Examensarbete 15hp.
Våld i barndomen
Hur påverkas vuxnas hälsa av att har varit utsatt för våld i barndomen?
Författare: Emma Johansson & Mari Brekkestø
Handledare: Kent- Inge Perseius
Abstrakt
Bakgrund: Trots lagar och förordningar som är till för att skydda barnet från våld och försummelse förkommer barnmisshandel i stor utsträckning.
Teoretisk förankring: Studien utgår ifrån Bowlbys anknytningsteori och hur strukturen formar individens beteende mönster. Syfte: Syftet med studien var att belysa konsekvenserna hos vuxna av att ha blivit utsatt för våld i
barndomen. Metod: Metodstudien som användes är en systematisk
litteraturstudie. Resultat: Resultatet påvisar att konsekvenserna som uppstår från misshandel i barndomen får en påverkan på hela individens livsvärld genom de psykiska, fysiska och ekonomiska perspektiven. Slutsats: Det finns ett stort behov av utbildning, kunskap och erfarenhet för att tidigt kunna upptäcka utsattheten hos barn och vuxna. Genom en tidig upptäckt kan konsekvensernas utbredning och påverkan på individens livsvärld minskas.
Genom att skaffa sig kunskap ökar möjligheten att tillgodose individens behov av vård och omsorg.
Nyckelord
Childhood experience, abuse, neglect, consequences
Tack
Till vår handledare som stöttat oss vid både med och motgångar.
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
2 Bakgrund 1
2.1 Definitioner 2
2.2 Hjärnans svar på stress 4
2.3 Kroppens endokrina svar på stress 5
2.4 Psykisk ohälsa 6
2.4.1 Ångest och depression 6
2.4.2 Personlighetssyndrom 7
2.4.3 Posttraumatiskt stressyndrom 7
3 Teoretisk referensram 8
4 Problemformulering 10
5 Syfte 10
6 Metod 10
6.1 Design 11
6.2 Sökstrategi 11
6.2.1 Urval 11
6.3 Kvalitetsgranskning 12
6.4 Analys 13
6.5 Forskningsetiska aspekter 14
7 Resultat 15
7.1 Fysiska konsekvenser 15
7.2 Psykiska konsekvenser 16
7.3 Ekonomiska konsekvenser för individen 21
8 Diskussion 22
8.1 Resultatdiskussion 22
8.2 Metoddiskussion 26
8.2.1 Sökförfarande och urval 26
8.2.2 Kvalitetsgranskning 26
8.2.3 Analys 27
8.3 Etiskt övervägande 27
9 Slutsats 28
9.1 Kliniska implikationer 28
9.2 Överförbarhet till andra studier och vidare forskning 30
Referens 31
Bilagor
Bilaga 1 Sökmatris Bilaga 2 Artikelmatris
1
Inledning
Författarna till studien anser att detta ämne är av stor vikt att belysa då konsekvenserna av våld mot barn påverkat hela individen. Som blivande sjuksköterskor kommer möten att ske med individer med olika livserfarenhet.
Genom att lyfta fram konsekvenser av utsatthet för våld, framkommer det hur viktigt det är att ställa rätt frågor och på så vis synliggörs barn som far illa i tid. Med ökad kunskap om våldet och dess konsekvenser kan bidra till att sjuksköterskans möjlighet att lättare bedöma om det finns risker eller förekomst av våldsutsatthet för individen.
2
Bakgrund
Varje år ökar polisanmälningar gällande barnmisshandel i Sverige. United Nations International Children Emergency Fund (Unicef, 2018) understryker dock att det finns ett mörkertal av framför allt yngre barn som inte blir uppmärksammade i statistiken. Genom att lyfta fram mörkertalet synliggörs samhällets ansvar för att på så vis tillgodose dessa barns behov i tidigt skede (Unicef 2018). Det finns studier som påvisar att omkring 30–40 procent av alla människor i västvärlden någon gång blivit utsatta för misshandel i barndomen (Hagborg et al. 2020). Ungefär 25 procent av svenska ungdomar har någon gång blivit utsatta för någon typ av barnmisshandel i hemmet, samtidigt som ca tio procent av dessa har blivit utsatta för våld mer än en gång före tolv års ålder (Hagborg et al. 2020).
I januari 2020 röstade svenska riksdagen fram barnkonventionen till en ny svensk lag (2018:1197) där barns rättigheter fick en ny innebörd, där barnets autonomi ska sättas i fokus genom att låta barnets röst bli hörd. Den nya
lagen innebär att både inom hälso-och sjukvården och i rättsliga
sammanhang ska barnet kunna delta på ett adekvat sätt genom att språket och informationen anpassas till barnets kunskapsnivå (Unicef 2018). Alla barn har rätt till en trygg uppväxt där de skyddas mot bestraffning och
diskriminering oavsett kön, ras, social bakgrund eller etnisk tillhörighet.
Varje enskilt barn har även rätt till en förälder eller juridisk ansvarig person, vars uppgift är att ombesörja god omvårdnad samt tillgodose barnet med en trygg uppväxtmiljö (Unicef, 1989). Att leva med våld i hemmet kan
frambringa en känsla av skam då det sker i hemlighet och tystas ner, vilket kan bidra till att det blir svårare att upptäcka våldet (Unicef 2018). Därför behöver hälso-och sjukvården vara extra lyhörda för dessa problem för att kunna se och bemöta barnen på ett adekvat vis, detta uppnås genom att ställa rätt frågor (Socialstyrelsen 2014). I Sverige har det sedan 1979 varit olagligt med all typ av barnmisshandel samtidigt som det inte är straffbart i enhetligt med brottsbalken, vilket innefattar exempelvis det psykiska våldet och försummelse som barn kan utsättas för (Unicef, 2018).
2.1 Definitioner
Trauma
Ett trauma innebär att det i en situation kan föreligga risk för allvarlig kroppsskada, sexuellt utnyttjande, misshandel samt hot om livet. Att bli utsatt för ett trauma kan leda till psykologiska efterföljder som kan skapa problem med minnesstörningar samt orsaka sömnproblem såsom
sömnrubbningar och mardrömmar. Den drabbade kan lida av skuldkänslor vilket kan bidra till en negativ självbild som på så vis skapar svårigheter i att känna tillfredsställelse i livet (Allgulander, 2019).
Våld och barnmisshandel.
Barnmisshandel innebär psykisk, fysiskt samt sexuellt våld där övergrepp och misshandel inräknas. Fysisk och psykisk försummelse räknas också som en allvarlig form av barnmisshandel (Unicef, 2018).
Psykiskt våld
Psykiskt våld kan omfattas av negativa verbala påtryckningar vilket kan innebära att skrämma eller hota barnet, att förolämpa samt missgynnande av levnadsförhållanden. Det kan även klassas som psykiskt våld att leva och växa upp i ett hem där fysiskt våld förekommer mellan andra individer, där barnet indirekt blir drabbade av våldet och dess konsekvenser (Unicef, 2018).
Fysisk misshandel
Fysisk misshandel innebär att barnet får direkta fysiska skador exempelvis slag, sparkar, stryptag, knuffar samt brännskador (World Health
Organization [WHO], 1999).
Sexuella övergrepp
Sexuella övergrepp mot barn innebär att barnet har en inblandning i sexuella aktiviteter som hen inte förstår till fullo på grund av utvecklingsmässiga skäl därav kan hen inte ge adekvat samtycke (WHO, 1999). Det sexuella
övergreppet är en aktivitet mellan ett barn och en vuxen eller ungdom, där förövarens avsikt är att tillgodose sina egna sexuella behov. I begreppet sexuellt övergrepp ingår även utnyttjande av barn i pornografiska material och prostitution genom tvång och muta (WHO, 1999).
2.2 Hjärnans svar på stress
Den känsligaste perioden för barnets utveckling är under de första
levnadsåren, då hjärnan fortfarande är under en utvecklingsfas vilket innebär att förmågan att tolka samt analysera omgivningen inte är fullt utvecklad.
