Henriksdals avloppsreningsverk

Henriksdals

avloppsreningsverk

För stockholmarnas och miljöns bästa

2

Henriksdalsverket invigdes 1941. Då hade det kapa­

citet för att rena närmare 150 000 m

³

avloppsvatten per dygn. Tolv år senare, när staden vuxit kraftigt och befolkningen ökat byggde man ut verket för att för­

dubbla kapaciteten. Senare kompletterade man renings­

processen med en kemisk och en biologisk metod och under 1990­talet gjordes åtgärder för att förbättra kväve­

och fosforreningen. Den senaste ombyggnaden blev klar under 2011 och omfattar två nya bergrum – ett för grovrening och ett för mottagning av fett och orga­

niskt avfall för att öka produktionen av fordonsgas.

En miljon kunder

Varje dygn renas 250 000 m

³

avloppsvatten på Henriksdalsverket. Hit kommer främst vatten från Stockholms centrala och södra delar samt från Nacka, Tyresö, Haninge och Huddinge.

I Bromma ligger Stockholm Vattens andra avlopps­

reningsverk. Där renas främst vatten från Stockholms norra och västra delar. Tillsammans renar verken avlopps­

vatten från nära en miljon människor och industrier i Stockholm, Huddinge och sex grann kommuner.

Ett fungerande kretslopp

Förutom att ta hand om och rena avloppsvattnet på bästa sätt för att skydda miljön, arbetar Stockholm Vatten hårt för ett fungerande kretslopp. En viktig del är att ta till vara på de restprodukter som blir kvar efter reningen av avloppsvattnet. Dessa blir nyttiga tillskott i samhället.

För att kunna använda restprodukterna får inte oönskade ämnen hamna i avloppet. Därför ställs höga krav på vad bland annat industrier får släppa ut i avloppet. Även stockholmarnas agerande är viktigt och mycket arbete läggs ner på att informera om vad man får och inte får hälla ut i avloppet.

Ett av Europas största avloppsreningsverk

Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av

Stockholm Vattens avloppsreningsverk. Med sina 300 000 m² och cirka 18 kilometer tunnlar

är Henriksdals avloppsreningsverk ett av de största verken i Europa insprängt i berg.

VisstE du a tt

De största bassä ngerna i

Henriksdals avlop psreningsverk

har en volym p å 58 000 m

³

.

4

GROVRENSGALLER

RÖTKAMMARE

SLAMTANK

POLYMER METANGAS

SANDFÅNG FÖRSEDIMENTERING BIOREAKTOR EFTERSEDIMENTERING SANDFILTER

VÄRMEPUMP

SALTSJÖN

GAS TILL EXTERN KUND

EL OCH VÄRME INTERNT CENTRIFUG

CENTRIFUG

SPRIDNING PÅ ÅKERMARK KOMPOSTERING PRIMÄR-

SLAM

FETT-

MOTTAGNING FETT-

TANK

ÖVER- SKOTTS- SLAM

BLÅSMASKIN

UPPVÄRMNING

ÅTERSTÄLLNING AV MARK RUNT GRUVOR GASKLOCKA

INLOPP DANVIKEN

KVARN SAND-

TVÄTT

FÄLLNINGSKEMIKALIE FÄLLNINGSKEMIKALIE

VÄRME (INTERNT)

VisstE d u att

Det tar 24 t immar at t rena det smutsiga avloppsv attnet inn an

det släpp s ut i Salt sjön.

