Släktbok. och deras efterkommande

Isak och Maria Svanström och

deras efterkommande

Huvudredaktör Ragnar Lassenius

RedaktionskoTIUTlitte

Carola Björkeli Fjalar Kommorren

Bertil Lassenius

Utgiven av

Släktföreningen Isak och Maria Svanströms efterkommande

Helsingfors 1988

år 1949 uppgjorda släktboken över släkterna Svahnström, Svanström och Swanström i Nagu, dock sålunda, att denna endast omfattar Isak Svanström och hans hustru Maria Svanström och deras efterkommande.

Liksom i den tidigare släktboken finnes i denna i vänstra marginalen en romersk siffra, som anger till vilken generation vederbörande person hör. Stamfadern i den äldre släktboken torparen Henrik Mattsson från Wandrock holme nordväst om Nagu storlandet, f. 2.10.1765 och död genom drunkning den 11.08.1810 vid Rödgrundet representerar den första generationen (I) . I denna nya släktbok representerar Henrik Mattsson likaså Generation I, medan hans son Isak Svanström och hans hustru Maria Svanström representerar Generation II.

I namnregistret i slutet av boken är personerna ordnade i alfabetisk ordning enligt familjenamn och det första förnamnet. Siffran efter det sista förnamnet anger resp. persons tabellnummer. Ett varmt tack vill jag rikta till alla dem, bland släkt och vänner, som beredvilligt svarat på mången gång rätt nyiikna frågor såväl muntliga som skriftliga.

Borgå i april 1988

Ragnar Lassenius

Tab. l.

II Isak och Maria Svanström. !sak Svanström. f. 26.03.1801 på Wandrock i Nagu socken, d. 10.05.1872 på Skata i Nordsjö. Helsinge. Gift 13.12.1835 med Maria Henriksdotter, f. 17.11.1807 på Biskopsö Mellangård i Nagu, d. 27.08.1886 på Marielund i Nordsjö i Helsinge socken.

!sak Svanström föddes på W androck i Nagu 26.03.1801 som tredje barn till torparen på Wandrock Henrik Mattsson, som drunknade 1810 och Helena Henriksdotter. !sak gav 1862 följande skildring av sitt liv. Den nedtecknades av hans son Robert. vars text här återges med nutida stavning och några förkortningar men utan andra ändringar. Några förklaringar har tillfogats inom parentes.

!sak berättade, att efter faderns död "alla arbetade efter förmåga och hjälpte mor och det gick ändå framåt ... Hemma lärde jag mig ABC och sedan fick jag hemma en skolmästare 3 veckor, som lärde mig läsa vid 8 år. Matte (d.v.s. Isaks äldste bror) lärde han skriva och av honom lärde jag mig. Det är min enda lärdom."

"Vi voro alla hemma, tills vid 15 års ålder Henrik (född 1799) flyttade till Taras, där han var i 16 år . . . Därnäst lämnade jag hemmet vid 22 års ålder och tog tjänst som dräng hos min kusin, bonde på Mielis Nystu, som ligger vid sjön omkring 1/2 mil hemifrån. Där arbetade jag i 4 år. Där byggde jag den första båten, en liten mjölkbåt på egen hand, varmed de foro att mjölka till en holme. Sista året begärde jag 2 veckor ledighet att få bygga en slup, som jag sålde åt senatom och inspektören för lotsverket Abraham Arvid Finekenberg tilllotsjakten för 25 riksdaler, vilka jag liksom alla pengar jag förtjänade noga sparade, så att jag en liten tid därefter kunde låna åt unge Finekenberg (troligen Gustaf Adolf F. på Taras) 100 riksdaler mot 6 % ränta. Då ansågs jag redan som rik och blev erbjuden fogdesyssla på Kivis herrgård, som ägdes av en styrman Claesson, vars fader hette P e tre j.

Där var jag fogde i 2 år. På det andra var jag ut och segla på Stockholm på galeas, 3 resor för 8 riksdaler i månaden."

"Då sökte sig (Abraham Arvid) Finekenberg på Villinge en duglig karl och jag blev därtill rekommenderad av Finckenberg' ne, varpå jag kom med Finekenbergs galeas, som förde tegel och spannmål från hans egendom Viken (Vikarn?) till Helsingfors om hösten år 1829. Hos Finekenberg var jag som kusk under vintrarna och seglade om somrarna på inspektörsjakten för lotsverket som timmerman för 30 rdr i månaden och

20 rdr för vintern. Sedan jag varit ett år blev han utan fogde på Vikarn och skickade mig dit och bad mig komma tillbaks nästa vår om jag ej skulle trivas och så skedde även. Där hade jag också mycket bekymmer att svara för allt. Därefter tjänade jag Finekenberg åter i 4 år

som timmerman och kusk."

"Den 19 september 1834 blev jag antagen som kvartersman på lotsjakten för 50 rubler, vid vilken post jag kvarstod i 4 års tid, varunder jag var om vintrarna på Villinge och även om somrarna sedan jag gifte mig, vilket skedde år 1835 den 13 december med Maria Sederström, som var änka efter skärgårdsstyrman i lotsverket Palmroos ... Sedan jag tog avsked från lotsjakten efter (att) Finekenberg fått avsked (31.1.1838), tjänade jag honom ännu i 2 år som fogde, varunder Emilie föddes den 2 maj 1836 och Robert den l april 1838.

Denna tid var jag allt ännu skriven i staden - 1840 om hösten flyttade jag som fogde till sekter (Nils Adolf) Rosenbröijer på Degerö. Kort förut om hösten hade Finekenberg avlidit och Villinge såldes till grevinnan Armfelt för 6000 rubel. Kort därefter brann byggningen på Villinge. Första åretjag var där var jag nära att mista livet i kvarnen. Våren 1841 såldes Degerö till bergmästaren (Fredrik) Tengström och jag kvarstannade som fogde. Där föddes Charlotta den 3 augusti 1842, Amanda den 26 oktober 1845 och Erikaden 18 maj 1848, som dog den 29 januari 1850. Om våren 1849 köptes Degerö av generalguvernören Rokassowskij och jag tjänade honom som fogde och inspektor ända till den l november

1851, då jag flyttade till kommerserådet (Fredrik Adrian) Gadds varv i Helsingfors."

"År 1844 började jag fundera på Skatan som då var kronohemman med en gammal stuga som blott hade små gluggar till fönster. Skog växte på ängarna och åkrarnavoro blott några små plättar i backarna. Jag började en process med (ägaren av rusthållet Backmans i Nordsjö, assessorn Anders Johan) Chydenius, som räckte i 4 år, då jag slutligen vann för Lindblad och immissionsbrev därpå (utfärdades) den 6 juni 1848. Därefter köptes den till skatte för 5 rubel och jag köpte den av Lindblad för 250 rubel. Processkostnaderna s te go till omkring 350 rubel. (Kronobonden på Skata Johan Hansson dog 1813. Hans son Karl Lindblad, f. 1795, var husbonde till 1830-talet och kallas sedan i kyrkboken "felaktig", d.v.s. han blev invalid. När han tydligen inte längre kunde sköta hemmanet kom Henrik Lassemus - som 1835 hade förlorat sin fädernegård Lassas i Tali - som "förvaltare" till Skata och bodde där med sin familj till 1848. Karl Lindblads son, bleckslagargesällen Karl Fredrik Lindblad "skatteköpte" då Skata- d.v.s. som formell husbonde köpte han av kronan äganderätten till jorden- varefter han omedelbart sålde Skata till Isak Svanström). 1848 tog jag Adler hit till arrendator på 5 år, men som han vanhävdade det, varunder han dock enligt kontrakt byggde upp boningsstugan och upptimrade ladugårdsbyggnaden, flyttade jag hit om hösten 1852 först på udden och reparerade upp dem. Om våren skilde jag Adler härifrån och flyttade själv hit upp. (Torparsonen från Marudd i Botby Samuel Adler, f. 1821, bodde enligt kyrkboken som arrendator på Skata 1849 - 54). Under första året förfärdigade jag fåhuset och stallet och uppförde ny badstuga med brännhus samt smedja. Ålaarne upparbetade Adler ändå något, dock skördade jag här första året endast 12 tunnor råg efter Adler och 60 tunnor potäter efter 8 tunnors utsäde av eget. 1856 byggdes ny källare och

1862 ny ria. Då jag kom hit fanns här omkring 7 tunnland åker och nu efter 10 års vistelse är här i det närmaste dubbelt så mycket . . . Första åren fick jag blott omkring 25 korgar dåligt hö, (men) 1860 skördade jag 33 tunnor råg, 150 tunnor potäter, 5 tunnor havre och 5 tunnor korn samt 80 korgar hö, inberäknat 20 korgar timotej."

Här slutar Isak Svanströms berättelse om sitt liv. Våren 1868 varIsak svårt sjuk i "den gångbara febersjukan", som skördade många offer i bygderna, bl.a. svärsonen Alexander Lassenius på Porslax. I augusti 1869 skriver !sak till sonen Robert om "de fattiga tiderna", då alla besparingar från ungdomsåren stryker med och den 30.12. samma år meddelar han att

"mitt skägg är långt och vitt och mina fötter staplar till gravens bädd". I december 1871 är han igen dålig och säger att "det står till Gud om jag skriver flera brev till dig". !sak Svanström dog på sitt hemman Skata i Nordsjö by, Helsinge, den 10.5.1872 och ligger begraven vid Östersundoro kapell. I oktober skriver dottern Emeli till sin bror att nästan det sista han talade var ett tack för hälsningen i Roberts brev.

Isak gifte sig i Helsingfors 13.12.1835 med Maria Henriksdotter i hennes andra gifte.

