MKB för vindkraft: En granskning av fyra miljökonsekvensbeskrivningar

(1)

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för hälsa och miljö

Emma Gustafsson

MKB för vindkraftverk

En granskning av fyra

miljökonsekvensbeskrivningar

EIA for Wind turbines

A study of four Environmental Impact Assessments

Miljövetenskap C-uppsats

Datum/Termin: 2010-05-24 Handledare: Audrone Simule Examinator: Hilde Ibsen

(2)

Förord

Till att börja med vill jag tacka min handledare Audrone Simule för alla goda råd och tips längs vägen, detta trots att vi inte har kunnat träffas regelbundet. Ett stort tack även till John Murray på Råbelöfs Fideikommiss och Anna Ljunggren på Rio Kulturkooperativ för att de tog sig tid och ställde upp på intervjuerna.

(3)

Abstract

EIS, Environmental Impact Assessment, is a document that must be written when a planned activity can be expected to cause significant environmental impact. Construction of wind turbines is one such activity. What is to be included in an EIS is regulated by Miljöbalken.

Boverket has decided to clarify these rules in the form of recommendations that are suited to wind power. The responsibility to carry out an EIA lies with the operator.

In my study I have chosen to examine four environmental impact assessments of wind turbines by means of a review model to see how well they fill up legislations and Boverkets recommendation. I also chose to interview two of the EIA authors to find out why some areas are better described than others.

The results showed that operators comply with the legal requirements contained in

Miljöbalken, but that many of the environmental aspects (such as the effect on flora, fauna and landscape) are not described as well as Boverket recommends. Interviews with the authors showed that the EIA recommendations from Boverkets serve as an interpretation of Miljöbalken. Furthermore, they argued that the requirements in Miljöbalken are good, but it is the long-term action of the authorities that is the main problem. Many times the premise for the Project has changed before they get any reply from the authorities.

The fact that Miljöbalken is broad and not detailed in their requirements is, according to one of the authors, both positive and negative. Many operators choose to include more

information in the EIA than is appropriate, while it is open to interpretation by individual cases. Proposals put forward on how the process can be improved are through shorter periods of action and better communication between various authorities.

Keywords: EIA, Environmental Impact Assessment, Wind Turbines, Environmental Impact

(4)

Sammanfattning

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är ett dokument som författas när en planerad

verksamhet kan förväntas ge betydande miljöpåverkan, uppförande av vindkraftverk är en sådan verksamhet. MKB regleras av Miljöbalken samt i rekommendationer från Boverket.

Ansvaret att utföra en MKB ligger hos verksamhetsutövaren.

I min studie har jag valt att studera fyra miljökonsekvensbeskrivningar för vindkraft med hjälp av en granskningsmall för att se hur väl de fyller upp lagkrav och Boverkets

rekommendation. Jag valde att även intervjua två av MKB-författarna för att få reda på varför en del områden är bättre beskrivna än andra.

Resultatet visade att verksamhetsutövarna följer de lagkrav som finns i Miljöbalken men att många av miljöaspekterna (så som påverkan på flora, fauna och landskap) inte beskrivs lika väl som Boverket rekommenderar. Intervjuer med MKB författare visade att Boverkets rekommendationer fungerar som en tolkning av Miljöbalken. Vidare menade de att

Miljöbalken täcker kraven bra men att det är den långa handlingstiden hos myndigheter som är det största problemet. Många gånger har förutsättningen för projektet ändrats innan svar kommer från myndigheter.

Att miljöbalken är bred och inte detaljerad i sina krav är, enligt en av författarna, både positivt och negativt. Många verksamhetsutövare väljer att ta med mer information i en MKB än vad som är relevant, samtidigt lämnar det plats för tolkningar av enskilda fall. Förslag som framfördes på hur processen skall förbättras är genom kortare handlingstider samt bättre kommunikation mellan olika myndigheter.

Nyckelord: MKB, miljökonsekvensbeskrivning, vindkraftverk, miljöpåverkan

(5)

Innehåll

1. Introduktion ... 1

1.1. Syfte och frågeställning ... 2

1.3. MKB i litteraturen ... 3

2. Metod ... 7

2.1. Innehållsanalys ... 7

2.2. Intervju ... 8

3. Granskning av fyra MKB ... 9

3.1. Risbrunn ... 10

3.1.1. Lokalisering och alternativ ... 10

3.1.2. Nulägesbeskrivning ... 11

3.1.3. Påverkan på fågel ... 11

3.1.4. Påverkan på däggdjur ... 12

3.1.5. Påverkan på flora ... 12

3.1.6. Påverkan på landskapsbild ... 12

3.1.7. Påverkan på kulturmiljö ... 12

3.1.8. Förhållning till nationella miljömål ... 13

3.1.9. Planerade åtgärder för att undvika skador ... 13

3.2. Råbelöf ... 13

3.3. Hajom Holane ... 16

3.4. Hörneå ... 19

(6)

4. MKB i praktiken ... 23

5. Resultat ... 25

6. Slutsats ... 28

7. Referenser ... 29

Bilaga 1 Granskningsmall ... 1

Bilaga 2 Intervju ... 1

(7)

1. Introduktion

Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) är ett verktyg och en metod för att förutsäga framtida miljöpåverkan av en planerad verksamhet. MKB handlar om att förutsäga miljöpåverkan av ett projekt, till exempel vindkraftverk, och används ofta som underlag inför rättslig tillståndsprövning av verksamheter och åtgärder¹. Kraven på en svensk MKB avser vad som skall presenteras och förklaras, inte hur själva arbetet och utförandet skall gå till².

I Sverige fungerar MKB både som en process, ett dokument och ett beslutsunderlag, vilket drivs av exploatören. Genom samråd får myndigheter och andra aktörer insyn och ges möjlighet att bidra med kunskap och synpunkter redan innan projektet är

färdigutvecklat³. Krav på MKB finns i Miljöbalkens 6e kap⁴.

Idén om miljökonsekvensbeskrivningar grundades i USA på 60-talet, där MKB syftade till att nå miljömål samt att leda till mer demokratiska beslutsprocesser. Inte förens på 70- talet kom diskussionen till Sverige och 1987 lagstadgades MKB, i väglagen, och 1991 i Naturresurslagen. Dagens minimikrav på MKB och dess innehåll infördes i den

nuvarande Miljöbalken som gäller från 1 jan 1999⁵.

”Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas”⁶

För att kunna nå en hållbar utveckling är införandet av förnyelsebara energikällor ett steg på väg. Vindkraft är en förnybar energikälla som har stora globala miljöfördelar. Den ger inte upphov till miljöfarliga utsläpp och den utnyttjar en resurs som är oändlig och gratis.

1 Anders Hedlund & Kjellander Cecilia, MKB introduktion till miljökonsekvensbeskrivning (Lund:

Studentlitteratur, 2007), 9-11.

2Naturvårdsverket (a). Miljösystemanalytiska verktyg – en introduktion med koppling till beslutssituationer.

Stockholm: Naturvårdsverket 1999, 7.

3 Hedlund & Kjellander, 9.

4 Miljöbalken (SFS 1998:808) Stockholm Miljödepartementet, kap 6.

5 Miljösystemanalytiska verktyg, 6.

6 Miljöbalken 6kap 11§.

(8)

Men även om vindkraft har stora miljöfördelar på global nivå kan det lokalt leda till miljöproblem, även om studier visar att denna påverkan är låg⁷.

Vindkraftens placering i naturmiljön innebär dels en visuell påverkan men kan dessutom innebära påverkan på flora och fauna, framför allt under exploateringsperioden⁸. Det finns en utbredd oro för att en utbyggnad av vindenergin leder till att fler vilda fåglar förolyckas genom kollisioner. Men aktuella forskningsresultat visar att vindkraftverken syns bättre för fåglar än för människor, särskilt på korta avstånd⁹.

Det finns flera moment att ta med i MKB som är speciell utmärkande för just vindkraft. I Boverkets bok, Vindkraftshandboken, finner man rekommendationer för vad som bör finnas med i en MKB som inte direkt står i MB. I Bilaga A är en del av

rekommendationer från Boverket samt Miljöbalkens lagkrav bifogade.

