Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Påverkan på livskvalitén hos kvinnor med vestibulodyni
En litteraturöversikt
Författare: Handledare:
Camilla Edin
Lena Gunningberg
Examensarbete i vårdvetenskap, 15 hp Examinator:
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Helena Volgsten
2020
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Vestibulodyni innebär ett långdraget smärttillstånd som karakteriseras av intensiv smärta vid beröring, speciellt området kring slidöppningen. Smärtan kan uppkomma under samlag men kan även utlösas av icke- sexuella aktiviteter. Tillståndet benämndes tidigare för vestibulit. Förmodligen finns ett mörkertal av förekomsten av vestibulodyni inom Sverige och internationell. Olika professioner möter dessa patienter eftersom de finns i alla delar av
vårdkedjan. Att förstå patientens tillstånd är viktigt för att ge en optimal vård.
Syfte: Att undersöka hur livskvalitén påverkas hos kvinnor med vestibulodyni ur ett fysiologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv.
Metod: Litteraturöversikt innefattande 11 originalartiklar med kvantitativa studier av hög och medelhög kvalitet, publicerade mellan åren 2015–2019. Databaserna som användes var CINAHL, PubMed och PsycINFO. Orems omvårdnadsteori användes som teoretisk referensram.
Resultat: Litteraturöversikten visade att vestibulodyni påverkade kvinnornas fysiologiska, psykologiska och sociala livskvalitet negativt. Kvinnorna uppgav höga poäng på den numeriska smärtskalan. Förutom smärta i vulvaområdet hade de även spänningar i käkområdet, vilket orsakade huvudvärk. Ur det psykologiska perspektivet påverkades kvinnorna av bland annat högre nivåer av depression, ångest och trötthet. Ur det sociala perspektivet påverkades kvinnornas relation negativt, såsom minskad sexuell tillfredställelse och sexuell lust. Även ångest vid sexuella situationer eller ångest vid tanken på sexuella situationer.
Slutsats: Sjukdomen är ett hälsoproblem hos kvinnor eftersom prevalensen är hög och underrapportering tros förekomma. Vetskapen om sjukdomen behöver öka på individnivå, samhällsnivå, utbildningsnivå och inom hälso- och sjukvården. Mera kvalitativ forskning behövs för att beskriva kvinnors upplevelse av tillståndet men även för att undersöka bemötandet och kunskapen inom vården. Kunskapen om vestibulodyni behöver ökas för att fånga upp dessa kvinnor i ett tidigt stadium av sjukdomen.
Nyckelord: Livskvalitet, patientupplevelse, provocerad vestibulodyni, vestibulodyni.
ABSTRACT
Background: Vestibulodynia involves a prolonged state of pain characterized by intense pain around the vulva area. This pain may occur during sexual intercourse but can also be triggered by non-sexual activities. The condition was previously called vestibulitis. The occurrence of vestibulodynia is probably unreported in Sweden and internationally. Different professions meet these patients in all parts of the healthcare chain. Understanding the patient's condition is important to provide optimal care.
Aim: To investigate the impact of quality of life amongst women with vestibulodynia from a physiological, psychological and social perspective.
Method: Literature review including 11 quantitative original articles with quantitative studies. The databases CINAHL, PubMed and PsycINFO were used. The quality of the articles were of high and medium quality, published between 2015-2019. Orem´s nursing theory were used as the theoretical framework.
Results: The result of this literature review showed that vestibulodynia had a negative impact on women's physiological, psychological and social quality of life. The women scored high points on the numerical pain scale. In addition to pain in the vulva area, they also had tension in the jaw area, which caused headache. From the psychological perspective, women were affected by higher levels of depression, anxiety and fatigue. From the social perspective, women's relationships were adversely affected, such as decreased sexual satisfaction and sexual desire. They had also anxiety during sexual situations or anxiety at the idea of sexual situations.
Conclusion: Vestibulodynia is a health problem because the prevalence is high and probably unrecorded. Knowledge about the disease needs to increase at the individual level, the
community level, the education level and among healthcare professionals. More qualitative research is needed to describe women's experience of the disease, but also to investigate the attitude among healthcare professionals. Knowledge of the condition needs to be increased to find these women at an early stage of the disease.
Key words: Patient experience, provoked vestibulodynia, quality of life, vestibulodynia.
Innehållsförteckning
BAKGRUND ... 1
VESTIBULODYNI ... 1
Prevalens ... 2
Uppkomsten av vestibulodyni... 2
Behandling vid vestibulodyni ... 3
Kunskapen om vestibulodyni inom vården... 3
LIVSKVALITET ... 4
TEORETISK REFERENSRAM ... 4
PROBLEMFORMULERING ... 5
SYFTE ... 6
Frågeställningar ... 6
METOD ... 6
DESIGN ... 6
SÖKSTRATEGI ... 6
BEARBETNING OCH ANALYS ... 7
Kvalitetsanalys ... 7
Resultatanalys ... 8
Forskningsetiska överväganden ... 8
RESULTAT ... 9
PÅVERKAN PÅ LIVSKVALITÉN UR ETT FYSIOLOGISKT PERSPEKTIV ... 9
Fysiologisk smärta i vulvaområdet ... 9
Annan fysiologisk smärta ... 9
PÅVERKAN PÅ LIVSKVALITÉN UR ETT PSYKOLOGISKT PERSPEKTIV ... 10
Depression ... 10
Ångest relaterat till sexuell aktivitet ... 10
Ångest relaterat till fysiologisk smärta i vulvaområdet ... 10
PÅVERKAN PÅ LIVSKVALITÉN UR ETT SOCIALT PERSPEKTIV... 11
Partnerns betydelse för sexuell tillfredställelse ... 11
Parrelationen relaterat till ångest ... 12
Partnerns uppfattning om kvinnans smärta ... 12
DISKUSSION... 12
RESULTATDISKUSSION... 13
Påverkan på livskvalitén ur ett fysiologiskt perspektiv ... 13
Påverkan på livskvalitén ur ett psykologiskt perspektiv ... 13
Påverkan på livskvalitén ur ett socialt perspektiv ... 14
Klinisk implikation ... 14
Omvårdnadsteori ... 15
Samhällsperspektiv... 16
Etiskt perspektiv ... 17
METODDISKUSSION ... 17
Forskningsetiska överväganden ... 19
Behov av vidare forskning... 19
SLUTSATS ... 19
REFERENSER ... 20
BILAGA 1 ... 27
BAKGRUND
Vestibulodyni
Den vanligaste formen av vestibulodyni är provocerad vestibulodyni, vilket förkortas PVD (Bergeron et al., 2001; Bornstein et al., 2016; Corsini-Munt, Bergeron, Rosen, Beaulieu, &
Steben, 2017; Groven, Råheim, Håkonsen, & Haugstad, 2016; Goldstein et al., 2016; Leusink, Teunissen, Lucassen, Laan, & Lagro-Janssen, 2018). Tillståndet har tidigare kallats vestibulit (Borgfeldt, Sjöblom, Strevens & Wangel, 2019). PVD innebär ett långdraget smärttillstånd som karakteriseras av intensiv smärta vid beröring, speciellt området kring slidöppningen (Olovsson, 2014). Kvinnor med vestibulodyni beskriver ofta smärtan som brinnande, stickande eller känsla av irritation i vulvaområdet (Andrews, 2011; Danby & Margesson, 2010; Harlow & Stewart, 2003; Groven et al., 2016). Denna smärta kan uppkomma under sexuellt samlag men kan även utlösas av icke-sexuella aktiviteter (Andrews, 2011; Danby &
Margesson, 2010; Borgfeldt et al., 2019). Smärtan kan även uppkomma vid införande av tampong eller när kvinnan har kläder på sig (Rylander, 2015). Men också vid aktiviteter som cykling, ridning eller långvarigt stillasittande (Borgfeldt et al., 2019). Konsekvenserna av smärtan bland dessa kvinnor leder dessutom till ökad ångest och depression (Corsini-Munt et al., 2017).
Hos kvinnor i fertil ålder är PVD en av de vanligaste orsakerna till smärta vid samlag, även kallat dyspareuni (Brotto et al., 2014; Törnävä et al., 2018; Groven et al., 2017). Kvinnor uppger minskad sexuell upphetsning och lust, lägre samlagsfrekvens, svårigheter att uppnå orgasm och minskad sexuell tillfredställelse jämfört med friska kontroller (Corsini-Munt et al., 2017; Groven et al., 2017). Det påverkar även den sexuella funktionen och relationen till sin partner (Brotto et al., 2014). Partners till kvinnor med PVD uppger att de har minskad sexuell tillfredsställelse och mera sexuella svårigheter jämfört med partner till kvinnor utan PVD (Corsini-Munt et al., 2017). Förutom att tillståndet påverkar parets sexliv så påverkar det också stabiliteten i förhållandet. Vissa kvinnor väljer att leva utan partner på grund av den sexuella smärtan eftersom att de känner att livet är lättare utan en partner (Ponte et al., 2009).