Han kallar henne Sederström, men i kyrkböckerna nämns hon utan släktnamn. Maria föddes 17.11.1807 på Biskopsö Mellangård i Nagu, där hennes föräldrar Henrik Johansson och Maria Andersdotter var värdfolk. Hon bodde kvar på Mellangård hos dem och slutligen hos sin äldste bror Anders tills hon 28.11.1830 gifte sig i Nagu med skärgårdsstyrmannen i lotsverket Josef Palmroos, f. i S:t Marie 11.6.1800. Han var stationerad i Helsingfors och familjen bosatte sig där. En son Teodor Mauritz Palmroas föddes i Helsingfors 22.9.1831, men hann inte ens bli en månad gammal innan han dog där 19.11. samma år. Tre år senare blev Maria änka, när Josef Palmroas dog i rödsot 7.9.1834 i Helsingfors. Efter att ha gift om sig 1835 delade Maria Isaks öden. Efter hans död bodde hon kvar på Skata. Först hade hon bara en äldre dräng, men senare också en yngre. Någon släkting bodde vanligen med henne, åtminstone under vintrarna. Sommaren 1874 bodde familjen Palmqvist troligen på Skata som sommargäster. Svärsonen Ferdinand Schulman på Fallbacka hjälpte Maria på många sätt och han omhänderhade både bouppteckning, auktioner, arvsskiftesfrågor och försäljningen av Skata den 7.7.1874 för 16000 mark till senatskanslisten Alexander Jansson på Rastböle i Nordsjö.

Maria fick rätt att disponera de fyra kamrama till 15.5.1875. Från våren 1875 bodde Maria hos sin dotter Charlotta och svärsonen Ferdinand Schulman på Fallbacka, synbarligen ända till hösten 1879, då hon började sköta barnbarnen Mauritz och Karl Lassenius skolhushåll i Helsingfors, åtminstone tidvis vid Kaserngatan l. Detta fortgick åtminstone från våren 1881 till våren 1882. Mellan uppehållen i staden bodde hon på Fallbacka eller Porslax och flyttade i januari 1882 till Marielund. Maria hade i huvudsak varit rätt kry utom ett 15 dagars besök på Klinikum för ögonen, och i augusti 1884 var hon "lite krasslig" på Marielund. Hon avled 27.8.1886 vid 78 års ålder, men var det skedde framgår inte av

bevarade brev. Hon är begraven bredvid sin man i Östersundom.

Isak och Maria hade följande barn:

III Emilia Maria. f. 2.05.1836, d. 7.08.1928, tab. 2.

August Robert, f. 1.04.1838, d. 19.03.1901, tab. 82.

Charlotta Helena, f. 3.08.1842, d. 2. 10.1911, tab. 134.

Amanda Sofia, 26.10.1845, d. 21.08.1935, tab. 150.

Erika, f. 18.05.1848, d. 29.01.1850.

Tab. 2.

m

Emilia Maria Lassenius, f. Svanström (dotter till Isak Svanström, tab. l) f.

2.05.1836 på Villinge i Helsinge, d. 7.08.1928 på Marielund i Nordsjö by i Helsinge socken.

Gift 29.07.1858 med rusthållaren på Porslax rusthåll i Nordsjö by Alexander Lassenius, f. 19.01.1822 i Helsinge, d. 12.04.1868 i tyfus under nödåret 1868, son till landbonden, krögaren och mjölnaren m.m. Henrik Henriksson Lassenius, från Lassas i Tali by i Helsinge, f. 1769, d. 25.10.1849 i Helsinge och Margareta Nyström, f. 1763, d.

9.01.1859 på Skata.

Alexander Lassenius och hans första hustru Carelina Åberg, d. 14.04.1855 hade dels ärvt, dels köpt Porslax rusthåll i Nordsjö by. Efter Alexander Lassenius död hade dottern i första äktenskapet Carelina Crispina Lassenios i arv erhållit 5/7 och de fyra barnen i det andra äktenskapet 2/7 av Porslax rusthåll. Då Carelina sålde sin del av rusthållet, bildades av de återstående 2/7 genom klyvningsskifte en självständig lägenhet, som fick namnet Marielund. Under vinterhalvåret 1880-81 flyttades nödiga byggnader från Porslax, varjämte en del nya byggnader uppfördes. Det nya hemmanet, som ägdes till 1/6 envar av döttrarna Alma Emilia och Hilma Augusta samt till 2/6 envar av sönerna Alexander Mauritz och Karl August, omfattande 130 tunnland, varav 45% odlad jord, 50% skog och 5% områden på Kallviksudden och en del holmar. Huvudbyggnaden, som revs år 1977, stod på den plats, där Nordsjö kyrka sedermera uppfördes.

Hemmanet sköttes främst av Emilia och äldsta dottern Alma. Andra dottern Hilma Augusta gick 1879- 83 i Ekenäs Seminarium och blev folkskollärarinna, medan sönerna Alexander Mauritz och Karl August bleve studenter från Svenska Normallyceum och sedermera studerade vidare vid Universitetet och Tekniska Högskolan. För dem ordnade Emilia en skolbostad i Helsingfors, som hon tidvis skötte själv, dels övervakade genom täta besök i staden. Vid 90 års ålder föll hon, när hon bar in ved, och bröt lårbenet. Hon blev sängliggande, men lärde sig att taga sig fram med en stol, som hon sköt framför sig. Hon dog i Helsingfors vid en ålder av 92 år 3 mån.

Barn:

IV Alma Emilia, f. 6.09.1858, d. 5.04.1936, tab. 3.

Natalia Josefina, f. 30.11.1859, d. 25.01.1860.

Hilma Augusta, f. 20.02.1862, d. 28.09.1926. tab. 23.

Alexander Mauritz, f. 14.09.1865, d. 5.03.1952, tab. 24.

Karl August, f. 8.04.1867, d. 26.10.1950, tab. 75.

Tab. 3.

IV Alma Emilia Lindberg, f. Lassenius (dotter till Emilia Maria Lassenius, f.

Svanström, tab. 2), f. 6.09.1858 på Porslax rusthåll i Nordsjö by, d. 5.04.1936 på Marielund Gick i skola i Helsinge kyrkoby och i Sedmigradskys skola i Helsingfors samt i vävskola i Åbo.

Gift 9.08.1893 med Karl Fridolf Lindberg, som växt upp såsom son i huset hos Borgströms i Mellungsby, f. 7.11.1862 i Sibbo.

Alma löste tillsammans med maken Fridolf in sina syskons andelar i Marielund förutom andelen av Kallviksudden, och brukade Marielund till år 1928, då hemmanet såldes åt kommerserådet Robert Mattsson, som sedermera sålde det till Oy Saseka Ab. Alma och Fridolf tillförsäkrade sig rätt att bo i lilla byggnaden på Marielund till sin död. Fridolf dog två veckor före Alma, 20.03.1936.

Barn:

V Elsa Maria, f. 16.09.1893, d. 24.11.1972. tab. 4.

Carl Alexander, f. 11.06.1895, d. 19.06.1925, tab. 14.

Alma Ingeborg, f. 20.10.1897, d.15.08.1987, tab. 17.

Artur Fridolf, f. 31.10.1896, d. 20.08.1918 i lungtuberkulos på Borgå Sanatorium.

Genomgått Nordsjö-Botby folkskola och allmän Yrkesskola i Helsingfors.

Martha Elisabet, f. 29.11.1900, d. 25.09.1985, tab. 18.

Tab. 4.

V Elsa Maria Marjanen, f. Lindberg (dotter till Alma Emilia Lindberg f. Lassenius, tab. 3), f. 16.09.1893 på Marielund, d. 24.11.1972 i Helsingfors. Deltog i jordbruks- och hemsysslorna på Marielund.

Gift 16.08.1931 med arbetaren Sulo Marjanen, f. 9.02.1906, d. 4.04.1944 och flyttade till Mellungsby.

Barn:

VI Signe Emilia Lindberg, 4.11.1914, tab. 5.

Carl-Erik Marjanen, f. 29.12.1927, tab. 9.

Bror-Gustaf AdolfMarjanen, f. 16.11.1931, d. 28.02.1937.

Rose-Marie Marjanen, f. 15.11.1933, tab. 12.

Alma Else-May Marjanen, f. 26.02.1937, tab. 13.

Tab. 5.

VI Signe Emilia Simonen, f. Lindberg (dotter till Elsa Maria Marjanen, f. Lindberg, tab. 4), f. 4.11.1914 i Helsinge. Genomgått handelsskola och utbildning för barnavårdarinneverksamhel

Gift 24.10.1943 med jordbruksinspektoren Gunnar Waldemar Simonen, f. 3.06.1920 i Helsingfors. Lagerskötare vid Pickala Oy Nokia Ab. Bosatta i Kyrkslätt.

Barn:

VIT Gunilla Maria Elisabet, f. 7.11.1947, tab. 6.

Stefan Gunnar Ingemar, f. 30.1.1950, tab. 8.

Tab. 6.

VIT Gunilla Maria Elisabet Rytkönen, f. Simonen (dotter till Signe Emilia Simonen, f.

Lindberg, tab. 5), f. 7.11.1947 i Esbo. Kanslist i Kyrkslätt. Genomgått handelsskola.

Anställd såsom kanslist vid Kyrkslätt kommun.

Gift 9.07.1966 med entreprenören Veikko Antero Rytkönen, f. 15.08.1948 i Idensalmi, son till f.d. polis Elias Rytkönen, f. 7.06.1915 i Idensalmi, d. 4.12.1977 och Anja Sonnuslähde, f. 27.02.1916 i Ylämaa.

Barn:

vm

Mika Christer Juhani, f. 14.11.1966, tab. 7.

Markku Christian Tapani, f. 22.03.1971.

Tab. 7.

VIll Mika Christer Juhani Rytkönen (son till Gunilla Maria Elisabet Rytkönen, f.

Simonen, tab. 6), f. 14.11.1966 i Kyrkslätt, studerande. Student från Kyrkslätts Gymnasium 1985.

Tab. 8.

Vll Stefan Gunnar Ingemar Simonen (son till Signe Emilia Simonen, f. Lindberg, tab.5), f. 30.01.1950 i Helsingfors. Mekaniker. Genomgått yrkesskola. Bilmekaniker.

Anställd vid Oy Stockmann Ab som bilmekaniker. God långdistanslöpare.

Tab. 9.

VI Carl-Erik Marjanen (son till Elsa Maria Marjanen, f. Lindberg, tab. 4), f.