1.1. Syfte och frågeställning

Syftet med arbetet är att granska miljökonsekvensbeskrivningarna och studera hur lagar och rekommendationer uppfylls. En hypotes är att innehållet varierar mellan de olika miljökonsekvensbeskrivningarna, ytterligare ett syfte är därför att ta reda på vad som bidrar till själva slutproduktens utförande. Varför har MKB författaren valt att inte ta med vissa områden eller beskriva dem mer eller mindre detaljerat? Med andra ord; vilka orsaker leder till slutresultatet?

Utefter ovanstående resonemang har jag valt att arbeta efter följande frågor:

 Hur väljer verksamhetsutövaren att beskriva lagstadgade krav och rekommendationer i en MKB för vindkraft?

 Varför har MKB-författaren valt att beskriva områden olika detaljerat?

1.2. Avgränsning

Jag har valt att begränsa mig till MKB för landbaserade vindkraftverk. Samtliga MKB är

7 Naturvårdsverket (b), Vindkraftens miljöpåverkan – resultat från forskning 2005-2007 inom kunskapsprogrammet Vindval Stockholm: Naturvårdsverket, 2998. 5.

8 http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/Energi/Vindkraft/

9Boverket, Vindkraftshandboken – planering och prövning av vindkraftverk på land och kustnära vattenområden. Karlskrona: Boverket, 2009. 62.

(9)

utförda av konsulter på uppdrag av privata och kommunala energibolag. Min

ursprungliga idé var att finna MKB utförda av både konsulter och av kommuner. Det visade sig vara problematiskt att hitta miljökonsekvensbeskrivningar för vindkraft via internet så jag tvingades sänka mina tidigare krav. De utvalda vindkraftsparkerna är geografiskt utspridda i landet.

Jag har valt att analysera de utförda miljökonsekvensbeskrivningarna med hjälp av framför allt Miljöbalken samt Boverkets rekommendationer. Tonvikt ligger här på lokalisering, miljöpåverkan samt åtgärder och uppföljning.

1.3. MKB i litteraturen

För att kunna förutse och värdera effekter och konsekvenser på hälsa och miljö i ett område krävs grundläggande information om omgivningens förutsättningar. Det är därför viktigt att det tas fram en såkallad nulägesbeskrivning. I svensk lagstiftning är

nulägesbeskrivning inget krav men då det är en förutsättning för att kunna förutse miljöpåverkan samt utse alternativ är det inget orimligt krav¹⁰.

Det är viktigt att MKB dokumentet ger en samlad bild över området och inte endast fokuserar på vissa delar, natur- och kulturmiljö och landskap är områden som hänger samman. Väljer man istället att beskriva enskilda naturvärden ges en fläckvis beskrivning av området vilket kan leda till att man går miste om viktig ekologisk betydelse¹¹.

Vad gäller fåglar bör inventering av flyttstråk, häckningslokaler och födosöksområden i och omkring en vindkraftspark alltid redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning. Man bör undvika en byggnation i närheten av fågelskyddsområden och viktiga rast- och födosöksområden¹². I en studie som Svenska Ornitologiska föreningen lät göra påpekar man att vindraftens påverkan på fågel måste utredas ytterligare. De största riskerna för fåglar är kollisionsrisker (främst större arter), störningar och barriäreffekt samt

habitatförstöring¹³.

10 Hedlund& Kjellander, 43.

11 Ibid., 44

12 Boverket, 62.

13 Sveriges Ornitologiska förening, Vindkraftens inverkan på fågelpopulationer - kunskap, kunskapsbehov och förslag till åtgärder. Sveriges Ornitologiska förening, 2007, 4.

(10)

Lokaliseringsalternativ är ett av de viktigaste momenten att utreda och en viktig del i processen. Syftet är att få en uppfattning om vilken miljöpåverkan verksamheten får jämfört med andra möjliga lösningar¹⁴. Det är i miljöbalken dessutom krav på att redovisa nollalternativ, den situation som uppkommer om projektet inte genomförs¹⁵. I MKB bör konsekvenserna av samtliga alternativ utredas och beskrivas så att jämförelser mellan alternativen underlättas¹⁶.

Hur miljökonsekvenser beskrivs och bedöms beror på hur intresset ifråga värderas.

Identifiering och förutsägelser av effekter skall baseras på analyser byggda på beprövad erfarenhet. Att förutse effekter kan dock vara svårt då det alltid förekommer viss

osäkerhet eftersom framtiden inte går att bestämma. Det är därför viktigt att inte försöka dölja denna osäkerhet i en MKB utan öppet redovisa den¹⁷. Viktigt är också att lyfta fram att konsekvenser inte nödvändigtvis behöver vara något negativt. Det är minst lika viktigt att understryka positiva konsekvenser som verksamheten för med sig¹⁸.

Vid bedömningen av miljöaspekter är det ofta svårt för en utredare att bortse från sina egna subjektiva värderingar, om man inte tydligt argumenterar för sina bedömningar kan det vara svårt för läsaren att avgöra sanningsenligheten i antagandet¹⁹.

Subjektivitet nämns ofta som ett stort problem med MKB, detta behandlas i Wilkins:

”The need for subjectivity in EIA: discourse as a tool for sustainable development”²⁰. Politiska utvärderingar, smala gränsdragningar, brist på data samt generaliserade

antaganden ses som problem som måste lösas. Attityder och värderingar hos de som utför en MKB är ofta avgörande för resultatet.

I artikeln argumenterar Wilkins för att subjektivitet inte nödvändigtvis måste ses som ett problem, tvärtom kan det vara något bra och att det borde uppmuntras. Detta förklarar

15 Miljöbalken (SFS 1998:808) Stockholm Miljödepartementet, kap 6.

16 Hedlund & Kjellander, 44-46.

17 Ibid., 58-61.

18 H-G Wallentinus. (2007) Från “Environmental Impact Statements “ till “strategisk miljöbedömning”. I:

Wallentinus H-G (red), MKB- perspektiv på miljökonsekvensbeskrivning (s.35-55). Lund: Studentlitteratur.

20 Hugh Wilkins,”The need for subjectivity in EIA: discourse as a tool for sustainable development”. Elsevier 23 (2003):401-414.

(11)

han med att det är subjektivitet som skapar frågor och diskurs, att fatta det slutgiltiga beslutet är inte det enda syftet med en MKB. Han menar att det är minst lika viktigt att skapa ett forum där allmänhet, myndigheter och andra instanser kan ifrågasätta

utförandet. Skapandet av denna diskurs är enligt Wilkins en del av syftet med MKB.

Slutligen menar Wilkins att genom dessa diskurser kan MKB utveckla värden för att främja ett större socialt ansvar. Detta gör att MKB har kapacitet att öka betydelsen av långsiktig miljöhänsyn i beslutsfattandet²¹.

Det finns gott om forskningsmaterial om MKB, Christina Hörnberg Lindgren har skrivit:

Miljökonsekvensbedömning som rättsligt verktyg för hållbar utveckling²². Frågan som behandlas i avhandlingen är hur detta verktyg skall vara utformat (konstruktion och innehåll) för att leda till hållbar utveckling. Hörnberg Lindgren har valt att studera reglerna kring MKB i ett flertal olika länder, däribland Sverige, för att sedan diskutera hur dessa skulle kunna utvecklas så att målen nås. I sin avhandling analyserar hon följande kriterium: syfte, alternativ och transparens. Dessutom diskuterar hon vikten av miljörättsliga principer (PPP, försiktighetsprincipen, Bevisbörderegeln, principen om val av plats etc.) och hur de skall integreras i designen för miljökonsekvensbeskrivningars regler. Hon menar att en MKB bör innehålla information om hur det kopplar samman andra miljömål så som miljökvalitetsnormer, miljörättsliga principer samt hur projektets miljöpåverkan leder till (eller inte leder till) att framtida gemensamma intressen skyddas.