Smärtan kan även göra det svårt för kvinnan att känna intimitet till sin partner (Corsini-Munt et al., 2017). Kvinnor i relationer upplever skuldkänslor, skam och otillräcklighet som en intim partner. Men även rädsla för att förlora sin partner (Rosen et al., 2016). Tillståndet
påverkar det psykosociala välbefinnandet (Brotto et al., 2014; Törnävä et al., 2018; Groven et al., 2017). Kvinnor har uppgett att självkänslan försämras (Törnävä et al., 2018) och att tillståndet har en negativ påverkan på den totala livskvaliteten. Bland annat i form av ångest, depression, skam och skuldkänslor (Rosen, Bois, Mayrand, Vannier, & Bergeron, 2016;
Törnävä et al., 2018; Groven et al., 2017). Även parets psykologiska välbefinnande påverkas.
En studie undersökte om ångest och depressiva symtom påverkar den sexuella funktionen och sexuella ångesten hos par med PVD. Det visade sig att par med PVD upplevde ångest och depressiva symtom och hade lägre sexuell funktion. Men även ångest vid sexuella situationer eller ångest vid tanken på sexuella situationer, jämfört med par utan PVD (Pâquet et al., 2018).
Prevalens
Enligt Socialstyrelsen (2018) är livstidsprevalensen mellan 3–28 procent i olika populationer, prevalensen i Sverige är idag okänd. I Sverige deltog kvinnor i en enkätundersökning gällande långvarig och svår samlagssmärta. Av dessa kvinnor uppgav 9,3 % att de led av långvarig och svår samlagssmärta. Hos yngre kvinnor (20–29 år) var prevalensen 13% jämförelse med 6,5
% hos äldre kvinnor (50–60 år). Diagnostiseringen av vestibulodyni kan skilja sig och därmed kan förekomsten av vestibulodyni vara underrapporterad (Socialstyrelsen, 2018).
Förekomsten av vestibulodyni hos kvinnor har undersökts i Sverige, Portugal och USA. Detta tillstånd har visat sig öka hos unga kvinnor. Uppkomsten av smärtsymtomen förekommer vanligtvis hos unga kvinnor mellan 18 och 25 år. En studie visade att ca 49% av unga svenska kvinnor mellan 13 till 22 år var drabbade av dyspareuni, smärta vid samlag (Elmerstig et al., 2009). Klyftan mellan den relativt höga prevalensen av PVD i den allmänna befolkningen och låga förekomsten av vård av detta tillstånd kan förklaras av såväl patientfaktorer som
vårdpersonalfaktorer (Leusink et al., 2018).
Uppkomsten av vestibulodyni
Orsaken till sjukdomen är okänd, dock tros den vara multifaktoriell (Socialstyrelsen, 2018).
Sannolikheten är att det är ett samspel mellan patofysiologiska förändringar och olika psykologiska faktorer (Olovsson, 2014). Tidigt användande av p-piller har visats sig vara
relaterat till ökad känslighet i slemhinnan i vulvaområdet. Det har även visat sig att upplevelse av svår smärta vid första införande av tampong är kopplad till högre risk för dyspareuni, smärta vid samlag (Harlow & Stewart, 2003; Landry & Bergeron, 2009).
Behandling vid vestibulodyni
Behandling med hjälp av fysioterapi för att stärka bäckenbottenmuskulaturen har visat sig minska smärta hos kvinnor med vestibulodyni. Även kognitiv beteendeterapi eller sexterapi har visat sig förbättra det psykosexuella tillståndet hos kvinnorna (Bergeron, Likes, & Steben, 2014). Hur kvinnans partner reagerar på kvinnans smärta har visat sig ha en inverkan på intensiteten av smärtan. Kvinnor som fått hjälp av ett team bestående av olika professioner har känt sig trygga och stöttade och det har ökat deras kunskap och hjälpt dem att hantera smärtan (Loflin et al., 2019; Munday et al., 2007; Sadownik et al., 2012). Det finns växande bevis för att interpersonella faktorer påverkar kvinnan och hennes partners fysiologiska hälsa och välbefinnande (Rosen et al., 2016). Det är viktigt med behandling, rådgivning och intresserad och insatt vårdpersonal. I vissa fall är tillståndet väldigt långvarigt och svårt att behandla. Studier av behandlingseffekter är begränsade på grund av olikheter i urvalet av patienter eftersom smärttillståndet kan uppstå av en rad olika skäl. Vilket gör det svårt att jämföra olika studiers behandlingseffekter (Helström, 2010). Idag finns det ingen etablerad behandling eller behandlingsform (Borgfeldt et al., 2019).
Kunskapen om vestibulodyni inom vården
Studier har visat att cirka 50% av kvinnor med PVD aldrig har sökt hjälp. Av de som sökt hjälp så var det flera än 50% som inte fick någon diagnos (Harlow et al., 2014; Reed et al., 2012). Det var endast 5,7% av dem som sökte hjälp som diagnostiserades med vestibulodyni (Reed et al., 2012). I vissa studier har det påvisats att läkare saknar kunskap om bedömning och hantering av patienter med PVD (Buchan et al., 2007; Harlow & Stewart, 2003; Toeima
& Nieto, 2001). I en befolkningsbaserad studie hos kvinnor med diagnosen PVD hade 60% av kvinnorna träffat tre eller flera läkare vilka inte kunde ge en diagnos (Harlow & Stewart, 2003). I en annan kvalitativ studie hade kvinnorna med PVD träffat mellan tre till 15 olika
läkare. De hade fått felaktig behandling under flera månader där man bland annat hade gett diagnosen svamp i underlivet istället för PVD (Buchan et al., 2007).
En annan undersökning som gjordes bland nyexaminerade gynekologer visade att de inte hade fått någon grundläggande utbildning om tillståndet. Trots att vissa av dessa var under sista delen av sin specialistutbildning. Denna bristande kompetens om PVD och diagnostiseringen tros bidra till kvinnors negativa uppfattning av nyttan i att söka hjälp (Toeima & Nieto, 2011).
När kvinnor har återkommande och permanenta vulvovaginala smärtor borde läkare fundera över diagnostisering. Därför är det viktigt att ta reda på vilka barriärer som påverkar
diagnostikprocessen hos allmänläkare (Leusink et al., 2017). Flera studier rapporterar att kvinnor med detta tillstånd ofta upplever att de missförstås, misstros och ignoreras inom vården (Loflin et al., 2019; Munday et al., 2007; Sadownik et al., 2012). Vestibulodyni innebär även kostnader för vården, den årliga ekonomiska kostanden för vestibulodyni i USA år 2014 uppskattades vara mellan 31–72 miljarder dollar (Brotto et al., 2014)
Livskvalitet
WHO definierar livskvalitet som en individs uppfattning om sin position i livet i samband med de kultur- och värdesystem som de lever i. Detta i förhållande till sina mål,
förväntningar, standarder och problem. Livskvalitet är ett brett begrepp som innefattar
personens fysiska hälsa, psykologiska tillstånd, personliga uppfattningar och sociala relationer (World Health Organization, n.d.). Studier har visat att vestibulodyni är sammankopplat med sänkt livskvalitet. Detta tillstånd medför försämringar inom många livsområden. Det har en negativ inverkan på sex- och samliv, allmänna välbefinnandet, relationer, psykisk ohälsa såsom ångest och depression, stress och sömnsvårigheter (Bergeron et al., 2014; Rosen, Bergeron, Lambert, & Steben, 2013; Socialstyrelsen, 2018).
Teoretisk referensram
I arbetet användes Dorothea Orems omvårdnadsteori (Orem, 1991). Enligt Jahren
Kristoffersen, Nortvedt och Skaug (2006) är grunden i Orems teori att omvårdnaden inriktar sig på förhållandet mellan människans kapacitet för egenvård, vilket är nödvändigt för
normalfunktionen, välbefinnandet och hälsan. Sjuksköterskans roll är att kompensera där brister i patientens kapacitet för egenvård finns och utveckla förmågan där det är möjligt.
Grundbegreppen i Orems teori är människa, miljö, hälsa och omvårdnad. Under begreppet miljö framhäver hon kultur och den sociala gruppen som viktiga delar för individens lärande.
Kunskapen om egenvårdshandlingarna inhämtas från det samhälle och den kultur som individen växer upp i. Individen påverkas av de värderingar, normer och seder som kännetecknar kulturen och den sociala gruppen.
