Rapport från bolagsstämman den 26 april 1991

~· {~~

L.,; . - ~ ~r- ~7

fc--r..-r ^{~- .}

Rapport från bolagsstämman den 26 april 1991

ANKOM 1991 -06- 2 lt

.J~ ... .

Bolagsstämman 1991

Beslut vid bolagsstämman

ASEAs bolagsstämma hölls i Västerås den 26 april 1991 under ledning av styrelsens ordförande, tekn dr Curt Nicolin. Närvarande vid stämman var cirka 850 aktieägare representerande 52,7% av aktiekapitalet och 57,5% av rösterna.

Stämman fastställde ASEAs resultat- och balans- räkningar samt beviljade sty relsen och VD ansvars- frihet för 1990 års förvaltning.

stämman beslöt att till aktieägarna utdela 13 kro- nor per aktie . För utdelningen åtgår 889 MSEK.

Stämman beslöt samtidigt att till ny räkning överföra 442 MSEK.

Avstämningsdag för kontantutdelningen till aktie- ägarna fastställdes till den 6 maj 1991, varvid utdel- ningen kommer att utsändas genom VPCs försorg den 14 maj 1991.

Stämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag om delning av ASEA. ASEA kommer därvid huvudsakligen att innehålla aktieinnehavet i ABB medan de övriga verksamheterna överförts till ett nytt bolag, Nybroviken AB. Beslutet om delning innebär bland annat att till aktieägarna i ASEA utdelas för

Till styrelseledamöter i ASEA omvaldes ekonornie dr Peter Wallenberg, generalkonsul Sven Söderberg och direktör Kjell Högfelt. Tekn dr Björn Svedberg nyvaldes. Suppleanten Claes Dahlbäck omvaldes.

Vid styrelsens konstituerande sammanträde i anslut- ning till bo lagsstämman valdes ekonornie dr Peter Wallenberg till styrelsens ordförande. Direktör Kjell

varje bunden A-aktie i ASEA en bunden A-aktie i Nybroviken, för varje fri A-aKtie i ASEA en fri A-aktie 1 Nybroviken och för varje fri B-aktie i ASEA en fri B- aktie i Nybrov iken, samt att ett konvertibelt skulde- brev emitteras till Nybroviken vilket kan konverteras till 16.704.939 aktier av serie A bundna och 6.086.350 aktier av serie B fria, motsvarande 25 % av aktiekapital och röster i ASEA efter full konverte- ring. Bolagsstämmans beslut är v illkorat av dels att de lagförslag som framlagts i riksdagen om skatte- frihet vid utdelning av aktier i vissa fall, såv itt avser uttags- och utdelningsskattefrihet samt frihet från kupongskatt, antas i huvudsak e nligt regeringens proposition 1990/91 :167 med ikraftträdande datum under 1991, dels att registrering vid Patent- och registreringsverket av emissionen av det konvertibla skuldebrevet ägt rum. Med antagande att villkoren blir uppfyllda och att de nya lagförslagen träder i kraft den 1 juli 1991, beräknas avstämningsdagen för rätt till erhållande av aktier i Nybroviken bli den 12 juli 1991.

Val

Högfelt omvaldes till verkställande direktör. Till revisorer omvalde stämman professor Sven-Erik Johansson och auktoriserade rev isorn Gunnar Wid- hagen. Till suppleanter valdes auktoriserade revisorn Carl-Gustaf Gutberg, tidigare ordinarie revisor, samt omvaldes auktoriserade revisorn Torbjörn Hansson.

Övrigt

Vid stämman avtackades avgående styrelseleda- möterna tekn dr Lennart Johansson, tekn dr Torsten Lindström och bergsrådet Casimir Ehrnrooth av tekn dr Curt Nicolin. Avgående styrelseordföranden, tekn dr Curt Nicolin , avtackades c;tv ekonornie dr Peter Wallenberg. Tekn dr Curt Nicolin föreslogs som hedersordförande i ASEA av stämman.

Frågo r och synpunkter framförda av Miljöpartiet De Gröna besvarades på bolagsstämman. Frågor

framställda av SSU angående ASEAs personalpolitik

besvarades av Asea Brown Boveri ABs VD Bert-Olof

Svanholm och ASEAs VD Kjell Högfelt. Frågor och

synpunkter angående styrelsens förslag till delning

framförda av Carl-Erik Björkman besv arades av

ASEAs VD Kjell Högfelt. Frågor framförda av Bengt-

Göran Jansson angående kärnkraft besvarades av

styrelsens ordförande, tekn dr Curt Nicolin.

Kjell Högfelt VD, ASEAAB

Herr ordförande, mina damer och herrar!

Den bolagsstämma som styrelsens ordförande, Curt Nicolin, nyligen öppnade kan bli historisk av flera orsake r. Jag

tänk~r

då fram för allt på det förslag till delning av ASEA, som presenterats i årsredovisningen och som vi senare idag skall ta ställning till. Innan jag går igenom detta förslag vill

jag först i korthet kommentera delar av verksamheten i ASEA.

SEV-gruppen

1990 blev liksom året innan ca 2 gr varmare än nor- malt och det satte sina naturliga spår i elförbrukning- en, som i stort låg på samma nivå de bägge åren.

Vattentillgången var mycket god under 1990. Gynn- samma förutsättningar till köp av billig tillfällig kraft medförde omfattande nedregleringar av kärnkraftpro- duktionen. Resultatet förbättrades med bortåt 20 % tack vare de gynnsamma törutsättningarna för kraft- anskaffning och högre prisnivå på den försålda kratten.

l slutet av 1990 genomförde vi en s k partner- finansiering av större delen av våra vatten. krafttill- gångar. Genom 1989 års nyem ission i ABB på 1,7 miljarder kronor och förvärvet av lncentive, där kc:mtantlikviden totalt uppgick till 1,1 miljarder kronor, fanns behov av en likviditetsförstärkning i ASEA.

Partnerfinansieringen, som är en form av försäljning av tillgångar med samtidig rätt till återköp efter ett visst antal år till en i förväg fastställd real prisnivå,

uppgick till 2,9 miljarder kr. Detta sätt att täcka penningbehovet är tvivelsutan ekonomiskt fördelaktigare än ett sedvanligt lån med

vattenkratttillgångarna som säkerhet för lånet. För oss i ASEA innebär den här finansieringstormen ej heller någon förändring av det dagliga livet, då vi även framdeles komme r att sköta kraftverken, svara för driften av dem samt av ägarna arrendera den kratt, som utvinnes ur verken.

Den gångna delen av 1991 har temperaturen i stort sett motsvarat normalförhållanden. Vi har därför noterat en ökning av energiförbrukningen inom jäm- förbara enheter med drygt 1 O %. Smålands Kraft har under många år varit återdistributör av kraft till sex kommunala elvark i nordöstra Småland. Denna uppgift övertogs vid senaste årsskiftet av Vatten fall.

Detta innebär att ene rgiomsättningen blir lägre under 1991 medan resultatet i stort sett blir oförändrat.

Industrigruppen

lf\dustrigruppen, omfattande förutom Hägglunds det under 1990 förvärvade lncentive, har under 1990 och dEm gångna delen av 1991 successivt sett konjunktu- ren försämras alltmer. Detta drabbar flertalet av grup- peris företag, som sett orderingång och beläggning minska, vilket givetvis medför sjunkande resultat.

Hägglunds-Denison och Prinoth-verksamheten (d v s pist- och spårprepareringsmaskiner) orsakade det stora resultattappat 1990 hos Hägglunds. För lncen- tive, där resultatet 1990 blev sämre än både 1989 och förväntningarna, arbetas nu hårt på olika åtgär- der för att anpassa verksamheterna till de nu gällan- de förutsättningarna. Dessutom pågår ett strukturellt arbete på att koncentrera verksamheten till ett be- gränsat antal områden. Detta innebär att vissa före-

tag skall avyttras och andra, som bättre passar in i det långsiktiga mönstret, förvärvas. Men tyvärr är j u konjunkturen förförsäljni ng av företag inte den bästa med dåliga priser och svårigheter för köparen att hitta finansiering.

Men allt är ju inte dystert för inaustrigruppen.