Hörnberg Lindberg menar att ett problem med de regler som finns kring MKB är att miljökonsekvensbeskrivning endast krävs om projektet förväntas leda till betydande miljöpåverkan. Här, menar hon, är reglerna otydliga då även mycket små projekt i en stressad miljö, kan leda till betydande miljöpåverkan. Ett dilemma är att små projekt ofta inte har möjlighet att göra en stor utredning då utredningsansvaret är tungt, det ses som orimligt att ställa krav på²³. Förslag på nya inslag i reglerna som Hörnberg Lindberg nämner är bland andra: krav på definitioner av centrala begrepp (såsom samråd, bedömning, nollalternativ och miljökonsekvens), just innebörden av alternativ bör förtydligas. Vidare bör reglerna vara utförliga kring vilka miljökonsekvenser som skall

21 Wilkins, 401-414.

22 Christina Hörnberg Lindgren. Miljökonsekvensbedömning som rättsligt verktyg för hållbar utveckling. Umeå:

Umeå Universitet, Juridiska institutionen, 2005.

23 Hörnberg Lindgren, 258.

(12)

finnas med, hur långt dessa skall bedömas samt i vilken utsträckning följdverksamhet skall bedömas²⁴.

24 Ibid., 259-261.

(13)

2. Metod

2.1. Innehållsanalys

För att besvara den första frågeställningen har jag valt att använda mig av en kvalitativ forskningsmetod där en komparativ flerfallstudie har utförts. Detta i form av en

innehållsanalys av fyra miljökonsekvensbeskrivningar²⁵. Då uppsatsen är av en

utvärderande karaktär förefaller detta lämpa sig bra och jag anser denna metod vara mest lämplig för att kunna besvara min frågeställning²⁶.

I sin karaktär är metoden explorativ (undersökande), då jag funnit det svårt att besvara min frågeställning på annat sätt²⁷. Min arbetsmetod har gått ut på att tolka redan färdiga dokument vilket stämmer väl överrens på definitionen av en kvalitativ metods

kunskapsteoretiska synsätt, nämligen tolkande²⁸.

Miljökonsekvensbeskrivningarna har jag studerat och analyserat. Därefter har jag

granskat dem utefter en granskningsmall. Idén till granskningsmallen fick jag från Eklund och Larsson²⁹, de använder sig utav en granskningsmall med liknande kriterier i sin uppsats. Under analysens gång har jag granskat materialet för att slutligen skapat en helhetsbild och förståelse³⁰.

Granskningsmallen är framtagen utefter de lagkrav som finns i Miljöbalken och sedan kompletterad med Boverkets rekommendationer för MKB för vindkraft. Mallen är indelad i olika avsnitt; lokalisering och alternativ, nulägesbeskrivning, miljöpåverkan på fågel, däggdjur, flora, påverkan på landskapsbild, påverkan på kulturmiljö, förhållning till nationella miljömål samt planerade åtgärder för att undvika skador. Granskningsmallen finns bifogad i bilaga 1.

25 Alan Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder (Malmö: Liber AB, 2001), 69-70.

26 Jarl Backman, Rapporter och uppsatser (Lund: Studentlitteratur, 2008), 55.

27 Ibid, sid 55

28 Bryman, 34.

29 Frida Eklund & Karin Larsson. Vindkraft till havs- en jämförelse mellan miljökonsekvensbeskrivningar i Sverige, Danmark och Tyskland. Uppsala: Uppsala Universitet, 2004.

30 Backman, 61.

(14)

2.2. Intervju

För att få svar på min andra frågeställning har jag valt att intervjua de personer som ligger bakom miljökonsekvensbeskrivningarna. Då jag inte har haft möjlighet att besöka dem personligen fann jag telefonintervju som bästa lösning. Jag skickade ett e-mail till samtliga fyra MKB-författare men har endast haft möjlighet att intervjua två utav dem, ansvarig för Råbelöf och kontaktperson för Hajom Holane. Ett möte var inbokat med ansvarig för Hörneå vilket blev inställt på grund utav att de inte hade möjlighet att läsa in sig på MKBn. Istället blev jag hänvisad till de konsulter de tagit hjälp utav men inte heller där kunde jag få hjälp. De hade helt enkelt inte tid.

Intervjun har en halvstrukturerad karaktär, det vill säga; jag har haft förberedda frågor men under samtalets gång har jag kunnat göra förändringar i ordning och form för att följa den intervjuades svar³¹. Det har varit viktigt ör mig att kunna ändra frågorna under

arbetets gång samt förberett mig på att kunna vara flexibel under samtalet. Jag inledde samtalen med en inledande fråga och sedan fortsatt med uppföljningsfrågor, sonderande-, specifika- och direkta frågor, beroende på hur samtalet utvecklat sig³².

Intervjufrågorna finns i Bilaga 2.

För att analysera intervjuerna har meningskoncentrering använts, vilket innebär att den väsentliga innebörden av det som sagts omformuleras i några få ord. Genom att större intervjutexter reduceras till kortare och koncisare formuleringar blir textmaterialet lättare att arbeta vidare med. En risk med meningskoncentrering är att man förlorar

sammanhanget, varför det är viktigt att den som genomför analysen även har deltagit i intervjun³³.

31 Steinar Kvale, Den kvalitativa forskningsintervjun (Lund: Studentlitteratur, 1997), 117.

32 Kvale, 124.

33 Kvale, 174.

(15)

3. Granskning av fyra MKB

De miljökonsekvensbeskrivningar som har studerats är för Risbrunns vindkraftspark i Härjedalens kommun, Råbelöfs vindkraftspark i Kristianstads kommun, vindkraftpark på fastigheten Hajom Holane 1:17 i Dals Eds kommun samt vindkraftspark inom Hörneå 8:455 i Umeå kommun.

Tabell 1 visar överskådligt de resultat granskningen har visat utifrån de kriterier jag ställde upp i granskningsmallen³⁴. Ett ja betyder nödvändigtvis inte att området är väl beskrivet i miljökonsekvensbeskrivningen även om det finns med. Kommentaren delvis innebär att avsnittet är mycket kortfattat beskrivet och ger inget tydligt svar, alternativ att det är en generell uppfattning/studie som redovisas som inte säger så mycket om det enskilda fallet.

Den bristfälliga informationen leder till att det är svårt att fatta beslut om eventuell byggnation. Kommentaren nej innebär att området inte diskuteras alls i MKBn, det går alltså inte att använda som beslutsunderlag.

Granskningspunkter Risbrunn Råbelöf Hajom

Holane

Hörneå

Lokalisering och alternativ

En beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning.

En redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd.

Ja

Nulägesbeskrivning

Områdets nuvarande miljöförhållanden; speciella/hotade arter, kulturarv, skyddade områden etc.

Ja Delvis Ja Nej

Miljöpåverkan på fågel, däggdjur och flora

Redovisning av sällsynta eller hotade arter berörs av projektet, flyttvägar för fåglar och kollisionsrisker med verken.

Påverkan på djurliv.

Påverkan på flora.

Ja

Ja Ja

Delvis

Ja Nej

Delvis

Nej Delvis

Ja

Ja Ja

34 Se Bilaga 1.

(16)

Påverkan på landskapsbild

Redovisning av effekterna på landskapets fysiska struktur.

Fotomontage.

Karta med vindkraftverkens lägen.

Ja Ja Ja

Nej Ja Ja

Ja Ja Ja

Påverkan på kulturmiljö

Effekter på riksintressen för kulturvård, kulturreservat fornlämningar etc.

Ja Ja Ja Ja

Fårhållande till nationella miljömål Projektet leder till att miljömål nås.

Nej Ja Ja Ja

Planerade åtgärder för att undvika skador

En beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar skall undvikas, minskas eller avhjälpas. (6 kap 7§

Miljöbalken) Förebyggande åtgärder och uppföljning.

Ja Ja Nej Ja

Tabell 1. Sammanfattning av resultat från granskning av MKB.

