En globaliserad värld: En idéanalys av Republikanerna under dem amerikanska presidentvalen 2008, 2012 och 2016

54  Download (0)

Full text

(1)

En globaliserad värld

En idéanalys av Republikanerna under dem

amerikanska presidentvalen 2008, 2012 och 2016

Kandidatuppsats i Statsvetenskap

(2)
(3)

Abstract

After the American presidential election of 2016, it stood clear that the Republican presidential candidate Donald J Trump had been elected as the president of the United States. Trump’s administration was featured by an anti-globalization. The aim with this essay is to account for the Republicans view upon globalization before and during Trump’s administration. The issues that will be addressed in the essay are what is the Republicans view upon globalization and if the view has changed during the elections of 2008, 2012 and 2016. To reach the aim with the essay the concept globalization has been broken down into subcategorizes. By subcategorizing globalization, it was made measurable for the essay. The material being researched upon is the Republicans platforms. For this study the approach is to do a comparative case study and an analysis of ideas. The conclusion of the study is that the Republicans take on the globalization has changed through the years.

Nyckelord

Globalization, Republicans, USA, American Leadership, Politics, Economy

Tack

Tack till min handledare Martin som varit till hjälp under uppsatsens

skrivande.

(4)

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

1.1 Problemformulering 1

1.2 Syfte 2

1.3 Frågeställningar 2

1.4 Disposition 2

2 Teori 4

2.1 Tidigare forskning 4

2.2 Teoretiskt perspektiv: Globaliseringens fyra dimensioner 5

2.2.1 Politisk globalisering 5

2.2.2 Ekonomisk globalisering 6

2.2.3 Kulturell globalisering 8

2.2.4 Ekologisk globalisering 9

2.2.5 Sammanfattning globalisering 10

3 Metod och Material 12

3.1 Metod 12

3.1.1 Jämförande fallstudie 12

3.1.2 Beskrivande Idéanalys 12

3.1.3 Teorikonsumerande studier 13

3.2 Urval och Avgränsningar 14

3.3 Material och Källkritik 14

3.4 Validitet och Reliabilitet 15

3.5 Operationalisering 16

4 Analys 18

4.1 Politiska dimensionen 18

4.1.1 Republikanerna och politiska dimensionen 2008 18 4.1.2 Republikanerna och politiska dimensionen 2012 21 4.1.3 Republikanerna och politiska dimensionen 2016 23

4.2 Ekonomiska dimensionen 26

4.2.1 Republikanerna och ekonomiska dimensionen 2008 26 4.2.2 Republikanerna och ekonomiska dimensionen 2012 29 4.2.3 Republikanerna och ekonomiska dimensionen 2016 31

4.3 Kulturell dimensionen 33

4.3.1 Republikanerna och kulturell dimensionen 2008 33 4.3.2 Republikanerna och kulturell dimensionen 2012 35 4.3.3 Republikanerna och kulturell dimensionen 2016 36

4.4 Ekologiska dimensionen 37

4.4.1 Republikanerna och ekologiska dimensionen 2008 37 4.4.2 Republikanerna och ekologiska dimensionen 2012 39 4.4.3 Republikanerna och ekologiska dimensionen 2016 40

4.5 Sammanfattning 42

(5)

5.1 Avslutande diskussion och vidare forskning 46

Källförteckning 1

Elektroniska källor 1

(6)

Förkortningslista

EU Europeiska unionen FN Förenta nationerna

ICAO International civil aviation organization INGO International non-governmental organization NATO North Atlantic Treaty Organization

NGO Non-governmental organization

TPP Trans-Pacific Partnership

WHO World Health Organization

(7)

1 Inledning

Efter valet 2016 blev Republikanernas presidentkandidat Donald Trump framröstad som USA:s nya president. Den politik som fördes under Trumps Administrationen präglades av protektionism och anti-globalisering. Kritik riktades exempelvis mot frihandelsavtal och globala institutioner som USA varit delaktiga i (Stiglitz 2018a, xv-xvi). I Stiglitz bok, Globalization and It’s Discontents Revisisted; Anti-Globalization in the Era of Trump, (2018a, 53–

54) framhåller han att börskraschen 2007–2008 styrkte människor misstro till politiska och ekonomiska institutioner. Det resulterade i en växande misstro mot globaliseringen. Enligt Stiglitz resulterade det även i att en

protektionistisk retorik växte fram.

Under den globala eran har USA varit drivande i att globalisera världen. I Stegers bok, Globalization, (2020, 16–17) sammanfattar han globalisering som ett intensifierande världsomfattande sammankopplingar. Fenomenet är multidimensionellt och omfattar olika delar av samhället dagligen.

1.1 Problemformulering

Globaliseringens utmaningar blev tydliga efter börskraschen 2007–2008. Det resulterade i en växande tilltro till politiska och ekonomiska institutioner.

Steger (2020, 125–126) hänvisar till att Trumps administration präglades av ett missnöje mot globalisering till förmån för ekonomisk nationalism. I USA kan presidenten ha sin egen politiska vision jämfört med partiet hen

representerar. Eftersom Trumps administration präglades av en anti-

globalisering är det relevant att undersöka hur partiet han representerade har förhållit sig till globaliseringen innan och under Trumps presidentskap.

Stiglitz (2018b, 515) hänvisar till förändringar som skett för den amerikanska ekonomiska utrikespolitiken. Förändringar som skett under Trumps

administration påverkar både den amerikanska ekonomin och även den

(8)

globala ekonomin. Utifrån Stiglitz (2018a, 342) resonemang över att med globaliseringen påverkar staters agerande andra stater är en utgångspunkt i uppsatsen att undersöka hur Republikanerna har förhållit sig till

globaliseringens olika dimensioner. Det är relevant eftersom beslut som tas av den amerikanska presidenten och av den amerikanska kongressen har en påverkan både nationellt, samt globalt.

1.2 Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Republikanerna har förhållit sig till globaliseringens fyra dimensioner under åren 2008 till 2016, samt om det skett förändringar.

1.3 Frågeställningar

- Hur förhöll sig Republikanerna till globaliseringen under 2008, 2012 och 2016?

- Finns det skillnad och likheter i hur Republikanerna har förhållit sig till globaliseringen?

Frågeställningarna baserar sig i globaliseringens fyra dimensioner som används av Steger (2020) för att definiera begreppet. Dem fyra

dimensionerna är politik, ekonomi, kultur och ekologi. Republikanerna är fallet i studien. Materialet som används hämtas från partiets program inför valen under den givna tidsperioden.

1.4 Disposition

Uppsatsen är upplagd i fem kapitel. I det första kapitlet presenteras ämnet för uppsatsen, samt uppsatsens problemformulering, syfte och frågeställningar.

För att förhålla sig till uppsatsen syfte, samt besvara frågeställningar har en

definition av teorin gjorts i det andra kapitlet. Det ger en överblick över vad

teorin innebär och som kommer förhållas till under uppsatsens gång. I det

tredje kapitlet redogörs för uppsatsens forskningsdesign, metod, och val av

(9)

material. Genomförandet av analys presenteras i det fjärde kapitlet.

Analysarbetet sker utifrån den teoretiska definitionen och den

forskningsdesign som presenterats. I det sista kapitlet presenteras uppsatsens

slutsats och tolkningen av resultatet i analysarbetet. Kapitlet avslutas med en

diskussion och vidare forskning för ämnet.

(10)

2 Teori

2.1 Tidigare forskning

I artikeln Republican foreign policy after Trump av Kori Schake analyseras republikanernas väljare efter Trump blev presidentkandidat. Schake (2016, 39) redogör för att sextioåtta procent av Trumps anhängarna anser att frihandel är negativt. Samtidigt som en majoritet av republikanerna visade stöd av frihandel i maj 2015, innan Trump blev presidentkandidat. I analysen framkommer det att Republikanerna har tappat mark med sina väljare.

Genom att undersöka republikanernas förhållning till globalisering innan och under Trump bidrar det till att förstå om Republikanernas politik har

förändrats.

