Arsredovisning o
j
SKANSKA
Innehåll
Koncernen i sammandrag Verkställande direktören
... . ...
Förvaltningsberättelse ... , ...•... ... Koncernresultaträkning .... _____ .. _ . . Koncernbalansräkning ... ... ....•.. Kommentarer till koncernredovisningen Personal ... ... . . . ••.
Finansieringsanalyser ... . Moderbolagets resultaträkning ... . Moderbolagets balansräkning _ _ _ . . . . . . . . Specifikation av moderbolagets innehav av
aktier och andelar ... . Kommentarer till moderbolagets redovisning Vinstdisposition . . . . . . . ...
Revisionsberättelse ______ . . . . ...•.•...
Koncernen, fem år i sammandrag . . . • . • Skanska-aktien ...•.
Koncernens förvaltningsfastigheter ... . Några större koncernbolag. . . • • . . . Styrelse. Revisorer. Företagsledning
Förvaltnings-, avdelnings- och lokalkontor
sid
3 4 6
13 14 16 19 20 21 22
24
26 27 27 28 29
3032 40
42
Ordinarie bolagsstämma
Ordinarie bolagsstämma i Skanska AB hålles ortsdagen den 4 juni 1986 kl15.00 i Malmö Börshus (nya börssalen), Skeppsbron 2, Malmö.
Anmälan till bolagsstämman
Anmälan om deltagande i stämman kan ske D per post till Skanska AB, Juristexpeditionen,
182 25 Danderyd
D per telefon 08-753 86 01 (direktnummer till Juristexp) Vid anmälan bör aktieägaren uppge
D namn
D personnummer (registreringsnummer) D adress och telefonnummer
D registrerat aktieinnehav
Aktieägare som vill delta i stämman måste ha anmält detta till bolaget senast fredagen den 30 maj 1986 kl12.00, då anmälningstiden utgår.
Rätt att delta i bolagsstämman
Rätt att delta i stämman har den aktieägare som
D dels är registrerad i den utskrift av aktieboken som görs per den 23 maj 1986; aktieägare, som låtit förvaltar- registrera sina aktier, måste således senast den 23 maj 1986 tillfälligt ha registrerat aktierna i eget namn för att äga rätt att delta i stämman,
D dels anmäler sin avsikt att delta i bolagsstämman till Skanska senast kl 12.00 fredagen den 30 maj 1986.
Ärenden på bolagsstämman
D Ärenden som enligt bolagsordningen skall förekomma på ordinarie bolagsstämma, däribland framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse, koncernredo- visning och koncernrevisionsberättelse, beslut om fast- ställelse av resultat- och balansräkningar och om dispo-, sitioner beträffande vinst samt fastställelse av avstäm-' ningsdag för utdelning, beslut om ansvarsfrihet åt sty- relseledamöterna och verkställande direktören, val av styrelse och revisorer samt beslut om arvode åt dessa.
D Styrelsens förslag om ändring av bolagsordningens§ 2,
enligt föjande: (
Nuvarande lydelse
§2
Föremålet för bolagets verksam- het är att utföra byggnads- och anläggningsarbeten, att tillverka och försälja byggnadsmaterialier, att bedriva industriell verksam- het inom energiområdet samt driva annan med nu nämnda verksamheter förenlig rörelse.
Utbetalning av utdelning
Föreslagen lydelse
§2
Bolaget skall - direkt eller ge- nom dotterbolag - bedriva verk- samhet företrädesvis inom affärs- områdena byggande, byggnads- material, energi, fastigheter och finans (dock ej verksamhet som stadgas i lagarna om bankrörelse
och kreditaktiebolag) samt driva
annan med nu nämnda verksam·
heter förenlig rörelse.
Styrelsen och verkställande direktören har som avstäm- ningsdag för rätt till utdelning föreslagit måndagen den 9 juni 1986. Om bolagsstämman beslutar i enlighet med detta förslag, beräknas utdelningen komma att utsändas från Värdepapperscentralen VPC AB måndagen den 16 juni 1986.
Koncernen i sammandrag
(i miljoner kronor)
1985 1984
Omsättning .. .... . ... . . . . . . . .. . . . . .. . . . .. . . . 14.957 14.765 varav utiandsbyggande . . .... . .... .. . ... . 2.254 3.248
o/o
15 22
Resultat före bokslutsdispositioner och skatt ... .... . 811 919 varav entreprenader m m ... ... . 52 191 fastighetsförvaltning ... ... ... . .. . . 230 224 försäljning av förvaltningsfastigheter . .. . . . 54 25 finansförvaltning ... ... . . .. . . . 478 454 extraordinära intäkter och kostnader . ... . . -3 25 Omsättningsfastigheter (bokfört värde) . . . . .. ... .. . 3.781 3.220 Balansomslutning . .. .. ... .... ... . ... .... .. . ... . 17.638 16 .991
Utdelning per aktie . . . .. . . .... . . ... kr 2:50 2:00 Vinst per aktie .... ... kr 6:00 7:50
c Vinst per aktie efter extraordinära poster ... kr R .. anta 1 1tet pa eget aptta ... b 'l'
0k . l . ... .. .... . ....
Of ;o5:95 7:70 9,5 13,1 Räntabilitet på sysselsatt kapital . . . . . .. . . . . . . . . .
0/o 17,3 18,9 soliditet ... ... . .. . . .. .. . . . ... . ... . . . ..
0/o 23,0 22,5
Antal anställda i Sverige .. . . . .. .. . . . . . . . . . . . .. .. . . 20.733 19.580 i utlandet . .. . . . . .. . . .. . . . . . ... . . 7.501 9.856 totalt ... . . . ... . ... . . .. . . 28.234 29.436
Definitioner av nyckeltal se sid. 16
Verkställande direktören
1985 har i mångt och mycket varit ett mellanår. Vi har mött en allt kärvare marknad både i Sverige och utom- lands, vilket återspeglas i årets re- sultat inom entreprenadverksam- heten.
Den svenska marknaden känne- tecknas av stora regionala skillnader och en fortsatt övergång från ny- byggnad till reparation och om- byggnad. Den totala byggmarkna- den är visserligen oförändrad i vo- lym men den traditionella entrepre- nadverksamheten har minskat. Den framtida entreprenadmarknadens storlek är i första hand beroende av hur den svenska ekonomin utveck- las. Ty även om byggandet är starkt politiskt styrt, begränsas politiker- nas handlingsfrihet av ekonomiska realiteter. Det kan dock konstateras att bostadsbyggandet nu har en så låg nivå att man på många orter bör- jar efterfråga nya bostäder. Dess- utom har det hinder för en viss vo- lymökning av bostadsbyggandet, som legat i bestämmelser inom det statliga lånesystemet, delvis undan- röjts.
Den internationella byggmarkna- den visar en fortsatt tillbakagång och en tilltagande protektionism.
Det saknas visserligen inte projekt men de riktigt stora uppdragen lyser med sin frånvaro. U-länderna har betalningssvårigheter och Opec- länderna är störda av dagens osäkra
utveckling på oljemarknaden.
Våra utländska konkurrenter har nästan alla en svag hemmamarknad, som de söker kompensera sig för på den internationella projektmarkna- den. Konkurrensen är hård. Man överbjuder varandra med fördelak- tiga finansieringar och låga priser.
Därvidlag har den svenska bygg- nadsindustrin svårt att hävda sig ef- tersom de svenska finansieringsvill- koren i allmänhet är sämre än våra konkurrentländers. I fråga om vissa projekttyper såsom underjordiska vattenkraftverk och totalentreprena- der på hotell, sjukhus etc är vi dock alltjämt konkurrenskraftiga.
Sammanfattningsvis kan konsta- teras att den traditionella entrepre- nadmarknaden de närmaste åren både i Sverige och internationellt torde få en svag utveckling. Bolagets resurser måste därför anpassas till dessa förhållanden.
Det finns dock möjligheter att fin- na nya verksamhetsområden. Ut- vecklingen mot bredare åtaganden i entreprenader, s k totalentreprena- der, är t ex något som passar vårt företag väl. Vi har den kompetens som dessa kräver. Det förutsätter goda kundkontakter och att projek- ten fångas upp tidigt. För beställa- ren innebär totalentreprenaden ett förenklat förfarande med en ensam huvudansvarig.
