från andra avdelningar, till exempel intensivvårdsavdelningen (IVA). Om sjuksköterskornas kompetens inte räckte till kunde de vända sig dit för att få hjälp. De hade alltid någon som de kunde vända sig till om de inte klarade av vården själva. En sjuksköterska sa; “ att det finns ju hjälp
att få när man behöver den och att folk ställer upp att vi verkligen har stöttat varandra i vården… “ - Deltagare 6. Sjuksköterskorna nämner också att teamarbete visade sig fungera bättre än förväntat i den pressade situationen de ställdes inför.
Rädslan för att bli smittad
Sjuksköterskorna beskriver att upplevelsen av att använda munskydd och visir var väldigt ansträngande rent fysiskt då det kunde ge symtom som muntorrhet, smärtor i nacke och huvudvärk. De upplevde dock att skyddsutrustningen resulterade i en trygghet och rädslan för att bli smittad minskade i många fall. Sjuksköterskorna beskriver att användandet av skyddsutrustningen var något som blev en vana i slutändan.
Det rådde delade meningar från sjuksköterskorna gällande om de känt sig rädda för att själva bli sjuka. Några nämnde att de aldrig känt sig rädda för att bli smittade eller att ta med det hem. Några berättade att deras anhöriga kände en oro över att sjuksköterskorna skulle ta med sig smittan hem och smitta dem. Andra kände mest rädsla över att ta med sig smittan hem till sina anhöriga men brydde sig inte så mycket om de själva blev sjuka. Sjuksköterskorna beskrev också att de var mer oroliga att deras anhöriga skulle ta med sig smittan hem. Det fanns även de som var oroliga och rädda att inte veta hur sjuka de skulle kunna bli om de väl insjuknade.
“ jag har inte varit jätterädd för min egen skull.. att jag ska bli sjuk så….ehh.. utan att mer rädd för liksom mamma och pappa … mormor och morfar som jag liksom inte varit nära på
hur länge som helst nu … så jag har ju mer vart rädd för …〔...〕andras skull “ -Deltagare 3
Att känna maktlöshet
Något som uppmärksammades i intervjuerna var att sjuksköterskorna beskrev att det upplevdes både ansträngande och frustrerande när personer med högre position inte längre ansåg att personalen behövde använda den skyddsutrustning som först angavs.
Sjuksköterskorna beskriver att det var en frustration att inte bli tillfrågad vad de ansåg vara säkert för dem. Något som också upplevdes frustrerande var att sjuksköterskor upplevde att inte all kunskap delades med dem utan att de bara fick göra som de blev tillsagda att göra.
Trots allt var det personalen som vårdade Covid-19 patienter på avdelningen som tog de största riskerna i vårdandet av patienterna.
“efter 21 dagar då är dem inte smittsamma längre och det va nåt de liksom tog ifrån luften tyckte jag… att då skulle man helt plötslig inte ha nån skyddsmundering längre… och det kände jag var jättejobbigt att man bara helt plötslig bestämde att… att vi tror inte att dom
smittar längre..”
- Deltagare 9
Sjuksköterskorna upplevde också att resursfördelningen över personal inte var som de hade önskat. Hos några sjuksköterskor fanns det mer personalresurser i början av pandemin när det upplevdes vara lugnare. Sjuksköterskorna upplevde att resurserna som ledningen gav i början
av pandemin istället hade behövts under den senare delen av pandemin då de upplevde att situationen var mer ansträngd. Sjuksköterskorna ansåg att ledningen tänkte fel när det kom till att fördela resurser under pandemin då det ibland hade behövts fler sjuksköterskor än undersköterskor för att avlasta sjuksköterskorna i deras arbete. En sjuksköterska sa;“ Jag hade behövt mer sjuksköterskor… nu är det brist på oss... “ - Deltagare 4. Detta ledde till frustration och psykisk utmattning för sjuksköterskorna när de inte fick resurserna som hade behövts.