GROVRENSGALLER

RÖTKAMMARE

SLAMTANK

POLYMER METANGAS

SANDFÅNG FÖRSEDIMENTERING BIOREAKTOR EFTERSEDIMENTERING SANDFILTER

VÄRMEPUMP

SALTSJÖN

GAS TILL EXTERN KUND

EL OCH VÄRME INTERNT CENTRIFUG

SPRIDNING PÅ PRIMÄR-

SLAM

FETT-

MOTTAGNING FETT-

TANK

ÖVER- SKOTTS- SLAM

BLÅSMASKIN

UPPVÄRMNING

ÅTERSTÄLLNING AV MARK RUNT GRUVOR GASKLOCKA

INLOPP DANVIKEN

KVARN SAND-

TVÄTT

FÄLLNINGSKEMIKALIE FÄLLNINGSKEMIKALIE

VÄRME (INTERNT)

När avloppsvattnet kommer in till verket passerar det ett så kallat rensgaller där större föremål och skräp fångas upp. Det som avskiljs är bland annat bomull, tops och våtservetter. Vattnet rinner sedan vidare genom ett sandfång där sand, kaffesump och andra tyngre partiklar sedimenterar. Sanden och partiklarna transporteras vidare för återvinning.

Kemisk rening

Avloppsvattnet innehåller stora mängder fosfor som göder sjöar och vattendrag om den inte renas bort.

Genom att tillsätta järnsulfat fälls fosforn ut och bildar flockar. I försedimenteringsbassänger sjunker sedan flockarna till botten och bildar slam. Det så kallade primärslammet går vidare till behandling.

Biologisk rening

I det biologiska reningssteget renas organiskt material och kväve bort med hjälp av mikroorganis­

mer. Mikroorganismerna bryter ner det organiska mate rialet och omvandlar kvävet till kvävgas.

Kvävgasen ventileras ut och återförs till atmosfären.

I eftersedimenteringsbassänger sjunker det reste­

rande slammet till botten. Stora delar av slammet pumpas tillbaka till de biologiska bassängerna och överskottsslammet går till slambehandling. Till sist passerar avloppsvattnet ett filter av små krossade lerkulor och sand där resterande småpartiklar filtreras bort. Innan avloppsvattnet släpps ut i Saltsjön utvinns energin för produktion av fjärrvärme och fjärrkyla.

slambehandling

Slammet från avloppsreningen går till en rötkammare.

Där bryts det ned med hjälp av bakterier och rötgas bildas. Gasen består av 60–63 % metan och resten koldioxid. Syftet med behandlingen är att få så bra slam som möjligt för att kunna återföra det till kretsloppet.

Efter rening av biogasen kan den användas som fordonsbränsle. Rötslammet som blir kvar efter rötning innehåller stora mängder fosfor och kväve. Det certi­

fierade slammet kan användas för återställning av mark runt gruvor, spridning på åkermark eller kompostering.

Från smutsigt avloppsvatten till rent sjövatten

Innan avloppsvattnet släpps ut i Saltsjön renas det bland annat från ämnen som orsakar algblomning och syrebrist i bottenvattnet. Två av ämnena som renas bort är kväve och fosfor.

Avloppsvattnet renas i tre steg; mekaniskt, kemiskt och biologiskt.

6

REningsKRaV

Flödesproportionellt sammanvägda värden från de två reningsverken.

Fr.o.m. 2000­06­30: 8 mg BOD

⁷

/l och 0,3 mg P­tot/l som kvartalsmedelvärden, 3 mg NH4­N/l som medelvärde juli–oktober och 10 mg N­tot/l som årsmedelvärde.

