Regional utveckling 2020-04-09 RUN/174/2020 Maria Berglund
Tfn: 063-14 65 82 (ank 20582) E-post: maria.berglund@regionjh.se
Bilaga Vägar till hållbar utveckling
Bakgrund till projektutlysning och projektansökan
Det finns tydliga ambitioner från regeringens sida att stärka hållbarhetsarbetet inom den regionala tillväxtpolitiken. Riksdagen antog i december 2019 ett nytt mål för politikområdet:
Utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet. Hållbar utveckling definieras som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. De tre dimensionerna ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk
hållbarhet inkluderas i begreppet. De tre hållbarhetsdimensionerna är avhängiga av
varandra och det är först när alla tre dimensioner möts i ett gemensamt gränssnitt som man kan tala om en hållbar utveckling. Detta perspektiv är centralt i det här uppdraget.
Regeringsuppdragets genomförande ska även ske utifrån ett intersektionellt perspektiv, dvs.
ett analytiskt normkritiskt perspektiv som belyser hur olika maktordningar och
diskrimineringsgrunder påverkar och förstärker varandra. Detta perspektiv är viktigt för att nå kvalitet i arbetet med hållbar utveckling och företagande på lika villkor för alla oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund eller plats.
I juni år 2019 fick Tillväxtverket i uppdrag att utveckla och stärka arbetet med hållbar utveckling inom det regionala tillväxtarbetet inklusive sammanhållningspolitiken.
Tillväxtverket beslutade då att utforma två utlysningar riktade till regionalt utvecklingsansvariga.
Behovsinventering
Den första utlysningen innebar att regionerna fick startkapital för att ta fram en
behovsinventering och Region Jämtland Härjedalens skickades till Tillväxtverket den 20 januari 2020. Behovsinventeringen skulle formas utifrån instruktioner från Tillväxtverket och utgå från en förändringslogik med bakgrund, insatser och börläge. Behovsinventeringen skulle innehålla fyra insatsområden varav två var förutbestämda av Tillväxtverket:
Hållbarhetssäkring av företagsstöd, projektmedel och kommersiell service inkl.
sammanhållningspolitiken och Övergripande omställningsarbete med stöd bland annat av Reglab och Tillväxtverket.
I behovsinventeringen identifierades behov av att bygga strukturer och systematisera hållbarhetsarbetet utifrån den roll och det mandat vi har som regionalt utvecklingsansvarig aktör. Vi såg ett behov av att hitta nya arbetssätt och strukturer som lever kvar efter
projektets slut och att fokus behöver vara på strukturella och långsiktiga effekter. Våra två egenidentifierade insatsområden är därför: Kunskapsbaserad politikutveckling och
resultatinriktat genomförande och Systematiskt arbete med målkonflikter. Vi förväntar oss att resultatet är ett systematiskt arbete med hållbarhet som helhet i det regionala
tillväxtarbetet efter projektperiodens slut.
Utifrån regionernas inlämnade behovsinventeringar placerade Tillväxtverket regionerna i två grupper för att ansöka om 3,4 eller 4,7 miljoner i utlysningen Vägar till hållbar utveckling. Tillväxtverket fattade 2020-02-28 beslut gällande nivåindelning och det beslutades att Region Jämtland Härjedalen skulle få ansöka om 4,7 miljoner för projektet som sträcker sig 2020-2022.
Utlysningen Vägar till hållbar utveckling 2020-2022
Syftet med Tillväxtverkets utlysning är dels att integrera hållbarhet i regionens styr- och ledningsdokument och strukturer samt åstadkomma en långsiktig förflyttning till hållbar utveckling som helhet inom det regionala tillväxtarbetet.
Region Jämtland Härjedalen får ansöka om 666 tkr år 2020, 1 327 tkr år 2021 och 2 700 tkr år 2022. Projektstart kan vara från det datum som ansökan skickas in till Tillväxtverket.
Lägesrapporter ska lämnas in senast 2020-10-15, 2021-05-15, 2021-10-15, 2022-05-15 och slutredovisning 2022-09-20. I samband med den första delrapporteringen av projektet till Tillväxtverket i oktober 2020 ska alla regioner lämna in en fullständig projektplan för hela uppdraget och dess fyra insatsområden. Projektplanen ska innehålla mål, syfte, budget, plan för genomförande, utvärdering och tidsplan. Instruktion för detta kommer innan sommaren 2020.
I behovsinventeringarna finns fyra olika insatsområden varav två är obligatoriska. Det obligatoriska insatsområde som i behovsinventeringen hette Hållbarhetssäkring av företagsstöd, projektmedel och kommersiell service inkl. sammanhållningspolitiken har i utlysningen bytt namn till Finansiering och den som i behovsinventeringen hette
Övergripande omställningsarbete med stöd bland annat av Reglab och Tillväxtverket heter nu Övergripande omställning. Tillväxtverket har gett instruktioner för vad dessa insatsområden ska innehålla och vilka indikatorerna ska vara. Vi ska beskriva vilka aktiviteter vi planerar att genomföra inom ramen för detta. Projektet med dess
insatsområden och aktiviteter ska leda till ökade förmågor att arbeta med hållbarhet som helhet, ha ett intersektionellt perspektiv och göra avtryck i samhället utanför den egna organisationen. Enligt instruktioner från Tillväxtverket ska en bilaga som beskriver insatsområdena bifogas den elektroniska ansökan vilket är detta dokument.
