Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Upplevelsen av yogapraktik på ett hälsocenter
En kvalitativ studie på deltagare i cirkelträning.
Författare: Handledare:
Jessica Fasano 760424 Eva Åkerman
Examensarbete i Folkhälsovetenskap 15 hp Examinator:
Folkhälsovetenskap C Ragnar Westerling
2018
2
Sammanfattning
Bakgrund: Folkhälsan i Sverige är god, men övervikten ökar och många upplever stress.
Viktminskningsprogram har bra effekt för bestående viktminskning, men flera hoppar av programmen p.g.a. exempelvis depression. Yoga kan användas som intervention mot stress och kan enligt forskningen leda till ökat välmående och minskad stress. På ett svenskt hälsocenter deltar medlemmarna i cirkelträning, vissa går viktningsprogram och samtliga erbjuds kurser i yoga.
Syfte: Attbeskriva hur medlemmar på ett hälsocenter upplevde yogapraktik.
Metod: Kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer som genomfördes med tio deltagare.
Resultat: Deltagarna uttryckte inga tydliga förväntningar innan yogakursen, men beskrev att de upplevt att yogapraktiken gav ökad smidighet, rörlighet och förbättrad balans.
Yogapraktiken gav också lugn, förbättrad andning och bättre sömn. Ingen deltagare upplevde att yogan hade påverkat annan fysisk aktivitet såsom cirkelträningen. Beskrivningar framkom av att självbilden påverkades genom högre acceptans till sig själva och starkare tilltro till sin
kropp. Yogan upplevdes som en skonsam och hållbar träningsform.
Slutsats: Yogapraktiken påverkade deltagarna fysiskt genom ansträngande övningar som förbättrade smidighet och balans, mentalt genom avslappning och lugn, samt socialt då det var en gruppaktivitet där deltagarna kände sig sedda av läraren. Då hälsa är holistiskt kan
yogapraktiken utmana vår syn på träning och vad vi behöver för vår hälsa.
Nyckelord: Yoga, hälsocenter, cirkelträning, hållbar träning, självmedkänsla.
3
Abstract
Introduction: The Public Health in Sweden is good, but obesity is increasing and many experience stress symptoms. Weight loss programs have good effect with sustainable results of weight loss, but many quit the programs in advance for instance due to depression. Yoga can be used as an intervention and can lead to increased well-being and reduced stress.
Members of a Swedish wellness center participate in circuit training and yoga courses and some members participate in a weight loss program.
Objective: To describe how members of a wellness center experienced yoga practice.
Method: Semi-structured interviews with 10 participants.
Results: The participants did not express clear expectations before the yoga course. The participants described that the yoga practice resulted in increased agility and improved balance. Yoga also gave calm, improved breathing and better sleep. No participant
experienced that yoga was affecting other physical activity such as the circuit training. Some participants felt that their self-esteem was strengthened through higher acceptance of
themselves and stronger confidence in their own body. Yoga was perceived as a gentle and sustainable type of practice.
Conclusion: Yoga influenced the participants physically through aerobic exercises that
improved agility and balance, mentally through relaxation and calmness and socially as the participants felt seen. Since health is holistic, yoga practice can challenge our view of exercise and what we need to feel healthy.
Key words: Yoga, wellness center, circuit training, sustainable exercising, compassion.
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. BAKGRUND ... 1
1.1 Fysisk aktivitet och viktminskningsprogram ... 1
1.1.1 Viktminskning, stress och yoga ... 2
1.1.2. Studiens hälsocenter ... 3
1.2 Teoretisk referensram - modeller för beteendeförändringar ... 3
1.3 Problemformulering ... 4
1.4 Syfte ... 4
1.4.1 Frågeställningar ... 4
1.4.2 Avgränsning ... 5
2. METOD ... 5
2.1 Design ... 5
2.2 Urval och datainsamling ... 5
2.3 Databearbetning och analys ... 7
2.5 Etiska överväganden ... 9
3. RESULTAT... 9
3.1 Fysisk och mental upplevelse ... 10
3.1.1 Smidighet, rörlighet och balans ... 10
3.1.2 Andning, sömn och avslappning ... 11
3.2 Påverkan på målbild och självbild ... 11
3.2.1 Självförtroende ... 12
3.2.2 Acceptans ... 12
3.2.3 Känslor och att bli sedd ... 13
3.3 Förväntningar och attityder ... 13
3.3.1 Otydliga förväntningar och tveksamhet till yogan ... 14
3.3.2 Hållbar träning ... 15
4. DISKUSSION ... 16
5
4.1 Resultatdiskussion ... 16
4.1.1 Fysisk och mental upplevelse ... 16
4.1.2 Påverkan på målbild och självbild ... 17
4.1.3 Förväntningar och attityder ... 18
4.1.4 Resultatens betydelse utifrån etiskt perspektiv och samhällsperspektiv ... 19
4.2 Metoddiskussion ... 19
4.3 Slutsats ... 21
REFERENSLISTA ... 22
Bilaga 1 ... 26
Bilaga 2 ... 28
6
Förord
Jag vill rikta ett stort och varmt tack till de personer som medverkat i denna studie. Tack för att ni så generöst delat med er av er tid och era erfarenheter av hur ni upplever yogapraktiken och för att ni delat med er av era personliga och intressanta berättelser. Jag vill även tacka hälsocentret för förtroendet och möjligheten att få utföra en studie på era medlemmar och för att jag fått låna samtalsrum för att genomföra intervjuerna i denna studie.
Tack också till min handledare Eva Åkerman för vägledning, kloka synpunkter och uppmuntran under skrivandets gång.
1
1. BAKGRUND
Folkhälsovetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne som inkluderar både sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete som riktar sig till individer, grupper och hela samhället. Två av de elva målområden som satts upp för folkhälsan i Sverige handlar om fysisk aktivitet samt matvanor och livsmedel (Pellmer, Wramner & Wramner, 2013). Folkhälsan i Sverige är god i jämförelse med andra länder och har ur flera aspekter ständigt blivit bättre, men de senaste årens statistik över levnadsvanor visar att övervikt och fetma har ökat samtidigt som personer med stillasittande fritid också ökat (Folkhälsomyndigheten, 2017). Begreppet hälsa innebär ett holistiskt perspektiv, vilket tydliggörs i WHO:s definition från 1948, där begreppet hälsa inkluderar både fysisk, psykisk och social hälsa (WHO, 1948). Levnadsvanor utgör viktiga indikatorer för hälsa och ohälsa, då störst andel av dödsfallen i världen idag beror på icke smittsamma sjukdomar, även kallade livsstilssjukdomar (WHO, 2017). Nästan hälften av dessa dödsfall orsakas av hjärt- och kärlsjukdomar, vilka till stor del skulle kunna förebyggas med sunda levnadsvanor inklusive ökad fysisk aktivitet (WHO, 2017). Enligt nordiska
ministerrådet (2014) kan goda kostvanor och regelbunden fysisk aktivitet utgöra ett bra skydd mot övervikt och fetma. Då hälsa är holistiskt tar man även hänsyn till att flera faktorer kan orsaka övervikt, såsom för högt energiintag, arv och miljö samt olika stressfaktorer (Pellmer et al., 2013). Stressrelaterade symtom inkluderas i begreppet psykisk ohälsa, som enligt Försäkringskassan (2017) utgör den främsta orsaken till sjukskrivning i Sverige.
1.1 Fysisk aktivitet och viktminskningsprogram
Det är viktigt både för enskilda individers hälsa och för hela samhället att förebygga övervikt och stödja i viktminskning. Enligt Eiben och Magnusson (2013) är det svårt att beräkna kostnaden för övervikt och fetma, men en lägsta uppskattning av den offentliga sektorns kostnader för övervikt och fetma år 2003 var strax över 15 miljarder kronor, vilket inkluderar kostnader för både sjukvård och produktionsbortfall. Fysisk aktivitet minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och benskörhet och vuxna individer bör röra sig minst 150 minuter i veckan på en medelintensiv nivå, samt minska sitt stillasittande (Nordiska ministerrådet, 2014). En undersökning av olika viktminskningsprogram visar att effekterna av dessa var likvärdiga sett till viktminskning, midjemått och blodtryck (Vakil et al., 2016).
Undersökningen visade inga statistiskt signifikanta skillnader som kunde peka på att något av programmen, såsom Viktväktarna och Atkins, skulle vara bättre än de andra (Vakil et al., 2016). Hemmingsson et al. (2012) anser att den stora utmaningen inom viktminsknings-
2
program är att få deltagarna att stanna kvar för att nå långsiktiga resultat. En studie av den svenska kedjan Itrims 2-åriga viktminskningsprogram visar att drygt en tredjedel av deltagarna avslutade programmet under första året, medan de som medverkade vid uppföljningen efter 2 år hade en genomsnittlig viktminskning på 10,9 kg. I studien dras slutsatsen att Itrims program, som inkluderar motion i form av cirkelträning (kondition och styrketräning), kostrådgivning och coaching, var effektivt för att minska vikten. Studien visar också att deltagare som behandlades för psykisk ohälsa såsom depression oftare hoppade av programmet (Hemmingson et al., 2012).
1.1.1 Viktminskning, stress och yoga
Stress är en naturlig reaktion i kroppen som ger ett påslag av stresshormoner som kan hjälpa oss människor att exempelvis fly ifrån en farlig situation. Stress kan samtidigt leda till ohälsa när man inte har möjlighet till återhämtning (Morrison & Bennett, 2016). Folkhälso-
myndigheten (2017) rapporterar att antalet vuxna mellan 16 - 84 år som själva anger att de upplever mycket stress har ökat och uppgår till 14 %. Stress anses även vara en bidragande orsak till övervikt och fetma (Pellmer et al., 2013). Inom svensk sjukvård används bland annat yoga som behandlingsmetod och komplement till behandling för olika sjukdomar inklusive stresshantering (Wahlström, Rydell Karlsson, Medin & Frykman, 2016; Papp, 2008). Yoga kan även skrivas ut av läkare som fysisk aktivitet på recept, för att exempelvis stödja förebyggande och minska riskerna som förknippas med en stillasittande livsstil (Fyss, u.å).
Enligt forskningen kan yoga ha positiv effekt på stresshormoner, blodtrycket, samt även positiva effekter på humöret och upplevd stress, det vill säga ge både fysiska och mentala effekter (Pascoe & Bauer, 2015; Sarvottam & Yadav, 2014; Papp, 2008). Ett antal kliniska studier har även visat positiv effekt av yoga på kroppsmasseindex, BMI - som mäts utifrån förhållandet mellan vikt och längd, samt på blodtrycket (Netam, Yadav, Khadgawat,
Sarvottam, & Yadav, 2015; Dhameja et al., 2013). I en studie kombinerades data från kliniska mätningar med enkätfrågor om upplevd livskvalitet (Ziv et al., 2013). I studien medverkade personer med högt blodtryck och högt BMI. Deltagarna delades upp i två grupper, där ena gruppen enbart fick medicinering och promenader och den andra gruppen utöver detta även fick yoga, stresshantering och en diet baserad på ris. En signifikant minskning av BMI, kolesterolvärdet och förbättrad upplevd livskvalitet (quality-of-life score) uppmättes enbart i den sistnämnda gruppen (Ziv et al., 2013). Rioux och Ritenbaugh (2013) genomförde en litteraturöversikt av yogans effekter på viktminskning baserat på jämförelser av en rad
3
originalstudier. De menar att yogapraktik kan vara effektivt för viktminskning, samt för att bevara uppnådda resultat av viktminskning. I översikten dras slutsatsen att fler och längre klasser med yogapraktik samt kostråd, yogic diet, bidrar positivt till bättre resultat (Rioux &
Ritenbaugh, 2013). Då yogapraktik och hälsosam diet kombinerats i studier är det svårt att dra slutsatsen av vad enbart yogapraktiken bidrar med för effekter (Roux & Ritenbaugh, 2013).
1.1.2. Studiens hälsocenter
En svensk kedja av privatägda hälsocenter öppnade sitt första center 2003. Syftet var att erbjuda kunderna både kostråd, träning och coachning, samt stödja i viktminskning enligt ett 2-årigt viktminskningsprogram som baserats på forskning. Kostnaden och vad som ingår i medlemskapet kan variera mellan olika center, men grundkostnaden per månad är cirka 400 – 500 kr. Deras center är öppna för alla och medlemmarna har en genomsnittsålder på 55 år för kvinnor och 57 år för män, samt en könsfördelning på cirka 80 % kvinnor och 20 % män.
Enligt ansvariga på deras centrala kontor har både de center de driver själva och
franchisetagare under de senaste åren erbjudit kurser till extra kostnad med personliga tränare, samt löpträning och kurser i yoga och mindfulness. En orsak till att de började erbjuda kurser i yoga var att personalen upplevde att deras medlemmar hade behov av verktyg för att hantera stress och komma ner i varv. Yoga-praktiken på deras center består utav lärarledda 8-
veckorskurser med gruppträning för 6 - 8 personer, under 45 - 60 minuter 1 gång i veckan.
Lärarna beskriver yogapraktiken som en form av mjuk fysisk yoga (mjuk hathayoga) med stående och sittande positioner, samt andningsträning. Praktiken varieras beroende på deltagarna och deras behov, samt för att få prova på nya övningar som både är fysiskt ansträngande och mer stillsamma såsom yin-yogaövningar.
1.2 Teoretisk referensram - modeller för beteendeförändringar
Inom hälsopsykologin finns flera teoretiska modeller som försöker förklara processen bakom en beteendeförändring, såsom att börja träna, börja en yogakurs eller bibehålla sin
livsstilsförändring (Morrison & Bennett, 2016). Ett viktigt begrepp är Self efficacy som kan förklaras som tilltron till den egna förmågan att kunna genomföra en förändring (Rydén &
Stenström, 2015). En mer komplex förklaringsmodell för beteendeförändringar är The theory of planned behavior, TPB som tagits fram av Ajzen och Fishbein (Morrison & Bennett, 2016) (Figur 1). Den är byggd på socialkognitiv teori, som utgår ifrån att beteenden utgår ifrån Self efficacy, men även inkluderar tidigare erfarenheter, normer och attityder samt det förväntade
4
utfallet. Modellen TPB (Figur 1) beskrivs som en mer utvecklad modell än The health believe model, som är den första och mest kända modellen för beteendeförändringar som beskrevs 1974 (Morrison & Bennett, 2016). TPB har använts som utgångspunkt till intervjuguiden genom att fråga om deltagarnas erfarenheter och förväntningar samt inställning till fortsatt träning för att förstå bakgrund, normer och attityder. Vidare har de tillfrågats ifall de
rekommenderar yogan till andra, vilket också visar hur deltagarna tänker kring attityder och normer i samhället. Teorin TPB har använts som stöd för analys och diskussion av resultaten.
Figur 1. Theory of Planned behaviour (Ajzen, 1991).
1.3 Problemformulering
Samhället har stora kostnader för övervikt. Fysisk aktivitet och viktminskningsprogram som leder till bestående viktnedgång är önskvärt både för enskilda individers hälsa och för samhället i stort. Exempelvis Itrims program leder till hållbara resultat med bestående viktnedgång,men samtidigt väljer ett stort antal att avbryta programmet, bland annat p.g.a.
depression (Hemmingson et al., 2012). En djupare förståelse för upplevelsen av yogapraktik och dess betydelse för stress, annan träning och viktminskning kan skapa bättre möjligheter till att deltagarna når bestående viktminskning och god hälsa. En studie på medlemmar i ett hälsocenter gör det möjligt att se hur de som redan tränar och får stöd i att leva hälsosamt upplever yoga.
1.4 Syfte
Syftet med studien var att beskriva hur medlemmar på ett hälsocenter upplevde yogapraktik.
1.4.1 Frågeställningar
Denna kvalitativa studie har sökt svar på följande forskningsfrågor:
1. På vilket sätt har deltagarna upplevt att yogapraktiken påverkat dem fysiskt?
5
2. På vilket sätt har deltagarna upplevt att yogapraktiken påverkat dem mentalt?
3. På vilket sätt har deltagarna upplevt att yogapraktiken påverkat eller förändrat deras självbild eller målbild med deras hälsa?
4. Vad har deltagarna haft för förväntningar innan yogakursen och hur beskrivs attityderna till yogapraktiken?
1.4.2 Avgränsning
Denna studie har avgränsats till att fokusera på medlemmar av två hälsocenter på
Kungsholmen i Stockholm och i Täby. Dessa hade påbörjat sitt medlemskap på centret senast i oktober 2017, samt tidigare utövat eller fortsatt utöva cirkelträning, genom att träna cirka 1 gång per vecka.
2. METOD
2.1 Design
Studien har genomförts som en kvalitativ empirisk studie med semistrukturerade intervjuer (Forsberg & Wengström, 2015). Studien var designad utifrån kvalitativ forskningsmetod då kvalitativa studier används för att undersöka personers inställning till och uppfattning av omvärlden, samt deras egna upplevelser (Forsberg & Wengström, 2015). Den
semistrukturerade frågeguiden var utformad så att deltagarna hade frihet att formulera sina svar kring hur de själva har upplevt yogapraktiken. Intervjuerna utgick från frågeställningarna ovan, vilka formulerades som öppna frågor i en intervjuguide med 14 övergripande frågor och två bakgrundsfrågor (Bryman, 2008) (Bilaga 2). Enligt Bryman (2008) innebär metoden att forskaren också har frihet att vara flexibel och ges möjlighet till att ställa följdfrågor baserat på det som intervjupersonerna berättar om. Intervju-guiden har även pilot-testats på 2
personer, för att möjliggöra justering av frågorna så att de inte misstolkades. Pilottesten gjorde att två av frågorna formulerades om och förtydligades.
2.2 Urval och datainsamling
Urvalsmetoden var baserad på ett målstyrt eller målinriktat urval enligt Brymans (2008) definition. Det innebar att forskaren valde ut de personer som var relevanta för syftet och forskningsfrågorna ovan. Urvalet var målstyrt på så sätt att de två hälsocenter som deltog i studien erbjuder kurser i yoga, samt hade deltagare på yogakurserna som även utövar
6
cirkelträning på centret, vilket bedömdes som lämpligt för studiens syfte. Valet av dessa hälsocenter som arena för studien byggde på att de erbjuder sina medlemmar motion, rådgivning och coachning, vilket gjorde det möjligt att studera upplevelsen av yoga utifrån dessa givna förutsättningar. Urvalet av deltagare har skett utifrån inklusionskriteriet att deltagarna hade påbörjat sitt medlemskap senast oktober 2017, det vill säga minst fem månader innan intervjuerna genomfördes, samt att de har utövat eller utövar cirkelträning då det är den grundläggande fysiska aktiviteten som utförs på centret. Vidare var det ett
inklusionskriterium att deltagaren medverkade i en pågående yogakurs för att möjliggöra att de lättare kunde berätta och beskriva sina upplevelser av den pågående yogapraktiken.
Exklusionskriterium var medlemmar som aldrig utövat cirkelträning.För att genomföra studien på dessa hälsocenter togs först en kontakt med ansvariga på deras centrala kontor. De föreslog att kontakt kunde tas med centret på Kungsholmen som de driver i egen regi, samt centret i Täby som drivs genom franchise. Studiens syfte presenterades för centeransvariga.
Därefter rekryterades deltagare till intervjuerna genom att de som närvarade på ett kurstillfälle i yoga i början av mars tillfrågades av lärarna ifall deras uppgifter fick lämnas ut för att delta i studien. Totalt tillfrågades 13 deltagare om att ingå i studien. Samtliga tillfrågade var kvinnor då ingen man deltog i yogakurserna. Storleken på populationen på de aktuella centren kan uppgå till 16 personer, men var något osäker då vissa ännu inte deltagit på yogakurserna. Det fanns ingen exakt siffra för hur många som totalt deltog i yogan på samtliga hälsocenter, eftersom detta inte registreras centralt. Ett informationsbrev skickades ut via mail till de som ingick i urvalet (Bilaga 1). Denna studie har sedan baserats på 10 genomförda intervjuer, då fler intervjuer inte varit möjliga att genomföra under denna studies begränsade tid. De genomfördes i stängda samtalsrum på deras hälsocenter på Kungsholmen (3 stycken) och i Täby (4 stycken), samt 3 stycken på telefon. Intervjuerna spelades in och pågick mellan 11 - 31 minuter. Deltagarna hade en genomsnittsålder på drygt 57 år och 7 av 10 har deltagit i viktminskningsprogram, samt 8 av 10 utövar regelbunden cirkelträning även om samtliga deltagit tidigare i cirkelträningen (Tabell 1). Merparten av deltagarna var högutbildade med eftergymnasial utbildning och ett antal hade ett kontorsarbete såsom ekonomer,
administratörer eller jurister, ett fåtal hade arbete inom vård eller kosmetik samt några var pensionerade.
7
Tabell 1. Data över deltagarnas bakgrund och erfarenhet Ålder 2018 Medlem
hälsocentret
Cirka antal gånger på yoga
Cirkelträning Program viktminskning
71 år 10 år 7 gånger Ja Ja
68 år 10 år 8 gånger Ja Nej
62 år 5 mån 3 gånger Nej Nej
58 år 8 mån 10 gånger Ja Ja
56 år 4 år 5 gånger Ja Nej
55 år 2 år 15 gånger Ja Ja
54 år 8 mån 10 gånger Ja Ja
53 år 1 år 7 gånger Ja Ja
51 år 12 år 24 gånger Ja Ja
48 år 3 år 4 gånger Nej Ja
Bortfallet i studien består av tre personer, då två av de tillfrågade deltagarna på yogakursen avböjde att lämna ut sina kontaktuppgifter. Vidare avböjde en av de tillfrågade som fått del av informationsbrevet.
2.3 Databearbetning och analys
Samtliga intervjuer har transkriberats ordagrant i sin helhet och skrivits in i en tabell utifrån frågorna i intervjuguiden. Därefter har ett flertal genomläsningar gjorts av den nedskrivna rådatan och den analyserades utifrån att hitta mönster, nyckelord och olika teman (Tabell 2).
Intervjumaterialet har kodats utifrån olika nyckelord som har framkommit, vilket presenteras som teman i resultatet nedan. Kodningen gjordes manuellt på utskrivna intervjuer och olika färger användes för de olika nyckelorden. En tematisk analys gjordes således av materialet (Bryman, 2008). Enligt Brymans (2008) beskrivning är den tematiska analysen det vanligaste angreppssättet för att analysera kvalitativa data. Detta kan göras på olika sätt, men innebär en matrisbaserad metod för att ordna data, där forskaren letar efter teman genom att lyssna efter
8
repetitioner och likheter och skillnader mellan intervjuerna. Information som har framkommit som inneburit eventuella negativa effekter av yogapraktiken har också inkluderats i resultatet av studien. I rapportering av resultatet nedan finns rådata som presenteras för att undvika egna tolkningar av forskaren i form av som citat (Forsberg & Wengström, 2015).
Tabell 2. Exempel på kategorisering av data, framtagande teman.
Forskningsfråga och fråga intervjuguiden
Citat från deltagare Nyckelord Tema
Forskningsfråga 1.
Fråga 7 - Kan du berätta om du upplever/har upplevt att yogan har påverkat dig fysiskt på något sätt?
#3 Kroppskontroll och smidighet. Att man faktiskt hittar, vad ska jag säga, funktioner, i det här fallet rörelser, när man ser någon så tänker jag så kan inte jag göra det ser jättekonstigt ut. … Och det är väl också det som är litegrann med yogan, att faktiskt utmana kroppen med rörelser som du inte gör till
vardags.
Kropps- kontroll Smidighet Rörelser som du inte gör till vardags
Smidighet rörlighet balans
Forskningsfråga 2.
Fråga 8 - Kan du berätta om du upplever/har upplevt att yogan har påverkat dig mentalt på något sätt?
#4 Nä, det kan jag nog inte säga, inte mentalt. Jag ska väl försöka lära mig andas. Just andningen är ju…, är viktigt liksom. Jag… har ett stressigt jobb. Det är bra om man kan andas emellan och sådär, lära sig mer om andning.
#9 Är det mycket som har rullat runt i huvudet innan, så släpper man faktiskt det just den timmen när man håller på och känner att man är lugn och avslappnad när man går härifrån.
#3 Ja, jag sover mycket bättre. Och det med andningen och så, det påverkar en själv väldigt mycket.
Andningen
Avslappning
Sömn och andning
Andning, sömn och
avslappning
Forskningsfråga 4.
Fråga 13 – Skulle du rekommendera andra att yoga, varför?
Fråga 5 – Hade du någon tidigare erfarenhet av yoga och vad hade du för
#9 Ja, absolut… Det är nog mycket fördomar, som vi pratade om förut är det ju mer tjejer och inte så många killar. Man kanske tänker att det inte är någon träning, där tror jag man misstar sig lite, du använder ju mer muskler än vad man tror även om det är lugnt.
#8 Jag hade nog inga förväntningar. Jag
Mycket fördomar Tänker att det inte är någon träning
Otydliga förväntningar och
tveksamma attityder
9
förväntningar på yogan? var mest orolig att jag inte skulle kunna hänga med, att jag inte skulle kunna göra någonting…
Inga
förväntningar
2.5 Etiska överväganden
Deltagarna till studien rekryterades från vuxna medlemmar (över 18 år). De har informerats om studiens syfte och vad data ska används till via informationsbrevet, samt muntligen vid intervjutillfället (Bilaga 1). Deltagarna informerades om att det var frivilligt att delta i studien och att de hade möjlighet att avstå från att svara på frågor under intervjuerna, samt avbryta intervjun om man så önskade. Informationen har hanterats konfidentiellt och ingen
information har delgivits med namn eller beskrivs på sådant sätt så att personen går att identifiera utav hälsocentret eller andra. Citat som inkluderar personens ålder, yrke, sjukdom eller liknande har inte inkluderats i resultatet nedan.
3. RESULTAT
Nedan presenteras resultatet utifrån de sju olika teman som framkommit från intervjuerna baserat på studiens övergripande syfte och forskningsfrågor (Tabell 3). I resultatavsnittet nedan är ”IP” förkortning av intervjuperson.
Tabell 3. Översikt av resultatet utifrån forskningsfrågorna och dess teman.
Forskningsfråga Tema
Fysisk och mental upplevelse • Smidighet, rörlig, balans
• Andning, sömn och avslappning Påverkan på målbild och självbild • Självförtroende
• Acceptans
• Känslor och att bli sedd Förväntningar och attityder • Otydliga förväntningar och
tveksamhet till yogan
• Hållbar träning
10 3.1 Fysisk och mental upplevelse
Forskningsfrågorna om hur deltagarna upplevde yogapraktiken fysiskt och mentalt resulterade i två teman om smidighet, rörlighet och balans samt andning, sömn och avslappning. Då hälsa är holistiskt och ingen distinktion har framkommit ifrån intervjuerna att deltagarna velat skilja på fysiska respektive mentala effekter, så presenteras de istället som två teman där svaren samlats. Ingen deltagare har berättat om någonting negativt de upplevt, varken fysiskt eller mentalt utifrån yogakursen. Deltagarna har heller inte nämnt någonting de velat förändra med yogakursen som rör dessa teman.
3.1.1 Smidighet, rörlighet och balans
En samstämmig bild som framkom utifrån intervjuerna var att deltagarna tydligt kunde beskriva att yogapraktiken har påverkat dem fysiskt på olika sätt. Deltagarna har berättat att yogan gav en känsla av ökad smidighet, rörlighet och cirkulation i kroppen. Yogan upplevdes av deltagarna som att de blev mjukare, men även i viss mån starkare. Det var även flera som beskrev att den fysiska balansen hade påverkats positivt av yogapraktiken och det var något som de inte upplevt att de kunnat åstadkomma med annan träning. En deltagare berättade även om hur cirkulationen hade förbättrats:
”Jag har fått tillbaka axlar igen, förut gick de ju från örat ner till skulderbladet (skratt), sedan har jag också märkt att jag fått en bättre blodcirkulation, alltså att fingrar och tår har blivit varma igen” (IP 7).
En av deltagarna menade dock att hon enbart känt av mentala effekter av yogan och inte kunde beskriva om yogan har någon effekt för henne rent fysiskt:
”För jag är ju mer ute efter att få den här, vad ska jag säga, basen och stå på med rak rygg och så - lite shape. Och då vet jag inte om yogan egentligen är rätt för mig” (IP 10).
Deltagarna har dock inte upplevt att cirkelträningen eller annan träning de utövade hade påverkats på något sätt av yogapraktiken. Yogan beskrevs snarare som ett komplement där man arbetar med andra områden. Flera deltagare har nämnt att cirkelträningen mer innebar vardagliga rörelser för kroppen, medan yogan utmanade dem att röra sig på nya sätt:
”Ja cirkelträningen är ju stora musklerna, medan yogan är mer små muskler och balans. Då får man ju även använda små musklerna i fötterna och så” (IP 6).
11
Sju av tio deltagare har deltagit i viktminskningsprogram med coachande samtal, men nämnde inte någon upplevelse av att yogan relaterat till eller påverkat detta. Yogan har samtidigt beskrivits som att den kunde ge stöd i att tänka helhetshälsa och till att tänka mer hälsosamt.
3.1.2 Andning, sömn och avslappning
Ett tema som nämndes både som fysisk och mental upplevelse av yogapraktiken var andningen som då upplevdes ha påverkats positivt av yogan. Tydligast var det under själva yogaklassen – de kunde påverka sin andning att bli lugnare och djupare. Flera deltagare har nämnt att de blev påminda i sin vardag om hur de andas, genom att de har deltagit i
yogapraktiken. De berättade att de försöker använda andningen utanför klassen och att det var något som upplevdes som svårt, det var ovant och något som de ville lära sig:
”Jag ska väl försöka lära mig andas. Just andningen är ju…, är viktigt liksom.” (IP 4).
Ett annat tema var sömnen som deltagare upplevde ha påverkats positivt av yogan, både den dag som yogan hade utförts och i övrigt i vardagen:
”Ja, det var lite det också att jag sov dåligt, och att man kommer in i en bra flow liksom när man kör yoga. Man tänker mer på hur man gör hur man beter sig ... i vardagen, vad man gör på kvällen till exempel och så…” (IP 2).
Deltagarna har berättat att de upplevde att yogan gav avkoppling, avslappning och lugn. Det gällde främst under själva klassen, och exempelvis en deltagare uttryckte det som att hon kände ett lugn i stunden, men inte visste om det påverkade henne resten av veckan. En annan deltagare berättade istället att hon tar med sig den känslan i vardagen:
”Jag kan släppa mycket med oväsentligheter. Jag kan fokusera på det som är viktigt och jag också släppa det som är helt oviktigt. Jag kan många gånger säga till mig själv "slösa inte energi på det”... Utan koncentrera dig på vad som är viktigt. När du inte ska göra någonting, så slappna av.” (IP 8).
3.2 Påverkan på målbild och självbild
Forskningsfrågan kring påverkan på målbild och självbild ledde till temat om självförtroende och acceptans, samt temat om känslor och att bli sedd. Under intervjuerna ställdes frågor om hur deltagarna upplevt att yogan påverkat deras målbild respektive självbild. Ingen färdig definition av begreppen användes av forskaren. Ingen deltagare behövde få begreppet målbild
12
definierat, däremot reflekterade flera deltagare själva kring vad självbild, hur man ser på sig själv, innebär. Dessa frågor tog lite längre tid än övriga frågor att besvara, många pausade och reflekterade en stund innan de svarade. Därefter beskrev deltagarna sedan att yogan på något sätt upplevdes ha påverkat deras målbild med deras hälsa. Även om svaret inleddes med ett nekande svar, så framkom sedan en del tankar om hur yogan kan ha påverkat målbilden.
Målbilden beskrevs som att den kan ha utvecklats till att fokusera mer på att må bra än på exempelvis utseende eller vikt.
3.2.1 Självförtroende
Några upplevde att deras målbild utvecklats efter yogan, men det var färre som beskrev att yogan påverkat deras självbild på något sätt. Däremot framkom ett tema av ökat
självförtroende och tilltro till kroppen. Yogapraktiken gav en känsla av ökat självförtroende.
En av deltagarna berättade hur hon kände en starkare tilltro till sin kropp:
”Men jag har kommit fram till under det här året att min kropp kan bra mycket mer och att begränsningarna sitter i huvudet. Och det är väl därför jag nu gått tillbaka till yogan där jag har tagit bort de här begränsningarna och förstår att kroppen håller, att jag fixar det här. Att jag kan tänja på gränserna.” (IP 3).
På frågan om yogan hade påverkat hennes självbild beskrev en annan deltagare det såhär:
”Ja, det kan jag nog säga. Jag tycker nog att jag blivit, vad ska jag säga, på nåt sätt starkare i mig själv och att jag kan, jag kan gå väldigt rakryggad och stå för det, det tycker jag är jättebra.” (IP 8).
3.2.2 Acceptans
Ett tema som framkom utifrån olika frågor under intervjuerna var att deltagarna upplevde att yogapraktiken ökade deras kroppskännedom, samt gav stöd i att acceptera kroppen och nuet.
Det var tydligt att yogan gav stöd i att stanna upp och reflektera, vilket nämndes som stöd för att vara i nuet och inte springa på i vardagen. Några berättade om en upplevelse av att det blivit lättare att acceptera bilden av sig själv. En deltagare beskrev det som att yogan fick henne att stanna upp och lyssna, medan en annan deltagare också ansåg att hon kan vara mer accepterande mot sig själv:
”Faktiskt stanna upp och lyssna på kroppen, och sig själv och sin andning. Och våga lyssna på sig själv. Det tycker jag absolut att yogan är en bidragande orsak till.” (IP 3).
13
”Men jag kan säga att jag kanske bedömer min självbild på ett annat sätt. Jag ser mig själv på samma sätt som jag alltid har varit, men jag kan nog vara mer accepterande mot den bilden idag.” (IP 7).
En av deltagarna beskrev också att hon inte bara såg att yogan hade påverkat henne själv, utan även i relation till hur hon var mot andra:
”Ja, jag tänker rent allmänt när det gäller yoga, inte bara yogan här. När man gör den och har gjort yoga i olika perioder så - Man känner sig alltid lite bättre själv. Man mår bra och man blir också en lite vänligare människa mot andra människor också.” (IP 2).
3.2.3 Känslor och att bli sedd
En av deltagarna beskrev tydligt kopplingen mellan den fysiska kroppen och känslor som något hon upplevt av yogapraktiken. Yogan kunde också kopplas till en känsla av glädje eller att må bra:
”Det är som att den tröttheten som varit upparbetad i min kropp är inlåst i musklerna på något sätt…. jag kände hur sorgen frigjordes under yogapasset, att det på något märkligt sätt så finns det något som kapslas in i musklerna som då även mentalt släpper vid ett yogapass.”
(IP 7).
”Ja, när man gjort den här övningen, så mår man bra inte bara fysiskt. Man blir glad! Man blir glad när man varit där.” (IP 1).
På frågan om de rekommenderade yogan till andra framkom att deltagarna skulle göra det på grund av känslan av välbefinnande och upplevelsen av minskad stress. En annan aspekt som framkom i intervjuerna var att deltagarna uppskattade att klassen var liten. Det underlättade också för att förstå om lärarens instruktioner gällde en själv, samt för att det upplevdes skönt att inte vara för många. Att vara få i klassen gjorde också att deltagarna kände sig sedda:
”Hon är jätteduktig hon som leder det. Man känner sig liksom sedd.” (IP 1).
3.3 Förväntningar och attityder
Den fjärde forskningsfrågan resulterade i temat om att deltagarna hade otydliga eller inga förväntningar och beskrev något tveksamma och skeptiska attityder till yogan, samt temat om hållbar träning. Under intervjuerna har deltagarna tillfrågats om deras erfarenheter av yoga
14
sedan tidigare och vilka förväntningar de hade innan på den yogakurs de deltagit i på Itrim, samt om de rekommenderade yoga till andra.
3.3.1 Otydliga förväntningar och tveksamhet till yogan
Orsakerna till att deltagarna hade börjat med yogakursen på hälsocentret varierade en del.
Många av deltagarna var medlemmar sedan många år och sju av tio hade deltagit i viktminskningsprogram. Fler berättade om sina positiva erfarenheter som medlem på hälsocentret med att komma i form, bli starkare och gå ner i vikt. Flertalet hade även provat yoga tidigare, genom någon kortare prova-på klass på annat center, på jobbet o.s.v.
Deltagarna berättade att de uppskattade yogan som träningsform generellt för balansen som yogan erbjuder mellan fysisk aktivitet och mental avslappning och att de förväntade sig det av yogakursen på hälsocentret. I stort var dock förväntningarna på yogakursen rätt så lågt ställda eller något de inte direkt hade reflekterat över. Deltagarna uttryckte sig som att de testade eller provade på, utan att ha formulerat ett tydligt mål eller förväntan med denna yogakurs. På frågan om vad de hade för förväntningar berättade en deltagare:
”Jag hade nog inga förväntningar. Jag var mest orolig att jag inte skulle kunna hänga med…” (IP 8).
I intervjuerna framkom även en uppfattning om hur andra talar om yogan eller den attityd och norm som kan finnas i samhället, där andra i samhället ibland uppfattas som tveksamma till yogan som träningsform:
”Det är ju inte zumzum här att man inte sitter bara och mediterar …Jag hade nog egentligen en förväntan av just det här med avkoppling och komma ner i varv och hitta lite mer vad ska man säga balans, mer mental balans.” (IP 5).
Deltagarna var nöjda med kursen och menade att kursen motsvarade eller överträffade förväntningarna. I detta sammanhang nämndes bland annat det positiva med att övningarna varierade från varje tillfälle. Flera deltagare påpekade samtidigt att yogan skulle kunna uppfattas i samhället som flum, ”zumzum”, eller att träningsformen skulle kunna uppfattas som annorlunda och flummig, samt att det kunde finnas fördomar om att det inte är ”riktig träning”. De intervjuade rekommenderade yoga till andra, men en viss tvekan fanns hos några just kring om andra skulle uppfatta det som flummigt. En annan deltagare berättade om att hon skulle rekommendera yogan:
15
”Ja, absolut ... Det är nog mycket fördomar, som vi pratade om förut är det ju mer tjejer och inte så många killar. Man kanske tänker att det inte är någon träning, där tror jag man misstar sig lite, du använder ju mer muskler än vad man tror även om det är lugnt. (IP 9).
3.3.2 Hållbar träning
Deltagare svarade att en negativ aspekt på yogakursen var priset, som de tyckte var högt och de föreslog att yogan borde ingå som en del av det vanliga medlemskapet istället, men att de trots det ville fortsätta med yogan. På frågan om deltagarna hade upplevt någon annan positiv eller negativ aspekt av yogan handlade flera kommentarer om deltagarnas syn på träning och att yogan upplevdes som en hållbar träningsform och om hur man kan träna långsiktigt. En deltagare uttryckte sig som att:
” … på nåt sätt så känns det som en aktivitet som man bör fortsätta med och det går ju att göra på alla möjliga sätt och på olika nivåer. Just för att det känns väldigt skonsamt, just för att det är en bra aktivitet.” (IP 9).
Yogan beskrevs som ett komplement till annan träning, samt att det också var positivt att den kan anpassas lättare än annan träning när man är skadad eller sjuk för att kunna få viss rörelse och motion. Deltagarna uttryckte att de vill fortsätta med yogan samt att de skulle
rekommendera yogan till andra och motiverade det med att många behöver avkoppling och komma ner i varv. Endast en av deltagarna uttryckte att hon ska ta ställning till att fortsätta med yogan efter att hon gått fler gånger, då hon var osäker på vad yogan gav henne i längden.
Samtidigt rekommenderade hon yogan till andra:
”Det är nog jättemånga som behöver det. Sedan vet jag att det finns några som är lite som jag, att vi är så himla stressade eller alltid är så uppe i varv och har svårt att kunna ta oss ner till den här nivån.” (IP 10).
Deltagarna beskrev det som att det är viktigt i vårt samhälle idag att minska stressen, samt att yogan gav ett välmående de trodde andra också skulle uppleva och må bra utav. Då deltagarna inte heller såg negativa aspekter med yogan så ansåg de att andra bör prova för att se om det passar dem. Yogan beskrevs även som att den kan ha större effekt med åren:
”Så egentligen borde den följa våran ålderskurva och ju äldre vi blir desto större utväxling har vi ju av den. Och har vi börjat tidigare har vi ännu större utväxling av den när vi blir äldre.” (IP 5).
16
4. DISKUSSION
4.1 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att beskriva hur medlemmar på ett hälsocenter upplevde yogapraktik.
Enligt resultatet i denna studie påverkade yogapraktiken deltagarna både fysiskt och mentalt genom övningar som förbättrade rörlighet, smidighet och balans samt gav en upplevelse av avslappning och lugn. Deltagarna upplevde att yogapraktiken förändrade målbilden med hälsan och gav en ökad tilltro till kroppens förmåga, stärkt självförtroende och ökad acceptans till sig själv och andra. Yogan beskrevs som en skonsam och hållbar aktivitet där deltagarna också kände sig sedda av läraren. Nedan diskuteras studiens resultat utifrån annan forskning och modellen TPB.
4.1.1 Fysisk och mental upplevelse
Deltagarnas berättelser om hur yogan har påverkat dem fysiskt och mentalt har gott stöd i andra studier av yoga (Pascoe & Bauer, 2015; Papp, 2008; Ziv et al., 2013). Upplevelser som presenteras i resultatet ovan kring ökad smidighet och rörlighet är också något som visats av tidigare forskning. I en kinesisk studie på hatha-yoga, där vuxna utövade yoga i 12 veckor ökade både uthållighet, styrka och flexibilitet hos deltagarna (Lau, Yu & Woo, 2015). Vidare har flera forskare tidigare funnit stöd för att yogan gett en upplevelse av minskad stress och ökat välmående, såsom ökad Quality of life (Ziv et al, 2013). En svensk studie i medicinsk yoga visade på minskad upplevd stress och ångest av de som deltagit i en intervention under 12 veckor (Köhn, Persson Lundholm, Bryngelsson, Anderzén-Carlsson & Westerdal, 2013).
Att utövare av yoga även kan uppleva förbättrad sömn har fått viss evidens i tidigare
forskning, såsom en studie på patienter med sömnstörningar. Skillnaden mellan yogagruppen och kontrollgruppen var dock inte signifikant, men ett samband fanns mellan antal utförda yogapass och minskade sömnstörningar (Jönsson, u.å). Deltagarna i denna studie har till viss del olika erfarenheter vilket dock kan påverka resultatet. Av de som deltagit i intervjuerna har sju av tio medverkat i viktminskningsprogram och åtta av tio utövar idag regelbundet
cirkelträning. Ingen har kunnat nämna något specifikt kring hur yogan skulle ha påverkat viktminskningsprogrammet eller cirkelträningen, vilket gjort att forskaren inte kan se att dessa olika erfarenheter påverkar resultatet av hur de upplever yogan. Det var ett oväntat resultat i studien att inte någon av deltagarna kunde redogöra för att de upplevt att yogan på något sätt påverkat cirkelträningen eller annan fysisk aktivitet som de utför. En hypotes fanns att
17
cirkelträningen kunde ha nytta av de stretch-övningar som ingår i yogan för att göra
musklerna mjukare och rörligare, samt att andningspraktiken i yogan kunde hjälpt deltagarna till en bättre andningsteknik och syreupptagning vid mer ansträngande träning. Angående forskning om yogans effekter på den fysiska balansen visar en studie från USA att äldre kunde minska fallolyckor och förbättra balansen med hjälp av en intervention med fysisk yoga (Hamrick, Mross, Christopher & Smith, 2017). Resultatet i denna studie visar att flera av deltagarna upplever en stor förbättring av den fysiska balansen genom yogapraktiken på hälsocentret. Enligt statens folkhälsoinstitut är fallolyckor ett stort samhällsproblem, som hos äldre leder till fler dödsfall än i trafiken. Motion i hemmet har visat sig vara en
kostnadseffektiv intervention (Gyllensvärd, 2009). Fler studier med interventioner i yoga skulle vara intressanta för att se effekten på balansen och möjligheten att minska risken för fallolyckor.
4.1.2 Påverkan på målbild och självbild
Några av deltagarna har upplevt ett ökat självförtroende och känner sig starkare i sig själva efter yogan, samt att yogan gett stöd i att acceptera kroppen och nuet som det är. Flera har upplevt ett välmående eller välbefinnande, känner sig glada och sedda av läraren. Det är också väl känt sedan tidigare att fysisk aktivitet kan öka känslan av välmående och förbättra den mentala hälsan (Pellmer et al., 2013). Studier visar även att sociala aspekter såsom sociala relationer har en väldigt stor inverkan på hälsan, vilket kan kopplas till resultatet ovan eftersom man känner tillhörighet till hälsocentret och känner sig sedd av yogaläraren.
Exempelvis visar en studie från USA att låg social interaktion kunde vara mer skadligt än fetma eller avsaknad av fysisk aktivitet. I den studien presenterade man att sociala relationer hade högre betydelse för tidiga dödsfall än t.ex. luftföroreningar och är en hög riskfaktor för dödlighet (Holt-Lunstad, Smith & Layton, 2010). En intressant koppling mellan ökad acceptans och att känna sig starkare i sig själv finns också till den svenska psykologen Christina Anderssons (2016) beskrivning om compassioneffekten som handlar om att skapa trygghet och utveckla självtillit. Begreppet compassion eller självmedkänsla förklaras bland annat som ett förhållningssätt om hur man bemöter sig själv och andra med värme och omsorg, vilket anses nödvändigt för vår hälsa och välmående (Andersson, 2016). Andersson (2016) kopplar begrepp som förståelse, acceptans, vänlighet, värme och omsorg till strategin för att åstadkomma denna självmedkänsla, compassion. Enligt Andersson (2016) är just yogan ett bra verktyg att närma sig och lära sig om compassion, bland annat för att man får öva sig i
18
att känna in kroppen och möta eventuella stelheter och obehag, släppa på fysiska
begränsningar men samtidigt acceptera kroppen som den är i nuet. Självmedkänsla är viktigt för hälsan då det kan ge stöd i stressade situationer eller motgångar och ger en känsla av samhörighet med andra (Andersson, 2016).
4.1.3 Förväntningar och attityder
Ett något oväntat resultat i denna studie var att flera deltagare inte hade specifika
förväntningar på yogakursen. Enligt modellen TPB som förklarar beteendeförändringar tar man hänsyn till personens bakgrund och tidigare erfarenheter, samt förväntningar, deras tro på sig själva och andras åsikter och normer (Morrison & Bennett, 2016). Resultatet i studien skulle kunna förklaras av att flera redan provat på och uppskattade yoga, samt att man redan var medlem på hälsocentret och kände sig trygg i miljön och med lärarna, vilket kan bidra till att de provade på yogan utan att tydligt definiera sina förväntningar. Flera hade positiva erfarenheter av att de åstadkommit viktnedgång och påbörjat regelbunden träning innan vilket kan ha gett deltagarna en stark tro på sig själva, Self efficacy. Dessutom har flera deltagare börjat med yogan redan under höstterminen eller ännu tidigare, vilket gör att det kan vara svårare att minnas de förväntningar man hade då och redogöra för dem i studien.
Studien visar också att det kan finnas en uppfattning hos deltagarna själva och i hur de uppfattar synen i samhället att yoga kan vara flummigt eller inte räknas som riktig träning.
Samtliga i studien var kvinnor och en av deltagarna nämner just att män kanske inte ser det som en träningsform för dem, samt att det finns fördomar att det inte är ”riktig träning”. Detta har dock inte utgjort något hinder för deltagarna att medverka i yogakursen, vilket kanske beror på att de redan är trygga i miljön på centret. TPB inkluderar attityder och normer i samhället, men även egna erfarenheter och Self efficacy vilka alla påverkar beslut om att påbörja och fortsätta med en livsstilsförändring (Morrison & Bennett, 2016). I detta sammanhang kan man även reflektera över vad som klassas som ”riktig” träning i vårt samhälle. Vardagsmotion såsom promenader kan ge bättre effekter för hälsan än mer ansträngande fysisk träning någon gång i veckan (Faskunger, 2013). Vidare kan det vara minst lika behövligt i dagens samhälle att träna på att komma ner i varv och minska stressen, eller träna oss i självmedkänsla och acceptans då psykisk ohälsa är största orsaken till
sjukskrivningar i Sverige (Försäkringskassan, 2017). Ett annat tema handlar om hållbar träning, då yogan uppfattas som en skonsam träningsform som deltagarna kan fortsätta med livet ut. Den genomsnittliga åldern för deltagarna i studien är 57 år, vilket möjligen bidrar till
19
att flera resonerar kring hur de kan fortsätta träna när de blir äldre. För hälsocenter kan det vara intressant att resonera kring hur man kan stödja medlemmarnas hälsa som helhet, utöver viktnedgång, styrke- och konditionsträning, utifrån vad som ger stöd för hållbar hälsa och välmående.
4.1.4 Resultatens betydelse utifrån etiskt perspektiv och samhällsperspektiv
Då samhället har stora kostnader för övervikt och fetma, samt höga sjukskrivningstal på grund av psykisk ohälsa och stress behövs viktminskningsprogram som ger bibehållen
viktminskning och stöd för att minska stress i samhället och för enskilda individer. En djupare förståelse för upplevelsen av yogapraktiken och dess betydelse för stress, viktminskning och annan träning kan ge bättre möjligheter att utveckla program som stödjer hälsan som helhet.
Då hälsa är holistiskt kan yogapraktiken utmana vår syn på träning och vad vi behöver för vår hälsa. Vidare forskning behövs för att se hur yoga kan användas för att förbättra den fysiska balansen hos äldre, vilket skulle kunna minska risken för vanliga fallolyckor. Studier på hur deltagare upplever yogapraktik under ett pågående viktminskningsprogram kan ge ökad förståelse för hur avslappning, välmående och minskad stress skulle kunna bidra till målet med bibehållen viktminskning. Ur ett etiskt perspektiv är det samtidigt viktigt att deltagandet i yogapraktik är frivillig och att programmen utformas efter deltagarnas behov och önskemål.
4.2 Metoddiskussion
Urvalsmetoden i denna studie var målstyrd, vilket upplevs som en styrka då målgruppen kunde nås, vilket möjliggjorde att deltagarna kunde ge information utifrån studiens syfte. Ett inklusionskriterium var att deltagaren medverkade i en pågående yogakurs och en nedre gräns på enbart 3 gånger på yogakursen satts för att delta i studien. En av deltagarna som medverkat ett fåtal gånger uttryckte att hon behövde mer erfarenhet för att uttala sig i vissa av frågorna, men annan deltagare som också deltagit ett fåtal gånger berättade väldigt utförligt i frågorna och således går det inte att se att antalet gånger skulle påverka resultatet i någon viss riktning.
Vidare har de medverkande tillfrågats om att delta i studien via sin yogalärare, vilket kan ha påverkat resultatet och minskat känslan av att kunna uttrycka sig fritt. Det är inte otänkbart att deltagarna under intervjuerna därför undvikit att nämna negativa aspekter. För att öka känslan av oberoende och anonymitet har intervjuerna skett ostört i stängda samtalsrum. Det var också av stor vikt för studien att deltagarna rekryterats från två olika center, där två olika lärare leder klasserna. Deltagarna har även betalat en extra kostnad, utöver den månatliga grundavgiften,
20
för att medverka i yogapraktiken. Detta skulle kunna ha påverkat deras upplevelse, då man möjligen motiveras till att bli mer positivt inställd till en kurs man lagt tid och pengar på.
Av etiska skäl har inte citat och teman som inkluderat deltagarnas ålder, yrke,
sjukdomstillstånd etc. inkluderats i studien för att respektera deltagarnas anonymitet. Således har inte heller intervjupersonens (IP) nummer inkluderats i bakgrundstabellen över deltagarna då detta hade kopplats till personens unika ålder (Tabell 1). Vidare är antalet deltagare 10 stycken, vilket kan betraktas som få och det skulle kunna leda till svårighet att få en trovärdig kvalitet i resultatet. Samtidigt kan antalet intervjuade betraktas som många i förhållande till den totala populationen på 16 kursdeltagare i yogan på de aktuella centren (Bryman, 2008).
Forskaren upplever även att mättnad uppstod, då det i de sista intervjuerna upprepades liknande svar som redan framkommit och det inte uppstod nya teman. Troligen skulle fler intervjuer inte lett till ett annat resultat med ny information eller andra teman (Bryman, 2008).
Studien har utformats för att eftersträva så hög trovärdighet som möjligt. Det innebar att studien tog hänsyn till hur validiteten, giltigheten, och reliabiliteten, det vill säga
tillförlitligheten påverkas av designen, bearbetningen och tolkningen av data. I kvalitativa studier kan detta eftersträvas genom att bland annat ställa öppna frågor, och ge utrymme för att ställa följdfrågor och för hitta andra områden som deltagarna i studien vill berätta om (Bryman, 2008). För att öka trovärdigheten i denna studie har även all insamlad data
transkriberats och analyserats noggrant för att hitta teman och mönster. Under transkribering och i de citat som återfinns i denna studie har deltagarnas exakta språk använts, utan att forskaren ändrat grammatik, något som förespråkas av Hall (2014). Citat har även används i stor utsträckning under avsnittet för resultat, vilket också anses öka studiens trovärdighet (Bryman, 2008). Vidare har det vid uppsatsskrivande funnits en medvetenhet hos forskaren om att erfarenheter och förförståelse om studiens syfte kan påverka process och resultat.
Forskaren har i detta fall en förförståelse om yogan och dess effekter, både genom personlig erfarenhet som yogautövare och yogalärare och genom tidigare forskning. Därför har val av plats varit extra viktig, då forskaren inte har haft någon tidigare kännedom om hälsocentret och deras yogakurser. Förförståelsen var positiv då deltagarna ofta refererade till
yogapositioner och yogaformer, där forskaren lätt kunde ställa följdfrågor och förstå informationen. Däremot har enbart de öppna frågorna ifrån intervjuerna använts för att presentera studiens resultat och de fall av följdfrågor som uppkom i intervjuerna som skulle kunna uppfattats som ledande har inte presenterats i resultatet. Studiedesignen har även tagit
21
hänsyn till att sträva efter att få renodlade svar vilket kunde ha blivit svårt ifall deltagarna påbörjat sitt medlemskap, cirkelträningen och yogapraktik parallellt. Det gjordes genom att deltagare till studien rekryteras från medlemmar på dessa center som redan tidigare påbörjat sitt medlemskap senast i oktober 2017, för minska risken att upplevelsen av att pågående viktminskning eller cirkelträningen skulle påverka beskrivningen av hur de upplever yogapraktiken. Vidare ska även nämnas att studien har ett bortfall på tre personer som tillfrågats att medverka men som avböjt. Det är svårt att veta orsaken till att dessa inte velat medverka i studien. Det skulle kunna vara personer som inte känner att de vill eller kan uttrycka hur de upplever yoga.
Slutligen bör det påpekas att överförbarheten till andra sammanhang kan öka om forskaren presenterar det som kallas för täta beskrivningar med detaljer om miljön och studiens kontext menar Bryman (2008). Detta har gjorts genom att tydliggöra deltagarnas bakgrund, beskriva yogapraktiken och utbudet på hälsocentret, samt berätta om att vissa frågor krävde tid och reflektion att besvara.
4.3 Slutsats
I denna studie upplevde deltagarna yogapraktiken fysiskt genom övningar som förbättrade smidighet, rörlighet och balans, mentalt upplevde deltagarna avslappning, lugn och ökad tilltro till sig själva, samt socialt då det var en gruppaktivitet där deltagarna kände sig sedda av läraren. Yogapraktiken upplevdes förbättra andning och ge välmående samt stärka
självförtroendet och öka acceptansen till sig själv och andra. Då hälsa är holistiskt kan
yogapraktiken utmana vår syn på träning och vad vi behöver för vår hälsa och för att må bra.
22
REFERENSLISTA
Ajzen, I. (1991). Theory of Planned behaviour Hämtad 2 april, 2018, från http://www.strategic-planet.com/2013/01/theory-of-planned-behavior/
Andersson, C. (2016). Compassioneffekten. Att utveckla självtillit och inre trygghet. (1:a uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. (2:a uppl.) Stockholm: Liber.
Dhameja, K., Singh, S., Mustafa, M. D., Singh, K. P., Banerjee, B. D., Agarwal, M. &
Ahmed, R. S. (2013). Therapeutic effect of yoga in patients with hypertension with reference to GST gene polymorphism. Journal Of Alternative And Complementary Medicine (New York, N.Y.), 19(3), 243-249. doi:10.1089/acm.2011.0908
Eiben, G. & Magnusson, M. (2013). Att minska skillnader. I M. Magnusson (Red.), Förebygga barnfetma och främja jämlik hälsa (s.105-122). Lund: Studentlitteratur.
Faskunger, J. (2013). Fysisk aktivitet och folkhälsa. (1:a uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Folkhälsomyndigheten. (2017). Folkhälsans utveckling årsrapport 2017. Hämtad 1 februari, 2018, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-
material/publikationsarkiv/f/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2017/
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier. Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4:e uppl.) Stockholm: Natur och kultur.
FYSS. (u.å.). Fysisk aktivitet på recept. Hämtad 16 februari, 2018, från http://www.fyss.se/far-fysisk-aktivitet-pa-recept/
Försäkringskassan. (2017). Socialförsäkringen i siffror. Hämtad 5 februari, 2018, från https://www.forsakringskassan.se/statistik/publikationer/socialforsakringen-i-siffror
Gyllensvärd, H. (2009). Fallolyckor bland äldre. En samhällsekonomisk analys och effektiva preventionsåtgärder. (Rapport 2009:01) Hämtad 20 april, 2018, från Folkhälsomyndighetens webbplats: https://www.folkhalsomyndigheten.se/.../r200901-fallolyckor-aldre-0901.pdf Hall, H. (2014). Qualitative research. I H. Hall & L. Roussel (Red.), Evidence-based practice:
An integrative approach to research, administration, and practice (s.23-44). Burlington, MA.: Jones & Bartlett Learning.
23
Hamrick, I., Mross, P., Christopher, N., & Smith, P. D. (2017). Yoga's effect on falls in rural, older adults. Complementary Therapies In Medicine, 35, 57-63.
doi:10.1016/j.ctim.2017.09.007
Hemmingsson, E., Johansson, K., Eriksson, J., Sundström, J., Neovius, M. & Marcus C.
(2012). Weight loss and dropout during a commercial weight-loss program including a very- low-calorie diet, a low-calorie diet, or restricted normal food: observational cohort study.
American Journal of Clinical Nutrition, 96 (5), 953-61. doi: 10.3945/ajcn.112.038265
Holt-Lunstad, J., Smith, T. B. & Layton, J. B. (2010). Social relationships and mortality risk:
a meta-analytic review. Plos Medicine, 7 (7), e1000316. doi:10.1371/journal.pmed.1000316 Jönsson, M. (u.å.) Yogas effekt på sömnstörningar - En randomiserad kontrollerad studie på primärvårdspatienter. Hämtad 2 maj, 2018, från https://mediyoga.se/wp-
content/uploads/ninja-forms/7/yoga-sömnstudie-mj.pdf
Lau, C., Yu, R., & Woo, J. (2015). Effects of a 12-Week Hatha Yoga Intervention on Cardiorespiratory Endurance, Muscular Strength and Endurance, and Flexibility in Hong Kong Chinese Adults: A Controlled Clinical Trial. Evidence-Based Complementary &
Alternative Medicine (Ecam), 20, 151-12. doi:10.1155/2015/958727
Köhn, M., Persson Lundholm, U., Bryngelsson, IL., Anderzén-Carlsson, A. & Westerdahl, E.
(2013). Medical Yoga for Patients with Stress-Related Symptoms and Diagnoses in Primary Health Care: A Randomized Controlled Trial. Evidence-Based Complementary & Alternative Medicine (Ecam), 20, 131-8. doi:2013/215348
Morrison, V. & Bennett, P. (2016). Introduction to Health Psychology (4th ed.) Harlow:
Pearson.
Netam, R., Yadav, R. K., Khadgawat, R., Sarvottam, K. & Yadav, R. (2015). Interleukin-6, vitamin D & diabetes risk-factors modified by a short-term yoga-based lifestyle intervention in overweight/obese individuals. The Indian Journal of Medical Research, 141(6), 775–782.
http://doi.org/10.4103/0971-5916.160698
Nordiska Ministerrådet. (2014). Bakgrund, principer och användning - Nordiska
Näringsrekommendationer 2012 - Rekommendationer om näring och fysisk aktivitet. Hämtad
24
28 december, 2016, från https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa- miljo/naringsrekommendationer/nordiska-naringsrekommendationer-2012-svenska.pdf Papp, M. (2008). Yoga - effekt på hjärta, kärl, humör och melatonin. Svensk Idrottsmedicin, 27 (4), 12-16. Hämtad från http://np.netpublicator.com/netpublication/n66993615
Pascoe, M. C. & Bauer, I. E. (2015). A systematic review of randomised control trials on the effects of yoga on stress measures and mood. Journal Of Psychiatric Research, 68. 270-282.
doi:10.1016/j.jpsychires.2015.07.013
Pellmer, K., Wramner, B. & Wramner, H. (2013). Grundläggande Folkhälsovetenskap. (3:e uppl.) Stockholm: Liber.
Rioux, J. G. & Ritenbaugh, C. (2013). Narrative review of yoga intervention clinical trials including weight-related outcomes. Alternative Therapies In Health And Medicine, 19 (3), 32- 46.
Rydén, O. & Stenström, U. (2015). Hälsopsykologi. Psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom. (4:e uppl.). Stockholm: Sanoma Utbildning.
Sarvottam, K. & Yadav, R. K. (2014). Obesity-related inflammation & cardiovascular disease: efficacy of a yoga-based lifestyle intervention. The Indian Journal Of Medical Research, 139 (6), 822-834.
Vakil, R. M., Doshi, R. S., Mehta, A. K., Chaudhry, Z. W., Jacobs, D. K., Lee, C. J., & ...
Gudzune, K. A. (2016). Direct comparisons of commercial weight-loss programs on weight, waist circumference, and blood pressure: a systematic review. BMC Public Health, 16, 460.
doi:10.1186/s12889-016-3112-z
Wahlström, M., Rydell Karlsson, M., Medin, J. & Frykman, V. (2016)
Effects of yoga in patients with paroxysmal atrial fibrillation - a randomized controlled study.
European Journal of Cardiovascular Nursing, 16 (1): 57-63 https://doi.org/10.1177/1474515116637734
WHO. (1948). Official records of the World Health Organization No 2. Summary reports on proceedings minutes and final acts of the international health conference held in New York
25
from 19 June to 22 July 1946. Hämtad 3 februari, 2018, från
apps.who.int/iris/bitstream/10665/85573/1/Official_record2_eng.pdf
WHO. (2017). Noncommunicable diseases. Hämtad den 28 januari, 2018, från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs355/en/
Ziv, A., Vogel, O., Keret, D., Pintov, S., Bodenstein, E., Wolkomir, K.... Efrati, S. (2013).
Comprehensive Approach to Lower Blood Pressure (CALM-BP): a randomized controlled trial of a multifactorial lifestyle intervention. Journal Of Human Hypertension, 27(10), 594- 600. doi:10.1038/jhh.2013.29
26
Bilaga 1
Hej!
Du är varmt välkommen till deltagandet i denna intervjustudie med fokus på upplevelsen av yogapraktik. Tack vare ditt deltagande möjliggör du
genomförandet av föreliggande studie.
Jag som utför studien heter Jessica Fasano och det material som insamlas vid denna intervjun kommer att användas för analys vid en uppsatsskrivning vid Uppsala Universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
Uppsatsens syfte är att studera upplevelsen av yogapraktik för dig som utövar cirkelträning på cent er i Täby och på Kungsholmen.
Som deltagare i studien kommer du att ges möjlighet att svara på ett antal intervjufrågor. Frågorna kommer att behandla dina subjektiva upplevelser och erfarenheter av yogapraktiken. Den beräknade intervjutiden uppgår till 20 - 30 min.
Deltagandet i studien är frivilligt, vilket innebär att du när som helst kan välja att avbryta ditt deltagande eller avstå ifrån att svara på intervjufrågor.
Materialet som samlas in kommer att avidentifieras och hanteras enligt sekretessföreskrifter. Detta innebär att enskilda individer inte kommer att kunna identifieras i den slutgiltiga rapporten.
Återigen, stort tack för din medverkan!
Med vänliga hälsningar,
Kandidat student Handledare
Jessica Fasano Eva Åkerman
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap,
Socialmedicin
Telefon:
070-7148692 Jessica Fasano 018-471 6562 Eva Åkerman
Epost:
jessicafasano@hotmail.com eva.akerman@pubcare.uu.se
Hemsida:
www.pubcare.uu.se
Information- och samtyckesformulär
27 Samtyckesformulär till dig som deltagare
Jag har muntligen informerats om studien samt tagit del av ovanstående skriftliga information. Jag har informerats om att mina uppgifter registreras och att intervjun spelas in och jag är medveten om att mitt deltagande i studien är helt frivillig. Jag kan när som helst och utan att ange särskilt skäl avbryta mitt deltagande. Jag godkänner också att jag kan kontaktas igen innan studien publiceras ifall det skulle uppstå frågor om vad som sades under intervjun för att minimera feltolkning.
Namnteckning _________________________________________
Namnförtydligande _________________________________________
Datum _________________________________________
Adress _________________________________________
Telefon _________________________________________
28
Bilaga 2
Intervjuguide
1. När började du på hälsocentret? ___________________________________________
2. Hur kommer det sig att du valde hälsocentret?
____________________________________________________________________
3. Är du som medlem på hälsocentret med i cirkelträning? Deltar du i fler aktiviteter här?
(Följdfråga – gör du det regelbundet och hur ofta?)
___________________________________________
4. Du har gått/går en yogakurs, vad fick dig att börja med det? (Följdfråga hur många tillfällen har du deltagit i yogan?)
5. Hade du någon tidigare erfarenhet av yoga innan kursen? (Följdfråga – vad hade du för förväntningar på yogan?)
_______________________________________________________
29
6. Vad tycker du om yogan? (Följdfrågor – vad är bäst/sämst, antal gånger och kursupplägg, uppfylldes förväntningarna, vad kan förbättras el göras annorlunda?)
_______________________________________________________________________
7. Kan du berätta om du upplever/har upplevt att yogan har påverkat dig fysiskt på något sätt?
(Följdfrågor – påverkar det annan träning såsom din cirkelträning, hur, märker du av det i vardagen, beskriv)
8. Kan du berätta om du upplever/har upplevt att yogan har påverkat dig mentalt på något sätt? (följdfrågor – på vilket sätt, upplever du det när du yogar eller påverkar det dig även i vardagen)
9. Finns det någon annan effekt du upplever av yogan (positivt eller negativt/berätta mer)?
10. Har yogan påverkat din målbild med din hälsa? (Hur/varför inte)
11. Har yogan påverkat din självbild på något sätt? (Hur/varför inte)
