Kartläggning av Sveriges landstings användning av telemedicin

Full text

(1)

     

  Kartläggning  av  Sveriges  landstings   användning  av  telemedicin            

    M a t i l d a   D y b ä c k   R e b e c k a   N   H a l l                                              

Examensarbete  inom  medicinsk  teknik,   Stockholm  2014  

(2)

         

  ii  

   

(3)

   

   

iii  

 

Detta  examensarbete  har  utförts  I  samarbete  med    Innovationsplatsen  KI   Handledare:  Git  Eliasson    

 

               

 

 

          Kartläggning  av  Sveriges  landstings  användning  av   telemedicin     Survey  of  Sweden’s  county  councils’  use  of  telemedicine  

 

Matilda  Dybäck   Rebecka  N  Hall    

  Examensarbete  inom  medicinsk  teknik   Grundnivå  15  hp   Handledare  på  KTH:  Erik  Widman     Examinator:  Lars  Gösta  Hellström  

Skolan  för  Teknik  och  Hälsa   TRITA-­‐STH.  EX  2014:47         Kungliga  Tekniska  Högskolan   KTH  STH   SE-­‐141  86  Flemingsberg,  Sweden   http://www.kth.se/sth

(4)

  iv  

 

 

 

(5)

  v  

 

Ordlista  

Behandling  i  och  nära  hemmet  -­‐  konsultation  mellan  vårdpersonal  och  patient  i  eller  nära   hemmet  samt  mätningar  i  hemmet  som  överförs  till  en  vårdenhet.  

 

Konsultation  på  distans  -­‐  konsultation  på  distans  innefattar  rådfrågan  eller  handledning   mellan  vårdpersonal  för  behandling  av  ett  patientfall.  

 

Mina  vårdkontakter  -­‐  E-­‐tjänst  för  säker  kommunikation  med  vården  via  internet.  

 

Multidisciplinära  ronder  -­‐  konsultation  och  diskussion  mellan  olika  specialister  angående   diagnostisering  och  behandling.  

 

Nätverk  och  samarbete  -­‐  långsiktigt  arbete  för  utbyte  av  kompetens  med  hjälp  av   telemedicin  inom  och  mellan  landstingen.  

 

Samordnad  vårdplanering  -­‐  planering  av  fortsatt  vård  efter  utskrivning  från  sluten  till  öppen   vård  med  landsting,  kommuner  och  anhöriga.  

 

Telemedicin  -­‐  medicinsk  vård  på  distans.  

   

 

(6)

  vi  

 

 

(7)

  vii  

Sammanfattning  

Sveriges  åldrande  befolkning  gör  behovet  av  en  fungerande  vård  stor  och  telemedicin  kan   vara   en   lösning   för   att   ge   äldre   möjlighet   att   få   eller   ge   sig   själva   vård   i   hemmet.   Genom   implementering   av   telemedicin   har   Sverige   på   grund   av   sin   låga   befolkningstäthet   och   geografisk  utformning  potential  att  öka  tillgängligheten  av  vård  och  minska  resekostnader.

För  att  belysa  skillnader  mellan  landstingens  användning  av  telemedicin  och  på  så  sätt  öka   möjligheten   för   samordnad   vård   mellan   landstingen   har   författarna   på   uppdrag   av   Innovationsplatsen  på  Karolinska  Universitetssjukhuset  med  hjälp  av  elektronisk  enkät  och   video-­‐  eller  telefonintervjuer  kartlagt  hur  mycket  telemedicinsk  teknik  som  finns  tillgänglig   på   Sveriges   landsting   idag.    I   rapporten   besvaras   frågeställningen   hur   användningen   av   telemedicin  skiljer  sig  mellan  Sveriges  landsting  i  avseende  på  vilka  tekniker  som  används,   hur  väl  implementerade  i  verksamheten  teknikerna  är  samt  i  vilken  omfattning  riktlinjer  för   utveckling,   implementering   och   användning   av   telemedicin   är   tillgängliga.   Rapporten   har   även   undersökt   om   landstingens   geografiska   egenskaper   i   form   av   befolkningstäthet   samt   antal  sjukhus  och  vårdcentraler  påverkat  utvecklingen  av  telemedicin  inom  landstingen.

Av  Sveriges  21  landsting  har  information  samlats  in  från  10  landsting  under  sju  veckor  och   resultatet   som   sammanställdes   tydde   på   att   det   finns   stora   skillnader   mellan   landstingens   användning  av  telemedicin.  Det  är  tydligt  att  norra  regionen  och  speciellt  Västerbottens-­‐  och   Norrbottens  läns  landsting  har  kommit  långt  i  implementering  av  telemedicinsk  teknik.

Då   resultaten   från   den   elektroniska   enkäten   och   intervjuerna   jämfördes   med   landstingens   geografiska  egenskaper  drogs  slutsatsen  att  inget  tydligt  samband  kunde  upptäckas  mellan   befolkningstäthet  och  användandet  av  telemedicin.  Slutsatsen  kan  bero  på  för  få  deltagande   landsting  och  att  undersökningen  inte  utfördes  på  varje  avdelning.  En  annan  slutsats  som  var   tydlig   var   att   landsting   som   har   universitetssjukhus   i   större   utsträckning   använder   multidisciplinära   ronder   via   videokonferensteknik.   Sammanfattningsvis   har   Sveriges   landsting  kommit  olika  långt  i  utvecklingen  av  telemedicin  på  grund  av  flera  yttre  och  inre   faktorer   vilket   gör   det   möjligt   för   landstingen   att   dra   stor   nytta   av   varandras   kunskap   vid   samarbete.

 

 

 

(8)

  viii  

 

 

(9)

  ix  

Abstract  

Sweden's  aging  population  makes  the  need  for  a  viable  health  care  urgent  and  telemedicine   can  be  a  solution  to  enable  older  people  to  receive  or  give  themselves  care  in  their  homes.  

Furthermore,  implementation  of  telemedicine  has  the  potential  to  realise  profits  in  society   by   increasing   the   accessibility   of   health   care   and   minimizing   travel   costs.   Sweden’s   low   population   density   and   geographical   configuration   makes   the   advantages   of   telemedicine   even  more  appealing.

To   illustrate   the   differences   between   the   county   councils’   use   of   telemedicine   and   thus   increasing  the  possibility  for  coordinated  care  between  them,  the  authors  have  on  behalf  of   the   Innovation   Centre   at   the   Karolinska   University   hospital   mapped   the   amount   of   telemedicine  technologies  that  are  available  in  the  Swedish  county  councils’  today.  To  collect   information   an   electronic   survey   and   video   or   telephone   interviews   were   used.   This   report  answers  the  question  of  how  the  use  of  telemedicine  differ  between  Sweden's  county   councils   in   terms   of   techniques   used,   how   well   implemented   the   technologies   are   and   to   what   extent   the   guidelines   for   development,   implementation   and   use   of   telemedicine   is   available.   The   report   also   investigated   whether   the   county   councils   geographic   characteristics,   in   terms   of   population   density   and   the   number   of   hospitals   and   health   centers,  influenced  the  development  of  telemedicine.