Mot denna bakgrund är det svårt att förstå att industriella beställare i Sverige stundom går vid sidan av byggnadsindustrin och engagerar byggledningsföretag. Dessa styck~
sönder entreprenaderna och tror sig därigenom göra besparingar för att täcka de arvoden de själva debiterar.
Den samlade byggprocessen ledd av en erfaren entreprenör ger alltid de lägsta kostnaderna och en entydig ansvarsbild. För alla upphandlare borde det vara uppenbart att ett an- svarsfullt entreprenadföretag inte önskar annat än att direkt ge kun- den så vittomfattande tjänster som möjligt. Denne får därigenom till- gång till företagets vidsträckta kun- nande i allt från projektering till för- valtning.
Ett annat verksamhetsområde där det finns möjligheter för entrepre- nörer att erbjuda sina tjänster är överförandet av arbeten inom olika servicesektorer i kommunal eller statlig regi till enskilda entreprena- der. Inte bara i Sverige utan i hela västvärlden diskuteras nu detta.
För framgång på den internatio- nella marknaden är det en lösning tttt utveckla kontakter med lokala Jmlag som bevakar marknaden och vid tillfälle samarbetar med oss. De lokalt verksamma har en god kun- skap om kostnadsläge och möjlighe- ter i landet, som det är praktiskt ta- - ~et omöjligt att få med Sverige som -·'bas. Vi har redan i begränsad om-
fattning slagit in på den vägen och med rätt valda länder bör den kunna vara ett gott framtida alternativ.
Skanska har under 1985 gått in som minoritetsdelägare i ett mindre byggbolag i Hongkong, Pollard Construction Co Ltd. Dess grundare och chef har Skanska haft kontakt med sedan 1972, då Sentab byggde vattenförsörjningstunnlar i Hong- kong. Vi har köpt in oss i företaget för att lättare kunna komma tillbaka på Hongkong-marknaden, där fram- tida stora anläggningsarbeten kan bli intressanta.
Skanska har vidare 1985 åtagit sig -,organisation och skötsel av ett ny-
_,bildat jemenitiskt byggbolag och samtidigt gått in som delägare i mindre omfattning. Det har gett oss ett fotfäste i landet. Avsikten är att Skanska skall ingå som joint ventu- . -.:e-partner i dess större projekt.
--Byggmarknaden i Yemen bedöms av Världsbanken få en god utveck- ling.
Faundatian - vårt kanadensiska intresse bolag - samarbetar med Skanska i olika projekt. Ett exempel på detta är att en bobsleighbana i Calgary byggs i samarbete med Skanskas dotterbolag Stabilator.
Karl Koch- vårt intressebolag in- om stålbyggnadssektorn i New York- området - har utvecklats mycket positivt. Uppdragen har främst varit reparation och ombyggnad av stål- broar i östra USA. Denna marknad är starkt växande på grund av efter- satt underhåll.
Skanska har under lång tid varit en av Sveriges största enskilda fas- tighetsägare. Vi bygger nu ut vårt fastighetsbestånd ytterligare, främst inom storstockholmsområdet men även på andra orter. Behovet av lo- kaler är fortfarande stort inom vissa centralorter. Utbyggnaden ger sys- selsättning och erfarenheter som är till gagn för oss både som byggare och som fastighetsägare. Framför allt är det dock en satsning på fram- tida avkastning. Fastighetsbestån- det växer nu så att finansierings- och förvaltningsfrågorna får ägnas ökad uppmärksamhet.
Också utomlands fortsätter vi att omsätta vårt samlade fastighetskun- nande från den svenska marknaden i en del projekt. Nya sådana har startats i USA och Österrike. I Wien vid Donaus strand skall ett nytt ho- tell uppföras av Skanska som även skall äga det, medan Seandie skall inreda och driva det. Hotellet beräk- nas kunna öppnas i slutet av 1987 .
Trots fortsatta aktieköp under 1985 är vår likviditet alltjämt god.
Våra tunga aktieinnehav har utveck- lats positivt, främst genom Sandviks och SKF:s kursuppgångar. Börsen kan dock vara nyckfull, så man skall inte dra alltför stora växlar på nuva- rande situation.
Det är viktigt att ett företag som Skanska förändras och utvecklas.
Annars kommer det i otakt med ti- den. Under hösten har också en rad organisationsförändringar vidtagits.
Alltjämt gäller dock att de traditio- nella avdelningarna, Hus, Väg och Anläggning, måste ha stark lokal förankring men samtidigt ge utrym- me för våra spedalavdelningar på marknaden. På samma gång som vi eftersträvar närhet till kunden, mås- te vår egen organisation anpassas till våra medarbetare. ·
Skanska har länge varit ett fram- gångsrikt företag och hävdat sig väl inom svensk industri. Det beror inte på en överlägsen organisation utan på människorna inom organisatio- nen. Många medarbetare identifie- rar sig med företaget och är helhjär- tat engagerade i sina arbetsuppgif- ter.
När alla delar av företaget präglas av arbetslust, lönsamhetstänkande och vilja att ta ansvar, då blir vi framgångsrika. Så har det varit i gången tid, och varför skulle det inte kunna fortsätta så framöver. Min övertygelse är att så kommer att vara fallet även om marknaden är svår just nu.
Förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direktö- ren för Skanska Aktie bolag får här- med avge berättelse över bolagets verksamhet under 1985.
Konjunkturen
Sveriges ekonomi präglades under
~.985 av en sjunkande tillväxttakt.
Okningen av bruttonationalproduk- ten stannade vid cirka 2%, vilket dock var bättre än vad de flesta prognoser förutsett. Importen växte kraftigt, vilket bidrog till en försäm- rad bytesbalans. Budgetunderskot- tet minskade, bl a till följd av större inkomstförstärkningar än beräknat.
Inflationen blev den lägsta på åtskilliga år, även om det mål som fastlagts i finansplanen inte upp- nåddes. Räknat från december till december steg konsumentprisindex med 5,5%. I likhet med tidigare år var denna inflationstakt klart högre än motsvarande utveckling i flertalet andra industriländer.
För femte året i följd minskade nybyggandet i Sverige. Nedgången i volym blev drygt 2%. Antalet igångsatta lägenheter sjönk med 18% till 26.800. Detta skall ses mot bakgrunden av att 1984 års igång- sättning var den dittills lägsta under hela efterkrigstiden. Industriinves- teringarna var ett av de få områden som visade tillväxt. Medräknas Rot- sektorn (reparation, ombyggnad, tillbyggnad), ökade det totala byg-
gandet något.
Oron på oljemarknaden påverka- de negativt det byggande som sked- de utomlands genom internationell anbudskonkurrens. Antalet konkur- rerande entreprenörer ökade, främst till följd av att byggnadsinvestering- arna· minskade på många hemma- marknader. Utvecklingsländernas betalningsproblem. växte i omfatt- ning.
De svenska räntorna var under året föremål för många och hastiga förändringar. I särskilt hög grad gällde detta de räntor som noterades på penningmarknaden. Diskontot var föremål för endast två föränd- ringar: en höjning med 2% i maj och en sänkning med l% i juli. Diskon- tots betydelse för räntebildningen på marknaden minskade. Räntesat- sen för prioriterade obligationslån varierade under året mellan 11 och 12%.
Koncernen
Fakturering och resultat
Koncernens fakturering (inklusive hyresintäkter) under 1985 uppgick till14.957 Mkr (f å 14.765). Ökningen blev således i löpande priser endast 1,3%. Orsaken härtill var framför allt en vikande sysselsättning på ut- landsmarknaden. Faktureringen på den svenska marknaden steg med
drygt 10% till 12.703 Mkr (11.517).
Utiandsfaktureringen sjönk däremot med nästan 31% till 2.254 Mkr (3.248). I de angivna värdena ingår andelar i sådan byggnadsverksam- het som utförts tillsammans med andra byggnadsföretag.