dimEnsionERandE VäRdEn

Antal anslutna: 752 700 personer Medelflöde: 252 000 m

³

/dygn BOD

⁷

­belastning: 49 ton BOD

⁷

/dygn N­tot­belastning: 11 ton N­tot/dygn Q

dim

: 4,5 m

³

/s

Q

max

: 10 m

³

/s

Q

max

till biologen: 8 m

³

/s Q

max

till filtren: 10 m

³

s

FlödEsmätning

In­ och utloppsflöden

1

gRoVREning

14 galler med spaltvidd 3 mm Henriksdal: 6 galler

Fabrikat: Meva, Monoscreen

Sickla: 8 galler

Fabrikat: Hydropress Huber, Stepscreen

2

tEKnisK FaKta

6 1 10 9

11

12

7

8

1

1

22

3 2

4a

20

5

2

3 13

14

15 16

17 18

19 21

4b

sandFång

Total volym: 2 460 m

³

Uppehållstid vid Q

dim

: 9 min Uppehållstid vid Q

max

: 4 min

Henriksdal: 3 luftade sandfång med en volym av 400 m

³

vardera

Sickla: 2 sandfång med en volym av 630 m

³

vardera

3

FöRFällning mEd FällningsKEmiKaliE

4 a. Henriksdalsinloppet

4 b. Sicklainloppet Totalt: 11–20 g Fe/m

³ 4

FöRsEdimEntERing (13 BassängER)

Total volym: 30 000 m

³

Total yta: 8 200 m

²

Uppehållstid vid Q

dim

: 1,8 h Uppehållstid vid Q

max

: 0,8 h Ytbelastning vid Q

dim

: 2,0 m/h Ytbelastning vid Q

max

: 4,4 m/h Skraptyp: Linskrapor Bassäng Längd Bredd Djup F1–F8 60 m 10 m 3,6 m

F9 60 m 10 m 3,7 m

F10–F13 70 m 10 m 3,7 m

5

8

PumPstationEn FöRE BiostEgEt

Pumparna lyfter vattnet från försedimenteringen till biosteget.

Pumpar: 7 st av typ Flygt PL7080 Lyfthöjd: 1,67 m vid medelflöde Lyfthöjd vid lågt flöde: 1,49 m

Lyfthöjd vid 8 m

³

/s: 1,80 m

Pumpkapacitet: 7 st 0,7–1,2 m

³

/s, 45 kW

6

PumPstationEn FöRE FiltREn

12 st pumpar lyfter vattnet från biosteget till filtren 8 st varvtalsreglerade propellerpumpar

Typ: Flygt 7060

Kapacitet: 0,35– 0,75 m

³

/s vid 2,7–3,7 mvp 4 st varvtalsreglerade propellerpumpar

Typ: Flygt 7080

Kapacitet: 0,55–1,1 m

³

/s vid 2,9–3,7 mvp

Lyfthöjd: 3,05 m

11

KomPREssoRER (5 st)

Kapacitet: Min 6 800 m

³

luft/(h.kompressor), max 15 000 m

³

luft/(h.kompressor) Effektbehov: Min 250 kW/kompressor,

max 530 kW/kompressor

Varvtal: Max 18 000 varv/minut

Fabrikat: HV­Turbo A/S (Danmark)

Typ: KA 10SV

8

EFtERFällning

Fällning med järnsulfat på filtren med 0,5–2 g Fe/m

³ 10

luFtningsBassängER (7st)

Total volym: 204 000 m

³

(29 000 m

³

/bassäng) Uppehållstid vid Q

dim

: 13 h

Uppehållstid vid 8,0 m

³

/s: 7 h

Zoner/bassäng: 1 st inblandningszon på 1 400 m

³

6 st luftade eller anoxiska zoner på 4 500 m

³

vardera och 1 st avluftningszon på 710 m

³

Zon Längd Bredd Djup

Inblandningszon 28 m 10 m 5 m

Zon 1–6 38 m 10 m 12 m

Avluftningszon 14 m 10 m 5 m Syrehalt: 1–3 mg O

2

/l som börvärde

Luftflöde: Ca 18 000–ca 36 000 Nm

³

/h vid normaldrift Luftartyp: Finblåsiga gummimembranluftare Luftarfabrikat: Sanitaire

Antal luftare: 19 000 st

7

sandFiltER (60 st På 4 BlocK)

Typ: Nedströms, 2­media, djupbäddsfilter

Total yta: 3 600 m

²

Filteryta: 60 m

²

/filter

Belastning: Max 10 m/h

Filtermaterial överst: 1 m blähschiefer med kornstorlek Ø 2,5–3,5 mm

Filtermaterial underst: 0,5 m sand med kornstorlek Ø1,2–1,9 mm

12

RötKammaRE (7 st)