Under begreppet människa menar Orem att en av de egenskaper som kännetecknar människan är förmågan att kunna reflektera över omgivningen och sig själv (Jahren Kristoffersen et al., 2006). Inom begreppet hälsa ingår normalfunktion och utveckling. Välbefinnande hänger samman med individens upplevelser av sin livssituation. Trots motgångar, sjukdom och sviktande funktionsförmåga kan människan uppleva välbefinnande. Hälso och sjukvården, samhället och den enskilda individen ansvarar tillsammans för människans hälsa (Jahren Kristoffersen et al., 2006; Orem, 1991). Orems omvårdnadsteori användes som referensram i litteraturöversikten eftersom ett centralt begrepp är egenvård. Där individen, samhället och hälso- och sjukvården har ett gemensamt ansvar för människans hälsa.
Problemformulering
Vestibulodyni är ett långdraget smärttillstånd som har visat sig öka hos unga kvinnor, orsaken till sjukdomen är idag okänd. Vestibulodyni kan påverka kvinnans sexuella, psykologiska och fysiologiska hälsa men även de sociala relationerna. Dessa faktorer ingår i begreppet
livskvalitet enligt WHO. Därmed kan kvinnans totala livskvalitet påverkas. Dessa kvinnor upplever ofta att de missförstås och misstros inom vården. Tidigare studier har visat att många kvinnor med vestibulodyni inte sökt hjälp för sina besvär , men de som väl sökte hjälp fick ingen diagnos. Tillståndet har hög prevalens och förmodligen finns ett mörkertal inom Sverige och internationell. En möjlig anledning är att kunskapen om sjukdomen inom flera delar av vårdkedjan är oklar. Olika professioner möter och vårdar dessa patienter i alla delar av vårdkedjan.
Syfte
Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur livskvalitén påverkas hos kvinnor med vestibulodyni.
Frågeställningar
Hur påverkar vestibulodyni kvinnors livskvalité ur ett fysiologiskt perspektiv?
Hur påverkar vestibulodyni kvinnors livskvalité ur ett psykologiskt perspektiv?
Hur påverkar vestibulodyni kvinnors livskvalité ur ett socialt perspektiv?
METOD
Design
Syftet besvarades med litteraturöversikt som datainsamlingsmetod. Orginalartiklar med kvantitativa studier söktes för att kartlägga kunskapsläget. Artiklarna granskades och analyserades för att sedan sammanställas. Analysen av dessa gav en inblick om vad som tidigare studerats i detta område (Segesten, 2017). Valet av litteraturöversikt som design användes för att sammanfatta det aktuella kunskapsläget och få fram evidensbaserad kunskap som kan tillämpas i kliniskt arbete (Forsberg & Wengström, 2016).
Sökstrategi
Datasökningen utfördes i Pubmed, CINAHL och PsycINFO. Dessa är lämpliga databaser för att hitta trovärdiga vetenskapliga artiklar som berör omvårdnad (Polit & Beck, 2017).
Sökorden skrevs i fritext eller översattes till MeSh-termer med hjälp av Pubmeds MeSH Database. Sökorden som användes var vestibulodynia, anxiety, quality of life, patient experience, sociological factors, sociology. Den booleska operatoren ”AND” användes vid sökningarna. Den preliminära sökningen presenteras i tabell 1, där utfall och
inklusionskriterierna visas. Inklusionskriterierna var orginalartiklar med kvantitativa studier, publicerade mellan år 2015–2019, kvinnor och deltagarna var från 18 år.
Exklusionskriterierna var män, översiktsartiklar och artiklar som ej genomgått etisk
granskning. Datasökningen genomfördes med fri tillgång genom universitets elektroniska prenumerationer.
Tabell 1. Litteratursökning
Datum Databaser Sökord/kombinationer Begränsningar Utfall Lästa
abstract
Utvalda Utvalda efter granskning
191125 Pubmed Vestibulodynia AND
”Quality of life”
5 years, humans, all ages
26 7 1 1
191125 Pubmed Vestibulodynia AND
Patient experience
5 years, humans, all ages
16 6 2 2
191125 Pubmed Vestibulodynia AND
Sociology
5 years, humans, all ages
35 5 2 1
191125 Pubmed Vestibulodynia AND
Sociological factors
5 years, humans, all adult
9 3 2 2
191125 Pubmed Vestibulodynia AND
Anxiety
5 years, humans, all adult
43 12 1 0
191127 CINAHL Vestibulodynia AND
”Sociological factors”
5 years, humans, all adult
28 14 4 3
191127 PsycINFO Vestibulodynia AND
Anxiety
5 years, humans, all adult
15 5 2 2
Bearbetning och analys
Kvalitetsanalys
Noggrann kvalitetsgranskning av forskningsartiklarna gjordes för att förstå vad den enskilda artikeln handlade om. Forsberg och Wengströms kvalitetsmall checklista för kvantitativa artiklar för kvasi-experimentella studier användes (Forsberg & Wengström, 2016). Frågorna i kvalitetsmallen besvarades och användes som underlag för att värdera artiklarnas kvalitet.
Varje artikel kunde värderas att ha hög, medelhög eller låg kvalitet. Hög kvalitet vid kvasi- experimentell studie innebar: Stor population, lämpliga statistiska metoder, validitets- och
reliabilitets-testade instrument och en väldefinierad frågeställning. Medelkvalitet vid kvasi- experimentell studie innebar: Kriterierna för hög kvalitet uppfylls till viss del men det finns även kriterier för låg kvalitet som uppfylls. Låg kvalitet vid kvasi-experimentell studie innebär: Ej adekvata statistiska metoder, inte reliabilitets- och validitetstestade instrument, liten population. Studier med låg kvalitet exkluderades (Forsberg & Wengström, 2016). Det var 14 orginalartiklar som kvalitetsgranskade, där 11 stycken användes i föreliggande arbete eftersom tre valdes bort på grund av låg kvalitet.
Resultatanalys
De 11 orginalartiklarna som valdes lästes noggrant flera gånger. Artiklarna redovisades i en överskådlig tabell för att framföra deras likheter och skillnader. De rubrikerna som
redovisades i tabellen var: Författare, publiceringsår, land, titel, syfte, design/metod, urval/bortfall, resultat och kvalitet (Forsberg & Wengström, 2016). Se bilaga 1, tabell 2.
Tabellen är till för att läsaren ska ha möjlighet att bedöma trovärdigheten av slutsatserna (Rosén, 2017). Efter sammanställningen i tabellen genomfördes en innehållsanalys enligt Forsberg och Wengström (2016) där orginalartiklarna analyserades i fem olika steg. Steg 1:
Texten lästes flera gånger för att författaren till föreliggande arbete skulle bekanta sig med materialet. Steg 2: Textens innehåll fick olika koder, till exempel: Fysiologisk smärta och psykologisk smärta. Steg 3: Dessa koder sorterades sedan upp efter de tre frågeställningarna.
Steg 4: Kategorier identifierades, till exempel: Fysiologisk smärta, Fysiologisk smärta och ångest. Steg 5: Resultatet tolkades och diskuterades.
Forskningsetiska överväganden
Etiska överväganden tillämpades i föreliggande arbete. Endast de studier där noggranna etiska övervägande hade gjorts valdes ut. Det är oetiskt att presentera endast de artiklar som stödjer forskarens egna åsikt. Därmed lades ingen värdering vid val av artiklar, artiklarna valdes utifrån relevans för att besvara syftet (Forsberg & Wengström, 2016). Artiklarna som valdes skulle genomgått etisk granskning samt följa regler och riktlinjer enligt CODEX (CODEX, 2019).
RESULTAT
Resultatet bestod av 11 orginalartiklar med kvantitativa studier av hög och medelhög kvalitet.
Publicerade mellan åren 2015-2019, med kvasiexperimentell design. Åtta artiklar var från Kanada och de andra tre var från Finland, Storbritannien och USA. Alla artiklar hade frågeformulär som datainsamlingsmetod. Litteraturöversikten visade att medianåldern i studierna varierade mellan 18–36 år.
Påverkan på livskvalitén ur ett fysiologiskt perspektiv
Fysiologisk smärta i vulvaområdet
Smärta vid vestibulodyni förekom (Aalto et al., 2017; Awada, Bergeron, Steben, Hainault, &
McDuff, 2014; Bair et al., 2015; Benoit-Piau et al., 2018; Dargie, Gilron, & Pukall, 2017;
Glowacka, Bergeron, Dubé, & Rosen, 2018; Leclerc et al., 2015). Kvinnorna hade haft den vulvo-vaginala smärtan i ungefär 5 år (Awada et al., 2014). Kvinnorna rapporterade en genomsnittlig smärtintensitet på 19,9 med skalintervallet 4–40, vilket innebär en måttlig intensitet av smärta (Glowacka et al., 2018). Den genomsnittliga smärtintensiteten under samlag var enligt den numeriska skalan 7,3 (Leclerc et al., 2015). De kvinnor som kunde uppnå maximal styrka i bäckenbotten hade lägre smärtintensitet och färre sammandragningar (Benoit-Piau et al., 2018). Smärta minskade hos de kvinnor som fick olika behandlingar i kombination med varandra, jämfört med enbart en enskild behandling. De behandlingar som bland annat utfördes var smörjning av vulva med lidokainsalva, fysioterapi och sexuell rådgivning av utbildad sjuksköterska. Medianen för smärtnivån innan behandling var NRS 8 och efter behandling NRS 4 (Aalto et al., 2017).