Nedan följer analysen av de fyra miljökonsekvensbeskrivningarna. De kommer att analyseras en i taget utefter de punkter som står i granskningsmallen³⁵. Efter analysen följer en kort jämförelse av de fyra miljöbeskrivningarna.

3.1. Risbrunn

Risbrunns vindkraftspark planeras vid Risbrunn, omkring 8 km söder om Sveg i

Härjedalens kommun, Jämtlands län. Den planerade parken beräknas innehålla maximalt 10 vindkraftverk med en årsproduktion på ca 55 GWh. Detta motsvarar hushållsel för närmare 18 000 hushåll.

Miljökonsekvensbeskrivningen för Risbrunn är utförd av wpd Scandinavia AB (wind project development) genom projektbolaget wpd Onshore Risbrunn AB vilka även är de som planerar för utbyggnaden. Fortsättningsvis kallas de för wpd.

Miljökonsekvensbeskrivningen är den som är mest utförlig av de fyra. Avsnittet den brister på är förhållande till nationella miljömål, då det saknas helt.

3.1.1. Lokalisering och alternativ

Wpd har valt en plats som ligger ca 8km söder om Sveg i Härjedalens kommun där närmaste bostadshus finns på ca 1,2 km avstånd. Viss del av marken ägs av privata

35 Bilaga 1.

(17)

fastighetsägare. Val av lokalisering har vägts mot följande intressen: vindförhållanden, möjlig elanslutning, avstånd till bebyggelse samt områdets betydelse för andra näringar, natur- och kulturvärden och friluftsliv. Wpd anser att huvudalternativet stämmer väl in på flera av dessa kriterier. Det finns inga kända motstående intressen i området såsom skyddsvärd natur, kulturmiljö, nyckelbiotoper eller liknande.

Huvudalternativet innefattar max 10 vindkraftverk med en maximal totalhöjd på 150 meter. Kartor har bifogats där placering av verken framgår.

Det finns flera alternativa områden som skulle kunna vara aktuella för vindkraft enligt wpd. Flera av dessa områden ligger inom riksintresse för kulturmiljövård och därmed olämpligt för vindkraft. Andra områden ligger längre ifrån anslutningspunkt för elnät eller så begränsas möjligheterna till utbyggnad av radiolänkar.

Utav nollalternativet framgår att skogen oundvikligen kommer att avverkas, då skogsindustri bedrivs i området. Vidare argumenterar wpd för förlusten av beräknad elproduktion och dess effekt på miljön då man tvingas använda annan energikälla. Det poängteras även att lokala arbetstillfällen går till spillo.

3.1.2. Nulägesbeskrivning

I dagsläget är platsen redan exploaterad av intensivt skogsbruk, en bergtäkt och stamledningar som går genom området. Området bör enligt wpd klassas som intensivt brukad mark trots att ett mindre område med äldre granskog finns på bergstopparna.

Vid vindberäkningar har wpd använt sig av studier utförda av Uppsala Universitet.

Området beskrivs inte innehålla några kända riksintressen, naturreservat, naturvårdsavtal eller biotopskydd.

3.1.3. Påverkan på fågel

Enligt wpd:s undersökningar berörs området inte av några områdesskydd som har bäring på fågellivet. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen skall det finnas en bilaga med en ornitologisk undersökning men trots ihärdiga försök har den har inte varit tillgänglig för vidare analys. Enligt undersökningen skall ett flertal fåglar ha skådats i området bland annat knipa, vigg, gluttsnäppa, tornfalk, järpar och korsnäbb. Närmsta häckningsplats för kungsörn finns omkring 5 km bort och enligt ornitologerna är det

(18)

inte troligt att dessa kommer påverkas av vindkraftverkens placering. Eventuellt skall kompletterande undersökning göras för att bekräfta detta.

3.1.4. Påverkan på däggdjur

I Härjedalens kommun förekommer renar vilket man måste ta hänsyn till vid en vindkraftsutbyggnad. Wpd hänvisar till tidigare studier som visat att renar och andra större djur inte nämnvärt påverkas av vindkraftverken annat än vid själva uppförandet.

Det är då den mänskliga aktiviteten som skrämmer djuren. Wpd ordnade ett möte med Handölsdalens Sameby angående renar i området. Enligt samebyn skall detta inte vara något problem då de betar på mark en bit ifrån det aktuella området.

3.1.5. Påverkan på flora

Wpd har låtit göra en fältinventering över områdets växtlighet. Denna visar att området har relativt låga naturvärden vilket förklaras av den storskaliga skogsproduktion som bedrivits under lång tid. På de områden som inte är nyavverkade växer nu homogena planteringar. Undersökningen visade dock att endast ett fåtal naturvärden fanns inom exploateringsområdet. Vidare menar man att död ved, gamla träd och hålträd skall lämnas kvar för att bevara mångfald. Fuktstråk och raviner skall i största möjliga mån bevaras orörda. Slutsatsen är att den förväntade påverkan på flora är liten vilket tydligt har sammanfattats i en tabell.

3.1.6. Påverkan på landskapsbild

För att få en uppfattning av hur stor påverkan på landskapsbilden blir har wpd valt att genomföra dels en siktanalys och fotomontage, samt att de har tagit del av en studie från Gotland där de har undersökt hur ljud och skuggor påverkar landskapsbilden.

Undersökningarna visar att påverkan på landskapsbilden kommer bli måttlig då verken från flera håll skyms av skog och kuperad vegetation. Från Svegs camping och ett antal olika platser kommer verken bli synliga helt eller delvis, detta på 10 km avstånd.

3.1.7. Påverkan på kulturmiljö

De riksintressen för kulturmiljövård som finns i området ligger på 10-20 km avstånd, endast visuell påverkan är aktuellt. Wpd har med hjälp av konsultföretag låtit göra en arkeologisk undersökning för att utreda påverkan på kulturlivet. Denna visade att arkeologiska värden inte finns i det aktuella området. Vissa fornlämningar finns i

(19)

närområdet men konsultföretaget gjorde bedömningen att på grund av områdets topografi är en etablering av vindkraftverk i området okomplicerad.

3.1.8. Förhållning till nationella miljömål

Avsnitt om nationella miljömål saknas i miljökonsekvensbeskrivningen.

3.1.9. Planerade åtgärder för att undvika skador

Wpd har gjort en tydlig beskrivning av åtgärder för att undvika skador. De har tagit hänsyn till flera försiktighetsåtgärder vid planeringen av vindkraftverken. Bland annat kommer höjden på verken begränsas till 150 meter för att landskapsbilden inte skall påverkas onödigt mycket. Hänsyn kommer att visas till kända naturvärden och på de ställen där ny väg kommer behöva byggas i våtmarksparti, skall vägarna vara såkallade flytvägar. Detta för att vatten skall kunna passera utan problem. De oljor och kylvätskor som förekommer i vindkraftverk riskerar inte att läcka ut i naturen då det är slutna system. Ett kontrollprogram kommer upprättas för vidare uppföljning.

3.2. Råbelöf

Råbelöfs Vindkraftspark planeras i Kristianstads kommun i Skåne län och är upprättad av Råbelöfs Fideikommiss. Parken planeras bestå av fem vindkraftverk. Det

produktionsmässigt största verk som är tänkbart har legat till grund för miljökonsekvensbeskrivningen.

Miljökonsekvensbeskrivningen brister på flera punkter i granskningsmallen, där nulägesbeskrivning samt påverkan på fågel och fauna är mest utmärkande.

Vid val av lokalisering för verken har flera intressen och värden vägts mot varandra.

Målet är att största möjliga energiproduktion skall uppnås med minsta möjliga påverkan på omgivning och miljö.

I huvudalternativet, alternativ A, planeras verken stå i rät linje utefter en

kraftledningsgata. Placeringen innebär att gränsvärden för buller och skuggstörningar inte överskrids. Verken kommer att placeras längs med en kulle som gör att verken skyms

(20)

från den sida av kullen som bedöms vara av ett högt kulturellt värde. Detta alternativ leder även till att stor del av redan befintliga vägar kan utnyttjas.