Utsätts barnet under denna period för någon form av trauma får det särskilt stor påverkan på hjärnans utveckling vilket kan leda till att barnet går tillbaka i utvecklingen, på grund av att hjärnans struktur och funktion påverkas negativt av stress (Bidö et al., 2018). Kroppen är uppbyggd av ett system av nerver som har en betydande roll för kroppens funktioner där det centrala nervsystemet (CNS) består av hjärnan och ryggmärgen som skickar signaler till och från det perifera nervsystemet (PNS) (Teicher et al. 2003). Det centrala nervsystemet samordnar stressreaktionen som består av:
Hjärnstammen: som är placerad i centrala delen av hjärnan vars uppgift är att samordna det autonoma nervsystemet, hjärnbarken, limbiska systemet och hypotalamus samt se till så kroppen är redo vid stresspåslag (Teicher et al.
2003). Autonoma nervsystemet prioriterar blodtillförseln till de centrala organen genom att öka hjärtfrekvensen, andningsfrekvens samt höja blodtrycket, det ökade blodflödet till muskler, hjärta och lungor som är avgörande för människan i flykt eller försvar. Hjärnbarken ser till att det kognitivastress försvaret fungerar genom att öka uthållighet, koncentration, öka uppmärksamhet samt vaken kontroll (Teicher et al. 2003). Limbiska systemet består av hippocampus och amygdalan. Där sker den känslomässiga aktiveringen vid stresspåslag som exempelvis rädsla, ångest, vrede, fruktan (Teicher et al., 2003). Hippocampus även kallad minnescentrat har betydande roll för ångesthantering men fungerar även som beteende hämmande.
Forskning påvisar fall att när hjärnan blir utsatt för allvarlig stress kan de leda till minskade synapser till hippocampus som vidare leder till
minnesstörningar i samband med de traumatiska händelserna. Synapserna gör så att hippocampus kan ta emot, lagra och bearbeta minnen. Minskning
av synapser försvårar impulsernas framkomlighet vid traumatiska händelser, detta kan vidare leda till minnesstörningar (Teicher et al. 2003). Amygdalas huvudsakliga roll är att snabbt agera vid fara samt kontrollera aggressiviteten för att på så vis kunna undvika fara. Här lagras även känslomässiga minnen.
Vid traumatiska händelser kan det bli en överdriven amygdaloid aktivering som kan leda till posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och allvarlig depression (Teicher et al. 2003). Thalamus är det området som har till uppgift att ta emot och hantera de inkommande sensoriska impulserna.
Hypotalamus samarbetar med det autonoma nervsystemet som stimulerar utsöndringen av endokrina hormoner som aktiveras i ett stressförsvar. Det Retikulära aktiveringssystemet (RAS) skickar signaler som ger ökad tonus i musklerna och bidrar till att öka uppmärksamheten som i sin tur skickar signaler till det autonoma nervsystemet (Braun & Anderson, 2012).
2.3 Kroppens endokrina svar på stress
Hypotalamus- hypofysen-binjuren har en central roll i stresshantering och aktiveras vid stress stimuli. Kortikotropinfrisättande hormon (CRH)
insöndras från hypotalamus och katekolaminer (adrenalin, noradrenalin och dopamin) från det sympatiska nervsystemet samt binjurarna vilket då utlöser det endokrina stressvaret (Herman el al., 2005). Kroppens endokrina försvar börjar med att hypotalamus frisätter (CRH) som vidare triggar i gång det sympatiska nervsystemet och binjurarna till en frisättning av katekolaminer CRH som utsöndras stimulerar hypofysen till upptagning av
adrenokortikotropt hormoner (ACTH) vilket i sin tur stimulerar binjurar att ta in kortisol (Herman el al., 2005) Katekolaminerna aktiverar exempelvis hjärta, njurarna, blodkärl, muskler för att vara redo för flykt eller försvar. När katekolaminerna aktiveras hämmas tillväxthormon, tyreoideahormon och
stresspåslaget (Braun & Anderson, 2012). Stress blir ohälsosamt genom att kortisol bryter ner proteiner, frisätter lipider och ökar det cirkulerar glukos i blodet. Hög kortisolnivå hämmar den inflammatoriska reaktionen,
immunförsvaret, tyroideahormon, tillväxthormon samt könshormon på lång sikt på ett negativt sätt som stör tillväxten, ämnesomsättning och
fortplantning (Braun & Anderson, 2012). Den ökade frisättningen av kortisol påverkar utveckling av barnets hjärnstruktur och funktion negativt.
Således kan ökad kortisolnivå leda till en ökad risk för hjärt-och kärlsjukdomar samt diabetes i vuxen ålder (Teicher et al. 2003).
2.4 Psykisk ohälsa
2.4.1 Ångest och depression
Depression finns det flera definitioner av. Nedstämdhet och avsaknad av glädje är typiska tecken på depression. För att få diagnosen depression behöver individen ha symtom som viktförändring, sömnstörningar, agitation, känslohämningar, minskad tankeförmåga som innebär obeslutsamhet, tankar kring suicid, svaghetskänsla eller dålig självkänsla, (Malhi & Mann, 2018)
Ångest Ångestsyndrom innebär kontinuerligt återkommande känslor av oro och rädsla för specifika eller slumpmässiga situationer där det finns
svårigheter att kontrollera sina tankar och handlingar. Vilket kan leda till isolering och inskränkningar i vardagen för att undvika att ångesten uppstår.
Det finns många olika typer av ångestsyndrom exempelvis generaliserat ångestsyndrom (GAD), social ångest, paniksyndrom eller separationsångest, dessa katalogiseras utifrån ICD-10 (Socialstyrelsen 2021).
Att leva med depression och ångest kan innebära försämrad livskvalitet som har en stor påverkan i det vardagliga livet. Detta kan leda till ökad risk för suicidtankar, suicidförsök samt en ökad risk att drabbas av fysiska sjukdomar som diabetes, hjärt-och kärlsjukdomar samt stroke i jämförelse med individer som inte har depression och ångestsyndrom. Därav bör prioriteringen av tidig behandling föreligga dessa individer (Socialstyrelsen, 2021).
2.4.2 Personlighetssyndrom
För en individ med personlighetssyndrom innebär det att de kulturella förväntningar som samhället har på individen varken uppnås genom
individens handlingar eller tankar. Individer med personlighetssyndrom har ett bestående och avvikande beteendemönster med bristande social
kompetens, impulsivitet, icke verklighetsförankrad självbild för att sammanfatta några personlighetsdrag. Klinisk forskning har visat att det finns en förändring i amygdala och hippocampus samt i den prefrontala cortex där det sker en minskning av metabolism, framför allt hos individer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom. Personlighetssyndrom indelas i tre olika huvudgrupper A, B och C. I grupp A ingår paranoid, schizoid, schizotyp. I grupp B antisocial, emotionellt instabilt
personlighetssyndrom, histrionisk samt narcissistiskt personlighetssyndrom. I grupp C ängslig, osjälvständig, tvångsmässig samt ospecificerat
personlighetssyndrom (Allgulander, 2019).
2.4.3 Posttraumatiskt stressyndrom
Posttraumatiska stressyndrom (PTSD) kan utvecklas hos individer som blivit utsatta för trauma i livet och framför allt trauma av våld, sexuella övergrepp
mardrömmar (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2019). Minnesbilderna gör att de drabbade ständigt blir påminda av traumat de har blivit utsatta för, vilket kan leda till negativa tankar och lägre
sinnesstämning som påverkar livet. För individer som diagnostiserats
med PTSD kan man se undvikande mönster av situationer som påminner om det trauma som individen tidigare har blivit utsatta för (SBU, 2019).
Individer som har blivit långvarigt misshandlande i barndomen kan utveckla en komplex PTSD där de uppvisar symtom som svårigheter med relationer, känsloreglering samt en negativ självbild och en nedsatt kognitiv
funktionsförmåga (SBU, 2019). Individer som har blivit diagnostiserade med PTSD har oftast kombinationer av samdiagnoser som depression,
ångestsyndrom, bipolaritet eller missbruk. En individ som fått
posttraumatiskt stressyndrom som inte får behandling i tid löper risk för kroniskt suicidtillstånd (SBU, 2019).