För att skapa förståelse över hur Republikanerna har förhållit sig till globaliseringen kommer olika litteratur och forskning användas för att teoretiskt definiera globalisering. I Stegers bok Globalization (2020) definieras globalisering utifrån fyra dimensionerna; politisk, ekonomisk, kulturell och ekologisk. För att göra en teoretisk definition utgår teorin från Stegers dimensioner av globaliseringen. För att besvara frågeställningarna används alla fyra dimensionerna för att få ett bredare spektrum. Genom att komplettera med ytterligare litteratur kan den teoretiska definitionen bli mer korrekt. Stiglitz redogör i sin bok Globalization and It’s Discontents

Revisisted; Anti-Globalization in the Era of Trump (2018a) om globalisering, med ett ekonomiskt fokus och vilka missnöjen som uppstår till följd av globaliseringen. Versionen är reviderad och Stiglitz inkluderar en uppdaterad överblick utifrån de senaste decennierna. Caporaso och Maderias bok

Globalization, Institutions and Governance (2012) redogör om både

ekonomisk, politisk och ekologisk globalisering. Litteraturen tillför en

bredare överblick av globalisering. Schattle skriver i boken Globalization

(11)

and Citizenship (2012) om hur medborgarskap och globalisering hänger samman, vilket kompletterar till den politiska och kulturella dimensionen.

2.2 Teoretiskt perspektiv: Globaliseringens fyra dimensioner

2.2.1 Politisk globalisering

Den politiska globaliseringen gestaltar hur politiken förekommer utanför dem nationella gränserna. Steger (2020, 64–65) beskriver att effekter av globaliseringen är att politiken har internationaliserats och att

utrikespolitiken har blivit en viktig del av en stats politik. Ytterligare en effekt av politikens internationalisering är att regionala och globala

institutioner har skapats, vilken kan exemplifieras med EU, NATO och FN.

Caporaso och Maderia (2012, 73) beskriver globalisering som ett resultat av politiska beslut. Dem beskriver i likhet med Steger hur globala och regionala institutioner har skapats i syfte att hantera relationer mellan stater. Utifrån Caporaso och Madeira (2012, 125–126) förklaras hur det juridiska har globaliserats. I den internationella domstolen och internationella

brottsmålsdomstolen fungerar som globala juridiska institutioner som kan döma i fall mellan stater. Deltagandet i dem internationella domstolarna är frivilligt för stater.

Schattle (2012, 9) redogör för hur globaliseringen har öppnat upp för en ny form politisk aktivitet som är bunden till nätverk istället för territoriellt. Det har varit möjligt till följd av den teknologiska utvecklingen, där idéer och diskussioner kan föras på internet i en större utsträckning. Den nya formen menar Schattle (2012, 9) utmanar medborgarskapet som individer har till nationalstaten, med andra ord den nationella identiteten. Steger (2020, 66–

68) betonar, i likhet med Schattle, att i samband med en expanderande

globalisering utmanas nationalstatens suveränitet. Det är ett resultat av att

politiken förs allt mer utanför dem nationella gränserna. Det demonstreras

(12)

genom dem globala institutionerna som skapats, samt även genom den nya formen av politisk aktivitet.

Att nationalstatens suveränitet har utmanats har mötts med ett motstånd.

Steger (2020, 68) redogör att skeptikerna mot globaliseringen åter vill centralisera den politiska makten till staten. Det kan förstås som en

motreaktion mot globaliseringen. Schattle (2012, 9–10) beskriver att för att behålla en territoriell kontroll finns det ett motstånd inom det politiska för att bekämpa invandring, samt etniska och kulturella grupper. Han menar att den nationella identiteten och medborgarskapet stramas åt. En effekt av

globaliseringen som Steger (2020, 69) beskriver är att allt fler rör sig över dem nationella gränserna. Globaliseringen har lett till en intensifiering av befolkningsrörelse och invandring. Det har det lett till att migrationsfrågan har blivit aktuell inom politiken. Schattle (2012, 7–8) betonar att motstånden mot invandring demonstrerar hur dynamiken mellan globalisering och medborgaskap påverkar varandra. Den nationella identiteten blir utmanad av globaliseringen. Schattles beskrivning illustrerar hur motståndet mot

invandring och minskade av nationalstatens suveränitet inte är isolerade reaktioner mot globaliseringen.

Terrorism har blivit ett globalt problem. Caporaso och Maderia (2012, 79) beskriver hur terrorism och organiserad brottslighet har utvecklats till följd av utvecklingen av transport- och kommunikationsmöjligheter. Det har gjort att terrorister och brottslingar kan arbeta över gränserna. Att terrorism har blivit ett globalt problem bekräftas även av Steger (2020, 73–74) som uttrycker att frågor om säkerhet och terrorism har blivit aktuella inom

politiken. Eftersom terrorismen arbetar över dem nationella gränserna har det blivit ett globalt problem att hantera.

2.2.2 Ekonomisk globalisering

Caporaso och Maderia (2012, 101) beskriver framväxandet av den

(13)

världskriget. Dem refererar till Bretton Woods systemet och hur internationella institutioner framkom för att kontrollera valutan, internationella monetära relationer och handeln mellan stater. Globala ekonomiska institutioner kan exemplifieras med WTO och Världsbanken.

För att förstå den moderna globaliseringen beskriver Steger vilka aspekter som tillåtit den ekonomiska globaliseringen att intensifieras. Steger (2020, 39–41) beskriver i likhet med Caporaso och Maderia relationen mellan Bretton Woodssystemet och den ekonomiska globaliseringen. Bretton Woodsystemet beskrivs som ett startskott för den nya globala ekonomiska ordningen.

Ett senare historiskt skede som påverkade den moderna globaliseringen som Steger (2020, 39–42) beskriver är att under 1980-talet introducerades en nyliberal syn på ekonomin. Den nyliberala synen skedde i samband med att den globala ekonomin intensifierades under de senaste decennierna. Effekter av den ekonomiska globaliseringen är att handeln och ekonomin har

internationaliserats. Det har lett till en ökning av transnationella företag, globala ekonomiska institutioner och en intensifiering av en växande global marknaden. Som en effekt har det även resulterat i frihandelsavtal och en marknadsekonomi. Aspekter tillhörande den ekonomiska dimensionen som Stiglitz (2018a, 40) beskriver är flödet av varor, tjänster och kapital över staters gränser. Den fria handeln som tillkommit är en faktor av

globaliseringen (Stiglitz 2018a, 7).

Enligt Steger (2020, 38) har den globala ekonomin intensifierats genom en utveckling av ny teknologi. Det har resulterat i ett ökat flöde av kapital och att den globala marknaden fått växa. Det har varit möjligt genom en

utveckling av transport, samt genom den digitala teknologin. Marknaden har

flyttat över den nationella gränsen till internet och sociala medier. Den

globala konsumenten kan nu beställa varor från en global marknad.

(14)

Caporaso och Maderia (2012, 9-11) beskriver att aktörer inom den

ekonomiska globaliseringen är transnationella företag och INGO:s. Genom den nya teknologin, i kombination med en nyliberal marknad, skapas en möjlighet för dem att bli globala aktörer med en ekonomisk makt.

Nationalstatens suveränitet som en viktig ekonomisk aktör minskar när andra aktörer blir viktiga för den globala ekonomin. Steger (2020, 54–55) redogör i likhet med Caporaso och Maderia för att nationalstatens betydelse har

minskat till följd av att den ekonomiska makten har förflyttats till transnationella företag.

2.2.3 Kulturell globalisering

Steger (2020, 83) beskriver den kulturella globaliseringen som ett expanderande nätverk av kulturella sammankopplingar, som

världsomfattande intensifiering av kulturella flöden. Upplevelser som musik, religion och traditioner delas globalt. Människors erfarenheter i livet delas med andra världen över som en effekt av den kulturella globaliseringen.

Spridningen av kulturer har lett till en allt mer global homogenisard kultur.

En nations kultur är inte renodlad utan är influerad av flera kulturer (Steger 2020, 84–85).

Steger (2020, 14) refererar till att den teknologiska utvecklingen har gjort att kulturer integreras allt mer. Han betonar att det sociala landskapet har

förändrats för människor. Den teknologiska utvecklingen har lett till att olika kulturer kan spridas digitalt och genom nya transporter kan en global

marknad skapas. Olika kulturer kan spridas över internet, allt ifrån musik till matrecept som delas på sociala medier för andra över världen att ta del av.