Årets resultatavräknade arbeten uppgick till 12.470 Mkr (11.774), vil- ket var ett väsentligt lägre belopp än som förutsågs vid avlämnandet av delårsrapporten. 1985 års koncern_(
vinst före bokslutsdispositioner och skatt stannade därför vid 811 Mkr (919). Faktureringen på de resultat- avräknade arbetena uppgick . till 89% (84) av den under året utförd<l(
faktureringen, vilket innebär en viss konsolidering. I likhet med tidigare år har nämligen årets administra- tionskostnader för byggnadsverk- samheten belastat resultaträkning- en. Det sammantagna utfallet av den svenska och den utländska entre- prenadverksamheten måste emeller- tid betecknas som otillfredsställande lågt. Den främsta orsaken härtill var erforderliga reserveringar i samband med några utiandsarbeten samt för- luster inom ett par nya verksamhets- områden.
Resultatet av fastighetsförvaltning och finansnetto - som båda förbätt- rades i jämförelse med 1984 - kom- menteras på sid 9 resp sid 11. För- säljning av förvaltningsfastigheter medförde en bokföringsmässig
Omsättning Koncernen: Resultat före
bokslutsdispositioner och skatt
Mkr15 000
12 500
10 000
7 500
s
0002 500
r - -
-
- -
-
t--r-
;...---
- 'r - -F= ~
r-
-l==
r - -
l
%
n
~ ~ ~ ~ ~ ~ M $D
ModerbolagetD
Koncernen-Fast pennningvärde koncernen (1976 års pnser)
Mkr 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200
.---
r -
i
j
1,..---,
!
. l
t ' j_ ' ll!
l ! lr- :--1,---:
l li- l
''
I l
l !vinst om 54 Mkr (25).
Som extraordinär kostnad redovi- sas en förlust om 3 Mkr (+25), upp- kommen vid försäljning av aktier som bokförts som anläggningstill- gångar.
Den synliga räntabiliteten på sys- selsatt kapital fö~~ skatt sjönk 1985 till 17,3% (18,9). Aven räntabiliteten på eget kapital efter full skatt blev lägre än föregående år; 9,5% (13,1). I 1.984 års vinst ingick dels lågt be-
skattade vinster i utlandet, dels rea- lisationsvinster från aktieförsälj- ningar, vilka reducerade skattekost- naden. På grund av att motsvarande poster saknades i årets bokslut blev skattebelastningen relativt hög.
Vid beräkningen av räntabilitets- måtten har hänsyn inte tagits till den värdestegring som under året uppkommit på koncernens innehav av aktier, förvaltningsfastigheter och skogsfastigheter. Däremot har givetvis årets investeringar i bl a ak- tier och fastigheter - vilka behand- las på annan plats - kraftigt min- skat den synliga räntabiliteten.
Skillnaden mellan utdelningarna från årets förvärv av börsaktier och en alternativ ränteavkastning upp- går nämligen till drygt 100 Mkr.
Personal
Sysselsättningsläget inom bran- schen förbättrades något under 1985. Totalt för hela landet uppgick
andelen arbetslösa byggnadsarbeta- re i medeltal till 6,3% (8,1). Liksom tidigare förelåg stora regionala skill- nader. Den lägsta arbetslösheten re- gistrerades i Stockholms län, cirka 2%, medan exempelvis Koppar- bergs och Jämtlands län redovisade årsgenomsnitt överstigande 14%.
Antalet byggnadsarbetare i Sverige beräknas ha minskat med cirka 800 personer under året.
Antalet anställda inom koncernen minskade under året med 1.200 per- soner. Utiandsverksamheten visade en kraftig nedgång, eller med cirka 2.350 personer. I Sverige ökade så- lunda antalet anställda med cirka 1.150 personer, av 'vilka drygt 200 var månadsavlönade. Antalet an- ställda och utbetalda löner redovisas närmare på sid 19.
Investeringar
KoncernbolagUnder året tillfördes koncernen någ- ra rörelsedrivande bol~_g. Det största köpet avsåg aktier i Ormo Skogar AB, ett bolag vars huvudsakliga till- gång är skogsmark i sydöstra Små- land. Vidare förvärvades resterande 50% av aktierna i AB Tryckrör. Bola- gets rörtillverkning i Limhamn har numera upphört och delvis över- förts till annan fabrik inom koncer- nen. Ett tredje förvärv avsåg aktier- na i Saxtorps Trading AB, ett rna- skinhandlande företag i Skåne.
Omsättningsfastigheter
Fastigheter för egen förvaltning fär- digställdes under året för 381 Mkr (250). Huvuddelen bestod av bygg- nader för kommersiella ändamål, bl a belägna i Haninge, Lund, Solna och Västerås. Några objekt - exem- pelvis i Eskilstuna, Halmstad, To- melilla och Varberg- innehöll såväl bostäder som lokaler för butiks- och kontorsändarnåt På några orter i Skåne färdigställdes flerbostadshus, bl a i Hässleholm, Malmö och Ystad.
Vidare tillfördes koncernen genom köp förvaltningsfastigheter för 74 Mkr.
Objekt med en beräknad produk- tionskostnad av nästan 1.000 Mkr, avsedda att tillföras koncernens be- stånd av förvaltningsfastigheter, på- börjades under året. Huvuddelen av dessa objekt är belägna i Storstock- holmsområdet. På utlandsmarkna- den märktes en större kontorsbygg- nad i Atlanta, USA. Det i fjolårets förvaltningsberättelse omnämnda hotellprojektet i Koblenz, Västtysk- land kommer att färdigställas under hösten 1986. Vidare har projekte- ringsarbete påbörjats för ett hotell i Wien med beräknad byggstart i au- gusti 1986.
Förvaltningsfastigheter har för- sålts för 79 Mkr (44). Därutöver träf- fades i något fall avtal om försälj- ning, där alla villkor för avtalets full- följande inte uppfylldes förrän un-
Koncernen: Utlandsomsattning Koncernen: Soliditet
Mkr 3 500 - - - . . . , , - - : " ; - - 22% r - - 3 000
~~ r---
27% ~ 22%
-
~
~%
2 500 2000
1500 --f-
~ l
14°4 :=;:,
i
-r-1000 500
o/o 25 - - - -
_ r - -r - -
20 ·-f-
-
-
- - , - - r - -r - -
15
10
-
f--s
der början av 1986. Innehavet av rå- mark och saneringsfastigheter öka- de även om en del markområden försåldes i samband med att färdig- ställd bebyggelse avyttrades.
Bokförda värdet av koncernens omsättningsfastigheter uppgick vid årets slut till 3.781 Mkr (3.220). Där- av svarade förvaltningsfastigheter för 2.924 Mkr (2.577), råmark och sa- neringsfastigheter för 590 Mkr (453) och förvaltningsfastigheter under uppförande för 267 Mkr (190).
Aktier och andelar
Koncernen genomförde under året betydande köp av aktier och ande- lar, vilka bokfördes som anlägg- ningstillgångar. Sammanlagt förvär- vades sådana aktier för 1.116 Mkr (614). Förvärven motiverades främst av en förväntan om långsiktig vär- detillväxt Genom nyemissioner tecknades dessutom aktier för l Mkr (18). Aktier med ett bokfört värde av 22 Mkr (67) försåldes.
Årets förvärv dominerades av ak- tier i två företag, AB Custos och Fas- tighets AB Stockholms Badhus. Det förstnämnda köpet, som skedde i februari 1985, kommenterades ut- förligt såväl i fjolårets förvaltnings- berättelse som i höstens delårsrap- port. Innehavet i Custos motsvarar numera 23% av röstvärdet och 19%
av bolagets aktiekapital.
Under våren förvärvades en större
post aktier i Stockholms Badhus, av vilka cirka 1.382.000 utgjordes av A- aktier. Under sommaren tillkom cir- ka 1.400.000 aktier i Citadellet AB.
Dessa utbyttes senare till nyemitte- rade B-aktier i Stockholms Badhus enligt det erbjudande som riktades till aktieägarna i Citadellet. skan- skas innehav i Stockholms Badhus uppgår därefter till 33% av röstvär- det och 29% av aktiekapitalet. Bland övriga tillkommande aktieposter kan nämnas drygt 173.000 aktier i Fastighets AB Bohus och ytterligare cirka 27.000 aktier i Graningever- kens AB. Aktierna i Victor Hassel- blad AB avyttrades.