I alternativ B placeras fem verk av mindre storlek närmare Råbelöfs by. Tack vare verkens mindre storlek kommer inte gränsvärden för buller och skugga att överskridas.

En stor nackdel med dessa mindre verk är att energiproduktiviteten minskar avsevärt, dessutom kommer detta alternativ innebära att vindkraftverken placeras närmare fornlämningar som vid det ursprungliga alternativet inte innebär några problem.

I det tredje alternativet, C, planeras fem verk med samma storlek som i alternativ A men med en förskjutning i nordvästlig riktning på ca 160 meter. Vid denna placering är det viktigt att inte placera verk 1 för nära fornlämningarna i området. En positiv effekt är att den förväntade ljudstörning vid närliggande Fårarp minskar något. Nackdelen är att den totala energiproduktionen kommer minska något då vindkraftverken hamnar på lägre höjd än vid huvudalternativet. Dessutom förväntas skuggpåverkan vid Fredriksdal öka.

I miljökonsekvensbeskrivningen är en karta bifogad som visar på alternativens placering i förhållande till huvudalternativet.

Det föreslagna området är ett av de största sammanhängande områdena med storskaligt jordbruksproduktion utan bebodd bebyggelse på Kristianstadsslätten. Genom området löper ett höjdparti som lokalt förstärker vindresursen. Hamilton Energi har utfört studier som tyder på gynnsamma vindförhållanden.

I sin miljökonsekvensbeskrivning hänvisar Råbelöfs Fideikommiss AB till Boverkets rapport ”Planering och prövning av vinkraftsanläggningar” vid diskussionen om miljöpåverkan på fågel. Rapporten beskriver att det finns vissa risker att fåglar kolliderar med vindkraftverk men de är förhållandevis små. Det står även att läsa att verken kan ha viss skrämseleffekt för häckande, födosökande och rastande fåglar men att det varierar mellan arter.

(21)

En ornitologisk studie har inte gjorts för projektet, däremot har Skånes Ornitologiska Förening (SkOF) fått tillfälle att yttra sig i frågan. De anser att man skall tillämpa försiktighetsprincipen då kunskapen kring fåglar och vindkraftverk inte är tillräcklig, fler undersökningar krävs. Kristianstadområdet är dessutom ett övervintringsområde för havsörn, SkOF förklarar att det vore förödande om etablerade havsörnar skulle

omkomma på grund av vindkraftverken.

Råbelöfs Fideikommiss AB har gjort bedömningen att ingen nämnvärd påverkan kommer ske på de djur som lever i omgivningen. Detta motiveras väl med att det aktuella området är en aktiv jordbruksmiljö och betesmarkerna betas sommartid av nötkreatur. Vilda djur som förekommer är främst rådjur, hare, kanin och räv. Man befarar att störningsmomentet är den mänskliga aktiviteten runt vindkraftverket och inte verket i sig. Då området är en aktiv jordbruksmiljö bör inte den mänskliga aktiviteten öka nämnvärt vid uppförandet av vindkraftverk.

Ingen undersökning av områdets flora har gjort i samband med

miljökonsekvensbeskrivningen. Endast 1 % av jordbruksmarken kommer att tas i anspråk för vindkraftverken och vägar, detta tros ge en mycket liten effekt på miljön.

Råbelöf motiverar detta med att jordbruksområdet inte kommer ändra sin karaktär och därmed förkommer ingen nämnvärd påverkan. För att uppföra en kran för installation av verken kommer en björkskog (20x50m) att avverkas.

Råbelöfs Fideikommiss anser att förändringen av landskapbilden är den mest påtagliga av alla miljökonsekvenser. Man har valt att placera verken efter de rekommendationer som finns för att påverkan skall bli så liten som möjligt. Exempel som ges på dessa rekommendationer är: placera verken symmetrisk då det förbättrar uppfattningen, grupper av verk bör placeras längs naturliga gränser mellan landskapsrum eller längs naturliga linjer genom landskapsrum. Fotomontage och karta finns som tydligt visar verkens visuella påverkan.

(22)

Området som beskrivs är inte av riksintresse för kulturmiljö, däremot finns en

skyddsvärd kyrka från 1200-talet inom området. Denna kyrka kommer inte nämnvärt att påverkas utav alternativ A och C, en kulle skymmer sikten. Vid alternativ B bli

påverkan desto större då verken placeras närmare kyrkan.

I sin miljökonsekvensbeskrivning har Råbelöfs Fideikommiss AB bifogat en karta där fornminnen och alternativ är utmärkta. Vidare förklarar man att om ytterligare

fornminnen upptäcks under projektets gång kommer arbetet avbrytas och Länsstyrelsen kontaktas.

I miljökonsekvensbeskrivningen finner man en tabell där samtliga miljömål finns beskrivna samt verksamhetens tänkbara påverkan på dessa.

Råbelöfs Fideikommiss har satt upp kriterier för uppföljning och kontroll så att negativ påverkan skall minimeras. Regelbunden uppföljning planeras där buller- och

skuggstörningar mäts, växtlighet skall underhållas, vindkraftverken skall förses med hinderbelysning etc.

3.3. Hajom Holane

För vindkraftsparken i Dals Ed kommun är det Rio Kulturkooperativ (Rio) som utfört miljökonsekvensbeskrivningen på uppdrag av Bohus Energi AB. Vindkraftsparken på Hajom Holane planeras på Lianeåsen i Ed, Dals Ed kommun, Västra Götalandslän.

Projektet innebär uppförande av två stycken verk. Verken beräknas generera en total årsproduktion som motsvarar elproduktionen i 600 eluppvärmda villor.

Utav de analyserade miljökonsekvensbeskrivningarna är den för Hajom Holane den minst utförliga. Den saknar flera av punkterna från granskningsmallen, påverkan på fågel, däggdjur och fauna, påverkan på landskapets fysiska struktur samt planerade åtgärder för att undvika skador.

(23)

Anledningen till att Rio valt den aktuella platsen är för att vindkraftverken skall fungera som en referensanläggning för eventuell större utbyggnad i framtiden. Därmed

resonerade Rio att det är viktigt att verken anläggs i en miljö där påverkan blir så liten som möjlig, om det visar sig att förhållandena för vidare utbyggnad inte är goda nog. Val av huvudalternativ har även grundats på närhet till befintlig väg, och goda möjligheter till nätanslutning.

Alternativ placering är Buråsen, norr om väg 164 och Lianeåsen. Detta är ett område som kan bli aktuellt vid eventuell fortsatt utbyggnad och Rio motiverar detta genom att

området inte berör några intresseområden samt att den har liknande vindvärden som Lianeåsen. Alternativet innebär att nya vägar kommer krävas för att bullernivåerna i området inte skall överskridas, anslutningskabel för nätanslutning bli avsevärt längre.

Igen utredning för natur- och kulturvärden är gjord i detta område.

Det område som berörs av projektet beskrivs ligga utanför de olika typer av områden som bedöms som känsliga eller av särskilt värde, utpekade i översiktsplanen -03 för Dals Eds kommun. Området sägs tillhöra de glest befolkade och relativ opåverkade områden som täcker större delen av kommunens yta.

Den pågående markanvändningen är idag skogsbruk. Marken inom det planerade området består av hällmarker och gles gallrad skogsmark på åsen, dels av hyggen och tätvuxen ungskog längs sluttningarna där jordlagret är tjockare.

Miljökonsekvensbeskrivningen innehåller bristfällig information. Ingen ornitologisk utredning har gjorts, däremot slår Rio fast att häckningsplatser, rast- och

sträckningslokaler bör undvikas. Enligt förfrågningar hos Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen skall inga hotade arter finnas i området.

Någon inventering av fauna har inte gjorts i området. Rio hänvisar till att vindkraftverkens påverkan på djurlivet generellt inte är ordentligt kartlagt.

(24)

Naturmiljön är av allmän karaktär och ej inhysa några högre naturvärden. Detta gäller såväl hällmarker som skogbevuxna delar. Förtydligande av vad ”allmän” karaktär är hade underlättat förståelsen.