Känslostormarna vid frontlinjen av en pandemi
I vårdandet av patienter med Covid- 19 uppkom många olika känslor för sjuksköterskorna som till exempel; rädsla, ångest, oro och psykisk stress. Att behöva säga nej till besök av anhöriga upplevde sjuksköterskorna som extra frustrerande eftersom anhöriga endast fick komma på besök om personalen ansåg att patienten var i livets slutskede.
De beskriver också det påfrestande att behöva se patienterna sörja sin anhörig som avlidit i Covid-19 samtidigt som de själva kämpade för sitt liv. Sjuksköterskorna beskriver också den psykiska påfrestningen av att se så många patienter avlida under pandemin, speciellt de som var mycket unga utan att vara i någon riskgrupp. Det uppdagades att sjuksköterskorna upplevde svårigheter i att vara med i beslutet om att övergå till palliativ vård, vårdande i livets slutskede. Många gånger under pandemin har sjuksköterskorna ställt sig frågan om vissa behandlingsmetoder varit etiskt korrekt.
“men just det där med att man fick frågan från relativt unga patienter .. att ‘ kommer jag att klara det här? ‘ ‘ Kommer jag att dö?’〔...〕 ..då tyckte jag det var svårt 〔...〕 jag försöker att
undvika att gå in här .. för då, då blir det tårar.. “ - Deltagare 1
Många av sjuksköterskorna upplevde att patienter har blivit mer tacksamma mot dem. De fick känslan av att patienterna värderade vårdpersonalen och vården mer än vad som visats innan pandemin. Sjuksköterskorna upplevde också att det fanns ett större förtroende från patienterna i vårdandet och patienterna upplevdes känna sig tryggare under vårdtiden. Tacksamheten som upplevdes resulterade i lättnad och glädje för sjuksköterskorna.
Det framkom att sjuksköterskorna tyckte att kontinuiteten hos patienten också ökat. Detta grundar sig i att när sjuksköterskorna väl är inne hos en patient stannar de kvar tills dess att patienten fått den vård hen behövde. Innan pandemin upplevde sjuksköterskorna att de sprang in och ut mer än vad som upplevdes nu under pandemin. Sjuksköterskorna beskriver också upplevelsen av glädje när en patient vårdats länge och till slut fått åka hem. Den gemensamma känslan hos de flesta sjuksköterskor var, trots den ansträngda upplevelsen av att vårda patienter med Covid-19 att de fortfarande tyckte att tiden på arbetet var både rolig och lärorik.
“man blir starkare på nåt sätt ändå … det är ju aaa det tycker jag nog… om man tänker för ett år sen… visst att vi vet mer nu än då, och har mer handlingsplaner och mer trygghet på
det sättet, så den processen är ganska häftig”
- Deltagare 2
Resultatsammanfattning
I början av pandemin kände sjuksköterskorna maktlöshet när de inte hade den kunskap som erfordrades för att vårda patienter med Covid-19. De upplevde känslan av att inte kunna inge trygghet till patienterna. Men med tiden införskaffade sjuksköterskorna sig mer kunskap och upplevdes bli säkrare och tryggare i sin omvårdnad. Användandet av skyddsutrustningen upplevdes psykisk och fysiskt ansträngd men utgjorde även trygghet för sjuksköterskorna när användandet av skyddsutrustningen blev en vana. De upplevde dock att personer med högre position bestämde vad som ansågs vara säkert när det gällde skyddsutrustning istället för att fråga sjuksköterskorna vad de ansåg att de skulle känna sig trygga med vilket gav frustrerande känslor hos sjuksköterskorna. Rädslan för av att bli smittad själv var mindre än rädslan för att smitta sina anhöriga. De flesta sjuksköterskor upplevde att de fick stöd under pandemin både från arbetskollegor och övrig personal vilket bidrog till en lättnad. Dock upplevdes stödet komma vid fel tidpunkt i vissa fall. Sjuksköterskorna kände sig mer uppskattad av patienterna än tidigare vilket gav känslan av glädje. Att arbeta med svårt sjuka patienter under en pandemi kan summeras som en jobbig period med psykisk stress men en väldigt lärorik tid.