Projektet Vägar till hållbar utveckling i Jämtland Härjedalen
Region Jämtland Härjedalen är regionalt utvecklingsansvarig aktör i Jämtlands län sedan år 2015 och regionfullmäktige har det regionala utvecklingsansvaret. Genom dokumentet Reglemente för regional utvecklingsnämnd i Region Jämtland Härjedalen 2019-2022 uppdrar regionfullmäktige den regionala utvecklingsnämnden (RUN) att ansvara för de regionala utveklingsfrågorna och tillväxtarbetet. Förvaltningsområde Regional utveckling verkställer RUN:s ansvarsområden. Ansvarsområdena är Regionalt tillväxtarbete,
Kollektivtrafik, Kultur och bildning samt Överenskommelse mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner om regional samverkan. Förvaltningsområdet är idag indelat i följande verksamhetsområden: Näringsliv, Infrastruktur och kommunikationer,
Kultur samt Välfärd, klimat och kompetens. Den regionala utvecklingsdirektören har ett Närstöd till sin hjälp för de övergripande strategiska frågorna.
Ansökan om projektmedel görs digitalt via “Min ansökan”. Enligt instruktioner ska en bilaga bifogas som ska beskriva de fyra insatsområdenas syfte, mål och aktiviteter, vilket är detta dokument. Region Jämtland Härjedalens insatsområden i projektet Vägar till hållbar utveckling i Jämtland Härjedalen är:
• Kunskapsbaserad politikutveckling och resultatinriktat genomförande
• Systematiskt arbete med målkonflikter
• Finansiering
• Övergripande omställning
Syftet med projektet är att integrera hållbarhet i strukturer samt att genom förändrade arbetssätt åstadkomma en långsiktig förflyttning till hållbar utveckling som helhet inom det regionala tillväxtarbetet. Fokus är att bygga strukturer och att systematisera
hållbarhetsarbetet utifrån Region Jämtland Härjedalens roll och det mandat vi har som regionalt utvecklingsansvarig aktör. Länets regionala utvecklingsstrategi är under revidering och ska enligt plan beslutas i februari 2021. Det som får effekter på en långsiktig förflyttning till hållbar utveckling i det regionala tillväxtarbetet är framför allt arbetssätt och struktur för att genomföra RUS och mobilisera länets aktörer. Det övergripande målet med projektet är att bygga strukturer för att öka vår förmåga att samordna insatser för genomförandet, följa upp och utvärdera det regionala tillväxtarbetet. I behovsinventeringen som föregick denna ansökan identifierades och prioriterades två egna insatsområden för att uppfylla det målet:
Kunskapsbaserad politikutveckling och resultatinriktat genomförande samt Systematiskt arbete med målkonflikter.
När vi skriver den här ansökan är vi mitt inne i en pandemi och vi vet inte hur länet,
samhällsutmaningarna och utvecklingsbehoven ser ut när pandemin har passerat. Vi ser att de insatsområden och aktiviteter som planeras i det här projektet är avgörande för att bygga kapacitet och utifrån aktuellt läge identifiera och fokusera på prioriterade
samhällsutmaningar oavsett vilka de är och om de snabbt förändras. Vi förväntar oss att resultatet av projektet är ett systematiskt arbete med hållbarhet som helhet i det regionala tillväxtarbetet
Vi utgår ifrån följande tankegång (som finns i bilden nedan). Steg 1 är att identifiera vart vi vill. Den visionen är den regionala utvecklingsstrategin (RUS) som är under revidering och som involverar ett stort antal av länets aktörer i processen. RUS beslutas i februari 2021 och vi kan därför i nuläget inte identifiera något eller några prioriterade utmaningar som projektet ska fokusera på och vi vet inte heller vilka utmaningarna är efter Corona. Steg 2 är att ta fram det nuläge som ska beskriva länet utifrån samhällsutmaningar och inomregionala skillnader, vilket i vårt län inkluderar den samiska geografin och befolkningen. En rutin upprättas för att uppdatera nuläget så att beskrivningen kan hållas aktuell. Detta nuläge kommer att tas fram tillsammans med relevanta aktörer i länet inom insatsområde
Kunskapsbaserad politikutveckling och resultatinriktat genomförande. Steg 3 innebär att genomföra insatser inom ramen för det regionala tillväxtarbetet (egna projekt, fördelning av 1:1-medel, medfinansiering av ERUF, samverkansarenor, etc) för att nå visionen. Inom insatsområde 3 Finansiering genomförs aktiviteter för att Regionala tillväxtmedel och ERUF ska vara verktyg i arbetet mot vision. Inom ramen för insatsområde Systematiskt arbete
med målkonflikter i detta projekt genomförs aktiviteter för att synliggöra och hantera målkonflikter som uppkommer vid olika insatser. Region Kronoberg har tagit fram en modell för hållbarhetssäkring som vi kommer att titta på och använda som utgångspunkt i projektet. Den modellen kan vi sedan utveckla så att den passar oss och våra berörda samverkansaktörer.