Enligt Rio finns flera värdefulla naturområden i kringliggande omgivning. Det skall till exempel finnas ett myrområde av riksintresse för naturvård ca 1,5 km väster om åsen, ett flertal mindre sumpskogar beskrivna i kommunens översiktsplan (ÖP) som områden med högt naturvärde, samt ett barrskogsområde med nyckelbiotop och noteringar av hotade arter.

Rio hänvisar till den allmänna uppfattningen att påverkan på landskapet kan upplevas som positivt eller negativt beroende på en mängd olika faktorer, så som topografi och personlig inställning.

Lianeåsen är en del av det sprickdalslandskap som är karaktäristiskt för denna del av Dalsland. För att påvisa synligheten har Rio valt att göra ett antal fotomontage från olika platser i området, några av dessa på önskemål som framgick vid samråd.

I Dals Eds kommun finns ett fåtal riksintressen för kultur och ett av dessa är beläget 1.5 km söder om Lianeåsen. Området är en dalgångsbygd, kontinuerligt bebyggd och brukad sedan förhistorisk tid med fornlämningar från brons- och järnåldern. Det finns dessutom två träkyrkor från 1700-talet.

I samband med vindkraftverksplaneringen har Rio låtit göra en arkeologisk utredning.

Två fornlämningar upptäcktes i form av stensättningar. Stensättningarna är anlagda på åsens västra sida.

För att minimal påverkan skall ske på kulturminne har man valt att dra om vägen samt förskjutit verken utifrån den ursprungliga planeringen. Rio hävdar att tack vare dessa justeringar kommer man kunna uppleva utsikten västerut vid stensättningarna utan att se

(25)

vindkraftverken. Huruvida buller kommer påverka beror å vindförhållandena. Som kompensation för påverkan på kulturmiljön föreslår Rio att man gör området kring åsen mer lättillgängligt för allmänheten genom skyltar vid närliggande rastplats samt vid stensättningarna.

Rio har kortfattat beskrivit Riksdagens syfte med de nationelle miljömålen och sedan, i en tabell, beskrivit vilka mål som framför allt berörs av vindkraftsutbyggnaden. Enligt Rio kommer utbyggnaden av vindkraft framför allt beröra följande mål: begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, levande skogar och god bebyggd miljö.

Ingen information om förebyggande åtgärder eller uppföljning finns.

3.4. Hörneå

Hörneå vindkraftspark, strax utanför Hörnefors i Umeå kommun, Västerbottens län, avser planera för sex stycken vindkraftverk. Infraplan AB och Enetjärn Natur AB står för utförandet av miljökonsekvensbeskrivningen, på uppdrag av Svevind AB.

Verken beräknas producera 3 GWh per år. Detta motsvarar konsumtionen av hushållsel i 3600 normalvillor, alternativt 6000 lägenheter.

Detta är den MKB, efter Risbrunn, som är mest utförlig. Den brister på en punkt i granskningsmallen, nulägesbeskrivningen, som är väldigt lite beskriven.

Platsen har valts ut då den har bra vindförhållanden, skogsmark som begränsar synbarhet och störningar, tillgång till kraftledningsnät, stort avstånd till bebyggelse samt bra

anslutande vägnät.

Svevind AB har inte angett något alternativ utöver nollalternativet då de anser att det finns få lokaliseringar längs med kusten som lever upp till de krav som företaget ställer.

(26)

Svevind AB skriver i miljökonsekvensbeskrivningen att det är svårt att, utifrån ett enstaka projekts utgångspunkter, bedöma hur många vindkraftsanläggningar bygden och regionen tål samt hur det aktuella projektet skall ställas i relation till andra tänkbara projekt.

Därmed har de inte angett någon alternativ plats.

Nollalternativet innebär att ingen vindkraftbyggs och att mark och omgivning lämnas orörd. Svevind poängterar att den förlorade energin måste utvinnas ur annan energikälla vilket med hög sannolikhet innebär negativa konsekvenser för miljön.

Idag används området som skogsbruksmark och skogsbruket kommer kunna fortsätta vid en eventuell etablering av vindkraftverk.

Det finns gott om fåglar i området där vindkraftverken planeras, både flyttande och häckande. Svevind har tagit hjälp av ornitologer och dess utredningar för att göra en bedömning av hur fåglar kommer påverkas av vindkraftverken.

Vad gäller flyttfåglar görs bedömningen att påverkan blir liten. Ett undantag är risken för kollisioner som kan inträffa mellan fjällvråkar och vindkraftverken under speciella väderförhållanden på våren. Bland häckande fåglar är det framför allt havsörnen som diskuteras. Arten är på väg att långsamt återetablera sig längs Västerbottens kust. Nya par förväntas slå sig ner i området kring Hörneå, där vindkraftverken planeras och kollisioner kan inte uteslutas.

Svevind AB planerar för ett kontrollprogram för att följa vindkraftverkens påverkan på fågelfaunan. Programmet skall innehålla dokumentation av kollisioner men även dokumentation av eventuell förändring av flyttvägar.

Däggdjur som förväntas förekomma i området är älg, rådjur, räv, skogshare samt mink som framförallt kan knytas till stränderna. Svevind AB skriver att det inte finns några skäl att anta att däggdjursfaunan kommer påverkas negativt. ”Arterna kan röra sig fritt och biotopförlusterna bör bli försumbara ur en älg eller hares perspektiv”.

(27)

Området används i mycket liten utsträckning för rennäring som betesmark. Denna typ av vindkraftsanläggning beräknas inte utgöra något hinder för denna näring menar Svevind AB, ett samråd har hållits med samerna som bekräftar detta.

Området inom den planerade vindkraftsparken utgörs främst av flacka kustbarrskogar.

Det förekommer inga områden som är avsatta för Natura 2000, naturreservat, riksintresse för naturvård eller liknande.

Inom området finns en sumpskog som har haft stor biologisk mångfald och av kommunen klassats som ett område med högt naturvärde. Sedan en stor skogsavverkning gjordes i början på 1990-talet har i stort sett alla naturvärden försvunnit. Svevind AB menar därmed att vindkraftverken borde ha liten inverkan på detta område. Ytterligare sumpskog samt kustlövskog finns i närområdet. Dess naturvärden beräknas inte bli påverkade av vindkraftverken då avståndet är relativt långt till vindkraftverkens lokalisering.

Vindkraftparken planeras i ett område präglat av flacka kustbarrskogar. Endast ett fåtal låga höjdpartier finns. I söder och öster övergår skogen till kustnära, mer varierande marker med både strandängar, lövskogar och tallhedar. Verken planeras på de få höjder som finns och för att få så hög effekt som möjligt beräknas verken bli 110 meter i navhöjd. Verkens höjd och placering gör att de bli synliga på långt håll och påverka landskapsbilden i ett stort område. Svevind AB har satt ihop flera fotomontage för att visualisera påverkan på landskapbilden.

Enligt Svevind AB kommer ingen påverkan ske på kulturmiljön. Med hjälp av Länsstyrelsen i Västerbotten har man sökt igenom fornminnesregister och funnit fem objekt, samtliga på ett avstånd som gör att de inte påverkas av vindkraftverken. Detta har ansetts som tillräcklig bakgrundinformation och någon arkeologisk undersökning har inte utförts.

(28)

Svevind AB har valt att mycket kort redogöra för de nationella miljömål som de anser har störst betydelse med avseende på vindkraft. Dessa är: Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Begränsad klimatpåverkan.

Svevind AB planerar uppföljningsaktiviteter för att skador skall undvikas. Verken är utrustade med automatiska system som övervakar funktionen, service kommer ske minst två gånger per år, kontrollmätningar av bullernivåer, skuggor och reflexer skall göras.

Dessutom skall ett, kontrollprogram för fåglar tas fram samt mätning av TV-mottagning i berörda områden.