3
Teoretisk referensram
John Bowlby är grundaren till anknytningsteorin. Anknytnings teori betyder
”bindningsteori” och det kommer ursprungligen från engelskans
”attachment”. Bowlby var en engelsk psykoanalytiker och barnpsykiatriker som genom observationer på spädbarns beteendemönster kartlade samspelet mellan barn och dess anknytningsperson. Beteendemönstret som uppkommer i spädbarnsåldern, följde sedan individen genom tonåren upp till vuxen ålder.
Anknytningspersonen är vanligtvis en förälder men behöver nödvändigtvis inte ha ett biologiskt band till barnet.
Bowlbys teori bygger på barns behov av närhet och trygghet likväl
tillgodosedda basala behov. Målsättningen med observationerna var att få en
förståelse för vilken betydelse anknytningen har för barns interaktion samt separation från anknytningspersonen. Bowlby ville även undersöka vilken betydelse anknytningspersonen har för barnets utveckling samt vilka konsekvenserna detta leder till i vuxen ålder. Anknytningsteorin bygger på hur en individ speglar och förhåller sig till andra individer samt till sin egen självständighet. Den första tiden i livet kommunicerar spädbarnet genom känslor och kroppsspråk som senare övergår till verbal
kommunikation. Bowlbys teori menar att barns beteendeutveckling kan kopplas till hur anknytningspersonen möter, behandlar och tillgodoser barnets känslor. Responsen som barnet får av vårdnadshavaren präglar således anknytningen och följer barnet genom hela livet. Hur ett barn utvecklar psykologiska band till vårdnadshavaren grundas i att anknytning kan tolkas som ett inre säkerhetssystem vars grundprincip är att skydda från hot och fara genom att barnets instinkt aktiveras främst för att kunna utforska sin omgivning på ett tryggt vis. Genom en adekvat anknytningsperson som ger värme och kärlek utvecklas barnet till att våga utforska världen. När det uppstår hinder i anknytningen mellan barnet och anknytningspersonen kan det bidra till sviktande personlighetsutveckling vilket kan komma att prägla livet med psykisk ohälsa som följd.
Vid normalt anknytningsbeteende är vårdnadshavaren anknytningspersoner de första åren. I tonåren börjar barnet finna intresse att skapa sig egna band genom att knyta an till andra individer samtidigt som barnet har kvar sin stabila grund hos vårdnadshavaren, för att i vuxenlivet bryta sig loss för att finna en ny anknytningsperson. Under de förhållanden där det inte har funnits en trygg anknytningsperson växer barnet upp som otrygg, ängslig individ som inte vågar utforska omgivning samtidigt som det leder till svagheter att finna nya relationer (Bowlby, 2010).
4
Problemformulering
Att leva med våld i hemmet kan frambringa känslor av skuld och skam då det sker i hemlighet och tystas ner, vilket bidra till att det blir svårare att
upptäcka våldet. För sjuksköterskans del är det viktigt att ha kunskap om hur våldet i barndomen kan påverka individens hälsa och välbefinnande på sikt.
Genom kunskap blir sjuksköterskan bättre förberedd på att se och möta vuxna med problematik av det här slaget i sin bakgrund samt bättre rustad att upptäcka och hjälpa barn som är utsatta. Genom ett snabbt ingripande kan konsekvensernas omfattning reduceras vilket då bidrar till bättre
förutsättningar för en god hälsa och välbefinnande.
5
Syfte
Syftet var att belysa konsekvenser hos vuxna av att ha blivit utsatt för våld i barndomen.
6
Metod
Forskningsmetoden som används är en litteraturstudie utifrån ett
hermeneutiskt synsätt. Litteraturstudier används mycket inom hälso- och sjukvården där det finns ett behov av att se mönster och tolka olika
forskningsresultat för att kunna bidra till att hitta en lösning på ett specifikt problem (Kristensson, 2014).
6.1 Design
Studiedesignen som används är en integrerad analys. Då den integrerade analysen bidrar till att läsaren enklare och överskådligare kan tolka resultatet i studien.
6.2 Sökstrategi
I denna litteraturstudie användes databaserna PsycInfo, Cinahl samt PubMed.
I de olika databaserna användes index ord/ ämnesord, PsycInfo Thesaurus, Cinahl Subject heading list, och slutligen Pubmed där ämnesordlistan kallas MESH termer. Det huvudsakliga ämnesordet som användes i alla databaser var Childhood experience, vilket blev ett nyckelord.
Det gjordes ett sökschema med blocksökningar (se bilaga 1) som utvecklades till en söksträng med både ämnesord och fritextord som, Childhood
experience, abuse, neglect, adversity samt consequences. När relevanta sökord tagits ut skapades en sökstrategi, sedan gjordes en provsökning för att se efterfrågan av det valda undersökningsområdet.
Detta skrevs ner och visades i en tabell för att ge läsaren en uppfattning om hur sökstrategin har gått till för att i sin tur kunna bedöma att sökningen i sig har varit relevant för att svara på syftet.
6.2.1 Urval
Författarna formade syftet utefter PICO strategin (population, intervention, comparison, outcome). Därefter formades en mindmap för att få en
strukturerad överblick av det valda ämnet, därav valdes sökord utifrån det
valda syftet som in sin tur ledde fram till studiens inklusion-och exklusionskriterier
Inklusionskriterier: Vuxna personer över 18 år som under barndomen utsatts för våld eller försummelse. Svenska och engelska vetenskapligt granskade artiklar med kvalitativ och kvantitativ forskning design. Alla artiklar fanns tillgängliga i fulltext. Inkluderade både kvinnor och män.
Exklusionskriterier: Vetenskapliga artiklar publicerade tidigare än 2010 samt artiklar som ej genomgått etisk granskning.
Vidare gjordes avgränsningar som peer reviewed, för att endast få fram vetenskapliga artiklar i databaserna PsycInfo och Cinahl. I PubMed fanns dock inte avgränsningen peer reviewed som ett valbart alternativ. I sökningen användes Booleska operatorerna AND och OR för att öka sökningens känslighet.
6.3 Kvalitetsgranskning
I en systematisk litteraturstudie bör de artiklar som ska svara på syftet vara kvalitetsgranskade för att bedöma artiklarnas kvalité. I kvantitativa artiklar bedöms dess validitet och kvalitativa artiklar bedöms ute efter trovärdighet samt en granskning av förekomsten av bias (Kristensson, 2014). En noggrann kvalitetsgranskning genomfördes utefter SBU:s granskningsmallar för de olika artiklarnas metod. För de kvantitativa artiklarna fanns det två olika granskningsmallar anpassade för randomiserad och icke-randomiserad metod. För att bedöma kvalitativa artiklars kvalité fanns endast en
granskningsmall att erhålla från SBU. Artiklarna rangordnas efter låg, medel
samt hög giltighet. Totalt granskades 18 artiklar varav elva höll medel eller hög kvalité, därav sju valdes bort eftersom de inte höll kvalitetsmässigt (se bilaga 2).
6.4 Analys
Den första gallringen gjordes genom att endast läsa abstrakten för att få en inblick om artikeln kunde svara på syftet. Artiklarna som valdes ut från första gallringen lästes i fulltext, där en andra gallring gjordes för att sortera bort de artiklarna som ej besvarade syftet. Utöver denna presenterande sökstrategi gjordes en manuell sökning där referenslistorna i de utvalda artiklarna jämfördes, för att få fram ytterligare vetenskapliga artiklar som kan besvara syftet. Den manuella sökningen resulterade i nio artiklar som använts två till fyra gånger som referenser i de olika studierna. Efter att ha läst
abstrakter och kvalitetsgranskat dessa artiklar så var det två som behölls till studiens resultat. Sammanfattningsvis av de databaser som valdes ut hittades 20 vetenskapliga artiklar varav två dubbletter. Slutligen 18 artiklar som kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall.