Aktier tillhöriga Förvaltnings AB Albus redovisas som omsättnings- tillgångar. Vid årets början var dessa aktier enligt lägsta värdets princip bokförda i 197 Mkr. Motsvarande värde vid årets utgång uppgick till 94 Mkr. Årets rörelseresultat i Albus redovisades till 20,1 Mkr (17,0).
Koncernens totala innehav av börsnoterade värdepapper var vid utgången av året bokfört i 3.478 Mkr (2.566). Börsvärdet vid samma tid- punkt var 5.100 Mkr (3.069). I nämn- da belopp ingick inte koncernens aktier i Graningeverken. Skillnaden mellan bokfört värde och börsvärde har efter årsskiftet fortsatt att öka och uppgick den 15 april till 2.730 Mkr.
I början av 1986 skedde flera för-
Koncernen: Omsättning fördelad på produktionsområden
% 100 90
============ ===
Hyresm?orsal;nmg av varor takter:::-.
80 ---=::;:;;;.;....---~ Bersrum. hamnar 70
==::::=::::::~=~===~===..._~
vatten-och avlopp etc60
:::::=:!:::::::::::::::="'"
Kraftverk~ ---~
Skolor, sJukhUb, 40
-...o...-"---
hotell, kontor etc 30 ----20
==::=:::;oo~--======:::::::::---/-::;:;;;=== ___...
lndustnbyggnader10 FlerfamllJahus
.
....__ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ __ _. Småhus
~ " ~ ~ ~ ~ ~ ~ M M
ändringar i aktieportföljen. Inneha- ven i AB Cardo och Wilh. Sonesson AB avyttrades, varjämte aktierna i Säfveån AB i utbyte mot konvertibla skuldebrev och en kontantlikvid överläts till AB Catena. Bland till- kommande poster kan nämnas ny- teckningar av 250.000 aktier i AB Pi- ren och drygt 368.000 aktier i Klö- vern Förvaltnings AB. Båda bolagen förvaltar i huvudsak fastigheter för kommersiellt bruk. Albus - som 1
flera år varit medlem i det konsor- tium som ägt nästan alla C-aktier i Ahlsell AB - sålde under februari sin andel av dessa aktier till Boliden AB. De aktieförsäljningar som hit-t, tills gjorts under 1986, har medfört en bokföringsmässig vinst om drygt 130 Mkr.
Maskiner och inventarier
Koncernens köp av maskiner och in- ventarier under 1985 blev något högre än under närmast föregående år, men nådde inte upp till 1983 års nivå. Sammanlagt förvärvades ma- skiner och inventarier för 348 Mkr (316). Moderbolagets andel därav utgjorde 277 Mkr (224). Omkring hälften av dessa köp skedde med ut- nyttjande av bolagets investerings- fonder. Bokförda värdet av avyttra- de maskiner och inventarier var 41 Mkr mot 14 Mkr 1984.
Anläggningsfastigheter
Koncernens fastigheter för använd- ning i den egna rörelsen är bokförda som anläggningsfastigheter. Årets tillskott uppgick till 45 Mkr (1131, Bl a tillkom i moderbolaget nyuppL förda kontor i Lund och vid betong- varufabriken i Strängnäs samt verk- stadsbyggnader i ännestad och Upplands Väsby. Dotterbolagen C G Jensen A/S och saxtorps Tra- ding AB uppförde dessutom nya kontorsbyggnader i Risskov på }yl- land resp Landskrona. Fastigheter med ett bokfört värde av 3 Mkr (2) avyttrades.
Vid årets slut var anläggningsfas- tigheterna bokförda i 458 Mkr (422), efter det att planenlig avskrivning skett med 18 Mkr (15). Därutöver fanns fastigheter under uppförande för 157 Mkr (43). Därav svarade det pågående vattenkraftverket Kym- men för 146 Mkr (38). Verket beräk- nas tas i drift i december 1986.
Koncernens skogsfastigheter var vid årets slut bokförda i 332 Mkr (295). Under året tillkom drygt 3.000 hektar produktiv skogsmark i ,sam- band med förvärvet av aktier i Örmo Skogar AB. Den totala arealen pro- duktiv skogsmark i koncernens ägo uppgår därmed till 47.000 hektar.
Dotterbolagens verksamhet
En presentation av några av de stör- re rörelsedrivande bolagen i koncer- nen återfinns på sid 32-39.Entreprenadföretagen
Omsättningen ökade under 1985 till 1.511 Mkr (1.150). Resultatet före dispositioner och skatt försämrades dock kraftigt i jämförelse med 1984.
Ohlsson & Skarne AB kunde note- ra en klart förbättrad sysselsättning.
Omsättningen steg till 535 Mkr (254). Den resultatavräknade voly- men arbeten minskade dock kraf- tigt. Täckningsbidraget från dessa arbeten blev därför mindre än årets administrationskostnader. Resulta- tet före dispositioner och skatt blev 9,6 Mkr (47,9). Finansnettot svarade för ett överskott om 18,9 Mkr. 40%
av årets omsättning avsåg ett enda projekt - den pågående totalentre- prenaden Minneberg omfattande närmare 1.000 bostadslägenheter i Stockholm.
Verksamheten inom Sentab Sven-
ska Entreprenadaktiebolaget mins- kade något under året. Omsätt- ningen stannade vid 96 Mkr (114).
Resultatet före dispositioner och skatt förbättrades till 17,6 Mkr (5,3).
Då inte något av bolagets byggpro- jekt r~sultatavräknades under året, bestod resultatet i huvudsak av rän- teintäkter. ·
I det danska dotterbolaget C G Jensen A/S blev omsättningen något större än föregående år, 564 Mkr (553). Resultatet före dispositioner och skatt försämrades emellertid kraftigt till -3,1 Mkr (19,5). En bi- dragande orsak var att volymen resultatavräknade arbeten sjönk till 82% av faktureringen. En hård pris- konkurrens rådde dessutom under året på den danska marknaden. Lik- som under 1984 var en betydande del av verksamheten förlagd till Grönland och Algeriet.
Den tidigare Industriventilations- koncernen omstrukturerades vid 1985 års början, varvid verksamhe- ten uppdelades på tre systerbolag.
Gruppens sammanlagda omsättning steg till 287 Mkr (238) medan resul- tatet före dispositioner och skatt för- sämrades till -2,5 Mkr (3,6). Delar av den svenska entreprenadrörelsen visade ett negativt resultat medan fabriksrörelsen fortsatte att förbättra sitt resultat. Utlandsrörelsen, som var under uppbyggnad under året, gav ett mindre överskott.
Fastighetsförvaltande företag
Förvaltningsfastigheterna inom kon- cernen ägs normalt av särskilda bo- lag. Dessa betraktas ur skattesyn- punkt som rörelsedrivande, vilket _innebär att resultatet av fastighets-
försäljningar inte beskattas enligt realisationsvinstreglerna.
Uthyrningsläget för koncernens fastighetsbestånd var även under det gångna året gott. Vid utgången av 1985 var endast 1,7% av tillgäng- liga ytor outhyrda. Procentsat5en var högre för kommersiella lokaler inom Malmöregionen.1 Efterfrågan på välbelägna kommersiella lokaler inom storstockholmsområdet var fortfarande stark. Genom n!froduk- tion tillkom drygt 65.000 m yta för kommersiella ändamål. Huvuddelen avsåg fastigheter belägna inom den expansiva Storstockholmsregionen.
Inom bostadssektorn tillkom närma- re 300 lägenheter, i huvudsak beläg- na i Sydsverige. Därjämte skedde omfattande ombyggnadsarbeten på ett par bostadsobjekt i stockholms- området.
En redogörelse för 1985 års fastig- hetsförvaltning lämnas på sid 30.
Årets hyresintäkter uppgick till 871 Mkr (778). Resultatet före dispositio- ner, skatt och ränta på eget kapital ökade till 230 Mkr (224). I driftskost- nader och räntor ingick vissa poster av engångskaraktär, .totalt uppgåen- de till cirka 40 Mkr. I gengäld redo- Tornhuset Göteborg, servicehus i bostadsrättsform för äldre. Arcus-hallen Luleå, ett konsortiebygge på totalentreprenad.
~·
~ . .
;~ ...
L ..
visas-dtm för året nya fastighetsskat- ten som skatt och ingår således inte i fastighetsförvaltningens kostnader.
9vriga företag
Övriga rörelsedrivande koncernbo- lag ökade sin omsättning till 865 Mkr (667). Resultatet före dispositio- ner och skatt blev bättre än 1984.
Huvudorsaken var. att Förvaltnings AB Albus - som tidigare nämnts - förbättrade sitt resultat under året.
Myresjökoncernens omsättning fortsatte att stiga under 1985, trots att småhusmarknaden totalt sett minskade i volym. Årets fakturering blev 553 Mkr (486). Resultatet före dispositioner och skatt blev 23,7 Mkr (32,4). Koncernens samtliga till- verkningsenheter ökade sina leve- ransvolymer, vilket medförde att koncernens marknadsandelar växte inom både hus- och snickerisekto- rerna. Resultatförsvagningen kan hänföras till husmarknaden, där konkurrensen med hänsyn till rå- dande överkapacitet var särskilt hård. Under året fattades beslut om en fyraårig investeringsplan, kost- nadsberäknad till drygt 100 Mkr.
sektionsByggarna Oresjö AB öka- de sin omsättning kraftigt, nämligen till 100 Mkr (71). Resultatet före dis- positioner och skatt förbättrades till 3,9 Mkr (3,1). Bolagets största pro- dukt var liksom tidigare år kontors-
byggnader. Uthyrningsverksamhe- ten fortsatte att växa kraftigt. I om- sättningsbeloppen ingick således hyror med 20 Mkr (11).
Boxholms Såg AB redovisade för sitt första hela verksamhetsår inom koncernen en omsättning av 106 Mkr. Resultatet före dispositioner och skatt blev -14,5 Mkr. Fortsatt höga råvarupriser och avsättnings- svårigheter drabbade under året he- la den svenska sågverksindustrin.
Bolagets timmerbehov täcks till cir- ka 35% av leveranser från systerbo- laget Boxholms Skogar AB. Dessa le- veranser har prissatts efter rådande marknadsprislista, vilket bidragit till att detta bolag visade en vinst före dispositioner och skatt om 11,1 Mkr.
Disponibla vinstmedel
Enligt avgiven koncernbalansräk- ning uppgår koncernens fria egna kapital till 825 Mkr, varav 258 Mkr hänför sig till årets rörelse_ För före- slagna avsättningar till bundet eget kapital åtgår 30 Mkr.
Prognos
Entreprenadmarknaden i Sverige har under de senaste åren präglats av sjunkande nyinvesteringar och ökande aktivitet inom Rot-sektorn .. Någon större förändring i detta mönster kan inte förutses för år
1986. Den svenska byggmarknaden kan därför förväntas bli av ungefär
~~mma volym som under 1985.
Overkapaciteten inom branschen torde fortsätta och medverka till en fortsatt dålig prisnivå. Internatio- nellt torde nuvarande osäkerhet be- träffande valutakurser och oljepriser motverka ett ökat marknadsutbud.
Entreprenadverksamheten inom koncernen har under de två senaste~
åren redovisat en låg resultatavräk- ningsgrad. Den resultatavräknade volymen arbeten under 1986 förvän- tas därför bli större. Utfallet torde emellertid knappast bli bättre än under 1985. Resultatet av fastighets-l förvaltningen beräknas däremot bli något förbättrat. Eftersom fastighe- terna i allt väsentligt finansieras med långfristiga lån, kommer de sjunkande räntorna inte att påverka fastighetsresultatet i någon större omfattning. Däremot kommer kon- cernens finansnetto att reduceras kraftigt om nuvarande räntenivå på den korta marknaden kvarstår. Bety- dande vinster har å andra sidan re- dan framkommit genom försäljning- ar av börsaktier.
Vid angivna förutsättningar be- räknas 1986 års koncernresultat före dispositioner och skatt bli av unge- fär samma storleksordning som årets resultat.
Koncernen arbetade 1985 i ett 30-talländer utanför Sverige. Utlandsomsättningen var totalt 2.254 Mkr.
Algenet Austrahen Danmark Egypten Elfenbenskusten Finland
Franknke G ronland Holland Indoneslen Iran Kanada Kenya Lesotho L1bven Norge Peru Polen Saud1 Arabien S1erra Leone SnLanka Tanzania
USA Vasttyskland Ovnga
Mkr 267 3 377 3 5 44 77 55 18 254 48 11 91 24 U4 247 39 105 220 3 125 5 74 26 9
..
Moderbolaget
Fakturering och resultat
För första gången på många år var årets fakturering för moderbolaget och de dotterföretag som bedrev sin rörelse i kommission för detta ·lägre än närmast föregående år. Fakture- ringen stannade vid 11.704 Mkr (12.171}, innebärande en minskning
\med nästan 4% i löpande priser.
''Faktureringen i Sverige ökade från
9.816 Mkr till 10.486 Mkr. Den ut- ländska faktureringen minskade däremot från 2.355 Mkr till 1.218 _ Mkr. I samtliga angivna värden har )inräknats bolagets andelar i sådan - byggnadsverksamhet som utförts i samarbete med andra byggnadsfö- retag. Dessa andelar uppgick till 1.397 Mkr (1.608). Moderbolagets in- köp från andra koncernföretag upp- gick till 277 Mkr medan försäljning- en till andra koncernföretag blev 500 Mkr.
Resultatet före bokslutsdisposi- tioner och skatt förbättrades något till 601 Mkr (580). Bidraget från de resultatavräknade svenska arbetena var klart otillfredsställande, men in- te heller utiandsverksamheten läm- nade ett bidrag, som i ett längre per- spektiv kan betecknas som godtag- bart. Den totala faktureringen för re- , suttatavräknade arbeten uppgick till
l89% av den under året verkställda
faktureringen, Resultatet har belastats
med årets samtliga administrations- kostnader, innebärande en viss kon- solidering. Å andra sidan var syssel- sättningsläget vid årets utgång på sina håll sådant att. en neddragning av personal måste genomföras un- der 1986. Merkostnaderna för detta kommer att belasta 1986 års resultat.
Koncernens finansiella tillgångar förvaltas i huvudsak av moderbola- get, vars finansnetto ökade till 555 Mkr (514). Orsaken var främst en kraftig ökning av utdelningarna på aktier. Genomförda investeringar i fastigheter och aktier liksom bety- dande inbetalningar till spärrade konton i Riksbanken medförde att de likvida medlen sjönk kraftigt.
Detta var speciellt fallet under för- sommaren, då de högsta räntenivå- erna noterades. Under sista kvarta- let, då ränteläget var sjunkande, för- bättrades bolagets likviditet. Bola- gets ränteintäkter skulle vidare ha ökat med cirka 10 Mkr om mark- nadsmässig ränta utgått på de medel som innestått på likviditetskonto i Riksbanken. Tillgodohavandet var vid årets slut 175 Mkr.
Under året erhölls utdelningar från utomstående bolag med 137 Mkr (96). Härav kom 80 Mkr (69) från s k organisationsaktier, vars ut- delningar är skattefria för mottaga- ren. Vinsten på kursdifferenser och övriga finansiella poster avsåg i hu- vudsak tidigare gjorda uppskriv-
ningar av lån i främmande valutor, vilka nu med hänsyn till valutaför- ändringar återförts.
Orderläse och erhållna beställmngar
Vid 1985 års utgång uppgick bola- gets ej upparbetade orderstock till cirka 8,3 miljarder kronor {7,7). Här- av svarade utiandsverksamheten för 23% (25).
Bland större ingångna beställ- ningar under 1985 märks ett stort flerbostadsområde på Södermalm i Stockholm. Andra större flerbo- stadsprojekt uppförs i Göteborg, Linköping, Skara, Stockholm . och Vallentuna. I Göteborg uppför bola- get ett servicehus för äldre personer i bostadsrättsform, kallat Tornhuset.
På småhussidan kan nämnas 58 hus i Segevång i Malmö, vilka uppförs för utställningen Bo 86.