Glädjen av att vårda patienter finns fortfarande kvar trots den svåra tiden.
Diskussion
Metoddiskussion
Studiens syfte är att svara på vad sjuksköterskor har upplevt kring vårdandet av patienter med diagnosen Covid-19. Danielsson (2017) skriver att en kvalitativ metod i samband med en intervjustudie kan användas när det finns brist på material om det valda ämnet. Pandemin startade i början av 2020 och därför fanns det väldigt få studier gjorda på vad de svenska sjuksköterskorna upplevt under tiden som varit. Därav valdes intervjuer som datainsamling för att samla in material och kunna besvara studiens syfte. Nackdelar med att studiens författare själva gjorde en kvalitativ intervjustudie skulle kunna vara att författarna saknar tidigare erfarenhet inom metoden och därav kanske ett bristande resultat kan ses. Ahlström (u.å) menar genom att samla in befintlig forskning av samma ämne kan resultatet styrkas och vara mer trovärdigt. Detta är något som studiens författare har gjort i resultatdiskussionen längre ner då de har diskuterat studier som gjorts på andra sjuksköterskors upplevelser kring Covid-19 från olika delar av världen. Författarna till denna studie deltog i reflektions tillfällen där resultatet och metoden diskuterades och konstruktiv kritik från andra deltagare togs emot.
Handledaren till denna studie har tidigare skrivit kvalitativa intervjustudier och gav därför konstruktiv kritik kring metoden för att säkerställa att studien blev korrekt genomförd. När en kvalitativ litteraturstudie används som metod har materialet redan samlats in av olika erfarna forskare för att sedan granskas av oberoende personer vilket studiens författare kan se som en fördel. Studiens författare anser dock inte att det tar ner trovärdigheten av denna studien utan författarna anser att studiens resultat kan bidra med relevant kunskap om denna pandemi.
Deltagarna var nio stycken till antalet och svarade på syftet med god marginal. Sju stycken sjuksköterskor kom från infektionsavdelningar och två sjuksköterskor kom från andra olika medicinavdelningar som hade gjorts om till en avdelning för pandemi. Förfrågningar skickades även ut till intensivvårdsavdelningar för att få mer varierande upplevelser insamlade men på grund av hög arbetsbelastning tackade verksamhetschefer nej till deltagandet för intensivvårdssjuksköterskor. Studiens författare ville från början ta med specialistutbildade sjuksköterskor på grund utav att det eventuellt kunde ha resulterat i större skillnader i upplevelserna. Kvale & Brinkmann (2009) anser att antalet deltagare inte har någon betydelse så länge det material som samlas in svarar på de syfte som studien utgår från.
Studiens författare valde att analysera materialet genom att transkribera där skratt, gråt och pauser togs med för att ge materialet ännu mer djup. Genom att ta med allt som yttrades under intervjun minskades risken att det missades viktiga detaljer. Materialet lästes ett flertal gånger vilket förbättrade författarnas förståelse för innehållet. Dalin (2015) skriver att forskarna systematiskt ska gå igenom materialet för att få förståelse för vad materialet handlar om.
Lundman & Graneheim (2017) skriver att det oftast är en fördel att flera analyserar ett material då olikheter kan diskuteras och olika tolkningar lyftas. Materialet har analyserats av två personer vilket ledde till djupare analys av materialet samt mer trovärdighet. Rossman &
Rallis (2012) skriver att det inte finns något som varken kan styrka eller dementera den information som framkommer i intervjuer. Det är deltagarnas egna åsikter och upplevelser vilka kan skilja sig markant från individ till individ. Materialet analyserades enligt en manifest metod som går ut på att systematisk och kvalitativt analysera innehållet av materialet (Graneheim & Lundman, 2004). I analysen framkom det olika teman med tillhörande subteman. Lundman och Graneheim (2017) skriver vidare att det finns svårigheter att skapa
subteman då upplevelser ofta kan innefatta flera dimensioner. Det är inte alltid självklart att en kod endast hör hemma under ett subtema. Författarna upplevde problem vid kodning av upplevelser som handlade om psykisk ohälsa som speglade sig på olika sätt i allt material.