Of  the  21  regional  councils  information  has  been  collected  from  10  counties  in  seven  weeks   and  the  results  that  were  collocated  indicated  that  there  are  major  differences  between  the   county   councils'   use   of   telemedicine.   It   is   clear   that   the   northern   region   and   especially   Västerbotten   and   Norrbotten   County   Council   have   come   a   long   way   in   implementing   telemedicine  technology.  

When  the  results  of  the  electronic  survey  and  interviews  were  compared  with  the  county   councils’  geographical  features  no  correlation  could  be  detected  between  population  density   and  the  use  of  telemedicine.  This  can  be  a  result  of  the  low  number  of  participating  counties   and  that  we  have  not  examined  all  departments  in  health  care.  The  county  councils  which   have  university  hospitals  use  multidisciplinary  rounds  more  so  than  others.  In  summary,  the   Swedish  county  councils  are  at  different  stages  in  the  implementation  of  telemedicine  due  to   several  external  and  internal  factors  that  makes  it  possible  for  counties  to  benefit  a  lot  from   collaboration  and  sharing  each  other's  knowledge.

 

Keywords:  consultation,  eHealth,  healthcare,  review,  telemedicine    

   

(10)

  x  

 

 

 

(11)

  xi  

Förord  

Rapporten   är   skriven   som   en   del   i   ett   kandidatexamensarbete   inom   kursen   HL102X   på   civilingenjörsprogrammet   med   inriktning   medicinsk   teknik   på   Kungliga   tekniska   högskolan.  

Examensarbetet  omfattar  15  högskolepoäng  och  har  genomförts  under  våren  2014.    

 

Vi  vill  tacka  alla  personer  som  bidragit  med  information  till  rapporten  genom  videointervjuer,   enkäter  och  telefonsamtal.  Dessutom  vill  vi  ge  ett  stort  tack  till  vår  handledare  Git  Eliasson   på   Innovationsplatsen   Karolinska   Universitetssjukhuset   och   vår   handledare   mot   KTH   Erik   Widman  för  handledning  under  arbetets  gång.      

   

Matilda  Dybäck                                                                                                         Rebecka  N.  Hall    

 

2014-­‐05-­‐14      

(12)

  xii  

 

 

(13)

  xiii  

Innehållsförteckning

 

1.  INLEDNING  ...  1  

1.1  INTRODUKTION  ...  1  

1.2  SYFTE  &  PROBLEMDISKUSSION  ...  1  

1.3  MÅLFORMULERING  ...  2  

1.4  AVGRÄNSNING  ...  2  

2.  BAKGRUND  ...  3  

2.1  TERMINOLOGI  ...  3  

2.2  UPPDELNING  OCH  DEFINIERING  AV  OMRÅDET  ...  3  

2.2.1  Behandling  i  och  nära  hemmet  ...  3  

2.2.2  Konsultation  på  distans  ...  4  

2.2.3  Nätverk  och  samarbete  ...  4  

3.  METOD  ...  5  

3.1  INFORMATIONSSÖKNING  ...  5  

3.2  IDENTIFIERING  AV  KONTAKTPERSONER  ...  5  

3.3  ENKÄTUNDERSÖKNING  ...  5  

3.4  INTERVJUER  ...  6  

3.5  ANALYSMETOD  ...  6  

4.  RESULTAT  ...  7  

4.1  BEHANDLING  I  OCH  NÄRA  HEMMET  ...  7  

4.2  KONSULTATION  PÅ  DISTANS  ...  11  

4.3  NÄTVERK  OCH  SAMARBETE  ...  12  

5.  DISKUSSION  ...  15  

5.1  RESULTATDISKUSSION  ...  15  

5.1.1  Behandling  i  och  nära  hemmet  ...  15  

5.1.2  Konsultation  på  distans  ...  16  

5.1.3  Nätverk  och  samarbete  ...  16  

5.1.4  Slutsatser  ...  16  

5.2  FRAMTIDSUTSIKTER  FÖR  TELEMEDICIN  ...  16  

5.3  AVSLUTANDE  REFLEKTIONER  ...  17   APPENDIX  ...  I   1  ELEKTRONISK  ENKÄT  ...  I   2  INTERVJUFRÅGOR  ...  VI   3  GEOGRAFISK  FAKTA  ...  VII  

(14)
(15)

 

  1  

1.  Inledning  

1.1  Introduktion  

Enligt  statistiska  centralbyrån  förväntas  befolkningens  medelålder  i  Sverige  öka  (från  84  år   till  89  år  för  kvinnor  och  från  80  år  till  89  år  för  män)  fram  till  år  2060  samtidigt  som  antalet   barn  som  föds  minskar  (SCB,  2013).  Detta  leder  till  en  äldre  befolkning  och  därmed  en  hög   belastning   för   sjukvårdssystemet   då   antal   personer   med   en   kronisk   sjukdom   ökar   (Myndigheten  för  vårdanalys,  2014).    

 

Sverige  har  en  låg  befolkningstäthet  och  en  geografisk  utformning  som  ger  upphov  till  långa   avstånd  till  sjukvården.  Därmed  har  telemedicin  potential  att  ge  samhällsekonomiska  vinster   då   vårdens   tillgänglighet   ökar   i   både   glesbygd   och   tätort   (Eriksson   et   al.,   2002),   samtidigt   som   resekostnader   kan   minskas.   Sveriges   medborgare   har   rätt   till   lika   vård   (Regeringskansliet,   2014)   och   med   hjälp   av   telemedicin   kan   möjligheterna   att   samarbeta   mellan  olika  specialister  i  olika  regioner  öka  och  därmed  tillgängliggöra  vården.  

 

Inera   som   ”koordinerar   landstingens   och   regionernas   gemensamma   e-­‐hälsoarbete   och   utvecklar  tjänster  till  nytta  för  invånare,  vård-­‐  och  omsorgspersonal  och  beslutsfattare”  har   gjort   en   marknadsundersökning   där   landstingens   användning   och   åsikter   om   videomöten   inom  vården  kartlades  (Inera,  2012b,  Inera,  2012a).  Författarna  beskriver  i  kartläggningen   ett   behov   att   utvidga   och   uppdatera   analysen   för   att   kartlägga   Sveriges   landstings   användning   av   telemedicin   vilket   förutom   videosamtal   inom   vården   innefattar   kliniska   tekniker  för  vård  på  distans.    