Varor kan beställas från en kontinent till en annan kontinent (Steger 2020,

83–85). Det demonstrerar hur den ekonomiska och kulturella dimensionerna

är interagerade med varandra. Genom en expansion av ekonomin globalt har

den kulturella dimensionen kunnat expandera.

(15)

Stiglitz (2018a, 7) framställer globalisering som mer än global handel, utan globalisering handlar också om rörelse av kapital, människor och idéer.

Framställning av globalisering skildrar en del av den kulturella

globaliseringen. Ett flöde av människor och idéer påverkar som Steger skildrat även ett flöde av kulturer över världen. En följd av globalisering är att det lett till en ökad migration, vilket har påverkat både den politiska, ekonomiska och den kulturella aspekten av globaliseringen (Stiglitz 2018a, 43–44). Allt fler människor rör sig över dem nationella gränserna av olika anledningar. Utifrån den kulturella dimensionen innebär det att ett flöde av kultur sker globalt. Genom en ökad befolkningsrörelse har kulturer,

religioner och traditioner spridits. Som nämnts under den politiska

globaliseringen beskriver Schattle (2012, 9–10) att ett motstånd skapats för att bekämpa invandring, samt etniska och kulturella grupper. Den nationella statens suveränitet utmanas av globaliseringen, vilket även utmanar den nationella identiteten. Det kan förstås som en motreaktion mot den kulturella globaliseringen.

2.2.4 Ekologisk globalisering

Den ekologiska globaliseringen åskådliggör hur planetens ekosystem hänger samman och hur effekter av exempelvis klimatförändringar påverkar hela planeten. Allt ifrån luften vi andas, till maten vi äter och vattnet vi förbrukar.

Steger (2020, 95–97) skildrar hur dem olika dimensionerna påverkar varandra i kapitlet The ecological dimension of globalization. Han tar den ekologiska dimensionen som en demonstrering av vilka problem som uppkommit till följd av globaliseringens intensifiering. Globala miljöfrågor har blivit uppmärksammade och erkända som ett världsomfattande problem.

Effekter av globaliseringen är en ökning av föroreningar, klimatförändringar

och miljöförstörelse. Genom ökad energiförbrukning, ökad konsumtion och

produktion har det även skett en ökning av växthusgasutsläpp som orsakar

global uppvärmning (Steger 2020, 100–101).

(16)

Caporaso och Maderia (2012, 79) beskriver klimatförändringar, föroreningar och utarmningen av ozonlagret som exempel av miljöproblem som

tillkommit av globaliseringen. Dem menar att det är problem som behövs konfronteras i en globaliserad värld. Utifrån Caporaso och Maderia (2012, 74) har internationella organisationer skapats för att hantera aktiviteter och problem som sker över den nationella gränsen, exempelvis World Wide Fund for Nature. Internationella ekologiska organisationerna har haft inflytande på globala normer angående miljön och klimatet. Steger (2020, 106–107) beskriver hur i syfte hantera miljö- och klimatfrågor har globala avtal

skapats. 1997 skrevs många av världens länder under Kyotoavtalet. Cirka två decennier år 2015 senare skrevs många av världens stater under Parisavtalet.

Ytterligare en effekt som uppstått i syfte av att bemöta dem globala problemen är gräsrotsrörelser (Steger 2020, 101).

Stiglitz (2018a, 4) tar upp effekten som transnationella företag har för miljöförstörelse. Den mänskliga aktiviteter påverkar planetens klimat och miljö. Effekten dem har illustrerar hur den ekonomiska och ekologiska dimensionerna av globalisering är sammanvävda med varandra. Dem behoven människor har som växt till följd av en ökad konsumtion har även sina följder. Steger (2020, 96) exemplifierar att skördande av regnskogar för mänskligt bruk hotar både den inhemska befolkningen, djur och växtarter.

2.2.5 Sammanfattning globalisering

Stiglitz (2018a, 7) beskriver globalisering som mer än global handel, utan

globalisering handlar också om rörelse av kapital, människor och idéer. Hans

beskrivning sammanfattar kort hur det är olika aspekter av dimensioner som

påverkas när globaliseringen expanderar. Stiglitz (2018a, 342) beskriver även

globalisering som att vi är sammanvävda. Han poängterar att hur en stat

agerar påverkar andra stater. Hans beskrivning sammanfattar kort vad

globalisering innebär.

(17)

Caporaso och Maderia (2012, 79) beskriver att intensifieringen av

globalisering har lett till att stater har ett ömsesidigt beroende av varandra.

Beroendet mellan stater att minska miljöförstöringen, ekonomiskt när handeln intensifieras, att inte använda militära krafter och hantera dem nationella gränserna för att förhindra terrorism. Beroendet som Caporaso och Maderia beskriver är ett annat sätt att sammanfatta globalisering jämfört med Stiglitz.

Karaktärsdrag Politisk

dimension

Regionala och Globala institutioner

Ökad

befolkningsrörelse och migration

Globalt ledarskap

Global jurisdiktion

Ekonomisk dimension

Global nyliberal marknad

Frihandelsavtal Ekonomiska globala instituioner

Global handel

Kulturell dimension

Global

homogeniserad kultur

Globala märken och symboler

Spridning av kultur, religion och idéer

Ekologisk dimension

Erkännande av miljö- och klimatproblem

Globala miljö- och klimatavatal

Global ekologiska organisationer

Figur 1. Mätbara nyckelbegrepp

(18)

3 Metod och Material

3.1 Metod

3.1.1 Jämförande fallstudie

Metoden som används för uppsatsen är en jämförande fallstudie.

Republikanerna kommer att jämföras över en given tidsperiod utifrån hur dem förhållit sig till globalisering. Enligt Esaiasson et al. (2017, 109) behövs det minst två analysenheter för att kunna genomföra en jämförande

fallstudie. Analysenheterna observeras inom en kontext och jämförs.

Analysenheterna för uppsatsen är republikanernas partiprogram från valet 2008, 2012 och 2016. Genom dem valda analysenheterna skapas en

förståelse över hur republikanerna förhöll sig till globaliseringen innan och under Trump. Genom att använda en jämförande fallstudie redogörs det för skillnader och likheter. Det kopplar an till frågeställningarna för uppsatsen att jämföra skillnader, samt likheter över en given tidsperiod. I analysen kommer jämförelser att göras utifrån den givna metoden för att besvara frågeställningarna.

3.1.2 Beskrivande Idéanalys

Eftersom syftet är att få fram hur republikanerna förhåller sig till

globalisering är används metoden beskrivande idéanalys. Metoden gör det genomförbart att säga något om materialet som inte säger sin själv. Genom att använda sig av en beskrivande idéanalys som metod kan en analytisk tolkning av materialet göras. Metoden är också användbar för uppsatsen eftersom teorin appliceras på materialet för att sedan tolkas och analyseras.

För att en beskrivande idéanalys ska kunna vara genomförbar

operationaliseras teorin ner för att skapa kriterier för vad globalisering

innebär. Det gör teorin mätbar innan den appliceras på materialet för en

analys (Beckman 2005, 49–53).

(19)

Utifrån Boréus och Bergström (2018, 153–155) är analysverktyget

dimensioner användbart för att bestämma positionen för ställningstaganden längts en eller flera skalor. Genom en kombination av analysverktyget med en beskrivande idéanalys placeras ställningstagandena ut. Republikanernas förhållning till globaliseringen jämförs utifrån den givna tidsperioden och frågeställningarna besvaras. Termen för analysverktyget kallas även parametrar. För att sortera ut och tydliggöra termerna i uppsats görs en distinktion mellan dimensioner och parametrar. I uppsatsen kallas

globaliseringens dimensioner fortsatt dimensioner och analysverktyget kallas parametrar.

Genom parametrar för globaliseringens dimensioner skapas en analysram.

Enligt Boréus och Bergström (2018, 154–155) ger analysramen möjlighet för forskaren att sortera utsagorna i materialet. Längst analysramen kan

Republikanernas förhållning till globaliseringen identifieras. Det gör analysverktyget parametrar användbart för uppsatsen. Skalan kommer sorteras ut i fyra parametrar. Varje dimension kommer bedömas utifrån om likheter till den teoretiska definitionen av globalisering förekommer. Dem fyra parametrarna är; Förekommer till stor del; Förekommer till viss del;

Förekommer begränsat; Förkommer inte alls. För att parametern förekommer till stor del ska tilldelas ska en övervägande majoritet av globaliseringen egenskaper förekomma i partiprogrammen För att parametern förekommer inte alls ska globaliseringens egenskaper inte förekomma.