Detta löstes genom att studiens författare läste igenom koderna flera gånger för att sedan placera dem i olika fack och som sedan resulterade i ett resultat. Deltagandet i studien var frivilligt och de kunde när som helst avsluta intervjun utan att ange anledningen.
Informationen som framkom i intervjuerna behandlades enligt Etikprövnings myndigheten (u.å) riktlinjer vilket innebär att ingen obehörig hade tillgång till informationen och allt material avidentifieras så att deltagarna inte kunde identifieras. Varje intervju fick en siffra, exempelvis deltagare 1 och deltagare 2. Resultatet presenteras sedan på gruppnivå vilket betyder att individuella uppgifter inte kommer att presenteras. Detta ökade också säkerheten för att bibehålla deltagarnas integritet (Etikprövning myndigheten, u.å.). Varje citat fick en siffra som är kopplad till intervjuerna vilket var för att stärka att det inte enbart var en sjuksköterska som citatet kom ifrån. De som bestämde sig för att delta angav endast ålder men inget kön. Detta var för att studiens författare inte ville beskriva skillnader mellan kön utan ville beskriva den generella upplevelsen av att vara sjuksköterska i en pandemi. Författarna till studien hade i teorin valt att inkludera deltagarnas arbetslivserfarenhet men då inga markanta skillnader upptäcktes valde författarna att exkludera denna fakta. Studiens författare valde att exkludera kön och ålder för att det inte hade någon betydelse för att svara på studiens syfte. Nackdelen är enligt författarna att de inte kunde undersöka om det fanns skillnader i upplevelserna och om det skulle tolkas på ett annat sätt om det fanns fler män i studien. Fördelen med att analysera materialet utifrån kön och ålder är att författarna skulle kunna påvisa vilka åldersgrupper som drabbats hårdast för att därefter sätta in förebyggande åtgärder till exempel ökad stöttning.
Resultatdiskussion
Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskornas upplevelse av att vårda patienter med Covid-19. I resultatet framkom det att sjuksköterskorna upplevde både negativa och positiva aspekter av att vårda patienter med Covid-19. Det var inte enbart vårdandet av patienten som hade betydelse för hur de upplevde det i stort.
Det framkom att sjuksköterskorna genom användandet av skyddsutrustning upplevde att detta resulterade i psykiska, fysiska påfrestningar samt frustration. Maqbali et al. (2021) bekräftar även i sin studie att känslor av ångest, oro och depression uppkom hos sjuksköterskorna vid vårdandet under Covid- 19 pandemin. Det framkom att skyddsutrustning försämrade kommunikationen med patienter vilket upplevdes frustrerande för sjuksköterskorna eftersom de inte kunde vårda på samma sätt som tidigare. Den försämrade kommunikationen grundade sig i att patienterna ibland inte kunde höra vad sjuksköterskorna sa för att skyddsutrustningen begränsade ljudet. För att sjuksköterskan ska kunna ge en trygghet till patienten vid andningssvårighet krävs det att en tydlig kommunikation kan framföras (Björling, 2020). Den bristande kommunikationen resulterade i känslan av att vården och patientsäkerheten äventyrades enligt sjuksköterskorna. En god kommunikationsförmåga kan förebygga vårdskador enligt Socialstyrelsen (2021). I enlighet med 4§, kap. 6 i SFS 2010:659 har personalen inom hälso-och sjukvårdslagen en skyldighet att upprätthålla en hög patientsäkerhet. För att ge en patientsäker vård är kommunikationsförmåga och kunskap inom de praktiska momenten en viktig del inom sjuksköterskans område (Serafin et al., 2020).
Skyddsutrustningen gjorde även att beröringen från sjuksköterskorna minskade vilket
upplevdes försvåra kommunikationen. Enligt Ozolins & Hörberg (2017) är beröring en del av vårdandet och har en betydande roll i kommunikationen med patienterna.