Författarna inspirerades av Kristenssons (2014) metod integrerad analys, där författarna i första steget läste igenom artiklar som ligga till grund för
resultatet samtidigt som analysen identifierade och observerade de skillnader och likheter som artiklarna innehåll. Andra steget innebar att de olika
artiklarna kategoriserades så att liknande resultat hamnar i samma grupper, det vill säga författarna satte etiketter där liknande resultat kunde
sammankopplas. Slutligen sammanställdes resultat i en organiserad mall för att på bästa sätt få fram ett relevant resultat, där resultatet kategoriserades i tre kategorier, fysiska konsekvenser, psykiska konsekvenser samt
Ekonomiska konsekvenser för individen. Resultaten presenterades sedan i löpande text under de olika kategorierna.
6.5 Forskningsetiska aspekter
Författarna har under gallringen av artiklarna som ska ligga till grund för resultatet, kritiskt granskat dem ur etiskt perspektiv och endast inkluderat artiklar med ett tydligt etiskt resonemang samt att de blivit granskade av en etisk kommitté då studiens syfte är att belysa en känslig och utsatt grupp.
När extra utsatta deltagare är involverade i studien som exempelvis barn ska deras integritet skyddas för att undvika att de skadas av forskningen. Varje studie som involverar människor som föremål i studien behöver ha en tydlig beskrivning av de etiska övervägandena samt beskriva vilka
intressekonflikter som kan eller ligger till grund i forskningen (World Medical Association 2008).
Helsingforsdeklarationen framhåller att deltagarnas välbefinnande väger tyngre än samhällets och forskarens behov. Helsingforsdeklarationen menar att studien bör granskas av en oberoende person ur etiskt perspektiv
(Sandman & Kjellström, 2018). Om studier utförs på personer som inte har möjlighet att godkänna sitt eget deltagande ska en etisk kommitté godkänna att personen kan delta i forskningen utan att det påverka personens liv eller hälsa på ett negativt vis (World Medical Association 2008).
7
Resultat
Resultatet presenteras i tre kategorier, fysiska konsekvenser och psykiska konsekvenser samt ekonomiska konsekvenser som sammanfattar resultatet.
7.1 Fysiska konsekvenser
Somatiska fynd
Forskning påvisar att kvinnor som har blivit sexuellt utnyttjade i barndomen kan drabbas av fysiska komplikationer utan medicinsk förklaring exempelvis magsmärtor, tarmkramper, matsmältningsproblem, infektioner, hjärt-och kärlpåverkan, inflammatoriska svar i kroppen och kronisk trötthet kan förekomma (Sigurdardottir & Halldorsdottir 2013).
De kroniska sjukdomarna som främst drabbar män som blivit sexuellt utnyttjade i barndomen är exempelvis astma, allergier, epilepsi, värk och muskelkramper. (Sigurdardottir et al., 2012).
Enligt Homan & Kong (2020) bidrar misshandel i barndomen till sämre hälsa i vuxen ålder genom att minska det emotionella välbefinnandet då känslan av att finna meningen med livet försvåras. Beilharz el al. (2020) påvisar att misshandel i barndomen har påverkan på det fysiska välmående då den psykiska ohälsan påverkar stresstolerans och försämrar sömnkvalitén.
Studien påvisar att individer som har varit utsatta för misshandel i barndomen generellt har högre hjärtfrekvenser och lägre
hjärtfrekvensvariation under sömnen än personer som inte upplevt barndomstrauma. I samband med att frekvensen av utsatthet ökar så ökar även risken för en negativ påverkan på hälsan vilket ökar benägenhet för
Reproduktion
Forskning visar att kvinnor som blivit sexuellt utnyttjade i barndomen löper en högre risk att drabbas av fysiska problem i samband med puberteten.
Vidare kan kvinnor i en högre utsträckning drabbas av återkommande infektioner i underlivet, kraftiga menstruationssmärtor, problematiska graviditeter med missfall och utomkvedshavandeskap som konsekvens.
Kvinnor som upplevt sexuellt utnyttjande i barndomen beskrivs ha stora fysiska problem med underlivet vilket lett till att flertalet av kvinnorna redan i 30-årsåldern utfört hysterektomi, där livmodern kirurgiskt avlägsnas
(Sigurdardottir & Halldorsdottir, 2013).
Sammanfattning: Individer som har blivit utsatta för misshandel i barndomen kan få fysiska symptom som inte går att härleda till en specifik sjukdom. Det framkommer i resultatet att på grund av detta så upplever de en försämrad hälsa och ett sämre välmående. Det kan även dras paralleller mellan sexuellt våld och försämrad fortplantningen hos kvinnor då reproduktionen påverkas negativt.
7.2 Psykiska konsekvenser
Individer med historia av misshandel i barndomen kan ha svårt att strukturera och upprätthålla en normalt fungerande vardag på grund av sin kognitiva funktionsnedsättning som traumat orsakat vilket kan ha stort inflytande på individens förmåga att kunna hantera vardagens utmaningar (Letkiewicz et al. 2021) Forskning visar att kvinnor som utsatts för nya sexuella trauman upplever en känsla av att de” lämnar” kroppen och ser sig själv utifrån för att stänga av själen och lidandet vilket bidrar till att det endast blir ett fysiskt lidande i situationen. En del av kvinnorna beskriver även att de flyttas
tillbaka till barndomstraumat och återupplever situationen igen från de förflutna (Sigurdardottir & Halldorsdottir 2013).
Depression
De som har blivit utsatta för misshandel under barndomen löper högre risk för att drabbas av depression än de som inte har någon erfarenhet av att ha varit utsatta för misshandel i barndomen. Individer som rapporterat att de blivit utsatta för barnmisshandel har även en ökad risk för upplevelsen av att ha sämre social kompetens än motsatt grupp. Forskningen påvisar att en ökande frekvens av utsatthet ger ett växande utfall av depression och asocialt beteende (Shilling el al. 2007). Individer som har blivit sexuellt utnyttjande i barndomen har en hög risk att periodvis drabbas av återkommande djupa depressioner som i vissa fall kan vara livslånga (Sigurdardottir &
Halldorsdottir, 2013). Depressioner kan vidare leda till att våldsutsatta barn i vuxen ålder drabbas av självdestruktiva tankar, självskadebeteende samt suicidtankar. Forskningen påvisar att personer som varit utsatta för misshandel i barndomen genomför sitt första suicidförsök vid lägre ålder jämförelsevis med de som inte upplevt barndomstrauma (Brodsky et al., 2001). Våldsutsatthet kan även bidra till olika former av
personlighetssyndrom samt hyperaktivitet (Sigurdardottir et al., 2012).
Ångest och stress
Forskare har genom en longitudinell studie försökt att besvara frågan hur sexuellt övergrepp i barndomen kommer att prägla den vuxnes hälsa. Genom studien framkommer det att individer som har blivit utnyttjade i barndomen löper större risk att drabbas av ångest än de personer som inte varit utsatta för övergrepp (Fuller-Thomson et al.2020). Forskning påvisar ökad risk för att drabbas av både stress och ångest senare i livet för de individer som blivit utsatta för emotionell misshandel i barndomen jämförelsevis med de som
individer som har blivit misshandlade i barndomen kan uppleva ett sämre emotionellt välbefinnande i vuxen ålder (Beilharz et al.2020). Upplevelsen av våldet kan uppträda på olika sätt, antingen så finns minnet av händelsen fastetsad när chocken lagt sig eller så kan individen helt förtränga
händelsen och inte minnas traumat förens flera år senare vilket då kan bidra till svår posttraumatisk stress (PTSD) när traumat gör sig påmint
(Sigurdardottir et al., 2012). De män som har blivit utsatta för sexuellt utnyttjande i barndomen beskriver att de lidit av ångest i stora delar av livet. Utsatthet och känslor av skuld och skam har i sin tur bidragit till bristande känslomässig kontroll som resulterat i aggressiva utfall (Sigurdardottir et al., 2012). Studier gällande sexuellt utnyttjande i
barndomen påvisar att det finns en förhöjd risk att drabbas av någon form av ätstörning exempelvis kan mat användas som tröst vilket kan vara ett sätt att hantera den mentala stress som individer upplever i olika situationer i
vardagen. Studien tyder på att barnmisshandel kan leda till ökad risk för både alkohol-och drogmissbruk för att döva känslorna (Sigurdardottir &
Halldorsdottir 2013).