Det är ett problem att största delen av projektets budget ligger på år 3 då aktiviteter endast kan pågå till den sista juni samma år för att allt ska hinna bokföras innan slutrapporteringen av projektet. De innebär att projektet kommer att bygga mycket på personella resurser år 1 och 2 och att projektet får en långsam start. Till exempel kommer kartläggningar och kunskapshöjande insatser att genomföras år tre och alla resultat kommer inte kan tas om hand inom ramen för projektet. Det är därför särskilt viktigt att de strukturer och arbetssätt vi ska börjar bygga år 1 och som utvecklas i projekt kommer på plats så att det som görs år 3 kan tas om hand efter projekttiden. Detta är också viktigt utifrån projektets syfte att
integrera hållbarhet i regionens strukturer. Vi ser därför positivt på att Tillväxtverket enligt mejl 2020-04-03 undersöker möjligheten att projektet förlängs. En förlängning skulle vara väldigt värdefullt för oss och om det blir möjligt så vill vi göra förändringar i projektets budget för år 2022.
Vi kommer att ha en projektledare med fokus på förändringsledning på 100% och en projektekonom på 10% under hela projekttiden.
2020 2021 2022 Totalt
Projektledare 524 000 791 500 694 875 2 010 375
Projektekonom 41 000 61 500 46 125 148 625
Schablonkostnader 18 104 37 583 44 313 100 000
Investeringar 20 000 20 000
Totalt 603 104 890 583 785 313 2 279 000
Insatsområde 1: Kunskapsbaserad politikutveckling och resultatinriktat genomförande
Mål
Att systematisera det resultatinriktade genomförandet, uppföljningen och lärandet av våra insatser för att skapa hållbar regional utveckling.
Syfte
Syftet är att skapa förutsättningar för att kunna anpassa insatser för hållbar utveckling i alla delar av länet. Att med kunskap kunna bemöta inomregionala skillnader inklusive det samiska och tackla samhällsförändringar. Vår ambition är ett bättre resultatinriktat genomförande av utvecklingsuppdraget och ett ökat fokus på kunskapsbaserad politikutveckling utifrån samtliga strategiska prioriteringar.
Hållbarhet är avgörande i det regionala tillväxtarbetet och vi behöver veta vilka förändringar som följer av megatrenderna i vårt län för att skapa en hållbar grund att stå på och kunna adressera dessa förändringar med hållbara insatser. Olika delar av länet påverkas på olika sätt av pågående samhällsförändringar och en ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling kommer därför att kräva olika insatser på olika platser. I takt med ökad kunskap om ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet, intersektionella perspektiv och
målkonflikter har det blivit tydligt att de samiska perspektiven, behoven och värderingarna har förbisetts och idag i princip är osynliga i nuvarande RUS och i det regionala
tillväxtarbetet. För att få till förändring och omställning är det viktigt att vi skapar ett strukturerat arbetssätt som gör att vi håller kunskapen om länet levande och att den ständigt utvecklas och uppdateras. Vi behöver veta vilka resultat olika insatser inom ramen för tillväxtarbetet leder till i olika delar av länet och utvärdera dessa för att veta vilka som är nästa steg.
Med detta insatsområde vill vi bryta ned alla megatrender och utmaningar till regional nivå och Jämtlands län för att sedan kunna bemöta dessa på ett ekonomiskt, socialt och
miljömässigt hållbart sätt i RUS. Insatsområdet bygger på samtliga hållbarhetsdimensioner och vi inkluderar intersektionella perspektiv. De utmaningar vi står inför efter Corona kan vara helt andra än vi trott för ett halvår sedan och vi behöver bygga strukturer och arbetssätt som inkluderar snabba förändringar i samhällsutmaningar.
Eftersom RUS är under revidering kommer fokus vara på att ta fram utgångsläge samt rutiner och struktur där vi följer hur vi tacklar megatrender och utmaningar löpande – även efter projektets slut. Vi förväntar oss att vi tillsammans med länets aktörer kan följa upp RUS på ett annat sätt än vi gör idag, att länet kan dra nytta av lärandet som skapas i samverkan och att politik, prioriteringar och insatser kan justeras utifrån detta, att det förutsättningsskapande arbetet leder till omställning.