3.1.3 Teorikonsumerande studier

I uppsatsen är teorin globalisering och Republikanerna är fallet. För att besvara frågeställningarna och göra en analys används teorin för att appliceras på materialet från Republikanerna. Fallet är i centrum för

uppsatsen och det som primärt undersöks. Enligt Esaiasson et al. (2017, 42–

43) gör det studien till en teorikonsumerande studie.

(20)

3.2 Urval och Avgränsningar

En avgränsning som är att begränsa materialet till en given tidsperiod.

Material är begränsat till dem amerikanska valen 2008, 2012 och 2016.

Urvalet är motiverat att begränsa materialet till den givna tidsperioden eftersom syftet med uppsatsen är att undersöka hur Republikanerna förhöll sig till globaliseringen under den givna tidsperioden. Eftersom Stiglitz (2018a, 53–54) betonar att efter börskraschen 2008 växte en misstro mot globaliseringen är det motiverat att avgränsa till den givna tidsperioden.

Avgränsningen till den givna tidsperioden motiveras även av tidsbrist.

Eftersom republikanerna beslutade att återanvända programmet för valet 2016 även året 2020 är avgränsningen till dem valda åren motiverad. Under båda valåren 2016 och 2020 var det Trump som var republikanernas

presidentkandidat.

3.3 Material och Källkritik

Materialet som användas är republikanernas partiprogram från valet 2008, 2012 och 2016. Materialet är användbart för att besvara frågeställningen utifrån den givna metoden och uppsatsens syfte. Programmens översiktliga innehåll om partiets ändamål inför den kommande mandatperioden och vilken riktning som partiet väljer inom politiska frågor. Partiprogrammet från 2008, 2008 Republican Platform, har en längd på sextio sidor (Republican Party 2008). Partiprogrammet från 2012, 2012 Republican Platform: We believe in America, har en längd på femtiofyra sidor (Republican Party 2012). Partiprogrammet från 2016, Republican Platform 2016 har en längd på femtioåtta sidor (Republican Party 2016).

Alternativt material för uppsatsen hade kunnat vara tal och debatter från

representanter för republikanerna. Om den versionen av material hade

använts hade det varit möjligt att representanten talar mer utifrån egen idé än

partiets idé. Eftersom Republikanernas nationella kommitté röstar fram

(21)

partiets program inför ett val kan materialet anses vara representativt för hela det republikanska partiet. Det gör partiets program till en komplett källa för att genomföra en analys och besvara frågeställningarna. Tal och debatter har valts att inte användas som material eftersom risk finns för att representanten är subjektiv, vilket kanske inte är representativ för hela partiet.

En källkritisk princip som har tagits till hänsyn är materialets äkthet (Esaiasson et al. 2017, 291–292). Republikanernas partiprogram som är hämtade från University of Californa Santa Barbaras nätarkiv, vilket gör det trovärdigt att materialet är äkta. Republikanernas partiprogram är ett fysiskt bevis på vad republikanerna stod för under valåren. Det skapar en

trovärdighet till hur dem förhöll sig till globaliseringen under valåren 2008, 2012 och 2016. Eftersom en trovärdighet finns i materialet är det relevant givet uppsatsens syfte

Republikanernas partiprogram är partisk för partiets fördel och företräder partiets intressen. Syftet med undersökning är dock inte att ta ställning eller undersöka deras ställningstagandens sanningshalt. Därför är partiets

partiskhet inget problem i undersökningen eftersom syftet är att undersöka Republikanernas förhållning till globalisering.

3.4 Validitet och Reliabilitet

Utifrån Esaiasson et al. (2017, 58) är förutsättningar hög validitet och reliabilitet för en frånvaro av systematiska och osystematiska fel. För att skapa en hög begreppsvaliditet ska det råda god överensstämmelse mellan den det teoretiska begreppet och dem mätbara jämförelsepunkter. Genom att operationalisera det teoretiska begreppet för att göra det mätbart skapas en överenstämmelse i studien och systematiska fel undviks (Esaiasson et al.

2017, 58–59). Den tydligt teoretisk definition som skapats i uppsatsen har

gjort det mögligt att genomföra en systematisk operationalisering. Det skapar

(22)

en god överenstämmelse mellan det teoretiska begreppet och jämförelsepunkterna i uppsatsen.

Enligt Boréus och Bergström (2018, 40–42) erhålls hög reliabilitet när studien är genomförd korrekt och att eliminering av fel under studiens gång har skett. Tolkningen måste vara tillräckligt noggrann för syftet. För att minska risken för fel har metod och material valts med hänsyn till studiens syfte. Genom en noggrann redogörelse för studiens forskningsdesign kan studien göras av olika personer och skapa intersubjektivitet. Enligt Boréus och Bergström (2018, 40–42) bör även god forskning vara transparent och läsaren ska kunna rekonstruera stegen till slutsatsen. Genom att ha redovisat och förklarat hur studien är utförd i metodkapitlet blir studien transparent för läsaren.

3.5 Operationalisering

Det teoretiska begreppet globalisering bryts ned i syfte att göra det mätbart.

Idéen som används teoretiskt i uppsatsen är globalisering, vilket

operationaliseras ner och utifrån det skapas mätbara jämförelsepunkter som användas i analysen. Jämförelsepunkterna presenteras i ett analysschema, som sedan användas i analysen för att jämföra med republikanernas förhållning till globalisering. Analysschemat för globaliseringens dimensioner illustreras i figur 1 (Esaiasson et al. 2017, 56–57).

Genom att en teoretisk definition gjorts av globaliseringens dimensioner bildas tydliga karaktärsdrag. I den politiska dimensionen framkommer det hur globala och regionala politiska institutioner är ett karaktärsdrag som symboliserar den dimensionen. Globalt ledarskap är ett karaktärsdrag för den politiska dimensionen eftersom politiken förs allt mer utanför statens gränser som ett resultat av globaliseringen. Inom den ekologiska dimensionen

framkommer globala klimatavtal som ett karaktärsdrag. En vilja till ett

deltagande i globala klimatavtal demonstrerar ett positivt förhållningssätt till

(23)

globaliseringen. I en analys av materialet skapas en avvägning över republikanernas förhållning till dimensionernas karaktärsdrag, exempelvis förhållningen till NATO som en politisk institution.

Det valda materialet från republikanerna bryts ned under analysen i likhet med det teoretiska begreppet för att ta fram materialets karaktärsdrag.

Genom den processen skapas en översiktlig uppfattning över hur

republikanerna förhåller sig till globaliseringen. Olika karaktärsdrag kommer att analyseras i materialet för att sätta i perspektiv till globaliseringens

dimensioners karaktärsdrag. Frågeställningarna besvaras genom att applicera analysschemat för det teoretiska begreppet på materialets egenskaper.

Genom det kan en helhetsbedömning göras över karaktärsdragens förekomst i materialet.

Operationaliseringsprocessen i samband med en kombination av beskrivande

idéanalys och jämförande fallstudie gör det möjligt att analysera, samt

besvara frågeställningarna.

(24)

4 Analys

4.1 Politiska dimensionen

4.1.1 Republikanerna och politiska dimensionen 2008

I partiprogrammet från 2008 uttrycks det att dem strävar efter suveränt amerikanskt ledarskap inom internationella organisationer. Det framkommer att republikanerna inte vill se internationella organisationers ledarskap som ett substitut för amerikanskt ledarskap. Dem uttrycker att dem inte stödjer införd skatt av FN, samt även att amerikanska styrkor ska styras under amerikanskt kommando (Republican Party 2008, 7–8). Det amerikanska ledarskapet återkommer republikanerna till även när det kommer till internationella lagar. Dem framställer att som internationella ledare ska internationella lagar upprätthållas och uppdateras vid behov. Exempelvis vill dem syfte att förhindra människohandel göra det med diplomatiska insatser och samarbete med andra stater. Dem vill att den nationella lagen som

offentliga förövare ska bör utvidgas internationellt. Dem vill dock inte ha den internationella domstolen jurisdiktion över amerikanare (Republican Party 2008, 6–8).