Personlighetssyndrom
Forskning påvisar att emotionell försummelse i större utsträckning bidrar till neuroticism personlighetssyndrom än fysisk misshandel eller sexuellt
utnyttjande (Dye, 2020). Fysisk misshandel i barndomen kan associeras med synhallucinationer, medan alla olika typer av misshandel förknippas med vanföreställningar. Både syn och hörselhallucinationer förekommer i högre utsträckning hos de som varit utsatt för misshandel i barndomen i jämförelse med kontrollgruppen som inte varit utsatta för våld eller försummelse.
Forskarna ser ett samband med frekvensen av barndoms misshandel och en ökad risk att drabbas av varaktiga psykoser (Abajobir et al., 2017).
Konsekvenser för relationer.
Att bli sexuellt utnyttjad i barndomen resulterar i dålig självkänsla som inger en känsla av att inte förtjäna något gott i livet. Vidare bidrar det till ett bristande förtroende för andra individer (Fuller-Thomson et al., 2020). Det kan även försvåra mellanmänskliga relationer på grund av svårigheter att vistas bland och vidare lita på andra individer då förmågan att släppa andra individer in på djupet är nedsatt (Sigurdardottir et al., 2012).
Relationer mellan föräldrar och barn
Forskningen påvisar att traumatiska barndomsupplevelser hos sexuellt utnyttjande kvinnor har bidragit till förlossningsdepression som vidare leder till svårigheter att knyta an till barnet (Sigurdardottir & Halldorsdottir 2013).
Kvinnorna beskrev sina förlossningsdepressioner som en känsla där avsaknad av glädje över det nya barnet infann sig samt otillräcklighet och misstro till att någon annan skulle kunna ta hand om barnet. Föregående leder till isolering för att bibehålla kontrollen över situationen (Sigurdardottir
& Halldorsdottir, 2013). Män som blivit sexuellt utnyttjade i barndomen beskrev en känsla av emotionell avtrubbning när första barnet föddes, samtidigt som de beskrev att de upplevde en ansvarskänsla för det barnet.
(Sigurdardottir et al., 2012). De beskrev en känsla av att ha svårt att förhålla sig till barnet fysiskt då det uppstår ambivalens vid intim skötsel och annan fysisk närhet såsom att kramas (Sigurdardottir et al., 2012).
Partnerrelationer
De känslor som kan uppstå utav sexuellt utnyttjande under barndomen påverkar kärleksrelationer genom att det kan finnas svårigheter att närma sig
andra individer, både fysiskt och sexuellt då självkänslan blivit skadad.
Kvinnor upplever att de fysiska och psykiska besvären som efterföljde utnyttjandet inte kommer att ge med sig vilket vidare leder till att de inte kan njuta av intimitet med sin partner. Vidare förklarar kvinnorna att trots de brukar ställa upp sexuellt för att blidka sina partners behov utan att själv uppleva någon sexuell njutning (Sigurdardottir & Halldorsdottir 2013).
Männen som blivit sexuellt utnyttjande beskriver att de har problem med intimitet då de inte känner att de kan vara sig själva vilket bidragit till att de har sökt sig till likasinnade partners som i sin tur lett till komplicerade förhållanden. Känslan av att bära på en djup hemlighet bidrar till att männen inte kan öppna upp sig och lita på partners då de upplevt ett trauma där deras förtroende för andra människor har blivit skadat vilket gör att de känner sig kränkta (Sigurdardottir et al., 2012). Ett sätt att hantera det emotionella lidandet som uppkommit från barndomen är att ta kontroll i relationen genom att vara den som styr de sexuella initiativen då det kan uppstå en hotfull känsla då någon närmar sig sexuellt (Sigurdardottir et al., 2012). Männen beskriver känslan av att inte kunna lita på sig själv vilket bidrar till att relationerna påverkas negativt vilket grundas i känslan av skuld och skam (Sigurdardottir et al., 2012).
Sammanfattning: Misshandel i barndomen ger påverkan på individers psykiska välmående vilket bidrar till nersatt psykisk hälsa med
återkommande episoder av ångest och depressioner. För en del individer som varit utsatta för misshandel i barndomen kan forskare se att samband till att de individerna utvecklat personlighetssyndrom av det upprepade trauman som hen upplevt. Det finns även en koppling med till at förträngning av barndomstrauma senare i livet utspelar sig som svår PTSD.
För indier som blivit utsatta för misshandel i barndomen finns en påverkan på dessa individers relationer såväl till sina partners som till sina barn då de
har svårt att lita på sig själva eller saknar tillit till andra individer. Detta resulterar i att individen kan ha en underliggande rädsla att bemöta sina närstående med fysisk närhet.
7.3 Ekonomiska konsekvenser för individen
I en studie vars syfte var att undersöka hur vidare barndomsmisshandel och försummelse innebär några långtids ekonomiska konsekvenser för de
individer som utsatts. Det framkom det vid första kontrolltillfället att de som hade upplevt barndomsmisshandel hade genomsnittligt lägre utbildningsnivå än kontrollgruppen vilket bidrog till att dessa individer haft sämre
förutsättning till ett ansett jobb jämförelsevis med individer som inte upplevt våld i barndomen (Currie & Widom, 2010). Samma forskning påvisar samband som tyder på att individer som blivit utsatta för barnmisshandel får lägre poäng på IQ test. Andra mätningen påvisade att individer som upplevt misshandel i barndomen hade större tendens till arbetslöshet i större
utsträckning än kontrollgruppen. Forskningen påvisade även att individerna i mindre utsträckning ägde ett bankkonto, aktie, hus eller bil samt behöll lägre lön än de som inte upplevt hot eller våld i barndomen (Currie & Widom, 2010).
Sammanfattning: Det finns forskning som tyder på att misshandel i
barndomen kan leda till ekonomiska konsekvenser då det tyder på att dessa individer har lägre utbildningsnivå, högre arbetslöshet som leder till
ekonomiska svårigheter.
8
Diskussion
8.1 Resultatdiskussion
Syftet var att belysa konsekvenser hos vuxna av att ha blivit utsatt för våld i barndomen.I resultatet framkommer det att upplevelser av barnmisshandel vidare leder till konsekvenser för hela individens existens. De fysiska, psykiska samt ekonomiska konsekvenser följer den drabbade genom hela livet. Resultatet visar även att de personer som blivit utsatta för sexuellt våld har svårigheter med relationer i både partnerskap och i relation till sina barn (Sigurdardottir & Halldorsdottir 2013), vilket stämmer överens med anknytningsteorin som Bowlby tagit fram (Bowlby, 2010).
Bowlby (2010) menar att anknytnings beteendet börjar redan hos det nyfödda barnet som då skapar band med anknytningspersonerna, vilka ska bidra till trygghet framför allt vid rädsla och oro. Blir anknytningen störd på något sätt så som att barnet separeras en längre tid eller blir frånstött från
anknytningspersonen. Om anknytningspersoner inte tillgodose barnets behov eller visar något intresse, leder detta till ett otryggt anknytningsbeteende som sätter spår i hur hen hanterar framtida relationer. Enligt Bowlbys
anknytningsteori bidrar konsekvenserna för de individer som blivit misshandlade eller försummande i barndomen till ett stört
anknytningsmönster. Vidare leder en störd anknytning till svårigheter med relationer där det kan finnas en underliggande rädsla att åter blir negligerad av en ny anknytningsperson i vuxen ålder (Bowlby, 2010).