29.12.1927 i Helsinge. Dieselmontör, Esbo.

Bodde som liten på Marielund och, sedan hemmanet sålts, ofta hos morföräldrarna i

"lilla byggningen" på Marielund. Anställd som dieselmontör på Scan-Auto.

Gift med Seidi Marita Maj-Lis Virtanen, f. 5.07.1933.

Barn:

VII Kaj-Erik, f. 5.06.1955 i Helsingfors, tab. 10.

Kari Johannes, f. 22.06.1957, tab. 11.

Tab. 10.

VII Kaj-Erik Marjanen (son till Carl-Erik Matjanen, tab. 9), f. 5.06.1955 i Helsingfors.

Snickare, Esbo.

Barn:

VIII Heidi Maria Marjanen, f. 6.01.1982 i Helsingfors, d. 14.01.1986.

Tab. 11.

VII Kari Johannes Marjanen (son till Carl-Erik Marjanen, tab. 9), f. 22.06.1957 i Helsingfors. Bilmontör, Esbo. Anställd som bilmontör hos Scan-Auto.

Tab. 12.

VI Rose-Marie Leidinge, f. Marjanen (dotter till Elsa Maria Marjanen, f. Lindberg, tab. 4), f. 15.11.1933 i Helsingfors. Posttjänsteman, Stockholm. Anställd vid Oy Stockmann Ab i Helsingfors 1950-75 och vid postgirot i Stockholm sedan dess.

Gift l ) 22.03.1963 med Paul Niemura, frånskild 1970.

2) 9.11.1979 i Stockholm med Claes Leidinge, f. 14.11. 1899. Bosatta i Enskede i Sverige.

Tab. 13.

VI Alma Else~May Skogman, f. Marjanen (dotter till Elsa Maria Marjanen f. Lindberg, rab. 4 ), f. 26.02.1937 i Helsingfors. Anställd vid Helsingfors Sparbank.

Gift 1.04.1966 med försäkringstjänstemannen Olof Frans Otto Skogman, f.

1.08.1932 i Helsingfors, son till Otto och Ragnhild Skogman. Bosatta i Vanda.

Barn:

VII Mats Krister Olof. f. 27.07.1976.

Tab. 14.

V Carl Alexander Lindberg (son till Alma Emilia Lindberg, f. Lassenius, tab. 3), f.

l 1.06.1895 i Helsinge, d. 19.06.1925. Gått i Nords j ö-Botby folkskola ett läsår och 5 klassee i Läroverket för gossar och flickor (Broban) i Helsingfors.

Bodde på Marielund och skötte tillsammans med sina föräldrar till sin död jordbruket på hemmanet. Tillhörde ortens skyddskår och var en god skytt och skidlöpare. V ar år 1919 med om att starta Svenska Föreningen Treväpplingen och blev sekreterare i föreningen 1920-22 och ordförande 1922-23. Föreningen hade svårigheter att upprätthålla sångkörs- verksamheten, men år 1921 åtog sig fröken Lisa Calenius från Helsingfors att leda och instruera kören. Dirigenten avhämtades med häst av kretsens lanthushållare i oväder och köld till körens 17 övningar under följande vinter. Carl var en av dem som skatte transpotten till avningama och tillbaka till staden och gifte sig följande år med körledaren.

Gift 1922 med kontoristen Maria Elisabet (Lisa) Calenius f. 10.05.1895, d.

12.12.1935. Kontorist och sångleda.re. Bodde på Marielund ännu en tid efter Carls dad 1925.

Bam:

VI Carl Olof, f. 8.03.1923 i Helsinge, tab. 15.

Tab. 15.

VI Carl Olor Lindberg (son till Carl Alexander Lindberg, tab. 14), f. 8.03.1923 i Nordsjö, Helsinge. Barrister & Solicitor, Toronto, Canada. Genomgått Svenska Normallyceum i Helsingfors, student 1945. Studerat juridik vid Helsingfors Universitet 1945-47. Skaffat sig utbildning och praktik inom trävarubranschen i Finland, Sverige och Holland, verkat såsom l.!ävaruagenL

Utflyttade till Canada i juli 1953 och genomgått olika trä vanthanteringskurser 1954-56..

Studerat juridik vid University of Manitoba, University of Saskatoon och Osgoode Hall Toronto. L.L.B. (motsv. jur . .kand.) 1961, Barrister & Solicitor (motsv. vicehäradshövding)

Saskatchewan 1963. Ontario 1974.

Anställd såsom skogsförman i Chapleau. Ontario. 1954-57, på deltid 1957-61. Anställd vid advokatbyrån Diefenbaker, Cuelenaere & Hall, Prince Albert, Saskatchewan 1961-63, på juridiska avdelningen vid Federal Business Development Bank, Ontario Region 1963-74, varefter öppnade egen advokatbyrå i Toronto i oktober 1974 (som aff'årsjurist, arvsrätts- och fastighetsärenden),

Varit styrelsemedlem och ordförande i olika organisationer såsom Prince Albert Natural History Society, Prince Albert Fish and Game League, och i Toronto-Canada-Finland Chamber of Commerce, Finish (Toronto) Credit Union Limited, Scandinavian Canadian Club, Canada - lndia Association, medlem i Lions Club. Har varit aktiv som frimurare i Algonquin Lodge N:o 536, North Bay Lodge of Perfeetian 140, North Bay Chapter, Rose Croix 180, Moore Consistory, 320. Hamilton.

Akademisk mästare i fäktning, Västra Canada 1958. Vicepresident, Canactian Ski Patrol System, Algonquin Division 1966-68.

Fick under de första åren såsom skogsförman i Norra Ontario sitt lystmäte av jakt och fiske och fick tillfälle att skjuta flera björnar, varg och älg. Han fick lära sig au hantera kanadensisk kanot och använda snöskor. Har nu sin egen byrå med en sekreterare och hustrun Hili som bokförare. Klientelet består till stor del av finländare, både finsk- och svensktalande, som har svårigheter med engelskan. Sköter allt juridiskt arbete för den finska andelskassan och bistår nu en grupp bildad av de finska kyrkorna, som ämnar bygga bostäder för finska åldringar.

Gift 19.10.1947 i Helsingfors med kontoristen Hili Hellin Tynkkynen, f. 8.10.1919, dotter till Heikki Tynkkynen, f. c:a 1885 i Vaara i Kerimäki. d. i juli 1940 och Hilda Maria Kupiainen, f. 26.06.1885 i Vaara i Kerimäki, d. 13.06.1949.

Gått i skola i Nyslott och genomgått handelsskola samt bokförings- och andra kontorsarbetskurser. Haft anställning såsom kontorisL

Utflyttade tillsammans med maken Olof Lindberg till Canada i juli 1953. Verkat i Canada som kontorist 1953-61. Sedan hemmafru. Skötte bl.a. kontoret för den firma, där Olof arbetade som skogsförman. Där i skogsområdet finnes en liten sjö, som efter henne fått heta Hili Lake. Då familjen flyttat tillbaka från Prince Albert till Ontario, gick hon i vävkurs och sysslade därefter mycket med vävning och arbetade intensivt för Röda Korset, där hon som chaufför deltagit i arbetet för de blinda och invalider.

Barn:

VII Eva Caroline, f. 12.08.1955, tab. 16.

Tab. 16.

VII Eva Caroline Lindberg (dotter till Carl Olof Lindberg, tab.l5), f. 12.08.1955 i Canada Barrister & Solicitor, Toronto, Ontario, Canada.

Gått i flera olika skolor till följd av att familjen flyttat rätt mycket, bl.a. tre gånger mellan Toronto och Sudbury. Avslutade skolgången i Toronto med 13 klassen, som motsvarar studentexamen i Finland. Studerade två år psykologi vid Carleton University i Ottawa och sedan juridik vid University of Toronto och vid Osgood Hall i Toronto. A v lade 1979 examen för L.L.B. (motsv. vår jur .kand.) samt 1980 Barrister and Solicitor (motsv.

vicehäradsh.).

Verkat såsom brottmålsadvokat vid en advokatbyrå och sedan vid egen byrå i Toronto 1980-85. Verkar sedan 1984 som National Director för Canactian Abortion Rights Action League, viiket innebär att hon organiserar föreningens aktiviteter över hela landet med bl.a.

presskonferenser och politiska aktiviteter. Abort är i lag tillåten i Canada, men proceduren, som erfordras för varje fall anses av kvinnasaksrörelsen förnedrande för kvinnorna Careline arbetar synnerligen energiskt både i TV och radio för att ernå förbättringar. Föräldrarna ser henne oftare i TV eller tidningar än de träffar henne personligen.

Verkade under studietiden såsom spansktalande tolk vid Rättshjälpen. Var medlem i olika kommitteer inom Rättshjälpen och Criminal Lawyers Association.

Efter avslutad skolgång reste Careline en sommar i Europa "med ryggsäck" och efter två års studier vid universitetet i Ottawa "med ryggsäck" fyra månader i Sydamerika.

Intresserar sig för fotografering och kokkonst samt läser språk, spanska och franska utom engelska och svenska.

Tab. 17.

V Alma Ingeborg Lindberg (dotter till Alma Emilia Lindberg, f. Lassenius, tab. 3), f.

20.10.1897 i Nordsjö, Helsinge, d. 15.08.1987, Helsingfors.

Gått i Nordsjö-Botby folkskola och Svenska Folkakademin. Utbildat sig till sjuksköterska under Sophie Mannerheims ledning. Tjänstgjort vid Epidemisjukhuset i Helsingfors - sedermera Aurorasjukhuset - i 30 år såsom avdelningssköterska, ända till pensioneringen år 1958.

Besökt sin brorson OlofLindberg i Canada upprepade gånger, senast vid 85 års ålder.

Tab. 18.

V Martha Elisabet Sjöblom, f. Lindberg (dotter till Alma Emilia Lindberg, f.

Lassenius, tab. 3), f. 29.11.1900 i Nordsjö, Helsinge, d. 25.09.1985 i Kallvik, Nordsjö, Helsin ge.