Att Republikanerna är för globala institutioner framkommer i deras stöd till

andra staters deltagande i institutionerna. Dem uttrycker exempelvis att Israel

blir diskriminerande i FN och att dem stödjer Israels medlemskap inom olika

grupper av FN. Dem motsätter sig även kampanjen mot Vatikanstatens

deltagande i FN (Republican Party 2008, 7). Under avsnittet Partherships

across the Asia-Pacific region framkommer hur Republikanerna förhåller sig

till USA:s relationer i regionerna Asien och Stillahavsområdet. Under stycket

Taiwan uttrycker dem att det finns ett stöd för demokratin i Taiwan och stöd

som staten kan få i försvar. Dem stödjer även statens deltagande i WHO och

andra globala institutioner, vilket demonstrerar en inställsamhet till

(25)

Utifrån den retorik och ställningstaganden som republikanerna gör har dem fragment av att vara inställsamma till den politiska globaliseringen. Exempel är ett deltagande i globala institutioner. Dem har även fragment som gör att dem inte är lika inställsamma till den politiska globaliseringen. Exempel är att dem hellre vill se amerikanskt ledarskap över globalt ledarskap.

Säkerhet för nationen är termer som används genomgående av

Republikanerna i partiprogrammet från 2008. Redan i det första stycket uttrycker dem hur målet är att skapa säkerhet för nationen och att

upprätthålla fred baserad på frihet genom styrka i världen (Republican Party 2008, 1). Temat säkerhet för nationen framkommer genomgående i olika stycken. Under avsnittet Securing the Peace framkommer det att

Republikanerna ser att fred och mänskliga rättigheter skapas genom internationella ansträngningar. Dem ser även att det sker genom att upprätthålla och utveckla allianser (Republican Party 2008, 6–7).

Dem uttrycker att USA:s säkerhet är oskiljaktig från Europas säkerhet. Under stycket Streghten our Relationship with Europe beskrivs hur alliansen NATO är den mest framgångsrika militära alliansen i världshistorien. I stycket finns en retorik som tyder ett engagemang till NATO från republikanernas håll.

Exempelvis är Republikanerna öppna för nya medlemmar i NATO som uppfyller kraven. Utifrån beskrivningen kan tolkningen göras att

Republikanerna är positivt inställda till militäralliansen NATO och att dem vill fortsätta se den frodas (Republican Party 2008, 11). Utifrån det skapas en förståelse över att Republikanerna ser ett samband mellan nationens säkerhet, Europas säkerhet och en regional militär allians.

En effekt av globaliseringen är terrorism som verkar utanför nationella

gränser. Under stycket Terrorism and Nuclear Proliferation riktar

Republikanerna kritik mot USA:s hanteringen av ett växande globalt

terrornätverk i partiprogrammet. Ett hot mot nationens säkerhet dem

(26)

terrorismen vill Republikanerna se att USA är ledande i att reducera ner mängden av den nukleära arsenalen. I det vill dem även se att andra kärnkraftsmakter ska följa USA i reduceringen. Dem adresserar även i stycket om spridning av massförstörelsevapen och hur nationer bör gå samman för att förbjuda spridningen. Genomgående i stycket framkommer det att Republikanerna vill hantera problemen stater emellan, även om dem ser terrorism som ett globalt problem. Dem framhåller bioterrorism och cyberterrorism som hot mot nationen under stycket Intelligence is Key to Fighting Bioterrorism and Cyberterrorism. Dem formerna av terrorism adresserar dem inte hur det bör hanteras globalt, utan det adresseras hur det bör hanteras nationellt (Republican Party 2008, 2).

Under stycket Streghtening Ties in America framhåller dem även narkotika- terrorism som ett problem för de amerikanska världsdelarna. Dem ser att den sortens terrorism hämmar utvecklingen, destabiliserar samhället och gör politiken korrupt inom regionerna. För att hantera narkotika-terrorismen uttrycker Republikanerna att det görs genom allierade stater. Dem uttrycker även att dem har en vision av suveräna stater med säkra gränser inom Amerika. Dem uttrycker även att trots starka allianser vill dem inte se att en nordamerikansk union bildas eller att en gemensam valuta skapas.

Beskrivningen av vad dem inte vill ha påminner om vad dem europeiska länderna har med EU och euron (Republican Party 2008, 8–9). Utifrån det kan en tolkning göras att Republikanerna är för nationalstatens suveränitet och intresset för regionala politiska institutioner inte är av intresse.

I avsnittet Immigration, National Security and the Rule of Law framkommer

vilken inställning som Republikanerna har till invandringen, vilket är en

effekt av globaliseringen. Det finns en åtskillnad i hur Republikanerna

framhåller legala och illegala invandrare. Dem framhåller i stycket att dem

vill spåra vilka som går in och lämnar landet. Dem uttrycker att i en tid av

(27)

oidentifierade människor kommer till USA och stannar. Som i tidigare nämnda stycken återkommer Republikanerna även här till nationens säkerhet genom att dem vill säkra gränserna till USA. Republikanerna uttrycker i partiprogrammet att dem ser den illegala invandringen som ett hot mot USA:s suveränitet och mot den amerikanska befolkningen. Genomgående uttrycker dem olika sätt att hantera illegala invandrare, vilket dem styrker med ett engagemang till rättsstatsprincipen. Republikanerna ställer sig

annorlunda till legala invandrare jämfört med illegala och retoriken gentemot legala invandrare är positiv. Exempelvis ser dem att invandrarna bidrar till kulturen och ekonomin. Republikanerna uttrycker att dem vill utveckla systemet för att göra det lättare för legala invandrarna att integreras in i USA.

Samtidigt uttrycker dem att det även kommer främja rättsstatsprincipen (Republican Party 2008, 3–4).

4.1.2 Republikanerna och politiska dimensionen 2012

Det globala amerikanska ledarskapet är ett återkommande tema i

partiprogrammet från 2012. I första stycket redogör Republikanerna för hur USA ska hävda globalt ledarskap. Det nämns i samband med framgång och maximal ekonomisk frihet. Dem uttrycker att amerikanskt ledarskap beror på ekonomisk vitalitet och fred genom styrka (Republican Party 2012, 1). I avsnittet Sovereign American Leadership in International Organizations kritiseras FN och dess globala institutioner. Republikanerna framhäver i avsnittet att det inte kan finnas ett substitut för amerikanskt ledarskap (Republican Party 2012, 45). Republikanerna framställer utforskningen av rymden som en väsentlig del av det globala amerikanska ledarskapet. Dem uttrycker att det ledarskapet är utmanat av andra stater. Dem vill främja innovation och vetenskapen för att behålla den globala amerikanska ledarskapet i rymden (Republican Party 2012, 28).

I partiprogrammet från 2012 framkommer det att Republikanerna motsätter

sig amerikanskt deltagande i Internationella Brottmålsdomstolen. Anledning

(28)

är att dem ser ett deltagande som skadligt för konstitutionen. Därför vill dem inte att amerikanska medborgare ska vara underordnade utländska lagar.

Dem uttrycker att dem vill se amerikansk suveränitet över amerikanska domstolar (Republican Party 2012, 14). Deras syn på utländska och globala lagar framkommer även i stycket Judicial Activism: A Threat to the U.S.

Constitution. I stycket tydliggör Republikanerna att dem anser att

amerikanska lagar är det som ska gälla i USA (Republican Party 2012, 25).

Jämfört med partiprogrammet från 2008 finns det likheter i att dem inte vill att amerikanska medborgare lyder under utländska eller internationella lagar.

Nationens säkerhet återkommer i likhet med partiprogrammet 2008 även i partiprogrammet 2012. För att bekämpa brottslighet och terrorism föreslår Republikanerna att det ska finnas en enhetlig insats. Dem vill att regionala allierade samarbetar i kriget mot droger och terrorism. Allierade dem nämner i fallet är främst Mexiko och Colombia (Republican Party 2012, 47). Det nukleära terrorhotet adresseras även i partiprogrammet 2012. Jämfört med partiprogrammet 2008 är reduceringen villkorat och dem benämner inte att reduceringen ska ske i samarbete globalt. Dem uttrycker att för att reducera kärnvapenlagrena runt om i världen bör USA upprätthålla en strategisk arsenal för att leda den ansträngningen. Dem anser att det är nödvändigt för att vara ett avskräckande exempel (Republican Party 2012, 41).