Anknytningsbeteendet speglar interaktionen med andra individer genom insikten om vilka relationer som är bra eller dåliga. Resultatet påvisar att de som blivit misshandlade i barndomen finner svårigheter med relationer till sina barn, relationen präglas då av tankar på hur hen ska närmar sig barnet både psykiskt och fysiskt. Anknytningen till barnet kan antingen vara totalt bristfällig eller leda till extrem isolering då tilliten till andra individers omvårdnad av barnet helt saknas (Sigurdardottir & Halldorsdottir 2013).
Anknytningsteorin stärker föregående då Bowlby (2010) påvisar att relationerna mellan vårdnadshavaren och barnet blir störd på grund av att vårdnadshavaren saknat en adekvat och trygg anknytningsperson under uppväxten.
Vårdnadshavarens avsaknad av anknytningsperson under barndomen leder till att hen får omvänd anknytning till barnet. Med omvänd anknytning menas att det blir omvända “vårdnadshavare och barn” relation. Den omvända “vårdnadshavare och barn” relationen leder vidare till en osund relation där barnet och vårdnadshavaren lever i en symbios, detta skadar barnet då det hämmar dess anknytnings beteende och interaktionen med andra individer (Bowlby, 2010).
Sperry & Widom, (2013) påvisar att socialt stöd kan bidra till ökad motståndskraft till konsekvenserna angående traumatiska händelser i barndomen. Som tidigare nämnts behöver anknytningspersonen inte ha ett biologiskt band till barnet, huvudsyftet för vårdnadshavaren är att vara en trygg individ som tillgodoser barnets behov (Bowlby, 2010). Därmed har forskning påvisat att tidigt socialt stöd för det misshandlade barnet kan bidra till minskade långsiktiga konsekvensers utbredning (Sperry & Widom,
bättre effekt får det för hanteringen av konsekvenserna hos individen. Med hjälp av socialt stöd byggs en starkare motståndskraft upp för att kunna hantera motgångarna bättre (Sperry & Widom, 2013). Det sociala stödet kan innebära vänner, familjemedlemmar, socialtjänsten samt religiösa samfund (Sperry & Widom 2013).
Resultatet påvisar att personer som blivit sexuellt utnyttjande kan ha
oförklarliga medicinska symptom som magsmärtor, matsmältningsproblem, infektioner, samt hjärt-och kärlpåverkan (Sigurdardottir & Halldorsdottir 2013). Konsekvenserna av våldet ger ett ständigt stresspåslag (Dannlowski et al., 2012). När kroppen blir drabbad av långvarig stress leder det till en förhöjd kortisolnivå i blodet som in sin tur påverkar nedbrytningen av proteiner, frisättningen av lipider samt ökar blodets glukosnivå. Den ökade glukosnivån, frisättningen av lipider från den förhöjda kortisolnivåer leder i sin tur till ökad risk för fetma och diabetes. Den stressutlösta
kortisolhöjningen ökar de immunologiska markörerna genom att stimulera inflammationsprocessen, således bidrar detta till försämrad motståndskraft mot infektioner (Braun & Anderson, 2007).
Resultatet påvisar att desto fler gånger en person utsätts för våld eller misshandel minskar individens psykiska välmående som försvagar motståndet för depressivitet (Feletti et al., 2019)
Individer som utsätts för misshandel i barndomen blir kontinuerligt utsatt för stresspåslag när traumat gör sig påmint. Påminnelse om traumat resulterar i sämre motståndskraft att kunna hantera stress senare i livet, på grund av en störd amygdala aktivering. Störd amygdala aktivering innebär att amygdala blir hypersensitiv vilket kan leda till hippocampus atrofi som i sin tur kan bidra till ångest, depressioner och kognitiva störningar (Dannlowski et al., 2012).
En otrygg anknytningsperson i barndomen kan bidra till sviktande anknytningsbeteende. Genom det sviktande anknytningsbeteendet kan
svårigheter uppstå vid anknytning till andra individer senare i livet. Detta kan i sin tur ge en negativ påverkan på den psykiska hälsan då individen inte lärt sig hantera sina känslor i tidig ålder (Bowlby, 2010). Enligt Bowlbys
anknytningsteori kan det sviktande anknytningsbeteendet vidare leda till okontrollerade känslor som då visa sig som avtrubbat och aggressivt beteende.
Bowlby (2010) menar att detta blir ett narcissistiskt beteende, vilket innebär avsaknad av empati för andra individer. Detta stärks av en studie som gjorts för att se om det finns någon koppling mellan personlighetssyndrom och barnmisshandel, där finns tydliga kopplingar kring emotionell försummelse och en ökad risk för att drabbas av personlighet syndrom (Dye, 2020)
Hög kortisolnivå hämmar den inflammatoriska reaktionen och
immunförsvaret samtidigt som den hämmar tyreoideahormon, tillväxthormon och könshormon långsiktigt på ett negativt sätt som vidare stör tillväxten, ämnesomsättning och fortplantning (Braun & Anderson, 2012). I en studie som gjorts på kvinnor som har blivit sexuellt misshandlade i barndomen påvisar resultatet att dessa kvinnor upplevt problematiska graviditeter med missfall och utomkvedshavandeskap som konsekvens (Sigurdardottir &
Halldorsdottir 2013), vilket kan ha orsakats av könshormonernas hämning av det endokrina stresspåslaget (Braun & Anderson, 2012).
8.2 Metoddiskussion
8.2.1 Sökförfarande och urval
Syftet var att belysa konsekvenser hos vuxna av att ha blivit utsatt för våld i barndomen., där det uppstod svårigheter att hitta kvalitativa artiklar som fångar individers subjektiva upplevelse av våldets konsekvenser. De
kvalitativa artiklarna som inkluderades i resultatet hade en smal urvalsgrupp och övervägande resultat var avskärmade till enbart sexuellt utnyttjande individers upplevelser i dessa artiklar. Många av de longitudinella artiklarna inkluderade individer under 25 år, vilket har påvisats i forskning att hjärnan då inte är helt färdigutvecklad, detta minskar studieresultatens trovärdighet då det kan finnas feltolkningar där denna grupp ingår. Vissa artiklars urval överensstämmer inte helt överens med svenska samhällsstrukturen därmed går resultatet inte helt implementera i det svenska samhällssystemet, dock svarar dessa resultat på litteraturstudiens syfte och har därför inkluderats i studien.
Författarna har använt sig av både kvalitativa och kvantitativa artiklar då de anser att det ger en större brädd på resultatet då de kvalitativa artiklarna fångar individens upplevelse och de kvantitativa artiklarna bidrar till en stor urvalsgrupp och ger möjlighet att belysa konsekvenserna ur olika synvinklar vilket kan ses som en styrka i litteraturstudien.
8.2.2 Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskningen genomfördes enligt SBU:s granskningsmall där författarna fann svårigheter att tolka de granskade vetenskapliga artiklarnas bias, där det bedömdes risk för låg, medel eller hög bias. En granskningsmall
med poängsystem hade varit att föredra då bedömningen blivit enklare att tolka. I de kvantitativa granskningsmallarna upptäcktes svårigheter att granska dessa artiklar då vissa av dem inte hade tydliggjort sin
forskningsdesign medan andra var svårtolkade.
Därav kan denna kvalitetsgranskning av kvantitativa artiklar inte helt vara trovärdig då det fanns olika kvantitativa granskningsmallar att välja på och den otydliga designförklaringen kan eventuellt bidragit till att felaktig granskningsmall använts.
8.2.3 Analys
Det upptäcktes svårigheter att sortera och kategorisera artiklarnas resultat, då artiklarna hade många olika konsekvenser av våldet i ett och samma resultat.
Detta bidrog till att många av resultaten tvingades att delas in i många olika kategorier vilket då försvårade att få flyt och en röd tråd i den löpande texten i litteraturstudien då resultaten var så konkreta. Vissa kvantitativa artiklar var svårtolkade då resultatet övervägande presenterades statistiskt på så vis fanns mindre text att tolka vilket bidrog till att författarnas statistiska
tolkningskunskap utmanades. Under analysen använde sig författarna använt sig av triangulering för att öka tillförlitligheten för att stärka resultatet.
Triangulering innebär att författarna läste resultatet var för sig och sedan diskuterades och samanställdes gemensamt.
8.3 Etiskt övervägande
Innan de vetenskapliga artiklarna inkluderades i litteraturstudien granskade författarna artiklarna tillsammans utifrån dess forskningsetiska principer samt dess forskningsetiska tillstånd, granskningen resulterade i att alla
inkluderade artiklar i litteraturstudiens resultat hade ett tydligt etiskt resonemang. Då syftet i litteraturstudien inkluderar en känslig grupp individer ansågs ett tydligt etiskt resonemang vara av stor vikt för att artiklarna skulle inkluderas i resultatet. Detta kan ses som en styrka i litteraturstudien.
9
Slutsats
De spår som sätter sig i en individ vars uppväxt har präglats av våld ger en påverkan på hela existensen därigenom ekonomiska konsekvenser vilka väl som psykiska och fysiska konsekvenser. Det psykiska konsekvenserna speglas genom återkommande depressioner och ångest på grund av den bristfälliga anknytningen i tidig ålder. Anknytningsteorin som ligger till grund för alla människliga relationer. Otrygg anknytning bidrar till
bristfälliga relationer senare i livet då förhållandet mellan individen och dess närstående blir påverkat på ett eller annat sätt. De fysiska konsekvenserna som inte har någon medicinsk förklaring är ett stort problem för individer som upplevt misshandel i barndomen. då kropp och själv hör samman och individens psykiska ohälsa leder till obalans i kroppens funktioner genom att påverka neurologiskt, immunologiskt och endokrint som då ger fysik
påverkan på kroppen.
9.1 Kliniska implikationer
Som snart nyblivna sjuksköterskor anser författarna att deras uppgift är att uppmärksamma de individer som de möter vars symptom inte har några medicinska förklaringar, sjuksköterskan bör eftersöka djupare information
som kan synliggöra om individen har eller är utsatt för våld och då i situationen kunna möta individens behov av vård och stöd. I möten med individer som blivit utsatta för våld har kommunikationen en central roll för att värna om individens autonomi och delaktighet. Genom att förstå
individens bakgrundshistoria samt våldets konsekvenser, ökar vårdgivarens förutsättningar till ett optimalt bemötande för att tillgodose dess behov.
Det framkommer att personal inom hälso-och sjukvården har bristande kunskapsnivå då erfarenheter saknas för att ställa konkreta frågor till barnet och genom detta synliggöra det pågående våldet i hemmet. Då avsaknaden av kunskapen kan leda till bristfälligt stöd i situationen som barnen och dess familjer har behov av för att bidra till en trygg hemmiljö och en god livskvalité.
Vårdpersonal bör ha kunskap i kring våld för att kunna uppmärksamma om en individ är eller har varit våldsutsatt, genom den ökade kunskapen
genomförs lämpliga insatser i de praktiska arbete för de våldsutsatta individerna.
Det ligger i hälso-och sjukvårdens ansvarsområde att uppmärksamma samt anmäla till Socialstyrelsen när det finns misstanke eller riskfaktorer som påvisar att barn far illa. Socialstyrelsen har i sin tur huvudansvaret att utreda de enskilda fallen. Genom att uppmärksamma de olika tecken på
våldsutsatthet ökar möjlighet att identifiera de individer som löper en hög risk att utsättas för våld. (Socialstyrelsen, 2014).
9.2 Överförbarhet till andra studier och vidare forskning
Författarna anser då de har både kvalitativa och kvantitativa artiklar i
litteraturstudien så finns bra förutsättningar för läsaren att bedöma hur vidare resultatets överförbarhet till liknade studier kan användas.
Författarna saknade tillgång till kvalitativa artiklar vid sökningen vilket leder till att författarna anser att mer forskning bör göras för att belysa individers subjektiva upplevelse av att ha varit utsatt för misshandel i barndomen.
Ämnet är i sin helhet komplext vilket bidrar till att mer forskning ur alla perspektiv bör fortskrida då samhället är i ständig förändring vilket bidrar till nya insikter och strukturella problem.
Referens
Abajobir, A. A., Kisely, S., Scott, J. G., Williams, G., Clavarino, A.,
Strathearn, L., & Najman, J. M. (2017). Childhood Maltreatment and Young Adulthood Hallucinations, Delusional Experiences, and Psychosis: A
Longitudinal Study. Schizophrenia bulletin, 43(5), 1045–1055.
https://doi.org/10.1093/schbul/sbw175
Allgulander, C. (2019). Klinisk psykiatri (4 uppl.). Studentlitteratur.
Beilharz, J. E., Paterson, M., Fatt, S., Wilson, C., Burton, A., Cvejic, E., Lloyd, A., & Vollmer-Conna, U. (2020). The impact of childhood trauma on psychosocial functioning and physical health in a non-clinical community sample of young adults. The Australian and New Zealand journal of psychiatry, 54(2), 185–194. https://doi.org/10.1177/0004867419881206
Bidö, S., Mannheimer,M., & Samuelberg, P. (2018). Traumatisering hos barn-en handbok. Natur och kultur.
Braun, A. C., & Anderson, M. C. (2012). Patofysiologi- Om hur
förändringar i kroppens funktioner påverkar vår hälsa. (L. Holmer & G.
Grip, Övers.; ). Studentlitteratur. (Orginalutgåvan puplicerade 2007)
Brodsky, S. B.,Oquendo, M., Ellis, P. S., Haas, L. G., Malone, M. K., &
Mann, J. J. (2001). The relationship of Childhood Abuse to Impulsivity and Suicidal Behavior in Adults With Major Depression. Am J Psychiatry, 158(11), 1871-1877
Bowlby, J. (2010). En trygg bas- kliniska tillämpningar av
anknytningsteorin. (P. Wiking, Övers.;) Natur & Kultur. (Orginalgåvan publicerad 1988)
Currie, J., & Widom, C. S. (2010). Long-term consequences of child abuse and neglect on adult economic well-being. Child Maltreatment, 15(2), 111- 120. http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1177/1077559509355316
Dannlowski, U., Stuhrmann, A., Beutelmann, V., Zwanzger, P., Lenzen, T., Grotegerd, D., Domschke, K., Hohoff, C., Ohrmann, P., Bauer, J., Lindner, C., Postert, C., Konrad, C., Arolt, V., Heindel, W., Suslow, T., & Kugel, H.
(2012). Limbic scars: Long-term consequences of childhood maltreatment revealed by functional and structural magnetic resonance imaging. Biological Psychiatry, 71(4), 286-293.
http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1016/j.biopsych.2011.10.021
Dye, H. L. (2020). Is Emotional Abuse As Harmful as Physical and/or Sexual Abuse? Journal of Child & Adolescent Trauma, 13(4), 399–407.
https://doi.org/10.1007/s40653-019-00292-y
Felitti,J. V., Anda, F.R., Nordenberg, D., Williamson, F. D., Spitz, M. A., Edwards,V., & .Marks, S. J. (1998). Relationship of Childhood Abuse and Household Dysfunction to Many of the Leading Causes of Death in Adults:
The Adverse Childhood Experiences (ACE) Study. American Journal of Preventive Medicine, 14(4), 245-258.https://doi-
org.proxy.lnu.se/10.1016/S0749-3797(98)00017-8
Fuller-Thomson, E., Lacombe-Duncan, A., Goodman, D., Fallon, B., &
Brennenstuhl, S. (2020). From surviving to thriving: factors associated with complete mental health among childhood sexual abuse survivors. Social Psychiatry & Psychiatric Epidemiology, 55(6), 735–744.