 

1.2  Syfte  &  problemdiskussion    

Innovationsplatsen  på  Karolinska  Universitetssjukhuset  har  startat  ett  övergripande  projekt   med  telemedicin  som  huvudämne.  Projektet  går  ut  på  att  öka  användning  av  telemedicin  i   Sverige   genom   ett   flertal   olika   pilotprojekt   inom   de   områden   behovet   och   vinsterna   är   störst.  Som  en  del  av  Innovationsplatsens  projekt  har  denna  undersökning  genomförts  för   att   kartlägga   hur   långt   landstingen   kommit   i   sin   utveckling   och   implementering   av   telemedicin.    

 

Syftet  med  arbetet  var  att  främja  lika  vård  för  alla  genom  att  belysa  regionala  skillnader  i   användning   av   telemedicin   vid   behandling   av   patienter.   Därutöver   var   syftet   att   utöka   möjligheten  för  samordning  av  vårdplanering  genom  att  sprida  kunskap  om  vilka  landsting   som  är  framstående  i  olika  områden  inom  telemedicin.  

Rapporten  ämnar  svara  på  följande  frågeställningar:  

Hur   skiljer   sig   användningen   av   telemedicin   mellan   Sveriges   landsting   i   avseende   på   vilka   tekniker  som  används,  hur  väl  implementerade  i  verksamheten  teknikerna  är  samt  i  vilken   omfattning  riktlinjer  för  fortsatt  arbete  med  telemedicin  är  tillgängliga?  

Hur  påverkar  landstingens  geografiska  egenskaper  utvecklingen  av  telemedicin  inom   landstingen?    

 

(16)

 

  2  

1.3  Målformulering  

Målet  var  att  utifrån  en  kvantitativ  elektronisk  enkät  och  kvalitativa  intervjuer  kartlägga  hur   landstingen   använder   telemedicin   idag   samt   att   tillgodose   deltagande   landsting   med   insamlad  information.    

1.4  Avgränsning  

I   enlighet   med   innovationsplatsens   projekt   har   området   avgränsats   och   delats   upp   i   tre   delar:  

● Behandling  i  och  nära  hemmet  

● Konsultation  på  distans  

● Nätverk  och  samarbete    

vilka  definieras  i  bakgrunden  2.2.    

Av   resursskäl   har   det   endast   genomförts   intervjuer   med   representanter   från   de   landsting   som   svarat   inom   sju   veckor   efter   att   information   skickats   ut.   Telehälsa,   vårdbehov   som   utförs  av  yrkeskategorier  utan  medicinsk  grund  (Gard  et  al.,  2012),  är  ett  område  som  inte   har  behandlats  i  rapporten  då  det  drivs  av  kommunerna  och  inte  av  landstingen.    

       

   

(17)

 

  3  

2.  Bakgrund  

Vård   på   distans   är   ett   snabbt   växande   forskningsområde   och   därmed   har   det   tillkommit   flertalet   termer   som   använts   överlappande   och   ibland   för   att   beskriva   samma   område   (Abbott  and  Liu,  2013).  För  att  klargöra  vad  som  ska  utredas  i  denna  studie  har  det  krävts  en   analys  av  terminologin.  Detta  kapitel  ämnar  klargöra  vilken  terminologi  som  har  använts  i   rapporten,  vad  denna  innefattar,  motivering  av  valet  av  termer  samt  en  beskrivning  av  de   tre  avgränsande  områdena.  

 

2.1  Terminologi  

Termen  telemedicin  har  använts  för  att  inringa  det  område  som  undersökts  och  definieras  i   rapporten   som:   medicinsk   vård   på   distans.   I   arbetet   har   området   även   avgränsats   av   den   indelning   Innovationsplatsen   på   Karolinska   Universitetssjukhuset   haft   i   sitt   projekt:  

Behandling   i   och   nära   hemmet,   Konsultation   på   distans   samt   Nätverk   och   samarbeten.  

Dessa  avdelningar  preciseras  närmare  i  avsnittet  2.1.1.  Termen  telemedicin  är  enligt  Fatehi   den  äldsta  i  sammanhanget  och  har  använts  för  att  beskriva  olika  områden,  ingått  under  den   mer  övergripande  term  E-­‐hälsa,  samt  kompletterats  av  termer  såsom  mHealth  och  telehälsa   (Fatehi   and   Wootton,   2012).     I   en   satsning   att   sprida   användandet   av   telemedicin   inom   Europa   har   terminologin   även   utretts   av   Europeiska   Unionens   eHealth   Stakeholder   Group   och   deras   definition   lyder:   ”Telemedicine   comprises   a   multitude   of   healthcare   services   targeted   to   diseases   and   conditions   as   well   as   personal   health   services   in   support   of   well-­‐being   and   prevention.   Furthermore,   telemedicine   is   -­‐   like   wider   eHealth   -­‐   a   timely   reflection  of  the  ubiquitous  digitalisation  of  all  sectors  of  society.”.  Uppenbart  är  att  det  finns   förvirring   kring   definitionen   av   uttrycket   telemedicin   och   hur   det   ska   användas.   Termen   valdes  ändå  ut  till  rapporten  eftersom  den  är  äldst  och  mest  vedertagen.  Det  finns  risk  att   deltagare  delger  för  mycket  information  men  detta  förefaller  som  en  bättre  lösning  än  att   information  går  om  miste.      

 

2.2  Uppdelning  och  definiering  av  området   2.2.1  Behandling  i  och  nära  hemmet  

Ordet   behandling   har   många   betydelser   och   definieras   enligt   Svenska   Akademins   ordlista   (SAOL)  som  att  ”  underkasta  sig  en  medicinsk  behandling”  och  syftar  i  rapporten  till  precis   detta,  tillagt  att  behandlingen  ska  ges  i  eller  nära  hemmet.    

 

Området   innefattar   mätningar   i   hemmet   som   överförs   till   en   vårdenhet   via   internet   eller   telefon.   Exempel   på   detta   är   pacemakers   som   sänder   information   från   hemmet   till   en   vårdenhet,  mobilapplikationer  för  monitorering  av  livsstilssjukdomar  som  rapporterar  till  en   vårdenhet  eller  insulinpumpar  som  skickar  information  till  sjukhuset.    

 

Konsultation   mellan   vårdpersonal   och   patient   i   eller   nära   hemmet.   Inom   hälso-­‐   och   sjukvården   används   termen   konsultation   som   enligt   SAOL   betyder   rådfrågan.   Under   behandling  i  och  nära  hemmet  innefattas  alla  typer  av  konsultation  mellan  vårdgivare  och   patient  i  hemmet  via  telefon,  e-­‐mail  eller  internet  och  videosamtal  ingår.    