Total volym: 39 000 m

³

Temperatur: 35–37 °C

Rötkammare Volym Höjd (botten vätskeytan) R1–R4, R7 5 000 m

³

22 m

R5, R6 7 000 m

³

28 m

13

slamtanKaR

Två rötslamtankar i Henriksdal:

Total volym: 10 000 m

³

Diameter: Ø 23 m

Djup: 10,5 m vid periferin och 13 m på mitten

Total yta: 830 m

²

Två rötslamtankar i Sickla:

Total volym: 1 600 m

³

Diameter: Ø 18 m

Djup: 7 m

Total yta: 510 m

²

16

gasKlocKa

Volym: 5 000 m

³

Utnyttjad volym: 4 000 m

³ 14

öVERsKottsslamcEntRiFugER (5 st)

Kapacitet: 5x50 m

³

/h Fabrikat: Alfa Laval NX 4500

15

EFtERsEdimEntERingsBassängER (14 st)

Total volym: 58 000 m

³

Total yta: 11 000 m

²

Uppehållstid vid Q

dim

: 3,6 h Uppehållstid vid 8,0 m

³

/s: 2,0 h Ytbelastning vid Q

dim

: 1,5 m/h Ytbelastning vid 8,0 m

³

/s: 2,7 m/h

Skraptyp: Linskrapor

Bassäng Längd Bredd Djup

E1–E11 80 m 10 m 5 m

E12 –E14 80 m 10 m 6 m

9

RötslamcEntRiFugER (5 st)

Kapacitet: Per centrifug 30 m

³

/h Fabrikat: Alfa Laval NX4500

17

gasmotoRER (2 st)

Eleffekt: 600 kW vid 100 % last/st Värmeeffekt: 800 kW vid 100 % last/st Fabrikat: Jenbacher (Österrike)

Typ: JMS 316 GS­B.L4­takts

förbränningsmotor, 16 cylindrar

19

gasPannoR (3 st)

Panna 1: Effekt 2,5 MW

Panna 2: Effekt 2,5 MW

Panna 3: Effekt 1,5 MW

Fabrikat: Osby Parca AB, Weishaupt kombibrännare för olja/gas

20

VEntilation

Luftmängd: 425 000 m

³

/h

3 luftomsättningar/h i grovrening, sandfång och containerhall 2 luftomsättningar/h i övriga verket

All frånluft passerar en central för värmeåtervinning som återför ca 55 % av energin i frånluften till tilluftsaggregatet i fläktrum 1. I fläktrum 2 förvärms tilluften med renat avlopps­

vatten till + 5°C och eftervärms med återvunnen värme från blåsmaskinerna till + 20°C.

21

slamsilos FöR aVVattnat slam (2 st)

Total volym: 800 m

³

18

mottagningsstation FöR oRganisKt aVFall (2 linjER)

Kapacitet: 50 000 m

³

/år

22

VisstE d u att

Du kan på verka kva liteten på avloppsv attnet gen om att ba ra

spola ner k iss, bajs oc h toalett­

papper!

Stockholm Vatten är ett kommunalt bolag som levererar dricksvatten till över en miljon människor i Stockholmsområdet. Vi tar också hand om och renar avloppsvattnet på bästa sätt för att skydda miljön. Stockholm Vatten äger och sköter

två vattenverk och två avloppsreningsverk liksom ledningsnäten för vatten och avlopp, pumpstationer och vattenreservoarer i Stockholm och Huddinge.

Vi arbetar även med vattenvård och sjörestaurering.

I den här broschyren kan du läsa mer om reningen på Henriksdals avloppsreningsverk.

Stockholm Vatten AB, 106 36 Stockholm Tel 08­522 120 00, Fax 08­522 120 02 stockholmvatten@stockholmvatten.se

www.stockholmvatten.se Besöksadress: Torsgatan 26 Ingår i koncernen Stockholms Stadshus AB