I Kista norr om Stockholm fortsät- ter bolaget .~tbyggnaden av nya kontorshus. Aven i Kungens kurva söder om Stockholm uppförs ett större kontorshus. Bland övriga in- tressanta husbyggnadsprojekt kan nämnas sparbank i Tibro, om- och tillbyggnad av Vallentuna gymnasi- um, ytterligare en utbyggnadsetapp av forskningsbyn Ideon i Lund samt ny-och ombyggnad av posttermina- len i Göteborg. Bolaget har också fått i uppdrag att bygga sjukhem och vårdcentraler i Alingsås, Brålanda, Kotmale kraftverk i Sri Lanka invigdes den 24 augusti 1985 . Tolv tekniska skolor i Algeriet levereras nyckelfärdiga.
Grycksbo, Ljungby och Mora.
I Sydhamnen i Helsingborg upp:- förs en stor siloanläggning och i Ny- mölla en omfattande finpappersan- läggning. I Luleå har bolaget delta- git i det konsortium som uppfört Europas största inomhushall för fot- boll och friidrott. Även i några and- ra uppräknade fall utförs projekten i samarbete med andra entrepre- nörer.
Särskilt inom husbyggnadssidan avser ett mycket stort antal beställ- ningar Rot-arbeten. Även inom väg- och anläggningssektorerna inkom- mer årligen många Rot-uppdrag.
Under året reparerades bl a kraftver- ken Hansjö och Noppikoski som skadades i samband med de häftiga höstregnen.
En intressant beställning var en flytande sjövärmepumpanläggning som skall placeras i Värtan i Stock- holm. Pråmen skall förse stadens fjärrvärmenät med värme från hös- ten 1986. Större bergarbeten åt LKAB i Malmberget och Gällivare påbörjades också under året. Ett tåg-
f~eläge i Sydhamnen i Helsing- borg var en stor beställning liksom spårarbeten i Huddinge åt SJ. På vägsidan kan nämnas Cityringen, en trafikled i Västerås.
Till skillnad från föregående år har ingen större utiandsorder in- kommit. Däremot gjordes inbryt- ningar på för bolaget helt nya mark-
hader, såsom Elfenbenskusten, Co- lombia och Australien. Inget av uppdragen var betydande i storlek, men bedoms ändå vara intressanta.
Från länder där Skanska tidigare arbetat kom också några beställ- ningar. Här kan nämnas order från Libyen - servicebyggnader åt olje- bolagen, från Sri Lanka - bevatt- ningsdamm och broar, från Polen - inredning av en färja och från Fin- land - också inredning av en färja.
Personal
En redogörelse för antalet anställda och storleken av utbetalda löner lämnas på sid 19. I Sverige har anta- let anställda fortsatt att öka även un- der 1985. Ökningen bestod i huvud- sak av kollektivanställd personal.
Nedgången i sysselsättning inom utiandsverksamheten blev oväntat kraftig. Medelantalet anställda minskade med 30% eller cirka 2.500 personer. Nedgången berörde fram- för allt de utländska medborgama men även antalet kontraktsanställda svenskar sjönk kraftigt. I medeltal 582 (715) svenskar redovisades som utlandsanställda.
Ändringar i bolagets styrelse och organisation
Vid 1985 års ordinarie bolagsstäm- ma utsågs till ny suppleant i styrel- sen Lars-Ove Håkansson, som vid styrelsesammanträde samma dag
utnämndes tilll:e vice VD i bolaget.
Vidare utsåg tjänstemannaorganisa- tionerna under sommaren Stig Her- ner till ny ordinarie styrelseledamot efter Rolf Gustavson.
Från och med l oktober övertog Lars-Ove Håkansson ansvaret för koncerngemensamma frågor röran- de entreprenadverksamhet, fastig- heter och personaladministration.
Samtidigt delades den tidigare stockholmsförvaltningens entrepre- nadverksamhet upp i två förvalt- ningar - stockholmsförvaltningen och Mellansvenska förvaltningen .. Till den sistnämnda överfördes Ös- tergötlands och Värmlands län från( Södra förvaltningen resp Göte- ~
borgsförvaltningen. Vid samma tid- punkt övertog slutligen vice VD Gö- ran Lidström ansvaret för den från Sverige bedrivna utiandsverksam- heten samt vissa utländska dotter- bolag.
Till nya förvaltningschefer ut- nämndes under året Lennart D1ileke för Norrlandsförvaltningen, Sven- Eric Hersvall för Södra förvaltning- en, Göran Larsson för Mellansven- ska förvaltningen och Bert Lilja för Stockholmsförvaltningen.
Västhamnen Helsing borg, det största hamnbygget på senare .ir.
K oncernresultaträkning
(i miljoner kronor)
Entreprenadverksamhet m m Årets fakturering ... ,
Tillkommer: Fakturerat men ej resultatavräknat per den 1.1 Avgår: Fakturerat men ej resultatavräknat per den 31.12 ....
Fakturering på under året resultatavräknade arbeten, fabriksverksamhet m m . . . . . Produktionskostnader för resultatavräknade arbeten,
fabriksverksamhet m m samt årets administrationskostnader Resultat av entreprenadverksamhet m m före avskrivningar Avskrivningar enligt plan (not l) ... . Resultat av entreprenadverksamhet m m efter avskrivningar Fastighetsförvaltning
Årets hyresintäkter . . . . . • . . . . ...••
Drifts- och administrationskostnader (not2) ...•....••••
Avskrivningar enligt plan ... .
Räntekostnader. . . • . • . . . • . . . . . .. Försäljning av förvaltningsfastigheter
Försäljningsintäkter . . . . •....•.•.••.•.•..• Bokfört värde ... . Rörel!?eresultat efter avskrivningar
Finansiella intäkter och kostnader
Utdelning på aktier och andelar. . ... ..
Ränteintäkter. . . • .... , ••....•••••...••..• Räntekostnader . . . . ..•.••...•.••...••...••••.
Kursdifferenser på lån . . . . ...•....•...•...
Övriga finansiella poster. . . . ... . Resultat efter finansiella intäkter och kostnader. . . • .•.••••..
Extraordinära intäkter och kostnader
Resultat vid försäljning av aktier . . . . ....•...
Resultat före bokslutsdispositioner och skatt ...• Bokslutsdispositioner
Nedskrivning av aktier och andelar . . ... ..
Reserv för material- och varulager. . . • • . • . . . . ... . Resultatutjämningsfond . . . • .. , ... , .. , . . . . ... . Reserv för oavslutade arbeten . . . . ....•... Reserv för omsättningsfastigheter. . . . . • . • • . . • • • ...••... Avskrivningar över plan (not l). . • • . . . . . ..••.•..• Investeringsfonder (not 3) . . . . • • . . . . • • . . . • ... . Förnyelsefond . . . • • • . . • • . . • • .. . Resultat före skatt . . . . . • . . • . . . • • ...••..• Minoritetsintressens andel i resultat
Skatt (not 4)
Årets vinst . . .•..•...•...•...•...•
1985
14.086 16.061
-17.677 -1.616
871 -312 -100
12.470 -12.132 338 -286 52
-229 230 282 79
25 54
137 585 -269 9
336
16 478
- 3 33
- 20
-142 -28 -112 103 -57
814 -3 811
- 216 585 5 -332 258
1984
13.987 13.848
-16.061 -2.213
778 -288
- 88
11.774 -11.295 479 -288 191
-178 224
415 44
19 25
100 631 - 251
11
440
- 15 454
- 4 119 - 77 -204 - 24 - 148 28
894
25 919
-366 553 - 8 -247 298
Koncernbalansräkning
(i miljoner kronor)
Tillgångar
Omsättningstillgångar
Bank ...•....••...•.•.•..••
Aktier och andelar (not 5) ... ~ .. ..
Obligationer ...•....•..•...••
Kundfordringar ... · ... . Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ... . I konsortier befintliga omsättningstillgångar (not 6) ... . Andra fordringar (not 7) . . . . . . . . ... . Material- och varulager. . . • . . • • . . . . •
Omsättningsfastigheter
Omsättningsfastigheter (not 9) . . . . ••...•
Omsättningsfastigheter under uppförande ... , .... .
Spärrkonton hos_ Riksbanken
För särskild investeringsfond . . , ...•...•...
För allmän investeringsfond . . . • . . . . . . . . •....
För vinstfond . . . • . . . • • . . ...
Anläggningstillgångar
Aktier och andelar (not 8) . . • . . . . • . . . . • • . . . . Reversfordringar ...••...•...••..•
Goodwill . . . .. .•.••...••...•..•...•.•...
Nyttjanderätter ...•....••..•••..•...••.••..
Skepp (not 9) ...•...•••...•
Maskiner och inventarier (not 9) . . . . •.•..•..
Lämnade förskott på anläggningstillgångar . . . . . ...•..
Byggnader (not 9) ... . Byggnader under uppförande . . . . ... . Mark och övrig fast egendom (not 9) • . ... . skogsfastigheter (not 9) . . . t • • • • • •
Ställda panter
Fastighetsinteckningar • . . . . . . . Företagsinteckningar. . . • . . . • • . . . . . ... . Aktier . . . . . . • ... . Banktillgodohavanden (not 10) . . . • , ... , .. , , ..
Fordringar (anläggningstillgångar) .• , .. , , t • • • • , •• •
Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser (not 11) Garantiförbindelser ... ,
1985 1984
1.556 2.302
94 197
39 51
2.069 1.850
59 80
782 912
2.506 2.851
404 417
7.509 8.660
3.514 3.030
267 190
3.781 3.220
33 32
69 124
l
102 157
4.127 3.041
289 341
4 6
11 11
8 12
832 773
28 10
335 305
157
43123 117
332 295
6.246 4.954
17.638 16.991
3.118 2.725
55 50
1
21 79
l 38
1.910 1.653
115 108
Skulder och eget kapital
Kortfristiga skulder
Leverantörskulder ...•...
skatteskuld . . . . . . . ... . Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter .•...
Ikonsortier befintliga kortfristiga skulder ... . Andra skulder . . . . ...•.. _ . Oavslutade arbeten
Fakturering från arbetenas början . . . . . ...•....
Nedlagda kostnader från arbetenas början ...•... . . ..
Lån i omsättningsfastigheter
Byggnadskreditiv . . . • • , ....•.. , ... . Inteckningslån . . ...•.•.•.•....••...
Andra skulder ... · ...•...••....••
Långfristiga skulder
Byggnadskreditiv ... _ ... __ ... ..
Inteckningslån . . . . . ...•... _ .
Andra skulder . . . . .... - .. Latent skatteskuld _____ ... _ .. _ ... . Avsatt till pensioner (not 12) ... . Obeskattade reserver
Reserv för material- och varulager ... ____ . _ ...•....
Resultatutjämningsfond ... _ .. _____ .. . Reserv för oavslutade arbeten ... . Reserv för omsättningsfastigheter ...•...
Ackumulerade överavskrivningar Skepp ... .
Maskiner och inventarier . . • . . . • . . . . . ...
Anläggningsfastigheter · ..••••...•...•...• Särskild investeringsfond . . . . • . •••••••...••....• Allmän investeringsfond ... , ..• , ..• , , • , . . . . • . ...•
Förnyelsefond ... .
Minoritetsintressen ..••. Eget kapital (not 13) Bundet eget kapital
l . . .. .. .. . 4 . . . .. .. . .. . . . .. . .
Aktiekapital (not 14) .. _____ ... ___ . • • . ... . Bundna reserver . _ ... _ .... _ ... _ . __ . _ . _ . _ .. .
Fritt eget kapital Fria reserver
Årets vinst ... ········~······-···
·· •·· ··· ··
l . . . l • • . . .. .. . . l t • •• • • •
1985 1984
1.212 1.223
217 89
1.288 1.059
531 532
973 944
4.221 3.847
17.677 16.061
-14.375 -12.386
3.302 3.675
82 249
2.137 1.864
53 78
2.272 2.191
85 34
226 166
384 348
46 46
746 674
1.487 1.268
119 152
490 470
2.554 2.412
361 333
8 11
438 321
102 104
103 235
326 297
57
4.558 4.335
13 25
617 617
343 334
567 401
258 298
1.785 1.650
Korntnentarer till koncernredovisningen
Redovisningsbegrepp
Omsättning
Som mått på omsättningen anges årets totala fakturenng så-
~om praxis
ar
bland byggforetag. I omsättnmgen inråknas aven andel. i faktureringen avseende byggnadsverksamhet som skett tillsammans med andra entreprenadtoretag i kon- sortieform,For den del av produktionen som utgors av varor {färdig betong, betongvaror, asfaltmassa m m) ansluter faktureringen till gangse praxis i andra branscher.
For den dominerande delen, nämligen entreprenadverk- samheten, gäller att omsättningen utgors av den fakturenng, som verkställts under året med stod av överenskomna fakture- ringsplaner. Dessa kan vara bundna antingen till utforande- etapper eller till tidsplaner. Härigenom erhålles ett battre be- sked om det aktuella årets produktionsvolym an om enbart volymen av under året resultatavraknade arbeten skulle anges I omsattniogen inräknas inte kontor, fabriker etc som byggts for den egna rörelsen.
Som omsättning raknas också i koncernresultaträkningen sårredovisade hyresintakter.
I koncernresultatrakningen redovisade forsälJningsintakter ay ~der året sålda forvaltningsfashgheter råknas ej som om- sattnmg
Vinst
Den framräknade vinsten hanför s1g till under året avslutade
""resultatavräknade arbeten. Riksskatteverket har utfärdat an-
~srungar, av vilka framgår att den skattemassiga resultatav- räkrungen på entreprenadarbeten bor ske v1d den slutliga ekonomiska uppgbrelsen, dock i regel senast ett år efter slut- besiktningen. Betraffande arbeten på lopande rakning galler fr o m 1983 med VlSSa övergångsregler att resultatredovisning normalt skall ske i takt med fakturermgen.
I de fall förlust beräknas uppstå på v1sst oavslutat arbete belastas enligt prax1s årets rörelse för hela den förväntade for- lusten.
Ränta på pensionsskuld
På PRI-skuld har ränta enligt Föreningen Auktonserade Revi- sorers och PRI:s rekommendation beräknats efter 11,5 o/o. Res-
t~n av årets FRI-avsättning har utgjort rörelsekostnad. Om rantesats enhgt rekommendationen tillämpats 1984 skulle ran- ta - i stället för använda 7 % - beräknats efter 12 %. Detta hade för koncernen inneburit att rorelseresultatet ökat och fl- nansnettot minskat med ca 30 Mkr. Motsvarande belopp för moderbolaget skulle ha varit 27 Mkr.
Reserveringar
För by~gnadsföretagens vårdesattning av lager, avsättning ror garanhnsker och reserv för oavslutade arbeten gäller kommu- nalskattelagen jamte Riksskatteverkets anvisningar utfärdade den 20 Januari 1983 (RSV Dt 1983:2 och 1983 3).
Reserv för material- och varulager får uppgå till 50 % av lagervardet. Om avsattning till resultatutjämningsfond tilläm- pas _begransas reserveringsratten till 35 % av lagervärdet.
. Vtdare får reservering för egna fastigheter, som utgör lager- tillgång (omsättningsfastigheter), göras med 15 % av fastighe- ternas ~m.anlagda anskaffningsvärde om avsättrung till re- sultatutjammngsfond ej sker och med 10 o/o om sådan avsätt- ning göres
Eftersom koncernen för år 1985 gor avsättning till resultatut- jämningsfond (där avsättning får uppgå till 20 % på Iönesum- man) ~r varulagerreserven sålunda uppgå till högst 35 % av
lagerv~det och reserven för omsättningsfastigheter till 10 % av fastigheternas anskaffningsvärde. Rått till reservenng för
omsättningsfastigheter föreligger for såval byggnadsb.olag som för fastighetshandlande bolag.
För garanhrisker medges maximalt avsättning med l % av
f~turerade belopp för arbeten, vilkas garantitid inte utgått vtd bokslutstillfället. Årets förändring av avsättningen föres på rörelsen. I balansräkningen ingår reserven för garantirisker bland kortfristiga skulder.
Reservering för förlustrisker i oavslutade arbeten får mte översuga ett belopp motsvarande 15 o/o av de nedlagda direkta byggnadskostnaderna. Nedskrivmngsratten skall ses mot bakgrunden av svårigheten att bedöma de risker, varmed de oavslutade arbetena ofta är forknippade Den under rubriken Vinst nämnda avsättningen for forluster på vissa oavslutade l
arbete? sker mom ramen for den medgivna reservenngsrät- ten. V1d entreprenad på lbpande rakning förehgger normalt inte någon reservenngsrätt.