 

   

(18)

 

  4  

2.2.2  Konsultation  på  distans  

Konsultation  i  detta  sammanhang  innebär  rådfrågan  eller  handledning  mellan  vårdpersonal   för   behandling   av   ett   patientfall.   Det   finns   olika   typer   av   konsultation,   olika   tekniker   kan   utnyttjas  och  det  kan  antingen  ske  i  realtid  eller  icke-­‐realtid  (LUL,  2014).  

 

Konsultation   i   realtid   innebär   att   en   läkare   på   till   exempel   ett   sjukhus   kan   konsultera   en   annan   läkare   på   ett   annat   sjukhus   i   realtid.   Det   kan   handla   om   att   om   rådfrågning   kring   röntgenbilder,  provsvar  eller  annan  information  som  rör  ett  patientfall.  Detta  kan  ske  både   inom  och  mellan  landsting  via  till  exempel  videolänk  eller  telefon.  Icke-­‐realtid  betyder  att   den   information   som   exempelvis   läkaren   skickar   för   att   få   en   rådfråga   om   behandlas   och   bedöms  av  mottagaren  vid  ett  senare  tillfälle  (Dag  Gjesteby  et  al.,  2011).  

 

Vid  distanshandledning  kan  exempelvis  en  specialistläkare  handleda  eller  rådfråga  en  annan   läkare  som  befinner  sig  på  en  annan  plats.  Därmed  kan  en  specialistkompetens  bli  tillgänglig   som  inte  finns  på  det  sjukhus  där  vårdinsatsen  bedrivs  (Dag  Gjesteby  et  al.,  2011).    

 

2.2.3  Nätverk  och  samarbete  

I   hälso-­‐   och   sjukvården   är   nätverk   och   samarbeten   viktiga   för   att   få   en   fungerande   vårdkedja.  Det  kan  innebära  att  olika  yrkeskategorier  och  verksamheter  samarbetar  för  att   en  patient  ska  få  den  bästa  vården,  från  diagnostik  till  rehabilitering  och  vårdplanering  (SLL,   2012).  Nätverk  används  även  till  att  utbilda  och  utbyta  kunskap  inom  och  mellan  landsting.  

För  att  utnyttja  nätverk  och  samarbeten  på  bästa  sätt  är  tekniska  lösningar  som  till  exempel   videolänk,  webb-­‐tv  och  telefon  viktiga  komponenter  (NLL,  2012).  

   

Multidisciplinära   ronder   där   konsultation,   det   vill   säga   rådfrågning   och   diskussion,   mellan   flera   olika   specialister   rörande   diagnostisering   och   behandling   av   en   patient   är   en   viktig   telemedicinsk   teknik.   Genom   till   exempel   videokonsultation   med   specialister   från   olika   geografiska  områden  kan  en  patient  med  en  svår  sjukdom  få  bra  och  likvärdig  vård  utan  att   ekonomiska  och  geografiska  förhållande  har  betydelse  (VLL,  2012).  

 

Samordnad  vårdplanering  innebär  att  en  patients  behov  efter  en  vistelse,  i  slutenvård  eller   när   patienten   är   medicinskt   färdigbehandlad,   diskuteras   med   berörd   vårdpersonal   och   kommun.  Det  kan  handla  om  hur  patientens  fortsatta  vård  ska  se  ut,  vilken  rehabilitering   eller  omsorg  som  behövs.  Detta  är  ett  område  inom  sjukvården  där  videokonferensteknik   underlättar.  Genom  att  använda  videokonferensteknik  för  att  planera  en  patients  fortsatta   vård  behöver  inte  anhöriga  och  vårdpersonal  befinner  sig  på  en  specifik  plats  för  att  delta   (FOU  nu,  2014).  

 Videoteknik  används  till  administrativa  möten  med  en  eller  flera  deltagare  där  möjligheter   till   att   skicka   filer,   visa   bilder   osv.   Tekniken   kan   användas   till   att   utbilda   och   sprida   kompetens   till   personalen   inom   och   mellan   landstingen.   En   videoutbildning   kan   hållas   i   realtid  vilket  innebär  att  de  som  lyssnar  kan  konfrontera  föreläsaren  direkt.  Möjligheten  till   att  spela  in  och  spela  upp  videokonferensutbildningen  vid  ett  senare  tillfälle  möjliggör  för  all   personal   att   ta   del   av   utbildningen   oavsett   vilken   arbetsplats   eller   vilken   arbetstid   personalen  arbetar  på  (LUL,  2014)  

 

(19)

 

  5  

3.  Metod  

För  att  nå  målet  med  att  kartlägga  Sveriges  landstings  användning  av  telemedicin  krävdes  en   terminologiundersökning  av  begreppet  telemedicin,  en  uppfattning  om  vilka  delar  termen   telemedicin   inkluderar   samt   en   undersökning   över   hur   landstingens   användning   av   telemedicin   ser   ut   vid   undersökningstillfället.   Metoderna   som   valdes   var   en   informationssökning,   enkätundersökning   och   intervjuer   via   videolänk   eller   telefon   med   utvalda  personer  på  landstingen.

   

3.1  Informationssökning    

Innan   utformningen   av   enkäten   och   intervjufrågorna   kunde   påbörjas   utfördes   en   informationssökning  för  att  definiera  termen  telemedicin  samt  vilka  delar  inom  telemedicin   som   var   intressanta   att   utreda   på   Sveriges   olika   landsting.   Informationssökningen   innefattade   även   av   hur   enkäter   och   intervjuer   utförs   vetenskapligt.   Utöver   det   gjordes   sökningar  på  geografisk  information  och  statistik  över  antal  sjukhus  och  vårdcentraler  inom   varje   landsting.   Informationssökningen   baserades   på   avsnitt   från   böcker,   artiklar   från   databaser,   rapporter   samt   information   från   webbsidor.   För   att   hitta   väsentliga   artiklar   användes  databaserna:  PubMed,  Scopus,  Swepub,  Diva  och  Google.  Sökord  som  användes   vid  databassökningen  och  vid  internetsökning  var  huvudsakligen  telemedicin  (telemedicine),   e-­‐hälsa  (eHealth),  videokonsultation,  vård  på  distans  och  nätverk.  Vilket  årtal  artiklarna  och   rapporterna   var   publicerade   var   avgörande   vid   urval   av   information   då   telemedicin   är   ett   område  som  utvecklas  snabbt.    