(29)

4. MKB i praktiken

Ansvarig för Råbelöfs MKB i Kristianstad (intervjuperson1) beskrev hur det är samrådet som styr processen. Verksamhetsutövaren tvingas behandla de områden som tas upp under samråden. Själv har personen ingen tidigare erfarenhet av att skriva en MKB, inte heller av vindkraftverk. Det var ett intresse för förnyelsebara energikällor som varit till hjälp, hela vägen genom processen. Viss hjälp fick Råbelöf av Hamilton Energi när det kom till vindkraftverken och dess tekniska frågor. Övrig information har studerats in längst med vägen. Den ansvarige menar att det egentligen inte krävs några förkunskaper för att kunna författa en MKB, vakna ögon och brinnande intresse räcker långt.

Intervjuperson1 har tidigare arbetat som journalist vilket har hjälp honom i skrivandet.

MKB- författaren upplevde att Miljöbalken varit till stor nytta då man har kunnat ”bocka av punkterna”. För att reda ut frågetecken kring miljöaspekter har experter rådfrågats så som ornitologer och Länsstyrelsen. Information och studier har även sökts på internet.

Däremot har Boverkets rekommendationer inte använts i någon större utsträckning.

När jag ifrågasatta varför de inte hade gjort någon inventering av skogsdungen som avverkades fick jag till svar att de inte ansåg att detta var nödvändigt. Råbelöf hade studerat Länsstyrelsen listor över hotade arter samt promenerat igenom området med kommunens kulturmiljövårdare och ingen ansåg att det behövdes. Den ansvarige vill tillägga att hela idén med prövning enligt MB är bra men att processen tar för lång tid.

Som exempel nämns Finland där liknande verksamhet prövas på runt en vecka.

Den andra intervjun gjordes med kontaktpersonen på Rio Kulturkooperativ som gjort miljökonsekvensbeskrivningen för Hajom Holane. När jag ifrågasatte de kortfattade beskrivningarna av fågel, däggdjur och flora fick jag till svar att det medvetet var gjort så.

Miljökonsekvensbeskrivningen var den första MKB personen gjorde och utfördes som ett experiment. Målet var att göra MKBn så avskalad och kortfattad som möjligt utan att utelämna viktig information. Anledningen till detta var att personen i fråga läst ett antal omfattande MKBer med mycket text och inte så mycket innehåll. Att ingen inventering av fåglar gjorts i området förklaras med att platsen ligger i närhet till större väg som bidrar till aktivitet och buller. Därmed ansågs vindkraftverk inte utgöra någon ny

(30)

betydande påverkan på området. Vid samråd uppkom inga kommentarer från kommun eller ornitologisk förening med avseende på detta.

Så här i efterhand anser intervjuperson 2 att miljökonsekvensbeskrivningen för Hajom Holane är undermålig och det skickades heller inte in någon ansökan till Länsstyrelsen.

Till största del beror utformningen på kompetensbrist, personen håller med om att

miljökonsekvenserna skulle redovisats mer detaljerat, även om ingen betydande påverkan skulle uppstå.

Som svar på min fråga om Miljöbalken är tillräcklig vid utförande av MKB får jag två svar, både ja och nej. Dels anser personen att det är bra att den är generell och inte så detaljerad eftersom det lämnar utrymme för tolkningar av enskilda fall. På samma gång är det ett problem då många MKB författare väljer att ta med onödigt mycket information som i många fall är irrelevant för det enskilda fallet för att vara på den ”säkra sidan”. En mer ”slimmad” miljöbalk hade varit att föredra men intervjupersonen kunde inte ge förslag på hur detta skulle se ut.

Vidare anser personen att Boverkets rekommendationer kan ses som ett komplement till miljöbalken. De tolkar lagtexten och förklarar vad som bör finnas med. Problem uppstår när man hänvisar till undersökningar som gjorts och verksamhetsutövare sedan applicerar dessa i ett område där förutsättningarna är helt annorlunda. Personen gav ett exempel på att studier om vindkraftverken påverkan på fåglar i Skåne inte kan appliceras på fågellivet i Värmlands skogar. Förutsättningarna är inte desamma och det är inte relevant att

använda sig utav denna studie.

Andra problem som personen anser bör belysas med MKB är den långa

handläggningstiden hos myndigheterna. Resursbristen leder till att förutsättningarna i området ofta hinner ändras innan man får ett beslut. Därmed är det mycket vanligt att verksamhetsutövaren måste skicka in kompletterande handlingar under utredningens gång. Dessutom påpekades att samspelet mellan olika länsstyrelser bör förbättras, olika hanläggare kan fatta olika beslut kring liknande handläggning. Detta tyder på att personliga värderingar spelar stor roll i beslutsprocessen.

(31)

5. Resultat

Miljökonsekvensbeskrivningen för Risbrunn är den av de fyra som är mest utförlig, tydlig och välarbetad. Det är även den som beskriver det största projektet. Det enda kriteriet ur granskningsmallen som saknas är förhållande till nationella miljömål, tilläggas skall att detta inte är något lagkrav från Miljöbalken.

Beskrivningen över lokalisering och alternativ är bra beskrivet och huvudalternativet är väl motiverat. Tydliga kartor gör lokaliseringen överskådlig.

Den ornitologiska undersökningen har sammanfattats på ett sätt som gör undersökningen begriplig, trots att bilaga saknas. Beskrivning på djurlivet är tydlig och kortfattad och täcker både större vilda djur och renar. Saknas gör dock en beskrivning av hur mindre däggdjur kan påverkas.

Miljökonsekvensbeskrivningen för Hajom Holane är den som fyller upp kriterierna i lägst utsträckning. Dock var det denna MKB som hade bäst utförliga nulägesbeskrivning.

Punkterna den brister på är: miljöpåverkan på fågel, däggdjur och flora, effekter på landskapets struktur samt planerade åtgärder för att undvika skador.

Med avseende på fågellivet hade det varit önskvärt med en beskrivning om var de

rastplatser och häckningsområden finns som nämns. Att ingen ornitologisk undersökning har gjorts skulle kunna kompenseras av en rådfrågning hos ornitologerna.

Om det inte varit möjligt att göra en inventering av däggdjur kan förfrågningar hos Länsstyrelsen knappast ses som ett orimligt krav. Vidare hade man kortfattat kunna beskriva det djurliv som finns i området och den eventuella påverkan på dessa för att sedan hänvisa till att det saknas kartlagd fakta att grunda detta på.

Floran i området beskrivs vara av ”allmän” karaktär.Förtydligande av vad ”allmän” är hade underlättat förståelsen. Vidare framgår det inte tydligt hur dessa områden kan komma att påverkas av vindkraftetablering. Även om områdena inte kommer påverkas bör det stå i beskrivningen. Den kortfattade beskrivningen gör det svårt att fatta beslut om betydlig eller obetydlig påverkan.

(32)

Några kommentarer på hur verken kan komma att påverka omgivningen visuellt finns inte, det hade blivit tydligare om Rio valt att beskriva från vilka områden verken kommer bli synliga. Det saknas dessutom helt en plan med skyddsåtgärder, underhåll och liknande vilket hade varit önskvärt för att visa på att verksamhetsutövaren tar sitt ansvar även efter uppförandet av verken.

Miljökonsekvensbeskrivningen för Råbelöf är mycket väl utförd där samtliga kriterium ur granskningsmallen beskrevs tydligt förutom påverkan på flora. Man menar att då det är ett jordbruksområde som inte kommer ändra karaktär är betydande påverkan inte troligt.

Det finns ingen information kring vad avverkning av björkdungen kommer få för

konsekvenser samt om dungen innehåller känsliga eller hotade arter. En kort redogörelse för detta vore önskvärt.

Det är svårt att få en uppfattning över nulägesbeskrivningen då den är utspridd i hela dokumentet. Ett avsnitt med denna sammanfattad hade underlättat vidare läsning.

Råbelöf har endast använt sig av Boverkets rekommendationer vid avsnittet påverkan på fågel. Ett svar på SkOFs kommentarer hade varit önskvärt så läsaren kan få en

uppfattning om ifall Råbelöf tagit till sig kommentarerna och anpassat sig efter rekommendationerna eller inte.