Det framkommer inte en lika positiv inställning till NATO som i

partiprogrammet från 2008. Under stycket Europe uttrycker Republikanerna att det behövs insatser och förståelse från båda sidor av Atlanten för att säkerhetsställa vitaliteten i politiska allianser via NATO. Under stycket tackar dem även olika stater i Europa för deras samarbete mot terrorism, samt militära insatser (Republican Party 2012, 49). I avsnittet Sovereign American Leadership in International Organizations kritiserade

Republikanerna olika globala institutioner inom FN. I avsnittet exemplifierar

(29)

Dem uttrycker att internationella organisationer dem deltagit i kan bidra med fred och välstånd. Dem uttrycker samtidigt att ibland är fallet inte så och att USA alltid ska ha rätten att gå sina egna vägar (Republican Party 2012, 45).

I likhet med partiprogrammet 2008 gör Republikanerna även i

partiprogrammet 2012 skillnad mellan illegala och legala invandrare. När dem kommer till legala invandrare använder Republikanerna en positiv retorik. Exempelvis anser dem att legala invandrare är en tillgång för USA, främjar ekonomin och berikar kulturen. En tillgång dem uttrycker sig se med den legala invandringen är att den möjliggör för att effektivare kunna

konkurrera med omvärlden. Dem illegala invandrarna däremot anser

Republikanerna underminerar den fördelen som legala invandrar har med sig.

I likhet med partiprogrammet 2008 ser dem en risk med den illegala invandringen i en tid av terrorism, drogkarteller, kriminella gäng och

människohandel. Även i partiprogrammet 2012 ser dem det som en risk mot USA:s suveränitet. För att förhindra illegal invandring vill dem säkra upp dem amerikanska gränserna (Republican Party 2012, 25–26).

4.1.3 Republikanerna och politiska dimensionen 2016

I likhet med dem tidigare partiprogrammen framkommer det även i

partiprogrammet 2016 att Republikanerna anser att det finns inget substitut för amerikanskt suveränt ledarskap. I avsnittet Sovereign American

Leadership in International Organizations är retoriken lik retoriken i partiprogrammet från 2012. I partiprogrammet 2016 anser Republikanerna att USA har rätt att gå sin egen väg och lämna internationella organisationer.

I avsnittet är det kritiska till olika institutioner inom FN. Dem uttrycker att

dem inte stödjer exempelvis FN:s konvention om kvinnors rättigheter, om

barns rättigheter och vapenhandelsfördrag. Motiveringen att inte stödja olika

institutioner inom FN är att för USA:s förpliktelser för föredrag, samt en oro

för amerikansk suveränitet (Republican Party 2016, 51). Eftersom dem

uttrycker en oro över minskandet av amerikansk suveränitet, samt kritiserar

(30)

globala institutioner tolkas det att här motsätter sig Republikanerna

globaliseringen. Republikanerna uttrycker sig vara partiet för frihet genom styrka och dem vill att USA ska återta sig position som ledare över den fria världen. Det återigen reflekterar deras syn på USA:s globala ledarskap (Republican Party 2016, 41). Trots deras kritiska retorik gentemot globala institutioner stödjer dem andra staters deltagande. Exempelvis stödjer dem Taiwans deltagande i multilaterala institutioner som WHO och ICAO. Det demonstrerar att det finns fragment av den politiska dimensionen i

partiprogrammet (Republican Party 2016, 48).

Även i partiprogrammet från 2016 framhåller Republikanerna amerikanskt ledarskap i rymden, i likhet med partiprogrammet från 2012. Dem uttrycker att NASA:s utveckling av teknik tillsammans med nationella institutioner har möjliggjort att bibehålla ett amerikanskt ledarskap i rymden. Dem uttrycker det i samband med säkerhet för nationen (Republican Party 2016, 6).

Amerikansk suveränitet har varit ett återkommande tema i republikanernas partiprogram från 2016. Republikanernas prioritet av amerikansk suveränitet framkommer inom det rättsliga stycket. I avsnittet Judiciary framkommer det att Republikanerna är kritiska mot internationella lagar och utländska lagar.

Dem uttrycker att dem inte vill se några avtal som försvagar eller inkräktar på amerikansk suveränitet. Det motsätter sig även föredrag där antaganden eller ratificering görs som kan försvaga eller kränka amerikansk suveränitet (Republican Party 2016, 10). Dem accepterar inte heller den Internationella brottsmålsdomstolens jurisdiktion över amerikanare (Republican Party 2016, 51). Även här tolkas det att Republikanerna tar ett avståndstagande till globaliseringen.

I avsnittet Reforming the Treaty System framkommer det att Republikanerna

är kritiska till den tidigare administrationens deltagande i bilaterala och

multilaterala avtal. Dem anser avtalen vara ogiltiga. Republikanerna

(31)

senare omförhandlas och överlämnas till senaten för vidare beslut. Dem avtal som inte upprätthåller den standarden vill Republikanerna upphäva

(Republican Party 2016, 26–27).

Republikanernas inställning till militäralliansen NATO har förändrats när en jämförelse görs mellan partiprogrammen från 2008, 2012 och 2016. I det första partiprogrammet är Republikanerna positivt inställsamma till NATO. I den senare partiprogrammet förändras deras retorik kring alliansen. Dem uttrycker att NATO:s effektivitet är avgörande, samt att dem fått militära utmaningar i östra Europa. Republikanerna betonar att USA spenderar mer per capita än de andra medlemmarna. Dem uttrycker att dem vill att

medlemmarna i NATO ska fullfölja sitt deltagande i den militära alliansen, samt investera mer i deras militära krafter (Republican Party 2016, 49–50).

Utifrån deras retorik tolkas det att Republikanerna inte är lika nöjda med alliansen 2016 som dem var 2008.

Nationens säkerhet är återkommande även i partiprogrammet 2016. För att skydda sig mot hot vill Republikanerna, till skillnad från dem tidigare partiprogrammen, utveckla och modernisera USA:s kärnvapen enligt

partiprogrammet 2016. Dem uttrycker inget om att reducera kärnvapen, eller ett samarbete för reducering som Republikanerna har gjort i dem tidigare partiprogrammen (Republican Party 2016, 41).

I likhet med partiprogrammen från 2008 och 2012 gör Republikanerna skillnad mellan legala och illegala invandrare i partiprogrammet 2016.

Inställningen till den legala invandringen är att dem bidrar till den amerikanska ekonomin, samt berikar kulturen. Det framkommer i

partiprogrammet att Republikanerna hur dem ser den legala invandringen

som ett positivt tillskott. Det framkommer även hur Republikanerna vill

åtstrama invandringspolitiken och lagarna. I avsnittet Immigration and the

Rule of Law uttrycker Republikanerna att immigrationssystemet ska existera

(32)

dem ska tjäna statens intresse. Dem anser även att invandringspolitiken ska prioritera dem amerikanska arbetarna framför utländska medborgare som söker samma jobb som en amerikansk medborgare (Republican Party 2016, 25–26). Dem anser den illegala invandringen vara ett hot mot nationens säkerhet, samt att dem invandrarlagar som existerat har hånat statens

invånare. (Republican Party 2016, 41). Republikanerna uttrycker ett stöd till att bygga en mur längst deras södra gräns mot Mexiko. Att bygga muren är en metod för att begränsa USA från illegal invandring. Republikanerna uttrycker ytterligare för att skapa begränsningar av invandringen. Dem vill begränsa att ge asyl till flyktingar, samt att alla flyktingar inte ska tas upp i USA. Exempelvis uttrycker Republikanerna människor som kommer från länder där terrorism fått grott inte ska släppas in i USA (Republican Party 2016, 25–26).

Inom den politiska dimensionen förekommer globaliseringens egenskaper i en mindre utsträckning i partiprogrammet 2016, vilket baseras utifrån Republikanernas inställning till invandringen och att bygga en mur längts deras södra gräns. Även baseras det på Republikanernas inställning till att bevara amerikansk suveränitet och avståndstagande till globala juridiska lagar.