 

3.2  Identifiering  av  kontaktpersoner  

Kontaktpersonerna   valdes   genom   att   via   mail   kontakta   4-­‐5   personer   med   olika   yrkeskategorier   på   varje   landsting.   Yrkeskategorierna   var:   medicinskteknisk   ingenjör,   IT-­‐strateg,   chefsläkare,   strateg   vård   på   distans,   eHälso   Strateg,   projektledare,   hälso-­‐   och   sjukvårdstrateg,   utvecklingsdirektör,   videospecialist,   IT-­‐tekniker,   ansvarig   för   FoUU   inom   IT/MT.   I   mailet   fanns   information   om   projektet   och   videointervjun,   en   länk   med   enkäten   samt   uppmaning   om   att   vidarebefordra   mailet   till   kollegor   som   eventuellt   kunde   mer   om   ämnet.  Intervjupersonerna  var  de  som  ansåg  sig  mest  kunniga  inom  området  telemedicin  på   sitt  landsting.    

 

3.3  Enkätundersökning  

En   elektronisk   enkät,   återfinns   i   appendix   1,   skickades   ut   via   e-­‐mail   till   alla   personer   som   kontaktades  på  respektive  landsting.  Syftet  med  enkätundersökning  var  att  få  en  överblick   över  landstingens  användning  av  telemedicin.  Dessutom  utgjorde  enkäten  ett  underlag  för   intervjufrågorna  genom  att  kunna  specificera  följdfrågor  till  intervjuobjektet  utefter  svaren   från  enkäten.  Enkäten  som  bestod  av  22  kunskapsfrågor  skapades  genom  internettjänsten   webbenkater.com  och  bestod  till  största  del  av  kvantitativa  frågor  och  ett  fåtal  kvalitativa.  

   

(20)

 

  6  

3.4  Intervjuer  

För  att  samla  in  information  till  arbetet  från  Sveriges  landsting  gjordes  10  stycken  video-­‐  och   telefonintervjuer.  Den  kvalitativa  undersökningen  bestod  av  intervjuer  på  semistrukturerade   form.  En  struktur  bestående  av  huvudfrågor  och  underfrågor  användes.  Huvudfrågorna  var   mestadels  öppna  och  underfrågorna  var  följdfrågor  på  huvudfrågorna  samt  följdfrågor  från   svaren   på   enkäten.   Öppna   frågor   valdes   då   det   bedömdes   att   ge   utförligare   svar   och   möjlighet   till   att   ”prata   fritt”   fanns.   Dessutom   ställdes   frågor   utefter   intervjuobjektet   enkätsvar. Syftet  till  denna  intervjustruktur  var  att  kunna  gå  djupare  i  frågor  från  enkäten   och  få  ut  så  mycket  kunskap  om  telemedicin  som  möjligt  i  samtliga  landsting.    

 

Personerna   som   deltog   i   intervjuerna   bokade   själva   in   sin   tid   genom   bokningssystemet   Doodle.   Videosystemet   Cisco   Jabber   video   användes   för   att   kunna   koppla   upp   mot   sjukhusen  och  varje  intervju  spelades  in.  Syftet  med  inspelningen  var  att  kunna  fokusera  på   det   intervjuobjektet   sa,   lättare   kunna   ställa   följdfrågor   och   ha   möjlighet   att   lyssna   på   intervjun  i  efterhand.  Under  intervjun  var  det  en  person  som  ställde  frågorna  och  en  person   som   antecknade   svaren   med   möjligheten   till   att   ställa   följdfrågor.   Intervjupersonerna   fick   frågorna  innan  intervjun  för  att  kunna  förbereda  sig  och  samla  in  information  från  kollegor   som  eventuellt  hade  bättre  kunskap  i  vissa  frågor.  Intervjun  startades  med  en  presentation   av   projektet   och   information   om   hur   intervjun   skulle   gå   till.   Intervjufrågorna   delades   in   i   Innovationsplatsen   uppdelning:   Behandling   i   och   nära   hemmet,   Nätverk   och   samarbete,   Konsultation  på  distans.  Tiden  för  intervjun  var  ca  30  minuter  och  huvudfrågorna  som  låg  till   grund   för   intervjun   återfinns   i   appendix   2   Vid   slutet   av   intervjun   uppmanades   intervjuobjektet  att,  om  möjligt,  ta  reda  på  information  från  kollegor  och  återkomma  med   den   informationen   via   e-­‐mail   eller   ge   förslag   på   kontakter   som   skulle   kunna   ge   mer   information.    

 

3.5  Analysmetod    

För   att   presentera   resultatet   sammanställdes   svaren   från   enkäten,   intervjuerna   och   den   kompletterande  informationen  via  e-­‐mail  och  telefon.  Den  sammanställda  informationen  för   respektive   landsting   skickades   ut   till   kontaktpersonen   för   att   kunna   bekräfta   eller   få   möjlighet   att   komplettera   uppgifterna.   Resultatet   delades   upp   i   de   tre   frågeområdena:  

Behandling  i  och  nära  hemmet,  Nätverk  och  Samarbete,  Konsultation  på  distans.  Inom  dessa   områden   gjordes   ytterligare   en   indelning   på   respektive   landsting.   En   del   av   resultatet   sammanställdes  i  en  matrisform  och  resterande  i  en  löpande  text  under  varje  frågeområde   och   landsting.   Utifrån   denna   information   och   resultatet   från   litteratursökningen   kunde   slutsatser  dras  om  hur  användningen  av  telemedicin  skiljer  sig  både  geografiskt  men  också   mellan  landstingen.    

   

(21)

 

  7  

4.  Resultat  

Resultatet   är   en   sammanställning   av   svaren   från   åtta   enkätsvar,   10   intervjuer   samt   kompletteringsmaterial   via   e-­‐mail.   Informationen   är   uppdelad   på   de   tre   områdena:  

Behandling  i  och  nära  hemmet,  Konsultation  på  distans,  Nätverk  och  samarbete  och  därefter   på   respektive   landsting.   Resultatet   består   även   av   en   geografisk   sammanställning   över   befolkningstäthet  samt  antal  landstingsdrivna  sjukhus  och  vårdcentraler  på  de  landsting  som   deltagit  i  studien  som  återfinns  i  appendix  3.    