https://doi.org/10.1007/s00127-019-01767-x
Hagborg, J. M., Thorvaldsson, V., & Fahlke, C. (2020). Child maltreatment and substance-use-related negative consequences: Longitudinal trajectories from early to mid adolescence. Addictive Behaviors, 106, 8.
doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1016/j.addbeh.2020.106365
Homan, K. J., & Kong, J. (2020). Longitudinal Health Consequences of Childhood Adversity: The Mediating Role of Purpose in Life. Journal of Gerontological Social Work, 63(8), 864–877.
https://doi.org/10.1080/01634372.2020.1808140
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik- för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Natur & Kultur
Letkiewicz, A. M., Weldon, A. L., Tengshe, C., Niznikiewicz, M. A., &
Heller, W. (2021). Cumulative Childhood Maltreatment and Executive Functioning in Adulthood. Journal of Aggression, Maltreatment & Trauma, 30(4), 547–563. https://doi.org/10.1080/10926771.2020.1832171
Malhi, S. G., & Mann, J. J. (2018). Depression. The Lancet, 392(10161),
Merrick, M. T., Ford, D. C., Ports, K. A., Guinn, A. S., Chen, J., Klevens, J., Metzler, M., Jones, C. M., Simon, T. R., Daniel, V. M., Ottley, P., & Mercy, J. A. (2019). Vital Signs: Estimated Proportion of Adult Health Problems Attributable to Adverse Childhood Experiences and Implications for
Prevention - 25 States, 2015-2017. MMWR. Morbidity and mortality weekly report, 68(44), 999–1005. https://doi.org/10.15585/mmwr.mm6844e1
Müller, N., Krause, D., Barth, R., Myint, A., Weidinger, E., Stettinger, W., Zill, P., Drexhage, H., & Schwarz, M. J. (2019). Childhood Adversity and Current Stress are related to Pro- and Anti-inflammatory Cytokines in Major Depression. Journal of Affective Disorders, 253, 270-276.
http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1016/j.jad.2019.04.088
Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken- etik för vårdande yrke.
Studentlitteratur
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2019). Fakta om posttraumatisk stress (PTSD). www.sbu.se/2019_12
Socialstyrelsen (2019). Genomlysning av vårdområdet svårbehandlat
självskadebeteende som nationell högspecialiserad vård- Sakkunniggruppens underlag Remissversion.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument- webb/ovrigt/svarbehandlat-sjalvskadebeteende-remissversion.pdf
Socialstyrelsen (2003). Vård av självmordsnära patienter - en
kunskapsöversikt. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2003-110-8_20031108.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2019). Psykologisk, psykosocial och annan icke-farmakologisk behandling av PTSD hos vuxna.
www.sbu.se/2019_12)
Sigurdardottir, S., Halldorsdottir, S., & Bender, S. S. (2014). Consequences of childhood sexual abuse for health and well-being: Gender similarities and differences. Scandinavian Journal of Public Health, 42(3), 278-286.
http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1177/1403494813514645
Sigurdardottir, S., & Halldorsdottir, S. (2013). Repressed and silent
suffering: consequences of childhood sexual abuse for women’s health and well-being. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27(2), 422–432.
https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2012.01049.x
Sigurdardottir, S., Halldorsdottir, S., & Bender, S. S. (2012). Deep and almost unbearable suffering: consequences of childhood sexual abuse for men’s health and well-being. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(4), 688–697. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2012.00981.x
Socialstyrelsen (2014). Att vilja se,vilja veta och våga fråga-Vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/vagledning/2014-10-30.pdf
Socialstyrelsen (2021). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom- Stöd för styrning och ledning.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2021-4-7339.pdf
Sperry, D. M., & Widom, C. S. (2013). Child abuse and neglect, social support, and psychopathology in adulthood: a prospective investigation.
Child abuse & neglect, 37(6), 415–425. https://doi- org.proxy.lnu.se/10.1016/j.chiabu.2013.02.006
Teicher, H. M., Andersen, L. S., Polcari, A., Anderson, M. C., Navalta, P. C.,
& Kim, M. D. (2003). The neurobiological consequences of early stress and childhood maltreatment. Neuroscience and Biobehavioral Reviews, 27(1), 33-44.
Unicef (2018). Vad betyder det att barnkonventionen blir svensk lag?
https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/vad-betyder-det-att- barnkonventionen-blir-svensk-lag
Unicef (2018). Vem skyddar mig från våld? - Barns egna berättelser om våld i hemmet och önskan om upprättelse. https://unicef.se/rapporter-och-
publikationer/vem-skyddar-mig-fran-vald.
Unicef (1989). Barnkonventionen- FN:s konvention om barnets rättigheter.
https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/barnkonventionen
Waite, R., & Shewokis, P. A. (2012). Childhood Trauma and Adult Self- Reported Depression. ABNF Journal, 23(1), 8–13.
World Health Organization. Violence and Injury Prevention Team & Global Forum for Health Research. (1999). Report of the Consultation on Child Abuse Prevention, (WHO) https://apps.who.int/iris/handle/10665/65900
World Medical association (WMA) Declaration of Helsinki (2008) https://www.wma.net/what-we-do/medical-ethics/declaration-of- helsinki/doh-oct2008/
Bilaga 1 PsycInfo
Datum på sökning: 2021-04-06
Sökning Sökord & kombinationer Begränsningar (limits) Antal träffar
Lästa abstrakt
Lästa i fulltext
Granskade artiklar
Utvalda artiklar
Barndomen
S1 MAINSUBJECT.EXACT("Childhood Adversity")
2575
S2 childhood* 659,699
S3 S1 OR S2 659 699
Hot, våld och försummelse
S4 MAINSUBJECT.EXACT("Child Abuse") 34 402
S5 MAINSUBJECT.EXACT("Child Neglect") 4310
S6 adversity* 11 534
S7 S3 OR S5 OR S6 45 192
Konsekvenser
S8 MAINSUBJECT.EXACT("Consequence") 17 464
Blocksökning, barndomen, hot och försummelse och konsekvenser
S9 S3 AND S7 AND S8 317
S10 S3 AND S7 AND S8 Peer reviewed, 2010-2021,
Adulthood
(18 yrs & older), English
25 18 7 4 (dubblett) 2
Cinahl
Datum för sökningen: 2021-04-05
Sökning Sökord & kombinationer Begränsningar (limits) Antal
träffar
Lästa abstrakt
Lästa i fulltext
Granskade artiklar
Utvalda artiklar
Barndomen
S1 (MH "Adverse Childhood Experiences")
971
S2 Childhood* 277 240
S3 S1 OR S2 277 240
Hot,våld och försummelse
S4 (MH "Child Abuse Survivors") OR abuse*
122 571
S5 Neglect* 18 490
S6 adversity* 3740
S7 S4 OR S5 OR S6 138 947
Konsekvenser
S8 consequences* 66 434
Blocksökning, barndomen, hot och försummelse
S5 S3 AND S7 AND S8 679
S6 S1 AND S2 AND S3 AND
S4
Published Date: 20110101-20211231; English Language; Peer Reviewed; Age Groups: All Adult; Language: English
165 63 20 7 (1
dubblett)
6
Pub Med
Datum: 2021-04-14
Sökning Sökord & kombinationer Begränsningar (limits) Antal
träffar
Lästa abstrakt
Lästa i fulltext
Granskade artiklar
Utvalda artiklar
Barndomen
S1 "Adverse Childhood Experiences"[Mesh] 1223
S2 childhood* 275 498
S3 S1 OR S2 275 498
Hot,våld och försummelse
S4 "Adult Survivors of Child Abuse"[Mesh]
AND "Child Abuse"[Mesh]
909
S5 neglect* 69 742
S6 adversity* 8114
S7 S4 OR S5 OR S6 77 950
Konsekvenser
S8 consequences* 280 906
Blocksökning, barndomen, hot och försummelse och konsekvenser
S9 S3 AND S7 AND S8 543
S10 S3 AND S7 AND S8 2010-2021, Adulthood (18 yrs &
older), English
251 41 9 9 (1dubblett) 3