Reserv för indirekta kostnader ingår under rubnken Reserv för oavslutade arbeten.
Fastigheter
l moderb,olagets ~alansräkning redov1sas samtliga fastigheter som anlaggrungshllgångar. I moderbolagets ågo finns endast fastigheter for egna kontor, förråd och fabriker jamte grustag. l
koncern~alansräkninger: ingår aven fastigheter i betydande omfattnmg under rubnken Omsättningsfastigheter där dot-
t~rbolagens innehav av förvaltningsfastigheter, saneringsfas- tigheter och råmark redovisas.
Vägledande för det värde vart1ll mom koncernen producera- de fastighetsobjekt bokförts har varit de normer som hyressåt- tande myndigheter och statliga lånemyndigheter tillämpat for värderingen. För objekt som inte värderats enligt nämnda nor- mer har värdering skett med hänsyn hll avkastnmgs- och marknadsvärden. Då fastigheterna behålles mom koncernen görs reservering för eventuella internvinster - sklllnad mellan värdering och det byggande bolagets produktionskostnader - yarför koncernens rörelseresultat mte påverkats av sådana
o~erskott. På det sålunda faststålida vårdet har årlig avskriv- nmg gJOrts efter de riktlinjer som angivits av skattemyndighe- terna.
Investeringar i råmarksområden och saneringsobJekt arl ,·.
bokförda till anskaffningskostnader Jamte andra nedlagda -- kostnader 1 de fall sarskilda avvikelser mte ansetts motivera- de. De århga tantekostnaderna har emellertid mte tillagts vår- dena utan belastat respektive års resultat.
Oavslutade arbeten
I balansräkningen anges nettot av fakturering och nedlagda
1
kostnader. Detta saldo påverkas av fakturenngstakten for hA- de utgående och ankommande räkningar. Denna takt är inte alltid overensstammande med upparbetningsgraden. Saldot påverkas också av lönsamheten i oavslutade arbeten. Se aven andra stycket under rubriken Vardermgsprme1per.
I värden för fakturering och nedlagda kostnader mgår aven andel1 arbeten som pågår i konsortier.
Nyckeltalsdefinitioner
Nedanstående definitioner ansluter till av Nanngslivets Börs- kommitte lamnad rekommendanon.
Vinst per aktie
Resultat efter fmansiella poster minus romontetsintressen och full skatt, dividerat med antalet aktier vid 1985 års utgång Vinst per aktie efter extraordinära poster
Resultat fore bokslutsdispositwner och skatter minus minon- tetsintressen och full skatt, d1viderat med antalet aktler vid 1985 års utgång.
Räntabilitet på eget kapital
Resultat efter finansiella poster mmus minoritetsintressen och full skatt, i procent av genomsnittligt justerat eget kapital, d v s redovisat eget kapital plus 48 % av redovisade obeskat- tade reserver exkl mmoritetsmtressens andel häri.
Räntabilitet på sysselsatt kapital
Resultat efter finansiella poster plus räntekostnader och kurs- differenser i procent av genomsnitthga tillgångar minus rörel- seskulder. Som rorelseskulder betraktas kortfristiga skulder exklusive kortfristiga lån, saldo i oavslutade arbeten samt la- tent skatteskuld 1 redovisade obeskattade reserver.
Soliditet
Redovisat eget kapital plus 50 % av redovisade obeskattade reserver i procent av totalt kapttal.
Redovisnings- och värderingsprinciper
Allmänt
Koncernredovisningen har upprättats enhgt forvarvsmetoden.
Utländska dotterbolags resultat- och balansrakningar har 1 koncernredovisningen upptagits till balansdagens kurs med undantag av eget kap1tal, för vilket kursen vid investeringstlll·
fållet använts. Omräkningsdifferenser har förts mot andra kortfristiga skulder.
V årderingsprinciper
Omsåttningstillgångar har varderats enhgt lägsta vardets princ1p, d v s vårdet får inte överstiga det Jagsta av marknads- värdet och anskaffrungsvärdet Utländska fordringar har upp- tagits till den vid bokforingstillfället eller balansdagen lägsta kursen och skulder har upptagits till den hogsta kursen.
Som nedlagda kostnader på oavslutade arbeten raknas di- rekta kostnader jamte arbetsplatsens ind1rekta kostnader. Från kostnaderna har avdrag gjorts for beräknade förluster 1 oavslu- tade arbeten.
I moderbolaget redovisas "ej inbyggt material på arbetsplat- sen" som materiallager.
Rorelseresultatet har belastats med avsknvntngar enligt plan (betr vissa s torre maskiner degresstVt). Avskrivning på koncemmassiga övervärden har ocksä skett enligt plan. Föl- Jande avskrivningssatser har anvants: Goodwill 20 %, skepp 10 o/o, maskiner och inventarier 10-20%, byggnader 2-7%
och markanlaggningar 3,75 %.
Bokförda avskrivningar på maskiner och mventarier har 1 allmånhet gJorts med 20 % pl de senaste fem årens anskaff- ningsvarde. l vissa koncernbolag har i stallet kommunalskat- telagens huvudregel använts. Byggnader utgerande anlägg- ningstillgångar avskrivs med skattemass1gt högsta tillåtna procentsatser.
Noter
Not 1. Avskrivningar (Mkr) Av~
enligt plån 1985 1984
10 5
4 3
254 265
Avskri · 0Ver/1U1==
1985 1984
-3 -3
117 131
Arets bokforda avskrivningar"
1985 1984
10 5
l 371 396 GoodWill
Skepp.
Maskmer och inventarier Anlaggnings-
Not 2. Fastighetsförvaltning, drifts- och administrations·
kostnader
Den 1985 nyinförda statliga fastighetsskatten, som för förvalt·
ningsfastigheternas del uppgår till 43 Mkr, redovisas under rubriken Skatt. Skatten baseras på taxeringsvärden och utgår bl a på alla hyreshusenheter. Bland undantagen mårks exploa·
terings- och industrienheter. Skatten ersätter den tidlgare hy- reshusavgiften, som ingick i 1984 års drifts· och administra- tionskostnader med 9 Mkr.
Not 3. Investeringsfonder (Mkr)
Sarslald investeringsfond Avsattning .
Ianspråktagande Årets forandring Allmån investenngsfond
Avsattnmg lanspråktagande Årets förandnng Vmstfond
Ianspråktagande
Forandnng enhgt resultatrakning
Not 4. Skatt (Mkr)
Inkomstskatt Vmstdelningsskatt Fastighetsskatt
Not 5. Aktier (omsättningstillgångar)
1985
132 132 -68
---.12
-29
103
1985 259 26
~ 1984
-130 112 - 18 - 95
~ - 20
10 - 28
1984 219 28
332 247
Specifikahon per 1985-12-31 av koncernbolags mnehav av aktler som utgor lagerhUgäng
Nom Bors- Bo kf
varde varde varde
Botsnoterade aktier Antal tkr tla tla
AhlsellA 22.000 550 2024 2024
Ahlse!lC .. 154 701 3.868 14.232 14023
Asea A 47100 2355 13894 13.336
Bohus 64 463 645 4512 4.483
Bollden A 10 000 500 1700 1.700
Ca ten a 27.400 548 L699 1572
Custos B 49343 1234 6.316 5.483
Electrolux B 35900 898 6,965 6.965
Encs&on B 23000 1150 5.175 4492
Gambro 10.000 200 680 680
Opus 7490 375 1723 1.519
Protorp 19900 995 2487 2376
SKFB 3900 195 l 072 942
SKFC 6.100 305 1.696 1477
S·E·Banken A 105.000 1.050 8 295 8 225
Stora 2.000 50 334 313
Svenska Handelsbanken 15.500
:no
3 611 3186Satveån 12.566 628 2.463 2463
Volvo B 60000 1.500 17.040 12572
95 918 87831 Andra aktier
Gran;ngeverken 2339 1170 6 549
Totalt 94380
Not 6. l konsortier befintliga omsättningstillgångar