För att uppnå målet att systematisera det resultatinriktade genomförandet, uppföljningen och lärandet av våra insatser för att skapa hållbar regional utveckling ser vi att vi behöver genomföra följande aktiviteter:
• Kartlägga och beskriva nuläge
• Tydliggöra samiska förutsättningar och roll i det regionala tillväxtarbetet
• Utveckla effektkedja och modell för lärande
Vi har två indikatorer för att följa upp insatsområdet:
• En beskrivning av länet som inkluderar samiska perspektiv har tagits fram och utgör nuläge för det fortsatta arbetet med hållbar utveckling
• Modell för lärande gällande hållbart regionalt utvecklingsarbete har tagits fram och testats tillsammans med externa aktörer
Insatsområdet kommer att drivas av projektledaren som sätter ihop ett team av
medarbetare vilka tillsammans upprättar en genomförandeplan för insatsområdet och dess aktiviteter. Relevanta externa aktörer involveras i de planerade aktiviteterna och aktiviteten som handlar om samiska förutsättningar och roll genomförs i samverkan med Stiftelsen Gaaltije 2021 och 2022.
Externa tjänster utgörs av att resultatet av insatsområdet ska vara rutiner för systematiskt arbete. Det vi tar fram i insatsområdet behöver vara tydligt och visuellt och kan bestå av till exempel ett digitalt presentationsmaterial eller ett digitalt arbetsverktyg beroende på vad vi i projekttiden kommer fram till. Detta består i budget av extern tjänst.
2020 2021 2022 Totalt
Personal (Gaaltije) 350 000 500 000 850 000
Resor och logi (Gaaltije) 10 000 10 000 20 000
Resor och logi 5 000 5 000 10 000 20 000
Externa tjänster (Gaaltije) 50 000 50 000
Externa tjänster:
presentations- och kommunikationsmaterial
140 000 140 000
Totalt 5 000 365 000 710 000 1 080 000
Aktivitet: Kartlägga och beskriva nuläge
Jämtlands län har särskilda förutsättningar med en stor geografi, glesa strukturer och små företag. Vi har en stad, starka turistorter, landsbygd och en inomregional urbanisering. Som regionalt utvecklingsansvarig aktör behöver vi anpassa insatser för hållbar utveckling i alla delar av länet. Att kunna bemöta inomregionala skillnader kräver ökad kunskap om hur de olika delarna av länet påverkas utifrån pågående samhällsförändringar. Vår ambition är ett bättre resultatinriktat genomförande av utvecklingsuppdraget och ett ökat fokus på
kunskapsbaserad politikutveckling utifrån samtliga strategiska prioriteringar och aktuella samhällsutmaningar.
Målet för den regionala tillväxtpolitiken är sedan 2020 ”Utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet” vilket innebär att fokus på hållbar utveckling förstärkts. Tillväxtverkets rapport Utvecklingskraft i hela
Sverige 20301 lyfter de megatrender som bedöms ha stor betydelse för att nå
utvecklingskraft i alla delar av landet och vilka förändringar de kan medföra. De utgår ifrån demografi, teknologi, globalisering, miljö och värderingar och menar att dessa trender leder till förändringar som skapar olika möjligheter och utmaningar för olika regioner.
Vi kommer att ta fram ett utgångsläge och utgå ifrån de trender som Tillväxtverket tar upp i rapporten Utvecklingskraft i hela Sverige 2030 som togs fram som ett underlag inför kommande nationella strategi:
▪ demografi - åldrande befolkning och urbanisering
▪ teknologi – digitalisering, automatisering, sammanflätade system
▪ ekonomi – globalisering och ett ökande ömsesidigt beroende mellan platser
▪ miljö – tilltagande resursbrist och klimatförändringar
▪ värderingsförskjutningar– ett ökat missnöje hos delar av befolkningen
Den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020 beskriver utmaningar som påverkar Sverige och Sveriges regioner och bryter ned
utmaningarna i en beskrivande text. Exempelvis följande gällande demografisk utveckling:
”Sverige genomgår en snabb demografisk utveckling som drivs av flera faktorer och som påverkar olika delar av landet på olika sätt. Under de kommande decennierna riskerar Sverige att i likhet med stora delar av Europa få problem med en åldrande befolkning, minskande arbetskraft och vikande skatteunderlag för att finanseria välfärden. Andelen äldre ökar i relation till andelen i arbetsförålder, dvs. varje person som arbetar måste försörja allt fler. Sverige har också en mycket stark urbanisering.”
Det är på detta sätt vi tillsammans med relevanta aktörer vill göra beskrivningar av länet.
Dessa beskrivningar tas fram av relevanta sakkunniga och förankras med länets kommuner, Länsstyrelsen och övriga berörda aktörer. Detta tas även fram som digitalt
presentationsmaterial.
Aktivitet: Tydliggöra samiska förutsättningar och roll i det regionala tillväxtarbetet
I takt med ökad kunskap om ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet, intersektionella perspektiv och målkonflikter har det blivit tydligt att de samiska perspektiven, behoven och värderingarna har förbisetts och idag i princip är osynliga i nuvarande RUS och i det regionala tillväxtarbetet. Frånvaron av samiska perspektiv kan ifrågasättas av rättighetsskäl och det samiska folkets behov av att påverka den samhälleliga utvecklingen men också då det inneburit att vi i vår strategiska utveckling helt bortsett från värdefull kunskap. Att uppfylla hållbarhetsaspekterna kräver dessutom att vi i större utsträckning tar det samiska folkets perspektiv i beaktning.
Stiftelsen Gaaltije har som ett inspel till revideringen av RUS tagit fram rapporten SamRus där de identifierat vilka behoven är för att de samiska perspektiven, värderingarna och behoven ska synliggöras och bidra i det regionala tillväxtarbetet. I rapporten betonas det samiska samhällets behov av att diskutera sina samhällsperspektiv och värderingar och hur man ska förhålla sig till övriga samhällets mål och prioriteringar. Ett viktigt arbete är att ta
1 Utvecklingskraft i hela Sverige 2030
https://tillvaxtverket.se/download/18.329faede16d1b2861c15ab9c/1568631909506/Utvecklingskraft%20i%20hela%20Sverige%202030%20r apport%200292.pdf
fram sin egen strategiska utvecklingsplan med visioner och strategier och som kan innehålla riktlinjer för framtida utveckling och strategiskt bidra i RUS:en. Region Jämtland
Härjedalens perspektiv är att ett sådant arbete är nödvändigt för att bidra till långsiktigt hållbara prioriteringar och insatser men också ur ett samiskt rättighetsperspektiv.
Målet med aktiviteten är att inkludera urfolket i det hållbara regionala utvecklingsarbetet.
Syftet med denna aktivitet är att säkerställa att de samiska perspektiven, värderingarna och behoven synliggörs och tas till vara i den regionala utvecklingen. För detta genomföra detta skriver vi ett samverkansavtal med Stiftelsen Gaaltije som kommer att involvera andra samiska organisationer och personer i arbetet.
Aktivitet: Utveckla effektkedja och modell för lärande
Den effektkedja som har tagits fram för att följa upp Regional utvecklingsstrategi behöver uppdateras utifrån det arbete som görs inom ramen för detta projekt då kunskapen om hållbarhet som helhet, intersektionella perspektiv och målkonflikter förväntas öka. Vi kommer också att ha ett utgångsläge att jämföra emot då vi genomfört aktiviteten Kartlägga och beskriva nuläge. När den reviderade RUS har beslutats och vi inom ramen för projektet utvecklar arbetet med hållbarhet som helhet behöver denna effektkedja ses över. Den behöver även kompletteras med utvärdering och lärande.
Som Regionalt utvecklingsansvarig genomför vi alla insatser tillsammans med andra aktörer och därför ska även lärande och resultatstyrning hanteras tillsammans med andra. Befintlig effektkedja och Entrepreneurial Discovery Process, EDP som används i Smart specialisering är processer som vi kommer att titta på för att utveckla en lärandemodell som inkluderar hållbarhet och intersektionella perspektiv. Vi kommer att ta fram en modell för lärande och ett resultatinriktat genomförande i samverkan med berörda aktörer i länet och testa
modellen på aktuella insatser som genomförs tillsammans med aktörer i länet. Modellen för lärande och resultatinriktat genomförande ska tydliggöras och utformas grafiskt så att den är kommunikativ.
Insatsområde 2: Systematiskt arbete med målkonflikter
Mål
Ökad kunskap om hållbarhet som helhet samt medvetenhet och diskussion om målkonflikter som uppstår i det regionala utvecklingsarbetet.
Syfte
Syftet är att höja medvetenheten och kunskapen om ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet som helhet i den egna organisationen inom ramen för det regionala
tillväxtuppdraget och tillsammans med de aktörer vi möter olika samverkansformer. När målkonflikter lyfts i de prioriteringar/insatser/ärenden som ska beslutas politiskt och i insatser som vi och aktörer i länet genomför ökar medvetenheten om vilka olika effekter insatserna ger och beslut kan fattas utifrån detta.
Vi är vana att arbeta med olika sakområden både internt och i samverkan med externa aktörer exempelvis kring näringslivsfrågor, miljöfrågor eller jämställdhetsfrågor. Vi vill i det
här projektet hitta nya arbetssätt där vi istället samlas kring utmaningar för att hitta insatser som tar oss från nuläge till önskat läge.
Region Kronoberg har tagit fram en modell för Hållbarhetssäkring som vi kommer att ha som utgångspunkt för att utveckla vårt arbete. Deras modell innehåller fyra delar där den första handlar om att säkerställa att insatser går i linje med RUS. I del två tittar de på om den planerade insatsen positivt eller negativt påverkar målen i Agenda 2030 och om det finns målkonflikter. För att genomföra del två i Region Kronobergs modell för
hållbarhetssäkring finns ett behov av att genomföra kunskapshöjande aktiviteter gällande hållbarhet som helhet och intersektionella perspektiv.
För att uppnå målet om ökad kunskap om hållbarhet som helhet samt medvetenhet och diskussion om de målkonflikter som uppstår i det regionala utvecklingsarbetet kommer vi att genomföra följande aktiviteter:
• Genomföra kunskapshöjande insatser
• Ta fram struktur för hållbar samverkan och hantering av målkonflikter
• Medverkan i FN-center i Trondheim
Vi har en indikator för att följa upp insatsområdet:
• Metod för arbete med målkonflikter har tagits fram tillsammans med berörda aktörer och testats i samverkansarenor
Insatsområdet kommer att drivas av projektledaren som sätter ihop ett team av
medarbetare vilka tillsammans upprättar en genomförandeplan för insatsområdet och dess aktiviteter. Den första aktiviteten Genomföra kunskapshöjande insatser, genomförs internt med medarbetare inom förvaltningsområde regional utveckling och övriga aktiviteter sker tillsammans med berörda aktörer i länet.
2020 2021 2022 Totalt
Resor och logi 5 000 5 000 50 000 60 000
Externa tjänster:
föreläsare
20 000 30 000 100 000 150 000
Externa tjänster:
Presentations- och kommunikationsmaterial
150 000 150 000
Externa tjänster: FN- center
100 000 100 000
Totalt 25 000 35 000 400 000 460 000
Aktivitet: Genomföra kunskapshöjande insatser
Vi kommer att använda aktuella samhällsutmaningar eller insatser i det regionala tillväxtarbetet som exempelvis projekt eller att ta fram en handlingsplan som underlag i workshops. I dessa workshops kommer vi bland annat att titta på insatsen utifrån del två i region Kronobergs hållbarhetssäkring och målen i Agenda 2030. Utöver att titta på positiva och negativa effekter och eventuella målkonflikter kommer grupperna att reflektera över hur
team och kompetenser kan sättas ihop utifrån ett normkritiskt och intersektionellt perspektiv.
Inom ramen för kunskapshöjande insatser vill vi även anlita föreläsare på temat hållbarhet och omställning för inspiration och som inledning till exempelvis dialoger i grupper. Då budgeten för projektet ser ut som den gör och en stor del av finansieringen ligger i slutet av projekttiden kommer denna insats att ligga sent i projektet.
I aktiviteten deltar medarbetare inom det regionala tillväxtarbetet. Förtroendevalda och medarbetare från övriga uppdrag inom förvaltningsområde regional utveckling erbjuds möjlighet att delta. Vi förväntar oss att aktiviteten bygger kapacitet i den egna
organisationen och att detta överförs till de forum och nätverk vi är ansvariga för.
Aktivitet: Ta fram struktur för hållbar samverkan och hantering av målkonflikter
En betydande del av det regionala utvecklingsansvaret är samverkan och samråd vilket handlar om att mobilisera länets aktörer mot gemensamma mål för att tackla de utmaningar och målkonflikter som kommer av samhällsutvecklingen. För att genomföra detta driver vi olika samverkansarenor där olika berörda aktörer deltar. Dessa samverkansarenor behöver formas så att de på bästa sätt leder till hållbar regional utveckling, de behöver tydliggöras och systematiseras. I den här aktiviteten kommer vi tillsammans med länets aktörer exempelvis Länsstyrelsen, länets kommuner och Mittuniversitetet att se över strukturen för samverkan utifrån resultaten av insatsområde 1: Kunskapsbaserad politikutveckling och resultatinriktat genomförande och den reviderade RUS.
Samverkansarenorna ska utgöra verktyg eller insatser som leder till hållbar utveckling i hela länet. Det är i de olika samverkansarenorna som målkonflikter behöver lyftas och
synliggöras och upplägget för detta kommer att formas tillsammans med deltagande aktörer. Insatsområdet börjar med aktiviteten Genomföra kunskapshöjande aktiviteter för att bygga intern kapacitet och ska sedan testas och utvecklas i befintliga eller nya arenor.
Vilka arenor vi testar i beror på vilka utmaningar och vilka arenor som är aktuella när den här aktiviteten kör igång. Förmodligen ser arenor och utmaningar annorlunda ut om några månader än de gör idag på grund av rådande pandemi. Strukturen som tas fram ska tydliggöras i digitalt presentationsmaterial.
Aktivitet: Medverkan i FN-center i Trondheim
Den 1 oktober 2019 startades ett FN-center i Trondheim, Geneva UN Charter Centre of Excellence on SDG City Transition in Trondheim. Centret ska arbeta lokalt, regionalt, nationellt och internationellt och skapa nätverk gällande smart hållbar utveckling i städer och samhällen. Region Jämtland Härjedalen kommer att delta i FN-centret som en internationell aktör, men vad det innebär och hur arbetet inom FN-centret kommer att utvecklas de närmsta åren vet vi inte än.
Vi ser en möjlighet med att delta i FN-center tillsammans med andra aktörer i länet för att tillsammans öka kunskapen om hållbarhetsmålen och få ett erfarenhetsutbyte tillsammans med andra. Då FN-centret fortfarande håller på att formas kommer vår aktivitet att börja med att undersöka vad medverkan innebär för oss och utifrån det undersöka vilka aktörer i länet som vill delta i detta med oss.
Den här aktiviteten placerades i behovsinventeringen i insatsområde 4 Övergripande omställning men vi har nu valt att placera den i detta insatsområde istället. Våra
förväntningar med medverkan i det nystartade FN-center i Trondheim är att vi tillsammans med länsbaserade aktörer är ökad kunskap om de globala hållbarhetsmålen och att
kunskapen tas med till de forum där målkonflikter lyfts och hanteras. Våra förväntningar är också att det etableras nya nätverk och kontakter som kan leda till samhällsinnovation, utveckling av lärande samhällen och effektivare kunskapande. Att erfarenheterna från medverkan kan leda till innovativa insatser som för oss närmare visionen och målen i den reviderade RUS.
Insatsområde 3: Finansiering
Mål
Struktur för fördelning av regionala tillväxtmedel så att de investerar i
omställningsfrämjande satsningar i direkt koppling till regionala strategiska mål för hållbar utveckling.
Syfte
Regionala tillväxtmedel utgör verktyg i arbetet med omställning och hållbar utveckling i hela länet. Syftet är att skapa nya arbetssätt, metoder och strukturer som lever kvar efter
projektets slut. Genom att bygga struktur och systematiskt arbete gällande användningen av regionala tillväxtmedel förväntar vi oss att det ska leda till omställning mot en långsiktigt hållbar utveckling i hela länet.
Förändring jämfört med behovsinventering
I behovsinventeringen hette detta obligatoriska insatsområde Hållbarhetssäkring av företagsstöd, projektmedel och kommersiell service inklusive sammanhållningspolitik. Vi identifierade aktiviteterna Verktyg för handläggning av företagsstöd, projektstöd och kommersiell service samt Utbildnings- och kommunikationsinsatser för stödsökande. Målet var att medarbetare som hanterar företagsstöd, projektmedel och kommersiell service har verktyg för hållbarhetssäkring och att stödsökande har kunskap om kraven på hållbarhet för att ta del av regionala tillväxtmedel. Syftet var att de ansökningar om medel som kommer oss tillhanda uppfyller gällande krav på hållbarhet och att vår kompetens att bedöma dessa ansökningar utifrån samtliga hållbarhetsdimensioner och med intersektionella perspektiv stärks. Då rubriken på insatsområdet ändrats till Finansiering och mål och indikator är förutbestämda av Tillväxtverket kommer vi att genomföra andra aktiviteter än de vi identifierat i behovsinventeringen.
Indikatorn för detta insatsområde är nu att ta fram och operationalisera en
genomförandeplan för finansiering. Det står i Lathund för ansökan till Vägar till hållbar utveckling 2020-2022 och i FAQ efter frågestunden inför utlysningen Vägar till hållbar utveckling, måndag den 16 mars 2020 att vi ska ta fram en genomförandeplan som ska svara på ett antal frågor. Fördelning av medel sker idag utifrån prioriteringar i nuvarande RUS och förväntningarna på projektet är att vi ska komma fram till en genomförandeplan för finansiering som leder till omställningsfrämjande insatser. Vi ser ett stort behov av att ha den reviderade RUS för att kunna identifiera strategiska mål för stödgivning och även ett
behov av den kartläggning och beskrivning av nuläge som tas fram i insatsområde 1, Kunskapsbaserad politikutveckling och resultatinriktat genomförande för att ta fram det som efterfrågas i insatsområde 3 Finansiering.
Det är politiken som beslutar om finansiering, strategiska målsättningar och vilka områden, till exempel branscher eller geografi som är viktiga för i vilken riktning vår region vill gå. Det spelar inte någon roll om vi kallar det för genomförandeplan för finansiering eller
finansieringsstrategi. Vi kan däremot ta fram underlag som visar hur pengar fördelas och vilka resultat det får så att politiken kan fatta beslut utifrån detta. Vi kommer i projektet därför att genomföra aktiviteter som ska leda till ett resultatinriktat genomförande och en fördelning av regionala tillväxtmedel som utifrån prioriteringarna i den reviderade RUS leder till hållbar utveckling i hela länet och bidrar till omställning.
I ett mejl riktat till regionerna den 3 april 2020 skriver Tillväxtverket: Tillväxtverket bedömer att samtliga regioner ska arbeta strategiskt med någon utsatt näring inom ramen för uppdraget i och med Coronakrisen. Det kan vara besöksnäringen, handel, tillverkande industri eller annan näring. Om detta blir något nytt för er lägg till detta som aktivitet inom ett av era insatsområden. Vi lägger till detta som en aktivitet under område Finansiering och kommer att arbeta med näringslivet i länet. Det går i dagsläget inte att prioritera en näring som är utsatt av Coronakrisen eftersom vi därmed också väljer bort övriga utsatta.
För att uppnå målet att ha en struktur för fördelning av regionala tillväxtmedel så att de investerar i omställningsfrämjande satsningar i direkt koppling till regionala strategiska mål för hållbar utveckling behöver vi genomföra aktiviteterna:
• Analys av tidigare fördelning av regionala tillväxtmedel
• Ta fram struktur för hantering av projektportföljen regionala tillväxtmedel
• Näringslivets och Corona
Tillväxtverket har satt indikatorn:
• Ta fram och operationalisera en genomförandeplan för finansiering (som återkopplar till särskilda hållbarhetsperspektiv i RUS och andra övergripande styrdokument).
Insatsområdet kommer att drivas av en medarbetare på vårt nuvarande område Näringsliv som sätter ihop ett team bestående av relevanta medarbetare och även projektledaren för projektet. Detta team ansvarar för genomförandet av insatsområdet och dess aktiviteter.
2020 2021 2022 Totalt
Personal 56 400 87 000 280 000 423 400
Resor och logi 5 000 25 000 30 000
Externa tjänster:
kartläggning 1:1
400 000 400 000
Externa tjänster:
digital
projektportfölj
300 000 300 000
Totalt 56 400 92 000 1 005 000 1 153 400
Aktivitet: Analys av tidigare fördelning av regionala tillväxtmedel
Vi kommer att titta på hur fördelningen av regionala tillväxtmedel mellan företagsstöd, projektstöd och kommersiell service sett ut de senaste åren. Vi ska även titta på hur regionala tillväxtmedel har använts för att medfinansiera ERUF och övriga ESI-fonder.
Utöver detta vill vi titta på den geografiska spridningen och till vilka branscher medlen har gått.
Denna kartläggning och analys kommer att genomföras genom köp av tjänst vilket inte ryms inom projektbudget förrän år 3 och det är därför den ligger sent i projektet. Analysen ska vara ett kunskapsunderlag att använda tillsammans med det som görs inom insatsområde 1 för att forma en modell för systematiskt arbete kring regionala tillväxtmedel.
Aktivitet: Ta fram struktur för hantering av projektportföljen regionala tillväxtmedel
En struktur för projektportfölj som kopplar till mål och prioriteringar i den reviderade regionala utvecklingsstrategin samt styrkeområden i strategi för smart specialisering (ERUF) ska tas fram. Projektportföljen ska ständigt vara aktuell och visa fördelning av medel utifrån företagsstöd, projektstöd, kommersiell service samt ESI-fonderna. Hur projektportföljen ska utformas och vad den ska innehålla identifieras under projektets gång utifrån lärdomar gällande hållbarhet som helhet och de olika aktiviteter som genomförs inom ramen för projektets övriga aktiviteter. Detta ska vara ett arbetssätt och utformningen av verktyget utgörs av extern tjänst i budget.
Vi vill skapa struktur och arbetssätt för att projektportföljen ständigt ska vara uppdaterad, utgöra underlag för politiska prioriteringar och användas för lärande. Projektportföljen ska vara visuellt tydlig och visa hur tillgänglig finansiering används. Den modell för lärande som tas fram inom insatsområde 1 Kunskapsbaserad politikutveckling och resultatinriktat genomförande ska även användas på projektportföljen. Tillgänglig finansiering kan då utifrån politisk prioritering justeras för ökad måluppfyllnad av regionala prioriteringar, hållbar utveckling i hela länet och omställning.
Aktivitet: Näringslivet och Corona
Vi kommer tillsammans med näringslivet i länet att undersöka hur olika näringar i länet drabbas av Corona och vilka behoven är för att stärka näringslivet när vi kommer ut på andra sidan av den pågående krisen.
Detta arbete kommer att formas, planeras och genomföras tillsammans med relevanta aktörer som exempelvis Handelskammaren, Samling Näringsliv och Jämtland Härjedalen Turism. Undersökningar görs exempelvis genom enkäter och digitala möten. Utifrån identifierade behov och aktuell situation identifieras fortsatta insatser tillsammans med länets aktörer.
Insatsområde 4: Övergripande omställning
Mål
Regionerna ska genomföra strukturella förflyttningar genom att testa nya arbetssätt och metoder för hållbar utveckling.
Syfte
Enligt den behovsinventering vi genomfört är vårt syfte att erfarenhetsutbyte inom ramen för projektet att skapa förutsättningar för fortsatta utvecklingsmöjligheter och att vi får nya uppslag och idéer på hur vi ska fortsätta utveckla vårt arbete med ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
Tillväxtverket kommer att ange indikator för insatsområde övergripande omställning.
2020 2021 2022 Totalt
Resor och logi 43 096 77 117 69 687 189 900
Totalt 43 096 77 117 69 687 189 900
Aktivitet: Insatser som initieras av Tillväxtverket
I insatsområde Övergripande omställning kommer Tillväxtverket under projekttiden att tillhandahålla verktyg, arbetsmetoder och utbildning i syfte att stärka det regionala omställningsarbetet och regionerna ska enligt instruktionen genomföra dessa moment.
Vilka och hur många personer som kommer att delta på dessa träffar beror på vilket innehållet på träffarna är.
• Erfarenhetsträffar: 2 gånger/år
• Kollegialt utbyte: 4 gånger/ år