4.2 Ekonomiska dimensionen

4.2.1 Republikanerna och ekonomiska dimensionen 2008

I partiprogrammet från 2008 framkommer det att Republikanerna är

inställsamma till den ekonomiska globaliseringen. Det demonstreras under

avsnittet Helping Others Abroad där det framkommer hur Republikanerna

ser USA som det land som arbetar hårdast för att behålla vitaliteten i den

globala ekonomin. Dem uttrycker en tro på öppna marknader och rättvis

konkurrens i syfte att hjälpa mot fattigdom globalt. Under det nämnda

avsnittet framkommer det att Republikanerna är inställsamma till utländskt

(33)

bistånd och att det främst ska vara bistånd som gynnar amerikanska intressen (Republican Party 2008, 8).

Det framkommer att Republikanerna vill införa handelsrestriktioner och sanktioner mot stater till följd av deras regimer. Det demonstrerar hur globaliseringens dimensioner är sammanvävda i Republikanernas

ställningstaganden. För att militärregimen Burma ska bli demokratiskt vill dem införa sanktioner, och vädjar även att andra stater östra Asien bidrar med ansträngningar. Dem vädjar även dem latinamerikanska länderna att gå samman för att vägleda Kuba till att bli demokratiskt, samtidigt vill dem införa handelsrestriktioner mot staten (Republican Party 2008, 9–11).

Sanktionerna och restriktionerna demonstrerar hur stater påverkar varandra globalt, samt hur Republikanerna vill att USA ska ha rollen som en global ledare.

Inställsamheten till den ekonomiska globaliseringen demonstreras även under stycket Free and Fair Trade där det framkommer hur Republikanerna är inställsamma mot den fria marknaden och frihandelsavtal av både global, regional och bilateral utformning (Republican Party 2008, 29). Exempelvis är Republikanerna öppna för att skapa avtal med länder inom Latinamerika i syfte att öppna marknaden för varor och tjänster. Dem motiverar att det kommer att främja den ekonomiska utvecklingen. Under avsnittet Advancing Hope and Prosperity in Africa framkommer det att dem förespråkar en fortsatt expansion av handel med afrikanska länder I Asien vill

Republikanerna att Japan ska ta en ledande roll i regionala och globala affärer. Under stycket China används en positiv retorik till den bilaterala handeln som USA har med Kina har, samt ett kinesiskt deltagande i WTO.

Dem uttrycker samtidigt att för att Kina ska fullt delta i den globala

ekonomin kräver en flexibel monetär valutakurs och fri rörlighet av kapital

(Republican Party 2008, 8–10).

(34)

Att Republikanerna vill se andra staters deltagande i WTO demonstrerar att dem är inställsamma till globala institutioner. Dem uttrycker att dem kommer fortsätta betala avgifter till FN, dock motsätter sig dem en FN införd skatt.

Det demonstrerar att trots en inställsamhet finns det fragment av den ekonomiska globaliseringen som Republikanerna ställer sig emot (Republican Party 2008, 7).

Som tidigare nämnts vill inte Republikanerna att det bildas en

nordamerikansk union eller att en gemensam valuta skapas. Utifrån det skapas en förståelse att Republikanerna inte är skapa en regional valuta, som exempelvis euron är inom Europa. Det är en bit av den ekonomiska

globaliseringen som Republikanerna ställer sig emot. Dem är dock inte emot att samarbeta med andra länder i det amerikanska världsdelarna även om dem inte vill se att en union bildas. Exempelvis vill dem främja ömsesidiga handelsavtal med latinamerikanska länder och ett frihandelsavtal med Colombia. Dem använder även en positiv retorik gällande en stadigt ökande handeln med grannländerna Kanada och Mexiko (Republican Party 2008, 8–

9).

En förståelse skapas genom styckena över hur republikanerna har en inställsam förhållning till den ekonomiska globaliseringen. Förståelsen baseras på den retorik som används och ställningstaganden som

Republikanerna gör i partiprogrammet. Exempelvis för att amerikanska

småföretagande ska få ta del av och växa på den globala marknaden vill dem

öppna den för amerikanska produkter (Republican Party 2008, 26). Det finns

fragment där Republikanerna använder en protektionistisk retorik. Dem

uttrycker exempelvis att det finns en problematik med att arbeten försvinner

utomlands. För att behålla arbeten i USA vill dem att sänka skatterna för

företag. Dem motiverar att genom det kan amerikanska producenter

konkurrera på den globala marknaden (Republican Party 2008, 24).

(35)

4.2.2 Republikanerna och ekonomiska dimensionen 2012

I partiprogrammet från 2012 framkommer det fragment av att vara både för och emot globaliseringen. Republikanerna förhåller sig annorlunda till utländskt bistånd jämfört med partiprogrammet från 2008. I partiprogrammet från 2012 är dem inte lika inställsamma till bistånden. Dem vill begränsa bistånden, med motivet att de har bidragit till korruption och dålig förvaltning. Dem uttrycker att utländskt bistånd ska tjäna amerikanska intressen, vilket är en likhet mellan partiprogrammen från 2008 och 2012 (Republican Party 2012, 45–46).

Republikanerna uttrycker sig vara partiet för maximal ekonomisk frihet. Dem exemplifierar för olika sätt som välståndsfrihet kommer gynna dem

amerikanska medborgare och sammankopplar det till hur det kommer bidra till amerikanskt globalt ledarskap. Republikanerna förbinder även

amerikanskt globalt ledarskap med en kraftfull ekonomi. Den kraftfulla ekonomin uttrycker dem kommer ifrån den maximal ekonomiska friheten och välståndsfriheten. Dem uttrycker även att kraften i deras ekonomi bidrar till det militära, samt säkerheten för nationen (Republican Party 2012, 1).

Rollen som en global ledare framkommer i likhet med det tidigare

partiprogrammet även i det 2012. Dem vill införa sanktioner mot stater av politiska anledningar. Det demonstrerar deras delaktighet i den globala ekonomin och viljan i att påverka andra stater. Exempelvis för att upphäva handel och finansiella sanktioner vill dem att Kuba ska uppfylla politiska krav (Republican Party 2012, 47).

Att republikanerna är inställsamma till den fria marknaden och

frihandelsavtal framkommer i dem sista paragraferna av avsnittet

International Trade: More American Jobs, Higher Wages and a Better

Standard of Living. I avsnittet framkommer det att dem vill exempelvis

slutföra förhandlingarna av TPP, ett frihandelsavtal mellan stater runt Stilla

havet. Dem uttrycker även att dem vill ha globala multilaterala handelsavtal

(36)

mellan nationer som förbinder sig till principerna för den öppna marknaden (Republican Party 2012, 6–7). En aspekt av den ekonomiska globaliseringen är globala och regionala frihandelsavtal, vilket framkommer utifrån det ovannämnda att Republikanerna är inställsamma till.

I avsnittet American Competitiveness in a Global Economy tar

Republikanerna upp hur dem vill säkra amerikanska företags ekonomi. För att amerikanska företag ska konkurrera på den globala marknaden vill Republikanerna sänka räntan för företagen. Dem anser att den bolagsskatten som företagen står inför uppmuntrar företag att flytta utomlands.

Amerikanska företag på en global marknad tar Republikanerna även upp i avsnittet Job Creation: Getting Americans Back to Work. I avsnittet presenteras det hur dem ska hantera konsekvenserna av finanskrisen som skedde under 2007–2008. Dem uttrycker att dem vill stärka amerikanska företags konkurrenskraft på den globala marknaden. Dem uttrycker även att amerikanska produkter ska främjas för att säkra en öppen marknad för dem.

En aspekt för att främja ekonomin är att utveckla infrastrukturen. Dem ser att infrastrukturen är kritisk för att den amerikanska ekonomin ska växa, samt för att skapa konkurrens internationellt (Republican Party 2012, 1–2).