Avsnittet om påverkan på landskapsbild är mycket väl utformat och planen om åtgärder för att undvika skador upplevs mycket väl genomtänkt och relevant.

Slutligen, miljökonsekvensbeskrivningen av för Hörneå. En bra om än något kortfattad MKB men som helt saknar nulägesbeskrivning. Jämfört med de tre andra

konsekvensbeskrivningarna är inte lokalisering och alternativ lika bra utförd. Då förkastade alternativ inte finns med i beskrivningen är det svårt att förstå varför huvudalternativet skulle vara bäst lämpat. Tydligare motivering hade varit önskärt.

Redogörelsen för fåglar är mycket utförlig och lämnar inget utrymme för frågor. Svevind AB har däremot inte kommenterat hur samtliga djur kan tänka påverkas så det är oklart om biotopförlusterna blir försumbara även ur en hares eller minks perspektiv.

(33)

Planen för fortsatt kontroll och underhålla visar tydligt på det ansvar verksamhetsutövaren kommer att ta efter etableringen.

(34)

6. Slutsats

Min studie har visat att verksamhetsutövarna följer de lagkrav som finns i Miljöbalken idag. Utav de punkter i granskningsmallen som jag valt att analysera

miljökonsekvenserna efter, är det tydligt att de lagstadgade kraven behandlas, om än i vissa fall mycket kortfattat och ytligt. De två intervjuerna gav inget tydligt svar på hur Boverkets rekommendationer används. Ansvarig för Råbelöf har använt sig av dem i mycket liten omfattning medan ansvarig för Hajom Holane menar att de är att bra komplement till Miljöbalken då de hjälper till med tolkning av lagtexten. För att få en bättre uppfattning om hur rekommendationerna används hade det varit nödvändigt med fler intervjuer.

Miljökonsekvensbeskrivningen för Risbrunn är den som är mest utförlig och samtigit den som är mest tydlig och välarbetad, det är också den som beskriver det största projektet.

Min bedömning är att miljökonsekvensbeskrivningen för Hajom Holane är den som fyller upp kriterierna i minst utsträckning. Dock var det denna MKB som hade bäst utförliga nulägesbeskrivning. Undersökningen gör det svårt att dra slutsatsen att storleken på MKB är i förhållande till storlek på projekt, det hade varit nödvändigt att granska fler

miljökonsekvensbeskrivningar i varierande storlek.

Ansvarig på Rio Kulturkooperativ som gjort MKB för Hajom Holane beskriver hur brist på kunskap och kompetens har lett till det tunna innehållet i konsekvensbeskrivningen.

Enligt intervjun med ansvarig på Råbelöfs Fideikommiss så ställer inte verksamhetsutövaren större krav på en MKB än att den skall godkännas av

myndigheterna. Vad som slutligen står i MKBn beror till stor del på vad som kommer upp till diskussion under samråden. Enligt Wilkins är det dessutom ett syfte med MKB, att skapa en diskussion i form av samråd.

Slutligen visar intervjuerna att det inte är i Miljöbalken som det brister. Det är istället den långa handläggningstiden hos myndigheterna och samråden som påverkar det slutgiltiga innehållet i en MKB. Bättre samarbete mellan de olika länsstyrelserna samt förkortad handlingstid anses i första hand bidra till en bättre MKB.

(35)

7. Referenser

Litteratur

Backman Jarl. Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur, 2008. Andra upplagan.

Bryman Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB, 2002.

Hedlund Anders & Kjellander Cecilia. MKB- introduktion till miljökonsekvensbeskrivning.

Lund: Studentlitteratur, 2007.

Kvale Steinar. Den kvalitativa forskningsmetoden. Lund: Studentlitteratur, 1997.

Wallenius Hans-Georg (red.). MKB- perspektiv på miljökonsekvensbeskrivningar. Lund:

Studentlitteratur, 2007.

Tidsskrifter

Wilkins Hugh. “The need for subjectivity in EIA: discourse as a tool for sustainable development.” Elsevier 23(2003): 401-414.

Lagtext

Miljöbalken (SFS 1998:808) Stockholm: Miljödepartementet.

Miljökonsekvensbeskrivningar

Ljunggren Anna & Swedberg Stig. Uppförande av vindkraftverk på fastigheten Hajom Holane 1:17 Dals Eds kommun. Rio Kulturkooperativ, 2006.

Råbelöfs Fideikommiss AB. Miljökonsekvensbeskrivning och teknisk beskrivning Råbelöfs Vindkraftspark. Råbelöfs Fideikommiss AB, 2005.

Sigurdsson Tryggve. Vindkraftsutbyggnad inom Hörneå 8:455 i Umeå kommun öster om Hörnefors. Infraplan AB & Enetjärn Natur, 2003.

Wpd Scandinavia AB. Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraftspark Risbrunn. Stockholm:

Wpd Onshore Risbrunn AB, 2009.

(36)

Rapporter

Boverket. Vindkraftshandboken – planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden. Karlskrona: Boverket, 2009.

Eklund Frida & Larsson Karin. Vindkraft till havs- en jämförelse mellan

miljökonsekvensbeskrivningar i Sverige, Danmark och Tyskland. Uppsala Universitet, 2004.

Hörnberg Lindgren Christina. Miljökonsekvensbedömningar som rättsligt verktyg för hållbar utveckling. Umeå Universitet 2005.

Naturvårdsverket (a). Miljösystemanalytiska verktyg – en introduktion med koppling till beslutssituationer. Stockholm: Naturvårdsverket 1999.

Naturvårdsverket (b). Vindkraftens miljöpåverkan - resultat från forskning 2005-2007 inom kunskapsprogrammet Vindval. Stockholm: Naturvårdverket 2008.

Internet

Naturvårdsverket

http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/Energi/Vindkraft/

(100504)

Personlig kommunikation

John Murray, Råbelöfs Fideikommiss (100426)

Anna Ljunggren, Rio Kulturkooperativ (100504)

(37)

Bilaga 1 Granskningsmall

Utgångspunkt

MB (6 kap 3§): ”Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning för en verksamhet eller åtgärd är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön.”

Utefter ovanstående citat ur Miljöbalken har jag valt att granska

miljökonsekvensbeskrivningarna utifrån nedanstående punkter. En del av dessa har jag även valt ut med hjälp utav Boverkets rekommendationer för

miljökonsekvensbeskrivningar vid vindkraftsetablering³⁶. Ett fåtal punkter har tillkommit efterhand då jag anser att de är av relevans för projekteringen, framför allt för att

allmänheten lättare skall kunna ta till sig miljökonsekvensbeskrivningen. Dessa punkter är;

nulägesbeskrivning, förhållande till nationella miljömål.

Lokalisering och alternativ (6 kap 7§ Miljöbalken)

 En beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning

 En redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa

utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd

Nulägesbeskrivning

 Områdets nuvarande miljöförhållanden; speciella/hotade arter, kulturarv, skyddade områden etc.

36 Boverket 2009, Vindkraftshandboken, sid.

(38)

Miljöpåverkan på: fågel, däggdjur samt flora 6 kap 7§ Miljöbalken

”De uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser

som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra.”

 Redovisning av sällsynta eller hotade arter berörs av projektet, flyttvägar för fåglar och kollisionsrisker med verken.

 Påverkan på djurliv och biologisk mångfald

Påverkan på landskapsbild

Boverket 2009, Vindkraftshandboken³⁷.

 Redovisning av effekterna på landskapets fysiska struktur.

 Fotomontage.

 Karta med vindkraftverkens lägen.

Påverkan på kulturmiljö

Boverket 2009, Vindkraftshandboken³⁸

 Effekter på riksintressen för kulturvård, kulturreservat fornlämningar etc.

Förhållning till nationella miljömål

 Projektet leder till att miljömål nås.

Planerade åtgärder för att undvika skador

 En beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar skall undvikas, minskas eller avhjälpas. (6 kap 7§ Miljöbalken)

37 Boverket, 2009, Sid 129

38 Ibid Sid 129