Något som bör belysas och lyftas till diskussion är upplevelserna om oklara direktiv som orsakade psykisk stress för sjuksköterskorna. Den psykiska stressen grundade sig i att de ständigt hade ett behov av att vara uppdaterade på den senaste informationen vilket i vissa fall kunde orsaka dålig sömn för några av sjuksköterskorna. Detta är något som Gonzales-Gil et.al (2021) även styrker i sin artikel som en gemensam faktor för flera sjuksköterskor runt om i världen. En psykisk stress och brist på återhämtning kan enligt Socialstyrelsen (2021) leda till en bristande patientsäkerhet. I resultatet framkom det att de oklara direktiven resulterade i känslan av att inte kunna ge en trygghet för patienterna och frustration över att själva inte få bestämma vad de ansågs behöva för att skydda sig själva och andra. Oklara direktiv är något som kan ses återkommande under andra pandemier av samhällsfarliga sjukdomar (Ives et al.
2009). Vilket studiens författare anser att detta tyder på att fasta och hårda direktiv behövs direkt. Enligt Socialstyrelsen (2020b) bär sjuksköterskan ett ansvar gällande att inte föra smittan vidare mellan individer. Vidare menar Socialstyrelsen (2020b) att det krävs kunskaper om en korrekt tillämpning av skyddsutrustning. Sjuksköterskorna menar att det hade varit bättre att ta det säkra före det osäkra men trots detta bestämde de med högre position vad de ansåg vara säkert för sjuksköterskorna att använda. Adams et al. (2000) skriver att sjuksköterskans arbetstillfredsställelse beror mycket på hur hierarki och maktutövning uppnås inom organisationen. Eriksson (2018) skriver att maktutövning är att förorsaka lidande för en annan person vilket innebär att den som utövar makt berövar den andres frihet genom att göra handlingar personen inte känner sig bekväm med. Enligt Kasen et al. (2008) kan lidande inom vården uppstå i samband med formalistisk vårdkultur och osäkra vårdförhållanden.
Arbetsmiljöverket (2020) skriver att det är arbetsgivarens skyldighet att se till att deras personal är tillräckligt skyddade mot smittsamma sjukdomar. De skriver också att ingen vårdpersonal skall riskera att insjukna, skadas eller avlida under sitt arbete. Därför anser studiens författare att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal skall få bestämma om de anser att de vill bära mer skydd än vad som bedöms behövas. En väl fungerande organisation tyder på arbetstillfredsställande bland personalen (Spector, 1997). Att uppnå arbetstillfredsställelse är en utmaning inom vårdorganisationer där arbetskostnaden är stor och bristen på personal är vanlig (Zangaro et al., 2007). Detta kan ses i resultatet där personalbristen var vanlig i pandemin vilket då enligt Zangaro et al. (2007) utgör en mindre känsla av arbetstillfredsställande. Detta kan leda till ett ökat lidande för sjuksköterskan om arbetsförhållandet är mindre bra. Detta styrker Pires et al. (2020) som skriver att lidande för sjuksköterskorna är förknippade med faktorer gällande arbetsförhållande.
Det framkom även i resultatet att det var viktigt för sjuksköterskorna att känna stöd från sin arbetsplats. Sjuksköterskorna beskrev att det skilde sig lite mellan stöttningen, vissa ansåg att de fick väldigt bra stöd från sin arbetsledning medan andra ansåg att stödet kom långt senare än vad de behövde. I tidigare forskning under ebolaepidemin framkom det att sjuksköterskor är i stort behov av systematiskt stöttning för att kunna ge en bra vård till sina patienter (Jones et al. 2017). Enligt Chidiebere et al. (2020) behöver sjuksköterskor och vårdteam utbildningar som är inriktade på nödsituationer. Samtal med psykologer och stödprogram kan förbättra sjuksköterskans mentala hälsa och förbättrar därmed teamarbetet. Stöttning behöver inte endast komma från den egna arbetsplatsen utan kan även komma från andra vårdavdelningar.
Sjuksköterskorna beskriver i resultatet att stöttningen från andra vårdavdelningar var något de fick när deras kompetens inte räckte till. För att ge patienten den bästa vården är det bra att olika kompetenser samarbetar i team för att öka motivationen (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017).
