Att följa livsstilsråd efter hjärtinfarkt

Att följa livsstilsråd efter hjärtinfarkt

Linda Frank & Beatrice Hägg

Examensarbete

Huvudområde: Omvårdnad GR (C) Högskolepoäng: 15 hp

Termin/år: Termin 6/ 2021 Handledare: Hannah Källström Examinator: Ylva Rönngren

Kurskod/registreringsnummer: OM095G/ OM076G Utbildningsprogram: Sjuksköterskeutbildning

Abstrakt

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen bland hjärt-kärlsjukdomar där ärftlighet, ålder, fysisk inaktivitet, kost, rökning och alkohol kan öka risken för en ny hjärtinfarkt. För att kunna ändra livsstilsvanor behövs motivation, kunskap och en medvetenhet om hur

livsstilsvanorna påverkar hälsan. Miljön runt personen beskrivs som en viktig faktor till att kunna upprätthålla egenvård. Syfte: Belysa personers upplevelser av att följa livsstilsråd efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt. Metod: Litteraturöversikten inkluderade 15 kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat:

Resultatet visade att personer som drabbats av hjärtinfarkt fick en förändrad vardag och upplevde svårigheter och hinder med att införa livsstilsförändringar i sitt dagliga liv. Trötthet var ett

utmärkande symtom som hindrade personer från att fullfölja sin livsstilsförändring. Upplevelsen av stöd från familj, vänner och hälso- och sjukvård hade en betydelsefull mening för att följa

livsstilsråden. Diskussion: Att följa livsstilsråd kan innebära stora variationer mellan personer gällande svårigheter, hinder och stöd till att genomföra en livsstilsförändring. Däremot var

gemensamt att vilja och motivation ansågs vara en betydande faktor. Slutsats: En ökad förståelse för hur personer upplever att följa livsstilsråd efter hjärtinfarkt kan utveckla omvårdnadsarbetet. Ny forskning kan bidra med att arbetet kring personen individanpassas för att uppfylla personers olika behov och stöd kring livsstilsförändringar.

Nyckelord: Följsamhet, Hjärt-kärlsjukdom, Litteraturöversikt, Livsstilsförändring, Upplevelser, Omvårdnad

Innehållsförteckning

Introduktion ... 1

Bakgrund ... 1

Hjärtinfarkt och riskfaktorer ... 1

Livsstil och livsstilsförändring ... 2

Omvårdnadsarbetet ... 3

Kommunikation ... 4

Egenvård ... 4

Problemformulering ... 5

Syfte ... 5

Metod ... 6

Design ... 6

Inklusions- och exklusionskriterier ... 6

Litteratursökning ... 6

Urval, Relevansbedömning och Kvalitetsgranskning ... 7

Analys ... 8

Etiska överväganden ... 9

Resultat ... 9

Förändrad vardag ... 9

Omgivningsfaktorer... 12

Psykiska aspekter ... 13

Diskussion ... 15

Metoddiskussion ... 15

Resultatdiskussion ... 18

Slutsats ... 22

Referenser... 23

Bilagor ... 1 Bilaga 1 - tabell 1 Översikt av litteratursökning

Bilaga 2 - tabell 2 Översikt av inkluderade artiklar Bilaga 3 - tabell 4 Exempel på kvalitativ analys

Introduktion

Kranskärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken runt om i världen och står för omkring 1,8miljoner dödsfall årligen, varav 20% av dödsfallen inträffar i Europa (Ibanez m.fl., 2017). Enligt World Health Organization (WHO, 2017) är hjärtinfarkt tillsammans med stroke den mest förekommande

dödsorsaken bland kranskärlsjukdomar. Flertalet dödsfall som orsakas av en hjärtinfarkt kan

förhindras genom att minska riskfaktorerna: tobak, ohälsosam kost och fysisk inaktivitet. Att göra en livsstilsförändring har tydligt bevisats innebära hälsofördelar för individen men ändå uppskattas det att endast 50% följer sådana rekommendationer (Astin m.fl., 2014). I sjuksköterskans

kompetensbeskrivning ingår ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete som bör fokusera på att stödja människan till en förbättrad livsstil och livskvalitet.

Bakgrund

Hjärtinfarkt och riskfaktorer

Kranskärlssjukdom är ett övergripande begrepp på fem huvudsakliga sjukdomar som omfattar stabil angina pectoris, instabil angina pectoris, hjärtsvikt, plötslig död och hjärtinfarkt. En hjärtinfarkt klassas som en akut kranskärlssjukdom som inkluderar både ST-höjd och icke ST-höjd hjärtinfarkt.

Vad som definierar en hjärtinfarkt är en signifikant och ihållande ischemi som leder till en

myokardiell cellnekros. Blodflödet kan hindras på grund av plack i kranskärlen eller mindre vanligt, andra blockerande mekanismer (Mendis m.fl., 2011).

En hjärtinfarkt kan delas in i icke-modifierbara, modifierbara och framväxande riskfaktorer. De icke- modifierbara innebär faktorer som inte går att påverka som ålder, kön och ärftlighet. De modifierbara är riskfaktorer som går att påverka vilket är rökning, alkoholintag, fysisk inaktivitet, dålig kost, högt blodtryck, diabetes och metaboliskt syndrom. De framväxande riskfaktorerna är

kranskärlsförkalkning, C-reaktivt protein, fibrinogen samt LDL (low density lipoprotein). För att förhindra en hjärtinfarkt rekommenderas det att den primära åtgärden är att minska de modifierbara riskfaktorerna vilket oftast leder till en livsstilsförändring. Detta innebär regelbunden motion, hälsosam kost, rökavvänjning och en minskning av alkoholintag. Även läkemedel som kontrollerar blodtrycket och minskar kolesterol rekommenderas (Boateng & Sanborn, 2013). PCI, ballongvidgning av hjärtats kranskärl, och antitrombotisk behandling som är ett antikoagulerande läkemedel är vanligt förekommande behandlingar vid hjärtinfarkt (White & Chew, 2008).

Konsekvenser efter hjärtinfarkt

Depression, ångest och posttraumatisk stress har visat sig vara vanligt förekommande hos personer efter en hjärtinfarkt. Depressiva symtom har visat sig ha betydande konsekvenser för personens återhämtning och depressiva symtom och ångest ökar risken för att återinsjukna i en hjärt- kärlsjukdom under återhämtningen. Posttraumatiska stressymptom där rädslor för att dö eller återinsjukna är vanligt förkommande hos personer som överlevt en hjärtinfarkt. Symtomen leder dessutom till minskad benägenhet att följa föreskriven läkemedelsbehandling och ger en nedsatt kontroll över riskfaktorer för en hjärtinfarkt (So & La Guardia, 2011). Ungefär 30% av de som fått en hjärtinfarkt har påvisat depressiva symtom. Förekomsten av depression bland personer som fått en hjärtinfarkt kan däremot variera utifrån sociodemografiska egenskaper som kön, etnicitet och civiltillstånd (Feng m.fl., 2019).

Ett annat vanligt symtom som en person får efter en hjärtinfarkt är trötthet, som ofta skiljer sig från en vanlig trötthet. Trötthet kan påverka personens fysiska, kognitiva, emotionella och sociala funktion.

Trötthet kan leda till en begränsning i det dagliga livet hos personer som genomgått en hjärtinfarkt.

Aktiviteter som hushållning, trädgårdsarbete och bilkörning begränsas och kan inte längre utföras på samma sätt som innan hjärtinfarkten. Trötthet kan påverka en minskning av den sociala aktiviteten som gör att tillexempel födelsedagsfirande, bankmöten, middag med vänner samt andra sociala evenemang undviks (Alsén m.fl., 2008). Arbetslivet blir vanligtvis påverkat efter en hjärtinfarkt med sjukskrivning eller förtidspension. Omkring 45% som drabbas av en akut hjärtinfarkt är under 65år gammal och anses därmed vara inom ramen för ett aktivt arbetsliv. Möjligheten till att kunna återvända till arbete delas in i medicinska, psykosociala, ekonomiska och arbetsrelaterade faktorer.

Personens ålder samt graden av upplevd ångest, depression, arbetsklimat och motivation till att återuppta arbetet har visat sig vara de främsta faktorerna som har påverkan när personen återgår till arbetet efter en hjärtinfarkt (Babić m.fl., 2015).