Annan fysiologisk smärta
En studie visade att cirka 66% av kvinnorna med diagnosen vestibulodyni även hade orofacial smärta, så som tandvärk, led- och muskelsmärta och nervsmärta i käkområdet. Dessa problem orsakade huvudvärk. Kvinnorna hade även högre grad av ångest och fysiologiska symtom än de kvinnorna som inte hade orofacial smärta (Bair et al., 2015).
Påverkan på livskvalitén ur ett psykologiskt perspektiv
Depression
Både kvinnan och partnern hade indikationer på depression enligt skattningsskalan Beck depression inventory II (BDI-II) som användes (Awada et al., 2014; Glowacka et al., 2018).
Kvinnor med vestibulodyni jämfördes med kvinnor med postherpetic neuralgia (PHN) och en smärtfri kontrollgrupp. PHN innebär ett smärtsamt tillstånd som påverkar nervfibrerna och huden. Enligt de skattningsskalorna som användes så var symtomen för depression, stress och ångest flera hos kvinnor med vestibulodyni och PHN, jämfört med den smärtfria
kontrollgruppen (Dargie et al., 2017).
Ångest relaterat till sexuell aktivitet
AEE= Ambivalence over emotional expression, är ett mätinstrument där man mäter i vilken utsträckning en person är bekväm med hur hen uttrycker känslor. Kvinnor med PVD hade signifikant högre AEE poäng. Kvinnors AEE var associerad med minskad sexuell
tillfredsställelse, sexuell funktion och dyadisk anpassning i relationen. Dessa variabler var lägre hos kvinnorna än deras partner (Awada et al., 2014). Högre resultat för ångestbesvär associerades med lägre nivåer av sexuell tillfredsställelse hos kvinnor. Hos män påverkades inte den sexuella tillfredställelsen på grund av ångestbesvär. Undvikande av sin partner, där man undvek intim kontakt eller närhet studerades. Om kvinnan hade högre undvikande av sin partner hade både kvinnan och partnern lägre sexuell tillfredställelse och kvinnan lägre nivåer av sexuell funktion. Individuella nivåer av ångestbesvär och undvikande kopplades till
individuella nivåer av sexuell självförmåga. Högre ångest hos män och kvinnor var förknippade med deras egna lägre nivåer av sexuell självförmåga (Bois et al., 2016).
Ångest relaterat till fysiologisk smärta i vulvaområdet
Flera variabler var signifikant relaterade till smärtintensitet: katastroftankar, partnersupport och bäckenbottenflexibiliteten. Katastroftankar och smärtrelaterad rädsla påverkades av partnerstödet. När partnerstödet var högt, hade kvinnorna färre katastroftankar och de var inte relaterade till smärta. När partnerstödet var lågt, hade kvinnorna fler katastroftankar och det
påverkade smärtan negativt (Benoit-Piau et al., 2018). Kvinnorna med ångestbesvär tenderade att ha ett högre undvikande av sin partner. Kvinnans ångestbesvär var inte relaterat till
partnerns undvikande. Högre undvikande hos kvinnor var associerat med högre ångestbesvär hos män. Högre undvikande hos kvinnan var också associerat med högre undvikande hos mannen. Resultaten indikerade att vare sig ångestbesvär eller undvikande var korrelerade med smärtintensitet (Leclerc et al., 2015).
Kvinnor med PVD jämfördes med kvinnor med postherpetic neuralgia (PHN). Det var ingen signifikant skillnad gällande smärta eller ångest relaterat till smärta. Emellertid rapporterade kvinnor med PHN signifikant större smärthandikapp än kvinnor med PVD (Dargie et al., 2017). Kvinnor med PVD hade högre kliniska signifikanta nivåer av trötthet, smärta och allvarliga smärtstörningar. Högre nivåer av psykologiska besvär och katastroftankar var förknippade med större smärtgrad. Lägre nivåer av kontrollerad behandling medförde större smärtgrad (Chisari & Chilcot, 2017).
Påverkan på livskvalitén ur ett socialt perspektiv
Partnerns betydelse för sexuell tillfredställelse
Par som var drabbade av PVD rapporterade lägre nivåer av sexuellt utbyte. De rapporterade även lägre sexuell tillfredsställelse. Kvinnor med PVD hade lägre nivåer av sexuellt utbyte än sina partners (Rosen, Santos-Iglesias, & Byers, 2017). Sexuell självförmåga studerades vilket innebär förmågan till att kommunicera med en intim partner om sina sexuella behov. Även prata om sina tankar, känslor och rädslor gällande sexuell aktivitet. Men även förmågan att kunna säga nej till sex. Detta visades sig att män och kvinnor som individuellt hade högre nivåer av undvikande, hade lägre individuella nivåer av sexuell självförmåga. Högre sexuell självförmåga bidrog till bättre sexuell funktion hos både män och kvinnor. Högre sexuell självförmåga hos kvinnor gav högre sexuell tillfredsställelse hos män (Leclerc et al., 2015).
Kvinnor som hade större stöd i relationen upplevde högre sexuell tillfredsställelse och lägre ångest gällande sexuella situationer eller ångest vid tanken på sexuella situationer. I de par där partnern uttryckte högre empatisk respons hade paret större sexuell tillfredsställelse än
deltagare där partnern visade lägre empatisk respons (Bois et al., 2016).
Parrelationen relaterat till ångest
Olika typer av ambivalens studerades i en studie från 2014. Den visade att kvinnor var mer deprimerade än sina manliga partner hos par som var låg ambivalenta (LL), hos par där kvinnorna var högambivalenta och partnern lågambivalent (HL) och hos par där både kvinnan och partnern var hög ambivalenta (HH). Men kvinnorna var inte mer deprimerade än sin partner i par där kvinnorna var lågambivalenta och partnern var högambivalent (LH). LL-par var signifikant mindre deprimerade än de andra tre typerna av par, och att LH-par var
signifikant mindre deprimerade än “HH” -par (Awada et al., 2014).
Partnerns uppfattning om kvinnans smärta
Partnerns uppfattning om kvinnans smärta var måttligt korrelerad med kvinnornas
självrapportering av smärta. Om mannens uppfattning av kvinnans smärta var hög, minskade det i vissa fall hennes smärta. I genomsnitt underskattade mannen kvinnans smärta (Rosen, Sadikaj, & Bergeron, 2015).
DISKUSSION
Litteraturöversikten visade att vestibulodyni påverkade kvinnornas livskvalitet negativt.
Kvinnorna hade haft den vulvovaginala smärtan i flera år. Tillståndet påverkade kvinnornas fysiologiska, psykologiska och sociala livskvalitet. Kvinnorna uppgav höga poäng på den numeriska smärtskalan. Det var inte bara smärta i vulvaområdet utan även spänningar i käkområdet, vilket orsakade huvudvärk. Ur det psykologiska perspektivet påverkades kvinnorna bland annat av högre nivåer av depression, ångest och trötthet. Ur det sociala perspektivet påverkades kvinnornas relation till sin partner negativt. Vestibulodyni påverkade även parets sexliv negativt, såsom minskad sexuell tillfredställelse och sexuell lust. Men också ångest vid sexuella situationer eller ångest vid tanken på sexuella situationer.
Parrelationen påverkade även kvinnans smärtintensitet.
Resultatdiskussion
Påverkan på livskvalitén ur ett fysiologiskt perspektiv
Resultatet i denna litteraturöversikt visade att hög smärta vid vestibulodyni förekom. Smärtan vid vestibulodyni uppkom vid andra aktiviteter än sexuell aktivitet. Detta innebär att kvinnor med vestibulodyni kan uppleva långvarig smärta, vilket överensstämmer med Olovsson (2014) som menar att PVD är ett långdraget smärttillstånd. Enligt Larsson (2013) definieras långvarig smärta då smärtan varit konstant eller periodvis återkommande i mer än tre månader. Denna långvariga smärta som dessa kvinnor har, kanske är mer omfattande än vi vet. Bair med medarbetare (2013) menar att det finns en stark koppling mellan smärta och symtom på depression och ångest. Dock så finns det få studier som har undersökt denna koppling över tid. Därmed är det fysiologiska perspektivet och psykologiska perspektivet sammankopplat.