Det framkom även i resultatet att patienterna upplevdes mer tacksamma över den vård som sjuksköterskorna bedrev. Detta var något som sjuksköterskorna beskrev skilde sig mot innan pandemin. Magnusson et al. (2014) beskriver att vårdande är ett förhållningssätt som innebär att vara lyhörd och öppen för hur patienten erfar sin situation. Studiens författare tolkar utifrån resultatet att tacksamheten från patienterna ökade på grund av bättre kontinuitet då patienterna eventuellt känt sig mer sedda. Sjuksköterskorna nämnde under intervjuerna att de var kvar längre hos patienterna i större utsträckning än tidigare. I enlighet med 1§, kap. 5 i SFS 2017:30 så ska patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet tillgodoses.
Ekbergh och Arman (2016a) skriver att det kan vara sjuksköterskans vårdande handlingar som leder till att patienten återfår sin hälsa. Det framkom i resultatet att ju mer kunskap sjuksköterskorna erhöll desto mer trygghet kunde de ge patienterna vilket också studiens författare tolkar utifrån resultatet att de också gjorde. I en studie som gjordes av Converso et al. (2015) visade det sig att tacksamhet till sjuksköterskor kan främja välbefinnande. Detta var dock inget som framkom i resultatet av studien men något som bör tas upp är att påvisad tacksamhet skulle kunna resultera i ett ökat välbefinnande och minskat lidande hos sjuksköterskorna under denna pandemi.
Slutsats
Slutsatsen som kan dras av denna studie är att vård, omvårdnad och kunskap har en stor betydelse för att sjuksköterskor skall kunna bedriva en bra och säker vård. Kunskapsbristen har varit en stor bidragande faktor till att sjuksköterskan och övrig vårdpersonal inte har kunnat bedriva patientsäker vård i samma utsträckning som innan. Skyddsutrustningen har bidragit till att kommunikationen har blivit bristande vilket också lett till en osäker vård.
Något som har haft stor betydelse för sjuksköterskans välmående är det stöd och teamarbetet som har funnits på arbetsplatsen. Något som är viktigt att ta med är att sjuksköterskornas åsikter bör räknas med i framtida planeringar då det kan ge känslan av säkerhet vilket också kan bidra till ökad arbetstillfredsställelse. Sjuksköterskorna uttryckte en glädje i sitt arbete då de upplevde att patienterna kände tacksamhet över deras vårdande. Upplevelsen av pandemin har varit påfrestande men mycket lärorik.
Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämnet
Denna studie gjordes för att beskriva sjuksköterskornas upplevelse av att vårda patienter med diagnosen Covid-19. Resultatet har påvisat att det utan kunskap är svårt att bedriva patientsäker vård. Att behöva gissa sig fram i vårdsituationer är inte det mest optimala varken för patienter eller för sjuksköterskor och därför krävs det en tydligare plan. Vårdandet kräver också att sjuksköterskorna får det stödet de behöver för att känna sig säkra. Inför framtida pandemier är det av största vikt att ta sjuksköterskornas och övrig personals åsikter i åtanke kring resurser samt skyddsutrustning eftersom det är dem som är på frontlinjen. Detta resultat kan bidra till en ökad förståelse för vad sjuksköterskorna känt under pandemin och ge ökad kunskap kring att vårda patienter i en utmanande situation utan kunskaper. Förslagsvis skulle det vara av intresse att studera skillnader mellan olika professioner, samt olika avdelningar i en större utsträckning än vad som gjorts i denna studie. Denna studie skulle kunna bidra med en ökad medvetenhet kring hur sjuksköterskornas fysiska och psykiska hälsa påverkades
under pandemin, exempel på förebyggande åtgärder och är högst aktuell såväl nationellt som internationellt
Referenser
Adams, A. & Bond, S. (2000). Hospital nurses` job satisfaction, individual and organizational characteristics. Journal of Advanced Nursing, 32(3), 536-543.