 

4.1  Behandling  i  och  nära  hemmet    

Tabell  4.1.  Sammanställning  av  medicinska  tekniker  på  distans  som  patienter  erbjuds  i   hemmet  på  respektive  landsting    

Teknik Dalarna

Jämtland

Kronoberg

Norrbotten Skåne

Stockholm Uppsala

sterbotten

sternorrland Örebro

Blodglukosmätning 10 X

Pacemaker 30 X

Hemodialys 10 X 9 X

Monitorering  i  hemmet 30 X X X 10

Intensivvård

Monitorering  med  mobil 3 10

Elektroniskt  stetoskop 10 X

Brännskador X

Bedömning  av  hudförändringar 10 X 80

Barnultraljud   X X X X

Kranifaciologpatienter X

Amningshjälp X

Barn  &  ungdomspsykiatri X X

Hemtitrering 10 5

Ordinerad  egenvård 150 X X

Kvinnovård X

Neonatal X

Tolk X X X

KBT  psykiatri X X X X

Familjerådgivning X

Ambulans-­‐EKG X X X

Hjärtundersökning  med  robot X

Reumatologisk  distansmottagning X

Distansmottagning  med  läkare X

Smärtrehabilitering X

Logopedi X

Handrehabilitering X

Axelrehabilitering 15

Rehabilitering  (odefinierad) X 10 5 600 X

Not.   X:   tekniken   erbjuds   på   landstinget   men   information   om   antal   patienter   som   erbjuds   tekniken  saknas.  Siffra:  tekniken  erbjuds  på  landstinget  och  siffran  anger  antal  patienter  som   erbjuds  tekniken  per  år.    

   

   

(22)

 

  8  

Tabell   4.2.   En   förtydligande   sammanställning   med   de   utmärkande   landstingen   över   vilka   medicinska   tekniker   på   distans   som   patienter   erbjuds   i   hemmet   på   respektive   landsting

!"#$%# &'()*

+$,

-.//0.))"

$

1223+*+ 4'3)"/0 .))"$

!"#$%"&'#()*+,-,% .

/012)0'23

42)#$-0"5( .

6#,-+#323-,%7-782))2+ . 9:

;,+2,(-<<=3$

6#,-+#323-,%7)2$7)#>-" ? 9:

@"2'+3#,-('+7(+2+#('#A 9: .

!3*,,('0$#3 .

!2$B),-,%70<78&$CB3*,$3-,%03 9: D:

!03,&"+30"E&$7 . .

F30,-C01-#"#%A0+-2,+23 .

G),-,%(8E*"A .

!03,7H7&,%$#)(A(5'-0+3- . .

42)+-+323-,% I

J3$-,230$72%2,<=3$ 9I:

F<-,,#<=3$

K2#,0+0" .

L#"' . .

F!L7A(5'-0+3- .

M0)-"E23=$%-<,-,%

G)>&"0,(N@FO

4E*3+&,$23(B',-,%7)2$73#>#+ .

P2&)0+#"#%-('7$-(+0,()#++0%,-,% .

Q-(+0,()#++0%,-,%7)2$7"*'032 .

R)*3+3280>-"-+23-,% .

S#%#A2$- .

40,$3280>-"-+23-,% .

GT2"3280>-"-+23-,% 9I

P280>-"-+23-,%7U#$2C-,-230$V . I W::

Not.   X:   tekniken   erbjuds   på   landstinget   men   information   om   antal   patienter   som   erbjuds   tekniken  saknas.  Siffra:  tekniken  erbjuds  på  landstinget  och  siffran  anger  antal  patienter  som   erbjuds  tekniken  per  år.    

 

(23)

 

  9  

4.1.1  Dalarnas  läns  landsting    

Konsultation  mellan  vårdpersonal  och  patient  är  möjlig  via  telefon  och  patienten  faktureras   för   det.   Konsultation   via   videolänk   erbjuds   endast   i   speciella   fall.   Mina   vårdkontakter   används  och  där  har  patienten  möjlighet  att  förnya  recept,  kontakta  vårdcentraler,  skicka   och  ta  emot  meddelanden  från  vårdpersonalen  och  inom  mammografin  finns  möjlighet  till   tidsbokning.  Vårdpersonalen  arbetar  inte  i  patientjournal  hemifrån.  Landstinget  deltar  i  ett   KBT  projekt  och  har  provat  rehabilitering  på  distans.  Varje  avdelning  driver  själva  projekten.  

Ingen  information  om  riktlinjer  finns.  

4.1.2  Jämtlands  läns  landsting  

Landstinget   erbjuder   konsultation   mellan   vårdpersonal   och   patient   via   telefon   och   videolänk.  Mina  vårdkontakter  används  och  där  finns  möjlighet  för  patienten  att  följa  Min   hälsoplan,  att  delta  i  rehabiliteringsprogram  och  kommunicera  med  vårdpersonal  om  träning   och  kost.  Vårdpersonalen  arbetar  i  patientjournaler  hemifrån  vid  jour.  Landstinget  driver  ett   projekt   för   att   utveckla   amningshjälp   via   video   och   samarbetar   med   KTH   för   att   ställa   ut   telemedicinsk  vårdutrustning  på  äldreboende.  Inga  riktlinjer  finns  tillgängliga.  

4.1.3  Landstinget  Kronoberg  

Ingen  information  om  möjligheten  till  konsultation  mellan  vårdpersonal,  projekt  eller   riktlinjer.    

4.1.4  Norrbottens  läns  landsting  

Konsultation  mellan  vårdpersonal  och  patient  är  möjlig  via  telefon  och  i  liten  skala  videolänk.  

Det  sker  inte  mycket  konsultation  mellan  vårdpersonal  och  patient.  Personalen  arbetar  inte   med  patientjournaler  hemifrån.  Mina  vårdkontakter  används  som  kommunikationskanal  vid   hantering   av   livsstilssjukdomar.   Landstinget   deltar   i   Remode   som   är   ett   projekt   där   distanskommunikationen   med   anhöriga   till   lätt   dementa   utvärderas.   Ordinerad   egenvård   och   hemodialys   är   ytterligare   projekt   som   testats   men   som   ännu   inte   är   breddade   i   verksamheten.   Det   finns   riktlinjer   för   konsultation   mellan   vårdpersonal   och   patient   via   telefon   och   video   samt   att   e-­‐mail   inte   används.   I   projekten   på   avdelningarna   finns   det   etablerade   riktlinjer   men   det   finns   inga   övergripande   riktlinjer   hur   verksamheten   ska   utvecklas.  

4.1.5  Region  Skåne    

Konsultation  mellan  vårdpersonal  och  patient  är  möjlig  via  telefon  och  sker  även  en  del  via   e-­‐mail.  Mina  vårdkontakter  används  och  erbjuder  patienter  möjlighet  att  konsultera  läkare   och  få  tillgång  till  sin  patientjournal.  Vårdpersonal  arbetar  i  patientjournaler  hemifrån  under   jour  dagligen.  Landstinget  deltar  i  Vinnovas  projekt  -­‐  cancervård  i  hemmet  och  hemtitrering   för  parkinsonpatienter.  De  driver  projekt  för  viktmätning  av  hjärtsviktspatienter  och  en  app   inom  Epub  håller  på  att  utvecklas.    