Påverkan på livskvalitén ur ett psykologiskt perspektiv
Ur det psykologiska perspektivet visade litteraturöversikten att vestibulodyni påverkade livskvaliteten negativt på grund av depression, ångest relaterat till sexuell aktivitet och ångest relaterat till fysiologisk smärta i vulvaområdet. Detta bekräftar studien av Corsini-Munt med medarbetare (2017) som beskriver att kvinnor med PVD får ökade symtom av ångest och depression. Litteraturöversikten visade även att kvinnor med PVD hade symtom för depression och ångest, vilket flertalet studier styrker (Bergeron et al., 2014; Rosen et al., 2016; Törnävä et al., 2018; Groven et al., 2017). Vilket i sin tur har en negativ påverkan på den totala livskvaliteten. Eftersom enligt WHO (n.d.) är människans psykologiska tillstånd en av faktorerna i den totala livskvaliteten.
Resultatet visade att förutom ångest över tillståndet så var ångesten även relaterad till den sexuella aktiviteten. Kvinnorna var mera sexuellt nedsatta och ju högre ångestbesvär de hade desto lägre nivåer av sexuell tillfredställelse hade dem. Det visar att ångest är relaterat med vestibulodyni. Den fysiologiska smärtan påverkar kvinnornas psykologiska smärta och den psykologiska smärtan påverkar även kvinnan socialt. Att sjukdomen kan orsaka depression, kan påverka kvinnans totala livskvalitet. Bergeron med medarbetare (2014) menar att förutom
att dessa kvinnor lider av ökad ångest och depression så har de även en oro över sin kroppsbild och självbild. Förutom att kvinnan lider av smärta och depression så påverkas därmed även hennes självkänsla, vilket kan påverka hela kvinnans tillvaro. Enligt Törnävä med medarbetare (2018) har kvinnor uppgett att kvinnornas självkänsla försämrats av tillståndet och att det har en negativ påverkan på den totala livskvaliteten.
Påverkan på livskvalitén ur ett socialt perspektiv
Litteraturöversikten visade att par som var drabbade av PVD hade lägre sexuell lust, sexuell självförmåga, och sexuell tillfredställelse, vilket studien av Groven med medarbetare (2017) styrker. De menar att kvinnor med PVD har minskad sexuell lust, lägre samlagsfrekvens, minskad sexuell tillfredställelse (Groven et al., 2017). Förutom att vestibulodyni påverkar relationen, hittades inga studier i denna litteraturöversikt som studerade hur vestibulodyni påverkade kvinnornas sociala liv i form av familj, vänner och sociala aktivitet. Det som framkom var att smärta även kan förekomma utan sexuell aktivitet, så som vid ridning eller cykling, vilket begränsar dagliga aktiviteter. Enligt Rosen med medarbetare (2016) drabbades kvinnorna och deras partner inte bara av smärtsamma sexuella aktiviteter, utan det var kunde uppkomma smärta utöver sexuell aktivitet, så som närhet (Rosen et al., 2016). Detta i sin tur kan skapa ytterligare svårigheter i relationen. Eftersom detta kan begränsa paret helt från alla former av sexuell aktivitet och närhet. Vilket Rosen med medarbetare (2016) bekräftar.
Kvinnorna i deras studie visade att den sexuella förmågan kunde försvinna redan vid tanken på sex som en reflex som utlöses av erfarenheten att samlag medför smärta. Det kan i sin tur göra att förhållandet på sikt kan bli ansträngt. Corsini-Munt med medarbetare (2017)
beskriver också att det är svårt för kvinnor med PVD att känna närhet till sin partner på grund av smärta (Corsini-Munt et al., 2017).
Klinisk implikation
Litteraturöversikten visade att medianåldern i de olika orginalartiklarna varierade mellan 18–
36 år. Därmed förekom PVD främst hos unga kvinnor. Eftersom det oftast är unga kvinnor som drabbas av PVD, bör dessa kvinnor uppmärksammas i tidig ålder. Förslagsvis genom mera information i sexualundervisningen i skolan i tidig ålder, för att ha med sig kunskapen
vid sexdebuten. Sexualkunskapen kan främja okunskap hos både tjejer och killar. Detta för att förebygga smärta vid sex och förebygga utvecklingen av vestibulodyni. Brotto med
medarbetare (2014) menar att kvinnor med PVD haft smärta vid första eller tidigt penetrationsförsök. Vilket bekräftar vikten av tidig kunskap och undervisning för att förebygga smärta i samband med samlag.
Förutom ökad undervisning om sex och samlevnad i skolan kan även ungdomsmottagningar ha en betydande roll. Även där prata om sex och även kunna fånga upp tjejer med denna problematik tidigt, för att förebygga att det utvecklar sig till långvarig smärta. Enligt Groven med medarbetare (2016) har det visat sig att kvinnor har upplevt svår smärta vid första införande av tampong. Det har i sin tur visat sig vara kopplat till högre risk för smärtsamt samlag. Skolsjuksköterskor kan även ha en betydande roll. Det är viktigt som
skolsjuksköterska att våga prata om sex, våga fånga upp dessa kvinnor och hänvisa dem till rätt vård. Flera studier har visat att det är viktigt med tidig intervention för att hantera symtomen på vestibulodyni i primärvården men även inom studenthälsovården. Detta för att förhindra sexuella och reproduktiva hälsoproblem hos unga kvinnor (Buchan et al., 2007;
Lindström & Kvist, 2015; Sadownik, 2014). Dessa ovannämnda interventioner kan därmed bidra till att flera kvinnor söker sig till rätt vård, i tid.
Studier har visat att av de kvinnor som sökt hjälp för vestibulodyni så var det flera än 50%
som inte fick någon diagnos (Harlow et al., 2014; Reed et al., 2012). Endast 5,7 % av dem som sökte hjälp diagnostiserades med vestibulodyni (Reed et al., 2012). Även om dessa kvinnor söker vård, så får de inte rätt hjälp. Vilket förmodligen beror på okunskapen i samhället eller erfarenheten av att inte blivit tagen på allvar inom vården. Vilket flera studier bekräftar, de menar att kvinnor med detta tillstånd ofta upplever att de missförstås, misstros och ignoreras inom vården (Loflin et al., 2019; Munday et al., 2007; Sadownik et al., 2012).
Därav behöver kunskapen inte endast öka hos befolkningen utan även hos vårdpersonalen.
Vilket Leusink med medarbetare (2018) bekräftar. De menar att klyftan mellan den relativt höga prevalensen av PVD och den låga förekomsten av vård av detta tillstånd kan förklaras av både patientfaktorer och vårdpersonalfaktorer.
Omvårdnadsteori
Orems omvårdnadsteori kan appliceras vid omvårdnaden av patienter med vestibulodyni.
Eftersom enligt Orem (1991) är människans kapacitet för egenvård avgörande för
normalfunktionen, välbefinnandet och hälsan. Sjuksköterskans roll är att kompensera där det finns brister för patientens kapacitet för egenvård och utveckla förmågan där det är möjligt.
Därmed behöver sjuksköterskan kunskap inom området. Patienten behöver även öka sin kunskap för att utföra den egenvården som krävs för detta tillstånd. Det är där vårdkedjan spelar stor roll. Genom ökad kunskap inom vården kan kvinnan och kvinnans partner komma till rätt vårdinstans. Där kan man främja kunskapen hos kvinnan och partnern för att utveckla deras kapacitet till egenvård. Enligt Orem (1991) är miljön, såsom kultur och den sociala gruppen viktig för att få rätt förutsättningar till egenvård. Kunskapen om egenvårdshandlingar hämtas från det samhälle och den kultur som individen växer upp i, där individen påverkas av de värderingar, normer och seder som kännetecknar kulturen och den sociala gruppen (Orem, 1991). Därmed behöver även kunskapen i samhället öka.
Samhällsperspektiv
Enligt nationalencyklopedin är benämningen på en folksjukdom då en sjukdom har hög prevalens hos befolkningen. Sjukdomar som har en prevalens över 1% anses vara en
folksjukdom. Men vanliga sjukdomar som är lindriga och kortvariga räknas däremot inte in under kategorin folksjukdomar (Folksjukdomar, 2019). Enligt socialstyrelsen har studier visat att långvarig vulvasmärta, samlagssmärta och vestibulodyni var vanligt förekommande hos kvinnor oavsett ursprung. Enligt Socialstyrelsen (2018) är livstidsprevalensen mellan 3–28 procent i olika populationer, prevalensen i Sverige är idag okänd. Kvinnor i en
enkätundersökning i Sverige gällande långvarig och svår samlagssmärta uppgav 9,3 % av kvinnorna att de led av långvarig och svår samlagssmärta. Hos yngre kvinnor (20–29 år) var prevalensen 13% jämförelse med 6,5 % hos äldre kvinnor (50–60 år). Vestibulodyni har hög prevalens samtidigt som det förekommer ett mörkertal av hur många som lider av tillståndet.
Om sjukdomen förebyggs minskar lidandet för patienten och det minskar kostnaderna för vården. Eftersom många kvinnor går odiagnostiserade trots flertalet besök inom vården.