I avsnittet International Trade: More American Jobs, Higher Wages and a Better Standard of Living framkommer det att Republikanerna anser att den internationella handeln är viktig för USA:s ekonomi. I avsnittet som tidigare nämnt har dem visat inställsamma tendenser gentemot den ekonomiska globaliseringen. I avsnittet demonstrerar dem även kritik gentemot den världsomfattande explosionen av handeln. Dem riktar kritik mot Kina, kritiken involverar bland annat att Kina har använt sig av västerländsk teknologi och att dem manipulerar deras valuta. Förutom anklagelserna mot Kina anklagar dem även olika regeringar för att ha snott bland annat

designer, innovationer och kunskaper. Republikanerna uttrycker att

(37)

amerikansk tillgång till deras marknader. Dem anklagar även den dåvarande sittande administrationen för hantering av dem nämnda överträdelserna av världshandelsnormerna. För att hantera den globala handeln vill

Republikanerna införa tullar gentemot Kina ifall dem inte ändrar sin valutapolitik. Dem uttrycker även att dem vill ha fullständig jämlikhet i handeln med Kina. Dem uppmanar att Kina ska följa WTO:s

upphandlingsavtal. Dem vill även att utländska företag som stjäl och missbrukar amerikansk teknik och immateriella rättigheter ska straffas.

Republikanerna uppmuntrar även att privata företag som fallit offer för dem ovannämnda överträdelserna ska hävda sin rätt i amerikanska domstolar och till WTO (Republican Party 2012, 6–7).

Som tidigare nämnt anser Republikanerna att den legala invandringen bidrar till att främja ekonomin. Det demonstrerar hur den ekonomiska och politiska dimensionerna är sammanvävda med varandra. För att åter få en traditionell position av dominans inom den internationella handeln anser dem att

invandrarna är en resurs. Dem uttrycker att dem vill bevilja mer arbetsvisum till invandrare med högre utbildning, samt göra det enklare för internationella studenter att stanna i USA (Republican Party 2012, 7).

4.2.3 Republikanerna och ekonomiska dimensionen 2016

Globaliseringens dimensioner är sammanvävda, vilket framkommer i hur Republikanerna ser ett samband mellan ekonomin och ledarskap. Dem uttrycker att ekonomin är en bidragande kraft för USA:s globala ledarskap.

Dem anser att välstånd skapas oberoende från regeringen. Dem anser även att

det bidrar till statens säkerhet, samt militära styrka (Republican Party 2016,

1). Som tidigare nämnt är retoriken kring globala institutioner kritisk i

avsnittet Sovereign American Leadership in International Organizations. I

det avsnittet framkommer det som tidigare nämnt att dem vill se suveränt

amerikanskt globalt ledarskap, vilket även framkommer i hur dem ser ett

samband mellan ekonomiskt välstånd och globalt ledarskap. Republikanerna

(38)

uttrycker även i avsnittet att dem motsätter sig global skatt. (Republican Party 2016, 51). Utifrån det stycket skapas en tolkning att Republikanernas förhållning till globalt ledarskap innebär att prioritera nationalstatens intressen före globala intressen, eftersom dem motsätter sig en global skatt och vill verka för suveränt amerikanskt ledarskap.

I partiprogrammet 2016 framkommer det att Republikanerna anser att den internationella handeln vara viktig för den amerikanska ekonomin. Dem anser även att konkurrens skapar jobb, vilket dem uttrycker styr deras politik i den globala ekonomin för amerikanska företag. För att konkurrera på den globala marknaden vill Republikanerna sänka skatten för företag.

Republikanerna uttrycker även att dem vill att amerikanska företag ska ha sitt huvudkontor i USA. Dem vill även att dem vinster och beskattningar som sker utomlands för amerikanska företag ska repatrieras. Anledningen till det är att Republikanerna vill att det ska skapa jobb inom USA (Republican Party 2016, 2–3).

Att dem tycker den internationella handeln är viktig framkommer även genom att dem är inställsamma till globala och regionala handelsavtal.

Inställsamheten demonstreras när dem uttrycker att dem föreställer sig världsomfattande multilaterala avtal mellan stater som stödjer den öppna marknaden. Dem uttrycker att i den öppna marknaden kommer frihandeln vara rättvis för alla inblandande. Dem uttrycker att en republikansk president kommer insistera för jämlikhet i handeln, vilket dem nuvarande anser inte existerar. Samtidigt uttrycker Republikanerna att dem vill omförhandla handelsavtal, i syfte att dem nya avtalen ska prioritera USA (Republican Party 2016, 2–3).

I avsnittet Building the Future: Technology framkommer det att

Republikanerna är för att ha en internationell ordning med en rättvis och

öppen global marknaden för amerikanska varor och tjänster. Det

(39)

inom USA (Republican Party 2016, 5–6). I den globala ekonomin är immateriella rättigheter en drivande kraft enligt Republikanerna. Dem vill även skydda immateriella rättigheter och att dem ser det som en

angelägenhet för nationens säkerhet. Dem uttrycker att brott som sker mot immateriella rättigheter främst kommer utomlands ifrån. Främst är kritiken riktad mot Kina i partiprogrammet (Republican Party 2016, 15). I likhet med partiprogrammet 2012 är Republikanerna kritiska gentemot Kina i

partiprogrammet 2016. Kritiken är att Kina ska ha manipulerad valuta, samt att dem utesluter amerikanska produkter. Ytterligare en likhet mellan partiprogrammen 2012 och 2016 är kritiken mot regeringar som enligt Republikanerna snor bland annat kunskap, teknik och designer. Dem är även kritiska till att amerikanska produkter inte får tillgång till marknaden,

samtidigt som stölder sker (Republican Party 2016, 2–3).

4.3 Kulturell dimensionen

4.3.1 Republikanerna och kulturell dimensionen 2008

Under stycket Embracing Immigrant Communities betonar Republikanerna hur USA är en multietnisk nation och att dem är välkomnande mot etnisk mångfald. Dem uttrycker att invandringen bidrar till ekonomin och kulturen.

Samtidigt är Republikanerna inställsamma till att invandrare och infödda ska följa amerikanska kärnvärden. Exempelvis benämner dem att dagens

invandrare söker ’the American Dream’ likt tidigare invandrare. Dem uttrycker även att dem legala invandrarna ska integreras i samhället för att respektera rättsstatsprincipen och en vanlig amerikanska identitet.

Republikanerna uppmärksammar även det engelska språket som ett sätt för människor att ta del av företag, handel och inom rättsliga processer. Dem uppmuntrar invandrare att lära sig språket och dem uttrycker att det engelska språket fungerar som en enande kulturell kraft (Republican Party 2008, 4).

Republikanerna har en positiv inställning till den legala invandringen. Dem

(40)

avslå flyktingstatus på grund av anledningar av livsstil och icke-politiska faktorer Dem förtydligar inte vad dem anser livsstil och icke-politiska faktorer är (Republican Party 2008, 4).

Det framkommer under avsnittet Promoting human rights and American Values att Republikanerna är för religiös frihet. Dem ser det som en central del av amerikansk utrikespolitik, samt att det ska vara en central prioritet i alla amerikanska internationella affärer. Det demonstrerar hur den kulturella och ekonomiska dimensionen sammanhänger med varandra inom

republikanernas partiprogram. Under samma avsnitt framkommer det även att Republikanerna vill att dem amerikanska värderingarna ska främjas. Dem uttrycker exempelvis att i vartenda krig om idéer kommer dem amerikanska idéerna att triumfera. Dem anser att främja mänskliga rättigheter

internationellt är en del av dem amerikanska värdena och är för nationens intressen (Republican Party 2008, 6).

Republikanernas inställning till att främja amerikanska värderingar

framkommer även i stycket Public Diplomacy. I stycket exemplifierar dem med tv och radiokanaler som användes under kalla kriget för att sprida amerikanska värden och idéer. Utifrån republikanernas retorik kan det tolkas att dem ser det som ett verktyg i syftet att främja amerikanska värden och idéer även i nutida sammanhang. Dem anser att genom det verktyget kan dem nå ut med amerikanska budskap, samt anser dem att det kan användas i strid mot extremism och idéer (Republican Party 2008, 7).

Att Republikanerna vill inkorporera sina värden framkommer även i hur dem förhåller sig till globala institutioner. Republikanerna uttrycker att när FN tar hand om sociala globala problem ska dem göra det med hänsyn till äktenskap och familjen. Dem vill att familjerättigheter ska vara inkorporerade i

internationella program, samt att dem stödjer inga organisationer eller

institutioner som är involverade i abort. Dem uttrycker att dem motsätter sig

Figure

Updating...

References

Related subjects :