Livsstil och livsstilsförändring

För många personer är en personlig livsstil inte bara relaterad till hälsa utan också till vem de vill vara. En livsstil utgör ramarna för en persons identitet, att värna om sin identitet anses vara lika viktigt som att bevara sin hälsa. Beslut som personer fattar varje dag, till exempel vad de ska ha på sig, hur de ska bete sig på fritiden eller jobbet och vad de ska äta är beslut som påverkar och utgör en

människas livsstil. Detta är personliga val som påverkas av grupptryck, förebilder, självkänsla och övertygelser om sina förmågor att hantera sina egna liv. Andra faktorer som påverkar en persons livstilsval är hur samhället ser ut där människan lever, där socioekonomiska förhållanden, kön, etnicitet och sexualitet spelar stor roll. En livsstil kan medföra både ökade hälsorisker och positiva möjligheter. Ett exempel är att rökning kan användas som ett verktyg för att hantera osäkerhet och ångest när man umgås med andra personer vilket gör att orsakssambandet mellan hälsa och livsstilsval är komplicerat (Svensson & Hallberg, 2011). Genom att fokusera på att förändra

hälsoriskbeteenden och uppmuntra till förebyggande behandlingar kan utvecklingen och effekten av sjukdomar förebyggas och modifieras (Hansen m.fl., 2020).

För att förändra en livsstil till ett mer hälsosamt liv krävs motivation, kunskap och en känsla av medvetenhet om hur val i det vardagliga livet påverkar en persons tillstånd. Det finnas olika faktorer som kan komplicera eller hindra en livsstilsförändring som kan bero på familj, vänner, miljö och personliga förhållanden (Lönnberg m.fl., 2020). En hjärtinfarkt drabbar inte bara personen utan även den närmsta familjen då personer som drabbats av en hjärtinfarkt har ökad risk för ytterligare kardiovaskulära sjukdomar som ofta kräver återupprepade sjukhusinläggningar (Zheng m.fl., 2019).

Omvårdnadsarbetet

Grunden för omvårdnad inkluderar de aktiviteter som är nödvändiga för personens grundläggande funktion såsom att stödja till ett tillräckligt intag av näring, hydrering, sömn, personlig hygien och mänsklig värdighet. Omsorg är ett grundläggande omvårdnadsvärde och nyckeln för

omvårdnadskvalitet, vilket är en integrerad del i sjuksköterskans arbete genom att stödja personen genom dennes hälsa både fysiskt och emotionellt (Archibald & Barnard, 2017). Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete kan resultera i positiva hälsoeffekter samt en ökad följsamhet, livskvalité och en ökad kunskap hos personen om sin sjukdom och hur sjukdomen på bästa sätt kan hanteras.

Strategier som används för att arbeta hälsofrämjande kan innebära att ge information och tillhandahålla patientundervisning i hälsa (Kemppainen m.fl., 2013). Genom att ta hänsyn till personens autonomi och bejaka det emotionella välbefinnandet kan sjuksköterskan ge stöd för att kunna förbättra en persons hantering av sin sjukdom bidrar till en ökad livskvalité och välbefinnande.

Det stöd som sjuksköterskan ger behöver inte bara syfta till att förändra beteenden vid sjukdom för att upprätthålla hälsa, utan kan även innebära stöd att upprätthålla en identitet, sociala roller och

emotionell balans hos en person med långvarig sjukdom (Entwistle m.fl., 2018).

Inom det hälsofrämjande arbetet används begreppet empowerment som omfattar åtgärder för att stärka personens färdigheter och kapacitet för att behärska sitt tillstånd (Lönnberg m.fl., 2020). Inom omvårdnad beskrivs begreppet empowerment som ett ömsesidigt deltagande, jämlikt partnerskap, kunskapsinhämtning samt gemensamt beslutsfattande kring hälsofrågor och mål (Nygårdh m.fl., 2012). Personer som är engagerade och aktiva i sin vård ligger till grund för förbättrade hälsoresultat, bättre vård och lägre kostnader. Genom att uppmuntra till engagemang för sin vård inom hälso- och sjukvården kan personer bli hjälpta att utveckla sin förståelse kring det komplexa sambandet mellan mediciner, sjukdomar och livsstilsval (Kambhampati m.fl., 2016). Personen kan genom empowerment förbättra sina egna resurser, känna kontroll över sitt liv, kunna tillgodose sina behov samt lösa egna problem (Nygårdh m.fl., 2012).

Kommunikation

Utan kommunikation skulle personer inte kunna göra sina bekymmer kända eller förstå vad som händer med dem, vilket gör kommunikationen till en viktig del i livet. För att skapa sjuksköterska- patientrelationer i en vårdmiljö är kommunikation en avgörande roll som bidrar till meningsfullt engagemang med patienter och som uppfyller deras behov av vård och socialt behov. En viktig aspekt i omvårdnad och sjuksköterska- patient relationer är effektiv kommunikation (Keutchafo m.fl., 2020).

Genom kommunikationsförmågan kan sjuksköterskor få en bra uppfattning om patientens vårdbehov samt öka grundkunskaperna kring enskilda patienters personliga egenskaper som ger en

förutsättning för en personcentrerad vård. Dessutom kan en positiv sjuksköterska- patientrelation leda till en högre kvalitet i vården (Fakhr-Movahedi m.fl., 2016). Förhållandet mellan patient och sjuksköterskan kan ses som en integration mellan de båda och baseras på patientens autonomi när det gäller att fatta beslut efter råd från sjuksköterskan. Genom att främja patientcentrerad vård ökar kvalitet på vården och stärker relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Vårdrelationen påverkar patientens autonomi och genom en god vårdrelation förbättras patientens beslutsfattande vilket kan leda till förkortad sjukhusvistelse och en ökad tillfredställelse mellan dem båda (Molina- Mula & Gallo-Estrada, 2020).

Egenvård

Egenvård definieras som individuella handlingar som utförs av personen som syftar till att ta hand om sig själv men inkluderar också personliga förmågor och personlig definition av hälsa (Ruiz- Palomino m.fl., 2020). Genom interventioner och pedagogiska tillvägagångsätt skapas förutsättningar till att förändra en ohälsosam livsstil och sjuksköterskan kan då ge en personen en grund för att kunna utföra egenvård. Genom att lära sig att upptäcka och hantera symtom, behandling, fysiska och

psykiska konsekvenser samt livsstilsförändringar som motion och ändrade kostvanor kan en beteendeförändring uppnås (Salemonsen m.fl., 2020).

Dorothea Orem (1995 s. 119) förklarar i sin teori om egenvård hur sjuksköterskan behöver kunna utforma omvårdnaden genom att åstadkomma eller bidra att personen uppnår sin brukliga eller terapeutiska egenvård genom att agera, stödja, vägleda och undervisa personen med psykiska tillstånd eller funktionsnedsättningar som kan utgöra ett hinder för egenvård. Begrepp som utgör grunden för Orems teori är omvårdnad, hälsa, miljö, egenvård och människa. Omvårdnad beskrivs som den vård som sjuksköterskan ger genom att ta hand om och ge en nära vård för en person med mål att upprätthålla hälsa och välbefinnande (Orem, 1995 s. 6). Miljö beskrivs som en viktig aspekt för att kunna upprätthålla närvaron av egenvård och med miljö menas det samhälle, socioekonomiska egenskaper, biologiska och psykosociala egenskaper en person har (Orem, 1995 s. 51). Egenvård är en mänsklig regleringsfunktion som medvetet måste läras in och utföras av individen kontinuerligt men regleringsfunktionen kan begränsas av utveckling, miljö och hälsorelaterade faktorer (Orem, 1995 s.

172). Människan är en komplex enhet med fysiska, psykiska och intellektuella egenskaper. Dessa egenskaper är en del av människans utveckling och behövs för att kunna upprätthålla hälsa (Orem, 1995 s. 99).

Problemformulering

Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna över hela världen. För att förbättra sitt befintliga sjukdomstillstånd kan personer vara i behov att göra en livsstilsförändring. En livsstilsförändring kan vara svår att genomföra utan något stöd från hälso- och sjukvården på grund av personens invanda levnadsmönster. På grund av en låg följsamhet till rekommenderade livsstilsråd kan sjuksköterskor genom denna litteraturöversikt få en förståelse för personers upplevelser av att följa livsstilsråd. En ökad förståelse från sjuksköterskan kan bidra till att omvårdnadsarbetet anpassas utifrån personens individuella förutsättningar. Det kan bidra till att öka följsamheten till givna livsstilsråd vilket i sin tur kan förhindra att en ny hjärtinfarkt inträffar.

Syfte

Syftet var att belysa personers upplevelser av att följa livsstilsråd efter att ha insjuknat i en hjärtinfarkt.

Metod

Design

En litteraturöversikt innebär att ett område inom omvårdnad eller ett problem inom sjuksköterskans kompetensområde kartläggs. Att söka, analysera och välja publicerade vetenskapliga artiklar som är kopplat till ett väl formulerat syfte är av stor betydelse i en litteraturöversikt (Friberg, 2017, s. 141–142;

Segersten, 2017, s. 108). Denna litteraturöversikt är av induktiv ansats och har som mål att skapa en överblick av kvalitativa artiklar inom det valda området som sedan kommer att presenteras i litteraturöversiktens resultat. Kvalitativa studier är kontextbunden och innebär att den är knuten till ett sammanhang jämfört med artiklar av kvantitativ ansats när det gäller generaliserbarhet.

Kvalitativa studier används för att fånga och studera ett fenomen genom intervjuer, observationer och berättelser (Dahlborg Lyckhage, 2017 s. 34). Originalartiklar av enbart kvalitativ design har valts för att undersöka och belysa fenomenet upplevelser som är syftet med denna litteraturöversikt.

Inklusions- och exklusionskriterier

För att kunna använda sig av inklusions- och exklusionskriterer behöver grunderna för valet av artiklar vara tydliga. Genom att avgränsa litteratursökningen används inklusions- och

exklusionskriterer för att läsaren ska få en uppfattning om hur valet av artiklar gått till (Friberg, 2017 s. 146). Inklusionskriterierna i denna litteraturöversikt var att artiklarna skulle vara vetenskapliga orginalartiklar med kvalitativ ansats som innefattade personer som haft en hjärtinfarkt. Artiklarna skulle inkludera vuxna personer (18 +) och belysa dessa personers upplevelser av att följa livsstilsråd de fått från hälso- och sjukvården. Kriterier för att originalartiklarna skulle bli inkluderad var att de skulle vara engelskspråkiga och att de var etiskt godkända. Inga avgränsningar har använts gällande kön, tid för sjukdomsdebut samt vart i världen studien har utförts. Artiklar som handlade om närståendes upplevelser eller var publicerade före år 2010 exkluderades.

Litteratursökning

Litteratursökningen inleddes med att identifiera centrala begrepp som representerade

litteraturöversiktens syfte på ett adekvat sätt. De centrala begrepp som togs ut översattes till engelska och sammanställdes i en tabell. Nyckelord som identifierades utifrån syftet resulterade i ämnesorden:

“Myocardial infarction”, “Life style changes”, ”Patient complience” och ”Experiences”. Då sökningar i Pubmed och Cinahl inte gav tillräckligt många relevanta sökträffar identifierades relevanta

synonymer till de engelska begreppen för att utöka sökningen med flera likvärdiga sökord. Verktygen svensk MeSH och Cinahl Subject heading användes för att identifiera relevanta söktermer för

kommande sökning. I Pubmed utökades sökorden med Mesh-termerna: ”Coronary disease”, ”Life style”, ”Health behavior” och ”Secondary preventions” som gick att koppla till syftet. Medical Subject Headings (Mesh) är Pubmeds system för att finna ämnesord som används i databasen (Karlsson, 2017 s. 88). I Cinahl användes Cinahl Subjekt Headings för att finna ämnesord. De ämnesord som användes i Cinahl och som kompletterade nyckelorden var: “Life Style”, “Life Style Changes”, “Life

experience”, “Health behavior” och “Coronary disease”. Genom att utöka de identifierade nyckelorden kunde tillräckligt många studier kvalitetsbedömas och analyseras för att sedan inkluderas i litteraturöversiktens resultat. I Pubmed gjordes sökningar med hjälp av PubMed Advanced Search Builder där MeSH-termer valdes som MeSH Major Topic och MeSH terms för att databasen skulle identifiera valda MeSH-termer som ämnesord. Dessa sökningar gav inga större träffar och därför gjordes istället fritextsökningar på majoriteten av sökningarna där fler relevanta sökträffar påvisades. Vid avancerad sökning i Pubmed användes söktermen Cardiovascular disease som en MeSH-term.

Omvårdnadsdatabaserna Cinahl och Pubmed användes för att söka de vetenskapliga artiklarna där identifierade söktermer användes i olika kombinationer som presenteras i Bilaga 1, tabell 1 Översikt av litteratursökning. Databaserna används för att söka artiklar och litteratur inom omvårdnad och medicin som används främst inom sjukvården och universitetsbibliotek (Karlsson, 2017 s. 82; Polit &

Beck, 2017 s. 91). De booleska operatorerna AND och OR användes för att markera hur de valda sökorden ska kombineras. AND används för att sammankoppla två söktermer medan OR används för att få träff på någon eller bägge söktermerna (Östlundh, 2017 s. 72). Vid samtliga sökningar användes avgränsningen; Abstract, English och 10 years. En avgränsning till språket användes då artikeln behövde vara skriven på engelska. Enligt (Östlundh, 2017 s. 77) är det mesta vetenskapliga material skrivet på engelska och avgränsningen bidrar till att sortera bort artiklar med språk som inte kan behärskas. Totalt var det 1068 sökträffar som gick vidare till urval 1.

Urval, Relevansbedömning och Kvalitetsgranskning

Första steget i urvalsprocessen var att läsa igenom alla titlar på artiklar som framkom i respektive sökning. De titlar som bestod av begrepp som stämde in på litteraturöversikten område valdes ut för att i steg två i processen läsa igenom alla artiklars abstrakt för att få en djupare förståelse av vad artiklarna handlade om. I steg tre lästes hela artiklarna som valts ut som var relevanta mot litteraturöversiktens syfte. I det sista steget valdes artiklar ut till kvalitetsgranskning som

överensstämde med litteraturöversiktens syfte och kriterier för att inkluderas. Totalt valdes 18 artiklar ut till kvalitetsgranskning.

Med hjälp av Fribergs (2017 s.187) granskningsfrågor för kvalitativa studier, bilaga 3, utfördes kvalitetsgranskning på de artiklar som gått vidare från urvalsprocessen. Kvalitetsgranskningen omfattade 18 artiklar där varje artikel skulle uppnå hög eller medelhög kvalitet för att inkluderas i resultatet. För att en artikel skulle klassificeras som hög kvalitet behövde samtliga frågor i granskning mallen vara besvarade där även artikelns syfte och resultat tydligt överensstämde med

litteraturöversiktens syfte. Artikeln behövde även ha en tydligt välbeskriven metod och diskussion och artikeln skulle vara etiskt godkänd. Om artikelns syfte och resultat motsvarade

litteraturöversiktens syfte men bedömdes ha mindre tydliga svar i frågorna tillhörande

granskningsmallen så bedömdes kvalitén som medel. Tre artiklar exkluderas efter kvalitetsgranskning då de inte uppfyllde kraven för medel eller hög kvalitet. Totalt 15 artiklar gick vidare till analysen.

Analys

Analysen genomfördes i enlighet med Granheim och Lundmans (2004) modell för kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där det synliga och uppenbara i texten analyseras och tolkas.

Användning av lexikon och andra relevanta översättningsmetoder användes under arbetet för att minska risk för feltolkning. Enstaka ord eller meningar kan ha feltolkats vid granskningen men anses inte ha påverkat utgången av resultatet.

Analysen inleddes med att samtliga resultat av utvalda artiklar enskilt lästes igenom flertalet gånger och därefter diskuterades tillsammans för att få en ökad förståelse för dess helhet. Därefter

sammanställdes artiklarna kortfattat i en översiktstabell, se Bilaga 2, tabell 2 Översikt av inkluderade artiklar. Meningsbärande enheter som kopplades till litteraturöversiktens syfte i form av citat och andra relevanta meningar valdes gemensamt ut i varje artikel och dokumenterades i form av en tabell.

I nästa steg översattes de meningsbärande enheterna till det svenska språket och kondenserades genom en sammanfattning av den meningsbärande enheten. Utifrån kondenseringen kunde koder i form av korta meningar och ord identifieras för att på så sätt kunna sätta en etikett på innehållet. För att få struktur på analysen skrevs tabellen ut i pappersformat för att gemensamt identifiera likheter och skillnader i koderna och på så sätt kunde de sorteras utefter dess innehåll. De koder som ansågs ha ett gemensamt innehåll färgmarkerades för att lättare få en överblick över de kommande

subkategorierna. Utifrån de olika färgmarkeringarna och dess innehåll kunde subkategorier växa fram och tillslut även kategorier. I bilaga 3, tabell 4 presenteras ett exempel på de meningsbärande

enheterna, kondensering och koder som framkommit genom den kvalitativa analysen.

Enligt Granheim och Lundman (2004) anses kategorier vara en kärnfunktion som består av delar av ett gemensamt innehåll.

Tabell 3 –

Subkategori Kategori

Attityd till förändring Svårigheter till förändring Hinder för återhämtning

Förändrad vardag

Stöd från familj

Stöd från hälso- och sjukvård

Omgivningsfaktorer

Ökad medvetenhet Vilja och motivation Kontroll över sitt liv

Psykiska aspekter

Etiska överväganden

För att artiklarna skulle inkluderas i litteraturöversikten behövde de vara etiskt godkända eller föra ett etiskt resonemang. Ett skriftligt eller muntligt samtycke från deltagare i den aktuella studien skulle ha givits. Polit och Beck (2017, s. 140) menar att en människas autonomi bör behandlas respektfullt och möjlighet till att kunna kontrollera sina egna handlingar. De beskriver att en människas

självbestämmande innebär ett frivilligt deltagande i studien, att själv bestämma vilken information som ska delges, ha rätt att ställa frågor och möjlighet till att lämna sitt deltagande i studien oavsett anledning. Egna värderingar och åsikter har uteslutits vid analys och sammanställning av artiklarna i denna litteraturöversikt och alla studier som kunnat kopplas till syftet och genomgått

kvalitetsgranskningen har inkluderats oavsett kulturella skillnader.

Resultat

I följande resultat presenteras upplevelser från personer som följer livsstilsråd efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Resultatet omfattar 15 kvalitativa originalartiklar som nedan presenteras under tre kategorier och åtta subkategorier. Personer upplever att vardagen förändras genom olika begränsningar, omgivningen har betydelse för att följa eller inte följa livsstilsråd och att

livsstilsförändringar har en påverkan på personens psykiska mående. I resultatet benämns studiernas deltagare som person, personer, personerna, de eller dem.

Förändrad vardag

Attityd till förändring

Det fanns en önskan om att kunna leva sitt dagliga liv som innan hjärtinfarkten men kampen tillbaka till den nivån upplevdes svår med tanke på de fysiska begränsningarna som uppkommit till följd av hjärtinfarkten (Junehag m.fl., 2014). Att inte längre ha samma levnadsvanor som innan hjärtinfarkten upplevdes som en förlust hos personer och det påverkade humöret negativt (Meritt m.fl., 2017).

Vikten av att följa hälsoråd och anta en hälsosammare livsstil blev mer påtaglig och betydelsefull efter en andra hjärtinfarkt och för att få känna att de gjort vad de kunnat för att förhindra uppkomsten av en tredje infarkt. Även om livsstilsförändringar infördes i samband med insjuknandet upplevdes det svårt att långsiktigt behålla hälsosamma vanor då åren passerat och livet gått vidare (Admi m.fl., 2020;

Strömbäck m.fl., 2019). Det upplevdes nödvändigt att förstå orsaken och sjukdomsprocessen kring hjärtinfarkten samt strategier för att förhindra uppkomst av en ny hjärtinfarkt gällande kost, träning och andra levnadsvanor. Personer upplevde en osäkerhet kring sina fysiska begränsningar vilket kunde innebära ett hinder till att kunna genomföra sin livsstilsförändring (Nicolai m.fl., 2017; Zhu m.fl., 2012). Personerna var fast beslutna om att införa livsstilsförändringar men att hålla i

förändringarna över tid var inte helt självklart. En person beskrev: ”Never say "never," because you are kicking yourself in the backside doing that, so my attitude at the moment is I will not smoke for as long as I can possibly avoid it” (Dullaghan m.fl., 2014 s. 274).

En person identifierade dålig kost som sin riskfaktor för att insjukna i en ny hjärtinfarkt men avböjde att delta i hjärtrehabilitering då sunt förnuft kring kosten ansågs räcka (Dullaghan m.fl., 2014). Tiden innan personen blev diagnostiserad fanns en medvetenhet om att alkohol och rökning var skadligt, men det var först när diagnosen blev ställd som en förändring infördes. Personer såg hjärtinfarkten som en positiv händelse då den lett till förändringar som påverkat den allmänna hälsan positivt genom rökstopp och en sundare kost (Dullaghan m.fl., 2014; Zhu m.fl., 2012).

Efter hjärtinfarkten prioriterade en del att engagera sig i både gamla och nya intressen vilket var viktigt och underlättade återhämtningen. De nya aktiviteterna kunde innefatta körsång, handarbete och läsning av böcker och som gjorde att personerna blev distraherade från svåra och mörka tankar de haft, istället gav det dem glädje och välbefinnande i vardagen (Wieslander m.fl., 2016). Den ökade fysiska aktiviteten resulterade i mer energi och en ökad självkänsla som i sin tur gav en känsla av förbättrad hälsa (Simonÿ m.fl., 2015).

Svårigheter med förändring

En hjärtinfarkt kunde medföra en upplevelse av en försämrad fysisk förmåga än vad de tidigare haft.

Att inte längre kunna vara lika fysiskt aktiv gjorde att de undvek aktiviteter som utgjorde en påfrestning på kroppen vilket kunde vara att tvätta bilen eller åka skoter. Nedsatta fysiska tillstånd kunde också utgöra en begränsning till att kunna utföra aktiviteter, trots begränsningen upplevdes träningen som en del av den hälsosamma livsstilen (Strömbäck m.fl.,2019; Jones m.fl., 2019). Symtom som andfåddhet, lätt bröstsmärta och förändrad hjärtfrekvens som uppstått vid hjärtinfarkten kunde även upplevas i samband med att personen utförde en fysisk aktivitet. Detta utgjorde ett hinder för personen att fortsätta med sin utveckling mot en fysisk återhämtning. Även om personen ville fortsätta med sin fysiska aktivitet tog rädslan tillslut över vilket gjorde att de undvek träning för att förhindra att likande symtom uppstod som vid hjärtinfarkten (Meritt m.fl., 2017). I studien av Zhu m.fl. (2012) beskriver personer att de var osäkra på att delta i fysiska aktiviteter vilket utgjorde ett hinder då var rädda för att få bröstsmärtor under aktiviteten. En person beskriver: ”I am afraid of chest pain, so I don’t care to do any activities. I am afraid that activity will induce chest pain and I don’t know how to deal with that…” (Zhu m.fl., 2012, s. 479.) Deras rädslor för fysisk aktivitet förstärktes när personal från hälso-och sjukvården uppmanade till vila och inte utföra allt för kraftiga fysiska aktiviteter, vilket personerna förknippade med att det var farligt att utöva träning (Zhu m.fl., 2012). Ett annat hinder för att utföra fysisk aktivitet var att personerna hade familjemedlemmar som var oroliga och rädda för att en kritisk situation skulle uppstå som gjorde att de inte fick utöva fysiska aktiviteter på egen hand (Simonÿ m.fl., 2015; Zhu m.fl., 2012). Detta gjorde att personerna avstod från att träna för att de upplevde ett obehag av att alltid vara övervakad (Zhu m.fl., 2012).

Trots tydlig information från hälso- och sjukvården om att lägga om sin livsstil genom att ändra till en mer hälsosam kost, minska stress och utföra fysisk aktivitet var det personer som hade svårt att genomföra och tillämpa detta i sitt dagliga liv. Personer upplevde en svårighet att komma tillbaka till sitt arbete utan att falla tillbaka i gamla levnadsvanor. En annan svårighet till förändring var att sluta röka. Även om personerna visste att det var nödvändigt med rökstopp fann de inte styrkan till att sluta på grund av abstinensbesvär men också bristande kraft och vilja (Junehag m.fl., 2014; Pryor m.fl., 2013). En person rapporterade om svårigheter med att sluta röka efter att ha rökt i 25år och upplevde att det därför inte gick att utesluta cigaretter helt (Jones m.fl., 2019). En medvetenhet och vilja fanns hos personerna med de upplevde en svårighet att omvandla den teoretiska informationen till att utföra det i praktiken. Personerna menade på att det är väldigt varierande och individuellt hur pass svår en livsstilsförändring var att följa. För några kunde det vara en svårighet att följa

rekommendationer som personen inte tyckte om att göra, ett exempel var att utföra regelbunden fysisk aktivitet samt sluta med vissa matvanor och rökning som ansågs vara en njutning i personens

vardag. Detta gav förklaring till varför det ibland var omöjligt för personerna att följa och upprätthålla livsstilsråd (Admi m.fl., 2020).

Hinder för återhämtning

Största hindret var den trötthet som många upplevde och som gjorde att träning uteblev och kosten prioriterades inte på det sätt som det var tänkt (Pryor m.fl., 2013). Den oerhörda fysiska och mentala tröttheten som uppkommit efter hjärtinfarkten upplevdes som omöjlig att hantera och andfåddhet utgjorde ett hinder i de dagliga promenaderna (Andersson m.fl., 2013; Junehag m.fl., 2014; Pryor m.fl., 2013) Trötthet var ett utmärkande symtom som gjorde att många personer avstod från att utföra fysisk aktivitet då de upplevde ett obehag att vara ovanligt trött samt en känsla av förlorad styrka (Zhu m.fl., 2012). Perioderna av trötthet kunde upplevas som den helt tog över och påverkade förmågan att hantera enkla vardagssysslor och aktiviteter, och familjens hjälp behövdes för att klara av vardagen.

Brist på fysisk och mental energi ledde till begränsningar i aktiviteter och de aktiviteter som skulle genomföras behövdes planeras noggrant eftersom personens energi var begränsad (Andersson m.fl., 2013).

Omgivningsfaktorer

Stöd från familj

Den närmsta familjen ansågs vara en viktig källa för praktiskt och psykologiskt stöd hos personer under återhämtningen av en hjärtinfarkt (Admi m.fl., 2020; Nicolai m.fl., 2017; Wieslander m.fl., 2016) Personer med stöttande familjemedlemmar och med strukturerade rutiner bidrog till att upprätthålla dagliga rutiner gällande medicinering och levnadsvanor. Make eller makar till den som insjuknat i hjärtinfarkt var viktig för praktisk hjälp och stöd för påminnelser (Admi m.fl., 2020; Nicolai m.fl.,2017). Att få hjälp med hushållssysslor och att prata med sin partner och barn genererade i en känsla av stöd, respekt och känna intimitet som inspirerade personerna till mer styrka (Wieslander m.fl., 2016). Personer beskrev sin familj som en resurs för praktisk hjälp och som ett emotionellt stöd för att kunna genomföra varaktiga livsstilsförändringar, trots det tog personer inte alltid nyttja av resursen (Davis m.fl., 2020; Fålun m.fl., 2016). En person beskrev: ”If I didn't have such strong support and a network to lean on, I do not know where I would be today. I think because of my family and all the people around, I'm fine.”(Admi m.fl., 2020, s. 6).

Familjens stöd uppskattades av majoriteten av personerna men de fanns även de som upplevde sig obekväm och förolämpande när de fick livsstilsråd av familjen vilket gav uttryck till att vara beroende

av sin familj och vänner. (Andersson m.fl., 2013). För att kunna upprätthålla livsstilsförändringarna behövdes både socialt och emotionellt stöd från familj och vänner då det var svårt att upprätthålla förändringarna i vardagen även om personerna visste behovet av fysisk träning, hälsosam kost och minskad stress (Pryor m.fl., 2013).

Stöd från hälso- och sjukvård

För att främja återhämtningsprocessen och lättare följa livsstilsråden efter hjärtinfarkt upplevde personerna att en kontinuerlig dialog med vårdpersonal var en viktig del. Dialogen med

vårdpersonalen kändes nödvändig då den nya livsstilen kunde upplevas som stressfull och för att nya problem ständigt uppstod (Wieslander m.fl., 2016). Hälso-sjukvården var ett externt stöd enligt personer som deltog i studien av Admi m.fl., 2020. Att delta i rehabilitering efter hjärtinfarkten var enligt dem en källa till förstärkning av experter som hjälpte till att upprätthålla följsamhet, behandling och vägledning. Yngre personer upplevde att ingen i rehabiliteringsgruppen frågade vad de ansåg vara det viktigaste vid just det tillfället och att rehabiliteringen riktade sig mer mot den äldre generationen än den yngre som haft en hjärtinfarkt (Andersson m.fl., 2013). Genom att delta i rehabilitering efter hjärtinfarkten upplevde en del personer att det gav dem stöd. De fick då träffa andra människor i samma situation och kunde då förstå varandra, medan det fanns dem som upplevde att stödet från familjen var tillräcklig (Pryor m.fl., 2013). Även om uppmaningarna till de rekommenderade livsstilsförändringarna inte alltid efterföljdes så var personerna tacksam för det professionella stödet då det var en viktig faktor till att kunna utföra livsstilsförändringen (Andersson m.fl., 2013; Strömbäck m.fl., 2019). Konsultationerna tillsammans med sjuksköterskan uppskattades då det gav vägledning hur de skulle hantera sin osäkerhet kring att leva med en hjärtsjukdom.

Personerna upplevde att sjuksköterskan lindrade deras oro genom att besvara deras frågor vilket gav dem stöd. Ett personligt förtroende skapades när sjuksköterskan ställde fördjupade frågor vilket ledde till en känsla av att bli respekterad. Vägledning från fysioterapeuter ökade känslan av att känna sig säker under fysisk aktivitet. Flera personer upplevde en rädsla när pulsen ökade, de blev andfådda eller kände yrsel vid träning. Dessa faktorer utgjorde ett hinder för träning, men med hjälp utav fysioterapeuternas stöd kunde normala värden vid fysisk aktivitet klargöras. På så sätt minskade personernas upplevda osäkerhet och rädsla vilket gjorde att livsstilsförändringen kunde fullföljas (Simonÿ m.fl., 2015).

Psykiska aspekter

Ökad medvetenhet

Hjärtinfarkten gjorde personerna medveten om vikten av att följa livsstilsråd och på så sätt förhindra en ny hjärtinfarkt och förebyggande beteenden som inkluderade rökavvänjning, förändringar i kost och motion (Jones m.fl., 2019; Simonÿ m.fl., 2015). En medvetenhet om kosten och den fysiska

träningens betydelse resulterade i förändrade vanor. Att fullfölja träningen hemma efter att ha deltagit i sjukhusets rehabiliteringsprogram upplevdes som en självklarhet för många personer där dagliga promenader var en av aktiviteterna (Fålun m.fl., 2016; Strömbäck m.fl., 2019). En ökad kännedom gällande riskerna att drabbas av en ny hjärtinfarkt ledde till en mer hälsosam kost genom att tillbringa mer tid i köket och tillaga egna måltider istället för att äta på restaurang (Fålun m.fl., 2016). En

reflektion över vad som bör ätas och inte för att gynna sin hälsa uppstod ofta bland personerna (Strömbäck m.fl., 2019) En person beskrev: “Now I have understood the importance of eating

vegetables, berries, fruit and such things; maybe I should eat that all the time.” (Strömbäck m.fl., 2019, s. 4.) Vidare beskrevs hur en del personer kunnat identifiera sina egna riskfaktorer och börjat åtgärda dessa som att sluta röka. Rökningen ansågs vara ett avslutat kapitel i livet och förändringen innebar en ny livsstil som förändrats för gott (Dullaghan m.fl., 2014).

Vilja och motivation

Att upprätthålla en livsstilsförändring krävde självdisciplin och viljestyrka hos personen och det ansågs vara en nyckelfaktor till förändring (Nicolai m.fl., 2017). Motivation till att införa förändringar i sin livsstil ansåg personerna styrdes av den egna fria viljan (Admi m.fl., 2020). Egna strategier

användes för att motivera sig själv till att uppnå en livsstilsförändring som kunde innebära att använda en pulsklocka för att hålla koll på sin puls och kunna reglera sin andning genom inlärd andningsteknik. Att utveckla konkreta rutiner och handlingsplaner var också något som personerna använde sig av för att motivera sig själv till framgång (Nicolai m.fl., 2017). Det fanns en motivation och vilja till att göra sitt bästa för att uppnå en livsstilsförändring. Trots att de hade fått behandling för sin hjärtinfarkt ansåg de att hjärtsjukdomen fortfarande kunde utvecklas och ske igen. En person beskrev: ”I will do my best to halt what is going on, I have no intention of going back to clogged arteries” (Dullaghan m.fl., 2014 s. 274).

Ovissheten om de skulle lyckas göra en fullständig vändning i sitt liv och behålla den nya livsstilen var närvarande trots att de var fast besluten och medveten om att göra förändringen (Dullaghan m.fl., 2014). Att välja att ta ansvar för konsekvenser som sina livsstilsvanor orsakat var en av de viktigaste motivatorerna till förändring. Personerna påpekade att det var ingen annan än dem själva som kunde

bestämma över deras val och prioriteringar i livet. För att ta hand om sig själv och slippa mer lidande uttryckte de att en viljestyrka krävdes för att göra en förändring men framförallt att personen kom till den slutsatsen av egen kraft (Admi m.fl., 2020). Genom att ha en positiv inställning till livet, försöka göra det bästa av situationen och se på möjligheter istället för hinder gjorde att deras återhämtning underlättades. En inre styrka utvecklades hos dessa personer som nu började prioritera sig själv istället för andra människor runt omkring (Wieslander m.fl., 2016).

Kontroll över sitt liv

Att vara nöjd med sin nuvarande livsstil kunde innebära att inga större livsstilsförändringar gjordes trots hjärtinfarkten som drabbat dem. Några uppgav att det inte var möjligt att sluta röka och att de redan hade en hälsosam kost och fick motion genom sina vardagliga aktiviteter. Samtidigt ansåg personer att deras kost inte var orsaken till hjärtinfarkten som drabbat dem. Dessa personer ville inte ta emot hjälp då självbestämmande var viktigt för att kunna behålla kontrollen över sitt liv men detta utgjorde ett hinder för livsstilsförändring (Fålun m.fl., 2014; White m.fl., 2011). Viktnedgång

upplevdes som en nödvändig livsstilsförändring men som var svår att lyckas med då det fanns en känsla av att livet skulle påverkas negativt av förändringen (Junehag m.fl., 2014). Det var svårt att se fördelar med att ändra sin livsstil efter hjärtinfarkten och att rökstopp orsakade negativa

konsekvenser som viktuppgång trots att de hade ökat sin fysiska aktivitet. Att uppleva en påverkan på kroppen som viktuppgång resulterade i minskad motivation och svårigheter med att upprätthålla livsstilsförändringen. Processen att införa livsstilsförändringar upplevdes som obekväm och

frustrerande. En person beskriver: ”I am not allowed to eat what I like; I am not allowed to smoke. Is there still something I am allowed to do? What am I living for?” (Nicolai m.fl., 2017, s. 32.)

Diskussion

Metoddiskussion

Litteraturöversikten använde sig av en kvalitativ design med induktiv ansats. Induktiv ansats innebär att litteraturöversikten avslutas med en reflektion och därmed inte använder sig av en teoretisk referensram som vid ett deduktivt förhållningsätt (Henricsson, 2017 s. 52). Syftet med

litteraturöversikten var att belysa personens upplevelser av livsstilsråd efter hjärtinfarkt och därför valdes enbart kvalitativa studier till litteraturöversiktens resultat. Segersten (2017 s. 107) beskriver att kvalitativa studier syftar till att skapa förståelse för en person och dennes livssituation. Genom en kvalitativ design kan personers upplevelser, erfarenheter och förväntningar fördjupas kring det valda fenomenet vilket var syftet med litteraturöversikten. Kvalitativa studier omfattar oftast ett fåtal

personer men som ger djupare beskrivningar av fenomenet vilket anses vara av högre värde jämfört med kvantitativa studier där ett större antal personer ingår vilket gör det svårare att förklara ett fenomen (Henricson & Billhult, 2017 s. 115). En nackdel med kvalitativa metoder kan vara att individen blir påverkad av den som blir intervjuad och säger det de tror att intervjuaren vill höra (Kjellström, 2017 s. 72). Enligt (Polit och Beck, 2017 s. 578) kan kvantitativa och kvalitativa studier komplettera varandra genom att använda både siffor och ord, de två vanligast förekommande språken för människan. Vid sökningarna återfanns studier av kvantitativ ansats men efter att ha läst abstraktet valdes de att exkluderas då de inte motsvarade syftet med att belysa fenomenet

upplevelser. Om kvantitativa studier valts hade ett större antal personer inkluderats och eventuellt kunnat påvisa fler faktorer som påverkat individens upplevelser efter hjärtinfarkten, och på så sätt gjort resultatet mer generaliserbart.

I de artiklar som inkluderas har personerna som deltar i studien en ålder från 29år och uppåt, men majoriteten var över 65år. Att studierna har deltagare med ett brett åldersintervall kan medföra att resultatet får ett större perspektiv vilket kan ses om en styrka. En upplevelse av en livsstilsförändring skiljer sig från en yngre person jämfört med den äldre då de besitter olika livserfarenheter vilket kan ses som en svaghet av vald metod. Hade en avgränsning med 65+ använts vid sökningarna hade resultatet möjligtvis sett annorlunda ut eftersom en livsstil skiljer sig mellan en yngre och äldre person då det oftast finns skillnader i socioekonomiska och familjära förhållanden.

Vid litteratursökningen gjordes ingen begränsning gällande deltagarnas kön, etnisk tillhörighet eller religion. Både män och kvinnors upplevelser av att följa livsstilsråd var av intresse för att kunna besvara litteraturöversiktens syfte. Upplevelsen av att följa livsstilsråd efter en hjärtinfarkt skulle kunna skilja sig mellan män och kvinnor. Om litteraturöversikten enbart inkluderat personer med ett specifikt kön kan resultatets utgång blivit en annan. Eftersom inga begränsningar gjordes framkom både män och kvinnors upplevelser vilket gav flera olika synvinklar på hur livsstilsråden upplevdes.

Ingen begränsning gjordes angående tid för sjukdomsdebuten, upplevelser från personer kunde därför vara från de som nyligen haft en första hjärtinfarkt men också från de som utförde livsstilsråd för att förhindra uppkomst av en tredje hjärtinfarkt. En upplevelse av att följa livsstilsråd kan skilja sig beroende på om hjärtinfarkten inträffar för första eller andra gången. Därför kan en begränsning i tid gjort att utfallet av resultatet möjligtvis sett annorlunda ut.

Avgränsningar som användes under litteratursökningen var att de vetenskapliga artiklarna inte skulle vara äldre än 10år för att på så sätt belysa den senaste forskningen inom området. Att göra en

avgränsning i tid kan innebära både för och nackdelar då en upplevelse inte behöver vara något som förändras över tid. Oftast är upplevelsen av en hjärtinfarkt densamma oavsett om den skedde i nutid eller för flera år sedan. Det kan därför ses som en nackdel att göra en avgränsning i tid eftersom flertalet upplevelser från personer exkluderas. Rekommenderade livsstilsråd kan dock förändras över tid vilket i sin tur kan påverka upplevelsen av att följa livsstilsråden. Därför valdes en avgränsning på 10 år för att finna den senaste forskningen för att livsstilsråden skulle vara relativt likvärd för alla personer som deltog i studierna.

Vid litteratursökningen användes ett flertal olika söktermer då de framtagna nyckelorden inte gav tillräckligt många relevanta träffar. Att använda flera söktermer kan ses som en styrka då databaserna blir noggrant genomsökta på artiklar som kan stämma överens med litteraturöversiktens syfte. Det kan samtidigt vara en svaghet då det påvisar att det finns få vetenskapliga studier inom det valda området.

Henricsson (2017, s.415) poängterar vikten av att föra en diskussion kring likheter och skillnader i sjukvård mellan olika kontinenter samt om litteraturöversiktens resultat är överförbart till Sverige.

Studierna inkluderade totalt nio länder inom kontinenterna Europa, Nordamerika, Asien och

Oceanien vilket gör att litteraturöversikten kan ses med en större utsträckning då sjukvård och kultur kan skilja sig mellan de olika länderna. Generellt är livsstilsråden densamma oavsett land men en persons individuella förutsättningar och kultur kan påverka hur livsstilsråden prioriteras och

efterföljs. Detta är viktigt för svensk sjukvård att beakta då Sverige är ett mångkulturellt samhälle och denna litteraturöversikt kan då ge ett bredare perspektiv med flera synvinklar som kan bidra till ett förbättrat vårdarbete runt personen.

Vid analysförfarandet användes Granheim och Lundmans (2004) modell för kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Att använda sig av manifest ansats där det synliga och uppenbara analyseras och tolkas har risken för att förvanska materialet kunnat undvikas till största mån.

Litteraturöversiktens resultat har noggrant bearbetats utifrån respektive artikels resultat där egna åsikter och värderingar uteslutits för att på så sätt undvika att få ett förvrängt resultat. Detta göra att litteraturöversikten kan användas och överföras till andra grupper eller situationer vilket stämmer överens med vad Polit och Beck (2017, s. 560) beskriver om begreppet överförbarhet. Enligt Polit och Beck (2017, s. 559) används även begreppet trovärdighet som en indikator för god vetenskaplig kvalitet och som ett övergripande mål för kvalitativ forskning. De menar på att trovärdigheten går att styrka när artiklarnas innehåll inte har förvrängts utan håller sig till sanningen. Genom att använda

sig av utomstående personer kan nya synvinklar tillföra en högre kvalitet och öka trovärdigheten på litteraturöversikten. Under arbetets gång har handledningstillfällen ägt rum tillsammans med handledare och andra studenter som bidragit till återkoppling och nya synvinklar. Att ha deltagit i handledningstillfällena kan ha bidragit till en högre kvalitet på innehållet samt ökat

litteraturöversiktens trovärdighet. I litteraturöversikten presenteras analysförfarande och

litteratursökning väl beskriven i tabellform samt löpande text vilket också stärker trovärdigheten genom att läsaren få ta del av genomförd metod och material.

Resultatdiskussion

Syftet med litteraturöversikten var att belysa personers upplevelser av att följa livsstilsråd efter att ha insjuknat i en hjärtinfarkt. I resultatet framkommer det att personer upplever en livsstilsförändring som svår att genomföra på grund av olika hinder och trötthet var som en dominerande orsak. Stöd från familj och hälso- och sjukvård var en viktig del i att lyckas fullfölja livsstilsråd. Personens vilja och motivation ansågs vara en nyckelfaktor som bidrog till genomförandet av livsstilsförändringen.

Förändrad vardag

I resultatet framkommer det att personer upplevde sin fysiska förmåga som ett hinder för att kunna återhämta sig efter hjärtinfarkten. Rädsla var något som uppstod när symtom som bröstsmärtor och andfåddhet uppträdde och kunde påminna om hjärtinfarkten de drabbats av, vilket gjorde att de undvek fysisk aktivitet. En strategi för att förhindra andfåddhet men samtidigt kunna utföra den fysiska aktiviteten kan vara att reducera tempot vilket bekräftas av Bäck m.fl. (2020) som beskriver att en reducerad aktivitetsnivå är en bra strategi för de som upplevde en oro för bröstsmärtor och

andfåddhet under den fysiska aktiviteten. Vidare framkom det i resultatet att trötthet som uppkommit till följd av hjärtinfarkten var det mest utmärkande hindret till att kunna genomföra en

livsstilsförändring. Upplevelsen av fysisk och mental trötthet som bland annat orsakade en andfåddhet vid en daglig promenad utgjorde ett hinder i den fysiska aktiviteten. Tröttheten upplevdes som obehaglig då den ledde till en känsla av förlorad styrka hos personen. Med detta i åtanke bör den planerade fysiska aktiviteten omstruktureras för att bättre kunna anpassa personens upplevda trötthet efter hjärtinfarkten. På så sätt kan den fysiska aktiviteten ändå utföras men i en mindre utsträckning som tröttheten tillåter. I studien av Crane (2016) framgår det att 76% av personerna upplevde en trötthet som var annorlunda än jämfört med innan hjärtinfarkten. Även Alsén m.fl., (2008) bekräftar att trötthet utgör ett hinder i personens dagliga liv men nämner även hur det sociala livet begränsas då olika aktiviteter tillsammans med andra människor undviks.

I resultatet framkommer det att personer upplevde en svårighet att komma tillbaka till sitt jobb utan att falla tillbaka i gamla levnadsvanor. Detta visar på att en balans mellan identitet och levnadsvanor kan vara svår att uppnå vilket bekräftas av Svensson & Hallberg (2011) som menar att en livsstil utgör ramarna för en människas identitet och att livsstilen är oftast lika viktig att bibehålla som sin egen hälsa. Samtidigt menar Babić m.fl., (2015) att det är personens ålder och den upplevda graden av depression och ångest som avgör när personen återupptar arbetet. Vilket tyder på att de kan finnas flera orsaker till varför en person inte återvänder till normala arbetsförhållanden direkt efter att personen insjuknat. I resultatet framgår att trots tydlig information från hälso- och sjukvården om att lägga om sin livsstil genom en mer hälsosam kost, minska stress och utföra fysisk aktivitet var det många personer som hade svårt att genomföra det i sitt dagliga liv. Trots information från hälso- och sjukvården kan livsstilsförändringarna vara svåra att genomföra på grund av grupptryck.

Grupptrycket kan påverka personerna till att avstå från att följa livsstilsråd då de är enklare att göra samma val som gruppen men som inte alltid överensstämmer med de föreslagna livsstilsråden.

Vidare kan detta påverka självkänslan negativt då andra personers åsikter tar över ens egen vilja och en persons förebilder kan då utgöra hinder för livsstilsförändringen. Svensson och Hallberg (2011) beskriver att faktorer som grupptryck, förebilder och självkänsla påverkar en människas livsstilsval men påverkas även av socioekonomiska förhållanden, vilket land personen lever i och etnicitet. Vilket även styrks av Dorothea Orem (1995) som menar på att utveckling, miljö och hälsorelaterade faktorer kan begränsa en persons kapacitet för att kunna utföra egenvård.

Omgivningsfaktorer

Resultatet visade att en viktig källa för att återhämta sig efter hjärtinfarkt var stöd från den närmsta familjen i både praktisk och psykologisk form. Familjemedlemmar stöttade även med att upprätthålla och strukturera dagliga rutiner. Detta visar på att en familjs support och stöd är en viktig del av processen, det visar även på att de som lever ensam kan ha ett större behov av stöd från hälso- och sjukvård och borde därför erbjudas mer regelbunden kontakt för uppföljning. Detta bör utgå från individens egna förutsättningar och behov för att få vården mer individanpassad. Astin m.fl. (2014) beskriver att familj och vänner anses spela en stor roll i återhämtningen då motivation och

uppmuntran gav stöd för att fullfölja en livsstilsförändring. I resultatet framgår det att stödet i form av livsstilsråd från familjen kan upplevas som obekväm och förolämpande. Vilket visar att ett stöd från familj och vänner både kan ha en positiv och negativ inverkan på en person som ska följa livsstilsråd och göra en förändring i vardagen. Det kan därför vara viktigt att identifiera en persons resurser och behov av stöd vid en livsstilsförändring då den kan variera mellan personer. Enligt Lönnberg m.fl.

(2020) kan familj och släktingar även utgöra ett hinder för en livsstilsförändring genom att inte stötta vid förändring kring tillexempel kostvanor. Vidare beskriver Astin m.fl. (2014) att överbeskyddande familjemedlemmar kan leda till spänningar inom familjen som uttrycker sig i frustration.

I resultatet framkommer det att personer upplevde att en kontinuerlig dialog med vårdpersonalen var en viktig del i att främja återhämtningsprocessen då den nya livsstilen kunde upplevas som stressig.

Omvårdnadsarbetet runt personen där flera professioner ingår och tillgodoser personens behov av stöd vid livsstilsförändring blir därmed viktig och tydlig. Personer upplevde att sjuksköterskan lindrade deras oro genom att besvara frågor och gav dem ett personligt stöd vilket ledde till ett respekterande förtroende för sjuksköterskan. Enligt Archiblad & Barnard (2017) ska sjuksköterskan stödja patienten genom dennes hälsa både fysiskt och emotionellt vilket anses vara en grundläggande del i omvårdnadsarbetet. Att sjuksköterskans stöd bidrar till att förbättra hälsan hos personen

förklaras även av Dorothea Orem (1995, s. 6) som beskriver att sjuksköterskan behöver ge en nära omvårdnad för att personen ska kunna upprätthålla hälsa och välbefinnande. Ett stöd från

sjuksköterskan behöver inte bara innebära att förändra beteenden för att upprätthålla hälsa utan även ge stöd för att upprätthålla sociala roller och en emotionell balans hos personen (Entwistle m.fl., 2018).

Även Keutchafo m.fl. (2020) styrker detta då en sjuksköterska-patientrelation är en avgörande roll som kan bidra till att patientens behov av vård och socialt behov uppfylls. I resultatet framgår att personer upplevde en större självsäkerhet kring fysisk aktivitet efter att ha varit i kontakt med fysioterapeuter vilket gjorde att livsstilsförändringen kunde fullföljas.

Psykiska aspekter

Det framkom i resultatet att hjärtinfarkten ökade medvetenheten om att följa livsstilsråd och på så sätt kunde förebyggande beteenden som rökavvänjning, förändringar i kost och motion införas i vardagen för att förhindra uppkomsten av en ny hjärtinfarkt. Hansen m.fl., (2020) förklarar genom att förändra beteenden som utgör risk för hälsan behövs det fokuseras på att uppmuntra till förebyggande

behandlingar och på så sätt kan effekten av sjukdomar förebyggas och modifieras. I resultatet framgår det samtidigt att det kunde upplevas som en omöjlighet att sluta röka. Att en person upplever det som omöjligt att sluta med en ohälsosam vana kan bero av bristfällig information från hälso- och

sjukvården angående vad livsstilsråden har för inverkan på personens hälsa. Därför behöver hälso- och sjukvården säkerställa att personen har förstått vikten av livsstilsrådens innebörd och använda relevanta verktyg som motiverande samtal. Genom motiverande samtal kan personen få en större förståelse för sina livsstilsproblem och göra förändringar i vardagen som bidrar till en sundare livsstil.

Motiverande samtal bidrar till en ökad medvetenhet och minskar risken för dåliga livsstilval (Brobeck

m.fl., 2011). Svensson och Hallberg (2011) beskriver att rökning kan användas som ett verktyg för att hantera ångest och osäkerhet vid sociala tillställningar och menar att de utgör en svårighet i att välja mellan sin hälsa och livsstilsval. Detta visar på att livet kan påverkas på olika sätt vid förändrade livsstilsvanor som omfattar både en social, fysisk och psykisk påverkan.

För att kunna upprätthålla en livsstilsförändring framkommer det i resultatet att nyckelfaktorerna självdisciplin, viljestyrka och motivation behövs och att det styrs av den egna fria viljan.

Det framgår även att personer inte ville ta emot hjälp till att lyckas med livsstilsförändringarna då självbestämmande upplevdes värdefullt för att på så sätt kunna behålla kontrollen över sitt liv.

Lönnberg m.fl. 2020 beskriver att motivation, kunskap och en känsla av medvetenhet om hur val i det vardagliga livet påverkar en persons möjlighet att utföra en livsstilsförändring och att personens egen vilja påverkar möjligheten att fullfölja förändringen vilket överensstämmer med vad som framgår i resultatet. Detta kan tyda på bristande förståelse i livsstilsförändringarnas betydelse för hälsan och att det finns behov av ökad kunskap kring sjukdomen samtidigt bör personens självbestämmande värnas om. En livsstilsförändring kan aldrig tvingas fram utan personen själv med stöd från hälso- och sjukvården, måste förstå att det handlar om sitt eget liv. Lönnberg m.fl. (2020) förklarar empowerment som ett begrepp inom hälso- och sjukvården med syfte att stärka patienter till ökad färdighet och kapacitet för att på så sätt kunna behärska sitt tillstånd. Nygårdh m.fl. (2012) förklarar även hur empowerment gör att patienter kan förbättra sina resurser och därmed tillgodose sina behov och få kontroll över sitt liv.

För att motivera sig själv till att fullfölja en livsstilsförändring beskrev personerna i resultatet om egna strategier de använde. Personerna utvecklade konkreta rutiner och handlingsplaner genom att exempelvis ha koll på sin puls med hjälp av en pulsklocka vid fysisk träning samt reglera andningen med hjälp av inlärd andningsteknik vilket var strategier som ledde till framgångar i

livsstilsförändringen. Att hälso- och sjukvården undervisar i egenvård kan ge en ökad förståelse och kunskap som leder till att livsstilsråden efterföljs. Dorothea Orem (1995) beskriver att egenvård är en mänsklig regleringsfunktion som måste läras och utföras kontinuerligt av personen. Därför kan det vara viktigt att sjuksköterskan ger egenvårdsråd som är anpassade till personens förutsättningar och förmågor så att livsstilsråd lättare kan efterföljas. Dorothea Orem (1995) förklarar att sjuksköterskan behöver stödja, vägleda och undervisa om egenvård för att på så sätt bidra till att personen uppnår sin sedvanliga eller terapeutiska egenvård.

Slutsats

Personer som genomför en livsstilsförändring upplever en svårighet att följa rekommenderade livsstilsråd på grund av olika hinder. Stödet från familj, vänner och hälso- och sjukvård ansågs ha en betydande del i att följa livsstilsråd, även vilja och motivation var två nyckelfaktorer för att lyckas med en livsstilsförändring. En livsstilsförändring är komplicerad att genomföra då många olika faktorer påverkar hur föreslagna livsstilsråd efterföljs. En ökad förståelse för hur dessa personer upplever tiden efter hjärtinfarkten kan bidra till att sjuksköterskor utvecklar sitt hälsofrämjande arbete för den individanpassande vård och arbete som finns kring patienten. Denna litteraturöversikt visar på att behov finns av ytterligare forskning som belyser de hinder som personer upplever vid en livsstilsförändring. Hjärtinfarkt är idag en av de vanligaste dödsorsakerna globalt och genom att belysa personers upplevelser kan omvårdnadsarbetet bidra till att rätt verktyg identifieras som i sin tur kan bidra till en ökad följsamhet till livsstilsråd och förekomsten av en ny hjärtinfarkt därmed kan förhindras.

Referenser

*= Ingår i litteraturöversiktens resultat

*Admi, H., Eilon-Moshe, Y., Levy, H., Eisen, I., Nikolsky, E., Gepstein, L., Satran, C., & Ore, L. (2020).

``It's up to me with a little support''–Adherence after myocardial infarction: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 101, 103416.

https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2019.103416

*Andersson, E. K., Borglin, G., & Willman, A. (2013). The experience of younger adults following myocardial infarction. Qualitative Health Research, 23(6), 762-772.

https://doi.org/10.1177/1049732313482049

Astin, F., Horrocks, J., & Closs, S. J. (2014). Managing lifestyle change to reduce coronary risk: a synthesis of qualitative research on peoples’ experiences. BMC Cardiovascular Disorders, 14(1), 1-16. http://doi.org/10.1186/1471-2261-14-96

Alsén, P., Brink, E., & Persson, L. O. (2008). Living with incomprehensible fatigue after recent myocardial infarction. Journal of Advanced Nursing, 64(5), 459-468.

https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2008.04776

Archibald, M. M., & Barnard, A. (2018). Futurism in nursing: Technology, robotics and the fundamentals of care. Journal of Clinical Nursing, 27(11-12), 2473-2480.

https://doi.org/10.1111/jocn.14081

Babić, Z., Pavlov, M., Oštrić, M., Milošević, M., Duraković, M. M., & Pintarić, H. (2015). Re-initiating professional working activity after myocardial infarction in primary percutaneous coronary intervention networks era. International Journal of Occupational Medicine and Environmental Health, 28(6), 999-1010. https://doi.org/10.13075/ijomeh.1896.00478

Boateng, S., & Sanborn, T. (2013). Acute myocardial infarction. Disease-a-Month, 59(3), 83-96.

http://doi.org/10.1016/j.disamonth.2012.12.004

Brobeck, E., Bergh, H., Odencrants, S., & Hildingh, C. (2011). Primary healthcare nurses’ experiences with motivational interviewing in health promotion practice: Health promotion practice. Journal of Clinical Nursing, 20(23–24), 3322–3330. https://doi.org/10.1111/j.1365- 2702.2011.03874.x

Bäck, M., Caldenius, V., Svensson, L., & Lundberg, M. (2020). Perceptions of Kinesiophobia in Relation to Physical Activity and Exercise After Myocardial Infarction: A Qualitative

Study. Physical Therapy, 100(12), 2110-2119. http://doi.org/10.1093/ptj/pzaa159

Crane, P. B., Efird, J. T., & Abel, W. M. (2016). Fatigue in older adults postmyocardial

infarction. Frontiers in Public Health, 4, 55, http://doi.org/10.1177/1099800414541961

Dahlborg Lyckhage, E. (2018). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade exampensarbeten (s. 25-35).

Lund: Studentlitteratur.

*Davis, D., Jones, I., Johnson, M., Howarth, M., & Astin, F. (2020). “I don’t do it for myself, I do it for them”: A grounded theory study of South Asians’ experiences of making lifestyle change after myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing, 29(19-20), 3687-3700.

https://doi.org/10.1111/jocn.15395

*Dullaghan, L., Lusk, L., McGeough, M., Donnelly, P., Herity, N., & Fitzsimons, D. (2014). ‘I am still a bit unsure how much of a heart attack it really was!’Patients presenting with non ST elevation myocardial infarction lack understanding about their illness and have less motivation for secondary prevention. European Journal of Cardiovascular Nursing, 13(3), 270-276. https://doi.org/10.1177/1474515113491649

Entwistle, V. A., Cribb, A., & Owens, J. (2018). Why health and social care support for people with long-term conditions should be oriented towards enabling them to live well. Health Care Analysis, 26(1), 48–65. https://doi.org/10.1007/s10728-016-0335-1

Fakhr-Movahedi, A., Rahnavard, Z., Salsali, M., & Negarandeh, R. (2016). Exploring nurse’s communicative role in nurse-patient relations: A qualitative study. Journal of Caring Sciences, 5(4), 267. https://doi.org/10.15171/jcs.2016.028

Feng, L., Li, L., Liu, W., Yang, J., Wang, Q., Shi, L., & Luo, M. (2019). Prevalence of depression in myocardial infarction: a PRISMA-compliant meta-analysis. Medicine, 98(8), http://doi.org/10.1097/MD.0000000000014596

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 141–152). Lund: Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017). Bilaga 3 granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier. I Friberg.

F. (Red.), Dags för uppsats-vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 187–188) Lund:

Studentlitteratur.

*Fålun, N., Fridlund, B., Schaufel, M. A., Schei, E., & Norekvål, T. M. (2016). Patients’ goals, resources, and barriers to future change: A qualitative study of patient reflections at hospital discharge after myocardial infarction. European Journal of Cardiovascular Nursing, 15(7), 495-503. https://doi.org/10.1177/1474515115614712

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105- 112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001

Hansen, C. B., Pavlovic, K. M. H., Sondergaard, J., & Thilsing, T. (2020). Does GP empathy influence patient enablement and success in lifestyle change among high risk patients?. BMC Family Practice, 21(1), 1-7. https://doi.org/10.1186/s12875-020-01232-8

Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad (s. 412-419) Lund: Studentlitteratur

Henricson, M. (2017). Forskningsprocessen. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad (s. 44-55) Lund: Studentlitteratur

Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad (s. 112-117) Lund: Studentlitteratur