Ahern, G.K. (2020) Tracking a Vaccine and Developing Therapeutics for
COVID-19Dimension of Critical Care Nursing, 39, 293-297
http://dx-doi-org.libraryproxy.his.se/10.1097/dcc.0000000000000447
Ahlström, G. (u.å). Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överbarhet av resultaten i kvalitativa studier. ⦏ PowerPoint presentation⦐. Institution för Vård - och Omsorgsforskning.
Hämtad 30 mars, 2021,
https://moodle.med.lu.se/pluginfile.php/16690/course/section/3462/28januari2014-Trov%C3
%A4rdighet.pdf
Ali, L. & Skärsäter, I. (2017). Att använda internet vid datainsamling. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från ide till examination inom omvårdnad. (s.217-232).
Studentlitteratur AB.
Andertun, S., Hörnsten, Å., & Hajdarevic, S. (2016) Ebola virus disease: caring for patients in Sierra Leone - a qualitative study. Journal of advanced nursing, 73(3), 643-652.
doi:10.1111.13167
Arbetsförmedlingen. (2020). Huvudsakliga risker med smittan. Hämtad 24 februari,2021 från https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/sjukdomar-smitta-och-mikrobiologiska-risker/smittriske r-i-arbetsmiljon/huvudsakliga-risker/
Blomqvist, A. (2019, 13 december). Smittvägar. I Vårdhandboken. Hämtad 25 Mars, 2021, från
https://www.vardhandboken.se/vardhygien-infektioner-och-smittspridning/infektioner-och-sm ittspridning/smitta-och-smittspridning/smittvagar/
Björling, G. (2020, 14 april). Andningsvård. I Vårdhandboken. Hämtad 29 november, 2020, från
https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/luftvagar/andningsvard/oversikt/
Björned, C. (2020, 29 november). Forskare om rädslan för coronavaccin: Beror på ett
missförstånd. SVT Nyheter.
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/forskare-om-radsla-for-coronavaccin-vi-har-inte-hoppat -over-nagra-sakerhetstester
Chinnadurai, R., Ogedengbe, O., Agarwal, P., Money-Coomes, S., Abdurrahman, A. Z., Mohammed, S., Kalra, P. A., Rothwell, N. & Pradhan, S. (2020). Older age and frailty are the chief predictors of mortality in COVID-19 patients admitted to an acute medical unit in a secondary care setting - a cohort study. BMC Geriatrics, 20(1), N.PAG.
https://doi-org.libraryproxy.his.se/10.1186/s12877-020-01803-5
Chidiebere, O.E., Tibaldi, L. & La Torre, L. (2020). The impact of Covis-19 pandemic on mental health of Nurses. Clin Ter, 171, 399-400. doi:10.7417 / CT.2020.2247
Converso, D., Loera, B., Viotti, S. & Martini, M. (2015). Do positive relations with patients play a protective role for healthcare employees? Effects of patients' gratitude and support on nurses' burnout. Front Psychol, 6. https://:doi: 10.3389/fpsyg.2015.00470
Corley, A., Hammond, E.N. & Fraser.F.J (2009).The experiences of health care workers employed in an Australian intensive care unit during the H1N1 Influenza pandemic of 2009:
A phenomenological study. International Journal of Nursing Studies, 47, 575-585.
http://dx-doi-org.libraryproxy.his.se/10.1016/j.ijnurstu.2009.11.015
Dalin, M. (2015). Intervju som metod (2:a uppl.). Gleerups Utbildning AB.
Danielsson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från ide till examination inom omvårdnad. (s. 143-154). Studentlitteratur AB.
Ekebergh, M. & Arman, M. (2016a). Vårdvetenskap och dess betydelse för sjuksköterskans omvårdnadsarbete. I M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande. (s. 15-22). Liber AB.
Ekebergh, M. & Arman, M. (2016b). Människans hälsa och lidande. I M. Ekebergh (Red.).
Teoretiska grunder för vårdande. (s. 27-89). Liber AB.
Ericson, E. & Ericson, T. (2009). Klinisk mikrobiologi (6 uppl.). Liber.