Enligt Harlow med medarbetare (2003) träffade 60% av kvinnorna med PVD tre eller flera läkare som inte kunde ge en diagnos. En annan studie rapporterade att kvinnorna träffade mellan tre till 15 läkare, där det visat sig att läkare saknar kunskap för bedömning av PVD
(Buchan et al., 2007). Kunskapen om tillståndet bör ingå i utbildningen till olika
vårdprofessioner, så kunskapen finns då man börjar arbeta kliniskt. Toeima med medarbetare (2011) visade i en undersökning att nyexaminerade gynekologer inte hade fått någon
grundläggande utbildning om tillståndet. Trots att vissa av dessa var under sista delen av sin specialistutbildning. Denna bristande kompetens om PVD och diagnostiseringen tros bidra till kvinnors negativa uppfattning av nyttan i att söka hjälp. Bristande kunskap inom området kan även leda till extra lidande för patienten, såsom en katetersättning för en kvinna med PVD.
Eftersom enligt Rylander (2015) kan smärtan uppkomma då kvinnan har kläder på sig, därmed vid minsta beröring. Förutom smärtan och påverkan på den totala livskvaliteten innebär tillståndet en stor ekonomisk kostnad för samhället. Enligt Brotto med medarbetare (2014) uppskattas den årliga ekonomiska kostanden för vestibulodyni i USA vara ca 31–72 miljarder dollar. Det finns ett stort behov att identifiera dessa patienter eftersom det påverkar individer och samhället i stort.
Etiskt perspektiv
Livskvalitet enligt WHO (n.d.) innefattar personens fysiska hälsa, psykologiska tillstånd, personliga uppfattningar och sociala relationer. Kvinnor med vestibulodyni upplever låg livskvalitet, eftersom alla de faktorerna som enligt WHO ingår i begreppet livskvalitet påverkas vid vestibulodyni. Flera studier bekräftar att tillståndet har en negativ påverkan på den totala livskvalitén (Rosen et al., 2016; Törnävä et al., 2018; Groven et al., 2017). Det är inte etiskt rätt att låta dessa kvinnor förbli obehandlade. Desto tidigare kvinnorna får hjälp, desto mindre behöver sjukdomstillståndet försämras. Dessa kvinnor behöver inte bli deprimerade, ha långvarig smärta och få negativ påverkan på relationen. Det är så många faktorer som påverkas negativt för dessa kvinnor med vestibulodyni. Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2014) är sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden att
förebygga sjukdom, främja hälsa, återställa hälsa och lindra lidande.
Metoddiskussion
För att besvara syftet användes litteraturöversikt som metod, där orginalartiklar med
kvantitativa studier inkluderades. Kvalitativa studier hade varit optimalt för att besvara syftet, men sökningarna som gjordes på kvalitativa studier gav endast ett fåtal träffar. För att få insyn
i den forskning som finns idag genomfördes sökningar i CINAHL, PubMed och PsycINFO.
Dessa databaser användes eftersom de är lämpliga för att hitta trovärdiga vetenskapliga artiklar berörande omvårdnad (Polit & Beck, 2017). Förutom de sju sökningar som gjordes som redovisas i tabell 1, så gjordes även flera andra sökningar i alla databaser. Flertalet olika sökord i form av MeSh-termer med hjälp av PubMeds MeSH Database användes förutom de sökorden som redovisas i tabell 1. Vissa MeSh-termer i flera av databaserna gav inga träffar, vilket visar på en brist i tillgänglig aktuell forskning inom området.
De 15 artiklar som överensstämde med studiens syfte lästes noggrant och kvalitetsgranskades.
Kvalitetsgranskningen var av god kvalitet eftersom artiklarna lästes noggrant och granskningsmallen användes utförligt. De artiklar som valdes till resultatet baserades på Forsberg & Wengströms kriterier för högkvalitet och medelhögkvalitet. Att det varit en granskare av artiklarna kan ses som en svaghet, men granskningsmallarna användes noggrant på ett strukturerat sätt. Dock är en svaghet att majoriteten av de 11 artiklarna var från Kanada.
Däremot kan anledningen vara att Kanada ligger i framkant inom forskning i detta
ämnesområde. Vilket är ett ytterligare tecken på att tillräckligt med forskning saknas inom ämnet.
Olika mätinstrument användes i de olika studierna. Detta kan ha påverkat resultatet genom att de olika mätinstrumenten hade olika mätskalor och därmed var det svårt att jämföra. Även om olika mätinstrument användes i de olika studierna gällande smärta så visade det att smärta förekom. De orginalartiklar som inkluderades var publicerade mellan år 2015–2019. Detta för att få fram den senaste relevanta forskningen, vilket är en styrka i litteraturöversikten.
Förutom ålder så var inklusionskriterierna även att deltagarna skulle vara kvinnor och i alla åldrar. Detta för att få med all tillgänglig forskning inom området och inte missa
betydelsefulla studier. Orginalartiklarna i resultatet var publicerade på engelska. Eftersom engelska inte är författarens modersmål kan vissa uttryck och termer inte fått helt korrekt innebörd, vilket kan ha påverkat resultatet. Datasökningen genomfördes med fri tillgång genom universitets elektroniska prenumerationer. En svaghet var att nyligen publicerade artiklar som uppkom vid sökningar inte var tillgängliga via bibliotekets prenumerationer och därmed exkluderades.
Forskningsetiska överväganden
De orginalartiklar som inkluderades i denna litteraturöversikt var etiskt granskade av en kommitté eller inkluderade etiska övervägande. Eftersom forskning ska innefatta etiska överväganden och vara av hög kvalitet (CODEX, 2019).
Behov av vidare forskning
Det senaste decenniet av forskning har visat att faktorer såsom ångest och depression kan spela en roll i kvinnans upplevelse av PVD och det är relaterat till nedsatt sexuell förmåga (Heddini et al., 2012; Khandker et al., 2011; Nylanderlundqvist & Bergdahl, 2003).
Omfattande forskning har visat en stark koppling mellan depressiva och ångestsymtom och kronisk smärta men få studier har undersökt denna koppling över tid. Även om dessa symtom är kopplade till nedsatt sexuell funktion, så har ingen forskning kartlagt hur dessa affektiva symtom påverkar smärta och sexualitet hos par med PVD (Bair et al., 2013). Forskningen som finns om vestibulodyni är begränsat vad gäller prevalens, orsak, samsjuklighet och behandling (Socialstyrelsen, 2018). Det är viktigt att framtida studier undersöker kvinnors upplevelser med kvalitativ design.
Slutsats
Vestibulodyni är ett tillstånd som påverkar kvinnornas fysiologiska, psykologiska och sociala livskvalitet negativt. Dessa olika faktorer interagerar och påverkar varandra. Sjukdomen är ett hälsoproblem hos kvinnor eftersom prevalensen är hög och mörkertal tros förekomma.
Vetskapen om sjukdomen behöver öka på individnivå, samhällsnivå, utbildningsnivå och inom hälso- och sjukvården. Mera kvalitativ forskning behövs för att beskriva kvinnors upplevelse av sjukdomen men även för att undersöka bemötandet och kunskapen inom vården. Kunskapen om tillståndet behövs för att fånga upp dessa kvinnor i ett tidigt stadium av sjukdomen och hänvisa dem till rätt vård. Så att dessa kvinnor blir rätt diagnostiserade och inte behöver gå i årtal med smärta och symtom som påverkar deras totala livskvalitet.
REFERENSER
*= Artiklar inkluderade i resultatet
*Aalto, A. P., Vuoristo, S., Tuomaala, H., Niemi, R. J., Staff, S. M., & Mäenpää, J. U. (2017).
Vulvodynia—Younger Age and Combined Therapies Associate With Significant Reduction in Self-Reported Pain: Journal of Lower Genital Tract Disease, 21(3), 209–
214. https://doi.org/10.1097/LGT.0000000000000318
Andrews, J. C. (2011). Vulvodynia interventions—Systematic review and evidence grading. Obstetrical & Gynecological Survey, 66(5), 299–
315. https://doi.org/10.1097/OGX.0b013e3182277fb7
*Awada, N., Bergeron, S., Steben, M., Hainault, V., & McDuff, P. (2014). To say or not to say: Dyadic ambivalence over emotional expression and its associations with pain, sexuality, and distress in couples coping with provoked vestibulodynia. Journal of Sexual
Medicine, 11(5), 1271–1282. https://doi.org/10.1111/jsm.12463
Bair, M. J., Poleshuck, E. L., Wu, J., Krebs, E. K., Damush, T. M., Tu, W., & Kroenke, K.
