Kartläggning av Sveriges landstings användning av telemedicin

(1)

Kartläggning av Sveriges landstings användning av telemedicin

M a t i l d a D y b ä c k R e b e c k a N H a l l

Examensarbete inom medicinsk teknik, Stockholm 2014

(2)

ii

(3)

iii

Detta examensarbete har utförts I samarbete med Innovationsplatsen KI Handledare: Git Eliasson

Kartläggning av Sveriges landstings användning av telemedicin Survey of Sweden’s county councils’ use of telemedicine

Matilda Dybäck Rebecka N Hall

Examensarbete inom medicinsk teknik Grundnivå 15 hp Handledare på KTH: Erik Widman Examinator: Lars Gösta Hellström

Skolan för Teknik och Hälsa TRITA-‐STH. EX 2014:47 Kungliga Tekniska Högskolan KTH STH SE-‐141 86 Flemingsberg, Sweden http://www.kth.se/sth

(4)

iv

(5)

v

Ordlista

Behandling i och nära hemmet -‐ konsultation mellan vårdpersonal och patient i eller nära hemmet samt mätningar i hemmet som överförs till en vårdenhet.

Konsultation på distans -‐ konsultation på distans innefattar rådfrågan eller handledning mellan vårdpersonal för behandling av ett patientfall.

Mina vårdkontakter -‐ E-‐tjänst för säker kommunikation med vården via internet.

Multidisciplinära ronder -‐ konsultation och diskussion mellan olika specialister angående diagnostisering och behandling.

Nätverk och samarbete -‐ långsiktigt arbete för utbyte av kompetens med hjälp av telemedicin inom och mellan landstingen.

Samordnad vårdplanering -‐ planering av fortsatt vård efter utskrivning från sluten till öppen vård med landsting, kommuner och anhöriga.

Telemedicin -‐ medicinsk vård på distans.

(6)

vi

(7)

vii

Sammanfattning

Sveriges åldrande befolkning gör behovet av en fungerande vård stor och telemedicin kan vara en lösning för att ge äldre möjlighet att få eller ge sig själva vård i hemmet. Genom implementering av telemedicin har Sverige på grund av sin låga befolkningstäthet och geografisk utformning potential att öka tillgängligheten av vård och minska resekostnader.

För att belysa skillnader mellan landstingens användning av telemedicin och på så sätt öka möjligheten för samordnad vård mellan landstingen har författarna på uppdrag av Innovationsplatsen på Karolinska Universitetssjukhuset med hjälp av elektronisk enkät och video-‐ eller telefonintervjuer kartlagt hur mycket telemedicinsk teknik som finns tillgänglig på Sveriges landsting idag. I rapporten besvaras frågeställningen hur användningen av telemedicin skiljer sig mellan Sveriges landsting i avseende på vilka tekniker som används, hur väl implementerade i verksamheten teknikerna är samt i vilken omfattning riktlinjer för utveckling, implementering och användning av telemedicin är tillgängliga. Rapporten har även undersökt om landstingens geografiska egenskaper i form av befolkningstäthet samt antal sjukhus och vårdcentraler påverkat utvecklingen av telemedicin inom landstingen.

Av Sveriges 21 landsting har information samlats in från 10 landsting under sju veckor och resultatet som sammanställdes tydde på att det finns stora skillnader mellan landstingens användning av telemedicin. Det är tydligt att norra regionen och speciellt Västerbottens-‐ och Norrbottens läns landsting har kommit långt i implementering av telemedicinsk teknik.

Då resultaten från den elektroniska enkäten och intervjuerna jämfördes med landstingens geografiska egenskaper drogs slutsatsen att inget tydligt samband kunde upptäckas mellan befolkningstäthet och användandet av telemedicin. Slutsatsen kan bero på för få deltagande landsting och att undersökningen inte utfördes på varje avdelning. En annan slutsats som var tydlig var att landsting som har universitetssjukhus i större utsträckning använder multidisciplinära ronder via videokonferensteknik. Sammanfattningsvis har Sveriges landsting kommit olika långt i utvecklingen av telemedicin på grund av flera yttre och inre faktorer vilket gör det möjligt för landstingen att dra stor nytta av varandras kunskap vid samarbete.

(8)

viii

(9)

ix

Abstract

Sweden's aging population makes the need for a viable health care urgent and telemedicine can be a solution to enable older people to receive or give themselves care in their homes.

Furthermore, implementation of telemedicine has the potential to realise profits in society by increasing the accessibility of health care and minimizing travel costs. Sweden’s low population density and geographical configuration makes the advantages of telemedicine even more appealing.

To illustrate the differences between the county councils’ use of telemedicine and thus increasing the possibility for coordinated care between them, the authors have on behalf of the Innovation Centre at the Karolinska University hospital mapped the amount of telemedicine technologies that are available in the Swedish county councils’ today. To collect information an electronic survey and video or telephone interviews were used. This report answers the question of how the use of telemedicine differ between Sweden's county councils in terms of techniques used, how well implemented the technologies are and to what extent the guidelines for development, implementation and use of telemedicine is available. The report also investigated whether the county councils geographic characteristics, in terms of population density and the number of hospitals and health centers, influenced the development of telemedicine.

Of the 21 regional councils information has been collected from 10 counties in seven weeks and the results that were collocated indicated that there are major differences between the county councils' use of telemedicine. It is clear that the northern region and especially Västerbotten and Norrbotten County Council have come a long way in implementing telemedicine technology.

When the results of the electronic survey and interviews were compared with the county councils’ geographical features no correlation could be detected between population density and the use of telemedicine. This can be a result of the low number of participating counties and that we have not examined all departments in health care. The county councils which have university hospitals use multidisciplinary rounds more so than others. In summary, the Swedish county councils are at different stages in the implementation of telemedicine due to several external and internal factors that makes it possible for counties to benefit a lot from collaboration and sharing each other's knowledge.

Keywords: consultation, eHealth, healthcare, review, telemedicine

(10)

x

(11)

xi

Förord

Rapporten är skriven som en del i ett kandidatexamensarbete inom kursen HL102X på civilingenjörsprogrammet med inriktning medicinsk teknik på Kungliga tekniska högskolan.

Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng och har genomförts under våren 2014.

Vi vill tacka alla personer som bidragit med information till rapporten genom videointervjuer, enkäter och telefonsamtal. Dessutom vill vi ge ett stort tack till vår handledare Git Eliasson på Innovationsplatsen Karolinska Universitetssjukhuset och vår handledare mot KTH Erik Widman för handledning under arbetets gång.

Matilda Dybäck Rebecka N. Hall

2014-‐05-‐14

(12)

xii

(13)

xiii

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 1

1.1INTRODUKTION ... 1

1.2S^YFTE& PROBLEMDISKUSSION ... 1

1.3MÅLFORMULERING ... 2

1.4A^VGRÄNSNING ... 2

2. BAKGRUND ... 3

2.1T^ERMINOLOGI ... 3

2.2 UPPDELNING OCH DEFINIERING AV OMRÅDET ... 3

2.2.1 Behandling i och nära hemmet ... 3

2.2.2 Konsultation på distans ... 4

2.2.3 Nätverk och samarbete ... 4

3. METOD ... 5

3.1INFORMATIONSSÖKNING ... 5

3.2IDENTIFIERING AV KONTAKTPERSONER ... 5

3.3ENKÄTUNDERSÖKNING ... 5

3.4I^NTERVJUER ... 6

3.5 ANALYSMETOD ... 6

4. RESULTAT ... 7

4.1 BEHANDLING I OCH NÄRA HEMMET ... 7

4.2 KONSULTATION PÅ DISTANS ... 11

4.3 NÄTVERK OCH SAMARBETE ... 12

5. DISKUSSION ... 15

5.1 RESULTATDISKUSSION ... 15

5.1.1 Behandling i och nära hemmet ... 15

5.1.2 Konsultation på distans ... 16

5.1.3 Nätverk och samarbete ... 16

5.1.4 Slutsatser ... 16

5.2 FRAMTIDSUTSIKTER FÖR TELEMEDICIN ... 16

5.3 AVSLUTANDE REFLEKTIONER ... 17 APPENDIX ... I 1 ELEKTRONISK ENKÄT ... I 2 INTERVJUFRÅGOR ... VI 3 GEOGRAFISK FAKTA ... VII

(14)

(15)

1

1. Inledning

1.1 Introduktion

Enligt statistiska centralbyrån förväntas befolkningens medelålder i Sverige öka (från 84 år till 89 år för kvinnor och från 80 år till 89 år för män) fram till år 2060 samtidigt som antalet barn som föds minskar (SCB, 2013). Detta leder till en äldre befolkning och därmed en hög belastning för sjukvårdssystemet då antal personer med en kronisk sjukdom ökar (Myndigheten för vårdanalys, 2014).

Sverige har en låg befolkningstäthet och en geografisk utformning som ger upphov till långa avstånd till sjukvården. Därmed har telemedicin potential att ge samhällsekonomiska vinster då vårdens tillgänglighet ökar i både glesbygd och tätort (Eriksson et al., 2002), samtidigt som resekostnader kan minskas. Sveriges medborgare har rätt till lika vård (Regeringskansliet, 2014) och med hjälp av telemedicin kan möjligheterna att samarbeta mellan olika specialister i olika regioner öka och därmed tillgängliggöra vården.

Inera som ”koordinerar landstingens och regionernas gemensamma e-‐hälsoarbete och utvecklar tjänster till nytta för invånare, vård-‐ och omsorgspersonal och beslutsfattare” har gjort en marknadsundersökning där landstingens användning och åsikter om videomöten inom vården kartlades (Inera, 2012b, Inera, 2012a). Författarna beskriver i kartläggningen ett behov att utvidga och uppdatera analysen för att kartlägga Sveriges landstings användning av telemedicin vilket förutom videosamtal inom vården innefattar kliniska tekniker för vård på distans.

1.2 Syfte & problemdiskussion

Innovationsplatsen på Karolinska Universitetssjukhuset har startat ett övergripande projekt med telemedicin som huvudämne. Projektet går ut på att öka användning av telemedicin i Sverige genom ett flertal olika pilotprojekt inom de områden behovet och vinsterna är störst. Som en del av Innovationsplatsens projekt har denna undersökning genomförts för att kartlägga hur långt landstingen kommit i sin utveckling och implementering av telemedicin.

Syftet med arbetet var att främja lika vård för alla genom att belysa regionala skillnader i användning av telemedicin vid behandling av patienter. Därutöver var syftet att utöka möjligheten för samordning av vårdplanering genom att sprida kunskap om vilka landsting som är framstående i olika områden inom telemedicin.

Rapporten ämnar svara på följande frågeställningar:

Hur skiljer sig användningen av telemedicin mellan Sveriges landsting i avseende på vilka tekniker som används, hur väl implementerade i verksamheten teknikerna är samt i vilken omfattning riktlinjer för fortsatt arbete med telemedicin är tillgängliga?

Hur påverkar landstingens geografiska egenskaper utvecklingen av telemedicin inom landstingen?

(16)

2

1.3 Målformulering

Målet var att utifrån en kvantitativ elektronisk enkät och kvalitativa intervjuer kartlägga hur landstingen använder telemedicin idag samt att tillgodose deltagande landsting med insamlad information.

1.4 Avgränsning

I enlighet med innovationsplatsens projekt har området avgränsats och delats upp i tre delar:

● Behandling i och nära hemmet

● Konsultation på distans

● Nätverk och samarbete

vilka definieras i bakgrunden 2.2.

Av resursskäl har det endast genomförts intervjuer med representanter från de landsting som svarat inom sju veckor efter att information skickats ut. Telehälsa, vårdbehov som utförs av yrkeskategorier utan medicinsk grund (Gard et al., 2012), är ett område som inte har behandlats i rapporten då det drivs av kommunerna och inte av landstingen.

(17)

3

2. Bakgrund

Vård på distans är ett snabbt växande forskningsområde och därmed har det tillkommit flertalet termer som använts överlappande och ibland för att beskriva samma område (Abbott and Liu, 2013). För att klargöra vad som ska utredas i denna studie har det krävts en analys av terminologin. Detta kapitel ämnar klargöra vilken terminologi som har använts i rapporten, vad denna innefattar, motivering av valet av termer samt en beskrivning av de tre avgränsande områdena.

2.1 Terminologi

Termen telemedicin har använts för att inringa det område som undersökts och definieras i rapporten som: medicinsk vård på distans. I arbetet har området även avgränsats av den indelning Innovationsplatsen på Karolinska Universitetssjukhuset haft i sitt projekt:

Behandling i och nära hemmet, Konsultation på distans samt Nätverk och samarbeten.

Dessa avdelningar preciseras närmare i avsnittet 2.1.1. Termen telemedicin är enligt Fatehi den äldsta i sammanhanget och har använts för att beskriva olika områden, ingått under den mer övergripande term E-‐hälsa, samt kompletterats av termer såsom mHealth och telehälsa (Fatehi and Wootton, 2012). I en satsning att sprida användandet av telemedicin inom Europa har terminologin även utretts av Europeiska Unionens eHealth Stakeholder Group och deras definition lyder: ”Telemedicine comprises a multitude of healthcare services targeted to diseases and conditions as well as personal health services in support of well-‐being and prevention. Furthermore, telemedicine is -‐ like wider eHealth -‐ a timely reflection of the ubiquitous digitalisation of all sectors of society.”. Uppenbart är att det finns förvirring kring definitionen av uttrycket telemedicin och hur det ska användas. Termen valdes ändå ut till rapporten eftersom den är äldst och mest vedertagen. Det finns risk att deltagare delger för mycket information men detta förefaller som en bättre lösning än att information går om miste.

2.2 Uppdelning och definiering av området 2.2.1 Behandling i och nära hemmet

Ordet behandling har många betydelser och definieras enligt Svenska Akademins ordlista (SAOL) som att ” underkasta sig en medicinsk behandling” och syftar i rapporten till precis detta, tillagt att behandlingen ska ges i eller nära hemmet.

Området innefattar mätningar i hemmet som överförs till en vårdenhet via internet eller telefon. Exempel på detta är pacemakers som sänder information från hemmet till en vårdenhet, mobilapplikationer för monitorering av livsstilssjukdomar som rapporterar till en vårdenhet eller insulinpumpar som skickar information till sjukhuset.

Konsultation mellan vårdpersonal och patient i eller nära hemmet. Inom hälso-‐ och sjukvården används termen konsultation som enligt SAOL betyder rådfrågan. Under behandling i och nära hemmet innefattas alla typer av konsultation mellan vårdgivare och patient i hemmet via telefon, e-‐mail eller internet och videosamtal ingår.

(18)

4

2.2.2 Konsultation på distans

Konsultation i detta sammanhang innebär rådfrågan eller handledning mellan vårdpersonal för behandling av ett patientfall. Det finns olika typer av konsultation, olika tekniker kan utnyttjas och det kan antingen ske i realtid eller icke-‐realtid (LUL, 2014).

Konsultation i realtid innebär att en läkare på till exempel ett sjukhus kan konsultera en annan läkare på ett annat sjukhus i realtid. Det kan handla om att om rådfrågning kring röntgenbilder, provsvar eller annan information som rör ett patientfall. Detta kan ske både inom och mellan landsting via till exempel videolänk eller telefon. Icke-‐realtid betyder att den information som exempelvis läkaren skickar för att få en rådfråga om behandlas och bedöms av mottagaren vid ett senare tillfälle (Dag Gjesteby et al., 2011).

Vid distanshandledning kan exempelvis en specialistläkare handleda eller rådfråga en annan läkare som befinner sig på en annan plats. Därmed kan en specialistkompetens bli tillgänglig som inte finns på det sjukhus där vårdinsatsen bedrivs (Dag Gjesteby et al., 2011).

2.2.3 Nätverk och samarbete

I hälso-‐ och sjukvården är nätverk och samarbeten viktiga för att få en fungerande vårdkedja. Det kan innebära att olika yrkeskategorier och verksamheter samarbetar för att en patient ska få den bästa vården, från diagnostik till rehabilitering och vårdplanering (SLL, 2012). Nätverk används även till att utbilda och utbyta kunskap inom och mellan landsting.

För att utnyttja nätverk och samarbeten på bästa sätt är tekniska lösningar som till exempel videolänk, webb-‐tv och telefon viktiga komponenter (NLL, 2012).

Multidisciplinära ronder där konsultation, det vill säga rådfrågning och diskussion, mellan flera olika specialister rörande diagnostisering och behandling av en patient är en viktig telemedicinsk teknik. Genom till exempel videokonsultation med specialister från olika geografiska områden kan en patient med en svår sjukdom få bra och likvärdig vård utan att ekonomiska och geografiska förhållande har betydelse (VLL, 2012).

Samordnad vårdplanering innebär att en patients behov efter en vistelse, i slutenvård eller när patienten är medicinskt färdigbehandlad, diskuteras med berörd vårdpersonal och kommun. Det kan handla om hur patientens fortsatta vård ska se ut, vilken rehabilitering eller omsorg som behövs. Detta är ett område inom sjukvården där videokonferensteknik underlättar. Genom att använda videokonferensteknik för att planera en patients fortsatta vård behöver inte anhöriga och vårdpersonal befinner sig på en specifik plats för att delta (FOU nu, 2014).

Videoteknik används till administrativa möten med en eller flera deltagare där möjligheter till att skicka filer, visa bilder osv. Tekniken kan användas till att utbilda och sprida kompetens till personalen inom och mellan landstingen. En videoutbildning kan hållas i realtid vilket innebär att de som lyssnar kan konfrontera föreläsaren direkt. Möjligheten till att spela in och spela upp videokonferensutbildningen vid ett senare tillfälle möjliggör för all personal att ta del av utbildningen oavsett vilken arbetsplats eller vilken arbetstid personalen arbetar på (LUL, 2014)

(19)

5

3. Metod

För att nå målet med att kartlägga Sveriges landstings användning av telemedicin krävdes en terminologiundersökning av begreppet telemedicin, en uppfattning om vilka delar termen telemedicin inkluderar samt en undersökning över hur landstingens användning av telemedicin ser ut vid undersökningstillfället. Metoderna som valdes var en informationssökning, enkätundersökning och intervjuer via videolänk eller telefon med utvalda personer på landstingen.

3.1 Informationssökning

Innan utformningen av enkäten och intervjufrågorna kunde påbörjas utfördes en informationssökning för att definiera termen telemedicin samt vilka delar inom telemedicin som var intressanta att utreda på Sveriges olika landsting. Informationssökningen innefattade även av hur enkäter och intervjuer utförs vetenskapligt. Utöver det gjordes sökningar på geografisk information och statistik över antal sjukhus och vårdcentraler inom varje landsting. Informationssökningen baserades på avsnitt från böcker, artiklar från databaser, rapporter samt information från webbsidor. För att hitta väsentliga artiklar användes databaserna: PubMed, Scopus, Swepub, Diva och Google. Sökord som användes vid databassökningen och vid internetsökning var huvudsakligen telemedicin (telemedicine), e-‐hälsa (eHealth), videokonsultation, vård på distans och nätverk. Vilket årtal artiklarna och rapporterna var publicerade var avgörande vid urval av information då telemedicin är ett område som utvecklas snabbt.

3.2 Identifiering av kontaktpersoner

Kontaktpersonerna valdes genom att via mail kontakta 4-‐5 personer med olika yrkeskategorier på varje landsting. Yrkeskategorierna var: medicinskteknisk ingenjör, IT-‐strateg, chefsläkare, strateg vård på distans, eHälso Strateg, projektledare, hälso-‐ och sjukvårdstrateg, utvecklingsdirektör, videospecialist, IT-‐tekniker, ansvarig för FoUU inom IT/MT. I mailet fanns information om projektet och videointervjun, en länk med enkäten samt uppmaning om att vidarebefordra mailet till kollegor som eventuellt kunde mer om ämnet. Intervjupersonerna var de som ansåg sig mest kunniga inom området telemedicin på sitt landsting.

3.3 Enkätundersökning

En elektronisk enkät, återfinns i appendix 1, skickades ut via e-‐mail till alla personer som kontaktades på respektive landsting. Syftet med enkätundersökning var att få en överblick över landstingens användning av telemedicin. Dessutom utgjorde enkäten ett underlag för intervjufrågorna genom att kunna specificera följdfrågor till intervjuobjektet utefter svaren från enkäten. Enkäten som bestod av 22 kunskapsfrågor skapades genom internettjänsten webbenkater.com och bestod till största del av kvantitativa frågor och ett fåtal kvalitativa.

(20)

6

3.4 Intervjuer

För att samla in information till arbetet från Sveriges landsting gjordes 10 stycken video-‐ och telefonintervjuer. Den kvalitativa undersökningen bestod av intervjuer på semistrukturerade form. En struktur bestående av huvudfrågor och underfrågor användes. Huvudfrågorna var mestadels öppna och underfrågorna var följdfrågor på huvudfrågorna samt följdfrågor från svaren på enkäten. Öppna frågor valdes då det bedömdes att ge utförligare svar och möjlighet till att ”prata fritt” fanns. Dessutom ställdes frågor utefter intervjuobjektet enkätsvar. Syftet till denna intervjustruktur var att kunna gå djupare i frågor från enkäten och få ut så mycket kunskap om telemedicin som möjligt i samtliga landsting.

Personerna som deltog i intervjuerna bokade själva in sin tid genom bokningssystemet Doodle. Videosystemet Cisco Jabber video användes för att kunna koppla upp mot sjukhusen och varje intervju spelades in. Syftet med inspelningen var att kunna fokusera på det intervjuobjektet sa, lättare kunna ställa följdfrågor och ha möjlighet att lyssna på intervjun i efterhand. Under intervjun var det en person som ställde frågorna och en person som antecknade svaren med möjligheten till att ställa följdfrågor. Intervjupersonerna fick frågorna innan intervjun för att kunna förbereda sig och samla in information från kollegor som eventuellt hade bättre kunskap i vissa frågor. Intervjun startades med en presentation av projektet och information om hur intervjun skulle gå till. Intervjufrågorna delades in i Innovationsplatsen uppdelning: Behandling i och nära hemmet, Nätverk och samarbete, Konsultation på distans. Tiden för intervjun var ca 30 minuter och huvudfrågorna som låg till grund för intervjun återfinns i appendix 2 Vid slutet av intervjun uppmanades intervjuobjektet att, om möjligt, ta reda på information från kollegor och återkomma med den informationen via e-‐mail eller ge förslag på kontakter som skulle kunna ge mer information.

3.5 Analysmetod

För att presentera resultatet sammanställdes svaren från enkäten, intervjuerna och den kompletterande informationen via e-‐mail och telefon. Den sammanställda informationen för respektive landsting skickades ut till kontaktpersonen för att kunna bekräfta eller få möjlighet att komplettera uppgifterna. Resultatet delades upp i de tre frågeområdena:

Behandling i och nära hemmet, Nätverk och Samarbete, Konsultation på distans. Inom dessa områden gjordes ytterligare en indelning på respektive landsting. En del av resultatet sammanställdes i en matrisform och resterande i en löpande text under varje frågeområde och landsting. Utifrån denna information och resultatet från litteratursökningen kunde slutsatser dras om hur användningen av telemedicin skiljer sig både geografiskt men också mellan landstingen.

(21)

7

4. Resultat

Resultatet är en sammanställning av svaren från åtta enkätsvar, 10 intervjuer samt kompletteringsmaterial via e-‐mail. Informationen är uppdelad på de tre områdena:

Behandling i och nära hemmet, Konsultation på distans, Nätverk och samarbete och därefter på respektive landsting. Resultatet består även av en geografisk sammanställning över befolkningstäthet samt antal landstingsdrivna sjukhus och vårdcentraler på de landsting som deltagit i studien som återfinns i appendix 3.

4.1 Behandling i och nära hemmet

Tabell 4.1. Sammanställning av medicinska tekniker på distans som patienter erbjuds i hemmet på respektive landsting

Teknik Dalarna

Jämtland

Kronoberg

Norrbotten Skåne

Stockholm Uppsala

Västerbotten

Västernorrland Örebro

Blodglukosmätning 10 X

Pacemaker 30 X

Hemodialys 10 X 9 X

Monitorering i hemmet 30 X X X 10

Intensivvård

Monitorering med mobil 3 10

Elektroniskt stetoskop 10 X

Brännskador X

Bedömning av hudförändringar 10 X 80

Barnultraljud X X X X

Kranifaciologpatienter X

Amningshjälp X

Barn & ungdomspsykiatri X X

Hemtitrering 10 5

Ordinerad egenvård 150 X X

Kvinnovård X

Neonatal X

Tolk X X X

KBT psykiatri X X X X

Familjerådgivning X

Ambulans-‐EKG X X X

Hjärtundersökning med robot X

Reumatologisk distansmottagning X

Distansmottagning med läkare X

Smärtrehabilitering X

Logopedi X

Handrehabilitering X

Axelrehabilitering 15

Rehabilitering (odefinierad) X 10 5 600 X

Not. X: tekniken erbjuds på landstinget men information om antal patienter som erbjuds tekniken saknas. Siffra: tekniken erbjuds på landstinget och siffran anger antal patienter som erbjuds tekniken per år.

(22)

8

Tabell 4.2. En förtydligande sammanställning med de utmärkande landstingen över vilka medicinska tekniker på distans som patienter erbjuds i hemmet på respektive landsting

!"#$%# &'()*

+$,

-.//0.))"

$

1223+*+ 4'3)"/0 .))"$

!"#$%"&'#()*+,-,% .

/012)0'23

42)#$-0"5( .

6#,-+#323-,%7-782))2+ . 9:

;,+2,(-<<=3$

6#,-+#323-,%7)2$7)#>-" ? 9:

@"2'+3#,-('+7(+2+#('#A 9: .

!3*,,('0$#3 .

!2$B),-,%70<78&$CB3*,$3-,%03 9: D:

!03,&"+30"E&$7 . .

F30,-C01-#"#%A0+-2,+23 .

G),-,%(8E*"A .

!03,7H7&,%$#)(A(5'-0+3- . .

42)+-+323-,% I

J3$-,230$72%2,<=3$ 9I:

F<-,,#<=3$

K2#,0+0" .

L#"' . .

F!L7A(5'-0+3- .

M0)-"E23=$%-<,-,%

G)>&"0,(N@FO

4E*3+&,$23(B',-,%7)2$73#>#+ .

P2&)0+#"#%-('7$-(+0,()#++0%,-,% .

Q-(+0,()#++0%,-,%7)2$7"*'032 .

R)*3+3280>-"-+23-,% .

S#%#A2$- .

40,$3280>-"-+23-,% .

GT2"3280>-"-+23-,% 9I

P280>-"-+23-,%7U#$2C-,-230$V . I W::

Not. X: tekniken erbjuds på landstinget men information om antal patienter som erbjuds tekniken saknas. Siffra: tekniken erbjuds på landstinget och siffran anger antal patienter som erbjuds tekniken per år.

(23)

9

4.1.1 Dalarnas läns landsting

Konsultation mellan vårdpersonal och patient är möjlig via telefon och patienten faktureras för det. Konsultation via videolänk erbjuds endast i speciella fall. Mina vårdkontakter används och där har patienten möjlighet att förnya recept, kontakta vårdcentraler, skicka och ta emot meddelanden från vårdpersonalen och inom mammografin finns möjlighet till tidsbokning. Vårdpersonalen arbetar inte i patientjournal hemifrån. Landstinget deltar i ett KBT projekt och har provat rehabilitering på distans. Varje avdelning driver själva projekten.

Ingen information om riktlinjer finns.

4.1.2 Jämtlands läns landsting

Landstinget erbjuder konsultation mellan vårdpersonal och patient via telefon och videolänk. Mina vårdkontakter används och där finns möjlighet för patienten att följa Min hälsoplan, att delta i rehabiliteringsprogram och kommunicera med vårdpersonal om träning och kost. Vårdpersonalen arbetar i patientjournaler hemifrån vid jour. Landstinget driver ett projekt för att utveckla amningshjälp via video och samarbetar med KTH för att ställa ut telemedicinsk vårdutrustning på äldreboende. Inga riktlinjer finns tillgängliga.

4.1.3 Landstinget Kronoberg

Ingen information om möjligheten till konsultation mellan vårdpersonal, projekt eller riktlinjer.

4.1.4 Norrbottens läns landsting

Konsultation mellan vårdpersonal och patient är möjlig via telefon och i liten skala videolänk.

Det sker inte mycket konsultation mellan vårdpersonal och patient. Personalen arbetar inte med patientjournaler hemifrån. Mina vårdkontakter används som kommunikationskanal vid hantering av livsstilssjukdomar. Landstinget deltar i Remode som är ett projekt där distanskommunikationen med anhöriga till lätt dementa utvärderas. Ordinerad egenvård och hemodialys är ytterligare projekt som testats men som ännu inte är breddade i verksamheten. Det finns riktlinjer för konsultation mellan vårdpersonal och patient via telefon och video samt att e-‐mail inte används. I projekten på avdelningarna finns det etablerade riktlinjer men det finns inga övergripande riktlinjer hur verksamheten ska utvecklas.

4.1.5 Region Skåne

Konsultation mellan vårdpersonal och patient är möjlig via telefon och sker även en del via e-‐mail. Mina vårdkontakter används och erbjuder patienter möjlighet att konsultera läkare och få tillgång till sin patientjournal. Vårdpersonal arbetar i patientjournaler hemifrån under jour dagligen. Landstinget deltar i Vinnovas projekt -‐ cancervård i hemmet och hemtitrering för parkinsonpatienter. De driver projekt för viktmätning av hjärtsviktspatienter och en app inom Epub håller på att utvecklas.

4.1.6 Stockholm läns landsting

Konsultation mellan vårdpersonal och patient är möjlig via telefon och videolänk. Eftersom Karolinska sjukhuset är ett universitetssjukhus färdigbehandlas oftast patienterna på sjukhuset med undantag för en del svårt sjuka barn. Mina vårdkontakter används inte.

Vårdpersonal arbetar dagligen i patientjournal hemifrån under jour. Har projekt för KOL-‐patienter, hjärtsviktpatienter, hemtitrering och Parkinson. Det finns riktlinjer för hur konsultation mellan vårdpersonal och patienter ska ske via telefon och video.

(24)

10

4.1.7 Landstinget i Uppsala län

Erbjuder konsultation mellan vårdpersonal och patient via telefon, videolänk och e-‐mail.

Detta sker flera gånger per timme. Patienter faktureras inte för konsultation via videolänk eller telefon. Vårdpersonal jobbar dagligen i patientjournaler hemifrån men undersökningen gav ingen information om med vad de arbetar med. Mina vårdkontakter används och funktioner som är tillgängliga för patienter är: förnya recept, beställa tid eller begära journalkopior. Landstinget deltar i projekt inom barn och ungdomspsykiatrin (Ebup) -‐ chatta med psykolog via mina vårdkontakter, Gertrud -‐ nätverk för barnhjärtsvård, pilotprojekt för att införa bild och videokonsultation inom brännskador och skallpatienter. Landstinget har en vision om att satsa på telemedicin men det finns inga riktlinjer för videokonsultation.

4.1.8 Västerbottens läns landsting

Konsultation mellan vårdpersonal och patient är möjlig via telefon och videolänk.

Landstinget uppskattar att konsultation via telefon erbjuds 1000 patienter per år och konsultation via videolänk 500 patienter per år. Patienter faktureras för videokonsultation. Vårdpersonal arbetar dagligen i patientjournal hemifrån under jour. Landstinget deltar i projekt för utveckling av övervakning i hemmet för KOL-‐patienter där patienten erhåller en spirometer och en ipad för att föra in egenskattning av sin hälsa.

Ytterligare projekt inom behandling är utveckling av distansdoktor som ska tillgängliggöra läkarkonsultation via videolänk till patienter i primärvården. Det finns riktlinjer för när vilken teknik ska användas men inte för ersättningsmodeller och bokningssystem.

4.1.9 Landstinget Västernorrland

Konsultation mellan vårdpersonal och patient är möjlig via telefon, videolänk och e-‐mail.

Videokonsultation är inte så utbyggt men vid behov finns möjlighet att titta på barnhjärtljud och andra ultraljudsbilder via sjukhusen. Telefonkonsultation sker dagligen. Mina vårdkontakter används och det finns möjlighet att förnya recept. Landstinget har ett projekt där patienter befinner sig på en självdialysenhet för att förbereda sig för att ta steget till att utföra dialys i hemmet. Det finns inga riktlinjer för videokonsultation mellan vårdpersonal och patient, ganska bra riktlinjer för konsultation via telefon och mindre bra för e-‐mail.

4.1.10 Örebro läns landsting

Landstinget har sparsamt utvecklad telemedicinsk teknik men använder Mina vårdkontakter i stor utsträckning för att effektivisera och tillgängliggöra vården. I landstinget har 25 % av invånarna ett användarkonto på Mina vårdkontakter vilket är högst i Sverige. På Mina vårdkontakter kan patienter få internetbaserad KBT-‐behandling, konsultation med vårdpersonal, boka tid för läkarbesök, egenregistrering inom reumatologin där de gör uppskattningar själva och skickar in till kvalitetsregistret, skicka in hälsovårdsdeklaration, på kvinnoklinikerna finns möjligheten att själv skriva in en egenvårdsremiss. Det sistnämnda ska startas för alla medicinska avdelningar. Vårdpersonal arbetar med patientjournal hemma för jourlinjer och i vissa fall sekreterare. Landstinget driver ett projekt för att utveckla teckenspråktolkning, familjerådgivning och habilitering. Riktlinjer för konsultation mellan vårdpersonal och patienter finns på enstaka avdelningar och för det mesta används de riktlinjer som Inera delger.

(25)

11

4.2 Konsultation på distans 4.2.1 Dalarnas läns landsting

I realtid finns det möjlighet att diskutera patientfall via videolänk och telefon inom landstinget. Mellan landstinget finns det också möjlighet att diskutera patientfall via videolänk och telefon men det finns inget väl utarbetat samarbete. Konsultation via videolänk är begränsad och erbjuds i liten skala inom områdena kirurgi och ortoped. I icke-‐realtid finns möjlighet att utföra konsultation mellan vårdpersonalen inom radiologiavdelningen och neurologavdelningen. Ingen information om riktlinjer finns.

4.2.2 Jämtlands läns landsting

Konsultation mellan vårdpersonal via videolänk i realtid erbjuds och sker några gånger i veckan men då oftast mellan landsting. Videokonferensteknik används etablerat inom mikrobiologi genom en köpt tjänst av Umeå. Konsultation via videolänk sker inom barnultraljud med Sahlgrenska Universitetssjukhuset. I icke-‐realtid sker konsultation utbrett inom röntgen och det finns ett samarbete med Australien för att utnyttja alla dygnets timmar. Inga riktlinjer finns tillgängliga.

4.2.3 Landstinget Kronoberg

Möjligheten att diskutera ett patientfall via videolänk finns och används inom onkologin.

Fjärrdiagnostik av barn/barnhjärta sker såväl inom som mellan landstingen. Ingen information om riktlinjer finns.

4.2.4 Norrbottens läns landsting

I realtid finns det möjlighet att diskutera patientfall via videolänk och telefon inom landstinget såväl som mellan landstingen. Inom radiologin är granskning av bilder etablerat och det har skett distanskonsultation där granskning av röntgenbilder i andra delar av landet är möjlig. Direktvård via distanshandledning under operation är inte vanligt men det finns exempel på inspelad handledning. Det finns möjlighet till konsultation i icke-‐realtid. Ingen information om riktlinjer finns.

4.2.5 Region Skåne

Det finns möjlighet att diskutera ett patientfall via videolänk och telefon inom och mellan landsting. Möjlighet att konsultera specialister i icke-‐realtid finns och sker dagligen inom radiologin. Landstinget har möjlighet att ge direkt distansvård via videolänk. Det finns möjlighet för granskning av lungbiopsier på distans då mikroskopet sänder direkt till specialisten. Under operation är det möjligt att koppla upp sig mot vävnadsbanken och ta beslut från tidigare vävnadsprover. Landstinget driver forskningsprojekt för att ge konsultation och stöd för ambulanssjukvården med hjälp av mobila kameror på olycksplats och i ambulans för att specialister ska kunna förbereda tills patienten kommer till sjukhuset.

Fosterdiagnostik där specialister kopplar in sig till mindre mottagningar direkt till ultraljudsapparaten via telemedicinsk teknik håller även på att utvecklas. Region Skåne deltar även i ett EU-‐projekt för att tillgängliggöra tum-‐EKG på vårdcentraler. Inga riktlinjer finns tillgängliga.

(26)

12

4.2.6 Stockholms läns landsting

Det finns möjlighet att diskutera ett patientfall i realtid via videolänk och telefon och detta sker dagligen. Mellan landstingen utförs konsultation via videolänk mot Gotland. Möjlighet att ge direktvård via distanshandledning finns. I icke-‐realtid används konsultation bland annat inom radiologin och om det är samma journalsystem kan bilder skickas och lagras via systemet. Riktlinjer finns för konsultation mellan vårdpersonal, främst för videosystemen och support. Ingen information om hur avdelningarna ska använda telemedicin.

4.2.7 Landstinget i Uppsala län

I realtid finns det möjlighet att diskutera patientfall via videolänk och telefon och detta sker 3-‐7 gånger per dag inom och mellan landsting. Det är även möjligt att skicka information i icke-‐realtid. Den största volymen bilder som skickas i icke-‐realtid är röntgenbilder men även stillbilder på hudförändringar kan bedömas på distans. På landstinget finns det möjlighet till distanshandledning. Riktlinjerna anses eftersatta och behöver förbättras.

4.2.8 Västerbottens läns landsting

I realtid finns det möjlighet att diskutera patientfall via videolänk och telefon och detta sker dagligen inom landstinget. Mellan landstingen utförs konsultation via videolänk mellan vårdpersonal i realtid flera gånger i veckan. Möjlighet att ge direktvård via distanshandledning finns. I icke-‐realtid skickas stora volymer bilder inom landstinget på avdelningarna radiologi och röntgen. Inom landstinget finns möjlighet att lagra bilder i journalsystemet för hudförändringsbedömningar. Det finns ett utarbetat samarbete mellan landstingen i norra regionen för att lagra och dela röntgenbilder via journalsystemen.

Riktlinjer finns för konsultation mellan vårdpersonal men riktlinjer för hur konsultationen ska journalföras behöver utvecklas.

4.2.9 Landstinget Västernorrland

I realtid finns det möjlighet att diskutera patientfall via videolänk och telefon både inom och mellan landstingen. Inom landstinget används inte så mycket konsultation via videolänk med undantag för psykiatrin som använder det i liten skala. Det finns möjlighet att ge direktvård via distanshandledning, ett pilotprojekt inom öronkirurgin finns. I icke-‐real tid är det inom röntgen som konsultation mellan olika vårdpersonal sker både inom och mellan landstingen.

Ingen information om riktlinjer finns.

4.2.10 Örebros läns landsting

Möjlighet finns för konsultation via videolänk mellan vårdpersonal. Sker varje dag både inom och mellan landstinget. Röntgenbilder överförs i icke-‐realtid inom radiologin.

4.3 Nätverk och samarbete 4.3.1 Dalarnas läns landsting

Samordnad vårdplanering sker regelbundet mot kommunsidan och multidisciplinära ronder via videolänk används i begränsad omfattning mellan Falun och Mora. Landstinget sprider kompetens via videolänk i störst utsträckning varefter webb-‐tv och telefon används. Detta gäller såväl inom som mellan landstingen. Riktlinjer för hur olika specialister ska arbeta kring en patient finns men inte i avseende på telemedicin.