Eriksson, K. (2018). Vårdvetenskap: vetenskapen om vårdandet: om det tidlösa i tiden.
Stockholm: Liber.
Ericson. T. & Ericson. E. (2018). Infektionsepidemiologi och smittskydd. I B. Kan (Red.), Klinisk mikrobiologi (5 uppl.). (s 23-40). Liber AB.
Etikprövnings Myndighet. (u.å.) Helsingforsdeklaration. Hämtad den 12 januari, 2021, från https://etikprovningsmyndigheten.se/
European Medicines Agency. (2021). EMA receives application for conditional marketing authorisation of COVID-19 Vaccine Janssen. Hämtad den 26 februari, 2021, från https://www.ema.europa.eu/en/news/ema-receives-application-conditional-marketing-authoris ation-covid-19-vaccine-janssen
Folkhälsomyndigheten. (2020a). Smittspridning. Hämtad 17 november, 2020, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/
om-sjukdomen-och-smittspridning/smittspridning/
Folkhälsomyndigheten. (2020b). Om viruset och sjukdomen. Hämtad 16 november, 2020, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/
om-sjukdomen-och-smittspridning/om-viruset-och-sjukdomen/
Folkhälsomyndigheten. (2020c). Pandemisk influensa. Hämtad 25 november, 2020, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/krisberedskap/pandemiberedska p/pandemisk-influensa/
Folkhälsomyndigheten. (2020d). Nationell plan för vaccination mot Covid-19. Hämtad 25
november, 2020, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/74cdc0cb9b3a4341827c65ba0c813a30/d nr-s202004550fs-delvis-nationell-plan-vaccination-covid-19-2020-08-31.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2020e). Rekommendationer för vaccination mot covid-19. Hämtad
25 januari, 2021, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/
vaccination-mot-covid-19/rekommendationer-for-vaccination-mot-covid-19/
Fritz, A. & Jonsson, T. (2016). Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av övergången till palliativ omvårdnad - Transitionen från behandlande - till palliativ omvårdnad (Linköping Universitet)⦍Magisteruppsats, Specialistsjuksköterska med inriktning intensivvård, Linköping
Universitet, Linköping⦎.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1109364/FULLTEXT01.pdf
González-Gil, T.M., González-Blázquez, C., Parro-Moreno, A.I., Pedraz-Marcos, A., Palmar-Santos, A., Otero-García, L., Navarta-Sánchez, M.V., Alcolea-Cosín, M.T., Argüello-López, M.T., Canalejas-Pérez, C., Carrillo-Camacho,M.E., Casillas-Santana, L.M., Díaz-Martínez, M.L., García-González, A., García-Perea, E., Martínez-Marcos, M., Martínez-Martín,M.L., Palazuelos-Puerta,M., Sellán-Soto,C. & Oter-Quintana, C. (2021).
Nurses’ perceptions and demands regarding COVID-19 care delivery in critical care units and hospital emergency services. Intensive & Critical Care Nursing, 62.
https://doi.org/10.1016/j.iccn.2020.102966Get rights and content
Granheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Henricson, M. & Billhult, A. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från ide till examination inom omvårdnad. (s. 111-119).
Studentlitteratur AB.
Internetmedicin.se. (2020). Covid.19. Hämtad 18 november, 2020, från https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/infektion/covid-19/
Ives, J., Greenfield, S., Parry, J. M., Draper, H., Gratus, C., Petts, J., Sorell, T., & Wilson, S.
(2009). Healthcare workers’ attitudes to working during pandemic influenza: a qualitative
study. BMC Public Health, 9(1), 1-13.
https://doi-org.libraryproxy.his.se/10.1186/1471-2458-9-56
Jones, S., Sam, B., Bull, F., Pieh, B.S., Lambert, J., Magawadere, F., Gopalakrishnan, S., Ameh, A.Ch. & van de Broek, N. (2017). Even when you are afraid, you stay`: Provision of maternity care during the Ebola virus epidemic: A qualitative study. Midwifery, 52,19-26.
http://dx.doi.org/10.1016/j.midw.2017.05.009