Genomgått Nordsjö-Botby folkskola 1909-14 och Barnavårdsinstitutet i Grankulla.

Deltog tillsammans med sina föräldrar och hemmavarande syskon i skötseln av hemgården Marielund, såväl inne- som utesysslor. Bodde på Marielund tills gården år 1928 såldes till kommerserådet Robert Mattsson, som senare sålde gården till Oy Saseka Ab.

Livligt engagerad i föreningsverksamhet och körsång i Nordsjökören, deltog hon i flertalet av de Svenska allmänna sångfestema. Var en av de stiftande medlemmarna, då

"Svenska Föreningen Treväpplingen i Mellungsby" stiftades vid ett möte på folkskolan 2.11.1919. Blev hedersmedlem vid föreningens 40-årsjubileum 1959 och vid50-årsjubileet konstaterades hon vara den ena av de två då ännu levande stiftande medlemmarna. Tillhörde ortens Marthaförening, där hon på 60-talet lett flickmartomas verksamhet. Tillhörde folkskolans elevförbund.

Erhållit diplom från Nationalmuseet för att hon under många tiotal år insamlat värdefulla uppgifter om vår folkkultur.

Gift 12.10.1929 med målaren Sven Johan Sjöblom, f. 8.09. 1901, d. 1971, son till målaren Johan Adolf Sjöblom, f. 26.06. 1876, d. 27.03.1952 och Vendia Sofia Söderman, f. 2.06.1875, d. 18.10.1950. Sven Sjöblom arbetade vid Oy Saseka Ab.

Barn:

V1 Solveig Hilma Elisabet, f. 24.04.1930, tab. 19.

Karl-Johan Arthur, f. 4.06.1934, tab. 22.

Tab. 19.

VI Solveig Hilma Elisabet Jansson, f. Sjöblom (dotter till Martha Sjöblom, f.

Lindberg, tab. 18), f. 24.04.1930 i Helsinge. Kontorist. Bosatt i Sibbo, Östersundom.

Gift med

Kaj-Göran

Alvar

Jansson,

f. 7.04.1932.

Barn:

VII Märta Sofia Elisabet, f. 26.08.1951, tab. 20.

Guy Allan, f. 27.12.1962, tab. 21.

Tab. 20.

VII Märta Sofia Elisabet Gustafsson, f. Jansson (dotter till Solveig Hilma Elisabet Jansson, f. Sjöblom, tab. 19), f. 26.08. 1951 i Helsinge.

Genomgått Borgå Folkhögskola och Svenska Folkakademin i Borgå samt kurs för hemhjälpare vid medborgarinstitutet i Borgå.

Gift med Ray Alfred Gustafsson, f. 12.09. 1946, son till Hugo Rafael Gustafsson, f. 9.05.1909 och Göta Matilda Stenbäck, f. 24.03.1921, d. i april 1964. Bosatta i Borgå.

Barn:

VIII Petra Elisabet, f. 30.11.1972, skolelev.

Yvonne Marika, f. 19.04.1974, skolelev.

Kjell Johan, f. 3.05.1979.

Tab. 21.

VII Guy Allan Jansson (son till Solveig Bilrna Elisabet Jansson, f. Sjöblom, tab. 19), f.

27.12.1962 i Vanda.

Genomgått folkskola och Östra Nylands Yrkesskola i Borgå landskommun, Haiko.

Tab. 22.

VI Karl-Johan Artur Sjöblom (son till Martha Elisabet Sjöblom f. Lindberg, tab. 18), f. 4.06.1934 i Helsinge. Mask.inmontör.

Gift 1977 med sjukskötaren Eeva-Liisa Kyllikki Julkko, f. 11.04.1939.

Barn:

VII Marianne Märtha Elisabeth, f. 20.09.1977 i Helsingfors.

Katarina Eva Maria, f. 10.09.1978 i Helsingfors.

Tab. 23.

N Hilma Augusta Lassenius (dotter till Emilia Maria Lassenius, f. Svanström, tab. 2), f. 20.02.1862 på Porslax i Nordsjö, Helsinge, d. 28.09.1926 i Helsinge.

Erhöll sin första skolbildning i folkskolan i Helsinge kyrkoby och genomgick Ekenäs seminarium, därifrån hon utdimitterades 1883.

Anställdes såsom lärarinna och föreståndarinna vid Nordsjö folkskola, som enligt ett avtal av den 17.08.1883 mellan ägarna och innehavarna av jordlägenheterna i Nordsjö by i Helsinge socken skulle startas. Skolan arbetade i den äldre, kvarblivna delen av Porslax

rusthålls mangårdsbyggnad. sedan den andra delen av byggnaden flyttats till det från Porslax utbrutna Marielund. Sedan Botby och Nordsjö byar sammanslagits till ett skoldistrikt och ett nytt skolhus uppförts, blev hon lärarinna och förestAndarinna i den nya skolan från år 1891 till år 1922, då hon avgick.

Medlem och viceordförande i Finlands allmänna svenska folkskollärare- och lärarinneförenings St)'Telse samt representant i lärarrådet. Genomgått Näs slöjdinstitut i Sverige och blev en skicklig träslöjdare och träsnidare.

På Hilma Lassenius initiativ hölls den 2 november 1919 på folkskolan ett möte under hennes ordförandeskap, där man beslöt bilda "Svenska Föreningen Treväpplingen" med hemort i Botby, Mellungsby och Nordsjö.

Tab. 24.

IV Alexander Mauritz Lassenius (son till Emilia Maria Lassenius, f. Svanström. tab.

2), f. 14.09.1865 på Porslax i Helsinge, d. 5.03.1952 i Helsingfors. Lagman, Helsingfors.

Genomgått Svenska NormaJlyceum i Helsingfors och blev student därifrån 1884.

Avlagt allmän rättsexamen vid Universitetet i Helsingfors 1890. Vicehäradshövding 1893.

Erhållit lagmanstitel 1935. Antagen till extrakopist i Senatens för Finland justitie- departement 1893 och samma år även i ekonomiedepartementet.

Sekreternre i komminen fö~ uppgörande av förslag tilllagstifming rörande vattenrätten (ang .. flottning av skogsalster) 1894-95. medlem av checklagskommitten 1918-19, medlem av nordiska lagkommissionen för utarbetande av förslag till lagstadganden angående försäkringsrätten 1919-25, vilken kommission sammanträdde turvis i de olika nordiska länderna till rätt långa sammanträden.

Arbetade såsom advokat i Helsingfors delvis från 1894 och uteslutande från 1.01.1897 som delägare i advokatfirman Castren & Snellman i Helsingfors till 1.09.1918, då han trädde i tjänst hos Ab W. Gutzeit & Co såsom medlem i bolagets styrelse och såsom ordförande från 1.04.1924. Medlem av St)'Telsen för Ab Pankakoski 1920-26 och Enso Ab 1922-27 samt efter dessa bolags sammanslagning med Ab W. Gutzeit & Co under namnet Enso-Gutzeit Oy 1927-1937. Medlem i styrelserna för Ab Force 1926-37 och TornatorOy 1932-37. Medlem i styrelsen för Finska Sågindustrins Arbetsgivarförbund 1922-27, ordförande 1926-27. Medlem i förvaltningsrådet för Träförädlingsindustriernas i Finland Arbetsgivarförbund o. ordf. i styrelsen för avdelningen för sägindustrin 1927-37. Ordf. i styrelsen för Arbetsgivamas i Finland Centralförbund 1926-3 7.

Medlem av förvaltningsrådet för Industriidkarnas Ömsesidiga Brandförsäkringsbolag 1927-49 o Industriidkarnas Ömsesidiga Olycksförsäk:ringsbolag 1933-49, ordf. i dessa förvaltningsråd fr. 1944. ordf. i nämnda Brandförsäkringsbolags styrelse 1947- 49 och för

Återförsäkrings Ab Ursa 1943-49. Ordf. i Arbetsgivarnas i Finland StrejkförSäkringsbolags styr. 1928-31.

Medlem av stadsfullmäktige i Helsingfors 1907-20, ledamot i dess utskott för beredning av sprit- och maltdrycksärenden 1907-19, utskottets ordförande 1917-19, medlem och ordförande i skiljenämnden för slitande av tvister mellan Helsingfors Utskänknings- aktiebolag och dess arrendatorer, ledamot av stadsfullmäktiges beredningsutskott och

särskilda andra

utskott under olika perioder, medlem i kyrkorådet för Helsingfors Södra svenska församling.

Ordförande för förvaltningsrådet för Södra Finlands Bank Aktiebolag 1918-26, medl. i

styrelsen för Helsingfors Telefonförening 1917-24, ordf. f()r styr. f()r Helsingfors Advokatförening 1914-18, medlem i delegationen för Sv.

Teatern

i Helsingfors, 1918-24, medlem och viceordf. för Föreningen Brage 1916-50. Deltagit såsom representant för

arbetsgivarna i Finland i nordiska arbetsgivannöten 1927, 31, 33 o 35 samt som inbjuden

1937. Bisittare och vanl. ordf. i många skiljenämnder. Medlem av representantskapet för Ömsesidiga Livförsäkringsaktiebolaget Suomi 1916-49. Medlem i Centralhandelskammarens lagutskott.

Hedersmedlem i Föreningen Brage, Enson Kisaiiijat och Enson virkailijakerho.

K.F.V.R.2 och N.S.0.0.2. Livbolaget Suomis 25-årsjetong, Brages guldlyra och Enso-Gutzeits 75-års minnesmedalj. Porträtt för Arbetsgivarnas Centralförbund av O.

~aatela, för Industri-Brand av prof. Axel Hartman och för Olycksfallsförs. bolaget av E.

Rautala samt reliefix:>rträtt för Enso-Gutzeit Osakeyhtiö av Gerda Qvist.

Lät

år 1908 uppföra en sommarvilla på den från Marielund i Nordsjö, Kallvik utbrutna lägenhet, som han dels ärvt, dels löst in av sina syskon, utgörande en liten återstod av fädernegården Porslax och vilken numera som vinterbonad bostad äges av sonen Torolf Lassenius.

Gift 21.06.1897 med sin kusin, gymnastiklärarinnan Valborg Elisabet Svanström, se tab. 83.

v

^Barn:

Gunnar Alexander, f. 25.11.1898, d. 29.07.1984, tab. 25.

August Ingiald, f. 25.11.1898, d. 28.04.1979, tab. 30.

Torbjörn, f. 8.07.1900, d. 3.02.1908 i tub. miliaris.

Lars

Ragnar, f. 12.07.1901, tab. 40.

Birgit Maria, f. 16.04.1904, d. 23.07.1967, tab. 50.

Toralf Isak, f. 12.05.1909, tab. 59.

Tab. 25.

V Gunnar Alexander Lassenios (son till Alexander .Mauritz Lassenius, tab. 24), f.

25.11.1898 i Helsingfors, d. 29.07. 1984 i Kuusank.oski.

Genomgått Läroverket för gossar och flickor (Brobergska Samskolan) och blivit student därifrån 1917. Diplom ingenjör från Tekniska Högskolan i Helsingfors, skepps- byggnadsavdelningen, 1923.

Chef för Ab Agros reparationsverkstad 1922-25, konstruktör vid Chrichton Vulcan i Åbo 1926, assistent åt chefen vid ritkontorets maskinavdelning vid Wärtsilä-koncernen Ab Chrichton-Vulcan från 1934, chef för nämnda avdelning från 1941. Tilldelades prokurarätt

1942. Avgick med pension 1963.

Som studerande anslöt han sig tillsammans med sin tvillingbror Ingiald (tab. 30) vinrem 1918 till Helsingfors Skyddskår och deltog i stadens befrielse 12-13.04.1918. Så hemligt skedde detta att varken f{)räldrar eller syskon k11nde till saken. När mor Valborg en dag drog ut en byrålåda i pojkarnas rum, antagligen för att söka någon strumpa för stoppning, såg hon till sin förvåning, i lådan av Lottorna för skyddskAristernas behov stickade varma yllekläder, bl.a. påsvantar med ett finger för pekfingret för att underlätta skyttet Mor skuffade igen lådan utan att såga ett ord förrän långt senare. De

från

skyddskåren erhållna Winchestergevaren hade tagits i två delar och förvarades jämte patronväskor och patroner i ett hemligt fack i övre delen av bokskåpet i syster Birgits rum, försett med dubbla lock. Ett par dagar före tyskamas inträngande i staden försvann bröderna till sina uppgifter, bl.a. att säkra och besätta telefoncentralen i Heisingfors vid Högbergsgatan. Uppgiften klarades utan svårigheter.

Värnplikten avtjänade Gunnar vid AutomobilbataJjonen i Helsingfors.

Då scoutorganisationema, som sedan hösten 1911 varit förbjudna, åter efter den ryska marsrevolutionen 1917 tillätas igångsätta sin verksamhet. blev Gunnar en ivrig scoutledare som master i Scoutkåren Riddargossarnas II kolonn. Då kolonnen något senare bröt sig ut ur Riddargossarna och bildade Scoutkåren Spanarna, följde Gunnar med och blev masler i den nya kåren. Under studietiden gymnastiserade han ivrigt i Helsingfors Gymnastikklubb och sjöng i Akademiska Sångföreningen. På 1920- talet hörde han till Brages danslag och uppträdde bl.a. 1923

i Stockholm och Göteborg.

Tillhörde under 1920 och 30-ta.len såsom sergeant Åbo Skyddskår och deltog med framgång i deras interna skyttetävlingar. Erhållit frih.krigets minnesmed.m sp. samt BSK fmed2.

Gift 16.06.1928 i Helsingfors med kontoristen Hjördis Ingeborg Fagerbolm, f.

10.06.1899 i Helsingfors, d. 4.01.1971 i Åbo, dotter till litografen Konrad Artur

Fagerholm, f. 17. 12.1873 i Helsingfors, d. 15.04.1913 i Helsingfors och Maria (Majken) Gunnar, f. 12.05.1877 i Jeppo, d. 6.07.1961 i Åbo.

Genomgått mellanskola vid Fruntimmersskolan i Helsingfors. Anställd vid Christian Nissen. Tillhörde Lotta Svärd såsom faltlotta Tillhörde på 1920-talet Brages folkdanslag och uppträtt bl.a. i Stockholm och Göteborg 1923.

Barn:

VI Björn Håkan Alexander, f. 9.05.1929, d. 10.12.1959, tab. 26.

Nils Gunnar Ingmar, f. 13.05.1937, tab. 27.

Tab. 26.

VI Björn Håkan Alexander Lassenios (son till Gunnar Alexander Lassenius, tab. 25), f.

9.05.1929 i Åbo, d. 10.12.1959 i Åbo.

Genomgått Svenska Klassiska Lyceum i Åbo och blivit student därifrån 1947. Avlagt pol.mag. examen vid Åbo Akademi 1956. Anställd vid Pargas Kalk, men avgick på grund av sin svåra sjukdom.

Tab. 27.

VI ~ils Gunnar Ingmar Lassenios (son till Gunnar Alexander Lassenius, tab. 25), f.

13.05.1937 i Åbo. Diplomingenjör, Kuusankoski.

Genomgått Svenska Klassiska Lyceum i Åbo och blivit student därifrån 1955. Avlagt diplomingenjörsexamen vid Åbo Akademi 1963.

Anställd vid Kymmene Ab:s forskningsavdelning, cellulosaavdelningen såsom assistentingenjör 1964-67 och avdelningschef från 1967.

Avtjänat värnplikten vid artilleriförband och genomgått R U K 113 år 1963. Befordrad till fånrik Sjungit under studietiden i Brahe Djäknar.

Gift 27.12.1969 i Helsingfors med barnavårdaren Naja Hermine Anita Augusta Cederquist, f. 12.01.1940 i Tavastehus, dotter till ingenjör Alf Magnus Valdemar Cederquist, f. 13.12. 1914 i Hangö d. 8.02.1977 och Helga Anita Lindström, f. 22.09.

1919 i Helsingfors. Avlagt bamavårdarexarnen vid Tölö Barnavårdarinneskola 1961. Anställd privat i Sverige 1961-63, vid Tölö daghem 1963-69 och vid Puistomaa daghem i Kuusankoski 1979-82.

Barn:

VII Ghita Susanna, f. 1.10.1970 i Kotka, tab. 28.

Camilla Maria, f. 2.07.1974 i Kuusankoski, tab. 29.

Michael Christian, f. 4.04.1983 i Kuusankoski.

Tab. 28.

VII Ghita Susanna Lassenios (dotter till Nils Gunnar Ingmar Lassenius, tab. 27) , f.

1.10.1970 i Kotka. Genomgått svensk grundskola i Kuusankoski, därefter elev i Kotka Svenska Samskola.

Tab. 29.

VII Camilla Maria Lassenios (dotter till Nils Gunnar Ingmar Lassenius, tab. 27), f.

2.07.1974 i Kuusankoski. Går i svensk grundskola i Kuusankoski.

God gymnast. Segrat (1984) i redskapsgymnastik i åldersklass under 11 år i Kuusankoski lågstadiernas gemensamma tävlingar. Deltagit i distriktstävlingar i gymnastik.

Tab. 30.

V August Ingiald Lassenios (son till Alexander Mauritz Lassenius, tab. 24), f.

25.11.1898 i Helsingfors, d. 28.04. 1979 i Helsingfors. Överstelöjtnant i a Karis.

Genomgått Läroverket för gossar och flickor (Brobergska samskolan) i Helsingfors och blivit student därifrån 25.05.1919. Avtjänat värnplikten i Helsingfors vid FVGNasa bataljon 1919- 20 och genomgått den första reservofficerskursen (R U K l) i Fredrikshamn 1920. Befordrad till res.f"ånrik 1920. Genomgått kadettskolan 1920-22 och där befordrad till kadettsergeant. Befordrad till fänrik 1922, löjtnant 1924, kapten 1929, major 1940 ("för energisk och framgångsrik verksamhet såsom bataljonskommendör"). Beviljades avsked från militärtjänsten 1947 med överstelöjtnants grad och pension. Socialchef vid Lojo Kalkverks Ab 1947-63, då pensionerad från denna tjänst.

Tjänstgjorde vid Gardesjägarbataljonen i Vasa 1922-26 och sedan som kretschef vid Nylands Södra skyddskårsdistrikt 1925-39. Tjänstgjorde under vinterkriget såsom bataljonskommendör i IR 10 på Karelska Näset och norr om Viborgska viken. Deltog i fortsättningskriget som bataljonskommendör på Hangöfronten 1941-42. Tjänstgjorde sedan i olika befattningar vid Staben för Raseborgs skyddskårsdistrikt under åren 1942-44, bl.a som

krigstida kornmendör och chef för underofficersskolan vid Ny lands Brigad.

Som gymnasist anslöt han sig tillsammans med sin tvillingsbroder Gunnar (tab. 25) på vintern 1918 till Helsingfors Skyddskår och deltog i stadens befrielse 12-13 april 1918.

Så hemligt skedde denna anslutning, att varken föräldrar eller syskon kände till saken. Ett par dagar före tyskamas inträngande i staden, försvann bröderna till sin placering i grannhuset till telefoncentralen, som skulle besättas och skyddas. Centralen besattes även utan besvär- ligheter. Då skyddskårsverksamheten kom i gång hösten 1918, blev Ingiald genast plutonchef.

Arbetade såsom ordförande i folkförSÖrjningsnämnden i Karls 1941-45, i centralen för fri vårdverksamhet fr. 1942 samt som lokalchef för nationalhjälpen i Karis fr. 1943.

Handhade bl.a bostadsförmedling.

Talesättet "en gång scout, alltid scout" passade synnerligen väl in på Ingiald, som alltid ställde sig till förfogande om scouterna behövde hjälp. Scoutrörelsen hade av de ryska myndigheterna hösten 1911 förbjudits att verka i Finland såsom alltför militäriskt organiserad. Då scoutrörelsen efter ryska marsrevolutionen år 1917 åter tilläts verka i Finland, anslöt sig Ingiald omedelbart till scoutkAren Riddargossarna i Helsingfors och blev genast vicekolonnchef för II kolonnen. Då det snart visade sig, att Riddargossarna blev en alltför stor kår för att effektivt kunna arbeta. bröt sig II kolonnen ut och bildade en ny kår Helsingfors scoutkår Spanarna och där blev Ingiald genast vicekärchef med Henrik Höjer såsom kårchef. Efter några års avbrott för den militära utbildningen, arbetade Ingiald alltid, då tillfälle gavs för scoutrörelsen. I många år var han kårchef för Karlsgossarna och distriktschef i Västra Nytands scoutdisnikt.

Inom Finlands Röda Kors arbetade han träget såsom ordförande och sekreterare för lokalavdelningen i Karls och ordnade flera gånger blodgivning i Karis.

Erhållit ett flertal utmärkelse- och förtjänsttecken såsom Frih.Korset II m sv, Frih.Korset III m sy, R.F.V .R II. Frih. Krigets minnesmed.mr, mmed, 39-40, mmed 41-45, skyddsk. förtj. kors, bef. skyddsmed. I kl m sp, Pro Benignitate Humana. Scoutförb.

tack.samhetsmärke, Finlands Röda Kors med. i silver och brons,. mmed för Hfors befr., Krigsinvalidförb. fönj.tecken, Nationalhj. fönj.med .• Summakorset, Västra Näsets kors.

Under skoltiden spelade Ingiald bandy i Hfors n:K:s III lag och senare i Vasa IFK:s första lag 1922-26.

Gift 10.10.1925 i Vasa med studeranden Greta Hilda Maria Holming, f.

16.04.1905, dotter till stadsingenjören i Vasa Ivar Imanuel Holming, f. 11.02.1876. d.

1956 i Helsingfors och hans första hus[IU Olga Lundgren, f. 19.09.1876, d. 9.10.1905.

Student från Vasa Svenska Samskola maj 1925. Arbetat inom Lotta Svärd organisationen och tillhört dess Centralstyrelse ända tills organisationen upplöstes. Arbetat.

inom Finlands Röda Kors och tillhört dess kretsstyrelse i Nyland. Erhållit Finlands Röda

Kors förtjänsttecken, mmed 1939-40 och mmed 1941-44.

Barn:

VI Börje Ivar Mauritz Ingialdsson, f. 29.11.1926, tab. 31.

Maj-Britt Valborg Ingialdsdotter, f. 25.04.1930, tab. 34.

Bengt Gunnar Ingialdsson, f. 20.09.1944, tab. 39.

Tab. 31.

VI Börje Ivar Mauritz logiaidsson Lassenios (son till August Ingiald Lassenius, tab.

30), f. 29.11.1926 i Grankulla Med.o. kir. dr. Uppsala, Sverige.

Student från Karis-Billnäs Samskola 1944. Med.lic. från Helsingfors Universitet 1951, leg.läkare 1951, rned.lic. Uppsala Universitet 1957, specialist i psykatri 1962, med.dr i Göteborgs Universitet 1974. A vhandl. Motboksreformens effekt på alkoholism. Docent i psykiatri vid Göteborgs Universitet 1974.

Underläkare vid Roparnäs Sjukhus i Vasa 1952-53. Andre läkare vid Sidsjöns Sjukhus i Sundsvall i Sverige 1953-59, överläkare vid Sidsjöns Sjukhus 1959-63, sjukhuschef från 1963, sedan överläkare och klinikchef vid psykiatriska kliniken II vid Sundsvalls Sjukhus samt chefsläkare för den psykiatriska värden till 1983. Avdelningschef vid Socialstyrelsen i Sverige för den psykatriska värden från 1983.

Publicerat ett 30-tal vetenskapliga artiklar om psykiatri, alkoholsjukdomar och psykofarmakologi.

Sakkunnig vid Försäkringsrätten i psykiatri, ledarnot av socialstyrelsens vetenskapliga råd i psykiatri. Svenska psykiatriska föreningens ordförande 1970-72, skattmästare 1962-63, vordf. 1969-70, styrelsemedlem i Landsläk. fören. 1961-73.

Gift 31.08.1946 i Pojo med studeranden Berit Berenice Dorotea Stoltz, f. 4.05.1927 i Åbo, dotter till brukskassören vid Fiskars Ab Nils Georg S toltz, f. 30.10.1893 och Dora Maria Såltin, f. 30.5.1899.

Student från Karis-Billnäs Samskola i Karis 1945. Avlagt socionomexamen vid Socialhögskolan i Stockholrn 1965. Sedan 1974 kurator på psykiatriska kliniken II vid Sundsvalls Sjukhus i Sverige.

Frånskilda 1983.

Barn:

VII Björn Mauritz Börjesson, f. 23.03.1947 i Helsingfors, tab. 32.

Agneta Maria Börjesdotter, f. 10.01.1949 i Helsingfors, tab. 33.

Tab. 32.

VII Björn Mauritz Börjesson Lassenius (son till Börje Ivar Mauritz Ingialdsson Lassenius, tab. 31), f. 23.03.1947 i Helsingfors. Dataoperatör, Stockholm, Sverige.

Student i Sundsvall i Sverige 1968. Dataoperatör, anställd såsom gruppchef för dataoperatörerna på IBM:s laboratorium. Innehar I + B- certitlkat som motorflygare. Bosatt på Lidingö, Sverige.

Tab. 33.

VII Agneta Maria Sörjesdotter Lassenius (dotter till Börje Ivar Mauritz Ingialdsson Lassenius, tab. 31), f. 10.01.1949 i Helsingfors. Assistent, Uppsala, Sverige.

Student i Sundsvall 1968, Sverige. Avlagt akademisk sekreterarexamen vid Uppsala Universitet 1972. Assistent vidAMU-centret i Uppsala

Gift 1971 med ljudteknikern Björn Bergqvist, f. 18.01.1947. Behållit sitt flicknamn Lassenius. Björn Bergqvist är anställd vid Sveriges Radio och TV.

Barn:

VIII Anna Myrica Bergqvist, f. 2.01.1978 i Stockholm.

Jens Bergqvist, f. 18.05.1982 i Stockholm.

Tab. 34.

VI Maj-Britt Valborg Ingialdsdotter Heinström, f. Lassenius (dotter till August Ingiald Lassenius, tab. 30), f. 25.04.1930 i Helsingfors. Gymnastiklärare, distrikts- rehabiliterare, Kimito.

Genomgått mellanskola och två klasser praktisk linje i Karis-Billnäs samskola Avlagt bamavårdarinneexamen vid Folkhälsan i Helsingfors 1950. Sjuksköterske- och hälsosyster- examen vid Svenska sjuksköterskeinstitutet i Helsingfors 1953.

Utbildat sig till gymnastikledare inom Finlands Svenska Kvinnagymnastikförbund och genomgått motionsledarkurser I, II och ID.

Anställd såsom sjuksköterska vid Ingå kommunala sjukhus 1954-56. Gymnastiklärare vid Kimito samgymnasium och Kimitonejdens högstadieskola 1964-84. Anställd såsom distriktsrehabiliterare i Finlands Svenska Synskadade r.f:s tjänst i Åboland och Österbotten, sedan 1984.

Undervisat i hälsolära vid Vretballa husmoderskola, Brusaby Jordbrukstekniska skola och Högre Svenska Lantbruksläroverket i hälsolära. Lett gymnastik, volleyboll och pensionärsgymnastik och pensionärsträffar vid medborgarinstitutet i Kimito. Såsom godkänd

kurslärare inom Finl. Röda Kors hållit kurser i första hjälp och hemsjukvård sedan 1954.

Hållit simskola i Karis årligen 1947-55.

Inom FRK sekreterare i Ingå 1954-56, styrelsemedlem i Kimito sedan 1965, sekr.

1970-83, ordf. 1984-, sedan 1977 medl. i kretsstyr. i Åboland. Ordf. i Marthakrets, Gymn.fören. Trim i Kimito, kårchef i flickscoutkåren Kimito Naturvänner. Arbetat som scoutledare i Karis, Ingå, Mariehamn och sedan i Kimito. skärgårdsskeppare 1955.

Arbetade som Flicklotta 1940-44. Erhållit FRK:s förtjänsttecken, hedersplakett, medalj.

Gift 16.06.1956 i Karis med agronomen Tor Göran Heinström, f. 12.03.1931 i Ingå, son till jordbrukaren TorRagnvald Heinström, f. 30.05.1905 och Aili Avellan, f.

20.09.1903. Rektor, Kimito.

Student 1949, agronom 1955. Avlagt pedagogieexamen 1960 och lärarprov 1961.

Föreståndare för Ålands Lantrnannaskola 1956-63. Förvaltare för Jornala Gård 1955-63.

studielinjeövervakare för Brusaby Lantmannaskola senare Brusaby Jordbrukstekniska skola.

Förvaltare för Brusaby Gård 1963- . Rektor för Högre Svenska Lantbruksläroverket från 1981. Föreståndare för Brusaby Lantm. skola 1963-81.

Genomgått RUK 89 1955-56. Premiärlöjtnant 1983.

Medlem i styr. för Finlands Svenska 4 H, 1968-83. Ordf. i Kimito 4 H 1968-, Guldmärke, 1985. Styr.medl. i Agronomiopettajien Yhd. 1974-82. Viceordf. i Åbolands utbildningsdelegation 1976-. styrelsemedlem i Dräneringscentralen 1977-. Ordf. för förvaltn.råd. i Skärgårdens Andelsmejeri 1985- , viceordf. i Finska Hushållningssällskapet 1981- . Styr.medl. i Kirnito Sparbank 1977- .

Barn:

VII Tor Ulf Göransson, f. 10.07.1957, tab. 35.

Johan-Mikael Ingiald Göransson, f. 13.09.1959, tab. 36.

Leif Anders Göransson, f. 12.10.1965, tab. 37.

Bo-Håkan Göransson, f. 12.10.1965, tab. 38.

Tab. 35.

VII Tor Ulf Göransson Heinström (son till Maj-Britt Valborg Ingialdsdotter Heinström, f. Lassenius, tab. 34), f. 10.07.1957 i Jomala. Jordbrukstekniker Ingå

Genomgått Brusaby J ordbrukstekniska skola i Kim i to och avlagt jordbrukstekniker- examen, 1977.

Arrenderat fådernegården Västergård i Vesterkulla by i Ingå 1978-84, då han köpte den av sin farfar och fader. Varit anställd som kontorsföreståndare i Tuko Oy i Virkby 1979-85.

Sjöscout.

Gift 4.06.1983 med tandskötaren Viviann Christina Strömberg, f. 15.02.1956 i Esbo, dotter till pensionerade gårdskarlen Nils Börje Edvard Ström berg f. 29.04.1919 och Ebba Marita Barman, f. 6.03.1923.

Sludent från Brobergska samskolan 1975 som den sista srudenten, som fick sin mössa i den sista studentkullen .• som dirnitteTades från Brobergska Samskolan, där Ulfs morfar blivit dirninerad 56 år tidigare. Tandskötare 1976.

Barn:

vm

Sandra Ann-Sofie Ulfsdotter, f. 4.07.1986.

Tab. 36.

VII Johan-Mikael Ingiald Göransson Heinström (son till Maj-Britt Valborg logiaidsdotter Heinström, f. Lassenius. tab. 34), f. 13.09.1959 i Jomala. Ingenjör Kimito.

Avlagt ingenjörsexamen vid Tekniska Läroverket i Helsingfors. Genomgått RUK och befordrad till fånrik 1984. Sjöscout. Anställd vid Saabs bilfabrik i Nystad 1984.

Tab. 37.

VIT Leif Anders Göransson Heinström (son till Maj-Britt Valborg Ingialdsdotter Heinström, f. Lassenius, tab. 34) , f. 12.10.1965 i Kimito.

Genomgått Kuggom folkhögskola i Lovisa, båthyggarlinjen 1982-83, Sjömansskolan i Åbo 1983-84 samt Brusaby Jordbrukstekniska skola i Kimito. Sjöscout.

Tab. 38.

VU Bo-Håkan Göransson Heinström (son till Maj~Britt Valborg logiaidsdotter Heinström, f. Lassenius, tab. 34) , f. 12.10. 1965 i Kimito. Studerande Kimito.

Student 1985. Sjöscom och Skärg:irdsskeppare. Avtjänat värnplikten i Dragsvik.

Tab. 39.

VI Bengt Gunnar logiaidsson Lassenios (son till August lngiald Lassenius. tab. 30), f.

20.09.1944 i Ekenäs. Ingenjör Stoclcholm.

Gått i Karis-B iii näs svenska sam skola. A v lagt ingenjörsexamen vid Tekniska

Läroverket

i

Helsingfors

1968. Anställd hos RE-konsult i Uppsala 1968-75 och

hos

Hallberg & Löfgren Konsulterande Ingenjörer, Twnba. som VVS-konstruktör från 1975.

Gift 3.01.1970 med merkonomen Marianne Regina Nyström, f. 4.09.1945, dotter

till köpman Sten Knut Alvar Nyström. f. 2.05.1924 och Lisen Regina Himberg. f.

28.04.1926.

Gått i Karis-Billnäs Svenska Samskola. merkonom från Handelsläroverket i Ekenäs 1968. Genomgått Västankvarns Husmorsskola 1969.

Byråbiträde vid Karis Skattebyrå 1969. Efter familjens överflyttning till Stockholm anställd såsom bokförare vid Förvaltnings AB Storstaden i Stockholm från 1970. Familjen bosatt i Stockholm. Ivrig långfårdsseglare.

Barn:

VII Fredrik Alvar. f. 7.10.1974 Ann-Cecilia. f. 1.06.1980.

Tab. 40.

V Lars Ragnar Lassenios (son till Alexander Mauritz Lassenius. tab. 24) • f.

12.07.1901 i Helsinge. Kallvik Jur.kand. Borgå.

Student från Läroverket för gossar och flickor i Helsingfors (Brobergska samskolan) 1919. Avlagt högre rättsexamen vid Helsingfors Universitet 1929. Erhållit jur.kand. titel 1949.

T.f. magistratssekreterare och första notarius publicus i Helsingfors 5 mån. 1929 o.

1930. Biträde vid Advokatbyrå von Wendt & Koiranen i Hfors 1929-30. Tjänsteman vid Ab Unionbanken i Borgå och Helsingfors 1930-31. Förest. för Svenska Finl. Lantmannabanks filialkontor i Vasa 1931-33. Extra revisor vid statens revisionsverk för granskning av kronofogdarnas och länsmännens räkenskaper 1934 (9 mån.). T.f. och sedermera ordinarie stadssekreterare i Vasa 1934-37. Verkst. direktör o. ombudsman vid Vasa Sparbank 1937-49.

Stadsdirektör i Borgå 1949-66. då avgick med pension.

Tjänstgjort såsom disponent och bokförare vid ett fastighetsbolag i Helsingfors 1930-31 och såsom timlärare vid Svenska Folkakademin i Borgå i kommunallära och sociallära 1950-63.

Medlem i byggnadskommissionen för Helsingfors Universitets Centralsjukhus 1962-69 bl.a. för uppförande av Mejlanskliniken, ekonomibyggnader m.m. Medlem i Nylands Länsidrottsnämnd 1956- 67, medlem av Krigsmånadslönenämnden i Vasa 1943-48 och av Åbonämnden för kolonisationsverksamheten enligt jordanskaffningslagen 1946-49.

Ordförande får barnskyddsnämnden i Vasa 1938-44. Viceordf. för österbattens Svenska Sparbanksförening 1938-46. ordf. 1947-49. Revisor i Sparb. Central-Aktie-Bank 1946-47.

för byggnadskommitten för uppför. av det nya kretssjukhuset i Borgå 1963-70. Medlem av förbundsstyrelser och fullm. i ett flertal kommunalförbund.

Viceordf. i föreningen Brage i Vasa 1946-49, ordf. i Borgånejdens Sång-och Musikförbund 1949-55, hedersmedlem 1955. Viceordf. i Stiftelsen Krigarbyn i Borgå

1949-71 och i Nylands Turistförening 1953-74, i gårdsäg.fören. i Vasa 1946-49.

Avtjänat värnplikten i FVG/Vasa bataljon 1920-21 och genomgått RUK. 2 1921.

Befordrad till reservfänrik 1921, res.löjtn. 1930 och kapten 1942. Tillhört Helsingfors Jägarbrigad strax efter stadens befrielse i april 1918 till slutet av juli 1918. Tillhört Helsingfors Skyddskår 1918-20 såsom underofficer och 1921-28 såsom plutonchef och kompanichef. Tjänstgjort under vinterkriget vid distriktsstaben i Vasa samt under forts.kriget som ekonomiofficer vid reg.stabens underhållsavdelning vid I.R. 61. Deltog i fram- ryckningen från Uusi Värtsilä till Svir och där förlagd i Podporosche. Hemförlovad i juni

1942.

scoutledare vid scoutkårernaRiddargossarna och Spanarna 1917-20 och 1922-25.

Erh. Frih.Kors 4 m eklöv, Frih.k. 4 m sv, minnesmed. 1918 m ros o sp, mmed 1939-40. mmed 1941-44, Olymp förtj.K 2, Finl. folkhögsk. förtj .t. i guld, Turistför. förtj .t. i guld, Borgå stads 600-årsmed. N:o 39 (1966) , Kungl. Västerbottens Regem. förtj.t. i silver (1935) , ekdivisionens kors (17. Div. ) .

Avporträtterats 1971 för Kretssjukhuset i Borgå av konstnären Åke Hellman.

Vunnit akadem. mästerskap i 5 x 2000 m stafettlöpning med Nylands nations lag · (nästbäst i laget) 1923, Helsingfors Skyddskårsdistr. mästare i orienter.löpn. (1925).

Gift : l) 26.09.1929 i Helsingfors med kontoristen Greta Elisabet Lindqvist, f.

3.07.1901 i Helsingfors. d. 17.12.1970 i Borgå, dotter till maskinmästaren Karl Fridolf Lindqvist, f. 10.11.1864 d. 7.08.1912 i Helsingfors och Elvina Matbilda Salenius, f.

16.11.1868, d. 9.07.1912 i Helsingfors.

Genomgått mellanskola i Svenska Flicklyceet i Helsingfors. Anställd vid Försäk- ringsaktieb. Pennias huvudkontor i Helsingfors såsom kontorist 1918-31.

Tillhört styrelsen för Svenska Kvinnaklubben i Vasa och spelat amatörteater vid klubbens julfester. Tillhört styrelsen för Fruntimmersvälgörenhetsföreningen i Vasa.

Varit styrelsemedlem i föreningarna Pauvres Honteux och Fruntimmersföreningen i Borgå, ett flertal år såsom ordförande. Tillhört föreningen Brages danslag 1920-26 och uppträtt bl.a. i Stockholm och Göteborg.

Gift: 2) 28.10.1972 i Borgå med kanslisten Heidi Ingegerd Stenström, f.

23.01.1910 i Borgå, dotter till gårdsägaren Karl Wilhelm Stenström, f. 25.02.1868 i Borgå, d. 19.09.1946 i Borgå och Alina Sofia Blomqvist, f. 15.12.1872 i Borgå d.

21.01.1951 i Borgå.

Anställd såsom kontorist vid Gamla Apoteket i Borgä 1928- 48 och som kanslist vid

Kretssjukhuset i Borgå 1948-73, då hon avgick med pension. Genomgått kurser löneuträkning och -bokföring vid Kommunalinstitutet i Tusby.

Tillhört Lotta Svärd såsom sanitetslotta. Sjungit i ett flertal allm. och kyrkokörer.

Erhållit Centralhandelskammarens förtj.t. för 20-årig tjänst vid Gamla Apoteket i Borgå. Erh. mmed. 1939-40 o. mmed 1941-44.

Barn:

VI Lars Torbjörn, f. 4.08.1931, tab. 41.

Holger Carl Mauritz, f. 3.04.1933, tab. 44.

Lars Rolf, f. 6.05.1934, tab. 47.

Tab. 41.

VI Lars Torbjörn Lassenius (son till Lars Ragnar Lassenius, tab. 40), f. 4.08.1931 i Helsingfors. Med.lic. Borgå.

Gått t.o.m. nästhögsta klassen i Vasa lyceum och klass VIII i Borgå lyceum, sedan familjen 1949 flyttat från Vasa till Borgå. Student från Borgå lyceum 1950. Med.lic. vid Helsingfors Universitet 1961. Specialist i allmän medicin 1977 och i företagshälsovård 1982.

T.f. avdeln.läk. vid Ekåsens sjukhus i Ekenäs. Kommunalläkare i Sibbo med placering i södra Sibbo i Kallbäck. 1962-71. Ledande företagsläkare vid Oy Wilh. Schauman Ab i Jakobstad 1971-78, företagsläkare vid Volvo Komponenter Ab i Köping, Sverige 1978- 82, företagsläkare vid statshälsan i Västerås, Sverige 1982-83. Från december 1983 anställd som rehabiliteringsläkare på Korpilampi Badhotell i Esbo.

Legitimerad läkare i Sverige 1978.

Medlem av kommunalfullmäktige i Sibbo 1964-71. Jakobstadsnejdens hälsovårds- nämnd 1973-77, styrelsen för Finl. Röda Kors Jakobstads lokalavdelning. Medlem i styrelsen för Urheilulääkärien Yhd. Ordf. för förbundet Konditionsfrämjandet 1986-.

Avtjänade värnplikten vid Nylands Brigad i Ekenäs och genomgick RUK 71 1951, res.fånrik 1951, san. premiärlöjtn. 1977.

Medlem av Sv. Finlands Folkting 1968-80. Riksdagskandidat för Sv. Folkpart. 1970.

Erövrade silvermedalj i lO-kamp vid Europamästersk. 1954 i Bern i Schweiz, slagen av ryssen Vasiii Kusnetzov, Nord. mäst. i lO-kamp 1955 o. 1957. 7:de vid Olymp. spelen i Melbourne i Australien 1956. 3 finl. mästerskap i lO-kamp, 3 ggr silver flere gånger SPI-mästare i lO-kamp, dessutom mästerskap i ensk. grenar. Vid landskamp mot Västtyskland i Hamburg satte Torbjörn nytt finländskt rekord i lO-kamp med 6.991 p (enligt senare tabell 7.199 p). Bästa ensk. grenar häck llO m. 14,8, längdhopp 693, stavhopp (styv stav) 390, spjutkastning 66,25. Deltagit i tävl. i Sverige, Danmark, Västtyskland,

Östtyskland, Spanien, Schweiz, Sovjetunionen, Ungern, Australien. Akademiska mästerskap såväl i lO·kamp som ensk. grenar. Deltagit i kamp mellan universiteten i Dorpat och Helsingfors.

Deltagit i veterantävlingar och bl.a. blivit svensk mästare i diskuskastn. för över SO·åringar.

Erhöll sportpressens guldmedalj år 1957.

Gift: l) 1958 med konL Ilmi Maria Uitto, frånskilda 1971.

2) 1972 med sjuksköterskan Erna Ingrid Lattunen, frånskilda 1981.

3) 2.01.1988 med farmaceuten MKT, produktchefen Ritva Marjana

Leioo~Lassenius, f. 29.08.1946, dotter till ingenjören Niilo Leino, f. 2.02.1923 i Helsingfors, och Vieno Väätäinen, d..l958.

Student 1965. Avlagt farmaceutexamen 1968, studentmerkonomexamen 1969, marknadsf"Oringsexamen MKT 1987.

Anställd vid Orion. produktchef.

Barn:

VII Nina Maria, f. 28.02.1959, tab. 42.

Anette Elisabet, f. 8.05.1964. tab. 43.

Oona Bettina, f. 29.06.1973. Skolelev i Västerås, Sverige.

Tab. 42.

Vll Nina Maria Lassenlus (dotter till Lars Torbjörn Lassenius, tab. 41) , f. 28.02.1959 i Borgå, medJcand. Göteborg, Sverige.

Gätt i svensk folkskola och finska sa.msk. i Sibbo. Student 1979 från Karjaan Lukio i Karls.

Arbetat såsom t.f. och sedermera ordin. hemsamarit i Västerås. Expedit vid Stockmanns varuhus i Helsingfors 1982·83.

Blev antagen till medicinska fakulteten vid Göteborgs Universitet från vårtenninens början år 1983. Vårtenninen 1985 avlagt tentamina och prov motsv. med.kand. examen i Finland.

Vistats såsom Rotarystipend.iat ett år i U.s.A. och gått i skola där.

Tab. 43.

VIT Anette Elisabet Lassenios (dotter till Lars Torbjörn Lassenius, tab. 41), f.

8.05.1964 i Sibbo. Sjukvårdsbitrade i Ekenå.';.

Gått i skola i Jakobstad och sedan familjen flyttat till Västerås 1978. fortsatt

skolgången vid Rudbeckianska Läroverket i Västerås. Avlagt gyronasieexamen och fått studentmössa 1984.

Arbetat efter slutexamen såsom sjukvårdsbiträde vid Lasarettet Västerås på psykiatriska kUniken.

Tab. 44~

\l Holger Carl Mauritz Lassenius (son till Lars Ragnar Lassenius. tab. 40). f.

3.04.1933 i Vasa. Diplomingenjör, Kuusankoski.

G1\.tt i Vasa Lyceum samt sedan familjen 1949 flyttat till Borgå, i Borgå lyceum, därifrån han blivit student 1951. Avlagt diplomingenjörsexamen vid Tekniska Högskoian i Helsingfors 1963.

Anställd såsom driftsingenjör vid Kymmene Ab:s pappersbruk i Kuusankoski l963, från 1972 driftschef vid pappersbrukets bestrykningsavdelning, 1974-80 driftschef för Kymmene pappersbruk och frän 1980 chef för Kymmene bruks tekniska kundtjänst.

Företagit studie- och afflJrsresor till Fr'.mkrike, Holland, Tyskland. Schweiz, U.S.A. , Brasilien. Australien. Nya Zeeland, Singapore, Malesien och USSR.

Avtjänat värnplikten i Dragsvik och genomgått RUK. 73 1951-5 2. Reserv fänrik.

Spelat fotboll i Vasa IFK:s fotbolls- och bandylag i juniorserierna och fortsatt i Borgå Akilles juniorlag och senare i seniorlagen, bl.a. i mästerskapsserien. Spelat i teknologfören.

fotbollslag och vunnit ak.ad. mästerskap, samt bandy i Akilles lag i Moskva o. U1janovsk.

Spelat fnmafotboll och volleyboll i Kuusankoski.

Deltagit i styrelsearb. i Tjänstemannaklubben i Kuusankoski (klubbmästare). Medl. i Pappersingenjörsföreningen och Kuusankoski Tekn. Förening.

Gift 16.02.1963 i Drumsö kyrka med sjuksköterskan Maj-Britt Christina Nieminen, f. 15.03.1941 i Ekenäs, dotter till kaptenen La. Arne Hennan Johannes Nieminen, f.

2.04.1911, d. 18.09.1978 i Ekenäs och Margit Emilia Holmberg, f. 22.05.1911.

Efter skolgång i Ekenäs och Helsingfors genomgått Helsingfors Svenska sjuksköterskeskola 1962 och specialiseringskurs för hälsovårdsutbildning 1981-82 samt företagshälsovårdarkurs 1983.

Anställd vid Maria Sjukhus i Helsingfors på ortopedisk avdeln. 1962-63, Knusan- kosken Alues.airaala 1963-64, första hjälpstation. Anslälld som sköterska vid kommunal- hemmet i Kuusankoski 1976-81 och som hälsovårdare vid Kuusankosk.i stads hälsocentral 1976-81 och från 1982 inom företagshälsovården.

Vikarierat vid Finl. Röda Kors blodtjänst och som godk. utbildare hållit kurser i I-hjälp 1973-76.

Erhållit Finlands Röda Kors förtjänsttecken.

Barn:

VII Robert Carl Ragnar, f. 28.12.1964, tab. 45.

Rikard Arne, f. 26.11.1966, tab. 46.

Tab. 45.

VII Robert Carl Ragnar Lassenius (son till Holger Carl Mauritz Lassenius, tab. 44), f.

28.12.1964 i Kuusankoski, teknolog, Esbo.

Genomgått svensk grundskola i Kuusankoski, fortsatt skolgången i Kotka Svenska Samskola och blivit student från denna skola 1983. Studerar sedan hösten 1984 vid arkitekt- avdelningen vid Tekniska Högskolan i Otnäs i Esbo.

Under värnpliktstiden genomgått RUK 174 1984. Reservfänrik. Tjänstgjort vid Nylands Brigad som sergeant sommaren 1984.

Som Rotarystipendiat vistats en månad i U.S.A. och mottagit en jämnårig stipendiat från Amerika.

Tab. 46.

VTI Rikard Arne Lassenius (son till Holger Carl Mauritz Lassenius tab. 44), f.

VI

26.11.1966 i Kuusankoski. Studerande, Kuusankoski.

Genomgått svensk grundskola i Kuusankoski och fortsatt skolgången i Kotka Svenska Samskola och blivit student från denna skola 1985.

Avtjänat värnplikten vid Nylands Brigad 1985-86.

Vistats som Rotarystipendiat en månad i U.S.A. och haft en jämnårig stipendiat i familjen motsvarande tid.

Sommaren 1986 rest omkring i U.S.A. och Mexico med buss i 8 veckor.

Tab. 47.

Lars Rolf Lassenios (son till Lars Ragnar Lassenius, tab. 40), f. 6.05.1934 i Ensa i Jääskis - inom det till Sovjetunionen efter krigen avträdda området. Med.lic., klinikchef i Västerås i Sverige.