(2013). Anxiety but not Social Stressors Predict 12-Month Depression and Pain Severity. The Clinical journal of pain, 29(2), 95–101. https://doi.org/10.1097/AJP.0b013e3182652ee9
*Bair, E., Simmons, E., Hartung, J., Desia, K., Maixner, W., & Zolnoun, D. (2015). Natural History of Comorbid Orofacial Pain Among Women with Vestibulodynia. The Clinical journal of pain, 31(1), 73–78. https://doi.org/10.1097/AJP.0000000000000087
*Benoit-Piau, J., Bergeron, S., Brassard, A., Dumoulin, C., Khalifé, S., Waddell, G., &
Morin, M. (2018). Fear-avoidance and Pelvic Floor Muscle Function are Associated With Pain Intensity in Women With Vulvodynia. The Clinical Journal of Pain, 34(9), 804–
810. https://doi.org/10.1097/AJP.0000000000000604
Bergeron, S., Binik, Y. M., Khalifé, S., Pagidas, K., & Glazer, H. I. (2001). Vulvar vestibulitis syndrome: Reliability of diagnosis and evaluation of current diagnostic
criteria. Obstetrics and Gynecology, 98(1), 45–51. https://doi.org/10.1016/s0029- 7844(01)01389-8
Bergeron, S., Likes, W. M., & Steben, M. (2014). Psychosexual aspects of vulvovaginal pain. Best Practice & Research Clinical Obstetrics & Gynaecology, 28(7), 991–
999. https://doi.org/10.1016/j.bpobgyn.2014.07.007
*Bois, K., Bergeron, S., Rosen, N., Mayrand, M.-H., Brassard, A., & Sadikaj, G. (2016).
Intimacy, sexual satisfaction, and sexual distress in vulvodynia couples: An observational study. Health Psychology, 35(6), 531–540. https://doi.org/10.1037/hea0000289
Borgfeldt, C., Sjöblom, I., Strevens, H. & Wangel, A. (2019). Obstetrik och gynekologi: för sjuksköterskor. (Femte upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Bornstein, J., Goldstein, A. T., Stockdale, C. K., Bergeron, S., Pukall, C., Zolnoun, D., Coady, D., & consensus vulvar pain terminology committee of the International Society for the Study of Vulvovaginal Disease (ISSVD), the International Society for the Study of
Womenʼs Sexual Health (ISSWSH), and the International Pelvic Pain Society (IPPS). (2016).
2015 ISSVD, ISSWSH and IPPS Consensus Terminology and Classification of Persistent Vulvar Pain and Vulvodynia. Obstetrics and Gynecology, 127(4), 745–
751. https://doi.org/10.1097/AOG.0000000000001359
Brotto, L. A., Sadownik, L. A., Thomson, S., Dayan, M., Smith, K. B., Seal, B. N., … Zhang, A. (2014). A comparison of demographic and psychosexual characteristics of women with primary versus secondary provoked vestibulodynia. Clinical Journal of Pain, 30(5), 428–
435. https://doi.org/10.1097/AJP.0b013e31829ea118
*Brown, C., Bachmann, G. A., Wan, J., & Foster, D. (2015). Pain Rating in Women with Provoked Vestibulodynia: Evaluating Influence of Race. Journal of Women’s Health, 25(1), 57–62. https://doi.org/10.1089/jwh.2015.5223
Buchan, A., Munday, P., Ravenhill, G., Wiggs, A., & Brooks, F. (2007). A qualitative study of women with vulvodynia: I. The journey into treatment. The Journal of Reproductive Medicine, 52(1), 15–18.
*Chisari, C., & Chilcot, J. (2017). The experience of pain severity and pain interference in vulvodynia patients: The role of cognitive-behavioural factors, psychological distress and fatigue. Journal of Psychosomatic Research, 93, 83–
89. https://doi.org/10.1016/j.jpsychores.2016.12.010
CODEX. (2019). Regler och riktlinjer för forskning. Uppsala: CODEX. Hämtad från http://www.codex.vr.se/index.shtml
Corsini-Munt, S., Bergeron, S., Rosen, N. O., Beaulieu, N., & Steben, M. (2017). A Dyadic Perspective on Childhood Maltreatment for Women With Provoked Vestibulodynia and Their Partners: Associations With Pain and Sexual and Psychosocial Functioning. Journal of Sex Research, 54(3), 308–318. https://doi.org/10.1080/00224499.2016.1158229
Danby, C. S., & Margesson, L. J. (2010). Approach to the diagnosis and treatment of vulvar pain. Dermatologic Therapy, 23(5), 485–504. https://doi.org/10.1111/j.1529-
8019.2010.01352.x
*Dargie, E., Gilron, I., & Pukall, C. F. (2017). Provoked vestibulodynia: A comparative examination of mental health, sleep, sexual functioning, and relationship adjustment. The Clinical Journal of Pain, 33(10), 870–876. https://doi.org/10.1097/AJP.0000000000000480 Folksjukdomar. (2019). I Nationalencyklopedin. Hämtad 1 januari, 2019, från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/folksjukdomar
Elmerstig, E., Wijma, B., & Swahnberg, K. (2009). Young Swedish women’s experience of pain and discomfort during sexual intercourse. Acta Obstetricia Et Gynecologica
Scandinavica, 88(1), 98–103. https://doi.org/10.1080/00016340802620999
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
*Glowacka, M., Bergeron, S., Dubé, J., & Rosen, N. O. (2018). When Self-Worth Is Tied to One’s Sexual and Romantic Relationship: Associations with Well-Being in Couples Coping with Genito-Pelvic Pain. Archives of Sexual Behavior, 47(6), 1649–
1661. https://doi.org/10.1007/s10508-017-1126-y
Goldstein, A. T., Pukall, C. F., Brown, C., Bergeron, S., Stein, A., & Kellogg-Spadt, S.
(2016). Vulvodynia: Assessment and Treatment. The Journal of Sexual Medicine, 13(4), 572–
590. https://doi.org/10.1016/j.jsxm.2016.01.020
Groven, K. S., Råheim, M., Håkonsen, E., & Haugstad, G. K. (2016). “Will I ever be a true woman?” An exploration of the experiences of women with vestibulodynia. Health Care for Women International, 37(8), 818–835. https://doi.org/10.1080/07399332.2015.1103739
Harlow, B. L., Kunitz, C. G., Nguyen, R. H. N., Rydell, S. A., Turner, R. M., & MacLehose, R. F. (2014). Prevalence of symptoms consistent with a diagnosis of vulvodynia: Population- based estimates from 2 geographic regions. American Journal of Obstetrics and
Gynecology, 210(1), 40.e1-8. https://doi.org/10.1016/j.ajog.2013.09.033
Harlow, B. L., & Stewart, E. G. (2003). A population-based assessment of chronic
unexplained vulvar pain: Have we underestimated the prevalence of vulvodynia? Journal of the American Medical Women’s Association (1972), 58(2), 82–88.
*Haugstad, G. K., Wojniusz, S., Kirste, U. M., Kirschner, R. S., Lilleheie, I., & Haugstad, T.
S. (2018). Pain, psychological distress and motor pattern in women with provoked vestibulodynia (PVD)—Symptom characteristics and therapy suggestions. Scandinavian Journal of Pain, 18(2), 221–227. https://doi.org/10.1515/sjpain-2017-0173
Heddini, U., Bohm-Starke, N., Nilsson, K. W., & Johannesson, U. (2012). Provoked vestibulodynia—Medical factors and comorbidity associated with treatment outcome. The Journal of Sexual Medicine, 9(5), 1400–1406. https://doi.org/10.1111/j.1743-
6109.2012.02665.x
Helström, L. (2010). Gynekologiska tillstånd och sexuell funktion. I P.O. Lundberg & L.
Löfgren-Mårtenson (Red.), Sexologi. (3. uppl., s.328–343). Stockholm: Liber.
Jahren Kristoffersen, N. (2005). Teoretiska perspektiv på omvårdnad. I Jahren Kristoffersen, N., Nortvedt, F. & Skaug, E-A. (red.), Grundläggande omvårdnad del 4. (s.13-101).
Stockholm: Liber.
Khandker, M., Brady, S. S., Vitonis, A. F., MacLehose, R. F., Stewart, E. G., & Harlow, B. L.
(2011). The Influence of Depression and Anxiety on Risk of Adult Onset Vulvodynia. Journal of Women’s Health, 20(10), 1445–
1451. https://doi.org/10.1089/jwh.2010.2661
Landry, T., & Bergeron, S. (2009). How Young does Vulvo-Vaginal Pain Begin? Prevalence and Characteristics of Dyspareunia in Adolescents. The Journal of Sexual Medicine, 6(4), 927–935. https://doi.org/10.1111/j.1743-6109.2008.01166.x
Larsson, O. (2013). Smärta. I Grefberg, N. (red.), Medicinboken: orsak, symtom, diagnostik, behandling. (s.657-670). Stockholm: Liber.
*Leclerc, B., Bergeron, S., Brassard, A., Bélanger, C., Steben, M., & Lambert, B. (2015).
Attachment, Sexual Assertiveness, and Sexual Outcomes in Women with Provoked
Vestibulodynia and Their Partners: A Mediation Model. Archives of Sexual Behavior; New York, 44(6), 1561–1572. http://dx.doi.org.ezproxy.its.uu.se/10.1007/s10508-014-0295-1
Leusink, P., Teunissen, D., Lucassen, P. L., Laan, E. T., & Lagro-Janssen, A. L. (2018).
Facilitators and barriers in the diagnostic process of vulvovaginal complaints (vulvodynia) in general practice: A qualitative study. The European Journal of General Practice, 24(1), 92–
98. https://doi.org/10.1080/13814788.2017.1420774
Leusink, P., van Moorsel, D., Bor, H., Donker, G. A., Lucassen, P., Teunissen, D., Laan, E.,
& Lagro-Janssen, A. (2017). Is uncertain vulvovaginal candidiasis a marker of vulvodynia? A study in a Dutch general practice research database. BJGP Open, 1(2),
bjgpopen17X100905. https://doi.org/10.3399/bjgpopen17X100905
Lindström, S., & Kvist, L. J. (2015). Treatment of Provoked Vulvodynia in a Swedish cohort using desensitization exercises and cognitive behavioral therapy. BMC Women’s
Health, 15. https://doi.org/10.1186/s12905-015-0265-3
Loflin, B. J., Westmoreland, K., & Williams, N. T. (2019). Vulvodynia: A Review of the Literature. The Journal of Pharmacy Technology : jPT : Official Publication of the
Association of Pharmacy Technicians, 35(1), 11–
24. https://doi.org/10.1177/8755122518793256
Nylanderlundqvist, E., & Bergdahl, J. (2003). Vulvar vestibulitis: Evidence of depression and state anxiety in patients and partners. Acta Dermato-Venereologica, 83(5), 369–
373. https://doi.org/10.1080/00015550310003764
Olovsson, M. (2014). Endometrios och kronisk bäckensmärta. I M. Bixo & T. Bäckström (Red.), Problemorienterad gynekologi och obstetrik. (1.uppl., s.166-176). Stockholm: Liber.
Orem, D.E. (1991). Nursing: concepts of practice. (4. ed.) St. Louis: Mosby-Year Book.
Pâquet, M., Rosen, N. O., Steben, M., Mayrand, M.-H., Santerre-Baillargeon, M., &
Bergeron, S. (2018). Daily Anxiety and Depressive Symptoms in Couples Coping With Vulvodynia: Associations With Women’s Pain, Women’s Sexual Function, and Both Partners’ Sexual Distress. The Journal of Pain, 19(5), 552–
561. https://doi.org/10.1016/j.jpain.2017.12.264
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2016[2017]). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.
Ponte, M., Klemperer, E., Sahay, A., & Chren, M.-M. (2009). Effects of vulvodynia on quality of life. Journal of the American Academy of Dermatology, 60(1), 70–
76. https://doi.org/10.1016/j.jaad.2008.06.032
Reed, B. D., Harlow, S. D., Sen, A., Legocki, L. J., Edwards, R. M., Arato, N., & Haefner, H.
K. (2012). Prevalence and demographic characteristics of vulvodynia in a population-based sample. American Journal of Obstetrics and Gynecology, 206(2), 170.e1-
9. https://doi.org/10.1016/j.ajog.2011.08.012
Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (Andra upplagan., s.375–390). Lund:
Studentlitteratur.
Rosen, N. O., Bergeron, S., Lambert, B., & Steben, M. (2013). Provoked Vestibulodynia:
Mediators of the Associations Between Partner Responses, Pain, and Sexual Satisfaction. Archives of Sexual Behavior; New York, 42(1), 129–
141. http://dx.doi.org.ezproxy.its.uu.se/10.1007/s10508-012-9905-y
Rosen, N. O., Bois, K., Mayrand, M.-H., Vannier, S., & Bergeron, S. (2016). Observed and Perceived Disclosure and Empathy Are Associated With Better Relationship Adjustment and Quality of Life in Couples Coping With Vulvodynia. Archives of Sexual Behavior, 45(8), 1945–1956. https://doi.org/10.1007/s10508-016-0739-x
*Rosen, N. O., Sadikaj, G., & Bergeron, S. (2015). Within-person variability in relationship satisfaction moderates partners’ pain estimation in vulvodynia couples. Pain, 156(4), 703–
710. https://doi.org/10.1097/j.pain.0000000000000101
*Rosen, N. O., Santos-Iglesias, P., & Byers, E. S. (2017). Understanding the Sexual
Satisfaction of Women With Provoked Vestibulodynia and Their Partners: Comparison With Matched Controls. Journal of Sex & Marital Therapy, 43(8), 747–
759. https://doi.org/10.1080/0092623X.2016.1263705
Rylander, E. (2015). Gynekologi. I P.O. Janson & B. Landgren (Red.), Hudsjukdomar i genitalregionen (s. 191-198). Lund: Studentlitteratur.
Sadownik, L. A. (2014). Etiology, diagnosis, and clinical management of vulvodynia. International Journal of Women’s Health, 6, 437–
449. https://doi.org/10.2147/IJWH.S37660
Sadownik, L. A., Seal, B. N., & Brotto, L. A. (2012). Provoked vestibulodynia-women’s experience of participating in a multidisciplinary vulvodynia program. The Journal of Sexual Medicine, 9(4), 1086–1093. https://doi.org/10.1111/j.1743-6109.2011.02641.x
Segesten, K. (2017). I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (Tredje upplagan., s.105–108). Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (2018). Kartläggning av vestibulit. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 19 november, 2019, från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-6-16.pdf
Svensk Sjuksköterskeförening [SSF]. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Toeima, E., & Nieto, J. (2011). Junior doctors’ understanding of vulval pain/vulvodynia: A qualitative survey. Archives of Gynecology and Obstetrics, 283 Suppl 1, 101–
104. https://doi.org/10.1007/s00404-010-1513-2
Törnävä, M., Koivula, M., Helminen, M., & Suominen, T. (2018). Women with vulvodynia:
Awareness and knowledge of its care among student healthcare staff. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32(1), 241–252. https://doi.org/10.1111/scs.12455
*Vieira-Baptista, P., Lima-Silva, J., Cavaco-Gomes, J., & Beires, J. (2014). Prevalence of vulvodynia and risk factors for the condition in Portugal. International Journal of Gynecology
& Obstetrics, 127(3), 283–287. https://doi.org/10.1016/j.ijgo.2014.05.020
World Health Organization (n.d.). WHOQOL: Measuring Quality of Life. Hämtad 20 november, 2019, från https://www.who.int/healthinfo/survey/whoqol-qualityoflife/en/
Bilaga 1
Tabell 2. Översiktstabell av granskade artiklar
Författare, årtal, land
Titel Syfte Metod Undersökta
variabler
Urval Resultat Kval
itet
Aalto et al., 2017.
Finland.
Vulvodynia—
Younger Age and Combined Therapies Associate With Significant Reduction in Self- Reported Pain
Att bedöma effektiviteten hos givna Vestibulodyni- behandlingar mätt med numerisk betygsskala (NRS) för smärta och patienternas livskvalitet.
Design:
Kohortstudie.
Intervention:
Salva, fysioterapi, sexuell rådgivning, operation,
laserbehandling och injektioner.
Mätinstrument*:
PCS, PASS-20, PDI, CES-D, STAI-T, PSS, MOS, FSFI &
DAS.
Datainsamlingsmetod:
Frågeformulär
Dataanalys:
Mann-Whitney U test &
Wilcoxon signed rank test.
Etik:
Etisk granskad
-
Smärtintensitet i vulva före och efter behandling - Livskvalitet -
Tillfredsställel se av behandlingen.
Inklusionskriterier:
- Kvinnor äldre än 18 år
- Diagnostiserade med vestibulodyni vid Ampere University Hospital mellan 2003–2013
- Innefattande dessa ICD koderna från patientjournalen:
N94.1, dyspareunia, N94.2, vagini; N90.8, andra icke- inflammatoriska sjukdomar i vulva och mellangården &
N90-9, icke-inflammatorisk sjukdom i vulva och mellangården.
- Smärta vid försök till vaginalt samlag och ömhet mot tryck lokaliserat i vulva
- Smärta i minst 3 månader.
Exklusionskriterier:
-Diagnostiserats med underlivssvamp/annan infektion
Antal deltagare:
133
Bortfall:
63
- Minskning av NRS uppkom i kombination av olika
behandlingar men inte med någon enskild terapi.
- NRS medianen innan behandling var 8 och efter behandling 4.
- Ålder över 30 år och 6 besök eller flera i öppenvården visade en minskning av NRS.
Hög