4.1.6  Stockholm  läns  landsting  

Konsultation  mellan  vårdpersonal  och  patient  är  möjlig  via  telefon  och  videolänk.  Eftersom   Karolinska   sjukhuset   är   ett   universitetssjukhus   färdigbehandlas   oftast   patienterna   på   sjukhuset   med   undantag   för   en   del   svårt   sjuka   barn.   Mina   vårdkontakter   används   inte.  

Vårdpersonal   arbetar   dagligen   i   patientjournal   hemifrån   under   jour.   Har   projekt   för   KOL-­‐patienter,   hjärtsviktpatienter,   hemtitrering   och   Parkinson.   Det   finns   riktlinjer   för   hur   konsultation  mellan  vårdpersonal  och  patienter  ska  ske  via  telefon  och  video.    

(24)

 

  10  

4.1.7  Landstinget  i  Uppsala  län    

Erbjuder   konsultation   mellan   vårdpersonal   och   patient   via   telefon,   videolänk   och   e-­‐mail.  

Detta  sker  flera  gånger  per  timme.  Patienter  faktureras  inte  för  konsultation  via  videolänk   eller  telefon.  Vårdpersonal  jobbar  dagligen  i  patientjournaler  hemifrån  men  undersökningen   gav   ingen   information   om   med   vad   de   arbetar   med.   Mina   vårdkontakter   används   och   funktioner   som   är   tillgängliga   för   patienter   är:   förnya   recept,   beställa   tid   eller   begära   journalkopior.  Landstinget  deltar  i  projekt  inom  barn  och  ungdomspsykiatrin  (Ebup)  -­‐  chatta   med  psykolog  via  mina  vårdkontakter,  Gertrud  -­‐  nätverk  för  barnhjärtsvård,  pilotprojekt  för   att  införa  bild  och  videokonsultation  inom  brännskador  och  skallpatienter.  Landstinget  har   en  vision  om  att  satsa  på  telemedicin  men  det  finns  inga  riktlinjer  för  videokonsultation.    

4.1.8  Västerbottens  läns  landsting  

Konsultation   mellan   vårdpersonal   och   patient   är   möjlig   via   telefon   och   videolänk.  

Landstinget   uppskattar   att   konsultation   via   telefon   erbjuds   1000   patienter   per   år   och   konsultation   via   videolänk   500   patienter   per   år.   Patienter   faktureras   för   videokonsultation.    Vårdpersonal   arbetar   dagligen   i   patientjournal   hemifrån   under   jour.    Landstinget  deltar  i  projekt  för  utveckling  av  övervakning  i  hemmet  för  KOL-­‐patienter   där  patienten  erhåller  en  spirometer  och  en  ipad  för  att  föra  in  egenskattning  av  sin  hälsa.  

Ytterligare   projekt   inom   behandling   är   utveckling   av   distansdoktor   som   ska   tillgängliggöra   läkarkonsultation  via  videolänk  till  patienter  i  primärvården.  Det  finns  riktlinjer  för  när  vilken   teknik  ska  användas  men  inte  för  ersättningsmodeller  och  bokningssystem.

4.1.9  Landstinget  Västernorrland  

Konsultation   mellan   vårdpersonal   och   patient   är   möjlig   via   telefon,   videolänk   och   e-­‐mail.  

Videokonsultation  är  inte  så  utbyggt  men  vid  behov  finns  möjlighet  att  titta  på  barnhjärtljud   och   andra   ultraljudsbilder   via   sjukhusen.   Telefonkonsultation   sker   dagligen.   Mina   vårdkontakter  används  och  det  finns  möjlighet  att  förnya  recept.  Landstinget  har  ett  projekt   där  patienter  befinner  sig  på  en  självdialysenhet  för  att  förbereda  sig  för  att  ta  steget  till  att   utföra  dialys  i  hemmet.  Det  finns  inga  riktlinjer  för  videokonsultation  mellan  vårdpersonal   och  patient,  ganska  bra  riktlinjer  för  konsultation  via  telefon  och  mindre  bra  för  e-­‐mail.  

4.1.10  Örebro  läns  landsting  

Landstinget  har  sparsamt  utvecklad  telemedicinsk  teknik  men  använder  Mina  vårdkontakter   i  stor  utsträckning  för  att  effektivisera  och  tillgängliggöra  vården.  I  landstinget  har  25  %  av   invånarna   ett   användarkonto   på   Mina   vårdkontakter   vilket   är   högst   i   Sverige.   På   Mina   vårdkontakter   kan   patienter   få   internetbaserad   KBT-­‐behandling,   konsultation   med   vårdpersonal,   boka   tid   för   läkarbesök,   egenregistrering   inom   reumatologin   där   de   gör   uppskattningar  själva  och  skickar  in  till  kvalitetsregistret,  skicka  in  hälsovårdsdeklaration,  på   kvinnoklinikerna  finns  möjligheten  att  själv  skriva  in  en  egenvårdsremiss.  Det  sistnämnda  ska   startas  för  alla  medicinska  avdelningar.  Vårdpersonal  arbetar  med  patientjournal  hemma  för   jourlinjer   och   i   vissa   fall   sekreterare.    Landstinget   driver   ett   projekt   för   att   utveckla   teckenspråktolkning,   familjerådgivning   och   habilitering.   Riktlinjer   för   konsultation   mellan   vårdpersonal   och   patienter   finns   på   enstaka   avdelningar   och   för   det   mesta   används   de   riktlinjer  som  Inera  delger.    

   

(25)

 

  11  

4.2  Konsultation  på  distans   4.2.1  Dalarnas  läns  landsting  

I   realtid   finns   det   möjlighet   att   diskutera   patientfall   via   videolänk   och   telefon   inom   landstinget.   Mellan   landstinget   finns   det   också   möjlighet   att   diskutera   patientfall   via   videolänk   och   telefon   men   det   finns   inget   väl   utarbetat   samarbete.   Konsultation   via   videolänk   är   begränsad   och   erbjuds   i   liten   skala   inom   områdena   kirurgi   och   ortoped.   I   icke-­‐realtid   finns   möjlighet   att   utföra   konsultation   mellan   vårdpersonalen   inom   radiologiavdelningen  och  neurologavdelningen.  Ingen  information  om  riktlinjer  finns.  

4.2.2  Jämtlands  läns  landsting  

Konsultation   mellan   vårdpersonal   via   videolänk   i   realtid   erbjuds   och   sker   några   gånger   i   veckan   men   då   oftast   mellan   landsting.   Videokonferensteknik   används   etablerat   inom   mikrobiologi   genom   en   köpt   tjänst   av   Umeå.   Konsultation   via   videolänk   sker   inom   barnultraljud  med  Sahlgrenska  Universitetssjukhuset.  I  icke-­‐realtid  sker  konsultation  utbrett   inom   röntgen   och   det   finns   ett   samarbete   med   Australien   för   att   utnyttja   alla   dygnets   timmar.  Inga  riktlinjer  finns  tillgängliga.  