Hägglunds Vehicle fick för två månader sedan order

på stridsfordon 90 från det svenska försvaret. Be-

ställningssumman uppgår till 1.500 Mkr i 1990 års

prisnivå. Beställningen är . !nte bara viktig för belägg-

ning och sysselsättning i Omsköldsvik från 1993 och

ett antal år framöver, utan den skapar även goda

möjligheter till samarbetsavtal med utländska företag

inom branschen. Intresset för dessa stridsfordon är

nämligen stort från militärer i många länder.

Allmänt

Det kan finnas skäl att påpeka att resultatet för 1990 belastats med 76 Mkr avseende ränta på det konver- tibla förlagslån, som 1985 gavs ut till de anställda i dåtidens ASEA. Enligt villkoren för detta lån har nästan genomgående konvertering skett till fria B- aktier i ASEA under december 1990/januari 1991.

Dessa aktier berättigar jämväl till utdelning för verk- samhetsåret 1990. För 1991 bortfaller alltså räntebe- talningen och förbättrar därmed automatiskt resulta- tet efter skatt med dryga 50 Mkr.

Apropå skatt kan det vara skäl att kort kommen- tera varför vinsten per ASEA-aktie under 1990 är en hel dellägre än 1989, trots att resultatet efter finans- netto under 1990 överstiger 1989 års värde. Under 1990 redovisar många bolag vinster och måste då

betala skatt på vinsten. Men det finns även bolag som visar förluster, vilka ej kan utjämnas mot vinster i 1990 års bokslut, framför allt beroende på att före- tagen är beläg na i olika länder. Vinst på 100 i ett bolag i Tyskland medför en skattebelastning om 50.

Om då USA-bolaget gör 50 i förlust, blir den sam- manlagda vinsten i dessa två bolag 50 och samman- lagda skatten också 50, d v s O i vinst efter skatt.

skattebelastningen, som 1989 totalt sett var 31 %, har stigit till hela 46% i 1990 års bokslut. Det enda positiva med detta utfall är att vi här har en dold reserv- framtida vinster kommer därför i några vik- tiga länder ej att leda till någon skattebelastning eftersom de kan utjämnas mot äldre förlustavdrag.

Uppdelningen av ASEA

Som framgår av årsredovisningen för 1990 och av en hel del artiklar i pressen tidigare i år har förutsättning- arna för den sedan länge aktuella frågan om uppdel- ning av dagens ASEA i två bolag nu klarats ut. Rege- ringen har tidigare denna månad lagt en proposition om "Skattefrihet vid utdelning av aktier i vissa fall".

Denna behandlades igår utan invändningar av riks- dagens skatteutskott och allt talar för att proposition- en om ca en månad kommer att godkännas av riks- dagen. Ett positivt beslut i delningsfrågan av dagens bolagsstämma förutsätter, som bekant, att lagstift- ningen träder i kraft den 1 juli 1991.

Vad innebär då delningen av ASEA på två bolag?

Motiven för delningen torde vara väl kända- framför allt då det angelägna målet att ge såväl ASEA en ren ABB-karaktär som att Nybroviken skall få möjlighet att skapa sig en egen profil. Verksamheterna i Nybroviken har alltför lätt kommit i skymundan av de imponerande sifferuppgifterna från ABB. Nu får Nybroviken en chans att stå på egna ben och att för Er aktieägare och marknaden i allmänhet visa att de tre verksamhetsgrenarna- kraft, industri och aktier- kan bilda en intressant och lönsam företagsgrupp.

Nybroviken är ju endast ett arbetsnamn på detta företag. Det är därför ett nöje för mig att meddela att bolaget vid gårdagens bolagsstämma fick sitt definiti- va namn, nämligen lncentive AB.

Samtidigt fick bolaget en ny styrelse som omfat- tar herrar Curt Nicolin (ordförande), Peter Wallenberg (vice ordförande), Casimir Ehrnrooth, Sven Söder- berg, Kjell Högfelt och Mikael Lilius som ordinarie ledamöter och herrar Claes Dahlbäck och Gunnar Engström som suppleanter. Till verkställande direktör har utsetts Mikael Lilius. Lilius är född 1949 i Hel- singfors, är civilekonom och sedan två år tillbaka VD i KF Industri AB.

Hur går nu uppdelningen rent praktiskt till? Jo, som framgår av årsredovisningen har vi redan per

utgången av 1990 arrange rat bolagen i en sådan struktur att delningen med lätthet kan genomföras.

Alla de bolag som skall ingå i Nybroviken har därför samlats i detta bolag, medan aktieinnehaven i ABB och Broströms kvarligger direktägda av ASEA. Des- sa överföringar har kunnat verkställas utan skatte- avbränningar. Genom den uppdelning som gjo rts kommer soliditeten i ASEA att uppgå till83% och i Nybroviken till 49 %. För det senare bolaget innebär detta en icke oväsentlig potential för framtida expan- sion. soliditeten kan sjunka med 1/3 utan att målsätt- ningen om 30-35% soliditet rubbas.

Förslaget till dagens bolagsstämma är nu att aktierna i Nybroviken skall delas ut till ASEAs aktie- ägare. Aktiekapitalet i Nybroviken, där aktiernas no- minella värde är en krona per aktie, uppgår till exakt lika många a k tier med exak t lika fördelning på A- och B-aktier, som f n gäller i ASEA. Aktieägaren i ASEA erhåller därför för varje bunden A-aktie i ASEA en bunden A-aktie i Nybroviken, för varje fri B-aktie i ASEA en fri B-aktie i Nybroviken, etc. Dagens bo- lagsstämma skall alltså besluta i ärendet, medan aktiedelningen äger r um i mitten av juli, då den nya lagstiftningen t rätt i kraft. Och för alla aktieägare, som är skattskyldiga i Sverige, medför utdelninge n av Nybroviksaktien ingen skattepåfö ljd. Tillskottet av Nybroviksaktien gö r att värdet på ASEA-aktien sjunker i motsvarande g rad. Vi har alltså nått målet att ASEA-aktieägaren kan -som jag vid tidigare tillfälle uttryckt det- fö rdela "på två fickor vad han tidigare hade i en ficka utan att det rinner bort något i skatt".

Detta är en historisk bolagsstämma- för första gånge o tar ett börsbolag upp frågan om fission- det fina namnet på delning- till beslut på bolagsstäm- man. Jag är övertygad om att aktieägarna på sikt kommer att få stor glädje av ett positivt ställnings- tagande till styrelsens förslag.

l

Percy Barnevik

VD och koncernchef, ABB Asea Brown Boveri Ltd

Ärade aktieägare!

Det är återigen en historisk bolagsstämma för ASEAs aktieägare.

När ABB går in i sitt fjärde verksamhetsår, sker den länge diskuterade aktieuppdelningen för ASEA mellan det rena 50 %-iga aktieinnehavet i ABB och de övriga ASEA-verksamheter som ej följde med när ABB skapades. Detta blir bra för alla parter: först och främst för ASEAs aktieägare, som får ett tydligare ägande

av dels ABB, dels de övriga AsEAverksamheterna vilket sannolikt ger hög re total- värdering på marknaden. Det blir bra för ABB, då detta företag får ett direkt marknads-

värde på hur det sköter sig och slipper den konglomeratsstämpel, som avskräcker en del potentiella aktieköpare. Det blir avslutningsvis också bra för de övriga

verksamheterna inom ASEA, som tenderar att överskuggas av det stora ABB och därigenom ej få tillräcklig uppmärksamhet och intresse.

Jag tänker som vanligt ge en kortfattad bild över vad som hänt inom ABB under det gångna året. Hur vi dragit igång den stora omstruktureringen av Gombustian Engineering (CE), hur Westinghouseförvärvet utvecklats och hur det gått i Västeuropa med en rad ytterligare förvärv och

fo~satt

omstrukturering. Tysklands

återförening, öppningen i Östeuropa, expansionen i Asien och den ökade sats- ningen på miljövänlig teknik är andra punkter. Jag skall också kort ko m-

mentera hur jag ser på vår verksamhet i Norden och Sverige.

Avslutningsvis några ord om hur året har börjat.

Låt mig starta med några nyckeltal för 1990, v ilka framgår av nedanstående bilder.

Nyckeltal 1990 Nyckeltal 1990

MUSD 1990

Resultat före skatt 1 105 (+ 21 %)

Betalda skatter -401 (Skattesats, betalda

MUSD

Beställningsingång 29 281 (+35%)

( + 18% exkl förvärv och avyttr_)

skatter 36%)

^{( +}

8% exkl lörvä<V.

avyttr. och vakstaditt

Latenta skatter -76

-477 (total skattesats 43%) M inariletsintresse -38

Nettovinst 590 (589)

Räntabilitet på

sysselsatt kapital 19,7% (17,0%) Räntabilitet på

eget kapital 14,5% (16,8%)

Trots resultatbelastningen av vissa förvärv, främst CE i Nordamerika på ca 100 MUSD, lyckades vi öka resultatet efter finansnetto 23% och förbättra rörelsemarginalen med drygt en halv procent. Vi får alltså fortfarande betydande resultattillskott från tidi- gare gjorda och pågående omstruktureringar. Ränta- biliteten på sysselsatt kapital steg till nära 20 % me-

Intäkter 26 688 (+30%)

Rörelseresultat

efter avskrivningar 1 790 (+ 12%) Rörelseresu Ilat/

intäkter

' ^{6,7% (6,1%)}

Resultat efter finansiella poster 1 130 (+ 23%) Extraordinära intäkter 168

kostnader - -193 - -25

Resultat före skatter 1 105 ( + 21%)

dan räntabiliteten efter skatt på eget kapital sjönk till 14,5 %. Det senare sammanhängande med högre skattesats 1990 (främst latenta skatter, som ej på- verkade likviditeten) samt ett ökat aktiekapital. Alla de här resultatnyckeltalen finns det goda fö rutsätt·

ningar att förbättra under de närmaste åren och vi jobbar mot mål som ligger betydligt högre.

l

Låt mig också säga några ord om balansräkningen där man ibland oroar sig för den fo rmellt sett låga soliditeten. Det kan då först konstateras att drar vi bort kassan från de räntebärande skulderna (inklusi- ve pensionsskulder) blir nettot -3,6 miljarder USD och nettoräntan på detta ca 370 MUSD. Hur är då resten av den stora tillgångsmassan finansierad?

Förskott och leverantörsskulder uppgår till 8 miljarder uso·och drygt B miljarder USD är reserver och and- ra icke räntakrävande avsättningar. Slutligen har vi Eget kapital plus minoritetsinnehav (och man kan eventuellt också lägga till de konvertibler, som skall bli aktiekapital), vilket ger ca 5 miljarder USD. Det är alltså viktigt att man ser hela strukturen på balans- räkningen, vilken t ex inte har någon likhet med före- tag som Sandvik, Electrolux, osv. Vi har också en bra kreditvärdering. Detta innebär dock inte att jag är nöjd - balansräkningen bör kunna krympas en hel del. Det finns t ex kundfordringar och lager på 13 miljarder USD- 80 miljarder SEK. Våra mål är att 20 % av detta skall frigöras. Det finns vidare betyd-

Treårsöversikten visar att beställningsingången ökat 64 % sedan starten- ungefär hälften genom förvärv och den andra hälften genom egen tillväxt. Självklart kan inte en sådan här tillväxttakt bara extrapoleras, utan vi går nu in i ett lugnare konsolideringsskede.

Resultatet efter finansiella poster har ungefär för- dubblats under treårsperioden.

låt oss nu se något på affärssegmenten.

Kraftgenerering har fördubblat sin orderingå ng från 3 miljarder USD till 6 miljarder USD. Hälften av ök- ningen är kärnkraft och pannor från GE-förvärvet;

den andra hälften är gasturbinkraftverk, vars order- ingång mer än fördubblats. Världen satsar f n på gas - man behöver snabbt kapacitet, ofta för spetslast - hög effektivitet och rena lösningar. Av stor strategisk betydelse är vad som händer i USA.

Efter nästan 1 O års nedgång i de amerikanska kraftverksinvesteringarna har reservmarginalerna i kraftverken krympt och vi är redan inne i en första fas där man med gasturbiner ökar spetslastkapaciteten.

Runt 1993/94 tror jag man måste börja beställa för mer baslastkapacitet - först kol och sedan kärnkraft.

Det hela kan påskyndas av den nyligen beslutade

"clean air" lagstiftningen i USA som gör det lönsamt att också totalrenovera gamla nedsmutsande och ineffektiva kolkraftverk i stället för att bara bygga på speciella reningsanläggningar. 40 %av alla kraft- verkspannor i de ca 2 000 mer betydande kraftverk- en har byggts av CE och vi hoppas detta skall ge d raghjälp åt våra turbiner, generatorer, styrsystem ,

Balansräkning

Miljarder USD Tillgångar Kassa

övr. omsättn.

tillgångar

Anläggnings- tillgångar

5,0~8,6 8,0 15,0

8,5 10,3

5,0

30,2 30,2

Skulder

1

7,1 Räntebärande skulder

l

1 ,5 Penslonsskulder

1

3,0 Leverantörsskulder

l

5,0 Förskott

f

4,0 Avsättningar/reserver 1 4,0 Övr. icke räntebär. skulder

l 0,5 Latent skat1eskuld

f

4, 7 Eget kapital

+

minoritets- intressen

l

0,4 Delägarprogram

ande reduktioner att göra beträffande fasta anlägg- ningar etterhand som vi reducerar genomloppstider, slår ihop fabriker samt krymper verkstads- och lager- ytor.

Treårsöversikt

MUSD

Beställningsingång Resultat efter finansiella poster 29 281

1988 1989 1990 1988 1989 1990

filter och kraftöverföringsprodukter. Om den i Fin- spång utvecklade svenska rena kolkrafttekniken, PFBC, den trycksatta fluidiserande förbränningsme- toden, har jag goda nyheter. Anläggningen i Värtan, Stockholm, har passerat 600 timmar-testet och vi närmar oss också kommersiell drift i Spanien och USA. Utöver möjligheterna i USA och Europa, så planerar japanerna att bygga ett tiotal PFBC-kraft- verk. Med denna teknik ligger vi några år före kon- kurrenterna.

Den kanske intressantaste marknaden för PFBC på kort sikt är ombyggnad av gamla kolkraftverk. Där kan vi på befintliga platser öka kapaciteten 25 %, re- ducera . kolförbrukningen per kWt 15 % och reducera de sura utsläppen 90 %.

Också inom kärnkraften börjar det bli intressant.

Vi expanderar inom brä nsle och service och jag hop-

pas på ett par kärnkraftsorder t ill Asien i år. Resultat-

ökningen för segmentet under 1990 blev dock bara

11 %. Orsaken till den måttliga vinstökningen är dels

omstrukturering av nyförvärvade fö retag, PFBC -

inkörningarna samt mycket stora FoU-satsningar för

att ta fram en ny generation stora gasturbiner.

Kraftöverföring fortsätter att vara ett glädjeämne och har nu ett rörelseresultat över 400 MUSD. Här är vi klart ledande i världen inom nästan alla affärs- områden och de utmärkta marknadspositionerna förvaltas väl. Westinghouse-förvärvet genomgår planenligt omstrukturering och även i Europa sker betydande vinst lyft Lednings- och teknikcentrum för en stor det av denna verksamhet är Sverige med tyngdpunkten i Västerås och Ludvika.

Vi ser också en intressant utveckling mot super- regionala kraftnät i Europa. Tendenserna är desam- ma i USA, Indien och Kina. Elkraft blir en internatio- nell handelsvara, Skandinavien knyts ihop med kontinenten - inte bara via Danmark utan kanske direkt till Polen. Största satsningarna blir att bygga ut elnäten i öst/västlig riktning i det nya, stora Europa.

Detta är ett drömläge för ABB med närvaro i alla berörda länder och med vår högspända likström som

Kraftdistribution, som via mellan- och lågspän- ningsprodukter når ut till slutanvändarna, pinnar ock- så på med 42 % vinstökning. Här kommer man nu att från en lönsam plattform satsa hårdare på expansion av försäljningen. Det kan vara roligt för Er att veta att Distribution , som under ASEA-tiden aldrig fick myc- ket uppmärksamhet, nu går i spetsen, just här i Väs- terås, för nya arbetsformer och sensationellt förkorta-

lndustrisegmentet, som aldrig skördade några stora vinster vare sig i ASEA, BBC eller GE, hade en myc- ket fin utveckling 1989. Man skulle haft det också 1990 i "gamla ABB" om inte upprensningen i de nya företagsförvärven dragit ner resultaten. Det är bara att erkänna att de förvärvade företagen såg värre ut än vi trodde och krävde större ingrepp än vad vi vän- tat. Men nu är också de nya företagen väl på väg och

Transportmedel är ett kombinerat glädjeämne och sorgebarn. Glädjeämnet är att vi lyckats bygga upp hemmamarknadspositioner och kraftigt ökar försälj- ningen på en starkt expanderande marknad. Vi täck- er hela fältet från höghastighetståg, lok och kollektiv- trafik till godsvagnar, alförsärjning och signalsystem.

Vi har fin teknik och bra produkter. Det är bara en förarglig detalj -vi tjänar inte pengar. Den här gången är ursäkten några förlustprojekt i USA samt

Europa i framtiden

Ett super-regionalt kraftnät?

både ökar kapaciteten i en befintlig kraftgata , reduc e- rar förluster och är miljövänlig .

de genomloppstider. Jag hoppas verkligen att export- satsningen på de nya, mycket

konkurrens~raftiga

produktema blir framgångsrik så att de anställda inte bara ser bättre vinster, utan ock så expansion som resultat av sitt arbete. segmentet är tyvärr också det som först och värst drabbas av recessionen i flera länder.

vi har genom förvärven kraftigt stärkt vår ställning inom olja- och gasindustrin samt petrokemi. Regio- nalt har vi fått en helt annan marknadsposition i Nordamerika och i vissa asiatiska länder. En annan sak är att vi just nu på allvar börjar k änna av lågkon- junkturen också här- t ex avtagande order från skogs- och stålindustrin i Skandinavien.

en stor omstrukturering i Sverige. l år tar vi krafttag

för att förbättra resultatläget och visa anständig lön-

samhet. Utmaningarna ä r stora med BREL i Stor-

britannien, 4 000 anställda i det nya gemensamma

företaget med Thyssen i Tyskland och våra fö rsök att

skapa en allians i Italien för att där delta i flermiljar-

dersprojekt för snabbtåg. Dessutom måste vi komma

igång med en omstrukturering mellan länderna i

Europa.

Miljösegmentet, främst ABB Fläkt, fortsätter att växa kraftigt, +31 %, men också att öka vinsterna, +29%

under 1990. Det tog några år att få fart på Fläkt och jag skall medge att jag var litet pessimistisk i mitten av 80-talet. Vi är världsledande på luftrening inomhus och utomhus, och vi sysslar med en rad specialiteter som drivs av kraven på en bättre miljö. Ett viktigt exempel är målningsanläggningar där Fläkt samar- betar med AB. Bs robotar. De växande avfallsbergen och behoven att hitta alternativ till fortsatt dumping till lands och till havs skapar nya affärsmöjligheter. Ater- vinning och konvertering av avfall till energi, under miljömässigt acceptabla former, blir allt nödvändigare.

Bilden visar graden av avfallsförbränning med Schweiz, Japan och Sverige i topp. l botten ligger Nordamerika och Sydeuropa. Miljöservice och revi- sion blir också allt viktigare aktiviteter. Jag räknar med att hela 40 % av ABBs totala verksamhet är di- rekt eller indirekt "driven" av miljökrav: effektiv och ren kraftgenerering, energibesparing i både kraft- överförings- och användarledet, energisnåla automa- tionssystem, hela den spårbunda trafiksatsningen och dess krav på bättre luft, mindre trängsel och färre olyckor- allt detta är exempel på affärsområ- den som drivs av krav på bättre livskvalitet. ABB som miljöföretag måste genomsyras av miljömedvetande.

Konstruktörerna måste i produktutvecklingen beakta

Financial Services visar en kraftig vinstökning, även om man drar bort vissa engångsvinster i kapitalför- valtningen. Detta är desto mer glädjande då finans- marknaden 1990, som Ni vet, karaktäriserades av turbulen s och stora förluster inom många finansbo- lag. segmentet tjänar inte bara bra pengar utan har också med sin professionalitet, sin kontrollapparat

Sedan har vi gruppen Övrigt. Flera affärsområden har växt kraftigt och visar goda vinster. Till de lön- samma hör installationsmaterial med tyngdpunkt i Tyskland och de höglönsamma turboladdarna i Schweiz. Här finns också flera Sverige-baserade företag, inte minstABB Robotics. Robotarnas lön- samma expansion fortsätter och med ABBs förvärv

Så något om den regionala utvecklingen.

Faktureringsutvecklingen per region under 3-års- perioden framgår av ovanstående bild. Inom EG, särskilt i Tyskland och Sydeuropa, visar vi en stark utveckling, +40 %. Inom EFTA, där vi från början haft höga marknadsandelar, är tillväxten + 18 %. Nord arnerika uppvisar med förvärven + 159% och Asien, Australien och Nya Zeeland +62 %. Övriga, främst u- länder, visar också en stark ökning, +41 %.

Avfallsförbränning idag

CH J s F NL OK D t1 Aus N GB l USA Can E

hela livscykeln, även produktens destruktion efter användningen och vi måste ställa nya, djärva mål för ren teknik som kanske inte kommersialiseras förrän om 5-1 O år. Miljömedvetenhet är inte en modeföre- teelse utan miljökraven kommer, enligt min mening, bara att

skärpa~

- inte minst när de ekologiska katastroferna i Osteuropa blir fullt kända. Då vill vi inom ABB kunna gå i spetsen och erbjuda nya tek- niska lösningar. Etiketten miljöföretag för ABB inne- bär s lutligen också att vi i våra egna anläggningar lever upp till högt ställda krav- det är bl a därför vi startat med miljörevisorer.

och konservativa placeringspolitik sett till att vi inte gått på smällar. Dessutom har de givit säljstöd till industribolagen i form av leasing, motköp och pro- jektfinansiering till ett värde av över 3 miljarder dollar.

ABBs Financial Services ses på många håll ute i världen som en modell för hur stora industriföretag av vår typ kan organisera sin finansverksamhet

av den sista fristående amerikanen, Cincinnati Mila- erans robotdivision, är Robotics nu klart världsledan- de. Snart är bara en handfull globala företag kvar i robotbranschen. Trots vad som sagts om konsolide- ring räknar jag med att Robotics med bevarad hög lönsamhet skall dubbla sin försäljning de närmaste 3-4 åren.

Intäkter per region

t.1i~USD 10

6

4

18%

159%

• Västeuropa. EG

• Västeuropa, EFTA i Nordamerika C-.:J Asien, Australien och

Nya Zeeland c::=J övriga 62%

l

Västeuropa dominerar nu med 57% av försäljningen.

Ännu tydligare framgår den västeuropeiska dominan- sen i form av antal anställda, 66 %. Jag kan tänka mig att inom 5-6 år har vardera Nordamerika och Asien/Australien 22 a 23% av världsfaktureringen. l det nya stora Europa har vi då ca hälften av vår försäljning, inklusive uppskattningsvis 5 % i de öst- europeiska delarna. Det var ungefär vad vi planerade när vi bildade ABB 1987 och det var vad jag drömde om i mitten av 80-talet när den nordiska strategin fortfarande sysselsatte oss.

Betraktar vi Europakartan kan man konstatera att vad avser sysselsättning är Tyskland

d~t

största landet. Med de senaste förvärven i f d Osttyskland i år blir det ca 45 000 anställda. Den tyska återföre- ningen öppnar stora affärsmöjligheter i form av infra- strukturinvesteringar i den östra delen. Man räknar med att ca 200 miljarder DEM skall investeras inom energiområdet, i järnvägar, miljöförbättringar och modernisering av basindustri. Den totala västtyska hjälpen till de fem östra förbundsstaterna är per ca- pita och i jämförbara priser fem gånger större än Marshall-hjälpen efter kriget. Och i motsats till övriga Östeuropa finns här en finansiär - Västtyskland. Som Ni kan läsa i tidningarna läggs det varje dag ner ra- der av företag och arbetslösheten ökar explosionsar- tat. Den kan i de fem östra förbundsstaterna uppgå till bortåt 50 %vid årets slut. Resultatet kan bli en massutflyttning västerut, men i väster finns inte bo- städer och inte heller jobb för alla. Så det hjälper inte att vräka pengar över östtyskarna i form av bidrag - de behöver jobb där de bor, inte pengar. Mot denna bakgrund prioriterar man industrileveranser från före- tag i de fem östra förbundsstaterna till t ex de kraft- verk som skall byggas där. Det är bl a därför vi går in och tar över företag i dessa delar av landet. Vi tog t ex nyligen en order på 200MDEM till ett kraftverk i Rostock vilket vi inte kunnat göra utan köpet av tur- binfabriken Bergmann & Borsig i Östberlin.

Vi har, som vanligt, handlat snabbt. l dag har ABB åtta fabriker och ett 15-tal kontor och lagerplat- ser med ca 1 O 000 anställda i östra Tyskland. Vi har redan ett utbyggt försäljnings- och distributionsnät.

Utöver Östberlin finns de största anläggningarna i Dresden och Gottbus nära den polska gränsen.

l övriga Östeuropa är Polen störst med nära 1 O 000 anställda. T otalt räknar jag med ca 20 000 anställda i Central- och Östeuropa inom ett år, exklu- sive f d Östtyskland.

Generellt har det hittills gått över förväntan med

ABB Koncernen

Intäkter per region 1990

MUSD

Västeuropa-EFTA Västeuropa EG

6 902 8 329

Nordamerika Afrika, Östeuropa

5 483 atinamerika 1 990

Asien och Australasien 3 984

de företag vi köpt. Vi börjar också få en viss rutin på att ta över. Visserligen är efterfrågan inom respektive land. för närvarande dålig och Sovjet avbeställer och drar kraftigt ner på nya o rder. Tills respektive hem- mamarknad ordentligt kommer i gång fyller v i på med order från 3:e land genom ABBs distributionsnät. Vi har längst erfarenhet i Polen och efter 1,5 års arbete är vi utomordentligt nöjda med polackernas hårda arbete och vilja att förbättra och anpassa sig. Kvalitet och produktivitet är redan nästan på västerländsk nivå för många produkter. Riskerna ligger mer på det politiska planet med möjlig social oro när folk måste gå igenom vågdalen med hög arbetslöshet och sänkt levnadsstandard.

Jag är övertygad om att vi inom ABB ä r på rätt väg med att handplocka de rätta företagen i Öst- europa. Vi lägger grunden för framtida ABB-hem- länder med mycket sto ra infrastrukturinveste ringar framför sig inom våra kärnområden: energi, transpo r- ter, miljö och basindustrier.

l södra Europa har det också hänt en del. Vi har gjort stora förvärv i Spanien och Portugal. På den Iberiska halvön har vi i hel- och delägda bolag över 12 000 anställda med en omsättn ing kring 8 miljarder SEK. l ett dussintal fabriker pågår en intensiv om- strukturering och rationalisering när ABBs teknik, metoder och organisation förs in. Vi ser intressanta exportmarknader med dessa länder som bas.

Nyligen fick vi t ex mexikanska order med hjälp av

spansk finansiering och med Portugal som bas går vi

nu in i de f d portugisiska kolonierna i Afrika. Också

Italien går bra. Vår beställningsingång blev över 1 O

miljarder SEK enbart inom Italien. Vi har stark tillväxt,

+36 %, och god lönsamhet. Visserligen lyckades inte

vår fusion med ett statligt bolag på kraftverkssidan,

men vi gör nu ett nytt försök- denna gång inom

järnvägsområdet Italien avser att satsa tiotills

miljarder SEK på $nabbtåg.

Svenska åhörare och journalister klagar ibland över att jag inte säger så mycket om Sverige och Norden. Så låt mig göra det denna gång.

Det är nästan onödigt att påminna om hur mycket Norden betyder för ABB. l Norden har vi 27% av alla anställda, 33 % av faktureringen inklusive export och drygt 40 % av vinsten. Särskilt Sverige och Finland har stora exportandelar och den inomnordiska han- deln ökar. Vi är det i särklass mest "nordiska" före- taget och att vi genom fusionen fulländade vår nor- diska strategi har något kommit i skuggan av allt som hänt på den europeiska kontinenten, i USA, i Asien och i Östeuropa. Inom Sverige finns ABB med ett 150-tal företag över hela landet och är ledande på en rad orter.

Sveriges betydelse kan emellertid inte bara mätas i anställda, försäljning, export och vinst. Drygt en fjärdedel av ABBs totala forskning finns i Sverige och här ligger världsansvaret för en lång rad viktiga affärsområden. ABB är i mycket hög grad beroende av Sveriges allmänna konkurrenskraft, dess handels- förbindelser inklusive exportkrediter och relationer österut, kvaliteten på utbildningen och naturligtvis ABBs egen förmåga att rekrytera och behålla duktiga medarbetare. Med risk för att bli slagträ i den svens- ka valdebatten vill jag upprepa vad jag nyligen sagt:

jag ser begynnande positiva förändringar inom be- skattning och i synen på den offentliga sektorn, en ny inställning till EG och Europa, minskad låsning i energipolitiken och en uttalad vilja att börja ta igen de senaste decenniernas försumme lser i underhåll och utbyggnad av landets infrastruktur. Detta gör att jag ser mer optimistiskt på Sverige idag än vad jag gjort på mycket länge. Visst behövs ytterligare kraftfulla åtgärder, inte minst inom skatteområdet och på den offentliga sektorn , och visst kan man se några svåra år av omställning där Sverige som lök på laxen, och l ännu högre grad Finland , är på väg ner i en reces- sion, som kan bli både lång och djup. Detta ändrar dock inte min långsiktiga optimism.

Ett skäl till att jag inte så ofta pratar om Sverige är att det inte här sker så stora yttre förändringar. De allra flesta ABB-företagen i Sverige är hyggligt väl- skötta och vi har goda marknadspositioner. Jag mås- te för egen del prioritera de länder där problemen är stora eller där stora yttre förändringar sker, t ex ge- nom fusioner och förvärv. Att tala om små föränd- ringar i Sverige för ABB är dock inte alldeles rättvist.

Det pågår nämligen stora inre förändringar inom ABB Sverige. Jag tänker på den stora satsningen på kom- petensutveckling av alla medarbetare, fördjupad de- centralisering med större ansvar ner till första linjen och det s k T50-programmet som skall skära ner alla ledtider. Denna mobilisering av mänskliga resurser ser jag som utomordentligt lovande. Det handlar inte om "välmenande snömos" utan om konkreta föränd- ringar av människors arbetssituation som skall öka både arbetstillfredsställelse och konkurrenskraft. Med en möjlig svår recession framför oss - och den skall vi vara beredda på- och tuffa motåtgärder såsom t ex neddragning av personal, gäller det att hålla uppe kraften i T50-programmet.

Nu har jag pratat så mycket om Sverige att jag får i stort hoppa över Asien och Nordamerika. Låt mig bara konstatera att sammantaget har utvecklings- länderna samt Japan och Australien nästan 40 miljar- der SEK i omsättning med 40 000 anställda och här sker en mycket snabb expansion. l de tre nyligen industrialiserade länderna Korea, Taiwan och

ABB. i Norden

• Viktig hemmamarknad - 57 000 anställda (Sverige: 32 000. Norge: 10 000, Finland: 10 000.

Danmark: 5 000).

• Slörsta •nordiska företaget" -Årlig omsättning 9 miljarder USD, varav 3 miljarder USD på export

Nord- arnerika

Europa Airilla

A n

Sydameril<a Europa

U V

AustraHen. Nya Zeeland

Malaysia har vi gått från en till sju miljarder SEK på tre år. l t ex Sydkorea försöker vi nu bygga upp vår närvaro, dels på egen hand och dels med industriella partners. l jättelandet Indien är vi redan stora med 1 O 000 anställda och det börjar bli dags att gå på offensiven i Kina.

l Mellanöstern har vi naturligtvis trappat upp akti- viteten efter kriget. Normalt har vi där årliga affärer på 5-10 miljarder SEK, beroende på projekt. Sedan flera år har vi varit sysselsatta med att bygga upp en industriell bas i Saudi , Egypten och Turkiet. Krigs- slutet i Kuwait visade vilken oerhört stor strategisk fördel vi har av våra många hemländer. Vi tog våra första nödhjälpsorder från AB B-företag i USA och Storbritannien som var ledande i alliansen. Våra anställda i Saudi var redan första fredsveckan inne i Kuwait för att kartlägga skadorna på det elektriska distributionsnätet. Detta skedde medan en del kon- kurrenter fortfarande höll på att söka visum. Jag räknar dock med att normala leverantörsrelationer ganska snart återställs också i det tidigare krigs- området.

l Nordamerika handlar det om att under tre till fyra år lyfta från förlust till acceptabel lönsamhet. Det handlar om några 1 00 MUSD förbättring av resulta- ten . Förra året åkte USA snålskjuts på vinstökningar- na för ABB i Europa. l år gäller det att skörda de första frukterna av omstruktureringarna inom CE och att redovisa vinstlyft, som förhoppningsvis mer än uppväger de negativa effekterna av konjunkturned- gången. Jag kan glädja Er med att man är bra på väg, både inom kraft- och industrisektorn i Nord- amerika. Tillverkningsenheter har slagits ihop, kapital har minskats, antalet anställda har gått ner med 5 000 (-17 %). Bara kostnaderna för huvudkontoret har skurits ner med 48 MUSD. Vi behöver förresten inte längre det stora och pampiga huvudkontoret i Connecticut - det är till salu. Amerikanarna vill ha k lara och tydliga marschorder, men när de fått så- dana, då marscherar de också. Det handlar dock inte bara om nedskärningar och kostnadsminskningar. Vi förstärker forskningsresurserna i Nordamerika både inom t ex kraftöverföring, förbränningsteknik och processautomation. Vi har det i USA bredaste pro- duktprogrammet gentemot kraftverken, skogsindu- strin och den petrokemiska industrin. Givetvis arbetar vi också med att formera oss mer slagkraftigt på fäl- tet för att täcka kunderna, ge god service och erbjuda paketlösningar. Vi har redan en rad intressanta exempel på ökad konkurrenskraft genom vår bredd.

Sammanfattningsvis handlar den regionala stra-

tegin nu om att

-fullfölja omstruktureringen i Nordamerika, -konsolidera och fortsätta omstruktureringen '

Västeuropa, ..

-bygga de nya "hemländerna" i Osteuropa, samt -fortsätta en snabb tillväxt i Asien med uppbyggnad

av lokal verksamhet.

Beträffande framtiden ser vi recession på drygt hälften av våra marknader: Skandinavien, Stor- britannien, Nordamerika och Australien. Vi ser också en risk att den hittills starka utvecklingen i Central- europa, driven av Tyskland och återföreningen, kan dämpas under året. Redan i höstas kände vi av svik- tande orderingång på standardprodukter inom de svaga marknaderna. l år ha vi känt av nedgången också för investeringsvaror. lntrastrukturefterfrågan, såsom kraftverk, järnvägsutrustning och vissa miljö- utrustningar är fortsatt god.

Detta konjunkturförlopp är ingen överraskning och vi började förbereda oss tidigt. Likväl får vi räkna med resultatminskningar i utsatta länder, t ex Sverige och Finland, och inom utsatta affärsområden. Det gäller sedan att de stora omstruktureringarna i Nord- amerika och de fortsatta förändringarna i Västeuropa ger vinstlyft som inte bara uppväger utan helst mer än uppväger den negativa effekten av den svagare

Så till första kvartalet 1991. Då första kvartalet förra året var osedvanligt starkt innebär +2% ökning av orderingången och +4% ökning av faktureringen under första kvartalet i år en relativt hygglig start.

Med den konjunkturutveckling vi har, skall vi inte räkna med några påtagliga volymökningar under 1991. Resultatet för första kvartalet meddelar vi den 14 maj.

Tillåt mig slutligen, då detta är sista gången jag håller mitt bolagsstämmatal under Curt Nicelins ordförandeskap, att till ordförande säga några ord från ABBs ledning och från mig själv, utan att före- gripa senare avtackning.

Som säkert alla vet har Curt Nicelin arbetat inom ASEA-koncernen hela sitt yrkesverksamma liv, de senaste 30 åren som VD och Ordförande.

Jag har haft förmånen att samarbeta med Dig i drygt ett decennium- det finns andra i min omedel- bara omgivning som jobbat med Dig i både 20 och 30 år.

Jag skall inte kommentera Din livsgärning här- det har andra gjort och det kommer andra att göra.

Jag skall begränsa mig till att tacka för sådant som betytt mycket för mina 11 år i ASENABB och för min personliga utveckling. Det var ju inte alldeles själv- klart att det skulle gå så bra att komma utifrån som jag gjorde, utan elektroteknisk bakgrund till ingenjörs- täta och traditionsrika ASEA med den starke och legendariske Nicelin sittande i ordförandestolen. Att våga släppa loss nya krafter och pröva delvis nya färdriktningar, som Du gjorde på 80-talet, är en storhet som faktiskt inte är så vanlig bland fram-

konjunkturen. Det var i alla fall med den bedömning- en jag gjorde prognosen "minst lika bra resultat efter finansnetto 1991 som 1990".

På lång sikt räknar jag med att ABB skall uppvisa god resultattillväxt Detta grundar sig på att vi har en unik marknadsposition med våra många hemlände r och att vi genom vår globala storlek kan uppnå e ko- nomiska skalfördelar. Vi har förutsättningar att bibe- hålla och förstärka tekniskt ledarskap inom många områden. Vi upplever att vår organisation med de många tusen resultatenheterna är mycket slagkraftig.

Slutligen har vi en stor del av våra affärer inom pro- duktområden där vi väntar oss tillväxt: kraftinveste- ringar, som kommer tillbaka i många industriländer och där behoven är enorma i utvecklingsländerna, expansionen av spårburen trafik, miljösystem och industriautomation för att ge några exempel. Det finns också hotbilder. Internt måste vi undvika frag- mentering med alla våra bolag och v i måste i byggandet av stora anläggningar samarbeta effektivt över affärsområdesgränser och landgränse r. Här finns en del förbättringar att önska sig. Externt möter vi ökad konkurrens då de stora företagen inom vår bransch alltmer ser oss som huvudmotståndare.

Orderingång och fakturering januari - mars 1991

Beställningsingång: ca 7 700 MUSD, + 2%

(ca 47 miljarder SEK)

Fakturering: ca 6 300 MUSD, + 4%

gångsrika industrimän eller framgångsrika människor överhuvudtaget. Dina insatser inom produktion och rationalisering var på sin tid epokgörande och satte djupa spår, inte bara i gamla ASEA utan det blev också något som delvis fortplantat sig in i det nya ABB. Men jag vill ändå särskilt framhålla något annat -Din framtidsoptimism när det gäller teknikens möj- ligheter. Ditt sätt att leda teknisk utveckling har betytt mycket för min personliga utveckling.

Det är inte många styrelseordförande som kväl- len före styrelsemötet ägnar sig åt "brainstorming"

om nya koncept för nästa generation gasturbiner med ett gäng konstruktörer. Eller dagen efter styrel- semötet förmedlar ideer hur vikten på ett lokomotiv skulle kunna halveras. Höga mål för tekniklyft, nya angreppssätt, korta tider och en obändig optimism om att till synes oöverstigliga te kniska problem kan lösas- förmågan att överfö ra den e ntusiasmen till andra är en utomordentligt värdefull ledaregenskap.

Det handlar inte om att Curt Nicelin personligen gör

uppfinningarna, även om det säkert också förekom-

mer, utan det handlar om en mentalitet, att stimulera

andra att tänka i nya banor och att sätta tonen för hur

medarbetare ständigt skall sträva mot förbättringar.

Det handlar också om "hands on management", där kunskaper om det lilla är förutsättningen för att förstå det stora sammanhanget. När jag själv, inte minst under de senaste åren, konfronterats med byråkra- tier, väldiga avstånd mellan måttligt insatta höga chefer och verkligheten på konstruktionskontor och i verkstäder, har Din ledarstil varit ett värdefullt

föredöme att använda.

Från ABBs ledning och alla medarbetare vill vi tacka för Dina helhjärtade insatser, för alla krav Du ställt och allt det stöd Du givit företaget och mig personligen- kort sagt tack för vad Du har betytt för ASEA och ABB.

Ekonornie dr Peter Wallenberg

Ärade stämmodeltagare!

Den här platsen har ju blivit litet sliten idag men jag vill, utanför programmet, få tillfälle att säga någon- ting, eftersom vi har kommit in på ett område här genom den senaste stämmedeltagarens initiativ, så det är kanske lika bra att jag får säga vad jag vill nu.

Jag vill nämligen rikta några ord till Curt Nicolin.

Han har varit i ASEA, med ett kort avbrott, sedan 1945. Under den tiden har det väl inte gått någon här i salen förbi att hans insatser har nått långt utanför de företag som han verkat i. Han har varit en av de stora banbrytarna inom svensk industri sedan länge.

Hans specialiteter kanske till att börja med centrera- des mest på att konstruera maskiner. Hans speciali- teter har sedan dess vidgats enormt till att omfatta allting som har med produktionens ekonomi, fram- skjutande av de tekniska positionerna och som kro- nan på verket det största företagsförvärv, om jag tår använda det uttrycket, i svensk industriell historia - hans eget idebarn, sammanslagningen med BBC.

Jag är övertygad om att Curt kommer att bli en central gestalt i svensk teknisk-ekonomisk historie-

skrivning. Ingen har som han gjort sig bemärkt och gjort så mycket för svensk industris återuppväckan- de. Hans insatser för ASEA är mångomskrivna och mångomtalade och jag skall inte gå in på dem, jag vet att Ni alla uppskattar vad han har gjort för före- taget.

Som person har Curt alltid stått för rättvisa, hjälp- samhet, engagemang intill detaljerna om människor- na. Han är en nationell, jag skulle vilja kalla det ursvensk, person som samtidigt har utvecklat starka och djupa internationella kontakter. Genom hela hans verksamhet har gått en tråd som sitter djupt hos honom, nämligen den som kallas lojalitet. Han är lojal och har alltid varit det mot sitt land, mot sitt företag, mot sina medarbetare och mot oss som har haft förmånen att få arbeta tillsammans med honom.

Enligt mitt förmenand'e är Curt Nicelin en unik man i

Sverige och jag skulle vilja föreslå att stämman, även

om det egentligen inte är stämmans sak, väljer

honom till hedersordförande i ASEA.

r

En förkortad version av ASEAs styrelseordförande teknologie dr Curt Nicolins tal

På denna, som Kjell sade för en stund sedan, histo- riska dag, då ASEA delas i två viktiga bolag, skulle jag gärna vilja ge en överblick över ASEAs utveck- ling sedan krigsslutet 1945.

Jag vill påstå att fair play i alla riktningar har varit kännetecknande för den här koncernen långt före den epoken och även under hela denna. Jag skall ta ett enda litet exempel. När den första förfrågan kom på en stor anläggning med högspänd likström, byggd på tyristorteknik som vi tidigt hade utvecklat men även vissa konkurrenter kunde antas behärska, bestämde sig ASEAs styrelse under ledning av Marcus Wallenberg för att avstå från att konkurrera därför att det inte gick att kartlägga om vi skulle kun- na bryta mot den FN-bojkott som var förklarad mot Rhodesia. Caborabassa låg visserligen inte i Rhode- sia men det kunde tänkas komma förnödenheter därifrån och Caesars hustru får icke misstänkas- alltså avstod vi. Jag kan glädja stämman med att när det kom flera förfrågningar så hävdade vi oss väl och har numera cirka 70% världsmarknadsandel inom ABB.

ASEA har under större delen av sin existens och inte minst efter kriget kännetecknats av ett brett pro- duktprogram inom starkström. När jag var ny som VD gjorde jag en undersökning och konstaterade att inget företag i branschen hade vuxit sig stort och starkt genom att specialisera sig; följdaktligan förblev vi kvar vid ett brett produktprogram. ASEA var intill 1988 en liten spelare på världsmarknaden. Under efterkrigsepoken har vi i stort sett rankats som num- mer tio, elva eller tolv fram till 1988 och därefter är vi i världsmarknadsligan nummer ett och för mig har det upplevts som ett nytt, stort ansvar. Inte det avgö- rande att vara störst men är man störst, då skall man vara bäst. Vi har mycket länge haft stora marknads- andelar, specialiteter på vissa områden, även när vi inte var så stora. Högspänd likström var vi pionjärer på. Faskompensering i kraftöverföringssystem har varit en sådan sak. Robotar likaså. Men också många andra produkter som jag inte skall tynga framställningen med.

Ser man på sammansättningen som koncernen har haft vid tre olika tillfällen, 1945, 1960 och 1980 kan man konstatera att under åttiotalet har det gått undan och fram till1987 när vi gjorde sammanslag- ningen blev Strömbergs i Finland, Norsk Elektrisk Bureau i Norge och Fläkt majoritetsbolag, vilket de inte hade varit sedan 1956 och vi växte kraftigt på den grunden. Exporten gick ned under kriget- inte

helt överraskande - men har sedan vuxit kontinuer- ligt hela tiden. När vi ser på koncernsiffrorna har vi på åttiotalet fått en extra kick uppåt och är numera, -och faktiskt även redan innan sammanslagni ngen- höggradigt internatione lla. Det är särskilt en sak jag skulle vilja be Er notera i dessa tider när det talas så mycket om att svensk industri flyttar ur Sverige. Vi har vuxit mycket men vi har faktiskt vuxit även i Sverige under den här epoken.

1945 hade vi tillverkning i tre länder och det var inte fler 1960, sedan har det ökat fram till 1980 och, som jag nämnde nyss, ökat med stora bidrag under åttiotalet. Genom de ökningar som skedde under åttiotalets första år blev en sextioårig ambition i ASEA en verklighet, nämligen att Norden skulle bli vår hemmamarknad. Det upphörde visserligen när vi bildade ABB därför att då fick vi många hemma- marknader men vi hade haft delägande i oli ka volym och på olika sätt och varit ut och in flera gånger i Strömbergs t ex under de sextio åren.

Ragnar Liljeblad var den som redan på fyrtiotalet tog upp att ASEA skulle ägna sig åt kärnkraft. Han gjorde också på fyrtio talet prognoser att världen skul- le få brist på olja på sjuttiotalet. Det blev ju så men kanske inte på de grunde r han trodde. Han var myc- ket pådrivande och 1954 beslöt styrelsen att ASEA skulle ägna sig åt utveckling av kärnkraft och 1965 var man mogen för den första beställningen, Oskars- hamn. Den stora striden den gången stod om vi skul- le ta en licens från General Electric- det ville de fles- ta av våra egna och det ville våra kunder- men vi gjorde det inte och därmed fick vi en fri oberoende ställning på området och den har sedermera förkov- rats, i fjol genom förvärvet av Gombustian Engine- ering, som också gör kärn kraftsreaktorer. De gör tryckvattenreaktorer och ASEA-traditionen 'Var kokar- reaktorer.

Combu~tion

Engineering har idag två aktiva order och bearbeta r flera i Korea.

Uno Lamm var skaparen av högspänd likström och den första installationen ägde rum 1954 mellan fastlandet och Gotland.

ASEA har länge varit mycket framstående inom

området faskompense ring och kondensatorer. På

senare år har man också in fört tyristorer. Ett viktigt

utvecklingssteg var att man i Bergslagen gjorde en

installation för att skydda nätet från de störningar

som ljusbågsugnarna beredde och då hade man

brytare för att koppla in och ur batterierna med

kondensatorer. Numera har man tyristorer och vi

var mycket tidigt ute i båda leden.

Vi är nu framme vid den gasturbin som var en utveckling av flygmotorn GLAN när den installerades 1960 och den levereras fortfarande i nya versioner.

Utveckling pågår av keramiska turbinhjul och vi hör- de Percy Barnevik tala om den senaste landvinning- en på gasturbinområdet, nämligen PFBC, där vi kan elda kol under tryck. Han visade också bilder på det så jag skall inte upprepa.

En av de viktiga utvecklingarna under de senaste trettio åren har varit halvledare. Vi köpte en licens på tyristorer från General Electric 1959 och hade den till 1969. Sedan dess har vi bedrivit utveckling och fått en mycket framstående position på marknaden ifråga om tyristorer, både för högspänd likström men också för en mängd andra tillämpningar. Vi hade en mycket progressiv inställning gentemot kundkretsen när det gällde introduktion av tyristorer under hela sextiota- let. Vi erbjöd alltid med favorisering tyristorlösningar framför de äldre teknologisrna och på det sättet fick vi snabbt fotfäste i tyristortillämpningarna.

Tyristorlokomotivet var hemligheten med att vi skulle kunna nå marknader utanför Sverige. Vi har ju nämligen ett sexton och två tredjedelssystem vid till- förseln av kraft på våra järnvägar, våra elektrifierade järnvägar. l och för sig ett bra system men det är väldigt få andra som har det. Vår utrustning passade inte. Men i och med att vi fick tyristorreglering kunde vi serva vilken typ av strömtillförsal som helst och vi fick en mängd internationella framgångar.

Elektronikkortet blev med tiden en allt viktigare del i vår tillverkning att syssla med elektronik.

En annan tillämpning av tyristorerna var när vi gjorde robotar. Jag skall be att få återkomma till det.

Vi började också göra integrerade kretsar i Hafo i Stockholm. De var s k custom made och när vi i bör- jan på sjuttiotalet gjorde det var det inte så många som ägnade sig åt det men det har sedan blivit gans- ka så vanligt som en rationelllösning i och med att marknaden växer. Det ser nästan ut som en husfa- sad men dimensionen är ungefär 5 x 5 mm så det är ganska fina detaljer i verkligheten.

Här är vi då framme vid robotarna. Våra robotar har så småningom kommit att bli världsledande, hu- vudsakligen genom genetisk tillväxt och i mindre grad med förvärv men även några förvärv har varit väsentliga på vägen.

Liander och Lundblad var männen som förverk- ligade ideerna om att göra diamanter. 1953, först i världen, gjorde vi diamanter. Visserligen höll vi tyst med det och därför kom GE att vara den som först kom ut och talade om att de hade gjort industridia- manter men vi har tagit reda på att vi faktiskt var före.

Vi satte sedan igång med tillverkning i Robertsfors, den ligger där fortfarande fastän vi inte längre äger den. Den här utvecklingen, som hade som ide- skapare von Platen, en av dem som hittade på det berömda kylskåpet, kom sig av att vi utvecklade väl- digt förnämliga pressar som kallas för Quintus-pres- sar. De har fått en stor industriell betydelse i stålindu- strin och vi har haft stor glädje av dem.

Låt mig säga som en avslutning på den här snabb-showen om teknisk utveckling, som bara om- fattar några få av de saker vi sysslat med, att det inte är ovanligt att det tar mellan tio och tjugo år från det man börjar en teknisk utveckling till det blir en kom- mersiell tillämpning. Om jag skall ta ett exempel ur högen, eller två, kan jag ta högspänd likström som vi höll på med i tjugo år innan den första installationen kom till och det var nästan fallet också när det gäller

PFBC, den här gasturbinen som bränner kol, och många goda pengar har använts på vägen men vi har starka förhoppningar att de skall komma igen.

Vi har i ASEA, och som vi hört Percy Barnevik vältaligt beskriva vad som nu gäller ABB och som haft begynnelse i moderbolagen eller ursprungsbo- lagen, varit mycket upptagna av miljö och miljövård.

Självklart har vi aldrig motsvarat de krav som till var tid kan ställas. Det går alltid fortare att ställa kraven än att uppfylla dem men ambitionen har mycket länge funnits där. Jag kommer ihåg den gå ngen det blev klart att asbest är farligt, då hade vi ett samman- träde i direktionen och bestämde på en gång att v i skulle avskaff a all asbest i vår verksamhet och det gjorde vi ganska så snabbt därefter.

Det berördes tidigare av någon här på stämman vikten av utbildning av de anställda. Jag tror att ASEA under många decennier har haft en mycket omfattande sådan verksamhet och jag kommer ihåg från min ve rksamhet att vi tog reda på att vi i moder- bolaget ASEA på den tiden hade 5.000 människor om året som gick igenom någon sorts utbildning internt inom företaget. Den siffran är förvisso högre nuförtiden.

Nu skulle vi komma till slut och då blev det så här, det blev ABB och Ni har hört så mycket fint be- skrivet om ABB så jag skall inte ta upp tiden med det.

Vi har idag fattat ett beslut som vi tror att riksdagen kommer att vaJsigna om en delning av ASEA i två.

Jag är övertygad om att Ni som aktieägare därmed blir ägare till två förnämliga bolag där ledningarna i de olika bolagen kommer att vara mycket övertygade om att de kan och skall göra prestationer som Ni kommer att uppskatta, som vårt land kommer att uppskatta och som våra kunder, inte minst, kommer att uppskatta. Vi kommer i våra företag att göra, det är på gång idag, en stor satsning med inriktni ng på hög kvalitet och miljövänlig het.

Låt mig här avslutningsvis nämna att den som

(I satte in 1.000 kronor på att köpa ASEA-aktier 1961

.1

har idag i fast penningvärde, 1961 års penningvärde,

l ' ungefär 9.000 kronor i aktier plus behållna utde .ln . ing-.

ar, alltså en niodubbling. Det innebär

ungefär.~

årlig kumulativ real ränta. Under den här tiden är det bara under åttiotalet som vi i vårt samhälle haft hög realränta, ungefär 6 %, under större delen av tiden har den legat mellan 1 och 2 % och ibland till och med varit negativ.

Jag sku lle vilja ta de här uppgifterna som ut- gångspunkt för att tillsammans med de bilder jag visat framhålla att den verksamhet s om ASEA och ABB bedriver präglas av långsiktighet och det kom- mer även att känneteckna det nya lncentive. Den präglas av tilltro till nyskapandels värde, till kunska- pernas betydelse, till teknikens betydelse och som jag har framhållit, ny teknik tar lång tid men den kom- mer. Låt mig bara säga att under mina år i ASEA är det bara ett v äsentligt tekniskt projekt som jag ned- lagt utan att förverkliga de huvudsakliga målen och det var när vi skulle göra bränsleceller. Vi delade det misslyckandet med alla våra konkurrenter på sextio- talet.

Mot den här bakgrunden så vill jag alltså säga att när man skall köpa aktier i ASEA e ller i lncentive skall man kanske inte vara alltför upptagen av de dagliga noteringarna utan tänka långsiktigt för det gör bolagen av tvång och fri vilja samtidigt.

Jag vill varmt tacka för de många år som jag har haft glädjen och den mycket sto ra tillfredsställelsen

l

att verka inom ASEA i en rad olika kapaciteter. Det har alltid varit lika stimulerande, alltid funnits spän- nande saker att syssla med och det har alltid funnits mål som har varit bjudande men inte alltid varit lätta att nå.

Jag måste också få tacka Percy för de mycket hjärtliga och vänliga ord som Du riktat till mig och jag fäste mig vid att Du framhöll att det inte bara var å Dina vägnar utan även å dina kollegors i ledningen för ABB vägnar. Jag vill gärna säga att det har varit en enastående förnämlig upplevelse för mig att få vara med om tillblivelsen av ABB. Det var så att Marcus Wallenberg och jag i slutet av sextiotalet var överens om att Brown Boveri var det företag som vi skulle arbeta ihop med för att hävda oss bättre mot de stora drakarna. Vi inbjöd dem till Sverige, vi hade överläggningar om ingående samarbete- inte om fusion, det var alltför mycket att tala om på en gång- men vi inbjöd dem att göra kärnkraften tillsammans med oss och en massa andra saker. Situationen var dock inte mogen. Det resulterade i ett samarbete om tyristorer och en licens till Stal på stora turbiner, det var allt det blev den gången. Men ambitionen och slutsatserna fanns kvar hela tiden. När öppningen kom l mars 1987 då var det bråttom och den 1 O

augusti beslöt styrelserna i de båda bolagen att det skulle bli verklighet. Tack, Percy, för Dina mycket fina ord, jag satte stort värde på dem.

Jag tackar Peter Wallenberg, jag är ju helt på det klara med att jag alls inte motsvarar de utomordent- ligt vänliga och berömmande ord som Du p resenterar till mig men om så bara en bråkdel är motiverad, är det tillräckligt för att fylla mig med tacksamhet. Jag vill också säga att samarbetet med Dig har varit utomordentligt stimulerande, både i detta företag och på en del andra ställen. Jag är glad att vi får fortsätta och jag finner inte bara att jag får stöd utan att jag får också väldigt många goda ideer av Dig samt stimu- lans till att hitta nya vägar ur bekymmersamma situa- tioner eller upptäcka nya potentialer i framtiden. Du skall ha ett hjärtligt tack. Det är väl så att det är sådant samarbete som har ett värde som kanske överstiger målets värde, med andra ord, att resan är i hög grad målet.

Jag blev överväldigad när en av aktieägarna föreslog att jag skulle bli hedersordförande. Jag är tacksam för att Pirre tog upp tanken. Jag är djupt rörd över stämmans mest välljudande beslut idag.

Tack skall Ni ha.

Massbrev' ..

Huvudkontor Hamngatan 2, Slackholm Postadress

Telefon Telefax Telex

Box7373

103 91 stockhalm 08-613 65 00 08-61128 30

17236 ASEA GR

Produktion: ReklamCentar, Västerås