4.2.3  Landstinget  Kronoberg  

Möjligheten   att   diskutera   ett   patientfall   via   videolänk   finns   och   används   inom   onkologin.  

Fjärrdiagnostik   av   barn/barnhjärta   sker   såväl   inom   som   mellan   landstingen.   Ingen   information  om  riktlinjer  finns.  

4.2.4  Norrbottens  läns  landsting  

I   realtid   finns   det   möjlighet   att   diskutera   patientfall   via   videolänk   och   telefon   inom   landstinget  såväl  som  mellan  landstingen.  Inom  radiologin  är  granskning  av  bilder  etablerat   och  det  har  skett  distanskonsultation  där  granskning  av  röntgenbilder  i  andra  delar  av  landet   är  möjlig.  Direktvård  via  distanshandledning  under  operation  är  inte  vanligt  men  det  finns   exempel  på  inspelad  handledning.  Det  finns  möjlighet  till  konsultation  i  icke-­‐realtid.  Ingen   information  om  riktlinjer  finns.

 

4.2.5  Region  Skåne  

Det  finns  möjlighet  att  diskutera  ett  patientfall  via  videolänk  och  telefon  inom  och  mellan   landsting.   Möjlighet   att   konsultera   specialister   i   icke-­‐realtid   finns   och   sker   dagligen   inom   radiologin.    Landstinget   har   möjlighet   att   ge   direkt   distansvård   via   videolänk.   Det   finns   möjlighet   för   granskning   av   lungbiopsier   på   distans   då   mikroskopet   sänder   direkt   till   specialisten.  Under  operation  är  det  möjligt  att  koppla  upp  sig  mot  vävnadsbanken  och  ta   beslut   från   tidigare   vävnadsprover.   Landstinget   driver   forskningsprojekt   för   att   ge   konsultation  och  stöd  för  ambulanssjukvården  med  hjälp  av  mobila  kameror  på  olycksplats   och  i  ambulans  för  att  specialister  ska  kunna  förbereda  tills  patienten  kommer  till  sjukhuset.  

Fosterdiagnostik   där   specialister   kopplar   in   sig   till   mindre   mottagningar   direkt   till   ultraljudsapparaten   via   telemedicinsk   teknik   håller   även   på   att   utvecklas.   Region   Skåne   deltar  även  i  ett  EU-­‐projekt  för  att  tillgängliggöra  tum-­‐EKG  på  vårdcentraler.  Inga  riktlinjer   finns  tillgängliga.

   

(26)

 

  12  

4.2.6  Stockholms  läns  landsting  

Det  finns  möjlighet  att  diskutera  ett  patientfall  i  realtid  via  videolänk  och  telefon  och  detta   sker  dagligen.  Mellan  landstingen  utförs  konsultation  via  videolänk  mot  Gotland.  Möjlighet   att   ge   direktvård   via   distanshandledning   finns.   I   icke-­‐realtid   används   konsultation   bland   annat  inom  radiologin  och  om  det  är  samma  journalsystem  kan  bilder  skickas  och  lagras  via   systemet.   Riktlinjer   finns   för   konsultation   mellan   vårdpersonal,   främst   för   videosystemen   och  support.  Ingen  information  om  hur  avdelningarna  ska  använda  telemedicin.  

 

4.2.7  Landstinget  i  Uppsala  län  

I  realtid  finns  det  möjlighet  att  diskutera  patientfall  via  videolänk  och  telefon  och  detta  sker   3-­‐7  gånger  per  dag  inom  och  mellan  landsting.  Det  är  även  möjligt  att  skicka  information  i   icke-­‐realtid.  Den  största  volymen  bilder  som  skickas  i  icke-­‐realtid  är  röntgenbilder  men  även   stillbilder  på  hudförändringar  kan  bedömas  på  distans.  På  landstinget  finns  det  möjlighet  till   distanshandledning.  Riktlinjerna  anses  eftersatta  och  behöver  förbättras.  

4.2.8  Västerbottens  läns  landsting  

I  realtid  finns  det  möjlighet  att  diskutera  patientfall  via  videolänk  och  telefon  och  detta  sker   dagligen   inom   landstinget.   Mellan   landstingen   utförs   konsultation   via   videolänk   mellan   vårdpersonal   i   realtid   flera   gånger   i   veckan.   Möjlighet   att   ge   direktvård   via   distanshandledning   finns.   I   icke-­‐realtid   skickas   stora   volymer   bilder   inom   landstinget   på   avdelningarna   radiologi   och   röntgen.   Inom   landstinget   finns   möjlighet   att   lagra   bilder   i   journalsystemet  för  hudförändringsbedömningar.  Det  finns  ett  utarbetat  samarbete  mellan   landstingen   i   norra   regionen   för   att   lagra   och   dela   röntgenbilder   via   journalsystemen.  

Riktlinjer   finns   för   konsultation   mellan   vårdpersonal   men   riktlinjer   för   hur   konsultationen   ska  journalföras  behöver  utvecklas.

4.2.9  Landstinget  Västernorrland  

I  realtid  finns  det  möjlighet  att  diskutera  patientfall  via  videolänk  och  telefon  både  inom  och   mellan  landstingen.  Inom  landstinget  används  inte  så  mycket  konsultation  via  videolänk  med   undantag  för  psykiatrin  som  använder  det  i  liten  skala.  Det  finns  möjlighet  att  ge  direktvård   via  distanshandledning,  ett  pilotprojekt  inom  öronkirurgin  finns.  I  icke-­‐real  tid  är  det  inom   röntgen  som  konsultation  mellan  olika  vårdpersonal  sker  både  inom  och  mellan  landstingen.  

Ingen  information  om  riktlinjer  finns.  

 

4.2.10  Örebros  läns  landsting  

Möjlighet  finns  för  konsultation  via  videolänk  mellan  vårdpersonal.  Sker  varje  dag  både  inom   och  mellan  landstinget.  Röntgenbilder  överförs  i  icke-­‐realtid  inom  radiologin.  

 

4.3  Nätverk  och  samarbete   4.3.1  Dalarnas  läns  landsting  

Samordnad  vårdplanering  sker  regelbundet  mot  kommunsidan  och  multidisciplinära  ronder   via  videolänk  används  i  begränsad  omfattning  mellan  Falun  och  Mora.  Landstinget  sprider   kompetens  via  videolänk  i  störst  utsträckning  varefter  webb-­‐tv  och  telefon  används.  Detta   gäller  såväl  inom  som  mellan  landstingen.  Riktlinjer  för  hur  olika  specialister  ska  arbeta  kring   en  patient  finns  men  inte  i  avseende  på  telemedicin.    

 

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :